Erfarenheter från aktivitetsansvariga på äldreboende

Transkript

1 Britt-Marie Forsström projektanställd demenssjuksköterska Erfarenheter från aktivitetsansvariga på äldreboende Projekt; Studiecirklar/utbildning i nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demens sjukdom 2012 Uppföljning av individuella och/eller gemensamma aktiviteter för personer med demenssjukdom som bor på äldreboende i Sundsvalls kommun. Enligt socialstyrelsens rekommendationer ska vi erbjuda personer med demenssjukdom möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter, inklusive fysisk aktivitet och erbjuda möjlighet till utomhusvistelse. En personal, 50 % tjänst, har i 2-3 månader beroende på boendets storlek, arbetat med utveckling av individuella aktiviteter inom projektet. Syftet med uppföljningen Ta reda på hur det har gått med planering och genomförande av aktivitet och sysselsättning för demenssjuka personer. Delge varandra idéer Fundera över hur vi ska få aktivitet och sysselsättning att fortleva i det dagliga arbetet. Positiva händelser Alla aktivitetsansvariga har upplevt att aktiviteter och sysselsättning ökat i omfattning på de boenden där de har varit aktiva. Välbefinnandet och glädjen har ökat för många vårdtagare. Stor vikt läggs vid utevistelse. Projektet har ökat möjligheten att ge individuell aktivitet/sysselsättning i större utsträckning, samt också ökat välmående och meningsfullhet för personer med demenssjukdom. Det finns alltid tid och möjlighet att ha ett bra bemötande och ge guldstunder i den dagliga vården och omsorgen. Kontaktnätet mellan olika aktörer i samhället har utökats. Fem äldreboenden har fått möjligheten att ta del av Kultur för äldre. Samarbetet med stadsbiblioteket har bidragit till att det nu finns minneslådor på samtliga äldreboenden. Projektet har gett inspiration till högläsning och tips om böcker och filmer som kan användas som minnesväckare..

2 Erfarenheter från aktivitetsansvariga Skogsbrynet; Lillemor Engblom och Barbro Odner Lillemor och Barbro berättar om en vårdtagare som hade stora problem med dygnsrytmen. Dagliga promenader planerades in. Personal som slutade för dagen var oftast inplanerad som följeslagare och kunde sedan gå hem efter avslutad promenad. Resultatet av promenaden blev att personen sov betydligt bättre på natten. När promenaderna drogs in återkom vakenheten och oron nattetid. Positivt under projekttiden var att man fick möjlighet att prova sig fram med olika aktiviteter/sysselsättningar. Tidigare intressen är inte alltid det man i dagsläget kan eller vill syssla med. För någon vårdtagare blev intrycken alltför stora så man fick avsluta aktiviteterna. Uppföljning görs senare då den demenssjuke personens behov kan förändras i sjukdomsprocessen. Personal ordnade små kafferep inne hos någon vårdtagare som bidrog till att förstärka betydelsen hos både värden/värdinnan och den/de inbjudna. Vid kontakt med anhöriga då man informerat om projektet med aktiviteter och sysselsättning har man fått positiv feedback. De har gett tips och idéer om vad som tidigare har intresserat den demenssjuke. Billig underhållning; musikvideo av/med Torkel Selin är mycket uppskattad. Bringar lugn och ro. Kan köpas på Ginza.se. Kyrkan är inbokad en gång i veckan. Många deltar. Fågelsång. Samarbete med dagvården i Stöde. Aktivitetsansvariga planerar in aktivitet i schemaplaneringen. A sätts i kanten för tiden som aktivitet ska genomföras. Hellbergsgården; Kristine Hägglund Kristine berättar om piggare och gladare demenssjuka personer. Även de som är tysta har fått uppmärksamhet och blivit bekräftade. Bingo spel tillsammans med andra kan bli en minnesväckare. En man berättade glatt om sina resor, på motorcykel runt om i världen. Sömnen förbättras när det händer något positivt på dagarna. Ikea besök resulterade i att en kvinna som tidigare haft stora svårigheter med talet plötsligt kunde tala flera korrekta meningar om sina upplevelser. När vädret tillåter har man möjlighet att gå ner till hamnen och mata fåglarna vilket är uppskattat. Till våren planerar man att utöka trädgården med fler pallkragar att plantera blommor och grönsaker i. Med lite vägledning kan de demenssjuka personerna hjälpa till med trädgården Kristin tipsar om billig underhållning. Pizzakvällar ordnas. Många gillar pizza. Gubbkväll - då man serverar lite öl och mackor.

3 Rutsgården; Kristina Modin Kristina berättar om sin planering av aktiviteterna och sysselsättningen som har varit till hjälp för andra aktivitetsansvariga. Nätverk har uppstått under årets gång då man telefonledes har dryftat tankar och funderingar hur man kan lägga upp arbetet för att komma igång med aktiveringen. Kristina liksom flera andra aktivitetsansvariga har samlat ihop allt material som syftar till aktivering och samlat i skåp och lådor så tillgängligheten underlättas. Tidigare var allt utspritt och svårt att hitta. En pärm för aktiviteter har upprättats där varje vårdtagare har sin flik. Där finns alla gemensamma och individuella aktiviteter och intressen dokumenterade. Insatsplanen i genomförandeplanen används för att all personal lätt kan informera sig om aktiviteter. Frågeslingor för inom och utomhus med enkla frågeställningar. Mentex - frågekort. Rim och ramsor med mera används. Sång och musik används ofta i vården. Spontan allsång. Fiske finns det möjlighet till för några vårdtagare. Gruppaktiviteter av olika slag. Sittdans är mycket uppskattat. Almedalen; Elin Thid Elin berättar om att hon tagit kontakt med Kristina på Rutsgården. Detta är en sammanfattning på Elins skriftliga redogörelse. Gemensamma aktiviteter 3 ggr/vecka för de som vill. Guldkant, en timme i veckan enligt socialstyrelsens nationella riktlinjer. Små stunder varje dag. Det innebär att man har ansvar för 50% av kunderna under sitt arbetspass. Det kan vara fika/pratstund, fotbad med mera. Pärmar upprättades för tre avdelningar. I pärmen finns aktivitetsrutiner så det är lätt för vikarier att se vad som gäller. Kundernas intressen. Diagram finns så att man snabbt kan se vilka som har gemensamma intressen. Det är kontaktmans ansvar att uppdatera. Alla boende har en egen flik. Intressen och vad de gjort tidigare i livet finns dokumenterat. Kundens egen berättelse om sina intressen finns där det är möjligt samt intervju med anhöriga. Levnadsberättelsen. Kontaktman uppdaterar. Tips och idéer på aktiviteter finns under en flik. Förslag på tillfällen för fest, gymnastikprogram, lättare pyssel, enkla recept, korsord, tipspromenader, allsångshäfte, julsångshäfte med mera. Telefon nummer till träffpunkten, aktivitetscenter och röda korset. Kopieringsunderlag; bland annat dokument från BPSD registret, exempelvis vårdplan/bemötande plan. Checklista demens som kan dras ut från Demens ABC och levnadsberättelsen. Aktivitetsgrupp, sammansatt av personal från alla avd. Gruppaktiviteter. Små grupper som man får inbjudan till. Det är kundernas intresse som styr utformningen och antal deltagare i gruppaktiviteten. Aktivitetsgruppen jobbar vidare med småstundernas innehåll. Aktivitet kommer att finnas som en punkt på APT Enskild aktivitet finns på uppdaterade insatsplaner.

4 Bruksgården; Seija Westin Seija har haft telefonkontakt med Kristina på Rutsgården. Hon har arbetat med planering och kartläggning av intressen och aktiviteter, individuellt och i grupp tillsammans med kontaktman. Har sammanställt i pärmar på varje våning för att underlätta för personalen när det är dags för aktivitet/sysselsättning. Hon berättar om en orolig person som hon tog med på gymnastik, med enkla rörelser/övningar. Personen blev sedan lugnare när kvällen kom. Seija uttrycker önskan om att få utvärdera regelbunden taktil massage som hon har utbildning i att utföra. Hon ser att nyttan är stor med beröring och uppmuntrar övrig personal att beröra. Hon har visat hur man kan utföra handmassage. Beröring behöver inte vara så märkvärdigt. Det viktiga är att vi använder oss av beröring när vi lugnar en orolig vårdtagare eller för att få den demenssjuka personen att må gott. Ordspråkskorten har bidragit till stor glädje för många. De kan bidra till att väcka minnen. Pepparkaksbaket blev en rörande tillställning när en äldre demenssjuk man fick delta. Han tog sig an degen med stor glädje. På gång, att ta kontakt med studieförbundet Bilda för att höra sig för om möjligheten att ha högläsning, kanske på någon vårdtagares rum med några personer. Thulegården; Marianne Törngren Personalen börjar dagen med att planera vem i personalen som ska göra vad. Ibland är de tre på morgonen vilket gör att man kan planera in olika sysselsättningar/ aktiviteter. En person sitter i soffan, lugn och ro person dit de demenssjuka söker sig för att sitta ner tillsammans. Lugnet sprids och de känner sig trygga. Personalen fikar tillsammans på förmiddagen. Upplevs som en viktig stund för rapport och planering för dagen. Innan personalfikat har man haft någon form av sysselsättning kanske lite gymnastisk rörelser med de boende för att skapa en god känsla och då fungerar det bra. Marianne berättar att man fokuserar mer på små stunder, guldstunder. Tar vara på stunderna när de ges. Exempel, fika på sängen, spela musik, favoritlåtar. Utevistelse fram för allt på sommaren i den fina trädgården. Ljustagården; Andrea Sierra Giraldo Andrea berättar att hon har haft kontakt med Kristina på Rutsgården och har tagit tillvara vissa delar i planering och utförande. Hon har arbetat med aktiviteter under sin ordinarie arbetstid, och tiden har inte alltid räckt till. Hon har gjort pärmar till varje avdelning. Kartlagt individuella intressen tillsammans med kontaktman. Använt levnadsberättelsen. Kartlagt gemensamma intressen med hjälp av dokument från boken, Här är ditt liv Greta Pettersson. Ordnat med aktiviteter för små grupper Boendet har köpt in golvcykel som man använder när man sitter i sin egen stol. Rörelseminnet fungerar fortfarande bra, även om man har en demenssjukdom.

5 Stol/ fåtölj med gungfunktion finns på avdelningarna. De provar att använda dem vid olika orostillstånd. Personalen dokumenterar hur det fungerar. Kamera finns på varje avdelning. Fotografier dokumenterar när det händer något trevligt som man önskar förmedla till anhöriga eller bara minnas tillsammans. Basket korg finns. Bolla fungerar bra. Kontaktman planerar för aktivitet en gång i veckan. Håller koll på att det blir gjort. Lindgården; Jenny Bjärmkvist och Eva Johansson Inställningen hos personal har påverkat möjligheten att arbeta konstruktivt med individuella aktiviteter. Detta kan till en del bero på att Lindgården är ett stort boende med många avdelningar. En orolig man hade ryggvärk. Mannen fick lite massage på ryggen med god verkan. Han blev betydligt lugnare efter massagen. Vid ett tillfälle åkte man till Berners för att titta på bilar. Intresset för bilar fanns dokumenterat. Upplevelsen blev stark På ett korttidsboende har man ordnat med frukostbuffé. Man provade att ge varm mjölk och massage inför sänggåendet till en orolig dement person. Den natten sov personen utan lugnande tablett. Det positiva med att arbeta med aktiviteterna var att se och höra uppskattningen från vårdtagarna. Att få uppleva hur glada och nöjda de demenssjuka kände sig med aktiviteten. Att förstå innebörden i vad vi som personal kan göra för att skapa välmående och lugn hos demenssjuka personer och undvika läkemedel är en stor uppgift när vi har kunskapen om hur läkemedel påverkar äldre personer. Tingsta; Carina Tångring och Caroline Forsberg Aktivitetsansvariga upplever ett mycket positivt arbete med att verka för att personer med demenssjukdom ska få en bra tillvaro. Det var svårt att få deltagande från anhöriga. Anordnat anhörigträff, men få anhöriga var intresserade. Anhöriga använder anhörigwebben Projektet Kultur för äldre har bidragit till många positiva stunder för de boende. Teatercirklar har varit väldigt engagerade. Man berättar om en kvinna som oftast satt bara för sig själv och yttrade sig sparsamt. Hon hade tidigare intresse av teater. Personal trodde inte att det skulle ge henne något att få delta i dessa cirklar. När hon fick delta i teatern så spelade hon med liv och lust. När hon kom tillbaka till avdelningen slöt hon sig i sig själv igen. När vi träffar rätt så lever en demenssjuk person upp. Musik, sång, teater bara fantasin sätter gränser. Även om det kanske bara är för en stund. Välmående och känslan av att ha gjort något trevligt finns kvar! För pengar som man har ansökt om, så ställdes det i ordning lådor med olika innehåll exempelvis nagelvårdsprodukter, filmer, böcker, pennor, block, spel av olika slag. En till varje våning för att underlätta till de små stunderna av aktivitet. En man som varken åt eller såg eller verkade vilja delta i vardagen fick följa med på en fiske tur. När han fick se fiskespöna så satte han igång att kasta ut och veva in reven. När det var dags för korvgrillning, åt han tre korvar själv utan assistans som han vanligtvis behövde. När han kom tillbaka till boendet så var storfiskarhistorierna igång.

6 Havssundet; Eva Engström Aktivitetsansvarig är ny. Har inte varit med i projektet men ville delta för att se hur de andra boendena har lagt upp arbetet. Nätverk med aktivitetsansvariga på Tingsta inleds. AlnöSol; Marie Jansson och Gunilla Häggström På Alnösol planerar man efter Tavlan. Varje personal ansvarar för sina pensionärer i omvårdnadsarbetet på morgonen. Man har mer tid att ge guldstunder i omvårdnaden. Samtalet och relationen blir grunden till den goda känslan i kroppen. Betonar att ta vara på de små stunderna. Att bevara det friska. Ge möjlighet att få klara sig så mycket det går själv med så litet stöd som möjligt. Pärmar om intressen och aktiviteter finns i varje vårdtagares rum. Två gånger i veckan ordnas större aktiviteter, till exempel Bingo, sångstund, gymnastik och filmvisning i samband med gemensamma fikastunden på eftermiddagen. Minneslådan används för att väcka minnen och samtala. Planeringen för månaden gör personalen tillsammans på APT och bestämmer vilken aktivitet som ska utföras. Alla ska känna sig delaktiga och den som arbetar för dagen utför aktiviteten. All personal ska delta i planering och utförande av aktiviteter. Planerar i Heroma. Grafen är höjd i TIME-CARE de dagar som aktiviteter utförs. De har även träffar med anhöriga och restaurang aftnar. Svårigheter som man upplevt i planeringen (OBS detta är en sammanställning och gäller inte på alla boenden) Bristfällig information från chefen om att aktivitetsansvariga ska komma till respektive avdelning. Att få tid tillsammans med kontaktman att kartlägga möjliga aktiviteter/sysselsättning. Bristande chefstöd angående aktivitetens betydelse. En chef avböjde medverkan i projektet. Svårigheter att motivera personal till sysselsättning/aktivering. Några av personal har inställningen att det inte går. Den demenssjuke är för dålig. Det finns inte tid. Vi måste göra de praktiska göromålen först. Bristande förståelse för att sysselsättning/guldstunder har stor betydelse för de äldre personernas känsla av välmående och meningsfullhet. Att det i förlängningen leder till lugnare demenssjuka personer och en bättre arbetsmiljö. Svårt att bli lyssnad på som aktivitetsansvarig i det egna ledet. Jantelagen är fortfarande rådande, (trots att vi anstränger oss att avskaffa den). Många lyssnar mer på auktoriteter. Svårighet att nå fram med ny kunskap när inte chefen betonar vikten av aktiviteter. Det har tagit lång tid att intervjua alla kontaktpersoner och dokumentera möjliga sysselsättningar. Kontaktman är inte införstådd med att planeringen av individuella aktiviteter för personen de ansvarar för ingår i ansvarsområdet, fortsättningsvis.

7 Hur har det gått? Alla äldreboenden har ett visst utbud av gemensamma fasta aktiviteter som återkommer veckovis eller månadsvis. Det kan vara kyrkliga aktiviteter som till exempel gudstjänst, eller bingo, gymnastik enklare rörelser, fika och musikunderhållning. Flera boenden kan erbjuda utevistelse i fin trädgård. Trädgårdsskötsel och odling för intresserade. Utflykter för de som kan och önskar delta. Alla är inte intresserade eller har möjlighet att tillgodogöra sig gemensamma aktiviteter. Individuellt anpassad sysselsättning har stor betydelse för personer med demens som är beroende av personalens goda vilja och kunskap att hitta lämpliga sysselsättningar för att tillgodose känslan av välmående och meningsfullhet. Ge guldstunder i det dagliga livet, små stunder av lugn och ro. Kanske tillsammans med någon annan som man fungerar bra tillsammans med. Det kan vara en kaffestund, ett fotbad, lite fot massage innan sovdags, lyssna på musik som personen har goda minnen av. Titta i ett fotoalbum tillsammans med någon som har kunskap om bilderna och tillsammans kan väcka minnen. Ta en promenad. Skapa lugn och ro. Trygghet och gemenskap skapas genom att en personal sitter ner tillsammans med vårdtagarna. Samtalar, dricker kaffe eller bara finns där som en lugn och ro faktor. Skapa en atmosfär av hemkänsla, delaktighet och positiv gemenskap. Att tänka på detta sätt i samvaron med demenssjuka personer leder till en bättre arbetsmiljö. Detta är tankar som återkommer hos de aktivitetsansvariga. Avslutning Samtliga aktivitetsansvariga har upplevt ett mycket roligt och givande arbete med planering och utformning av aktiviteter. Samarbetet med kontaktman har haft stor betydelse för hur man sedan har lyckats med individuella och gemensamma aktiviteter. Vid insamlandet av kunskapen om den demenssjuka personen har samarbetet mellan den anhöriga, kontaktman och aktivitetsansvarig förbättrats. Det har bidragit till ökad förståelse för den demenssjuka personens situation och förbättrat möjligheten till ett värdigt/ meningsfullt liv. Personer med demenssjukdom finns på alla äldreboenden. Situationen för den demenssjuke kan bli mer utsatt på ett boende där man bor tillsammans med somatiskt sjuka då man har liten förståelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga. Meningsfullhet är en livskraft. de människor som är engagerade och bryr sig har alltid möjlighet att vinna förtroende och finna resurser. (Antonovsky - slutsats i Hälsans Mysterium) När jag träffar dessa engagerade personer som arbetar med personer med demens, så gläds jag åt hur mycket kunskap och kraft som står till buds. Det är viktigt att de får möjlighet att utveckla både sig själva och andra i verksamheterna. På kort tid har de lyckats öka meningsfullhet i sitt och sina kollegers arbete till förmån för de demenssjuka personerna. Visst kan man ibland uppleva att entusiasmen dalar i personalgruppen (som någon uttrycker det) och då är det dags att samla krafterna igen och erinra sig, varför vi är på jobbet och för vems skull?

8 TIPS Qualid är ett amerikanskt instrument som mäter livskvalitet vid svår demenssjukdom Fil.dr Hanna Falk (Tre stiftelser) har utvärderat instrumentet. Det kan vara en hjälp för oss att uppmärksamma hur de vi vårdar mår och ge motivation till att göra ett gott arbete. När vi är professionella i vårt arbete så verkar vi för att de personer vi vårdar har ett så meningsfullt och värdigt liv som det är möjligt efter var och ens förmåga och förutsättningar. Använd Checklista demens för kontinuerlig uppföljning av hur vi lever upp till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Kan hämtas på Klargör kontaktmans ansvar för aktiviteterna i fortsättningen. Fortsätt samarbeta och stödja varandra i arbetet. Bilda NÄTVERK.