Miljökonsekvensbeskrivning av en fast vindmätningsstation på Södra Midsjöbanken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljökonsekvensbeskrivning av en fast vindmätningsstation på Södra Midsjöbanken"

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning av en fast vindmätningsstation på Södra Midsjöbanken Dr. Torleif Malm Institutionen för biologi och miljövetenskap Kalmar högskola Inledning. Södra Midsjöbanken är ett drygt 300 km stort grundområde (<20 m djup), cirka åtta mil sydost om Ölands södra udde. Huvuddelen av området ligger inom svensk ekonomisk zon. E.ON Sverige planerar att under sommaren 2007 uppföra en anläggning för vindmätning på den norra delen av Södra Midsjöbankens centrala del, N ; O (se fig. 1.). Uppförandet och driften av denna anläggning kommer att innebära en svag till måttlig miljöstörning och denna rapport är en redogörelse för tänkbara effekter. Slutsatserna baserar sig på erfarenheter från Naturvårdsverkets utsjöbanks inventering, från det Danska miljöövervaknings programmet vid Nysteds havmøllepark söder om Sjælland och från studier av fisk, fågel och bentos inom det STEM-finansierade Vindforskprogrammet Fig. 1. Sjökort över södra Midsjöbanken, Södra Östersjön. Den röda markeringen indikerar E.ON:s mätanläggning. Blått område anger ett vattendjup mindre än 20 m

2 2. Geologiska förhållanden Grundet är uppbyggd av svallad morän, med block och sten i ytlagret på de grundaste områdena och sandfält i svackor och längs sluttningarna (se fig. 2). Hela platsen är extremt vågpåverkad och dynamisk ned till minst 30 m. Även stora block rullar vid hårt väder. Detta gör platsen till ett unikt och störningskänsligt område (Naturvårdsverket 2006). Fig. 2. Sten och blockbotten på 14 m djup vid den tänkta vindmätningstationen på södra Midsjöbanken. På den aktuella platsen uppgår mängden block (ø 0.3 m) till ca 50% av botten. Samtliga block är till % täckta av blåmusslor (Mytilus edulis L.). Foto (E.ON AB). 3. Ekologi och miljöövervakning Södra Midsjöbankens biologiska värden är dåligt utredda. Något provfiske i forskningssyfte har aldrig utförts enligt Fiskeriverket. Platsen bedöms till skillnad från Norra Midsjöbanken inte vara av riksintresse för yrkesfisket trots att ett intensivt fiske bedrivs runt grundet (Fiskeriverket 2006). Antagligen är det grundaste området olämpligt för trålfiske på grund av bottenbeskaffenheten med stenar och block. I samråd med E.ON uppger fiskets företrädare att platsen har lågt värde, men hur olika delområden utnyttjas har inte gått att belägga. Liknande områden vid Hoburgs bank har trålskador (Länsstyrelsen Gotland 2005). Fiskeriverket bedömer att området har en viss betydelse som yngelområde för piggvar (Psetta maxima) (Fiskeriverket 2006). Fågellivet i området utgörs av ett fåtal arter varav alfågel (Clangula hyemalis) är den helt dominerande arten med populationstätheter mellan individ per km 2. Denna art utnyttjar

3 området som övervintringslokal och lämnar platsen i april-maj för häckningslokalerna i nordvästra Ryssland. Alfåglar lever under vinterhalvåret i huvudsak på blåmusslor och behöver sålunda tillgång till grunda (<35 m) hårdbottnar (Durinck m.fl. 1994) Infaunan, det vill säga ryggradslösa djur ned till en m.m. storlek, som lever nere i sedimentet har så vitt jag kan bedöma aldrig undersökts vid södra Midsjöbanken. Den bentiska faunan och floran på bottnarna utgörs i huvudsak att ett artfattigt blåmusselsamhälle på de större blocken (Naturvårdsverket 2006). Mindre stenar saknar biologisk påväxt av makroskopiska organismer. (se fig. 2). Makroalger förekommer mycket sparsamt trots de goda ljusförhållandena. Sannolikt är detta orsakat av en kombination av låga närsaltkoncentrationer och ett mycket instabilt substrat där även de stora blocken rullas runt av vågor. Drivande lösliggande rödalger förekommer i mindre mängd (Naturvårdsverket 2006). 4. Anläggningens utformning Anläggningen består av ett fundament på vilket en plattform, 5 x 7 m, placeras ca 8 m över havsytan. Fundamentet till plattformen kommer antingen att bestå av betong eller stål. Valet påverkar något bedömningen av anläggningen. På plattformen uppförs två containrar där den ena är tänkt att fungera som bostad och den andra som laboratorium. Vindstudierna kommer åtminstone inledningsvis att utföras med hjälp av ljud och/eller ljus pulser. Om dessa metoder inte fungerar tillfredställande så kommer i ett senare skede en 100 m hög mast att uppföras på plattformen (E.ON. 2006). Effekterna av anläggningen kan indelas i tre faser, uppförande, drift och utrivning. Av dessa tre faser bedöms uppförande och utrivning medföra den största påverkan på miljön. 5. Uppförande. Uppförandet av anläggningen kommer att medföra en hel del båttrafik till området. Detta har dock ingen betydelse för fågellivet då de flesta arter befinner sig på häckningslokalerna (Durinck m.fl. 1994). De sträckande fågelarterna påverkas knappast av anläggningen. Uppförandet av de bägge föreslagna fundamenttyperna kommer att medföra en viss spridning av sediment. Kasunalternativet i betong kommer att medföra en större sedimentbelastning än stålrörsalternativet (E.ON 2006). Platsen har dock en mycket god vattenomsättning med både höga vågor och strömmar och såvida arbetet inte utförs under en period av total stiltje finns ingen anledning att tro att de måttliga mängder sediment som rörs upp har någon betydelse för bottensamhället vid något av alternativen. Oljor och andra kemikalier som av eventuell oaktsamhet kan spridas under byggperioden späds av samma anledning snabbt till ofarliga koncentrationer.

4 6. Drift Anläggningen skall enligt E.ONs ansökan vara i drift under minst tolv månader. Mätningarna skall utföras med ljud och/eller ljuspulser riktade uppåt. Jag är tyvärr inte familjär med den tekniken och kan därför inte bedöma dess effekter på fågellivet, vare sig på sträckande eller stationära arter. Litteraturen ger inte heller någon vägledning. Den höga mast som bolaget ämnar resa, om den mer innovativa tekniken med ljud och ljuspulser misslyckas (E.ON. 2006), innebär en viss risk för kollisioner med framförallt sträckande fåglar (Hebert m.fl. 1995). Den båttrafik som kommer att ske till och från anläggningen under driften kommer att vintertid störa alfågelbestånden i området. Det finns inga bra skattningar av vilka säkerhetsavstånd fåglarna håller till båtar men baserat på erfarenhet är det är troligt att de flesta fåglar inom en radie på ca 500 m kommer att lämna området vid varje besök. Hur stor effekten blir beror på frekvensen av besöken (Fox m.fl. 2006). Den personal som befinner sig på stationen och deras arbete bedöms inte utgöra någon allvarligare störningsfaktor på fågellivet. Effekterna på säl och tumlare bedöms bli försumbara. Både ett eventuellt betongfundament och stålrör kommer att bli primärt täckta av havstulpaner (Balanus improvisus) och i ett senare skede också blåmusslor. På betongfundamentet kan även fintrådiga alger komma att etablera sig, då fundamentet har samma relief men en större stabilitet än blocken på botten (Qvarfordt m.fl. 2006). Stål är ett dåligt substrat för alger, stålrören kommer därför i huvudsak bli täckta av djur (Wilhelmsson och Malm manus). Om anläggningen bara kommer att stå i 12 månader så kommer ingen organisk anrikning av nedfallande musslor ske till bottnarna. Vid en längre drift, 2-3 år, kommer bankar av blåmusslor bildas vid basen av fundamentet (Wilhelmsson och Malm manus). Om det finns en tydlig strömriktning innebär det risk för lokal syrebrist och svavelvätebildning under kortare perioder i läläget bakom fundamentet (Wilhelmsson och Malm manus). Småfisk, både pelagisk och bentisk kommer att söka sig till fundamentet för föda och skydd. I mer kustnära områden brukar det vara olika arter av familjen smörbultar (Gobiidae) som söker sig till vindkraftverk och brofundament (Wilhelmsson m.fl. 2006). Till exempel sjustrålig smörbult (Gobiusculus flavescens) brukar bilda täta stim från ytan och flera meter ned i vattnet (Wilhelmsson m.fl. 2006). Eftersom det är okänt vilka arter som lever vid södra Midsjöbanken är den exakta artsammansättning av fisk som kommer att uppehålla sig vid fundamentet inte möjlig att förutsäga. 7. Utrivning Utrivning av anläggningen bedöms orsaka liknande skador som uppförandet, dvs. störning av transporter och en viss sedimentspridning. Sker utrivningen under sommaren minimeras skadorna på fågellivet.

5 8. Referenser Durinck J., Skov H., Jensen F.P., Pihl S. (1994) Important marine areas for wintering birds in the Baltic Sea. Ornis Consult Report 110 pp. E.ON. (2006) Vindmätningsstation Delprojekt Södra Midsjöbanken. Rev pp Fiskeriverket (2006) Behovet av inventeringar av fisk och fiskbestånd vid utsjöbankar som bedöms vara intressanta för utbyggnad av vindkraft. 11 pp Fox T., Christensen T.K., Desholm, M., Kahlert J. and Petersen I.K (2006) Birds: Avoidance responses and displacement. In: Danish Offshore Wind. Key environmental issues. PrintfoHolbæk- Hedenhusende Hebert E., Reese E. and Mark L. (1995) Avian Collision and Electrocution: An Annotated Bibliography. California Energy Commission. 85 pp. Länsstyrelsen i Gotlands län (2006) Bevarandeplan för Natura 2000-område Hoburgs bank SE pp Naturvårdsverket (2006). Inventering av marina naturtyper på utsjöbankar. Naturvårdsverket. Rapport pp. Qvarfordt S., Kautsky H. and Malm T. (2006) Development of fouling communities on vertical structure in the Baltic Sea. Estuarine Coastal and Shelf Science. 67(4): Wilhelmsson D., Malm T. and Öhman M. (2006) Influence of offshore wind power on demersal fish. ICES Journal of Marine Science, 63: Wilhelmsson D. and Malm T (manuscript) Influence of offshore wind power on shallow stone reef communities in the Baltic Sea.14 pp

Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012

Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012 Vindkraftens påverkan på marint liv Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012 Först kort några ord om min bakgrund Planera när vi kan se alt. när vi inte kan se och

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

BIOVIND BOTANISKA INSTITUTIONEN, AVD. FÖR VÄXTEKOLOGI STOCKHOLMS UNIVERSITET

BIOVIND BOTANISKA INSTITUTIONEN, AVD. FÖR VÄXTEKOLOGI STOCKHOLMS UNIVERSITET BIOVIND BOTANISKA INSTITUTIONEN, AVD. FÖR VÄXTEKOLOGI STOCKHOLMS UNIVERSITET Kraftverkskonstruktioner i havet en metod för att lokalt öka den biologiska mångfalden i Östersjön? Rapport till Statens Energimyndighet,

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område 2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET

ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET 2018-03-01 VILKA ÄR VI Baltic Pipe Projektet är utvecklat av: GAZ-SYSTEM S.A. (Polen) Energinet (Danmark) Ramböll är anlitade för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Nord Stream 2 Miljöredovisning

Nord Stream 2 Miljöredovisning Nord Stream 2 Miljöredovisning 2017-05-02 BAKGRUND OCH INTRODUKTION Stora likheter mellan Nord Stream och Nord Stream 2 Erfarenheter från planering och genomförande av Nord Stream har kunnat användas vid

Läs mer

Hur påverkas de rastande och flygande sjöfåglarna i Torsviken av befintliga och sex nya placeringar för vindkraftverk? Jan Pettersson/JP Fågelvind

Hur påverkas de rastande och flygande sjöfåglarna i Torsviken av befintliga och sex nya placeringar för vindkraftverk? Jan Pettersson/JP Fågelvind Hur påverkas de rastande och flygande sjöfåglarna i Torsviken av befintliga och sex nya placeringar för vindkraftverk? En bedömning efter en studie med radar och visuella följningar under ett helt år.

Läs mer

Vindkraft och naturvärden

Vindkraft och naturvärden Vindkraft och naturvärden Stockholm 2011-02-17 alexandra.noren@naturvardsverket.se 2011-02-22 2011-02-22 1 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Perspektiv! Naturpåverkan från andra

Läs mer

Bevarandeplan för Natura område

Bevarandeplan för Natura område BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-3663-2005 Naturvårdsfunktionen Åke Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410068 Pukaviksbukten Kommun: Sölvesborg Områdets totala areal:

Läs mer

Oljeskador på övervintrande alfågel vid Hoburgs bank och södra Gotland under perioden 1996/97 till 2003/04

Oljeskador på övervintrande alfågel vid Hoburgs bank och södra Gotland under perioden 1996/97 till 2003/04 Oljeskador på övervintrande alfågel vid Hoburgs bank och södra Gotland under perioden 1996/97 till 2003/04 Kjell Larsson Institutionen för naturvetenskap och teknik, Högskolan på Gotland, 621 67 Visby.

Läs mer

Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige

Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Havs- och vattenmyndigheten Datum Havsplanering och maritima frågor 2017-05-03 Att. Jan Schmidtbauer Crona jan.schmidtbauer.crona@havochvatten.se Synpunkter

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,

Läs mer

5. Redogörelse för inkomna synpunkter och kontakter

5. Redogörelse för inkomna synpunkter och kontakter 5. Redogörelse för inkomna synpunkter och kontakter Detta kapitel sammanfattar hur utredningen kommunicerats med berörda myndigheter, organisationer och allmänheten. En fullständig redogörelse för detta

Läs mer

Vindkraftprojekt Södra Midsjöbanken. Samrådsunderlag 2011-05-16

Vindkraftprojekt Södra Midsjöbanken. Samrådsunderlag 2011-05-16 Vindkraftprojekt Södra Midsjöbanken Samrådsunderlag 2011-05-16 1 BAKGRUND E.ON:s övergripande vision är att bli världens ledande företag inom el och gas. I begreppet att bli världsledande ingår att ta

Läs mer

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering

Läs mer

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings

Läs mer

Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige

Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Miljö- och energidepartementet Dnr Datum Miljöprövningsenheten M2012/00714/Me 2017-12-28 Att. Karin Sparrman 103 33 Stockholm I våras skrev BirdLife Sverige

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun i Lännerstasundet, Nacka kommun. 2011-06-13 Upprättad av: Anne Thorén och Peter Plantman Granskad av: Magnus Land RAPPORT i Lännerstasundet, Nacka kommun. Kund Nacka Kommun David Högberg 131 81 Nacka Konsult

Läs mer

Bilaga 5 Utredning fladdermöss

Bilaga 5 Utredning fladdermöss Bilaga 5 Utredning fladdermöss Bakgrund PM angående påverkan på fladdermusfaunan till följd av etablering av en vindkraftspark vid Kriegers flak Grundområdet Kriegers flak är beläget i södra Östersjön

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

NY BILD. PEBERHOLM och vattnet omkring

NY BILD. PEBERHOLM och vattnet omkring NY BILD PEBERHOLM och vattnet omkring Peberholm kort efter brons öppnande. Foto: Søren Madsen Peberholm år 2014. Foto: Martin Kielland Peberholm Den konstgjorda ön Peber holm länkar samman Öresunds förbindelsens

Läs mer

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation. Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering

Läs mer

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar

Läs mer

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

Bilaga 3 Utredning marina däggdjur

Bilaga 3 Utredning marina däggdjur Bilaga 3 Utredning marina däggdjur PM. Ett ändrat tillstånd till högre och färre vindkraftverk och den beräknade påverkan på fåglar vid Svenska Kriegers flak vindkraftpark i Sveriges ekonomiska zon 30

Läs mer

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy. Vindpark Marviken Vindpark Marviken Projektbeskrivning ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.se Några Reflektioner om vindkraft VARFÖR? Två huvudskäl EKONOMISKT Ägare slipper

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Vindpark Marviken Projektbeskrivning för samråd med Norrköpings kommun 2013-04-11 ReWind Offshore AB, Lantvärnsgatan 8, 652 21 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Marviken Projektet

Läs mer

Naturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område Stora Middelgrund i Kattegatt

Naturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område Stora Middelgrund i Kattegatt Stockholm 2014-03-03 Ert dnr: 2210038000 Universal Wind Offshore AB Att: Mia Bergström Vårt dnr: 2014/0078/1 Naturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område

Läs mer

Redovisning av lokaliseringsstudien för landfästet

Redovisning av lokaliseringsstudien för landfästet Project Org Dokumenttyp Doc no in Captia Rev Kriegers flak 2 PYP Rapport 000 00 4 Titel Author/organisation Approved Kriegers flaks vindkraftpark Redovisning av lokaliseringsstudien för landfästet Status

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn E.ON Vind Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn Radie: 56 m Rotordiameter: 112 m Fakta Nacellen (maskinhuset): 170 ton Torn: 170 ton Ett rotorblad: 13,5 ton Fundamentent: 1800 ton utan ballast

Läs mer

Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet

Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet Var kommer de ifrån? Matostron? Inte från Frankrike eller Holland (Rohfritsch

Läs mer

Bra att veta om.. 1/07

Bra att veta om.. 1/07 Vilt och vindkraft Sverige står inför en storskalig utbyggnad av vindkraften under de kommande tio åren, då mängden el från förnybara energikällor skall tjugodubblas. Miljöeffekterna av vindkraftverk är,

Läs mer

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson

Läs mer

Vindkraft och fåglar Martin Green Biologiska i institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Bilaga C:6. Lokal påverkan av vindpark Marviken

Bilaga C:6. Lokal påverkan av vindpark Marviken Bilaga C:6 Lokal påverkan av vindpark Marviken Naturmiljön påverkas temporärt under byggstadiet, vilket är oundvikligt vid alla byggföretag. Naturvärden i området är noga kartlagda. På Stora och Västra

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

handläggare Vindkraft Tillståndsprocessen och kunskapsläget

handläggare Vindkraft Tillståndsprocessen och kunskapsläget handläggare Vindkraft Tillståndsprocessen och kunskapsläget Vindkraft förnybar energi för hållbar utveckling Vindkraften är en naturlig del i Sveriges energiförsörjning och kan komma att spela en stor

Läs mer

3. Ramnö och Utsättersfjärden Natura 2000 enligt habitatdirektivet

3. Ramnö och Utsättersfjärden Natura 2000 enligt habitatdirektivet Bilaga C3 Miljökonsekvenser i Natura 2000-områden. Det finns fyra Natura 2000-områden i närheten av projektområdet för Vindpark Marviken (se figur 1). 2 1 3 4 Figur 1 Natura2000 områden i omgivningen till

Läs mer

Miljö- och Vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer vid Klints bank. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:1

Miljö- och Vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer vid Klints bank. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:1 Miljö- och Vattenenheten Undersökning av undervattensmiljöer vid Klints bank Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:1 Titel: Undersökning av undervattensmiljöer vid Klints bank Rapportnummer: 2018:1

Läs mer

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning

Läs mer

Samrådsyttrande över Vindpark Marviken

Samrådsyttrande över Vindpark Marviken Kolmårdsvind c/o Alf Gustafsson Älgstorp 1 618 92 Kolmården Norrköping 2015-03-10 Samrådsyttrande över Vindpark Marviken Samrådstiden var mycket kort, under senare delen av januari 2015. Naturskyddsföreningen

Läs mer

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet. Sammanfattning Den 27-28 september 2012 genomfördes en marin vegetationsinventering på grunda bottnar i inre Bråviken. Inventeringen inkluderade linjetaxering av dykare på sju lokaler som tidigare även

Läs mer

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy. Vindpark Marviken Vindpark Marviken Projektbeskrivning ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Marviken Projektet drivs av ett konsortium som består av: Kolmårdsvind

Läs mer

Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet 2017-03-03 1/7 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 Stockholm Diarienummer 5511-31985-2016 Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Vindbolaget i När

Läs mer

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. PM Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. 2018-05-22 Medins Havs och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Radie: 46,5 m Rotordiameter: 93 m Fakta Rotorn: 60 ton Nacellen (maskinhuset): 82 ton Torn: 100 ton Fundamentent: 1900 ton Startvind 4 m/s och stoppvind 25

Läs mer

Vindkraft och naturvärden

Vindkraft och naturvärden Vindkraft och naturvärden Umeå 2010-03-25 alexandra.noren@naturvardsverket.se 2010-03-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Perspektiv! Naturpåverkan från andra energislag och mänskliga

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

YTTRANDE Ärendenr: NV Miljö- och energidepartementet Stockholm

YTTRANDE Ärendenr: NV Miljö- och energidepartementet Stockholm 1(6) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY YTTRANDE 2017-12-21 Ärendenr: NV-07306-17 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm och med e-post Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på Havs och vattenmyndighetens första förslag på 3 havsplaner

Naturskyddsföreningens synpunkter på Havs och vattenmyndighetens första förslag på 3 havsplaner Havs och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering och maritima frågor Box 11 930, 404 39 Göteborg Naturskyddsföreningens synpunkter på Havs och vattenmyndighetens första förslag på 3 havsplaner Sammanfattning

Läs mer

Alternativ. Hanöbukten energi, försvar, sjöfart,

Alternativ. Hanöbukten energi, försvar, sjöfart, Östersjön Alternativ Hanöbukten energi, försvar, sjöfart, yrkesfiske Söder om Skåne energi, försvar, sjöfart Hoburgs bank natur, sjöfart Norra Midsjöbanken energi, försvar, natur, sjöfart Södra Midsjöbanken

Läs mer

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar

Läs mer

Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land

Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land Jens Rydell, Richard Ottvall, Stefan Pettersson & Martin Green Lunds universitet Vem är Richard Ottvall? Doktor i zooekologi Bakgrund som forskare

Läs mer

Innehållsförteckning 1 INLEDNING ORIENTERING BAKGRUND OCH SYFTE NULÄGESBESKRIVNING... 6

Innehållsförteckning 1 INLEDNING ORIENTERING BAKGRUND OCH SYFTE NULÄGESBESKRIVNING... 6 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 ORIENTERING... 4 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.3 NULÄGESBESKRIVNING... 6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD... 7 2.1 KRAFTVERKSTEKNIK... 7 2.2 HÄLSA OCH

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten

Läs mer

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning Inledning... 1 Biologisk data... 2 Skyddade områden... 3 Bedömning av naturvärden... 4

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Vänta Litets Grund Fotograf: Ulf Weidmert Namn: Vänta Litets Grund Sitecode: SE 0710225 Områdestyp: psci enligt Art- och habitatdirektivet Area: 15 139 hektar Skyddsform: saknas

Läs mer

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE

Läs mer

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se Landskapsekologigruppen Stockholms Universitet Landskapsförändring och fragmentering Teorier: - (ö)biogeografi och metapopulationsteori

Läs mer

Nybro-Hemsjö. Tjäderinventering. Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län. Sekretess!

Nybro-Hemsjö. Tjäderinventering. Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län. Sekretess! Tjäderinventering Nybro-Hemsjö Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Produktion: Enetjärn Natur AB 2017 Sekretess Denna rapport faller inom offentlighets- och sekretesslagens

Läs mer

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Hur vindkraft påverkar livet på botten. - en studie före etablering

Hur vindkraft påverkar livet på botten. - en studie före etablering Hur vindkraft påverkar livet på botten - en studie före etablering RAPPORT 5570 JUNI 2006 Hur vindkraft påverkar livet på botten - en studie före etablering NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505

Läs mer

Marin modellering som underlag för kustförvaltning

Marin modellering som underlag för kustförvaltning Marin modellering som underlag för kustförvaltning Umeå 2014-04-03 Antonia Nyström Sandman AquaBiota Water Research Ingrid Nordemar Länsstyrelsen Stockholm MMSS Marin Modellering i Södermanland och Stockholm

Läs mer

Tranor och grågäss runt Draven

Tranor och grågäss runt Draven Tranor och grågäss runt Draven Inventering och utvärdering av skadeförebyggande åtgärder 2013 Arbetet är utfört på uppdrag av länsstyrelsen i Jönköpings län Produktion: Svensk Naturförvaltning AB info@naturforvaltning.se

Läs mer

Vindkraftens påverkan på MARINT LIV

Vindkraftens påverkan på MARINT LIV Vindkraftens påverkan på MARINT LIV HAVSBASERAD VINDKRAFT Den globala uppvärmningen är ett av de allvarligaste hoten mot livet i haven. Vindkraft ger förnybar elproduktion med mycket små utsläpp av växthusgaser.

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Norra Kvills nationalpark

Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Norra Kvills nationalpark Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Norra Kvills nationalpark Författningsförslag Med stöd av 4 första stycket nationalparksförordningen (1987:938) föreskriver Naturvårdsverket följande.

Läs mer

Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Beslut om utvidgat strandskydd i område Lögdeälvens mynning, Nordmalings kommun, Västerbottens län (2 bilagor)

Beslut om utvidgat strandskydd i område Lögdeälvens mynning, Nordmalings kommun, Västerbottens län (2 bilagor) Beslut 1(5) Beslut om utvidgat strandskydd i område Lögdeälvens mynning, Nordmalings kommun, s län (2 bilagor) Länsstyrelsens beslut Med stöd av 7 kap. 14 MB beslutar Länsstyrelsen att strandområdet Lögdeälvens

Läs mer

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT

Läs mer

VINDREV HAVSBASERADE VINDKRAFTVERK SOM ARTIFICIELLA REV: EFFEKTER PÅ FISK

VINDREV HAVSBASERADE VINDKRAFTVERK SOM ARTIFICIELLA REV: EFFEKTER PÅ FISK VINDREV HAVSBASERADE VINDKRAFTVERK SOM ARTIFICIELLA REV: EFFEKTER PÅ FISK Marcus C. Öhman och Dan Wilhelmsson Zoologiska institutionen Stockholms universitet VINDKRAFTSREV Öhman MC, Wilhelmsson D, 2005.

Läs mer

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om Gotska Sandöns nationalpark; beslutade den 12 juni 2014. Utkom från trycket den 24 juni 2014 Med stöd av 4 första

Läs mer

Välkommen. Till en temakväll. där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter.

Välkommen. Till en temakväll. där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter. Välkommen Till en temakväll där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter. Vad är det som gäller? Båtuppläggningsplatserna är förgiftade, spridningen

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Muddringsområdet. Muddringen tar ca två månader och kommer att genomföras under vinterhalvåret 2016 eller 2017.

Muddringsområdet. Muddringen tar ca två månader och kommer att genomföras under vinterhalvåret 2016 eller 2017. Muddringsområdet Muddring kommer att genomföras från Södertälje kanal till Köpings hamn. Köpings kommun ansvarar för muddringen från Runnskär fram till kajen. Muddringen tar ca två månader och kommer att

Läs mer

Anders Tysklind, nationalparkschef Kosterhavets nationalpark

Anders Tysklind, nationalparkschef Kosterhavets nationalpark Anders Tysklind, nationalparkschef Kosterhavets nationalpark Kosterhavets nationalpark Hur klarar vi samspelet mellan nyttjande och bevarandemål i Sveriges första nationalpark med marint fokus? Vilka är

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om Björnlandets nationalpark; beslutade den 20 april 2017. NFS 2017:4 Utkom från trycket den 4 maj 2017 Med stöd av 4

Läs mer

Inventeringar av oljeskadad alfågel längs Gotlands sydkust under perioden 1996/97 till 2008/09

Inventeringar av oljeskadad alfågel längs Gotlands sydkust under perioden 1996/97 till 2008/09 Inventeringar av oljeskadad alfågel längs Gotlands sydkust under perioden 1996/97 till 2008/09 Kjell Larsson 1 och Lars Tydén 2 1 Avdelningen för biologi, Högskolan på Gotland, 621 67 Visby 2 Korpklintsvägen

Läs mer

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Marint områdesskydd Västra Götalands Län HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Miljövalitetsm valitetsmålenlen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurningf 4. Giftfri miljö

Läs mer

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Författare Johan Persson och Tomas Loreth,

Läs mer