Samråd HallbrånVindkraftpark. Vallsta Vindkraft AB. Samrådsunderlag

Transkript

1 Samråd HallbrånVindkraftpark Vallsta Vindkraft AB Samrådsunderlag Dag Melkersson Håkan Hansson Feb 2012

2 2

3 Hallbrån Vindkraftpark Samrådsunderlag inför samråd med berörda myndigheter Avseende att uppföra och driva en vindkraftpark bestående av högst 10 vindkraftverk i Bollnäs kommun på fastigheterna: BOLLNÄS BACKA 4:17, m fl Täby den 16 februari Dag Melkersson Vallsta Vindkraft AB 3

4 4

5 Innehåll samrådsunderlag SAMMANFATTNING SÖKANDE PROJEKTBESKRIVNING VERKSAMHETSBESKRIVNING Avgränsningar Vindkraftparken Vindkraftverken Byggnader Vägar/Infrastruktur Elnätsanslutning Markanspråk/Massor Transporter Vindmätning Service och underhåll 15 4 OMRÅDESBESKRIVNING Planförhållanden Landskapet Naturmiljö fåglar och övrig fauna Fornlämningar och kulturmiljö Friluftsliv och Turism Areella näringar Övriga motstående intressen Närboende 22 5 ALTERNATIV UTFORMNING OCH LOKALISERING MILJÖPÅVERKAN Landskapsanalys Ljud Skuggor Kemikalier och avfall Risker Avveckling av verksamheten 26 7 TIDPLAN

6 SAMMANFATTNING Vallsta Vindkraft AB undersöker möjligheterna att uppföra och driva en vindkraftpark i Bollnäs kommun. Utredningsområdet ligger ca 6 km väster om Vallsta och vindkraftparken omfattar 10 vindkraftverk i storleksordningen 3-5 MW med en totalhöjd på upp till 200 m. Projekteringsunderlaget är baserat på Vestas V112 med en totalhöjd på 175 m. Den planerade parken har en effekt om ca 30 MW och bedöms generera ca 90 GWh/år, vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp med ton/år. Denna energimängd motsvarar hushållsel för villor (6 500 KWh/villa/år) baserat på ett svenskt genomsnittshus. Hallbrån Vindkraftpark kommer att planeras och dimensioneras för att efterleva gällande riktvärden för ljud och skuggor. Det innebär att ljud vid bostadshus ej får överstiga 40dB och att skuggor ej överskrider 8 timmar per år. Området vid Hallbrån är utpekat som riksintresse för vindbruk och ingår i översiktsplan Tema Vindkraft för Bollnäs kommun. Utredningsområdet lämpar sig väl för vindkraftsexploatering då vindresurserna är mycket goda, området ligger inom höjdintervallet m ö h. Sedan mars 2011 pågår vindmätningar i området. Vindmätningen sker med SODAR och kommer fortsätta under hela projektets gång. Teracoms verksamhet i området har begränsat det område som kan användas för vindkraft. Detta medför att Bolaget valt att ta fram 5 olika delområden som tillsammans utgör det föreslagna projektområdet. Området används idag för skogsbruk. Skogsvägarna är anpassade för tunga transporter och området är glest befolkat. Hälsingeleden passerar nära projektområdet. Även en skoterled går genom lägre terräng i området. Inom området finns inga permanent boende utan enbart kojor/byggnader som nyttjats eller nyttjas för jakt och fiske. Det finns få dokumenterade kulturlämningar i området. De kulturlämningar som finns i området består av husgrunder och lämningar som härrör från ett forntida skogsbruk. Inga av lämningarna skyddas enligt Kulturminneslagen. Projektområdet berör till stor del utbredningen av ett vattenskyddsområde. Bollnäs kommun nyttjar inte längre vattentäkten för uttag av dricksvatten. Projektområdet hyser inga sjöar eller större vattenområden. Inom eller i anslutning till projektområdet finns få nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar. Motstående intressen i eller i anslutning till projektområdet bedöms som få. Den totala investeringen uppgår till ca SEK 500 miljoner, där miljoner kan komma det regionala näringslivet tillgodo. Inom utredningsområdet avser Vallsta Vindkraft i samband med uppförande av vindkraftparken att anlägga ett internt väg- och elnät, upplagsplatser för material samt servicebyggnader och uppställningsplatser. Det totala markanspråket för varje vindkraftverk motsvarar ca 1,5-3 hektar. Elnätsanslutning kan ske mot transformatorstation i Vallsta/Arbrå öster om utredningsområdet. Byggstart är planerad till

7 SAMRÅDSUNDERLAG Syftet med samrådsunderlaget är att det ska fungera som underlagsmaterial för samråd med myndigheter, företag, föreningar, organisationer, särskilt berörda och allmänhet. Samrådsunderlaget har sammanställts av en arbetsgrupp Ownpower Projects AB: Håkan Hansson, Ingegärd Granlöv, Josefin Knudsen och Dag Melkersson Arctan AB: Richard Söderlund 1 SÖKANDE Sökande: Vallsta Vindkraft AB Organisationsnummer: Adress: c/o Ownpower Projects AB, Kemistvägen 6, Täby Kontaktperson: Dag Melkersson, Ownpower Projects AB Telefon: E-post: dag.melkersson@ownpower.se SNI-kod: B Vallsta Vindkraft AB ( Bolaget ) Vallsta Vindkraft AB är ett samägt projektbolag mellan Ownpower Projects AB och Helsinge Vindinvest AB vars affärsidé är att utveckla Hallbrån Vindkraftpark till tillståndsgivet projekt. Helsinge Vindinvest AB Helsinge Vindinvest AB är ett investmentbolag med affärsidén att utveckla vindkraftprojekt i södra Norrland och samtidigt möjliggöra för bygdens befolkning att ta del av vindkraftutbyggnadens fördelar. Ownpower Projects AB Ownpower Projects AB bildades 2006 och har sedan dess byggt upp en gedigen kompetens bestående av några av landets mest erfarna personer inom vindkraftsprojektering och tillståndsfrågor. En viktig projektidé är att möjliggöra lokalt ägande av vindkraft genom bildandet av regionala Ownpowerbolag. 7

8 2 PROJEKTBESKRIVNING Vallsta Vindkraft AB (Bolaget) undersöker nu möjligheten att uppföra och driva en vindkraftpark med maximalt 10 vindkraftverk i Bollnäs kommun, Gävleborgs län. Den nationella vindkarteringen samt genomförda vindmätningar visar att vindens teoretiska energiinnehåll i området är god. Projektområdet för Hallbrån Vindkraftpark ingår i riksintresse för vindbruk. Projektområdet gränsar även till kommunalt intresseområde för vindkraft i den antagna översiktsplanen med Tema vindkraft för Bollnäs kommun. Inom området finns ett utbyggt vägnät och området är redan exploaterat genom skogsbruket. Det finns möjlighet att elnätsansluta vindkraftparken mot Vallsta eller Arbrå. Lokalisering Projektområdet som Bolaget avser att nyttja ligger drygt 20 kilometer nordväst om Bollnäs, och 5 kilometer väster om Vallsta samt 7 kilometer nordväst om Arbrå, se Karta 1. Projektområdet har en yta av cirka 200 hektar. Platsen för vindkraftparken har valts utifrån vindförhållanden, rådighet över området, möjlighet till elnätsanslutning, genomförda ljud och skuggberäkningar, hänsynsavstånd till bebyggelse, samt att projektområdet ingår i riksintresse för vindbruk. Hänsyn till natur och kulturvärden, friluftsliv samt landskapsbild har också varit styrande vid val av plats för den föreslagna verksamheten. Influensområde Effekterna av ljud och rörliga skuggor beaktas inom ett område om cirka 1 kilometer utanför den planerade vindkraftparken. Den visuella påverkan berör ett större område och synliggörs med landskapsanalys, fotomontage och visualiseringar. I Miljökonsekvensbeskrivningen kommer verksamheten i anläggnings-, drift- och avvecklingsfas att behandlas. Karta 1. Visar lokalisering av Hallbrån Vindkraftpark. 8

9 Projektområdets karaktär Naturen i området präglas till stor del genom omdaning av det moderna skogsbruket. Stora områden innefattas av produktionsartad barrskog. I landskapet finns även flera större kalhyggen i varierande succession, vissa nyupptagna och andra domineras av stadier med lövsly. Här och var finns ytor med sammanhängande gammal barrskog. Skogsbruket bidrar till att vägnätet är omfattande. Foto 1. Visar större område med nyligen upptaget hygge. Projektområdet hyser inga sjöar eller större vattenområden. Mellan höjdområdena rinner några bäckar, bland annat Sötkällbäcken och Åmyrbäcken som avvattnar våtmarksområdena. Brättningsmyran, Plottmyran, Gisselmyran och Vassbergsmyran är våtmarker i området. Vassbergsmyran har dokumenterats med höga naturvärden enligt våtmarksinventeringen (VMI). Vid Vassbergsmyran bedrivs täktverksamhet för torv. Inom eller i anslutning till projektområdet finns nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar, enligt Skogsstyrelsens databas Skogens Källa. I området finns vattendrag och miljöer som hyser skyddsvärda arter. Projektområdet berör till stor del utbredningen av ett vattenskyddsområde. Bollnäs kommun nyttjar inte längre vattentäkten för uttag av dricksvatten. Det finns få dokumenterade kulturlämningar i området. De kulturlämningar som finns i området består av husgrunder och lämningar som härrör från ett forntida skogsbruk. Inga av lämningarna skyddas enligt Kulturminneslagen. Hälsingeleden passerar i området vid projektområdet. Även en skoterled går genom lägre terräng i området. Inom området finns inga permanent boende, dock finns kojor/byggnader som nyttjats eller nyttjas för jakt, fiske och fäbodbruk. En mer ingående redogörelse av dessa miljöer, miljökonsekvenser och skyddsåtgärder, redogörs i kommande MKB. Lokal nytta Projektet kommer att medföra positiva konsekvenser för sysselsättning och näringsliv, inte bara lokalt, utan även på en regional nivå. I samband med anläggningsfasen av vindkraftparken kommer en mängd nya arbetstillfällen genereras. Den totala investeringen för Hallbrån Vindkraftpark är i storleksordningen 500 MSEK, varav upp till MSEK kan komma det regionala näringslivet till godo. Till det kommer positiva kringeffekter för hotell- och restaurangnäringen, besöksnäringen, övrig handel, etc. Under själva driftsfasen kommer några personer att vara direkt involverade i service och underhåll av vindkraftverken. Till det kommer även åtskilliga årsarbeten i samband med underhåll av vägar, datanät, ställverk och 9

10 elledningar, etc. Bolaget strävar efter ett stort lokalt och regionalt deltagande i projektet, av både markägare, privatpersoner, företag och kommuner. Vidare eftersträvar Bolaget att etableringen ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt och miljökrav kommer att ställas på entreprenörer. 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3.1 AVGRÄ NSNINGAR Bolaget undersöker möjligheten att etablera vindkraft och erforderlig infrastruktur inom projektområdet, se Karta 2. En del kringverksamhet kommer att lokaliseras inom utredningsområdet och kommer därmed att omfattas i den kommande ansökan. Inom utredningsområdet planerar Bolaget att anlägga: internt vägnät internt kabelnät, kopplingsstation och ev transformatorstation vindkraftverk och fundament upplagsplatser för grävmassor och material servicebyggnader, uppställningsplatser för fordon samt tillfälliga servicebodar Projektområde och fri rörlighet Teracoms verksamhet i området har begränsat det område som kan användas för vindkraft. Detta medför att Bolaget valt att ta fram 5 olika delområden som tillsammans utgör det föreslagna projektområdet. Totalt består projektområdet av 5 olika delområden där Bolaget vill uppföra vindkraftverk och tillhörande infrastruktur. Normalt vill bolaget söka tillstånd med fri rörlighet inom projektområdet men med Teracoms verksamhet finns det en begränsning för denna rörlighet. Karta 2. Projektområde 10

11 3.2 VINDKRA FTPA RKEN Hallbrån Vindkraftpark omfattar 10 vindkraftverk och utformningen visar på principiell lösning. Bolaget har valt att använda Vestas V112 på 3 MW och en totalhöjd på 175 meter, se Karta 3. Karta 3. Visar en utformning med 10 st. Vestas V112, 3MW och totalhöjd 175 m. Totalt har 10 vindkraftverk placerats inom projektområdet. Vindkraftverken placeras med ett inbördes avstånd med omkring 5 rotordiameter ( m). Detta för att motverka vindskugga och turbulens inom vindkraftparken och därmed höja energiproduktionen. 3.3 VINDKRA FTVE RKE N Bolaget vill vara flexibelt avseende valet av vindkraftverk och inte låsa sig i ett tidigt skede till någon särskild storlek eller leverantör. Teknikutvecklingen inom branschen är hög och vindkraftverken tenderar att bli större. Samtidigt finns en utveckling mot relativt sett tystare och effektivare vindkraftverk. Vindkraftverkens maximala totalhöjd kan bli upp till ca 200 meter (navhöjden plus halva rotordiametern). Bolaget kommer att utreda storlek och utformning på vindkraftverken. Nedan ges exempel på olika storlekar och effekter. Effekt: 3-5MW Totalhöjd: -200 m Navhöjd: ca Rotordiameter: ca Figur 1. Visar olika mått för ett vindkraftverk. 11

12 Vindkraftverken kommer att ha rörtorn av stål eller betong/stål, rotorn blir antagligen 3-bladig och tornen blir förmodligen vita. Verken blir lågvarviga och har en rotationshastighet mellan varv per minut. Vid vindhastighet om cirka 4 m/s startar vindkraftverken och vid cirka 25 m/s inträder automatstopp av säkerhetsskäl. Full effekt nås vid cirka 12 m/s. Vindkraftverken placeras på fundament. Avgörande för vilken typ av fundament som nyttjas är jordlagrets mäktighet och bergets kvalitet. Både gravitationsfundament och bergsfundament är tänkbara. Fundamenten anläggs på plats. Hinderljus Höga vindkraftverk skall av säkerhetsskäl vara försedda med hinderljus på maskinhustaket för att varna luftfarten. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:155) skall vindkraftverk över 150 meter hindermarkeras med vit färg samt förses med vitt högintensivt blinkande ljus. Det finns numera alternativ till varningssystemen för luftfarten och Transportstyrelsen kan medge undantag från föreskrifterna. Transportstyrelsen har nyligen för första gången godkänt användningen av radarteknik för att styra ett varningssystem för luftfarten. Systemet tillåter att belysningen stängs av om inte något flygplan befinner sig i området. Detta minskar den visuella effekten av hinderbelysningen för närboende och upprätthåller samtidigt flygsäkerheten. Bolaget kommer att utvärdera möjligheten att implementera liknande system. Energiproduktion Den beräknade energiproduktionen baseras på preliminära vindmätningar. För att ge en säkrare och mer detaljerad prognos ska vindmätningarna utvidgas och ske på fler platser. Den verkliga vindresursen i området kommer naturligtvis att påverka den slutliga utformningen av vindkraftparken och vilken typ och storlek av vindkraftverk som ska användas. För den beräknade energiproduktionen har ett värde 7 m/s på 100 meter höjd använts. Den planerade parken har en effekt om ca 30 MW och bedöms generera 90 GWh/år, vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp med ton/år. Denna energimängd motsvarar hushållsel för villor (6 500 KWh/villa/år) baserat på ett svenskt genomsnittshus. Verksamhetstid Driften avses pågå i cirka 25 år och en avveckling eller utbyte till modernare vindkraftverk kan ske inom en period av 35 år 3.4 BYGGNADE R Eventuella byggnader i och i anslutning till projektområdet kommer att redogöras närmare i ansökan. Under själva byggfasen kommer temporära uppställningsplatser för arbetsbodar, fordon och avfall upprättas inom projektområdet. Bolaget har inte utrett huruvida mobila betongstationer ska ställas upp inom projektområdet. Det är fullt möjligt att en mobil betongstation etableras inom projektområdet. 3.5 VÄ GA R/INFRA STRUKTU R Befintliga skogsbilvägar kommer att i största möjliga utsträckning att nyttjas, förstärkas och rätas ut i plan och profil där behov föreligger. Efter fältbesök i området görs bedömningen att en stor del av befintliga vägar inom området kan nyttjas efter förstärkningshöjande åtgärder. En del av vägarna kräver breddning och förstärkning, samt i vissa fall, även justering av vägens geometri. Fastställda krav gör bland annat gällande att vägbredden bör vara minst 4,5 meter och fri höjd på 4,5 meter. Sedvanliga skogsbilvägar har ofta cirka 3-3,5 meters bredd, och behöver därför breddas och förstärkas för de tunga transporterna som vindkraftverken medför. Ekipagen som fraktar delar till vindkraftverken kan sammanlagt med last väga upp till 165 ton, och vara drygt 50 meter långa. 12

13 För att dra fram tillfartsvägar till vindkraftverken krävs även ny anläggning av väg inom projektområdet. Vid brytning av ny väg kommer natur- och kulturvärden särskilt beaktas. Vidare kommer känsliga och hänsynskrävande områden, såsom vattendrag och våtmarker, i största möjliga mån undantas för anläggning av ny väg. Kabeldragningen kommer att förläggas utefter vägarna inom vindkraftparken. En mer noggrann framkomlighetsanalys av lämpligt alternativ vad gäller transporter samt för in- och utfartsvägar görs under projektets gång. I Karta 4 sammanställs de förbättringsarbeten som bedöms vidtas vid befintliga vägar in till området. Karta 4. Visar uppskattat behov av förbättringsåtgärder för befintliga vägar i området. Kranplatser för montering För att montera vindkraftverken krävs en mobilkran som lyfter upp olika sektioner till tornen. Invid vart och ett av vindkraftverken kommer en uppställningsplats för denna mobilkran att anläggas. Utformningen av uppställningsplatserna är individuell och beror på områdets topografi, beskaffenhet samt uppställningsplatsens lokalisering relaterat till tillfartsvägen. Även val av leverantör för vindkraftverken avgör utformningen av kranplatsen. Vindkraftverk Figur 2. Visar olika alternativa utformningar för uppställningsplatser Vindkraftverk Vindkraftverk Uppställning vid verk invid passerande serviceväg Uppställning vid verk med separat serviceväg Emellertid kan i princip kranplatserna förenklat kategoriseras i två typer, enligt Figur 2. Genomsnittlig 13

14 yta som krävs hårdgöras för uppställningsplatsen är cirka m 2. Kravet på bärighet är den samma som för transportvägar, men med högre krav på planhet. 3.6 ELNÄTSA NSLU TNING Elnätet inom vindkraftparken läggs troligtvis på spänningsnivån 36 kv och förläggs längs befintliga och nya vägar. Det interna elnätet kommer sannolikt att byggas som ett stjärnnät med noder, där var nod utgörs av en kopplingsstation (se Foto 2) som mest från en handfull vindkraftverk. Det interna elnätet dras slutligen till en transformatorstation som transformerar spänningen till samma spänning som överliggande elnät. En transformatorstation i projektområdet kräver en yta av cirka m 2. Foto 2. Kopplingsstation. Drygt 12 kilometer kabel bedöms läggas ned för att upprätta det interna elnätet och ansluta till transformatorstationen. 3.7 MA RKANSPRÅK/MA SSOR Foto 3. Internt kabelnät läggs ned utefter nyupptagen väg. Ett vindkraftverk tar upp en liten yta för uppställning, där markanspråket utgörs av själva fundamentet. Ytterligare markanspråk för en vindkraftpark åtgår för vägar mellan vindkraftverken, uppställningsplatser/kranplatser, mötesplatser, internt kabelnät, transformatorstation och servicebyggnad. Det totala markanspråket för varje driftsatt vindkraftverk bedöms i allmänhet ligga omkring 1,5-3 hektar. Vid anläggningsarbeten i anslutning till väg- och fundamentsbyggande samt elarbeten, kommer marken att behöva bearbetas. Detta kommer att innebära att marken schaktas, grävs och sprängs i viss utsträckning. Utöver detta kommer åtminstone en upplagsplats per delområde att behöva anläggas inom området för att klara logistiken vid införsel av vindkraftverkens enskilda komponenter och monteringsutrustning. Mark som använts för upplag kommer att efterbehandlas efter byggtidens slut. Inom etableringsområdet kommer massbalans att eftersträvas. 14

15 Täkter/Betongtillverkning Utredning avseende möjligheterna för täkt av berg och morän inom eller i anslutning till vindkraftparken har inte genomförts. Bolaget eftersträvar att täktverksamhet bedrivs i eller i nära anslutning till projektområdet för att minimera transporterna. Det finns flera täkter i området och Bolaget kommer att undersöka möjligheterna att ta material från dessa. 3.8 TRA NSPORTE R Transporter till och från vindkraftparken kommer i synnerhet vara frekventa under själva byggtiden. Vindkraftverken kommer troligen att skeppas till någon hamn i södra Norrland. Därefter sker frakten med speciella lastbilar på det allmänna vägnätet, upp till 20 specialtransporter per utfört montage. 3.9 VINDMÄ TNING Detaljerade vindmätningar som säkerställer områdets reella vindresurser utförs sedan mars 2011 med SODAR i området. En SODAR använder sig av ljudpulser för att mäta vindhastigheten i luftskikt upp till 200 m. Under projektets gång kommer förmodligen befintliga vindmätningar att utökas med vindmätning i mast. Vindmätningarna kommer med god noggrannhet möjliggöra utvärdering av hur vindresurserna förhåller sig på de höjder som avses nyttjas SERVICE OCH U NDE RHÅ LL Driftövervakning av vindkraftverken sker från den servicebyggnad som etableras inom vindkraftparken. En driftcentral placeras i servicebyggnaden. Driftcentralen kräver inte ständig bemanning. Under projektets gång kommer en driftorganisation att etableras. Tillsättning av lokal personal eftersträvas för att minska behov av långa resor vid eventuella driftstopp. Större service och underhåll sker med en viss periodicitet, 1-2 gånger per år. 4 OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 PLANFÖRHÅ LLA NDEN Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla kommuner tillhandahålla en aktuell översiktsplan. Planen ska behandla frågor om mark- och vattenanvändning och byggande i hela kommunen. Verksamhet med vindkraft inom projektområdet är förenligt med gällande översiktsplan för Bollnäs kommun (1990). Översiktsplan Tema vindkraft Bollnäs kommun Syftet med översiktsplanen är att redovisa de områden som kommunen anser är lämpliga för utbyggnad av vindkraft. Kommunfullmäktige beslutade , att anta översiktsplan Bollnäs kommun - Tema vindkraft. I anslutning till projektområdets västra del ligger ett kommunalt vindkraftsområde enligt antagen översiktsplan Tema vindkraft. I övrigt ligger projektområdet inom ett riksintresse för vindbruk. Detaljplan Området där vindkraftverk avses uppföras, belastas icke med detaljplan eller områdesbestämmelse. För prövning av ansökan enligt MB krävs inte upprättande av detaljplan eller områdesbestämmelse. 15

16 Karta 5. Visar Bollnäs kommuns vindområde enligt översiktsplan samt riksintresse för vindbruk Riksintressen Områden av riksintresse är värdefulla områden ur ett nationellt perspektiv. Riksintressen kan utpekas av aktuell sektorsmyndighet i enlighet med miljöbalkens 3 kap, inom en rad olika områden. Riksintresseområden regleras även i miljöbalkens kap 4 men berör då endast geografiskt bestämda områden. Karta 6. Visar olika riksintressen i anslutning till området. 16

17 Projektområdet är i allt väsentligt lokaliserat till ett område som utgör riksintresse för vindbruk. Galvån med biflöden, innefattas av riksintresse för naturvård. Även Andersvallsmyran-Andersvallsslåtten och delar av Ljusnan ingår i riksintresse för naturvård. Inom 10 kilometer från projektområdet återfinns 2 områden som är av riksintresse för kulturmiljövård. Riksintressena består av tydligt laga skifteslandskap med stora hälsingegårdar. Riksintresse med geografiska bestämmelser innefattas av Ljusnan mellan Färila och Bergvik. Syftet med riksintresset är Inom området skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Riksintresset syftar till att skydda vattendrag mot vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning avsedda för kraftverksändamål. Ljusnans dalgång besitter även riksintresse vad gäller friluftsliv. Projektområdet ligger till övervägande del inom riksintresse för vindbruk, vilket bedöms göra lokaliseringen fördelaktig för verksamhet med vindbruk. 4.2 LANDSKA PET Landskapet får sin karaktär ifrån vattenområdet Ljusnan, som är 430 km. Älven rinner från fjälltrakterna i nordvästra Härjedalen ner över skogslandskapet och vidare ut i Bottenhavet. Avrinningsområdet är km 2. Största biflödet tillförs från Voxnan. Vattenområdet var tidigare en betydelsefull flottningsled. Vattenkraften har starkt påverkat vattendragets karaktär och dess omgivning. Längs Ljusnandalen är nivåskillnaderna påtagliga. Vattenområdena i dalgången ligger inom höjdintervallet meter. Omgivningen reser sig i varierande omfattning längs sluttningarna, med höjder om meter. Höjdområdena utgörs av moränområden där barrskogen dominerar. Karta 7. Visar terrängförhållande i trakten omkring vindkraftparken. Områdets terräng visualiseras i Karta 7. Kartan tydliggör att terrängen medför att utsiktspunkterna från höjderna omkring Ljusnan medger stor öppenhet med ett långt och brett siktfält. 17

18 Landskapet vid projektområdet är i dag starkt präglat av det kommersiellt skogsbruk. Det är ett glest befolkat landskap där skogsproduktion är den i särklass övervägande markanvändningen vilket också är tydligt när man betraktar landskapet. Mark och hydrologi Urberget är det den äldsta delen av berggrunden. Berggrunden består till avgörande del i området av yngre granit. Dalgångarna präglas av det småskaliga jordbrukslandskapet. Området ligger över högsta kustlinjen. Enligt Bergsstatens karttjänst Undersökningstillstånd finns inga beviljade tillstånd enligt minerallagen inom lokaliseringen för Hallbrån Vindkraftpark. Morän är den jordarten som förekommer till största del i området. Moränens karaktär är vanligtvis storoch rikblockig. I projektområdet finns det inte några större vattenansamlingar. Några kilometer utanför projektområdet ligger Simsjön och Acktjärnen. Mindre vattendrag såsom Sötkällanbäcken och Åmyrbäcken avvattnar våtmarksområden i området. Projektområdet ligger till stor del inom ett vattenskyddsområde. Genom samråd med Helsing Vatten AB, har information erhållits att vattentäkten inte längre nyttjas för uttag av dricksvatten, se karta NATU RMILJÖ Naturmiljön i området har i ett inledande skede studerats med hjälp av GIS-data från ett antal myndigheter. Tillgänglig GIS-data har tagits ned från följande tjänster: Naturvårdsverkets databas för skyddade områden enligt naturvårdsregistret - Skyddad Natur Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial - Gisdata från Länsstyrelserna Skogsstyrelsens geografiska data - Skogens källa Bollnäs kommun översiktsplan från 1990 Karta 8. Natura 2000 områden Området utgörs att ett typisk höglänt skogsområde i Norrlands inland. Topografin tämligen svagt slut- 18

19 tande, med några distinkta höjder. Hela området ligger inom höjdintervallet meter över havet. Natura 2000 Samtliga Natura 2000 områden, enligt Karta 8, ligger 8 kilometer eller mer från projektområdet. Riksintresse Områden som är av riksintresse för naturvård redovisas i Karta 6. Galvån med biflöden, innefattas av riksintresse för naturvård. Även Andersvallsmyran, Andersvallsslåtten och delar av Ljusnan ingår i riksintresse för naturvård. Projektområdet ligger på behörigt avstånd från områden som är av riksintressen för naturvård. Skyddad natur Från Naturvårdsverkets karttjänst Skydda Natur har områden som ingår i naturvårdsregistrets hämtats. Karta 9. Skyddade områden som är registrerade i naturvårdsregistret. Skogliga naturvärden I Skogsstyrelsen databas Skogens Källa finns det ett antal områden med höga naturvärden i trakten av projektområdet. Dessa områden utgörs av objekt med höga naturvärden, nyckelbiotoper och sumpskogar. Vidare finns det områdesskydd i form av biotopskydd och naturvårdsavtal. Biotopskydden redovisas i Karta 9 och övriga i Karta 10 Genom samråd med Bollnäs kommun har områden som rapporterats in med naturvärden erhållits. Vissa av naturvärdena finns redovisade i kommunens översiktsplan. Norr om Hallbrån finns ett område med bland annat ett äldre bestånd av skog som ingår i den nyckelbiotop som Skogsstyrelsen registrerat. 19

20 Karta 10. Visar naturvärden och områdesskydd registrerade i Skogsstyrelsens databas Skogens Källa. Våtmark Våtmarksområden större än 20 hektar har ingått i våtmarksinventeringen. Våtmarkerna klassificerades enligt: Klass 1 - mycket höga naturvärden, 2 - höga naturvärden, 3 - vissa naturvärden och 4 - låga naturvärden. Genomförd inventering i området påvisar att våtmarkerna främst har klassning (3) som vissa naturvärden. Strax söder om projektområdet återfinns ett våtmarksobjekt, Flymyran, med klassificering (2) höga naturvärden. Karta 11. Visar resultat av våtmarksinventeringen för Gävleborgs län. 20

21 4.4 FÅ GLA R OCH ÖV RIG FAU NA Samtliga av de större rovdjuren finns representerade inom kommungränsen. I övrigt domineras djurlivet i området av de arter som i allmänhet förekommer i de norrländska skogarna. Jaktbart vilt i området utgörs av klövvilt, hare, räv samt skogsfågel. Etablering av verksamhet med vindkraft kan störa och påverka fåglar och däggdjur. Förekomst av fåglar och fladdermöss har undersökts av extern konsult vilket kommer redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 4.5 FORNLÄMNINGAR OCH KUL TU RMILJÖ Kulturmiljön i området har i ett inledande skede studerats med hjälp av GIS-data från myndigheter. Tillgänglig GIS-data har tagits ned från följande tjänster: Riksantikvarieämbetet - Fornsök Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial - RUM Skogsstyrelsens geografiska data, skog och historia - Skogens källa Bollnäs kommun översiktsplan från 1990 Med Karta 12 sammanställs befintligt geografiskt material som härrör från Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) samt Skogsstyrelsens Skogens källa, projekt Skog och Historia. I projektområdet finns det få dokumenterade fornlämningar eller kulturmiljöer. Dokumenterade fornlämningar och kulturvärden är i allt väsentligt lokaliserade till områden omkring Ljusnan. Ljusnans dalgång hyser flera områden med dokumenterat höga kulturvärden. Karta 12. Visar kända kulturvärden som dokumenterats enligt FMIS och Skog och Historia. Riksintresse kulturmiljövård Redovisas i Karta 6. Riksintresset Vallsta - Hänsätter, som ligger i Ljusnans dalgång, omfattar tydligt laga 21

22 skifteslandskap med stora hälsingegårdar. Inom området finns flera byar med välbevarade och kulturhistoriskt intressanta miljöer som visar upp en äldre bebyggelsestruktur. Det är framförallt Vallsta, Backa och Hänsätter som har ett flertal välbevarade gårdsanläggningar. Världsarv Gästgivars Hembygdsgård är en av de sju gårdar som ingår i nominering till världsarv hos UNESCO. Först 2012 kan ett eventuellt världsarvsbesked väntas. Hälsingegården Gästgivars är ett gammalt gästgiveri som ligger Vallsta by. Den är en typisk hälsingegård, med tre längor kring en gårdsplan, från 1800-talets början. Två av längorna är bostadshus, ett av dem, feststugan "barstugan" använder hemslöjdsföreningen sommartid för en sommarutställning, och försäljning av hemslöjd. 4.6 FRILU FTSLIV OCH TURISM Området nyttjas för jakt, bär- och svampplockning. Inga större vattenområden finns inom projektområdet eller dess omedelbara omnejd. Områdets främsta attraktion utgörs av jakten. Inga större vattenområden återfinns i området, vilket gör att fiske inte bedrivs i någon nämnvärd utsträckning. Acktjärnen som ligger ett par kilometer söder om projektområdet hyser fiske efter abborre, gädda och mört. Arbrå Skoterklubb förvaltar skoterleder som går genom lägre terräng i projektområdet. Vid utformning av vindkraftparken har skyddsavstånd till befintliga skoterleder beaktats. Vid Koldemoåsen, cirka 6 kilometer sydost om projektområdet, finns en skidbacke för utförsåkning. Vintertid finns spårsystem för längdskidåkning vid Bolleberget (norr om Bollnäs), Rengsjö (öster om Bollnäs), Acktjärbo (2 kilometer söder om projektområdet), Forsön (öster om Arbrå) och Horsarbo (2,5 kilometer norr om området). De spår som utgår från Acktjärbo innehåller bland annat ett hundspår som löper ut på Flyrmyran som avgränsas av den torvtäkt som ligger söder om projektområdet. Genom projektområdet löper den 10 mil långa Hälsingeleden. Leden går längs lägre partier i området. Vintertid går ett klassiskt skidlopp mellan Harsagården och Bollegården. Bansträckningen följer Hälsingeleden. 4.7 AREE LLA NÄRINGAR Till de areella näringar hänförs näringar som nyttjar biologiska resurser på land eller i vatten. Areella näringars anspråk kan framgå i översiktsplaner. Sedvanliga näringar i detta avseende utgörs av skogsbruk, jordbruk, fiske och rennäring. Inom området bedrivs skogsbruk. Jordbruk bedrivs i väsentlig omfattning längs Ljusnans dalgång. I projektområdet bedrivs inget jord- eller fäbodbruk. Inom projektområdet bedrivs kommersiellt skogsbruk. Markägarna har medgivit uppförande av vindkraftverk på markerna. Skogsbruket kommer att gynnas av de vägar som etableras inom projektområdet. I övrigt påverkas inte bedrivandet av skogsbruk inom området av verksamheten. 4.8 ÖVRIGA MOTSTÅE NDE INTRE SSEN Vindkraftverk kan störa radio- och telekommunikationer, militära kommunikationer samt system för satellit och radiolänk. Även navigations- och landningshjälpmedel för luftfarten kan komma att störas i fall vindkraftparken placeras ofördelaktigt. Militära övningsfält kan också påverkas av en vindkraftpark. Bolaget har justerat projektområdet i samråd med Teracom för att uppnå en utformning som inte påverkar Teracoms verksamhet. 4.9 NÄRBOENDE Befolkning är främst koncentrerad till utefter riksväg 83 och i omgivningen omkring Ljusnan. Större samhällen/byar i området är Vallsta, Arbrå och Lottefors. Avstånd till Bollnäs är cirka 20 kilometer. När- 22

23 området är glest befolkat och utgörs av ett fåtal mindre byar vilka ligger minst 2 kilometer från projektområdet. I närheten av projektområdet finns byggnader/kojor. Bolaget har gjort en bedömning av privatpersoner som anses särskilt berörda, s.k. sakägare. Dessa har skriftligen inbjudits till samråd avseende projektet. 5 ALTERNATIV UTFORMNING OCH LOKALISERING Alternativa lokaliseringar kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Vid alternativ utformning undersöker Bolaget olika miljömässiga effekter, höjder och leverantörer. Ett antal förslag till olika konfiguration av vindkraftparken kommer att arbetas fram för att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 6 MILJÖPÅVERKAN Vid de studier och analyser som påbörjats har vindkraftverkstypen Vestas V112 MW med navhöjden 119 meter använts. Detta vindkraftverk representerar väl en modern vindkraftsteknologi och är därför ett möjligt val. Vindkraftverken påverkar främst den lokala miljön, framför allt i form av förändring av landskapsbilden och av att mark tas i anspråk. Anläggande av vägar och övrig infrastruktur kan vid bristfällig planering och oaktsamhet skada och förstöra natur-, kulturmiljöer, samt andra känsliga miljöer såsom våtmarker och vattendrag. Under drift kan vindkraftverken förorsaka kollisioner med fåglar samt störa känslig fauna. Vidare kan vindkraft även medföra konkurrens och försvåra bedrivande av andra verksamheter samt generera olägenheter i form av ljud, skuggor och blinkande ljus. Bolaget genomför f n en analys av miljökonsekvenserna. Bolaget redovisar resultat från delvis slutförd landskapsanalys, ljud och skugga. I ansökan kommer miljöpåverkan utvecklas och tydliggöras i den medföljande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). 6.1 LANDSKA PSANALYS För att studera vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden och dess värde, kommer en landskapsanalys att genomföras. Landskapsanalysen beskriver landskapet och dess inneboende värden. Vidare sätts vindkraft i relation till det rådande landskapet. Landskapsanalysen skall belysa frågan om det är förenligt med landskapets utseende idag att uppföra en större vindkraftpark. Landskap handlar om relationen mellan människa och plats. I den kuperade terrängen blir påverkan på landskapsbilden begränsad till ett mindre område. Från bergstoppar och över öppna ytor kan dock vindkraftverken ändå vara synliga över mycket stora avstånd. För att synliggöra den visuella påverkan på landskapsbilden kommer synlighetsberäkningar samt fotomontage att upprättas. Fotomontage För att få en uppfattning av det visuella intrycket och påverkan av landskapsbilden från vindkraftparken, har ett antal fotomontage utarbetats från ett flertal betraktelsepunkter i området. Fotopunkter för framtagande av fotomontagen grundar sig på synlighetsberäkningar, synpunkter vid myndighetssamråd samt vid utökat samråd. 6.2 LJUD Naturvårdsverket anser att det i villkor bör anges att den ekvivalenta ljudnivån på grund av ljud från vindkraftsanläggningen vid bostadshus, inte får överskrida 40 decibel A db(a). Områden där ljudmiljön 23

24 är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och där låga bullernivåer eftersträvas, exempelvis områden i fjäll och skärgårdar, bör ljudet enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 db(a). Hallbrån Vindkraftpark är inget utpekat friluftsområde, eller på andra sätt planlagt som ett tyst område, och kan därmed inte hänföras till ovanstående ljudkrav om 35 db(a). Ljudberäkningarna grundar sig på Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk - rapport Vid beräkningar används antagande om att vindkraftverken är placerade i ett öppet landskap och att det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. Vidare antar modellen för beräkningar att det alltid blåser så att ljudet från samtliga vindkraftverk riktas mot de enskilda beräkningspunkterna. Resultatet av beräkningar blir därmed ett värsta scenario. Beräkningarna visar att inga bostäder kommer att utsättas för ljudnivåer över 40 db(a) under driftfasen, enligt angivna villkor för beräkningen. Karta 13. Visar ljudutbredning från vindkraftparken med Vestas V112, 3MW och totalhöjd 175 m. Det är väsentligt att tydliggöra att även om riktvärdet 40 db(a) innehålls, kan det under vissa betingelser, medföra att vindkraftverken hörs i området. Området omkring vindkraftparken innehåller andra källor till buller, vilket gör att olägenheter i form av ljud från vindkraftparken, bedöms bli måttlig. 6.3 SKU GGOR Skuggstörningar uppkommer då vindkraftverket befinner sig mitt emellan solen och fönstret på ett t.ex. ett hus. När vingen roterar klipps solens strålar och det uppstår ett blinkande inne i huset. Problem med skuggor från vindkraftverk förekommer i synnerhet då vindkraftverken placerats söder om bebyggelse. 24

25 Karta 14. Visar skuggutbredning enligt verklig tid, från vindkraftparken med Vestas V112, 3MW och totalhöjd 175 m. Under driftfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Normalt tillämpas riktvärde 8 timmar verklig skuggtid (beaktande av molnighet vindriktning och vindhastigheten). Antagandet avser ett värsta scenario, där solen alltid skiner när det är möjligt, samt att vindkraftverken ständigt är i drift. Bolaget har genomfört beräkning av skuggutbredningen i projekteringsprogrammet WindPRO. Utförd beräkning tydliggör att riktvärdet 8 timmar rörlig skugga per år vidmakthålls i området, se Karta 14. Det högsta värdet för förväntad skuggtid ligger på 5,40h/år och följs sedan av 3,5h/år. Boenden i närområdet, kommer enligt redovisad beräkning, inte att belastas av skuggor eller reflexer från verksamheten. 6.4 KEMIKA LIE R OC H AV FA LL Vindkraftverkens växellåda och hydraulsystem innehåller olja och kylsystemet innehåller glykol. Med ett visst intervall analyseras och byts uttjänta oljor ut. Vanligtvis varierar intervallet för byte av oljor beroende på driftförhållandena. Sedvanligt ligger byte av uttjänta oljor inom intervallet 4-6 år. Oljor väljs med omsorg för människors hälsa och miljön, när detta är möjligt. Avfall som framförallt genereras under verksamheten uppkommer vid service och underhåll, t.ex. filter, smörjoljor och avfettningsmedel. Förbrukad olja och annat farligt avfall hanteras och omhändertas enligt gällande regler. Bensindrivna och dieseldrivna arbetsmaskiner kommer att användas vid anläggande av vindkraftparken. Förvaring av drivmedel och tankning ska ske på iordningställd plats för ändamålet. Tankning utanför avsedd plats ske i slutet system. Vid byggnation av fundamenten kommer sprängning och borrning att ske. Sprängning kommer att ske under dagtid. Borrkax och övrigt avfall kommer att hanteras enligt gällande lagstiftning. De kemikalier som används under drift är främst oljor till växellåda och hydraulsystem. 25

26 Kemikalier/verk Kommentarer Oljemängd i växellåda 400 liter Bytesintervall 4-6 år Oljemängd i hydraulsystem 300 liter Broms Ingår i hydraulsystemet Vridaxel 35 liter Bytesintervall 8 år Batterier Fett 30 kg Smörjning per år Transformator Innehåller inte olja Transformatorn i maskinhuset Tabell 3. Kemikalier som används per vindkraftverk (Vestas V90). 6.5 RISKE R En viss risk för isras och iskast från rotorbladen föreligger. Det är en risk som alltid förekommer i närheten av master och högre byggnader. Behovet av avstånd till bebyggelse av säkerhetsskäl faller inom de avstånd som är nödvändiga av bullerskäl och påverkar därför inte lokaliseringsmöjligheterna. Ett tillräckligt skyddsavstånd anses vara 1,5 x (tornhöjden + vinglängden). Tekniska lösningar kan minimera problem, forskning pågår om avisning och nya system är under framtagande. 6.6 AVVECKLING AV VE RKSA MHETE N Vindkraftverken beräknas ha en teknisk livslängd av ca 25 år. Efter att vindkraftparken tjänat ut, tekniskt och ekonomiskt, kommer anläggningen att nedmonteras, material återvinnas och bortföras samt mark efterbehandlas, i samråd med tillsynsmyndighet. Håligheter i marken kommer att fyllas igen med lämpligt material, ett humustäcke återförs och marken återplanteras med för platsen lämplig vegetation. Sannolikt kommer dock platsen att användas för fortsatt energiproduktion med etablering av modernare vindkraftverk. Fundament För vindkraftverken i Hallbrån Vindkraftpark kan två typer av fundament komma att användas, gravitationsfundament och bergsfundament. Efter nedmontering av vindkraftverken bilas fundamenten ned till marknivå. Den avlägsnade betongen krossas och armeringsjärn tas bort. Vindkraftverk Torn och delar av maskinhuset kommer att återvinnas som metallskrot. Elektroniska komponenter lämnas till återvinning. Rotorbladen som består av fiberglas kommer att fraktas bort för förbränning. Den olja som finns i maskinhuset tas om hand och bortforslas på ett säkert sätt efter rådande bestämmelser. Elledningar Nedgrävda elkablar kommer att lämnas kvar, eller hanteras enligt beslut av tillsynsmyndighet. Luftkablar nedmonteras och återvinns enligt koncessionen. Vägar och upplagsplatser I samråd med och enligt önskemål från markägare kommer vägar att lämnas i befintligt skick. Vägar inom området kan nyttjas av skogsbruket och allmänheten efter att verksamheten avvecklats. Upplagsplatser efterbehandlas enligt samråd med markägare och tillsynsmyndigheten. Byggnader Transformatorstation och andra byggnader kommer att nedmonteras och återvinnas. Efter att efterbehandlade åtgärder är avslutade, anmäls detta till tillsynsmyndighet. 26

27 Efterbehandling av upplagsområden Efterbehandling av mark kommer att göras genom att spår i marken jämnas ut och där så behövs kommer håligheter att fyllas igen med för platsen lämpligt material. På upplagsområden kommer marken att återplanteras med för platsen lämplig vegetation. Upplagsområden kommer i stor utsträckning att återbeskogas med gran eller tall. 7 TIDPLAN Den planerade anläggningen är tillståndspliktig enligt miljöbalkens 9:e kapitel. En preliminär miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram för projektet. MKB:n innehåller en beskrivning av projektets lokalisering, omfattning, utformning, alternativa lokaliseringar och utformningar, förväntade miljöpåverkan och nollalternativ. Samrådsmöten kring MKB:n planeras med Länsstyrelsen, kommunerna, sakägare och med allmänheten. Ansökan enligt miljöbalken och MKB:n lämnas till Länsstyrelsen för prövning vad gäller miljötillstånd. Sökanden har gjort en uppskattning av tidsplaneringen: Samråd - kvartal Inlämnande av ansökan - kvartal Tillståndsgivning - kvartal Byggprojektering - kvartal Upphandling vindkraftverk Byggstart