13 Matspjälkning och andning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "13 Matspjälkning och andning"

Transkript

1 13 Matspjälkning och andning aktabokens idé Inledning Kapitelinledningen på sidorna i grundboken och 133 i lightboken kan användas som inspiration till en diskussion om varför vi äter. Skulle vi äta samma saker om cellerna i kroppen skulle bestämma? Överst på sidan finns en kort målbeskrivning som beskriver vad eleverna kommer att lära sig i kapitlet. Med hjälp av inledningsfrågorna kan elevernas förkunskaper kartläggas. SVR PÅ RÅOR 1. Inne i cellerna förbränns en del av maten vi ätit så att cellerna får energi till rörelse, tillväxt med mera. ndra delar av maten används som byggmaterial till nya celler, hormoner med mera. 2. Syret når fram till kroppens alla celler via lungorna och blodets röda blodkroppar Maten måste passa cellerna Vår mat innehåller en mängd näringsämnen, alla med olika uppgifter i kroppen. Somliga är energirika, andra energifattiga. I det här avsnittet berörs kolhydrater, fetter och proteiner. Vi får veta i vilken mat de finns och hur de är uppbyggda. Här presenteras även tallriksmodellen, liksom vad det innebär att vara vegetarian eller vegan. Därefter presenteras matens resa genom kroppen samt vad som sker på olika ställen. Maten sönderdelas mekaniskt och med hjälp av enzymer med början i munnen innan den kan tas upp från tarmarna till blodet för att föras vidare till cellerna. Själva transporten till cellerna via blodet beskrivs i nästa kapitel om blodomloppet. I grundboken finns en ruta om olika djurs sätt att sönderdela maten Vad används maten till? Här beskrivs vad cellerna i kroppen använder de olika näringsämnena till. Vilka som används för att få energi och vilka som används som byggnadsmaterial. Även vitaminernas och mineralämnenas centrala roll beskrivs. I grundboken finns spännande rutor om varför idrottsmän behöver kolhydrater och om godis. Samarbeta gärna med hemkunskapsläraren Problem med matspjälkningen Utöver olika problem med matspjälkningen som karies, illamående och diarré handlar avsnittet också om ätstörningar som anorexia och bulimia, samt om övervikt och fetma. tt växande problem i samhället som eleverna bör få tillfälle att diskutera Syrets väg från luft till cell I detta avsnitt diskuteras cellernas behov av syre till förbränningen, och att bli av med koldioxid som bildas. Här berättas hur syret kan föras från luften till blodet, med cellen som slutmål. Själva transporten av syre till cellerna via blodet beskrivs i nästa kapitel om blodomloppet. ndningsorganen får en grundlig genomgång och avsnittet avslutas med hur vi andas och uppkomsten av ljud Luftvägarnas försvar och sjukdomar örst ges en kort genomgång av luftvägarnas försvar mot skadliga ämnen slemhinnor, flimmerhår, försvarsceller och hosta. Därefter berättas om vad som händer när försvaret inte räcker till, exempelvis vid infektioner av bakterier och virus. Slutligen beskrivs astma och tobakens skadeverkningar med bland annat lungcancer som exempel. 116

2 Översikt Kopieringsunderlag vsnitt tt bättre liv med kritor 30 Samarbeta med hemkunskapstallriksmodellen och bildläraren 2 matspjälkningspussel Kopiera OH1, sax, klister, kritor 40 3 hur lång väg färdas maten? Läkarbok, måttband, snöre 40 Hypotesuppgift OH1 matspjälkningsorganen grundboken sidan 254, lightboken sidan 135 OH2 4 Undersök munnen morötter 20 5 gör tandavtryck modellera, sax, 30 kartong, plastfolie 6 testa socker labutrustning, druvsocker, 50 Samarbeta med kemiläraren cuso4, NaOH, russin 7 testa stärkelse Labutrustning, stärkelse, jod, kritor 40, +20 samarbeta med kemiläraren 8 titta på fett mikroskop, fet mjölk 20, +10 Mikroskopstudie 9 Undersök fettfläckar hårtork, matolja, livsmedel 30 Samarbeta med kemiläraren 10 testa protein labutrustning, äggvita, HNO3 45 Samarbeta med kemiläraren 11 Vid vilken temperatur Ägg, termometer 20 Hypotesuppgift, samarbeta med koagulerar äggvita? hemkunskapen 12 Vilken funktion har saliven? Labutrustning, Hl, NaOH, jod, 50 Samarbeta med kemiläraren stärkelse, kopiera ev. OH3 13 hur ser det ut i svalget? Spegel, sked kan du svälja med huvudet las, sugrör 30 upp och ner? 15 Vilken funktion har gallan? Mikroskop, provrör, olja, 40 Mikroskopstudie diskmedel,, färg 16 (16) Vem behöver blindtarmen? Tuschpenna (17) n köttbulles färd genom Kopiera ev OH2 30, +30 Delvis rollspel matspjälkningskanalen. 18 matspjälkningskanalen i Mikroskop, preparat 35 Mikroskopstudie mikroskop 19 (19) hur lång tid tar det för Rödbetor 2 dygn Hypotesövning, hemuppgift maten att passera? Vitaminer och enzymer Vad äter du? 40 v. hemuppgift 13.3 OH Praktisk uppgift Teoretisk uppgift Rubrik örberedelse 21 orstar du tänderna tandborste, tandkräm, 15 v. hemuppgift ordentligt? spegel, diaplacktabletter 22 sur saliv fräter på tänderna Indikatorpapper, socker självsvält och hetsätning 30 Diskussionsuppgift 13.4 OH3 andningsorganen grundboken sidan , lightboken sidan Varför andas vi? klocka 45 Diskussionsuppgift 25 Vad innehåller utandningsluften? Kalkvatten, bägare, sugrör, spegel 30 Samarbeta med kemiläraren 26 syrets väg till cellerna kopiera OH hur andas vi och hur spirometer, stetoskop, 50 Hypotesuppgift, diskussionsuppgift mycket rymmer lungorna? måttband, plastdunk, slang 28 hur starkt kan du blåsa? Måttband, bomull stämbanden 20 våra musikinstrument Tidsåtgång i min Kommentar 30 dissektion av lunga lunga, slang, sax, skalpell 50 Dissektion, delvis diskussionsuppgift 31 lungvävnad i mikroskop Mikroskop, preparat 40 Mikroskopstudie sjukdomar i andningsvägarna Läkarbok 45 v. gruppuppgift 117

3 Praktiska och teoretiska uppgifter Varför andas vi? MÅL leven ska få insikt i vad tallriksmodellen innebär. KOMMNTR Samarbeta gärna med hemkunskaps- och bildläraren inför uppgiften. Tallriksmodellen innebär att varje måltid bör innehålla ungefär lika mycket av de tre stora grupperna av födoämnen. Till den första räknas potatis, pasta, ris och bröd. Till den andra räknas grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, och till den sista gruppen kött, fisk, ägg och bönor. ördjupningsrutan om godis finns bara i grundboken sidan 260. Uppgift D går ändå att besvara med hjälp av övrig text i lightboken. Tallriksmodellen hjälper oss att äta varierat och lagom mycket av varje sorts livsmedel. Du behöver: ärgkritor Läs om tallriksmodellen i grundboken på sidan 253, eller i lightboken sidan 135 Rita och beskriv med egna ord vad tallriksmodellen säger om en väl sammansatt måltid. Rita och färglägg en egen tredelad tallrik där du placerar in din älsklingsmat. Se till att du får i dig allt du behöver, även vitaminer och mineraler. löm inte dryck. D Varför är det inte bra för kroppen att bara leva på godis? Läs mer om det i rutan på sidan 260 i grundboken. 2. Matspjälkningspussel MÅL leven ska lära sig matspjälkningskanalens delar. KOMMNTR Det kan vara bra att ha en större bild av matspjälkningskanalen än den på övningsbladet. örbered i så fall genom att kopiera matspjälkningskanalens delar från OH1 som eleverna sedan kan klippa isär organdelarna på. leverna behöver också ett tomt papper att klistra upp delarna på. Du behöver: ild av matspjälkningskanalen, sax, klister och färgpennor. Lär dig matspjälkningskanalens olika delar på bilden med hjälp av grundboken sidan 254, eller i lightboken sidan 135. ärglägg de olika delarna på bilden av matspjälkningskanalen. Klipp isär varje organdel för sig. D örsök klistra dit varje del på rätt ställe igen på ett tomt papper. Sätt namn på de olika delarna. 3. Hur lång väg färdas maten? MÅL leven ska ha räknat ut hur lång väg maten färdas genom matspjälkningskanalen. KOMMNTR Maten färdas drygt 7 meter genom matspjälkningskanalen varav munnen är cirka 1 dm, matstrupen cirka 5 dm, magsäcken cirka 2 decimeter, tolvfingertarmen cirka 2 decimeter, tunntarmen är cirka 5 meter och tjocktarmen är drygt 1 meter lång. Hos de flesta ryggradslösa djur är matspjälkningskanalen utformad som ett rakt rör med munnen framtill och anus baktill. Så är det exempelvis hos daggmaskarna. Hos ryggradsdjuren är kanalen mer komplicerat byggd. åglarna har till exempel en kräva där de kan lagra mat. Det hjälper dem att hålla en jämn temperatur dygnet runt. Många gräsätande djur har en lång matspjälkningskanal. Hos får är den 27 meter. Många gräsätare har en stor blind- och tjocktarm med mikroorganismer som hjälper till att bryta ner svårsmält växtmaterial. I grundboken finns en ruta på sidan 255 om olika metoder hos djuren att sönderdela maten. Du behöver: Läkarbok, måttband och ett långt snöre. Hur lång väg är det genom mag-tarmkanalen? nteckna din hypotes. Räkna ut matens totala väg genom matspjälkningskanalen. örja med munnens längd och sluta med ändtarmens längd. Ta hjälp av läkarboken och grundboken sidan , eller lightboken sidan 136. Stämde hypotesen? Märk ut sträckan på ett snöre. ör knutar på repet som visar vilken del av repet som motsvarar mun, matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm och ändtarm. D Håll tillsammans med en kamrat i varsin ände av snöret. undera på hur delarna får plats i din kropp. 118

4 Du behöver: Något att tugga på, exempelvis en morot. Sätt ut namn på tandens olika delar på bilden med hjälp av grundboken sidan 262, eller lightboken sidan 138. Öppna munnen så mycket du kan och undersök hur många fingrar i bredd du får in på höjden. Räkna din bänkkamrats tänder och undersök vilka olika tandtyper det finns. nteckna och rita av de olika tandtyperna. D Hur tror du de olika tänderna är tänkta att användas? Vilken typ av föda tror du människans tänder är utvecklade för? Hur många mjölktänder respektive permanenta tänder tror du vi har? Tugga på morotsbiten. Notera vilka tänder du använder. De flesta tuggar mer med den ena sidans tänder. Vilken sida använder du oftast? Undersök vad som händer när du tuggar. Vilken av käkhalvorna rör sig? Var sitter käkleden? Känn efter! Känn även efter vilka muskler som arbetar när du tuggar. Kan du sära på käk-halvorna som ormar? nteckna. H Hur använder du tungan när du tuggar och sväljer? I Läs om hur karies uppstår på sidan 262 i grundboken, eller sidan 138 i lightboken. 4. Undersök munnen MÅL leven ska känna till hur munnen fungerar och ha studerat våra olika sorters tänder. KOMMNTR Med hjälp av tandbilden kan eleverna lära in tandens delar. örbered uppgiften genom att skaffa morötter. Våra framtänder använder vi när vi biter av saker, våra hörntänder för att hålla fast saker och våra kindtänder för att tugga sönder maten. Människans tänder är avsedda för både kött och grönsaker. Vi har 20 mjölktänder som ersätts av 32 permanenta tänder. ndast underkäken rör sig när vi tuggar. Vi kan inte sära på käkhalvorna som ormar. Käkleden sitter framför våra öron och käkmusklerna sitter i kinderna, tinningarna och under hakan. Tungan används för att föra runt maten i munnen och hjälpa ner den i strupen. Du behöver: Kartongpapper, sax, modellera eller trolldeg och plastfolie. Klipp ut en bit kartong som är 7 cm bred och 10 cm lång. Justera bredden så att du precis får in den i munnen. Täck kartongbiten med cirka 1 cm lera eller deg. Lägg plastfolie löst ovanpå leran. D ör in skivan i munnen och bit till. Ta ut skivan och studera de olika tandsorternas avtryck. Låt eventuellt leran torka efter det att du märkt den med dina initialer och datum. ör likadant med andra käkhalvans tänder. Jämför med en kamrats avtryck och skriv och berätta om försöket. 5. ör tandavtryck MÅL leven ska ha tillverkat egna tandavtryck. KOMMNTR örbered uppgiften genom att skaffa kartongpapper och modellera, eller tillverka trolldeg enligt följande recept. landa 2 dl salt, 6 dl vetemjöl och 2 dl vatten och rör till en jämn deg. Satsen räcker till en hel klass och kan förvaras kallt i en plastpåse i flera dagar. ramtänderna är platta och vassa för att kunna bita av saker. Hörntänderna är spetsiga för att hålla fast maten (bytet), och kindtänderna trubbiga och kantiga för att kunna mala sönder maten. Trommers prov är en metod för att påvisa enkla sockerarter, som till exempel druvsocker. örr i tiden användes metoden för att kontrollera om det fanns socker i urinen, exempelvis hos sockersjuka patienter. Numera kan man enkelt testa samma sak med färdiga teststickor. Du behöver: Skyddsglasögon, skyddsförkläde, trådnät, trefot, brännare, tändstickor, tesked, provrör och provrörshållare, en 250 ml bägare, druvsocker, kopparsulfatlösning och utspädd natriumhydroxidlösning. Läs igenom uppgiften och titta på figurerna här intill. yll bägaren till hälften med vatten. Värm med brännare tills vattnet kokar. Släck sedan brännaren. D Medan vattnet värms fylls ett provrör till 1/3 med vatten. Häll i 1/2 tesked druvsocker. Håll tummen för och skaka om. Tillsätt några droppar kopparsulfatlösning i provröret. Tillsätt sedan natriumhydroxidlösning i provröret Kopiering tills tillåten. lösningen Spektrum blir iologi blå. Liber Ställ ner provröret i bägaren med det varma vattnet. Vänta några minuter tills den blå färgen ändras. Vilken färg får lösningen? tt färgomslag vid Trommers prov visar att det finns enkelt socker i lösningen. H Skriv och rita hur Trommers prov går till och hur man ser om det finns enkelt socker i provet. D 6. Testa socker MÅL leven ska känna till hur man med Trommers prov kan påvisa enkla sockerarter. KOMMNTR örbered uppgiften genom att gå igenom hur brännaren fungerar. örbered uppgifterna I och J genom att själv eller med hjälp av eleverna skaffa russin och några andra vanliga livsmedel. Samarbeta med kemiläraren inför försöket eller gör försöket på en kemilektion. Var noga med att använda förkläden och skyddsglasögon, natriumhydroxid är starkt frätande. å igenom vad man gör om man får det på sig. Orange färg visar att provet innehåller en enkel sockerart som exempelvis druvsocker. Provet användes förr praktiskt för att se om patienterna hade socker i urinen vid exempelvis diabetes. Idag finns enklare och modernare metoder. Du behöver: Russin och några andra livsmedel. I J ör Trommers prov på ett mosat russin. Vilken är din hypotes. Testa om några andra vanliga livsmedel innehåller enkelt socker. 119

5 7. Testa stärkelse MÅL leven ska lära sig en metod att påvisa stärkelse. KOMMNTR örbered extraförsöket i punkt I genom att själv eller med hjälp av eleverna skaffa några vanliga livsmedel. Samarbeta gärna med kemiläraren inför försöket eller gör försöket på en kemilektion. Stärkelse blåfärgas av jod. Vid för stark koncentration ser det svart ut. Stärkelseklister användes mycket förr och kallades potatislim. Spara gärna lite stärkelselösning till uppgift 12 (Vilken funktion har saliven?). Druvsocker, som bildas vid fotosyntesen, lagras som stärkelse hos växterna. Det måste åter spjälkas av enzymer till druvsocker för att kunna användas av kroppens celler. Svaret på punkt H är alltså druvsocker. Potatismjöl innehåller ren stärkelse. Även ris, potatis, makaroner, spagetti och potatis är stärkelserika. Jod användes förr vid rengöring av sår eftersom det är bakteriedödande. Det finns även som munvatten. Det socker växterna tillverkat vid fotosyntesen lagras ofta som stärkelse, en sorts kolhydrat som finns till exempel i potatis. Stärkelse kan påvisas med jod. Du behöver: Skyddsglasögon, skyddsförkläde, trådnät, trefot, brännare, tändstickor, stärkelse eller potatismjöl, jodjodkalium, en bägare (100ml), färgkritor, glasstav, ett provrör och en sked. Läs först igenom hela uppgiften. yll en 100 ml bägare till hälften med vatten. Häll i en tesked stärkelse och rör om med en glasstav. Rör hela tiden med glasstaven medan du värmer lösningen med en brännare. vbryt när stärkelselösningen börjar bubbla och tjocknar. Släck brännaren. Häll försiktigt cirka 1 cm stärkelselösning i ett provrör. Kyl provröret under vattenkranen. D Tillsätt ett par droppar jodjodkalium i provröret. Håll tummen för och skaka. Hur färgas stärkelsen av jod? nteckna. n sådan färgförändring visar alltså att det finns stärkelse i lösningen. Stärkelselösningen kan användas som klister. Testa den genom att rita, måla och klippa ut några figurer som du klistrar upp på ett papper med stärkelselösningen. Spara lite stärkelselösning i bägaren till uppgift 12 (Vilken funktion har saliven). H Vilken sockerart bildas när kolhydraten stärkelse sönderdelas för att kunna användas av kroppens celler? nvänd grundboken sidan 254, eller lightboken sidan 135. Du behöver: Urglas och några olika livsmedel att testa exempelvis potatis, ris och makaroner. I Testa om några vanliga livsmedel innehåller stärkelse genom att först koka dem och sedan lägga dem på ett urglas och droppa på jodjodkaliumlösning. Se bilderna här intill. enom att först koka dem förstör du cellväggarna så att joden lättare kan tränga in. Prova till exempel en skiva potatis, några riskorn eller makaroner. nteckna resultatet. 8. Titta på fett MÅL leven ska lära sig känna igen fett i mikroskop. KOMMNTR Repetera gärna mikroskopets användning och hur man gör ett preparat inför övningen. I mikroskopet kan man se de runda fettdropparna sväva runt i mjölken. Värmen från mikroskopets lampa gör att de rör sig. I skolorna serveras ofta mellanmjölk som har en fetthalt på 1,5%. Medan man växer är det extra viktigt att man får tillräckligt med fett för att bland annat hjärnan ska kunna utvecklas ordentligt. Du behöver: Mjölk, objektglas, täckglas, mikroskop. Placera en liten droppe grädde eller fet mjölk i en droppe vatten på ett objektglas. Lägg ett täckglas över och studera i mikroskopet fettdropparnas form och hur de svävar omkring. Rita av det du ser och ange förstoring. Ta reda på fetthalten i olika sorters mjölk och grädde. råga i affären vilken mjölk som säljs mest. 9. Undersök fettfläckar MÅL leven ska lära sig att påvisa fett med ett enkelt försök. KOMMNTR örbered försöket genom att själv eller med hjälp av eleverna skaffa en hårtork och olika födoämnen. Samarbeta med kemiläraren inför försöket eller utför det under en kemilektion. ettfläckar skiljs från vattenfläckar genom att fettfläckar är genomskinliga även efter det att de torkat. 10. Testa protein MÅL leven ska lära sig att med hjälp av Hellers prov påvisa proteiner. KOMMNTR Proteiner är samma sak som äggviteämnen och finns bland annat i fisk, kött och ägg. Samarbeta gärna med kemiläraren inför uppgiften eller gör försö- Du behöver: Hårtork, tejp, linjal, stort filtrerpapper, matolja och olika födoämnen; exempelvis frukter, chips, potatis, läsk, glass och godis. Dela med hjälp av en penna in ett stort filtrerpapper i åtta bitar som i figuren intill. Skriv i kanten av varje tårtbit vilken sorts fläck du placerar dit. ör en vattenfläck och en matoljefläck. nvänd fingrarna. Tvätta fingrarna mellan varje fläck. Välj sedan sex födoämnen som du gör fläckar av. D Torka fläckarna med hjälp av en hårtork. Undersök de torra fläckarna. Hur kan man skilja på vattenfläckar och fettfläckar? ör anteckningar om försöket och tejpa upp filtrerpapperet på ett papper. Klipp eventuellt ut varje del för sig. 120

6 Hellers prov är en metod som kan påvisa proteiner (äggviteämnen). xperimentet är uppkallat efter den österrikiske kemisten lorian Heller som på 1800-talet uppfann metoden. Med den kunde man hitta sjukdomar genom att påvisa proteiner i urinen hos patienterna. Idag kan man istället använda enkla teststickor. Du behöver: Skyddsglasögon, skyddsförkläde, proteinpulver (albumin), filtrerpapper, en tesked, en glasstav, utspädd salpetersyra, två provrör och provrörsställ och en 100 ml bägare. Läs igenom uppgiften. yll en bägare till hälften med vatten och häll i 1/2 tesked proteinpulver. Rör med en glasstav. Placera ett provrör i provrörsstället och häll utspädd salpetersyra till 1/3 i provröret. Tänk på att salpetersyra är starkt frätande. D Vik ett filtrerpapper enligt figuren nedan. Öppna struten, blöt papperet med vatten och placera det i provrörets mynning. Häll försiktigt i proteinlösningen. Iaktta vad som bildas i provröret. Rita av. Sammanfatta hur Hellers prov går till. Nämn några födoämnen som innehåller proteiner. Vad använder kroppen proteiner till? nvänd grundboken sidan 260, eller lightboken sidan 137. Salpetersyra gulfärgar proteiner. Håll tummen för ett provrör med utspädd salpetersyra och skaka. Hur färgas tummen? Slutsats? ket på en kemilektion. Var noga med att använda förkläden och skyddsglasögon, salpetersyra är starkt frätande. Som proteinlösning kan man använda albumin (hönsäggvita). n vit mjölkig ring bildas i skiljeytan mellan proteinlösningen och salpetersyran i provröret om det finns protein i lösningen. Salpetersyra gulfärgar tummen som alltså innehåller proteiner. Kroppen använder bland annat proteiner för att bygga upp nya celler. Du behöver: Ägg, termometer, trådnät, trefot, brännare, tändstickor och en 500 ml bägare. Upphettning förändrar proteiners form de stelnar, koagulerar. Vid vilken temperatur koagulerar ägg? nteckna din hypotes. Tänk ut en metod att testa vid vilken temperatur äggvita koagulerar. Kontrollera din idé med din lärare innan du börjar. Kopiering nteckna tillåten. Spektrum och rita iologi hur du Liber har utfört experimentet och vad som blev resultatet. Hur nära kom du i din hypotes? D Den framställda maträtten kallas förlorade eller pocherade ägg. ftersom koaguleringstemperaturen inte är så hög finns det alternativ till att koka och steka ägg. I vissa kulturer tillreder man istället ägg genom att gräva ner dem i soluppvärmd sand. 11. Vid vilken temperatur koagulerar äggvita? MÅL leven ska med hjälp av ett försök lära sig vid vilken temperatur äggvita koagulerar. KOMMNTR örbered försöket genom att själv eller med hjälp av eleverna skaffa ägg. Samarbeta gärna med hemkunskapsläraren inför försöket. tt sätt att utföra experimentet på är att knäcka ett ägg i vatten som sedan kokas och anteckna vid vilken temperatur koaguleringen sker. Äggvita koagulerar redan vid cirka 60. Människan har normalt 37 º i kroppen. Om temperaturen när vi får feber överstiger 42 º börjar proteinerna i kroppen att koagulera och vi kan dö. Kroppen försöker själv sänka temperaturen genom att avsöndra svett som avdunstar och därmed kyler ner kroppen. Idag finns många mediciner som sänker feber. Matspjälkningen börjar redan i munnen både mekaniskt och kemiskt. Stärkelse är en sorts kolhydrat som måste sönderdelas för att kunna tas upp av blodet. Du behöver: Skyddsglasögon, skyddsförkläde, 3 provrör, provrörsställ, trådnät, trefot, brännare, tändstickor, termometer, 2 bägare (250 ml), utsp. saltsyra, utsp. natriumhydroxid, jodjodkalium, kopparsulfat och stärkelselösning. Läs igenom hela uppgiften. Rita och beskriv hur försöket går till under försökets gång. Saltsyra och natriumhydroxid är frätande! Ställ 3 provrör i ett provrörsställ. Se till att du har rikligt med saliv i munnen. Tänk till exempel på något som smakar riktigt surt. landa saliven med en klunk vatten och skölj runt. ördela spottet i de tre provrören. D Märk provrören med siffrorna 1, 2 och 3 genom att sticka ner små lappar i provrörsmynningarna som på bilden intill. Tillsätt några droppar utspädd saltsyra till provrör 1. Tillsätt några droppar jodjodkalium till provrör 2.Tillsätt ingenting till provrör 3. Tillsätt cirka 2 cm stärkelselösning till vart och ett av provrören. Sätt för tummen och skaka noga. Ställ provrören i en bägare till hälften fylld med ljummet vatten ur varmvattenkranen. Vänta cirka 10 minuter. Vad har hänt med färgen i provrör 2? örklara. H ör Trommers prov på provrör 1 och 3 genom att: Tillsätta kopparsulfat tillsätta utspädd natriumhydroxidlösning värma i vattenbad. nteckna resultaten och försök ge förklaringar. I Stärkelse är en sorts kolhydrat som söderdelas av ett enzym i saliven som heter amylas. Vad sönderdelas stärkelse till? Läs i grundboken på sidan 254, eller i lightboken sidan 135. saliv + saltsyra + stärkelse saliv + jodjodkalium + stärkelse saliv + stärkelse 12. Vilken funktion har saliven? MÅL leven ska genom ett försök få klart för sig salivens betydelse för matspjälkningen. KOMMNTR Påpeka att saltsyra och natriumhydroxid är frätande. örbered övningen genom att skaffa det som behövs. Stärkelselösningen som gjordes för uppgift 7 (Testa stärkelse) kanske finns kvar. Samarbeta gärna med kemiläraren inför försöket eller gör det på en kemilektion. Var noga med att använda förkläden och skyddsglasögon när ni arbetar med frätande vätskor. I punkt har stärkelsen i provrör 2 blåfärgats av joden. I punkt H visar Trommers prov att stärkelsen sönderdelats av saliven till druvsocker som färgas orange i provrör 3. I provrör 1 händer ingenting, där har saltsyran förstört enzymet amylas. Repetera eventuellt uppgiften om Trommers prov inför denna del i uppgiften. I punkt I är svaret att enzymet amylas i saliven sönderdelar stärkelse till enklare socker. På OH2 finns även namn på andra viktiga enzymer i vår matspjälkningskanal. örsöket fungerar som ett sammanfattningsförsök där man kan se om eleverna förstått tidigare liknande försök. 121

7 13. Hur ser du ut i svalget? MÅL leven ska få kännedom om hur svalget ser ut och fungerar. KOMMNTR örbered uppgiften genom att själv eller med hjälp av eleverna skaffa speglar och skedar. När man sväljer höjs gommen så att gomseglet och gomspenen stänger för öppningen till näshålan. När vi håller för näsan och sväljer känns det i öronen eftersom örontrumpeterna öppnas. I punkt finns gomdelarnas funktion bara beskrivna i grundboken sidan Kan du svälja med huvudet upp och ner? MÅL leven ska lära sig vad som händer när vi sväljer. KOMMNTR I punkt finns svaret endast i grundboken sidan 255. örbered uppgiften genom att skaffa dricksglas eller bägare och sugrör. När vi sväljer stänger struplocket vid struphuvudet för luftstrupen så att maten och vätskan hamnar i matstrupen. Vi klarar till och med normalt att dricka fast vi har huvudet upp och ned. Tungan hjälper till att pressa ner vätskan i matstrupen och matstrupens starka muskelväggar pressar vätska vidare ner i magsäcken. Om vi pratar samtidigt som vi äter är luftstrupen öppen och vi kan exempelvis lätt sätta små hala jordnötter i halsen. åglar doppar ner näbben i vattnet när de dricker och lyfter sedan huvudet uppåt och bakåt så att vattnet rinner ner i magen. 15. Vilken funktion har gallan? MÅL leven ska genom ett försök förstå hur gallan fungerar. KOMMNTR örbered försöket genom att skaffa det som behövs. Diskmedlet, som här får motsvara gallan, finfördelar fettet i försöket. allan sönderdelar fettet till många små droppar som kan angripas av enzymer. Svaret i punkt finns beskrivet i grundboken sidan 256, men nämns enbart som sönderdelande vätskor i lightboken. 16. Vem behöver blindtarmen? MÅL leven ska lära sig mer om blindtarmen. KOMMNTR örbered uppgiften genom att själv eller med hjälp av eleverna skaffa tuschpennor. räsätande djur och växtplanktonätande strömmingar sönderdelar växternas cellväggar i sina blindtarmar eller i magen med hjälp av bakterier. n faktaruta om hur gräsätande djur använder blindtarmen (punkt ) finns i grundboken sidan 26. Längst ner i svalget sitter struphuvudet som övergår i luft- och matstrupe. Här korsas luftens och matens väg. Det gäller att maten hamnar rätt. rbeta två och två. Du behöver: Dricksglas och sugrör. Vid en blindtarmsinflammation har bakterier angripit det lilla blindtarmsbihanget, som ibland måste opereras bort. Du behöver: Tuschpenna Du behöver: Skyddsförkläde, mikroskop, objektglas, täckglas, ett provrör, provrörsställ, matolja, diskmedel och hushållsfärg. landa 2 cm olja, 2 cm vatten och några droppar hushållsfärg i ett provrör. Håll tummen för och skaka provröret. Låt provröret stå i provrörsstället i 3 minuter. Rita sen av resultatet. D Häll i 3 droppar diskmedel, som får motsvara gallan, i provröret. Håll tummen för provrörsmynningen och skaka provröret. Låt provröret stå i provrörsstället i 3 minuter. Rita av resultatet. Kopiering eskriv tillåten. försöket Spektrum iologi och dra Liber en egen slutsats. Du behöver: Spegel eller kompis och sked. Titta i svalget med hjälp av en spegel. Tryck ner tungan försiktigt med ett skedskaft. Rita av gomseglet med gomspenen som hänger ner. Vilken uppgift har gomdelarna? Läs på sidan 255 i grundboken. Nedtill på sidorna i svalget ser du halsmandlarna, som kan bli röda och svullna när du blir förkyld. Vid halsfluss får de ofta vita varfläckar på sig D Svalget har förbindelse med öronen genom en gång, som kallas örontrumpeten. Via den vandrar bakterier ibland upp när du är förkyld, så du får ont i öronen. Pröva att svälja medan du håller för näsan. Hur känns det i öronen? Varför? Läs i grundboken på sidan 334, eller i lightboken sidan 178. Håll ett par fingrar mot halsen under hakan. Svälj! Det som rör sig är struphuvudet (adamsäpplet). Vad händer vid struphuvudet som gör att mat respektive luft faktiskt hamnar i rätt strupe. Läs grundboken sidan 255. Om du pratar med mat i munnen sätter du lätt i halsen. Varför är det så? Du har väl hört ordspråket Låt maten tysta mun. D Jordnötter är ett av de vanligaste födoämnena som hamnar i fel strupe. Varför tror du det är så? Vilken uppgift har gallan vid matspjälkningen? Läs i grundboken på sidan 256. ör ett streck på din mage med en tuschpenna, eller på en teckning, där ditt blindtarmsbihang finns. nvänd bilden i grundboken på sidan 254, eller i lightboken sidan 135. räsätande djur har ofta stor blindtarm. akterier i magen och blindtarmen hjälper till att sönderdela växtcellerna som de äter. Människan saknar sådana bakterier. Hur kommer vi åt näringen i växtcellerna? Läs faktarutan på sidan 26 i grundboken. Även strömmingar behöver en stor blindtarm. örsök tänka ut varför den behöver det. Hur stort är ditt blindtarmsbihang? Klarar vi oss utan blindtarmsbihang? rbeta två och två. Låt en försöksperson ligga på några stolar eller ett bord med huvudet nedåt som på bilden. Prova att med huvudet nedåt dricka vatten ur ett glas med ett sugrör. nteckna. yt så att kompisen får dricka istället. Hur gör olika djur när de dricker? Diskutera med en kamrat. H ör ett mikroskopiskt preparat av en droppe ur provröret. Lägg en droppe på ett objektglas och lägg på ett täckglas. Studera de finfördelade fettkulorna i mikroskopet och rita av det du ser. nge förstoring. 122

8 Det vi kallar blindtarmen hos oss är det lillfingerstora blindtarmsbihanget som ibland opereras bort när det blivit inflammerat. Vi klarar oss bra utan blindtarmsbihang. Skriv och berätta vad som händer en köttbulle på dess väg från mun till anus (ändtarmsöppningen). Köttbullen innehåller både proteiner, kolhydrater, fetter och vatten. erätta var det finns enzymer, vad enzymerna gör och vad som bildas av de olika näringsämnena! nvänd texten i grundboken på sidorna , eller i lightboken sidorna , som hjälp för din berättelse. ör ett rollspel på samma tema. Din lärare kan ge er instruktioner. 17. n köttbulles färd genom matspjälkningskanalen MÅL leven ska lära sig vad som händer i matspjälkningskanalen. KOMMNTR ör ett rollspel om köttbullens väg genom matspjälkningskanalen. OH2 med enzymtabellen kan användas som hjälp för uppgiften. Där finns även enzymernas namn utsatta. Dela ut olika roller bland eleverna. Några är proteiner, kolhydrater, fetter och vatten som köttbullen består av. ndra bildar två led där eleverna håller varandra i händerna som bildar mun, spottkörtlar, matstrupe, magsäck och så vidare ända till ändtarmsöppningen. Märk eleverna med lappar med vem som är vad. Låt spelet börja och låt deltagarna berätta vad som händer på olika ställen längs vägen. När kolhydraterna passerar spottkörtlarna i munnen får de nya lappar som visar att de förvandlats till enklare socker osv. Det enklare sockret förvandlas först i tunntarmen till druvsocker. Några elever kan föreställa blod som hämtar de sönderdelade födan till cellerna. Håll till i korridoren om det blir trångt i klassrummet. Du behöver: Mikroskop, färdiga preparat från matspjälkningskanalen samt eventuellt av colibakterier från tarmen. Studera och rita av färdiga preparat från matspjälkningskanalen till exempel tarmludd, bukspottkörtel och colibakterier. nge vilken förstoring du använder. erätta om det du studerat. Vilken uppgift har exempelvis tarmluddet i matspjälkningen? Varför finns det gott om bakterier i tjocktarmen? Läs sidorna i grundboken, eller sidan 136 i lightboken. 18. Matspjälkningskanalen i mikroskop MÅL leven ska lära sig hur olika delar i matspjälkningsapparaten ser ut och vilken uppgift de har. KOMMNTR Repetera vid behov hur mikroskopet används inför uppgiften. Tarmluddet ökar uppsugningsytan i tarmarna. Hjälp eleverna att tyda vad de ser i mikroskopet. Du behöver: Rödbetor Ät rödbetor. Hur lång tid tror du att det tar innan rödbetorna har passerat tarmen? nteckna din hypotes. Notera hemma hur lång tid det tar innan den rödfärgade avföringen anländer. nteckna. Skriv en redogörelse om försöket. D Redovisa vid ett senare lektionstillfälle och gör statistik över klassens resultat. Hur lång tid tog det i medeltal? 19. Hur lång tid tar det för maten att passera? MÅL leven ska få kunskap om hur lång tid det tar för maten att passera genom matspjälkningskanalen. KOMMNTR e eleverna uppgiften som hemläxa. örse dem eventuellt med rödbetor, kanske från skolträdgården. Det brukar ta mellan ett och två dygn för maten att passera. 123

9 20. Vad äter du? MÅL leven ska lära sig vad man bör äta för att må bra. KOMMNTR örbered alternativt eleverna för uppgiften genom att ge punkt, som handlar om att bokföra vad man äter, som läxa. -vitamin finns bland annat i många frukter och i potatis. Vid brist på -vitamin kan man få blödningar, problem med sårläkning och dåligt försvar mot giftiga ämnen. ör punkt behöver eleverna en tabell som visar i vilka födoämnen olika vitaminer finns. ör en overhead eller kopiera OH2 till eleverna. I Sverige får de flesta i sig de vitaminer de behöver med maten. I många U- länder får människor sjukdomar p.g.a vitaminbrist. Varje dag bör man äta något från var och en av matcirkelns sju grupper. Du behöver: n vitamintabell ör en lista över vad du gav din kropp för mat och dryck igår. örja från det du vaknade och fortsätt tills du gick till sängs. löm ingenting! Studera listan kritiskt och se om din kropp har fått i sig något från varje grupp i matcirkeln. Jämför med bilden här intill. Skriv en slutsats där du tar upp vad som eventuellt saknades. D Kroppen behöver även vitaminer för att må bra. Vilka livsmedel innehåller mycket -vitaminer? Vad händer om man får brist på -vitamin? Ta hjälp av vitamintabellen som du får av din lärare. Med hjälp av en tabell som visar i vilka födoämnen olika vitaminer finns kan du kontrollera om du fått i dig de vitaminer du behöver. I Sverige får de flesta i sig de vitaminer de behöver via maten. Hur tror du det är i andra länder? orstar du tänderna ordentligt? MÅL leven ska ha tagit reda på om deras tandborstning varit tillräckligt effektiv. KOMMNTR örbered uppgiften genom att be eleverna ta med sina tandborstar och en liten spegel inför försöket och köp diaplacktabletter från apoteket. Kan även utföras som hemuppgift. 22. Sur saliv fräter på tänderna MÅL leven ska ta reda på surhetsgraden i munnen. KOMMNTR Repetera vid behov ph-skalan. örbered uppgiften genom att skaffa sockerbitar och indikatorpapper. Saliven blir surare när vi tuggat på en sockerbit eftersom de bakterier som lever i munnen bildar syror som kan fräta på tänderna när de äter socker. Plack är en bakteriebeläggning som snabbt bildas på tänderna om man inte borstar dem noga. Placken gör att tänderna så småningom kan lossna. Du behöver: Din egen tandborste, tandkräm, spegel och diaplacktabletter från apoteket. ör att se om du borstat tänderna ordentligt kan du testa med att tugga en diaplacktablett. Spotta ut saliven som bildas. Titta i en spegel på tändernas ut- och insida. Placken färgas röd av tabletten. nteckna och rita var det fanns plack. orsta sedan tänderna tills allt rött försvunnit. Salivens surhetsgrad varierar hos olika människor och är beroende av vad man ätit. Om saliven är sur fräter den på tänderna och kan ge hål. Om den är basisk bildas tandsten som kan orsaka tandlossning. Du behöver: Indikatorpapper och en sockerbit. Spotta på ett indikatorpapper och avläs resultatet. Tugga på en sockerbit. Vänta 5 minuter. Undersök om surhetsgraden ändrats. nteckna. 23. Självsvält och hetsätning MÅL leven ska få tillfälle att i en diskussion få bearbeta sin uppfattning om självsvält och hetsätning. KOMMNTR jud gärna in en person med erfarenhet av självsvält eller hetsätning att besöka klassen och berätta om sina erfarenheter. rbeta två och två Diskutera med din bänkkamrat om de två ätstörningarna anorexia (självsvält) och bulimia (hetsätning). nvänd grundboken sidan 264, eller lightboken sidan 139. Skriv en kort sammanfattning av diskussionen. Redovisa i klassen. Vad gör du om du misstänker att en kamrat har anorexi- eller bulimiproblem? Diskutera och anteckna Varför andas vi? MÅL leven ska känna till varför vi andas och hur andningen fungerar. KOMMNTR Låt inte eleverna hålla andan upprepade gånger och för länge så de börjar må dåligt. Vi andas för att cellerna behöver syre. Vid ansträngning ökar andhämtningen. Om man andats in djupt först kan man hålla andan längre eftersom man då har mer syre i lungorna från början. Om vi slutar andas så dör vi. Men varför andas vi inte lika mycket hela tiden? Du behöver: Klocka Räkna efter hur många gånger du andas under en minut. Diskutera med en kamrat varför vi andas? Vad är det i luften vi behöver och till vad behövs det? Räkna andetagen igen under en minut efter att ha klivit upp och ner på en stol tjugo gånger. Diskutera med en kamrat varför andetagens antal ändrats mellan försöken. ör en stor inandning och håll andan. nteckna hur lång tid du lyckas hålla andan. D ör om försöket, men gör den här gången en djup utandning innan du håller andan. nteckna tiden. Jämför försöken och hitta en förklaring till olikheterna i resultaten. Jämför med klassens resultat. 124

10 inns det koldioxid i utandningsluften? Det kan du testa med kalkvatten, som grumlas om det kommer i kontakt med koldioxid. Du behöver: ägare med kalkvatten, sugrör och spegel. lås under en minut genom ett sugrör ner i en bägare med kalkvatten. Vad händer? Vilken slutsats kan du dra av försöket? ndas mot en spegel. nteckna vad som händer. Vad innehåller alltså din utandningsluft? Under vilken årstid kan du tydligt se gasen? Hur kommer det sig att vi kan rädda liv genom att blåsa in vår gamla utandningsluft i en person som inte andas själv? Du behöver: ild med andningsorganens olika delar. Läs i grundboken på sidorna , eller i lightboken sidan 140, om syrets väg till cellerna. Märk ut och lär dig andningsorganens delar och funktion på bilden. örhör varandra två och två. 25. Vad innehåller utandningsluften? MÅL leven ska lära sig att utandningsluft innehåller koldioxid och hur man känner igen gasen. KOMMNTR Uppgiften kan även utföras under en kemilektion. Kalkvattnet grumlas av koldioxiden i utandningsluften. Utandningsluften innehåller vatten vilket syns tydligt på vintern. Svaret på punkt är att inandningsluften innehåller 21% syre medan utandningsluften fortfarande innehåller 16% syre. 26. Syrets väg till cellerna MÅL leven ska lära sig andningorganens byggnad och funktion. KOMMNTR örbered uppgiften genom att kopiera OH3 med andningsorganens byggnad. rbeta två och två Du behöver: Måttband, spirometer eller volymmärkt plastdunk med slang. Mät bröstkorgens storlek runt om vid utrespektive inandning. nteckna resultatet. Hur andas vi? Hur rör sig lungorna? Läs sidan 267 i grundboken, eller sidan 141 i lightboken. Hur mycket luft tror du dina lungor rymmer? nteckna din hypotes om lungvolymen. D Dra in ett djupt andetag och blås ut i spirometern. nteckna resultatet. Stämde din hypotes? Jämför med klassens resultat. Räkna ut medelvärde för pojkar respektive flickor. Du behöver: Linjal eller måttband, maskeringstejp och bomull. Lägg en liten bomullstuss på ett bord, markera startplatsen med en bit maskeringstejp och blås så att den flyttar sig. Mät hur långt avstånd du kan få bomullstussen att flytta sig på en utblåsning. nteckna resultatet. Jämför med klasskamraternas resultat. Vad tror du kan påverka lungvolymen? Diskutera med en kamrat och anteckna vad ni kommer fram till. Turas om att lyssna med stetoskop på andningen hos varandra. 27. Hur andas vi och hur mycket innehåller lungorna? MÅL leven ska lära sig hur det går till när vi andas och ta reda på hur mycket lungorna rymmer och hur andningen låter genom ett stetoskop. KOMMNTR Om man inte har en spirometer kan man enkelt tillverka ett mätinstrument av en tom plastdunk. yll plastdunken med en liter vatten i taget och gör linjer med en tuschpenna på utsidan av dunken för varje liter. yll den sedan med vatten inför försöket, håll för mynningen och ställ den upp och ner i en balja med vatten. ör in en slang i dunken som eleverna kan blåsa igenom. ör gärna en sammanställning på tavlan över elevernas resultat, pojkar för sig och flickor för sig. Påpeka att elevernas kroppsstorlek har stor betydelse för resultatet som också påverkas av exempelvis rökning. n vanlig inandning innehåller ungefär en halv liter luft, men när vi blåser så mycket vi kan efter en kraftig inandning kan våra lungor innehålla 2 5 liter luft. Resultaten varierar beroende på elevernas storlek och kön och hur vältränade de är. Pojkar har ofta lite större volym än flickor. 28. Hur starkt kan du blåsa? MÅL leven ska undersöka lungornas blåskraft. KOMMNTR Om lungorna är skadade minskar lungornas blåskraft. Vid lungemfysem på grund av rökning märks det tydligt. 125

11 29. Stämbanden våra musikinstrument MÅL leven ska lära sig hur stämbanden fungerar. KOMMNTR Stämbanden känns som en knöl ungefär mitt på den främre delen av halsen. Tryck inte för hårt. ndast vokalerna känns som vibrationer på stämbanden eftersom konsonanterna bildas i munhålan. När vi sjunger känns rörelsen i stämbanden bättre eftersom vi använder mer luft då. Känn med handen över struphuvudet på halsens framsida. Läs långsamt upp början av alfabetet och känn stämbandens vibrationer. Vibrerar de mest vid konsonanter eller vokaler? nteckna. Sjung samma bokstäver och känn vad som händer. nteckna dina resultat. D eskriv med hjälp av bilderna nedan hur våra stämband fungerar. Läs i grundboken sidan 267, eller i lightboken sidan Dissektion av lunga MÅL leven ska via en dissektion lära sig hur en lunga är uppbyggd. KOMMNTR örbered uppgiften genom att tina upp en fryst kalvlunga över natten. roskringarna spänner ut luftstrupen. Höger lunga består av tre lober och vänster av två. I lungblåsorna tas syre upp av blodet och koldioxid och vatten avges. Du behöver: ryst lunga som tinats över natten, dissektionsskål, gummislang, sax och skalpell. Undersök struphuvudet med stämbanden. Studera luftstrupen och frilägg en av de halvmånformade broskringarna. Vilken funktion tror du broskringarna har? Känn med handen på ena lungans yta. Hur känns den? D Jämför höger och vänster lunga. Hur många delar, lober, består de av? ör ner en slang i ena lungan och blås. Vad händer? Öppna och följ med hjälp av skalpellen luftens väg genom luftstrupen, via de båda stora luft-rören, bronkerna, och vidare genom de finare luftrören ner till lungblåsorna. Diska och plocka undan efter dig. H Vad händer i lungblåsorna? Diskutera med en kamrat, rita och anteckna vad ni kommer fram till. ehöver du hjälp läser du sidan 266 i grundboken, eller sidan 140 i lightboken. 31. Lungvävnad i mikroskop MÅL leven ska studera lungvävnad i mikroskop. KOMMNTR Repetera gärna hur mikroskopen används inför uppgiften. Visa gärna även färdiga preparat från andningsvägarna där flimmerhåren syns. Du behöver: ärdiga preparat av lungvävnad och mikroskop. Studera färdiga preparat av lungvävnad i mikroskop. nge förstoring och rita av det du ser Sjukdomar i andningsvägarna MÅL leven ska få kunskap om några vanliga sjukdomar i andningsvägarna. KOMMNTR Låt gärna eleverna komplettera med egna läkarböcker hemifrån inför uppgiften. Uppgiften kan också genomföras som ett enkelt grupparbete där elevgrupperna får redovisa om varsin sjukdom. De kan även söka kunskap på nätet. Du behöver: aktaboken, läkarbok eller dator. Ta reda på och anteckna vad följande ord innebär. Kopiering n del tillåten. svar Spektrum hittar iologi du i grundboken Liber sidorna , eller i lightboken sidorna Luftrörskatarr Lunginflammation stma llergi mfysem Lungcancer Tuberkulos 126

12 OH-underlag OH 1 OH 2 Vitamin inns i ehövs för rist kan orsaka Mjölk, ägg, smör, fisk, Syn, hud, slemhinnor Dåligt mörkerseende morötter, spenat. och tillväxt. och torr hy. Mjölk, jäst, lever, kött, Nerver och muskler. Dålig aptit, trötthet, bröd, fisk, ägg, rotfrukter. Omsättning av kolhydrater, hudbesvär, blodbrist proteiner och fetter. och nervskador. pelsiner, citroner, nypon, Sårläkning, benbildning Tandköttsinflammation svarta vinbär, kiwi, potatis. och cellernas försvar. och blödande slemhinnor. D Mjölk, äggula lever, mat- Lagring av kalcium i Urkalkning och fett. ildas även när huden benvävnaden. Skelettet benskörhet huden bestrålas med sol. får tillräcklig kalkhalt. Sallad, vetegroddar, ellernas membran. Inga kända bristvegetabiliska fetter, örsvar mot giftiga sjukdomar. persilja, spenat. ämnen. K Lever, persilja, matolja. lodets förmåga att lödningar. ildas även av levra sig. tarmbakterier. nzym från nzym Näringsämne Sönderdelas till Spottkörtlarna mylas Kolhydrater nklare socker Magsäcken Pepsin Proteiner Peptider Levern (galla ej enzym) ettdroppar etter ukspottkörteln mylas Kolhydrater nklare socker ukspottkörteln Trypsin Proteiner Peptider ukspottkörteln Lipas etter lycerol och fettsyror Tunntarmen Maltas nklare socker Druvsocker Kan passera från tarm till blod. Tunntarmen Peptidas Peptider minosyror OH 3 127

13 Matspjälkning och andning

13 Matspjälkning och andning 13 Matspjälkning och andning 13.1 1 Ett bättre liv med tallriksmodellen 2 Matspjälkningspussel 3 Hur lång väg färdas maten? OH1 Matspjälkningsorganen 4 Undersök munnen 5 Gör tandavtryck 6 Testa socker

Läs mer

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter?

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter? 1. Reagens på reducerande sockerarter Trommers prov Man kan påvisa socker, sackarider, på olika sätt. Ett sätt är att utföra Trommers prov då man även kan avgöra halten glukos i proven genom att studera

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Näringsämnen i matvaror

Näringsämnen i matvaror Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

6.3 Andningen fixar syre till cellerna 6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN Lågstadiet INLEDNING Materialet Hälsa på skolan är framtaget av Aktiv Skola och har som syfte att främja den goda hälsan. Men vad är hälsa? De flesta skulle nog säga att må bra och att vara frisk är att

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

15 Huden och våra rörelseorgan

15 Huden och våra rörelseorgan 15 Huden och våra rörelseorgan 15.1 1 Hudens delar 2 Olika fingeravtryck 3 Leta bov 4 Sola eller inte? OH1 Fingeravtryck 5 Dött eller levande? 6 Hår och naglar i mikroskop 7 Väderkänsligt hår 8 Kallt och

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår

Läs mer

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT OCH~ FORSVAR NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET FÖDA, MATSPJÄLKNINCi, TRANSPORT OCH FÖRSVAR KAN DU redogöra för vilka födoämnen vi behöver och vad de används till i kroppen

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Människokroppen 2 - Mat

Människokroppen 2 - Mat 1. Vilka är de tre huvudgrupper av ämnen som vi måste få i oss dagligen? 2. Vilka kolhydrater kan vår kropp ta upp? 3. Vilken sorts kolhydrat är den bästa för oss? Varför? 4. Vad har fettet för uppgifter

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C B-vitamin (i B gruppen ingår flera vitaminer): B1, tiamin Muskelbyggaren FINNS I: Bröd, mjöl, gryn, spagetti, fläskkött, fisk, bönor, sparris

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08 VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Kostinformation till stomiopererade

Kostinformation till stomiopererade Kostinformation till stomiopererade Ulrika Framner Kerstin Lindgren September 2007 Inledning Enligt ConvaTec (2003) har maten två ansikten, ett sinnerligt och ett kemiskt. Färg, doft, smak och konsistens

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA M G N I R E N A L P S ÅLTID Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA 1 Måltiden Måltiden är anpassad för en Demi-vegetarian, vilket innebär att man bara äter mat

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

10 Livets kemi. 25 Järn i maten (II)

10 Livets kemi. 25 Järn i maten (II) 10 Livets kemi 10.1 1 Undersök mat från växter 2 Växternas fotosyntes OH1 Fotosyntesen 3 Undersök olika sorters socker 4 Trommers prov 5 Trommers prov på rörsocker 6 Undersök en sockerbeta 7 Vilka livsmedel

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 2: RESAN Berättelse del 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Gruvarbetaren Rita ett hus som värms med geotermisk energi Soltornet med geotermisk energi Berättelse

Läs mer

Matspjälkning. Fysiologi Bi2

Matspjälkning. Fysiologi Bi2 Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad och energi. Födan sönderdelas av olika enzyme i magtarmkanalen Celler i tunntarmen sköter

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Olika degar! Teori: Vilka ämnen påverkar en deg, och vad har de för uppgifter i degen?

Olika degar! Teori: Vilka ämnen påverkar en deg, och vad har de för uppgifter i degen? Månadstema November: F-6 Olika degar!... 1 Gör eget potatismjöl... 2 Popcorn... 2 Vilken mat hör ihop?... 3 Pannkakan... 4 Yrke och Mat... 5 Centralt innehåll - Förskolan:... 6 Förlorade ägg... 7 Smör

Läs mer

Matspjälkning. Fysiologi Bi2

Matspjälkning. Fysiologi Bi2 Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad samt för att få energi. Födan sönderdelas av olika enzymer i magtarmkanalen Celler i

Läs mer

ARBETSBLAD TILL TROLLERI OCH MAGI ALLT ÄR KEMI

ARBETSBLAD TILL TROLLERI OCH MAGI ALLT ÄR KEMI ARBETSBLAD TILL TROLLERI OCH MAGI ALLT ÄR KEMI Experiment Namn Klass Kan du göra en egen vulkan? Trolldegen bör torka innan du häller i lavaingredienserna. Gör helst vulkanen minst en dag innan den ska

Läs mer

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE...

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... Coregas sortiment finns på Apoteket och i dagligvaruhandeln. Corega finns också genom din tandvårdsklinik. MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... is a registered trademark of the GlaxoSmithKline Group of Companies.

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

30. Undersökning av aminosyror i surkål

30. Undersökning av aminosyror i surkål 30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Aktiv Föreläsning. Kost

Aktiv Föreläsning. Kost Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA M G N I R E N A L P S ÅLTID Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA 1 Måltiden Måltiden är anpassad för en Demi-vegetarian, vilket innebär att man bara äter mat

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

4 Svampar och lavar bra på samarbete

4 Svampar och lavar bra på samarbete 4 Svampar och lavar bra på samarbete 4.1 OH1 Svampens byggnad 1 Namnge svamparna 2 Svampexkursion och svampbestämning 3 Sporernas färg hos olika svampar 4 En svamps utveckling 5 Hur livnär sig svampar?

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

17 Droger. 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger?

17 Droger. 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger? 17 Droger 17.1 1 Människan en reptil? 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger? 17.2 5 Tobaksdocka OH1 Tobakens effekter på kroppen 6 Tobaksreklam 7 Vad kostar det

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

EUSO 2015 Biologidel

EUSO 2015 Biologidel EUSO 2015 Biologidel Namn: Praktiskt arbete i grupp (60 min) Det praktiska arbetet består av uppgift A, B och C. Gör uppgifterna i bokstavsordning. Diskutera och fundera tillsammans i gruppen. Varje gruppmedlem

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR ET T A NNA S T Ä T T ATT A ÄT 5 8 ÅR ʼʼ Precis som Lilly och Alfred kommer du att få mat genom en slang. Lillys slang går in genom näsan och ner till magen. Alfred har en liten

Läs mer

Nutricia 2018 Material_28

Nutricia 2018 Material_28 www.alltomsondnaring.se Nutricia 2018 Material_28 MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR ET T A NNA S T Ä T T ATT A ÄT 5 8 ÅR 02 ʼʼ Precis som Lilly och Alfred kommer du att få mat genom en slang. Lillys slang går

Läs mer