1 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län. PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter. Södermanlands län

Transkript

1 1 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2011

2 2 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING... 3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 6 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 6 UTBUDET AV ARBETSKRAFT...10 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER...11 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...13 YRKESBAROMETER...14

3 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 3 Sammanfattning Inledning av Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors: Den globala konjunkturen har återhämtat sig snabbt, men det finns nu många tecken på att tillväxten kommer att dämpas framöver. Bakom ligger problem för Förenta staterna att få igång sin ekonomi. Dock har de positiva tecknen dominerat under de senaste månaderna. Europa brottas med stora ekonomiska problem och utvecklingen inom eurozonen kommer att gå trögt under flera år framåt. Det är framför allt de asiatiska länderna med Kina i spetsen som drar upp tillväxten i världen. Sverige går mycket starkt och i år hamnar BNPtillväxten på 5,4 procent. Nästa år dämpas ökningen och BNP beräknas växa med knappt 4 procent. Antalet sysselsatta ökar svagt Under lågkonjunkturen minskade sysselsättningen i Södermanlands län med cirka personer. Under har sysselsättningen ökat men det är långt kvar till nivåerna före lågkonjunkturen. Vår bedömning är att sysselsättningen ökar med personer från slutet av 2009 till slutet av och under nästa år med 600 personer. Under de mycket konjunkturstarka åren 2006 och 2007 ökade sysselsättningen med personer per år. Prognosen bygger på antaganden om att återhämtningen efter lågkonjunkturen varit överraskande snabb under innevarande år. Det följs av en utplanande fas där sviterna efter finanskris och lågkonjunktur fortfarande verkar hämmande för utvecklingen Svag efterfrågan på arbetskraft kommer att vara det stora problemet på arbetsmarknaden under nästa år, i varje fall i förhållande till utbudet av arbetskraft. Den upplevda bristen på arbetskraft har visserligen ökat under återhämtningen men den samlade bedömningen är ändå att det finns kvalificerad arbetskraft att tillgå inom de flesta branscher och yrken. Dock med undantag för de specialistyrken som nästan alltid är bristyrken. Den upplevda bristen har i många fall berott på att de arbetssökande inte haft tillräcklig erfarenhet. Arbetskraften ökar Antalet personer i arbetskraften beräknas öka under prognosperioden. Det har betydelse för arbetslösheten som inte faller lika mycket som sysselsättningen stiger. Tillskottet till arbetskraften beror på demografiska effekter och genom förändringar inom sjukförsäkringen. På längre sikt, fram till 2025, beräknas arbetskraften att minska i länet. Ojämn tillväxt över landet Både i ett kortare och längre perspektiv förstärks skillnaderna mellan utvecklingen i landets tre storstadsregioner och övriga län. Deras andel av jobbtillväxten under nästa år bedöms bli 72 procent och övriga län delar på resterande 28 procent. Som riktmärke kan nämnas att storstadsregionernas befolkningsandel var 51 procent år Vi gör en liknande bedömning beträffande arbetskraftens förändring fram till år I rapporten Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län, beräknas antalet personer i arbetskraften öka med personer i landets tre storstadsregioner under perioden I övriga län bedöms arbetskraften minska med sammantaget personer. Arbetslösheten sjunker svagt Under har en återhämtning skett på arbetsmarknaden, men trots det visar prognosen att summan av antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd kommer att kvarstå på en hög nivå. För fjärde kvartalet beräknas antalet arbetslösa och sökande i program till personer. Vid utgången av år 2011 beräknas samma antal till personer. Fler personer i arbetskraften påverkar förloppet. Som riktmärke kan nämnas att antalet arbetslösa och deltagare i program uppgick till personer vid utgången av år 2007.

4 4 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Inom det privata näringslivet har företagens bedömningar om marknadens efterfrågan på varor och tjänster förbättrats påtagligt efter lågkonjunkturen. I nedanstående tabell redovisas företagens bedömningar i form av nettotal som utgörs av den andel som bedömer ökad efterfrågan, minus den andel som bedömt minskad efterfrågan på varor och tjänster. När konjunkturläget stärks och man tror på bättre tider redovisas positiva och starka nettotal. Och således det omvända när man tror på sämre tider. Företagens bedömningar om marknadsutveckling är därför viktiga för deras agerande när det exempelvis gäller investeringar och nyrekryteringar. I våra undersökningar har nettotalet för marknadsutvecklingen under de senast 6 månaderna stigit från värdet -2 (hösten 2009) till värdet 46 under innevarande höst. Det är en klart positiv förändring av god styrka om vi tar hänsyn till utgångsläget för förändringen. En påtagligt stark förändring redovisas bland industriföretagen som går från -31 till 69. Inom bygg samt privata tjänster bör man betrakta förändringarna som tydligt positiva, men inte lika starka som bland industriföretagen. Undersökningarna bekräftar bilden av att återhämtningen efter lågkonjunkturen varit starkast bland industriföretagen samtidigt som andra delar av näringslivet inte drabbades lika hårt av nedgången. Företagens bedömningar för utvecklingen på 6-12 månaders sikt är genomgående positiva men inte särskilt mycket starkare jämfört med de bedömningar som gjordes under hösten Inom privata tjänster redovisas till och med ett nettotal som nu ligger i nivå med hösten Det tyder sammantaget på en fortsatt positiv utveckling men nu med en smula osäkerhet kring utvecklingen under år Däremot tror allt fler av byggföretagen på en fortsatt förstärkt marknadsutveckling. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver 2009 Vår 2009 Vår 2009 Vår Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Sedan inledningen av år har antalet lediganmälda platser ökat märkbart jämfört med mycket låga nivåer under åren Noteringarna för de senaste månaderna tyder dock på att ökningstakten stagnerat och även avtagit. Det ger signaler om att återhämtningen är avklarad och att man nu gör halt i väntan på nya signaler från marknaden. Förbättringen under har mycket tydlig berört olika yrken inom industrin med en dominans av maskinoperatörs- och metallhantverksarbete. Rekrytering via bemanningsföretag har varit vanligt. Även klart uppåt för transport och lager. Diagram 1: Nyanmälda lediga platser (säsongsrensad)

5 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 5 Kapacitetsutnyttjande I vår enkätundersökning ställs frågan om företagens kapacitetsutnyttjande med utgångspunkt från personalsituationen. Det vill säga hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan man måste nyanställa. I höstens undersökning anger 60 procent av företagen att man kan klara en produktionsökning på högst 10 procent innan man måste nyrekrytera. I undersökningen för ett år sedan var motsvarande andel 51 procent. Det är en betydande förändring som även tyder på att efterfrågan på varor och tjänster ökat och att man därmed kan utnyttja sin personal på ett effektivare sätt. Denna slutsats är möjlig att göra eftersom vi samtidigt känner till att antalet sysselsatta under samma period inte har fortsatt att falla i företagen. Förändringen jämfört med förra året visar också att allt fler företag måste möta en fortsatt uppgång i efterfrågan genom att rekrytera nya medarbetare. Förändringen jämfört med förra året har varit starkast inom sektorerna jord- och skogsbruk samt industri. Även denna indikator visar således på att det är inom dessa sektorer som återhämtningen varit starkast under. Resonemanget landar således i nyckelfrågan: kommer efterfrågan på varor och tjänster att fortsätta öka under nästa år? Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn innan personalstyrkan måste utökas. 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andelen intervjuade arbetsställen som uppger att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens undersökning. Rekryteringsproblem I höstens undersökning anger 26 procent av samtliga arbetsgivare att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering. I undersökningen för ett år sedan var motsvarande andel 15 procent. Den upplevda bristen under hösten är högre i Södermanland jämfört med riksgenomsnittet på 20 procent. Differensen mot riket ligger främst på yrken inom offentliga tjänster. Den upplevda bristen i Södermanland ligger oftast i nivå med riket inom det privata näringslivet. Den nu uppkomna differensen indikerar att återhämtningen under varit starkare i länet och medfört en större upplevd bristsituation. Det kan också styrkas med ett bristtal på 28 procent bland länets industriföretag jämfört med 17 procent i riket. Byggbranschen har växlat upp tydligt i länet men det tycks gå långsammare för olika verksamheter inom privata tjänster. Den upplevda bristen är också hög inom offentliga verksamheter där 41 procent anger brist. Det är 11 procent över rikets andel. Det beror på att samma bristyrke återkommer hos många arbetsgivare. Tabell 3: Andel arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret 2009 Vår Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

6 6 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län Varsel Antalet varsel steg kraftigt under hösten 2008 till följd av den stora efterfrågeminskning som orsakades av finanskrisen och framför allt drabbade exportindustrin och där särskilt fordonsindustrin. Varselnivåerna var därefter mycket höga till och med juni månad Av samtliga varsel under den perioden kan vi fördela 67 procent på industrin, 12 procent på handel och transport samt 9 procent inom offentliga tjänster Varselnivåerna har minskat betydligt under det senaste året och är numera nere på mer normala nivåer och det indikerar att försämringen på arbetsmarknaden har upphört. Uppgifter om varsel ska i första hand ses som en konjunkturindikator. Alla som varslas blir inte uppsagda och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Sysselsättningen i länet År 2008 uppgick antalet sysselsatta i länet till personer (SCB, Rams). Med undantag för år 2003 så stiger sysselsättningen varje år under 2000-talet och sammantaget med personer under åren De starkaste åren är då sysselsättningen stiger med sammantaget personer. Innan lågkonjunkturen slog till uppgick sysselsättningsgraden bland befolkningen (16-64 år) till 74,8 procent i länet, vilket kan jämföras med 76 procent i hela riket (SCB, Aku). Under lågkonjunkturen föll sysselsättningen med cirka personer. Fallet i sysselsättningen avtog gradvis under den senare delen av år 2009 och bedöms stiga med personer från slutet av år 2009 till slutet av år. Under nästa år väntas sysselsättningen öka 600 personer. Näringsgrenar och yrken Vi markerar återhämtningen med personer under år genom svagt uppåtriktade pilar för branscherna jord- och skogsbruk, byggnadsverksamhet samt industri. Under nästa år blir det oförändrad sysselsättning i samtliga branscher med undantag för byggverksamheten och möjligen privata tjänster där den väntas stiga svagt. Inom offentliga tjänster väntas sysselsättningen sjunka svagt men inte tillräckligt mycket för att markera med en nedåtriktad pil. Vi har också en ut- Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.o.m oktober) Källa: Arbetsförmedlingen Den lägre sysselsättningsökning som nu prognostiseras för nästa år bygger på ett förlopp där återhämtningen efter lågkonjunkturen varit överraskande snabb det här året. Det följs av en utplanande fas där sviterna efter finanskris och lågkonjunktur fortfarande verkar hämmande för utvecklingen. Förloppet är inte mycket starkare i riket som helhet och Arbetsförmedlingen räknar med en total sysselsättningsökning i år på personer och med personer under nästa år. Tillväxten av nya jobb bedöms bli starkare i de tre storstadsregionerna jämfört med övriga landet under nästa år. Deras andel av jobbtillväxten bedöms till 72 procent vilket kan jämföras med deras befolkningsandel som år 2009 var 51 procent. veckling där en del offentliga tjänster övergår till privat regi. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen Kvartal 4 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Kvartal

7 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 7 Totalt (antal) Jord- och skogsbruk Areella näringarna (jordbruk, skogsbruk, fiske med mera) sysselsätter 2 1 procent av samtliga sysselsatta i länet. Jordbruksnäringen är global och priset på exempelvis spannmål sätts på världsmarknaden. Samtidigt har det svenska lantbruket andra regler och skattetryck än i övriga Europa och världen. Lantbrukarna upplever en viss ökad efterfrågan av närproducerade och kravproducerade produkter. Efterfrågan på skogsråvara har varit god men det finns signaler om att en stark kronkurs kan medföra försämringar för branschen. Man redovisar inte lika optimistiska bedömningar för det kommande året som man gjorde under hösten förra året och det kan sammanhänga med valutaförändringar. Kapacitetsutnyttjandet är högt inom areella näringarna och visar att det inte finns något stort ledigt utrymme. Utökningar av verksamheter kan gälla nybyggnation som ytterligare effektiviserar. Det ställs högre krav på den arbetskraft som efterfrågas i takt med att tekniken utvecklas, samtidigt som man alltmer efterfrågar personer som besitter många kompetenser. Det kan exempelvis gälla avbytare och maskinförare inom lantbruk där man för enkelhetens skull vill engagera personer med F-skattsedel. Över tid minskar antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk i takt med att jordbruket effektiviseras och specialiseras. Medelåldern hos sysselsatta inom lantbruket är hög. Det finns därmed en risk för att lantbruk kan avvecklas om lönsamheten i minskar. Utifrån de kompetenskrav som ställs tenderar djurskötare, maskinförare samt skogsmaskinförare framstå som bristyrken. Industri Industrin sysselsätter 20 1 procent av samtliga sysselsatta i länet. Det är en mansdominerad bransch där tre fjärdedelar av de sysselsatta är män. Industrin drabbades hårt i lågkonjunkturen med en kraftig minskad orderingång som i många fall resulterade till varsel och 1 Andel av samtliga förvärvsarbetare i länet per bransch enligt RAMS 2008, dagbefolkning. personalneddragningar. Stora delar av industrin har under befunnit sig i en återhämtningsfas och en växande optimism har kunnat utläsas av våra senare intervjuunderlag. Dock bör man ha i åtanke att bedömningarna är gjorda utifrån en låg nivå. I den senaste undersökningen beträffande marknadsutvecklingen under de senaste sex månaderna (se sid 4), har det så kallade nettotalet värdet 69 som kan jämföras med värdet -31 i undersökningen hösten Det visar på en stark förändring av marknadens efterfrågan på industriföretagens varor och tjänster. Ett nettotal på värdet 59 visar också att företagen har en positiv framtidstro de kommande 6-12 månaderna. Det finns dock en hel del faktorer som pekar mot att det kan vara alltför optimistiska bedömningar, dels utifrån ett globalt perspektiv, dels utifrån de obalanser som kan följa av en stark krona. Ny teknik införs i syfte att rationalisera verksamheterna och förändrade kompetenskrav ställs vilket också kan medverka till att tidigare anställda inte alltid har de kvalifikationer som krävs för återanställning. Man ska samtidigt beakta att det sannolikt fortfarande är långt kvar till samma sysselsättningsnivå som innan lågkonjunkturen bland industriföretagen. I höstens undersökning uppger 28 procent av de tillfrågade arbetsställena att man upplevt arbetskraftsbrist. Det är en tydlig ökning jämfört med förra hösten då motsvarande andel var 7 procent. De mest frekvent angivna bristyrkena är svetsare, gjuterioperatörer, verktygsmaskinoperatörer och maskiningenjörer. Bristen gäller i hög grad kravet på yrkeserfarenhet. Under de kommande sex månaderna bedömer företagen att man behöver rekrytera fler än 100 maskinoperatörer inom livsmedelsindustrin, cirka 50 vardera av valsverksoperatörer och verktygsmaskinoperatörer. Vidare ett stort antal av gjuterioperatörer, svetsare, montörer, maskiningenjörer samt gjutare. I nära nog samtliga fall anges önskemål om att de som ska rekryteras har yrkeserfarenhet. Det står nästan aldrig stilla inom industrin. Under nästa år drabbas både Flen och Vagnhärad av företagsnedläggning som berör cirka 200 personer på bägge orterna. I den andra vågskålen kan läggas Kronfågel

8 8 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län som expanderar kraftigt i Katrineholmsområdet. Byggnadsverksamhet Branschen sysselsätter 7 procent av samtliga sysselsatta i länet. Det är en klart mansdominerad bransch där männen svarar för mer än 90 procent av sysselsättningen. Branschen upplevde flera starka år med stigande sysselsättning innan lågkonjunkturen slog till och förändrade bilden. Efter ett svagt 2009 har läget förbättrats påtagligt för branschen under loppet av. Arbetslösheten är dock fortfarande hög jämfört med de starka byggåren innan lågkonjunkturen. Den förbättring som branschen haft under har på kort tid medfört att allt fler företag signalerar om att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering. I höstens undersökning bland byggföretagen anger 35 procent att man upplevt brist. Det kan jämföras med 6 procent under hösten Bland upplevda bristyrken anger företagen VVS-montörer, snickare, anläggningsmaskinförare, byggnadsingenjörer, betongarbetare, tak- och stålkonstruktionsmontörer. Företagen anger i hög grad att bristen beror på kraven på yrkeserfarenhet. Den upplevda bristen på byggarbetskraft ligger klart högre i Södermanland jämfört med riksgenomsnittet där 29 angav upplevd brist. Det är förhållanden som pekar mot att marknadsutvecklingen varit positiv i länet. Det kan också vara effekter av en uppgång i det närliggande Stockholmsområdet. Den förbättrade marknadsutvecklingen har underlättat för lärlingsanställning i företagen men det är fortfarande långt ifrån bra bedöms bli något bättre för branschen jämfört med innevarande år. ROTavdraget kommer att ge fortsatt bra tillskott av arbete liksom utvecklingen inom handel, lager, och logistikverksamhet. Nyproduktionen av bostäder väntas stiga. Privata tjänster Detta är en sektor med många olika branscher som till exempel handel, transport och turism samt finansverksamhet. Något över 30 procent av länets sysselsatta arbetar inom sektorn. Det är en förhållande vis låg andel jämfört med storstadsregionerna och även jämfört med rikets andel. Optimismen bland företagen inom privata tjänster har gradvis stärkts i våra tre senaste undersökningar. Man kan dock spåra en viss försiktighet när det gäller deras bedömningar för utvecklingen på 6-12 månaders sikt. Här redovisas ett nettotal för marknadsutvecklingen på 48 och det är samma värde som vid undersökningen hösten Finansiell verksamhet och företagstjänster Många företag inom denna bransch säljer någon form av tjänster till andra företag och är till stor del beroende av ökad efterfrågan inom andra branscher, exempelvis inom byggnads- och industriföretag. Det innebär att verksamheter inom finans- och företagstjänster borde följa den försiktigt positiva utvecklingen som övriga branscher visar i höstens undersökning. Och det gör man, men med något mer dämpad optimism än andra branscher inom sektorn privata tjänster. Dessutom är branschens nettotal för marknadsutvecklingen i stort sett det samma för alla de tre undersökta perioderna vilket betyder att man inte har stigande förväntningar på utvecklingen framöver. Bemanningsföretagen ingår i denna delbransch och deras tjänster har nyttjas i hög utsträckning av framförallt industriföretagen under återhämtningen. Det kan tolkas som en försiktighetsåtgärd, att företagen har rekryteringsbehov men inte är beredd på att själva anställa och därmed tappa flexibilitet och möjlighet till snabbare anpassning av personalstyrkan. Företagen har haft begränsade rekryteringsbehov under det senaste halvåret och endast 13 procent anger att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering. Nämnda bristyrken är bland annat maskiningenjörer och redovisningsekonomer. Det går således lite långsamt för denna delbransch och rekryteringarna för det närmaste halvåret blir begränsade. De rekryteringsbehov som anges gäller civilingenjörer kemioch laboratorieingenjörer, maskiningenjörer,

9 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 9 byggnadsingenjörer, banktjänstemän, informatörer samt hotell- och kontorsstädare. Handel och transport Utvecklingen inom handel bedöms vara relativt stabil och tillväxten inom olika köpcentra i länet fortgår om än i långsammare takt. Det är en utveckling som gynnar ungdomar och där många unga finner sina ingångsjobb. Handelsföretagen är också optimistiska om utvecklingen framöver och man har i allmänhet lätt att rekrytera arbetskraft. I hösten undersökning angav 15 procent av arbetsgivarna att han upplevt brist. För ett år sedan angav 8 procent en upplevd brist. Som bristyrken nämner företagen motorfordonsmekaniker, företagssäljare, kockar och lackerare. Handelsföretagen kommer att rekrytera förhållandevis mycket personal framöver. Det gäller exempelvis lagerpersonal, försäljare, datatekniker, civilingenjörer, optiker, inköpare med flera andra yrken. Det har också vänt uppåt för företagen inom transportsektorn. Man anger att marknadsutvecklingen varit god under det senaste halvåret och bedömer fortsatt stabilt läge. En tidigare hög arbetslöshet bland lastbilsförare har minskat märkbart sedan årsskiftet. På ett par års sikt har branschen ett stort behov av att ersätta äldre chaufförer som lämnar arbetsmarknaden. Den upplevda bristen på arbetskraft är fortsatt låg bland företagen. Arbetslösheten bland truckförare har minskat från en mycket hög nivå till en hög nivå. I Eskilstuna, Nyköping, Strängnäs och Katrineholm sker fortsatta satsningar inom lager och logistikområdet. Men det är ett långsiktigt arbete och man ska inte förvänta sig snabba resultat. Hotell, restaurang samt personliga och kulturella tjänster Tack vare en bibehållen eller höjd nivå på många hushålls disponibla inkomst har marknadsutvecklingen varit hyggligt stabil inom branschen. Företagen är också optimistiska om utvecklingen framöver. Men här finns också ett stort utbud av tjänster och kapacitetsutnyttjandet är förhållandevis lågt bland många företag. En ökad efterfrågan på tjänster kan därmed mötas med befintliga personalresurser vilket begränsar rekryteringsbehoven. Utbudet av tjänster påverkas också av olika trender i samhället. Det gör att nya företag snabbt kan etablera sig och andra försvinner. Det kan exempelvis gälla restauranger, skönhetssalonger, kroppsvård, nöjes- och evenemangsnäringen. Man kan mycket väl föreställa sig en fortsatt positiv utveckling inom dessa områden men där utbudet av tjänster växer snabbare än efterfrågan. Därmed kommer kapacitetsutnyttjandet att förbli lågt vilket har betydelse för lönsamhet och rekryteringsbehov. Offentliga tjänster Inom offentliga tjänster återfinns 36 procent av samtliga sysselsatta i länet. De väntade förändringarna är små men det mesta tyder på en svagt minskande sysselsättning både i år och under nästa år. Inom landstinget bedöms i stort sett oförändrad sysselsättning under nästa år. Det mesta handlar om ersättningsrekrytering. Det finns inget utrymme att expandera nuvarande verksamheter. Den upplevda bristen på arbetskraft är mycket hög. Det beror på att många tillfrågande arbetsställen har brist på samma yrkeskategorier. Det gäller exempelvis läkare, specialistsjuksköterskor och tandläkare. Inom kommunerna finns en svag optimism tack vare de goda skatteprognoserna, men osäkerheten är stor. Verksamheterna är också styrda av demografiska effekter, vilket gör att barnomsorgen kan komma att utökas medan gymnasieskolorna behöver minska sina verksamheter. Inom dessa områden har många kommuner redan genomfört anpassningar men mer behöver göras. Grundskolan har genomgått stora förändringar under de senaste åren och det har medfört en stigande arbetslöshet bland grundskollärare. Verksamheten inom omsorgen är kraftigt ansträngda och en utökning av personalstyrkan skulle vara önskvärd, men kommunerna är försiktiga med rekryteringar på grund av osäkerheten i ekonomin. Verksamheterna inom omsorgen påverkas också av konkurrens från privata aktörer vilket kan medföra att sysselsättning övergår till privat verksamhet. Den upplevda bristen på arbetskraft är hög inom primärkommunala verksamheter där 36 procent anger brist. Bland återkommande bristyrken finns förskollärare, grundskollära-

10 10 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län re, yrkeslärare, socialsekreterare och gymnasielärare i allmänna ämnen. Utbudet av arbetskraft Utbudet av arbetskraft påverkas av befolkningsutvecklingen och arbetskraftsdeltagandet. Södermanland har ett arbetskraftsdeltagande på 77,4 procent av befolkningen vilket kan jämföras med 76,7 procent i hela landet. De utlandsfödda har ett arbetskraftsdeltagande på 63,4 procent. Det kan jämföras med rikets andel på 62,3 procent. Det markant lägre arbetskraftsdeltagandet bland utrikesfödda visar att här finns en betydande potential av arbetskraft att tillgå. Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande, arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. Utbudet av arbetskraft i Södermanland förväntas att öka under prognosperioden med 700 personer under och 300 under Det beror främst på en tillströmning till arbetskraften från sjukförsäkringen men även en positiv effekt av demografiska förändringar. Befolkningsutveckling Den demografiska effekten på arbetskraftsutbudet är svagt positiv under och Andelen ungdomar år i arbetskraften bedöms öka under prognosperioden för att därefter minska på grund av de små barnkullar som föddes kring mitten på 1990-talet. Den svenskfödda befolkningen i länet minskar och följer därmed samma mönster som övriga län med undantag för storstadslänen. Däremot ökar antalet personer födda utanför landet. Ohälsa Ohälsotalet är något högre i Sörmland jämfört med riket. Länets ohälsotal har sjunkit stadigt under den senare delen av 2000-talet. Det är en utveckling som genererar ett positivt tillskott till arbetskraften. Arbetskraften kommer även att påverkas av förändringar inom sjukförsäkringen när de som nått den bortre tidsgränsen i försäkringen övergår till arbetsförmedlingen. Som ett riktmärke för åren och 2011 kan uppskattningsvis något fler än personer bli aktuella för en övergång från sjukförsäkringen till arbetsförberedande insatser hos arbetsförmedlingen. Det blir därmed ett tillskott till arbetskraften som även påverkas av snabbare och bättre rehabilitering på arbetsplatserna vilket i sin tur leder till kortare sjukdomstider. Utbildning Antalet nya studenter vid högskolor i länet ökade kraftigt i en jämförelse mellan hösten 2008 och hösten Förklaringen är att människor i ett försämrat konjunkturläge i högre utsträckning väljer studier. När nu konjunkturen stabiliserats minskar studerandeeffekten på arbetskraftsutbudet men även hösten förväntas de nya studenterna bli fler men inte i nivå med förra årets ökning. Ökningen är beräknad med antagandet om att de extra högskoleplatserna som inrättats i år och yrkeshögskolans utökade platser också nyttjas. Den kommunala vuxenutbildningen har också tilldelats ytterligare resurser både och 2011 vilket gör att vi bör se en ökning av antal personer även till vuxenutbildning. Generationsväxlingen Det finns all anledning att fundera över möjligheter att öka antalet personer i arbetskraften. Arbetsmarknaden har en tendens att anpassa sig efter utbudet vilket betyder att fler personer i arbetskraften generar fler sysselsatta. Litet antal i arbetskraften generar högre produktivitet per individ men det medför samtidigt mindre del till offentliga inkomster som framförallt är beroende av antal sysselsatta. Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län belyser befolkningsutvecklingens möjliga effekter på arbetskraftsutbud och sysselsättningen. I rapporten framgår att Södermanland, liksom de flesta län med undantag av storstadslänen, får en allt minskande arbetskraft de närmaste 15 åren. Fram till år 2025 beräknas arbetskraften minska från till personer (-1,0 procent). Detta under förutsättning att arbetskraftsdeltagandet och

11 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 11 andra trender som går att utläsa idag fortsätter. Av rapporten framgår att antalet personer i arbetskraften bedöms stiga med nästan personer i landets tre storstadsregioner under perioden En summerad bedömning för övriga län visar på en minskning av arbetskraften med nästan personer. Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten 2 i Södermanlands län låg på en låg nivå fram till sommaren 2008 då arbetslösheten började stiga snabbt. Mot slutet av 2009 avstannade ökningen. Under innevarande år har det skett en återhämtning och vid utgången av väntas arbetslösheten vara något lägre jämfört med arbetslösheten vid utgången av år Trots återhämtning kan vi konstatera att arbetslösheten både under och 2011 kraftigt kommer att överstiga nivåerna innan lågkonjunkturen. Det beräknade tillskottet till arbetskraften har också den effekten att arbetslösheten inte faller lika mycket som sysselsättningen ökar. Tabell 6: Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Arbetslösa inkl Lägst andelar hade Trosa och Gnesta med 4,1 respektive 5,4 procent. Under lågkonjunkturen har insatserna i form av arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd gradvis utökats. Insatserna syftar till att motverka långa tider i öppen arbetslöshet och härigenom förhindra en stigande långtidsarbetslöshet. Det är främst inom garantierna som utökningarna skett och inom garantierna kan aktiviteterna variera beroende på det stöd de arbetssökande behöver för att förbättra sina jobbmöjligheter. Med utökade programinsatser har antalet öppet arbetslösa minskat under det senaste året personer var öppet arbetslösa i oktober och det är färre än oktober förra året. Antalet deltagare i program uppgick till personer och det är fler än för ett år sedan kv program med aktivitetsstöd Antal Diff. % 2008 kv % 2009 kv % kv % 2011 kv % I slutet av oktober uppgick summan av antalet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd till personer i länet och det motsvarade 8,6 procent av befolkningen år. I riket som helhet var motsvarande andel 6,7 procent. 18 andra län hade en lägre andel arbetslösa än Södermanland och två län hade en högre andel. Bland kommunerna inom länet var arbetslösheten högst i Eskilstuna, Katrineholm och Flen med 10,7 respektive 9,6 och 9,6 procent arbetslösa. Diagram 2: Antalet öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Januari oktober Arbetslösa Program Bland de arbetsmarknadsprogram som finns inom Arbetsförmedlingen återfinns de flesta deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin (3 400 deltagare), jobbgarantin för ungdomar (1 800 deltagare) samt 900 deltagare inom förberedande insatser. 2 I denna rapport definieras arbetslösa som arbetslösa inskrivna vid Arbetsförmedlingen och arbetssökande som deltar i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd.

12 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 12 Arbetslöshetens struktur Tanken med presentationen i tabell 7 är att kunna utläsa skillnader i arbetslöshetens struktur, dels mellan olika kommuner inom länet, dels mellan länet och riket. Detta kan sedan ligga till grund för diskussioner om varför det ser ut som det gör och om det är förhållanden som kan och bör åtgärdas. Inslagen av ungdomar bland de arbetslösa är högre i länet jämfört med riket. Andelen är 25,8 procent i länet mot 24,4 procent i riket. Gruppens andel har minskat i länet under det senaste året men ökat något i riket. Det pekar mot en situation och utveckling där ungdomarna har fått en del av återhämtningen, men fortfarande utgör en stor grupp av de arbetslösa. Eftersom sysselsättningsökningen går långsamt och gruppen ungdomar i befolkningen kommer att fortsätta att öka bedömer vi att antalet arbetslösa ungdomar kommer att vara fortsatt högt även under Av antalet arbetslösa är andelen kvinnor 46,4 procent för kvartal 3. Andelen män är 53,6 procent, men det är männens andel som har minskat under återhämtningen, medan kvinnorna har ökat sin andel. Andelen sökande med enbart grundskoleutbildning har ökat sedan föregående år medan andelen med gymnasial utbildning har minskat. Det indikerar att de med låg utbildningsnivå har svårare att få arbete när konkurrensen om jobben är hård. Andelen utlandsfödda av de arbetslösa är hög i länet och även mycket hög i flera av länets kommuner. Det kan hänga samman med hur flyktingmottagandet sett ut under de senaste åren. I kombination med en svag arbetsmarknad kan det bli ett dominerande inslag på en lokal arbetsmarknad som kräver riktade insatser. Andelen personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat från 13,1 procent kvartal 3 år 2009 till 13,9 procent tredje kvartalet. Även personer över 55 år har blivit fler under det senaste året. Det är en trend som också finns i hela riket. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Kvartal och kvartal 3 för kommunerna, länet och riket. Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar i förhållande till arbetslösa ungdomar ej av totalen Utbildningsbakgrund Kommun Män Unga -24 år Äldre 55- år Långtidsarbetslösa Kvinnor Funktionshindrad Utlandsfödda Vingåker 52,6 47,4 29,4 17,4 16,2 15,4 22,7 11,4 31,9 56,2 11,9 Gnesta 46,2 53,8 24,8 18,9 15,6 22,3 27,4 12,6 28,3 50,2 21,5 Nyköping 48,8 51,2 28,5 15,3 15,2 30,2 30,2 10,6 29,2 51,5 19,3 Oxelösund 47,5 52,5 28,1 15,6 15,7 23,5 29,3 8,7 27,6 53,5 18,9 Flen 47,4 52,6 19,8 18,8 13,3 35,2 25,4 2,2 38,1 44,4 17,5 Katrineholm 47,2 52,8 28,2 15,0 14,1 30,4 33,3 18,5 33,9 51,2 14,9 Eskilstuna 44,2 55,8 24,7 13,3 12,9 37,5 39,2 10,7 30,5 50,6 18,9 Strängnäs 47,8 52,2 26,3 16,3 13,6 23,2 33,0 14,1 27,0 52,8 20,2 Trosa 53,8 46,2 22,4 21,4 20,1 20,5 32,3 4,7 28,1 46,6 25,3 Länet 46,4 53,6 25,8 14,9 13,9 32,3 34,6 11,7 30,8 50,8 18,4 Länet i fjol 42,9 57,1 26,5 13,9 13,1 29,2 31,4 16,7 28,9 52,9 18,2 Riket 47,0 53,0 24,4 14,9 15,3 31,4 29,1 11,1 26,5 49,6 23,9 Riket i fjol 43,9 56,1 24,2 13,9 13,8 28,7 26,6 11,9 25,1 51,1 23,8 Alla Unga Grundskola Gymnasium Högskola

13 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Svag efterfrågan på arbetskraft kommer generellt sett att vara det stora problemet på arbetsmarknaden under nästa år. I varje fall i förhållande till utbudet av arbetskraft. Den upplevda bristen på arbetskraft har visserligen ökat något under återhämtningen men den samlade bedömningen är ändå att det finns kvalificerad arbetskraft att tillgå inom de flesta branscher och yrken. Dock med undantag för de specialistyrken som nästan alltid är bristyrken. Ett problem i växlingen från lågkonjunktur till mer normala förhållanden är högt ställda förväntningar på att den arbetskraft som ska rekryteras uppfyller både kravet på utbildning i yrket och flerårig erfarenhet. En svag efterfrågan på arbetskraft kan därför skapa en ond cirkel i den mening att de som saknar erfarenhet inte heller får möjligheter att skaffa det. Det gör att de problem som vi sett under lågkonjunkturen i mångt och mycket väntas kvarstå även under ett 2011 med en förväntad svag efterfrågan på arbetskraft. Grupper som bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete under nästa år är: ungdomar och särskilt de med bristfällig utbildning utomeuropeiskt födda personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga arbetslösa personer år personer med högst förgymnasial utbildning arbetslösa inom tillbakagående yrken (strukturarbetslösa). Arbetsförmedlingen har fått ett utökat och bredare ansvar för olika grupper av personer som inte har ett arbete. Alla som vill och kan arbeta ska kunna komma ut i sysselsättning. Nya regler inom sjukförsäkringen trädde i kraft 1 januari som innebär att den som fått sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättningen i maximal tid erbjuds delta i en arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen. Från 1 december har även Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för etableringsinsatser riktade till vissa nyanlända invandrare. Samordningsansvaret syftar till att påskynda etableringen av nyanlända i samhälls- och arbetslivet. Till detta ska läggas de redan Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 13 stora utmaningarna för grupper som blivit arbetslösa under lågkonjunkturen. Ohälsotalet, det vill säga antalet sjukskrivningsdagar, är högre i länet än riksgenomsnittet. Det finns också stora skillnader inom länet och mellan könen. Ohälsotalet bland kvinnor är betydligt högre än den bland männen (39 dagar för kvinnor mot 26 bland män). Det beror delvis på arbetsvillkoren i flera kvinnodominerade yrken. Det gäller exempelvis de stora grupperna av arbetslösa och undersysselsatta undersköterskor på Arbetsförmedlingen. Det är ett generellt problem i hela landet men också tydligt i Södermanland. Problemet består i att nästan 900 personer i länet söker arbete och utökad arbetstid inom yrket samtidigt som det inte är ovanligt att arbetsgivare upplever en brist. Ytterligare en dimension i detta är att det är kvinnodominerade yrken och att de framtida behoven av dessa yrkesgrupper bedöms som stor. Det skulle således kunna resultera i en tilltagande brist samtidigt med en fortsatt hög arbetslöshet. Det handlar om att förbättra arbetsvillkoren och inte minst att erbjuda den arbetstid som de anställda själva önskar. Det är angeläget att lyfta fram olika frågor som berör ungdomar, blanda annat deras möjligheter att under skolåren få information om arbetsmarknaden, vägledning för att kunna göra relevanta studieval, tillgång till relevanta praktikplatser, tillgång till feriearbete och att få godkända betyg. Det är exempel på frågor som skulle underlätta deras inträde till arbetslivet eller för deras val av högre studier. Det är frågor som berör olika ansvarsområden och samordningen är bristfällig. Närheten till stockholmsområdet erbjuder bättre möjligheter för ungdomarna men ett betydande hinder utgörs sannolikt av den merkostnad som uppstår för arbetspendlingen.

14 14 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län Yrkesbarometer Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken. Bristyrken Läkare Specialistsjuksköterskor Civilingenjörer - maskin Lastbilsmekaniker Installationselektriker Byggnadsplåtslagare Kranförare Tandläkare Maskinreparatörer Styr- och reglertekniker Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Överskottsyrken Barnskötare Försäljare - fackhandel Vårdbiträden Vaktmästare Lagerarbetare Tidningsdistributörer Köks- och restaurangbiträden Receptionister Administratör/sekreterare Truckförare

15 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 15 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt arbetsställen och svarsfrekvensen blev 73 procent. I Södermanland län var näringslivsurvalet 394 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 83 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. Arbetsförmedlingen intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga primär- och landstingskommuner. Det sker också intervjuer med ett antal statliga arbetsgivare. Svarsfrekvensen för offentlig verksamhet var denna gång 86 procent i såväl länet som riket. Prognosen är hösten prognos för arbetsmarknaden i Södermanlands län. De prognossiffror som presenteras är Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras. Ansvarig utredare: Jens Lotterberg En fullständig prognos över arbetsmarknaden i landet finns på vår hemsida under fliken Om oss/statistik och prognoser. Där finns också sammanfattningarna för varje län.