Bondstorps skola och Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Transkript

1 Bondstorps skola och Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, årskurs 1-3 och fritidshem. Ansvariga för planen: Ansvarig rektor och personal som arbetar vid Bondstorps skola och fritidshem. Rektor ansvarar för att se till att personal har möjlighet att avsätta tid för likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering, samt att utveckla och skapa en ny plan till nästa läsår. Planen gäller från Planen gäller till Vår vision: Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår kunskaper och färdigheter samt avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. "Utbildningen ska utformas på sådant sätt att elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero" Skollagen (2010:800) 5 kap 3. Elevernas delaktighet Eleverna medverkar både i kartläggningen av nuläget och i utformningen av åtgärderna, genom skapandet och utvärdering av trivselregler. Eleverna är involverade i klassråd och fritidsråd. Vi dokumenterar elevernas synpunkter och är tydliga med att deras åsikter väger tungt.

3 Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare har ansvar att: -aktivt ta del av likabehandlingsplanen, finns att läsa på skolan och -kontakta skolan eller fritidshemmet om deras barn berättar om kränkningar i skolan eller fritidshemmet, oavsett om kränkningarna är riktade mot barnet, annans barn eller om det är barnet själv som kränkt. Personalens delaktighet All personal i skolan och på fritidshemmet har ansvar för att: -Agera vid kränkningar av elever genom tillsägelser och information till mentor/rektor. -Respektera andra och vara en god förebild. Dessutom har alla lärare fått information om arbetet kring likabehandlingsplanen. Arbetslaget har diskuterat och fått ge synpunkter på den gamla planen och gett förslag till den nya. Förankring av planen VuxenKIS-arbetet fungerar mycket väl och förankring av Likabehandlingsplanen och plan mot diskriminerande behandling sker varje terminstart. Förankring av planarbetet bland elever, vårdnadshavare och personal sker genom att använda redan etablerade informationskanaler som klassråd, fritidsråd, veckobrev, webbplats, föräldramöten, personalmöten och öppna diskussioner och samtal vid hämtning och lämning. Lärarna arbetar aktivt med likabehandlingsarbetet varje vecka för att förankra planen. Utvärdering Utvärderingen av fjolårets plan har arbetats med i VuxenKis-gruppen och i det enskilda arbetslaget genom samtal, reflektion och analys. Eleverna har deltagit i utvärderingen genom samtal med lärare fått uttrycka sina åsikter om vad som har fungerat/inte fungerat. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Lärare, elever, skolkurator och rektor. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Ansvariga för fastigheten har informerats av personal att hiss/ramp inte finns till skolan. Inget har gjorts åt detta.

4 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Vid arbetslagsträff diskuteras först planen, därefter samlas synpunkter och frågor in av VuxenKIS och tas med till VuxenKIS-gruppen. Sedan sammanställs det tillsammans med rektor. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor har yttersta ansvaret för att se till att utvärderingen genomförs. Främjande insatser Mål och uppföljning: Vi vill att elever och all personal på skolan ska ha en förståelse för varandra och allas verksamheter. Vi ska verka för demokratiska värderingar genom förankring av respekten för varandra. Vårt mål är att alla elever och personal ska känna sig trygga och få möjlighet att utvecklas. Värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en positiv skolmiljö där ett gott socialt klimat råder. Alla föräldrar ska kunna skicka sina barn till skolan och fritidshemmet förvissade om att deras barn inte blir ensidigt påverkade i någon religiös eller kulturell riktning. Skolan och fritidshemmet tar stöd i läroplanen och ser den som en stor hjälp. Uppföljning av detta arbete sker varje vecka vid värdegrundsarbetet men även vid klassråd, fritidsråd och speciella utvecklingsarbeten/temaarbeten. Insats: Insatserna sker kontinuerligt vid samtal i grupp, klassrum och fritidsverksamhet, vid värdegrundsarbetet varje vecka och enskilda samtal med eleverna. Detta sker även integrerat vid ämnesundervisning tex So, Svenska, Religion och Historia. Vi granskar alla inköp av läromedel normkritiskt och med ett genustänk. Skolan och fritidshemmet informerar eleverna om vad religionsfrihet innebär och lär ut vad de bör känna till om olika religioner och kulturer. Främlingsfientlighet möts med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser så som till exempel utvecklingsarbetet på fritidshemmet. All personal uppmärksammar och stödjer elever i behov av särskilt stöd genom att vi har en god och nära kontakt med hemmet, vi ger eleverna extra hjälp/insatser vid behov. Vi har möjlighet att tydligt se den enskilda eleven och vad den behöver tack vare schemaläggningen av personal. Ansvarig: Detta gäller all personal på skolan men ansvariga för planering, utvärdering, kontakten med hemmet och ev.insatser är pedagoger vid skolan. Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Trivselenkäter: Alla elever har gjort en enkät via datorn. Otrygga platser: Eleverna har tillsammans med personal gjort en rundtur på skolan där de har fått möjlighet att säga och tycka till om var de är trygga och otrygga.

5 Samtal och diskussioner sker dagligen med eleverna om aktuella händelser. Fritidshemmet har under året arbetat med ett utvecklingsprojekt om kulturmöten där kartläggningen genomfördes via intervjuer och samtal. Rutiner och regler ses över kontinuerligt. Vi diskuterar planen och arbetet med likabehandling med föräldrar på föräldrarmöten och vi uppmuntrar till och arbetar för en öppen dialog mellan föräldrar och personal. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen? Eleverna har enskilt genomfört trivselenkätundersökningen och varit med på en rundvandring på skolans område, både inne och ute för att undersöka och få tillfälle till att säga till om ev. otrygga platser. Eleverna har även fått tillfällen att tala om hur de vill att skolan och fritidshemmet skall vara (en slags vision). Analysen av undersökningarna tas upp i klassråd/fritidsråd. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Diskussioner och samtal. All personal har varit delaktig i kartläggningen när undersökningar har gjorts. All personal får information om Vuxen-Kis arbetet. Resultat och analys: Svaren på enkätundersökningen visar på mycket hög trivselfaktor bland eleverna. Detta grundar sig i att de känner sig trygga och blir sedda varje dag. Eleverna upplever att de har någon vuxen att samtala med, de blir inte retade av någon anledning, de följer skolans regler, de upplever även att de får den hjälp de behöver. Det goda resultatet tror vi grundar sig i att i den grupp av elever vi har finns stora möjligheter att se och uppmärksamma varje enskilt barn och ge dem det de behöver.

6 Förebyggande åtgärder Mål och uppföljning: För att förebygga eventuella kränkningar har vi satt upp som mål att det inte ska förekomma några som helst kränkningar mellan varken elever eller personal under tiden eleven vistas i skolan eller på fritidshemmet. Uppföljning sker via klassråd, fritidsråd och en enkätundersökning som genomförs 1 gång/läsår. Åtgärd: Vara noga med att informera om likabehandlingsarbetet vid varje terminstart och att sedan låta denna plan vara med i all verksamhet på skolan under hela dagen. Vi har även värdegrundsarbete fastlagt på schemat varje vecka. Varje läsår genomförs en enkätundersökning där specifika frågor finns med angående kränkande behandling. Motivera åtgärd: Vid tidigare elevenkät och bråk mellan elever framkom det att någon elev har känt sig kränkt av annan elev. För att kunna nå målet att ingen elev ska känna sig kränkt vill vi prata, diskutera, ha en öppen dialog och göra planen synlig i all verksamhet. Vi tror detta har en positiv inverkan på elevernas förståelse för likabehandling. Enkätundersökningen är en viktig del i detta arbete där alla elever får här möjlighet att anonymt och enskilt svara på frågor som rör likabehandling. Ansvarig: Samtliga pedagoger är ansvariga för att genomföra enkätundersökning, värdegrundsarbete, ge information till elever och föräldrar. Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling vid vår skola. Rutiner vid uppkomst av diskriminering/kränkning finns. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling finns och följs upp kontinuerligt. Vi har alltid minst en vuxen ute vid raster, rastvaktsschema finns. Vi arbetar för att varje elev ska känna trygghet i att ta kontakt med någon vuxen. Detta arbete ligger som en grund då vi fastställer personalens scheman. Personalen rör sig bland eleverna både utomhus och inomhus. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: All personal arbetar i alla verksamheter (förskoleklass, skola 1-3 och fritidshemmmet). Detta gör att föräldrarna har stora möjligheter att vända sig till någon i personalen som de har förtroende för, även om den personalen inte är ansvarig för just den verksamheten som berör föräldern just då. Telefonnr: Personal: Rektor: Skolkurator:

7 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Rutiner vid uppkomst av diskriminering/kränkning OBS! Vid trakasserier/kränkande behandling mellan vuxen och elev ansvarar rektor för utredning samt åtgärder. 1. Skolpersonal/mentor Då skolpersonal ser eller hör en kränkning ska en direkt tillsägelse ske. Kontakt med mentor till den drabbade ska tas. Mentor för den drabbade ansvarar för att utreda vad som skett. 1. Rektor informeras om det inträffade. 2. Mentor/mentorer för samtal med berörda elever. 3. Information till hemmen. 4. Åtgärder sätts in. 5. Uppföljning. Detta skall göras skyndsamt. Båda parter kan erbjudas kuratorskontakt. Dokumentation: Mentor gör utredning på blanketten Mentors utredning. Vid avslut lämnas det till rektor för arkivering. Fortsätter beteendet går ärendet vidare till nästa nivå. 2. Mentor/annan vuxen Mentor för den drabbade ansvarar för utredningen. Mentor för den drabbade ansvarar för att utreda vad som skett. 1. Rektor informeras om det inträffade. 2. Mentor/mentorer för samtal med berörda elever. 3. Information till hemmen. 4. Åtgärder sätts in. 5. Uppföljning. Detta skall göras skyndsamt. Båda parter erbjuds kuratorskontakt

8 Dokumentation: Mentor dokumenterar på mallen Utredning i ärende gällande kränkande behandling och/eller diskriminering. Vid avslut lämnas det till rektor för arkivering. Har beteendet ej förändrats går ärendet vidare till nästa nivå 3. Akutteam/ mentor Akutteamet tillsammans med den drabbades mentor gör utredningen. 1. Rektor informeras om det inträffade. 2. Information samlas in från den utsatta, den/de som har utsatt samt personal och andra elever. 3. Information till hemmen. 4. Åtgärder sätts in. 5. Uppföljning sker inom senast två veckor. Båda parter erbjuds kurators-kontakt. Dokumentation: Dokumentation sker på mallen Utredning i ärende gällande kränkande behandling och/eller diskriminering. Vid avslut lämnas det till rektor för arkivering. Fortsätter beteendet går ärendet vidare till nästa nivå 4. Rektor Rektor ansvarar för utredningen. 1. Rektor kallar till möte med föräldrar. 2. Vid mötet ska insatser diskuteras tillsammans med vårdnadshavare. 3. Tid för återkoppling ska bokas in vid mötet. Fortsätter beteendet kan ärendet gå vidare till nästa nivå eller/och anmälas till socialtjänst eller polis Dokumentation Dokumentation överlämnas från mentor samt Akutteamet till rektor. Rektor dokumenterar. Då ärendet avslutas arkiveras all dokumentation.

9 5. Barn- och utbildningsnämnden 1. Lämplig åtgärd tillämpas. 2. Återkoppling till rektor. Dokumentation: Dokumentation överlämnas från skolan. Då ärendet avslutas arkiveras all dokumentation. OBS! Utifrån händelsens karaktär kan situationen kräva en omedelbar insats! Skadeanmälan skall alltid skrivas i samband med att någon får en fysisk skada. Original lämnas till exp. Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa underrättas arbetsmiljöverket. Om handlingen är av brottslig karaktär kan polisanmälan göras av rektor. Arbetet sker i samverkan med vårdnadshavare och andra myndigheter såsom socialtjänst. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Det är viktigt att rektor agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn eller elev upplever sig kränkt av en personal. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion ansvarar för en sådan utredning. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. I lagen om anställningsskydd (LAS) finns en rad arbetsrättliga åtgärder som arbetsgivaren kan vidta mot arbetstagare som misskött sig och utsatt någon för trakasserier eller kränkande behandling. De åtgärder som kan bli aktuella är: Varning (enligt LAS 30 ) Omplacering (enligt LAS 7 ) Uppsägning (enligt LAS 7 ) Avsked (enligt LAS 18 ) Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder kan vidtas ska den anställdes eventuella fackliga organisation kontaktas. Arbetsgivare som vidtar arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd för att stävja trakasserier eller kränkande behandling bör erbjuda henne eller honom stödsamtal. Rutiner för uppföljning: Åtgärderna följs upp och utvärderas av arbetslaget senast 2 veckor efter händelsen har inträffat. Detta är rutiner vid kränkningar mellan elever. Åtgärder vid kränkningar mellan vuxen-elev ansvarar rektor för uppföljning. Rutiner för dokumentation:

10 Dokumentation sker av den lärare i arbetslaget som har sett händelsen. Dokumentationen förs i utredningsblanketterna: Mentors utredning eller Utredning steg 2. Detta sker snarast efter den aktuella händelsen. Behövs hjälp finns VuxenKis men även rektor. All dokumentationen sparas av arbetslaget och rektor. Ansvarsförhållande: All personal som arbetar vid Bondstorps skola: lärare, vaktmästare kostpersonal och lokalvårdare mfl har ansvar över att diskriminering och kränkningar inte sker. Rektor har yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen följs. Pedagoger och VuxenKis har ansvaret att alla rutiner följs på enheten. Rektorn är skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen och att vidta åtgärder vid allvarliga kränkningar och diskrimenering. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

11 Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exemel Instagram, Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Instagram. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

12 Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

13 Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier]

14 Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier]

15 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]

16 Rutiner vid uppkomst av diskriminering/kränkning OBS! Vid trakasserier/kränkande behandling mellan vuxen och elev ansvarar rektor för utredning samt åtgärder. 1. Skolpersonal/mentor Då skolpersonal ser eller hör kränkning ska en direkt tillsägelse ske. Kontakt med mentor till den drabbade ska tas. Mentor för den drabbade ansvarar för att utreda vad som skett. 1. Rektor informeras om det inträffade. 2. Mentor/mentorer för samtal med berörda elever. 3. Berörda vårdnadshavare informeras. 4. Åtgärder sätts in. 5. Uppföljning. Detta skall göras skyndsamt. Mentor för den drabbade ansvarar för utredningen. Mentor för den drabbade ansvarar för att utreda vad som skett. 1. Rektor informeras om det inträffade. 2. Mentor/mentorer för samtal med berörda elever. 3. Berörda vårdnadshavare informeras. 4. Åtgärder sätts in. 5. Uppföljning. Detta skall göras skyndsamt. Båda parter erbjuds kuratorskontakt Vuxen-KIS tillsammans med den drabbades mentor gör utredningen. 1. Rektor informeras om det inträffade. 2. Information samlas in från den utsatta, den/de som har utsatt samt personal och andra elever. 3. Information till berörda vårdnadshavare. 4. Åtgärder sätts in. 5. Uppföljning sker inom senast två veckor. Båda parter erbjuds kuratorskontakt. Dokumentation: Rektor ansvarar för utredningen. 1. Rektor kallar till möte med föräldrar. 2. Vid mötet ska insatser diskuteras tillsammans med vårdnadshavare. 3. Tid för återkoppling ska bokas in vid mötet. Dokumentation Dokumentation överlämnas från mentor samt Akutteamet till rektor. Rektor dokumenterar. Då ärendet avslutas arkiveras all dokumentation. utbildningsnämnden 1. Lämplig åtgärd tillämpas. 2. Återkoppling till rektor. Dokumentation: Dokumentation överlämnas från skolan. Då ärendet avslutas arkiveras all dokumentation. Dokumentation: Mentor gör utredning på blanketten Mentors utredning. Vid avslut lämnas det till rektor för arkivering. Dokumentation: Mentor dokumenterar på mallen Utredning i ärende gällande kränkande behandling och/eller diskriminering. Vid avslut lämnas det till rektor för arkivering. Dokumentation sker på mallen Utredning i ärende gällande kränkande behandling och/eller diskriminering. Vid avslut lämnas det till rektor för arkivering. 2. Mentor/annan vuxen 3. Vuxen-KIS/mentor 4.Rektor 5.Barn- och

17 OBS! Utifrån händelsens karaktär kan situationen kräva en omedelbar insats! Skadeanmälan skall alltid skrivas i samband med att någon får en fysisk skada. Original lämnas till exp. Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa underrättas arbetsmiljöverket. Om handlingen är av brottslig karaktär kan polisanmälan göras av rektor. Arbetet sker i samverkan med vårdnadshavare och andra myndigheter såsom socialtjänst.

18 Mentors utredning kring kränkande behandling/trakasserier Namn: Skola: Personnummer: Klass: Mentor/ansvarig utredare: Datum då anmälan kommit in: Beskrivning av kränkning/trakasserier: Föräldrar informerade: JA NEJ Datum: Åtgärd/åtgärder och ansvariga för åtgärden/åtgärderna: Uppföljning: Datum då ärendet/utredningen avslutats: Lämnas till rektor för arkivering efter avslut

19 Dnr: Utredning Enl. Diskrimineringslagen Kap 2 7 gällande diskriminering samt enl. Skollagen Kap rörande kränkande behandling. Den drabbades personuppgifter Namn Personnummer Adress Telefonnummer Skola och klass Mentor/Klassföreståndare Datum då utredning startas/anmälan inkommer Anledning till utredning Den drabbades beskrivning av sin situation

20 Andra personers versioner Tidigare händelser/åtgärder Efter kartläggning anses situationen handla om: Diskriminering kopplat till kön Diskriminering kopplat till sexuell läggning Diskriminering kopplat till funktionshinder Diskriminering kopplat till etnisk tillhörighet Diskriminering kopplat till religion eller annan trosuppfattning Trakasserier kopplat till kön Trakasserier kopplat till sexuell läggning Trakasserier kopplat till funktionshinder Trakasserier kopplat till etnisk tillhörighet Trakasserier kopplat till religion eller annan trosuppfattning Kränkande behandling Åtgärder Åtgärder bör utgå ifrån den drabbades och dennes föräldrars förslag till åtgärder likväl som skolans. Åtgärder i samtliga fall av kränkning: Datum: Ansvarig: Samtal med den utsatta

21 Samtal med andra inblandade Kontakt med föräldrar till den utsatta Kontakt med föräldrarna till andra inblandade Ytterligare åtgärder: Åtgärd Datum Ansvarig Uppföljning av åtgärder Uppföljning Datum Resultat av åtgärder

22 Ärendet avslutat den / 201 Underskrifter: Mentor Den drabbade Ansvarig rektor Den drabbades vårdnadshavare 1. Den drabbades vårdnadshavare 2.

23 Implementeringsplan läsåret 2012/2013 Augusti Information till all personal om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Genomgång av dokumentationsrutiner samt organistionsförändring. Ansvar: Rektorer och kuratorer September Information till föräldrar på föräldramöten. Information till elever under klassrådstid. Utarbetande av ordningsregler i resp klass. Sammanställning sker och ordningsregler för resp. skola utarbetas. Ansvar: Mentorer/Arbetslag September Utbildning och uppstart för Vuxen-KIS. Ansvar: Kuratorer November Trivselenkäter genomförs i alla årskurser på samtliga enheter. Sammanställning görs och framkommer det att behov finns av akuta insatser så sätts dessa in omgående. Ansvar: Vuxen-KIS och kuratorer Januari/Februari Träff med skolskjutspersonal för information och diskussion. Ansvar: Kuratorer Februari Planerna lyfts vid föräldraråd och diskussion sker utifrån diskussionfrågor. Synpunkter hämtas in. Ansvar: Rektorer Mars Samtal i klasserna om planerna och ordningsregler, hur ser det ut idag, vilka åtgärder upplevs fungera samt är viktiga att bibehålla? Ansvar: Mentorer

24 Genomförande av trygga-platser undersökningen sker i samtliga klasser. Ansvar: Vuxen-KIS förbereder undersökningen, mentorerna genomför undersökningen. April Utvärderingsdag för Likabehandlingsgruppen, arbete påbörjas med nästkommande läsårs planer. Ansvar: Rektor och kuratorer Maj/Juni Sammanställning av kommande läsårs planer. Synpunkter inhämtas från arbetslag, rektorer samt övrig personal.