KULTUR I VÅRDEN - KICK OFF 14/3-2014

Transkript

1 Minnesanteckningar & dokumentation KULTUR I VÅRDEN - KICK OFF 14/ Större musikutbud för äldre genom omvandling av Skapande skola-program? Innehåll Dagens program Introduktion 2 3 Erfarenhetsutbyten och miniföreläsningar 1. Om Kultur Skånes utvecklingsbidrag Bibbi Miegel Sandborg 2. Gammal möter ung i Osby Marina Nilsson 3. Min drivkraft Gitte Pålsson 4. Om kontinuitet och missionsarbete Ulrika Gudmundsson Schönberger och Erland Maruitzon Schönberger 5. Vill ni veta vad jag gör? Erik Ask-Upmark 6. EMB - tidig musik för äldre? Ute Goedecke, Per Mattsson, Stefan Wikström, Tommy Johansson, Dario Losciale, Fredrik Persson 7. Vad jag tänker om personalkör Katarina Nilsson Bremer 8. Min vision inom området Laif Carr 9. Kultur inom äldreomsorgen hos Kristianstad kommun Ulrika Cedell och Ann Christine Albinsson

2 Dagens program KICK OFF Musik i vården hos Musik i Syd 14/ Plats: Styrelserummet våning 3. Kaffe & fralla finns på bordet från kl Program: Erfarenhetsutbyte och Miniföreläsningar Kl Annika Johansson: Välkomna - Varför är det just vi som är här idag? Kl Gitte Pålsson: Min drivkraft Bibbi Miegel Sandborg (och ev. Nina Wenedikter) Kultur Skånes utvecklingsbidrag och visionerna bakom Marina Nilsson: Gammal möter ung i Osby Reflektion samtala med grannen/rör på benen Ulrika Gudmundsson Schönberger och Erland Mauritzon Schönberger: Om kontinuitet och missionsarbete Erik Ask Uppmark: Vill ni veta vad jag gör? Reflektion samtala med grannen och fortsätt under: LUNCHEN uppdukad i sal E3 våning EMB, Ute Goedecke, Per Mattsson, Stefan Wikström, Tommy Johansson, Dario Losciale, Fredrik Persson och ev. producent Jesper: Vilken infallsvinkel har vi som har spelat i otroligt många sammanhang, men inte så mycket inom vården än Katarina Nilsson-Bremer: Vad jag tänker om personalkör m.m Laif Carr: Min vision inom området Reflektion samtala med grannen/rör på benen Johanna Frid: Om mitt nya uppdrag i Kristianstad Ann-Christine Albinsson: Om kulturombud inom äldreomsorgen m.m Kaffe -reflektion och avslutning i E3. 2

3 Introduktion Annika Johansson Kultur i vården ska den här dagen handla om, ett bredare område än bara musik, med fler involverade. Annika ansvarar för projektet Musik i vården, som också är ett nytt fokusområde för Musik i Syd, barn och unga Projektets kärna Kan man omvandla Skapande skola-program för barn, ex. Spelmän på besök, Ensemble Mare Balticums julprogram och presentera dem inom äldrevården? Och hur går man tillväga? Hur ska man få in mer musik i vården? Projektet har så smått redan dragit igång, dels genom utbildningen Kultur i äldreomsorgen på Kultur Skåne, dels genom en arbetsgrupp som bollar idéer och förslag via e-post. Det finns mycket att göra kr till Musik i Syd från Kultur Skåne för att driva projektet Om området hos Musik i Syd, barn och unga (b&u): Nytt fokus enligt b&u:s verksamhetsplan 2014 Om utvecklingsområdet Musik och Hälsa i årets utbudskatalog b&u Om Kultur Skånes utbildning: Alla har rätt att leva tills man dör Peter Thybo, fysioterapeut och hälsoinnovatör från Danmark berättade om guden Apollon och hans son Asklepios, läkekonstens gud - i det här projektet ska just läkekonst och konst/kultur/musik samarbeta. Några exempel ur dagens program: Erland och Ulrika - har spelat på äldreboenden i 20 år, avtal genom Musik i Syd, beställningar Kultur Skåne. Osby - Liten och stor drömmer och tror, projektet involverar kommunens alla äldreboenden och förskolor Kultur på Hjul - ett projekt från Kronoberg, ska vidare till Regionteatern, mer info i Kulturplan Kronoberg. Nytt för 2014: Senior- och personalkör i samarbete med Kristianstad kommun med Katarina Nilsson Bremer Bibbi Miegel Sandborg från Region Skåne och i bakgrunden Annika Johansson, verksamhetschef för Musik i Syd, Barn & Unga och projektledare för Musik i vården. 3

4 Erfarenhetsutbyten och miniföreläsningar 1. Om Kultur Skånes utvecklingsbidrag Bibbi Miegel Sandborg Bibbi Miegel Sandborg är utvecklare kultur och hälsa på Kultur Skåne Bilden av samhället som flera stuprör; man vill avgränsa sig Forskning efterfrågas alltmer av politikerna - Vill veta om det är evident; om det finns bevis för postitiv effekt. Musik och hälsa är ett stort forskningsområde, ofta inriktat på hjärnan p.g.a. tekniska framsteg på området, många av forskarna är också musiker: Fredrik Ullén på Karolinska, även pianist Peter Vuust, jazzmusiker och hjärnforskare Per Thorgard, forskning kring musik i ambulanser, musikkuddar, musik i sjukvårdsmiljöer, samarbete med kompositörer i Danmark Forskning visar att celler kan nybildas, påståendet att man inte kan lära gamla hundar sitta är felaktigt, får inte hjärnan stimulans, dör den Region Skåne fick 4,1 miljoner från Kulturrådet för att utveckla äldrevården, tot. 70 miljoner Musik på Hjul drivs t.ex. med Kulturrådspengar Nu pågår ett 3-årigt regionalt utvecklingsprojekt kring kultur i äldreomsorgen, varav en del fördelats vidare till Musik i Syd för detta projekt. Kultur i vårdenheten - Kultur och hälsa även förebyggande hälsoarbete ingår kultur ska ses som ett komplement till vård, ingen ersättning kultur höjer livskvalitet och kan förbättra vårdrelationer mellan brukare och vårdgivare Ex. svårt att rekrytera personal till vårdboenden, en kulturprofil ökar attraktionskraften Viktigt: det handlar om kultur I vården - inte TILL vården Skånemodellen ska stimulera gränsöverskridande samarbeten arrangera fortbildningar öka förståelsen för befintlig forskning bygga nätverk Sjukvården är alltid projektägare, kan söka med kulturaktöer, att vården äger projektet ska underlätta förankringen av projekten Krav på delaktighet i kulturaktiviteterna, personalen och brukarnas närvaro är ett minimum, ska även leda till engagemang mellan besöken Målgrupper äldreomsorgen barn- och ungaomsorgen psykiatrin Referensgrupper finns med både vårdpersonal och representanter från kulturområdet. Vad händer inom kulturråds-projektet nu? Kommunturné, Nina Wenedikter åker runt och träffar representanter från Skånes alla 33 kommuner Mer pengar till: Föreningen Clownronden Riksteatern Skåne (Estraden-modellen) Harald Leander + en grupp skådespelare Musik i Syd Konstfrämjandet Skåne Win + win + win: Vården får nya verktyg, kulturen når fler och får vidgat deltagande, för individen höjer det livskvaliteten Ex. visar forskning att lässtunder på äldreboenden ger lugnare kvällar Kultur för ALLA är också ett kulturpolitiskt mål Genom satsningen ska vi få hängrännor i stället för stuprännor! 4

5 Mjuka värden inom vården är inget nytt, startade med Florence Nightingale på 1940-talet Läser ex. från sjukhusstadgar från 1940-talet, ord som vänlighet och kärleksfullt dominerar, motsvarande dokument från 1972 har dock dessa ord bytts ut mot effektivitet, ekonomiskt och lönsamt Idag sker ett paradigmskifte och intresset för humanare vård ökar, många inom vården VILL jobba med mjuka värden och kultur, men har fortfarande inte möjlighet att göra det. Länkkatalog på 2. Gammal möter ung i Osby Marina Nilsson Marina Nilsson är aktivitets- och social samordnare i Osby, en ny tjänst, som många andra kommuner fortfarande saknar, vilket gör att de inte hinner ta tag i de här frågorna Fröt till Osby-projektet var en mångkulturell dag som ordnades på ett äldreboende med 2 inbjudna förskolor 2011, SFI på besök, personal med utländsk bakgrund bidrog till innehållet Kontakt med MiS för konsert, vilket resulterade i fortsatta samtal kring hur man skulle kunna jobba vidare Ett första möte i aug 2011 Marina intresserad av det sociala innehållet, fsk-personal och chefer bjöds in Så småningom involverades även Gitte Pålsson Bidragsbiten inom vården snårig, Osby fick hjälp med bidragsbiten och ansökningsförfarande av Musik i Syd Samarbete mellan Musik i Syd och Osby kommun där barn-och äldreomsorg möts genom musik. Fråga: Är det här något Musik i Syd kan göra för fler kommuner? Hur får kommunerna stöd i att söka de bidrag som finns? Bibbi: Utveckling kultur & hälsa har inte lagt ut någon blankett, vill hellre att kommunerna hör av sig och att man träffas, ett batteri av frågor som ska underlätta ansökningen finns också Annika: Musik i Syd har inte tid och resurser för att ge ansökningsstöd åt alla kommuner, exakt samma problematik finns inom Skapande skola; skolorna ska äga projekten men hinner inte med att ansöka om pengar, måste samordnas på något sätt Marina forts var allt klart och 2013 drog projektet igång Valet att jobba med förskolebarn och äldre inom äldreomsorgen - barn träffar sällan äldre människor idag och äldre blir glada när de får möta barn, men det medförde också ett projeket som involverar två stora områden med pressade arbetssituationer och många fasta rutiner. 5

6 Förskolornas intresse att delta i projektet först svalt, Lotta Linder, utvecklare inom barnomsorgen, mammaledig flera gånger under processen med tre olika ersättare som följd. Tack vare gemensamma insatser, och inte minst Gitte Pålssons, kunde projektet ändå ros i land, första utvärderingen väldigt välbesökt. Omfattande förankringsprocess: många möten, en vecka på barnomsorgen och en vecka på äldreomsorgen, Gitte tog förskolorna på egen hand, Marina med vid alla besök på äldreboendena, nervös, skulle börja jobba med en sådan där kulturperson och en främling, men med Gitte gick allt mycket bra, tack vare att hon började spela direkt och visade snarare än pratade om vad projektet gick ut på, därmed blev en informationsträff också en trevlig musikstund. 4 äldreboenden och 11 fsk deltog + Gläntan som är en dagverksamhet En del väldigt väl förberedda varje gång, andra inte alls - fixade sig ändå när Gitte tog upp gitarren och började spela och folk efterhand droppade in. Musikmötena barn + äldre förlades till äldreboendena och genomfördes med Gitte + Rolf Olsson och Sara Tufvesson. Problematik: barns och äldres tider skiljer sig, barnen ska äta lunch kl 11 medan många äldre sover länge om morgnarna. Det visade sig också att inte bara barnen, utan också förskolepersonal, hade väldigt lite kunskap om äldre och få insikter i hur det skulle vara att komma till ett vårdhem. En man med amputerade ben, resulterade i följande fråga från ett barn: Var är de benen nu? 3. Min drivkraft Gitte Pålsson Gitte Pålsson är musiker, låtskrivare, rytmikpedagog och musikterapeut, har både lång och bred erfarenhet inom äldreomsorgen och vården, spelade som frivillig anhörig för sina föräldrar då de låg för döden. Det gäller att ha stor respekt för och insikt i äldrevårdspersonalens arbetsförhållande. Terapi är inget bra ord, men det är ett stort forskningsområde, en disciplin och ett erkänt ämne inom undervisningen, disciplinen inleddes med Vietnams krigsveteraner, handlar om kunskapen om hur man kan använda musik i sårbara situationer - vilket kräver stor självinsikt. Vårdpersonal vill inte störa de äldre, går därför inte in och spelar musik eller sjunger för dem, lämnar dem hellre ifred - medför ingen stimulans. Gitte Pålsson berättar om sina erfarenheter som musikterapeut inom äldrevården. 6

7 Viktigt också med valet av musik, att hitta en gemensam repertoar. Här måste man jobba på individnivå och titta i levnadsberättelsen hos varje människa, vilken musik är det som gäller här? Vad är ditt Soundtrack of my life? I bemötandet måste man också jobba med sig själv som redskap. Nätverket Including Music Samarbetar med forskaren Bo Nilsson Inspirationskälla spelmannen Bengt Ericsson, gick nära patienterna, vilket Gitte tagit med sig, alla sitter och väntar på att hon ska komma runt, har alltid sittning i cirkel, jobbar med beröring, ögonkontakt, får respons trots djup demens. Jobbar med andra experter i svårare fall; Elisabeth Engström Franzén Musik och relationer; att spela räcker inte, vi måste också skapa relationer, ex. kunna namnen - önskemål om namnlappar inom äldreomsorgen. En tredje kraft: Vi kommer med musiken! Musiken är vår bästa vän och ledsagare Hänsyn till den enskildes musiksmak, ex. allsång på sjukhuset i Lund, en grupp som bara ville lyssna på klassisk musik gör detta i stället för att sjunga med de andra. Gitte sjunger Björn Afzelius & Mikael Wiehes Mitt hjärtas fågel. Det uttrycker precis vad musik i vården handlar om menar hon. Rekommenderar även Youtube-klipp med Gladys Wilson and Naomi Feil. Mitt hjärtas fågel När du ser mej när jag finns i dina ögon när du ser att jag finns till När du hör mej när jag finns i dina tankar när jag kan vara den jag vill Då flyger mitt hjärtas fågel Då stiger den upp mot skyn Då svävar den över markerna och högt över skogens bryn När du ser mej när jag finns i dina tankar Då stiger mitt hjärtas fågel upp mot skyn När du kommer när du kommer mej till mötes när jag är den som gör dej glad När du rör mej när jag är i dina händer när jag är den som du vill ha Då flyger mitt hjärtas fågel Då stiger den upp mot skyn Då svävar den över markerna och högt över skogens bryn När du rör mej När du kommer mej till mötes Då stiger mitt hjärtas fågel upp mot skyn Men när du blundar när du stänger dina ögon när jag inte kommer in När du tystnar när du vänder dej i från mig när jag inte längre finns Då kurar mitt hjärtas fågel på tallens lägsta gren med svarta, sorgsna ögon och själen tung som sten Så kom ihåg mej Kom ihåg att va mej nära Och låt mej somna på din arm Och låt mej drömma låt mej drömma låt mej drömma mina drömmar och låt mej vakna i din famn Då flyger mitt hjärtas fågel Då stiger den upp mot skyn Då svävar den över markerna och högt över skogens bryn När jag får drömma min dröm och va dej nära Då stiger mitt hjärtas fågel upp mot skyn 7

8 4. Om kontinuitet och missionsarbete Ulrika Gudmundsson Schönberger och Erland Maruitzon Schönberger Har spelat inom äldreomsorgen i 20 år, totalt konserter Startade med en spelning i Vittskövle Har varit en fantastisk resa, då man får så mycket tillbaka Då: Fritiof och Carmencita och sammanlagt 12 sånger, vilket var den repertoar de hade med sig, och trodde passade målgruppen, men som inte var särskilt genomtänkt. Köpte så småningom en vevgrammofon - började lära sig de låtar som fanns på stenkakor, lyckad strategi, de äldre kunde sångerna, sjöng med och applåderade. Ulrika och Erland har spelat och sjungit för äldre på vårdhem i 20 år. Viktiga inslag: närhet, kontakt, namn, individernas bakgrundshistorier - vad har de gjort? Ex. någon har varit sjöman, kan leda in på Axel Ömans Det var en gång en sjöman, en klyschig låt, men alla älskar den. Att snappa upp livsberättelser och sätta dem i sång är ett vanligt inslag hos Ulrika och Erland. Personalen måste ibland avväpnas - det följer en del fördomar när en kille och en tjej kommer för att spela för de äldre, ett slags respekt/förlägenhet inför artister, ex. pinsamt om Arvid plötsligt skulle börja skrika, har också hänt att personalen passar på att gå och fika, men då går Erland argt efter och hämtar dem. Personalens närvaro är inte bara viktig för gemenskapen och aktiviteten som sådan, den är även en säkerhetsfråga; plötsligt kan ngn resa sig upp från rullstolen och då måste någon vara där och ta emot. Måste jag sjunga? undrar personalen, nej, men de måste vara närvarande - ett minimum. (Samma problematik finns inom Skapande skola, där lärarna ibland försvinner och lämnar kulturarbetaren med en helt främmande klass.) Ända sätt att nå de äldre, öppna dörrarna till rummen, de kanske inte vill vara med den här gången, men kanske kommer ut nästa tillfälle. Fel metod: föra dementa till en gemensam aktivitetssal, de blir lätt oroliga, känner inte igen sig och kalabalik kan utbryta. Ulrika och Erland erbjuder 1 gitarr och 2 röster, anpassar repertoar och framställning efter avdelning, väldigt individuellt Alltid flera tillfällen, ex. 4 på våren och 4 på hösten, viktigt och värdefullt att komma tillbaka, skickar ut en enkel affisch, som personalen kan använda för att förankra musikstunderna, dementa kan känna igen t.ex. gitarren. Har under alla dessa år förgäves sökt Fonogramstöd för att kunna spela in en skiva. Spellista ska hämtas ur levnadsberättelserna hos åhörarna, Ulrika lär sig allas namn väldigt snabbt 8

9 Vad händer om en spelning skiter sig? Har aldrig hänt, svarar Ulrika och Erland, inte ens första gången i Vittskövle då de inte fick några applåder - vilket inte behöver tyda på misslyckande Av de 400 låtar som de kan idag är det ca 5 låtar som Ulrika & Erland önskar inte önskades och som de inte är särskilt förtjusta i att sjunga, ex. Ålefeskarns vals. De låtar man kommer ihåg på hemmet är de som är kopplade till barndomen, ex. Alice Tegner Vart ska du gå min lilla flicka. Musiker i första hand, ex. Gamla Nordsjön - hur ska man sjunga och ta sig an den? Givande att ändå gå in i en sådan låt och vända negativ inställning till något positivt - idag är den riktigt kul att sjunga. Vad handlar missionen om? Vision om att kultur i vården ska bli en verksamhet med anställda musiker, idag drivs verksamheten projektbaserat med oviss framtid Kravet på evidensen, belägg genom forskning - låt politikerna följa med på en spelning, så är det klart! Regelbundenheten extremt viktig - det är då en sådan här aktivitet kan ge verklig effekt, både för personal och brukare. 5. Vill ni veta vad jag gör? Erik Ask-Upmark Tre olika infallsvinklar grammofonen harpan pianot Första erfarenhet och kontakt med musik i vården i Kalifornien, spelade för släkten på privat sjukhus, spelade svensk och utländsk folkmusik för de äldre där, ingen vidare koppling till pensionärerna i Los Angeles. Varför harpa? Musikterapi stort i Kalifornien, här finns t.o.m. harpspecialister, harpan har många fördelar, instrumentet Erik har med sig är en folkharpa, lite mindre variant. Spelar ett irländskt stycke från 1600-talet i en pentagonisk skala (femtonig och universell skala, finns i kroppen - trots att man inte har någon relation till en låt i denna skala, väcker den något i en). Harpan erbjuder också recitativ, lugn musik, låter vackert hur man än gör, lätt att plocka ut en melodi på strän- Folkharpa och en vevgrammofon är inslag i Erik Ask-Upmarks musikprogram för äldre. 9

10 garna, lockar till interaktion, en form av aktivering som kan ske i olika grader och på olika nivåer. Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK) Åsa Modin sjukhuspräst 2007 spelade en tid inom ett projekt, som tyvärr lades ner Samarbete med Vuxenskolan i Malmö Katalog med utbud som vänder sig till ålderdomshem i Malmö (jobbar lite som Musik i Syd i det avseendet), bestämde sig för att gå tillbaka till det instrument han började med, pianot, turnerar nu med ett pianoprogram. Pianoprogrammet musiken präglas av ex. Ernst Rolf, Karl Gerhard, kupletter, nu även Bill Haley och Elvis Presley (mer 50-tal som kombineras med schlagern från talets revyer) Grammofonen seniordisco med musik från barndomen, ex. Edvard Perssons Ja, Skåne är ett härligt land stenkakorna väcker minnen, ex. Sonora-logon på omslagen det finns oändligt många historier om t.ex. Ernst Rolf, ibland stöter man på äldre som spelat med t.ex. Snoddas eller någon annan, kan mynna ut i fantastiska (sanna - påhittade?) historier Musikkryss: Stenkakor till kaffet, 7-8 plattor, krystade frågor ex. Zarah Leanders ursprungsstad etc. Viktig skillnad att spela ett gratisprogram för åhörare som inte bett om det och för en betalande konsertpublik. Dramaturgin viktig, hitta enkla historier som de äldre kan återkoppla till, också att man har en hög grad av allmänbildning så att man förstår vad de äldre pratar om och fångar upp det. Eriks repertoar sträcker sig från , slutar ca 1953, växte själv upp på 70-talet, då man fortfarande kunde ta del av matinéfilm med Edvard Persson, Zarah Leander, Karl Gerhard m.f. Har mest jobbat i Malmö kommun, stött på stora skillnader mellan städer/kommuner när det gäller att integrera kultur i vården, och fördela kulturpotten, ser behov av nationell eller åtminstone regional samordning. Samtal och reflektion mellan Bibbi Miegel Sandborg, Katarina Nilsson Bremer och Ann-Christine Albinsson (ovan), Gitte Pålsson och Per Mattsson (under) samt Ulrika Cedell och Tommy Johansson. 10

11 6. Tidig musik för äldre? EMB: Ute Goedecke, Per Mattsson, Stefan Wikström, Tommy Johansson, Dario Losciale, Fredrik Persson Ensemble Mare Balticum har spelat i otroligt många sammanhang och för alla möjliga åhörare, men inte så mycket i vården. EMB har stor barnföreställningserfarenhet som skulle kunna tillämpas även inom äldrevården. Egentligen inte musiken i sig som är viktig utan vad man förmedlar med den. Vad har jag att säga? Hur landar det? Vi kan inte bestämma hur musiken ska upplevas individuellt. Handlar om stämningsskapande och känslor. EMB:s repertoar skulle inte spela på igenkännandes glädje utan tala till en annan sida, som till vilken konsertpublik som helst. EMB spelade för döv-blind publik och det funkade. Harpan skapar samma effekt för barn, plötsligt står pojkar, som från start är ointresserade, i kö för att få testa strängarna. Vilken form? Ensemblen består av 6 personer, men kan också dela upp sig i två eller flera grupper. Med tanke på att det är viktigt att spela för de boende där de brukar vara, och inte förflytta dem, är kanske mindre konstellationer bättre? Alternativt först en instrumental konsert, där de äldre (på håll) får höra klangerna, därefter dela upp sig i mindre grupper och spela mer intim musik i rummen - eller i omvänd ordning. Gitte nämner exempel från Frankrike där tre musiker har med sig tre olika instrument och besöker dementa på vårdboende. EMB:s julproduktioner för de minsta barnen skulle även kunna fungera för äldre. 6 fast anställda musiker, en fantastisk resurs, kan de dessutom dela upp sig i mindre grupper, kan den utnyttjas desto mer. EMB även intresserade av att spela inom andra delar av vården, som psykiatrin och barnvård, men de pengar som MiS fått för utveckling det här året är öronmärkta för äldrevården. Mentorskap och minnen? Aktuellt program med trio för 1-5-åringar, EMB är sig själva och berättar om julen, mycket enkelt upplägg - tror detta skulle funka rakt av även för äldre Gitte skulle kunna inleda och presentera ensemblen, även erbjuda EMB-musikerna fortbildning. Ann Elmqvist Fridh, musikronden, ev. bilda en förening precis som Clownronden, men med en annan inriktning för att bredda utbudet och även inkludera tidig musik. Ett annat program, Resan - Var ska vi åka idag? Vi åker till Paris etc. Sara Arámbula VM i berättande Själva innehållet/materialet är inget problem för EMB - här finns redan massor av uppslag, snarare med vilken form man ska presentera det, mentorskap via ex. Gitte Pålsson en god idé. 11

12 7. Vad jag tänker om personalkör m.m. Katarina Nilsson Bremer Leder Musik i Syds förskolepersonalkör i Kristianstad och startar nu också på prov upp en senior- och vårdpersonalkör. Katarina ska även verka som projektledare för det här projektet till hösten, samordna möten etc. för att avlasta Annika. Musiklärare i botten, gick själv i Svenska kyrkans barnkör från 4 års ålder, fick en bra start, fantastisk fröken i åk 1 som satte sig vid pianot när eleverna var trötta, lever sin barndomsdröm, önskade bli precis som sin fröken som satt vid pianot och ledde körsång, vilket hon nu blivit. Katarina Nilsson Bremer om personalkörer inom både barn- och äldreomsorg. VT tog över fsk-personalkören, EMB närvarade, 10 förskollärare har idag blivit 32 stycken. Ser många likheter mellan äldre- och barnomsorg. Vill att vi tar sången och musiken på allvar, det är bra att personal på förskola sjunger en stund med barnen varje dag, men hon önskar också mer fokus på den musikaliska utvecklingen (inte bara den språkliga och motoriska som idag). Vill ha in musiken i alla möjliga sammanhang och flytta fokus från bedömning (viktigt är inte att sätta en stämpel på var barnen befinner sig i sin musikaliska utveckling) till själva mötet med musiken och innehållet. Seniorkören har hittills haft en träff i februari på en mötesplats i Kristianstad, 5-6 personal och 20 äldre, aktiviteten varade en timme, gick väldigt bra. De sjöng bl.a. Cornelius-visan Jag hade en gång en båt i kanon, en jazzigare variant på Bä, bä vita lamm, 2-stämmigt direkt, skånskt: Vi klarar oss nog ändå. Utesluta engelska sånger? Många äldre har preferenser i 50-talets musik, så inte bara svenska visor, även amerikansk rockabilly etc. Förskolepersonalkören går väldigt bra, förväntningarna hos barnen växer, många ringar på vattnet, allt lättare få vikarier till kördeltagarna under körens 5 tillfällen/termin, samma potential finns för en seniorkör inom äldrevården. Viktigt att personalen ser vad som händer under musikstunder med barn/äldre - jobbiga elever sitter plötsligt tysta som lamm, inga roller är gudagivna, erfarenhet från en föreställning i Vittsjö som blev så väldigt lyckad och då något speciellt hände just för att personalen var med och aktiva under hela föreställningen. 12

13 8. Min vision inom området Laif Carr Dragspelsmusik Anekdot om en pojke som stod som paralyserad och stirrade på musikerna, en lärare uppmanade honom att sjunga med - Men det gör jag ju! svarade han, för det var så han upplevde det. Laif Carr spelade en visa på dragspel och berättade om sin vision för musik i vården. Laifs vision Att den forskning som finns tas på allvar och kommer till användning och även resulterar i att det tillsätts mer resurser. Utbildning, kortkurser, fortbildning, ex. endagskurser med Gitte Pålsson, man lär sig mycket också bara på en sån här Kick-off-dag, respekt för det terapeutiska, det kan hända så mycket både med dementa och barn, en högskoleutbildning i Malmö för musikanter i vården Fler möten mellan äldre och yngre generationer, inte nödvändigtvis dementa, lite yngre äldre Laif har inte spelat mycket för äldre inom vården, men det har hänt. Berättar om en gång då de äldre åhörarna visade sig vara f.d. jazzmusiker och satte sig vid pianot/dragspelet och började spela helt felfritt själva och levde upp. Inte bara glädjande för de äldre, utan också för de musiker som får jobba med det här området. Hjärnstimulans och spegelneuroner Stimulans av hjärnan viktig in i det sista. Gitte berättar exempel från kvinna förlamad från hals och ner som sattes i mitten under en Qigong-session, upplevde det som om hon också var med och utförde Qigong. En av anledningarna till att vi fängslas av att titta på balett? 13

14 9. Om kultur inom äldrevården hos Kristianstad kommun Ulrika Cedell och Ann Christine Albinsson Hur ser det ut när vi blir äldre? Kommer kulturen till oss då? Kristianstad kommun är den största i Skåne arealmässigt, utspritt och decentraliserat, vilket försvårar samordning, kulturutbudet hamnar ofta hos rektorer och enhetschefer - därav arbetet med att utveckla Kulturnyckeln (övergripande samordning av barn - och ungdomskultur i kommunen) Kultur i äldreomsorgen, ett gemensamt projekt som startade upp redan 1992, nyckelpersonen anställdes dock först 2007, stuprörsorganisation, svårt att komma in med kultur på området. Samma typ av problematik som med kultur i skolan löstes med samordning genom kulturombud, likabehandlingsprincip. Ulrika Cedell och Ann Christine Albinsson berättade om Kristianstad kommuns arbete med kultur inom vården lokal värdighetsgaranti gäller från gott bemötande - individuell tid med kontaktperson - god vård i livets slutskede Kulturen får kr genom omsorgsförvaltningen. Viktigt att personalen känner sina pensionärer, viktigt med minnen, dofter och musik, ex. tjära från Haväng, liljekonvaljer, minneslådor, böcker, spellistor För och med alla sinnen - äldres rätt till kultur 1,8 milj. från Kulturrådet målgrupp: särskilda boenden och mötesplatser i Kristianstad kommun, kultur och hälsofrämjare ska fördjupa, förstärka och implementera kultur i äldreomsorgen, som en naturlig del av vårdvardagen utveckla kulturgaranti för äldre på särskilda boenden och mötesplatser Mötet med den professionella kulturen, eget skapande Kontakt: Johanna Fridh, projektledare, Ann Christine Albinsson, Kultur i vården, det sociala innehållet, Ulrika Cedell, Kultur & Fritid,