SOM LERUM. Kommunundersökningen Nina Granqvist

Transkript

1 SOM Kommunundersökningen 2004 LERUM Nina Granqvist s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a

2

3 Innehåll Inledning 3 Boende och trivsel i Lerum 5 En jämförelse av Lerum, Stenungsund och Tjörn 5 Jämförelse mellan kommunens områden 9 Flyttning i Lerum 11 Servicen i Lerum 14 Demokrati och förtroende i Lerum 22 Demokratin och styrelsen i Lerum 22 Förtroendet för olika grupper och förtroendet för kommunen 23 Engagemanget kring kommunens frågor i Lerum 28 Försök att påverka kommunens beslut och planer 28 Potentialen för engagemang i Lerum 30 De viktigaste kommunala problemen 36 Kontakter med medborgarkontoret i Lerum 38 Slutdiskussion 40 Referenslitteratur 43 BILAGOR Undersökningens uppläggning Frågeformulär med svarsfördelningar 1

4 Tabeller Tabell 1 Jämförelse av Lerum, Stenungsund och Tjörn (sid.8) Tabell 2 Jämförelse av kommunens områden (sid. 10) Tabell 3 Flyttning i Lerum: jämförelse mellan grupper (procent) (sid.12) Tabell 4 Lerumsbornas inställning till servicen i Lerum. Jämförelse mellan två undersökta år och med kommunerna Stenungsund och Tjörn (procent) (sid.16) Tabell 5 Andelen nöjda med servicen i Lerum bland brukare, anhörigbrukare, ickebrukare, samt en jämförelse med brukarna i Stenungsund och på Tjörn (procent) (sid.17) Tabell 6 Inställning till service och användande av service i Lerums kommun uppdelat i grupper (sid. 19) Tabell 7 Hur demokratin fungerar på olika nivåer. En jämförelse mellan två undersökta år och med kommunerna Stenungsund och Tjörn (procent) (sid. 22) Tabell 8 Kommunstyrelsen och övriga kommunala organ i Lerum sköter sin uppgift: mycket bra och ganska bra (procent) (sid.23) Tabell 9 Förtroendet för hur olika grupper sköter sitt arbete i Lerums kommun: mycket stort och ganska stort förtroende (procent) (sid. 24) Tabell 10 Förtroendet för Lerums kommun: mycket stort och ganska stort förtroende (procent) (sid. 25) Tabell 11 Förtroendet för Lerums kommun: mycket stort och ganska stort förtroende uppdelat i grupper (procent) och en jämförelse med Stenungsund och Tjörn (sid. 26) Tabell 12 Har försökt påverka kommunens beslut och planer (procent) Jämförelse av andelen aktiva och olika former för påverkan mellan Lerum, Stenungsund och Tjörn (sid.28) Tabell 13 Potentialen för engagemang i Lerum, Stenungsund och på Tjörn (sid. 31) Tabell 14 Potentialen för engagemang i Lerum: uppdelning i grupper (sid.33) Tabell 15 Viktigaste problemen i Lerum, Stenungsund och på Tjörn (procent) (sid. 36) Tabell 16 Kontakter med medborgarkontoret i Lerum uppdelat på olika grupper (procent) (sid. 39) 2

5 Inledning Kommunundersökningarna i Lerum, Stenungsund och på Tjörn utgör en fortsättning av en serie undersökningar som i den förra omgången genomfördes åren 1996, 1997 och Kommunundersökningarna utgör en del av SOMinstitutets undersökningar. Institutet genomför sedan 1986 nationella frågeundersökningar om Samhälle, Opinion och Massmedia. År 1992 startades undersökningar som omfattade Göteborgsregionen, Göteborg och kranskommunerna. Dessa undersökningar utgör de årliga Väst-SOM undersökningarna, vilka från och med år 1998 omfattar hela Västra Götalandsregionen. I den första omgången av kommunundersökningar ingick enskilda kommuner i Göteborgsregionen samt stadsdelar i Göteborg. Under hösten 1996 genomfördes undersökningar i Mölndals kommun, Centrum, Majorna och Angered (Gunnared och Lärjedalen) i Göteborg. Under hösten 1997 ingick Alingsås, Lerum och Stenungsund. Under hösten 1998 fogades ytterligare kommunerna Ale och Tjörn samt stadsdelen Frölunda till kommunundersökningarna. Kommunundersökningarna i Lerum, Stenungsund och på Tjörn genomfördes under vårvintern Alla tre kommuner har en jämförelsepunkt bakåt: år 1997 för Lerum och Stenungsund samt år 1998 för Tjörn. Kommunundersökningarna omfattar slumpmässiga urval av de boende i kommunerna, nämligen 1200 personer i åldrarna 15 till 85 år i varje kommun. Rapporteringen av de empiriska resultaten från kommunundersökningarna omfattar vad som bedömts vara de viktiga och relevanta områdena för kommunpolitik och förvaltning, nämligen boende och trivsel i kommunen, servicen i kommunen, demokrati och förtroende, engagemang bland kommuninvånarna, samt de viktigaste problemen i kommunen. Dessa områden ingår i alla tre rapporter. Därutöver har ytterligare ett område analyserats för varje kommun. I Stenungsund blev det frågan om kommunens image. I Lerum och på Tjörn blev det frågan om kontaktmönstren för medborgarkontoren i kommunerna. I de fall där enkätfrågorna varit likadana som i den tidigare undersökningen görs en jämförelse över tid. Alla tre kommuner jämförs med varandra i de flesta analyserna. De svarande delas upp i grupper enligt kön, ålder, förvärvsstatus (sysselsättning), utbildning, boendeområde och boendetid i kommunen. 3

6 Avrapporteringen innefattar rapportering av vad som bedömts vara de mest centrala delarna i enkäten. I bilagan till rapporterna finns svarsfördelningarna för samtliga frågor i enkäten. Genom att också studera svarsfördelningarna i bilagan kan man få reda på Lerumsbornas uppfattningar på ett antal områden som berör kommunen, levnadsvanor och samhället i stort. 4

7 Boende och trivsel i Lerum En jämförelse av Lerum, Stenungsund och Tjörn I tabell 1 jämförs först åldersfördelningen, sysselsättningen, utbildningsnivån och förankringen i den egna kommunen genom den tid man varit bosatt i kommunen. Sedan jämförs villigheten att flytta om man kan tänka sig att flytta från det område man bor och villigheten att flytta inom och från kommunen. I enkäten ställdes en fråga om i vilket geografiskt område man i första hand känner sig hemma. De svarande kunde välja att kryssa i den ort jag bor, Göteborgsregionen, det landskap där jag bor, mitt tidigare län, Västra Götaland, Sverige som helhet, Norden, Europa eller i alternativet världen som helhet. I tabellen redovisas andelen svarande som kryssat i den ort jag bor, m.a.o. svarande som i första hand känner sig hemma på den ort i den kommun de bor. De tre kommunerna jämförs också efter hur bra kommuninvånarna anser att det är att bo inom olika geografiska områden: Sverige, Västra Götaland, den egna kommunen och området inom den kommun de bor. Till sist jämförs kommunerna efter hur nöjda med livet deras kommuninvånare är. Frågan om livstillfredsställelse finns inkluderad i Eurobarometern där Sverige funnits med sedan år Frågan är formulerad: Hur nöjd är Du på det hela taget med det liv Du lever? Åldersfördelningen och sysselsättningen Vi ser att Tjörn skiljer sig från Stenungsund och Lerum genom en lägre andel yngre (under 30 år) och en högre andel äldre (över 65 år). Tjörn har därmed också en högre andel pensionärer: 28 procent mot 25 procent i Stenungsund och 21 procent i Lerum. Utbildning I Lerum är andelen högt utbildade, alltså svarande som kryssat för att de har examen från högskola/universitet eller forskarutbildning, högre än i Stenungsund och på Tjörn. Andelen högt utbildade är 24 procent i Lerum, 19 procent på Tjörn och 18 procent i Stenungsund. De medelhögt utbildade 5

8 (eftergymnasialt utbildade eller studier vid högskola/universitet) är 23 procent i Stenungsund, 22 procent i Lerum och 20 procent på Tjörn. De medellågt utbildades andel (examen från gymnasium, folkhögskola eller motsvarande) är ungefär lika hög i de tre kommunerna: 34 procent i Stenungsund, 32 procent i Lerum och på Tjörn. Andelen lågt utbildade är störst på Tjörn: 29 procent av de svarande från Tjörn har kryssat för att de inte fullgjort grundskola eller motsvarande obligatorisk skola eller att deras skolutbildning är grundskola eller motsvarande obligatorisk skola. Andelen med låg utbildning är 25 procent i Stenungsund och 21 procent i Lerum. Boendetid och bofasthet Tjörn skiljer sig tydligt från de två övriga kommunerna i och med att kommunen har en betydligt högre andel som är födda och uppvuxna i kommunen och som inte bott någon annanstans än i kommunen. I kategorin ingår svarande som anger att de alltid bott i kommunen eller är födda i kommunen och har alltid bott där bortsett från kortare perioder. De infödda Tjörnbornas andel är 40 procent, de infödda Lerumsbornas andel är 24 procent och de infödda Stenungsundsbornas andel är 23 procent. Vi ser att andelen inflyttade som bott i kommunen en längre tid än tio år är betydligt lägre på Tjörn än i Lerum och Stenungsund. På Tjörn är andelen 38 procent, i Lerum är den 56 procent och i Stenungsund är den 51 procent. Däremot ligger andelen relativt nyinflyttade på Tjörn (mindre än 10 år) i nivå med Lerum. Stenungsund har en högre andel boende som flyttat till kommunen under de senaste 10 åren: i Stenungsund är andelen 26 procent, på Tjörn är den 22 procent och i Lerum är den 20 procent. Flyttning Intressant är att andelen som kan tänka sig att flytta är en hel del högre i Lerum än i de två andra kommunerna. I Lerum kan 62 procent av de svarande tänka sig att flytta från det område i kommunen där de bor, mot 53 procent i Stenungsund och 46 procent på Tjörn. Bland de svarande som kan tänka sig att flytta anger 58 procent i Stenungsund att ett annat område inom kommunen är en tänkbar destination. Andelen som kan tänka sig att flytta inom kommunen är lägst i Lerum, nämligen 46 procent. På Tjörn är den 54 procent. Av de svarande som kan tänka sig att flytta i Stenungsund och Lerum har 48 och 50 procent kryssat för till annan kommun i Göteborgsregionen. På Tjörn anger 45 procent att de kan tänka sig att flytta inom regionen. Det bör påpekas att frågan är konstruerad så att de svarande kunnat kryssa för flera alternativ. I Lerum är det en högre andel svarande som kan tänka sig att flytta till en kommun utanför Göteborgsregionen. I Lerum är denna andel 39 procent och i Stenungsund är den 33 6

9 procent. Tjörn har framförallt i jämförelse med Lerum en lägre andel som kan tänka sig att flytta utanför Göteborgsregionen, nämligen 29 procent. Då flyttningen gäller ett annat land framgår att 34 procent på Tjörn, 33 procent i Stenungsund och 30 procent i Lerum, skulle kunna tänka sig att låta flyttlasset gå utomlands. Tillhörighet, trivsel och livstillfredsställelse Det kan konstateras att Lerumsborna i betydligt lägre utsträckning i första hand känner sig hemma på den ort de bor. I Lerum har 38 procent kryssat för alternativet den ort jag bor mot 48 procent i Stenungsund och 53 procent på Tjörn. Vi ser att ordningsföljden av kommunerna följer flyttningsbenägenheten. I Lerum är man mest benägen att flytta från det område i kommunen man bor men känner sig i lägst utsträckning hemma på den ort man bor. På Tjörn är man minst benägen att flytta och man känner sig i störst utsträckning hemma på den ort man bor. Stengungsund är ett mellanfall både då det gäller benägenhet att flytta och tillhörighet till den ort man bor. Då det gäller trivsel är det svårt att finna skillnader mellan kommunerna. Enkätfrågan är formulerad: Allmänt sett, hur bra tycker Du att det är att bo i Sverige, Västra Götaland, den egna kommunen, det område inom kommunen där du bor? Då det gäller trivseln med boendet på den ort man bor finns en antydan till skillnad mellan Lerum och Tjörn. Medelvärdet på skalan för hur bra tycker Du att det är att bo inom det område inom kommunen du bor är 4,0 för Tjörn och 3,6 för Lerum. Vidare ses att andelen som är mycket nöjda och ganska nöjda med det liv de lever är mycket hög i alla tre kommuner. På Tjörn är den 97 procent, i Stenungsund är den 95 procent och i Lerum är den 94 procent. I Lerum är andelen mycket nöjda med livet 36 procent, i Stenungsund är den 42 procent och på Tjörn är den 47 procent. 7

10 Tabell 1 Jämförelse av Lerum, Stenungsund och Tjörn Lerum Stenungsund Tjörn Ålder (procent) (161) 19 (153) 16 (134) (291) 34 (280) 33 (271) (256) 29 (232) 29 (242) (131) 18 (148) 22 (180) Förvärvsstatus (procent) 1 Förvärvsarbetande 62 (504) 60 (474) 61 (483) Pensionär 21 (173) 25 (194) 28 (221) Studerande/värnpliktiga 14 (110) 11 (83) 9 (69) Arbetslösa 3 (23) 4 (33) 3 (23) Utbildning (procent) 2 Låg 21 (173) 25 (201) 29 (230) Medellåg 32 (265) 34 (268) 32 (259) Medelhög 22 (183) 23 (180) 20 (162) Hög 24 (197) 18 (146) 19 (155) Boendetid (procent) 3 Alltid bott/är född i kommunen 24 (200) 23 (186) 40 (320) Inflyttad, bott > 10 år i kommunen 56 (454) 51 (403) 38 (306) Inflyttad, bott < 10 år i kommunen 20 (164) 26 (208) 22 (181) Kan tänka mig att flytta (procent) 4 62 (817) 53 (798) 46 (808) Till annan del av kommunen 46 (508) 58 (419) 54 (372) Till annan kommun i Göteborgsregionen 50 (508) 48 (419) 45 (372) Till kommun utanför Göteborgsregionen 39 (508) 33 (419) 29 (372) Till annat land 30 (508) 33 (419) 34 (372) Känner mig i första hand hemma på den 38 (783) 48 (760) 53 (775) ort jag bor (procent) 5 Bra att bo i (genomsnitt) 6 Sverige 3,8 (796) 3,9 (774) 4,0 (767) Västra Götaland 3,5 (775) 3,4 (756) 3,4 (739) Den egna kommunen 3,4 (803) 3,5 (782) 3,7 (797) Det område inom kommunen där jag bor 3,6 (791) 3,8 (769) 4,0 (777) Nöjd med livet (procent) 7 94 (820) 95 (799) 97 (812) 1 Förvärvsarbetande består av svarande som i enkätfråga 67 enbart kryssat för att de förvärvsarbetar eller markerat att de förvärvsarbetar i kombination med en annan kategori, exempelvis studier. Pensionärer utgörs av personer som enbart markerat ålderspensionär/avtalspensionär eller förtidspensionär/sjukpensionär. Kategorin studerande består av svarande som kryssat för att de är studerande, inget annat. Kategorin arbetslös innefattar att man kryssat för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och/eller genomgår arbetsmarknadsutbildning och/eller arbetslös och inget annat. I Stenungsund och på Tjörn finns en kategori annat som inte redovisas (fem svarande i Stenungsund och tre svarande på Tjörn). 2 Låg utbildning (enkätfråga 68) består av svarande som kryssat för svarsalternativet ej fullgjort grundskola eller motsvarande eller grundskola eller motsvarande obligatorisk skola. Medellåg utbildning innefattar gymnasium, folkhögskola eller motsvarande. Medelhög utbildning består av svarande som kryssat för eftergymnasial utbildning eller studier vid högskola/universitet. Hög utbildning är examen från högskola/universitet eller examen från forskarutbildning. 3 Boendetid (enkätfråga 59): har alltid bott i kommunen består av alternativen har alltid bott här och född i kommunen och har alltid bott här frånsett kortare perioder. Inflyttad, bott i kommunen > 10 år: kategorin är samma som i frågan. Inflyttad, bott i kommunen mindre än 10 år består av kategorierna inflyttad, har bott här 1-10 år och inflyttad, har bott här mindre än ett år. 4 Enkätfråga 64: Skulle du kunna tänka Dig att flytta från det område där Du bor? Om ja, till vilket område? Andelen avser de som svarat ja på frågan. 5 Enkätfråga 65: I vilket av de här geografiska områdena känner Du att Du i första hand hör hemma? Andelen avser svarande som markerat svarsalternativet den ort jag bor. 6 Enkätfråga 63: Allmänt sett, hur bra tycker Du det är att bo i: Skalan går från -5 (mycket dåligt), 0 (varken bra eller dåligt) till 5 (mycket bra). 7 Enkätfråga 35: Hur nöjd är Du på det hela taget med det liv Du lever? Andelen avser svarande som svarat mycket nöjd eller ganska nöjd. 8

11 I följande tabell (tabell 2) görs motsvarande jämförelse av kommunens olika områden, så som de ingår i enkäten: I vilket av följande områden bor Du? Områdena är Floda, Gråbo, Lerum, Sjövik och Stenkullen. I de fall där antalet svarande är färre än 50 markeras ett snedstreck. Det gäller framför allt Sjövik, men även Stenkullen i vissa analyser. Man bör med andra ord helst inte dra några som helst slutsatser om procentandelarna i de fall jag med snedstreck markerat att stor empirisk försiktighet bör iakttas, men man kan dock förslagsvis granska andelarna utifrån om praktiskt taget alla eller praktiskt taget ingen svarat i en viss riktning. Internbortfall är dock extra besvärande i analyser av grupper som redan till en början har få svarande. Jämförelse mellan kommunens områden I tabell 2 jämförs kommunens områden ur samma aspekter (genom samma variabler) som i kommunjämförelsen i tabell 1. Vissa av variablernas kategorier har slagits samman för att en jämförelse mellan kommunens delar skall vara möjlig. Jämförelsen är därför grövre och översiktligare än i de föregående analyserna. Det kan konstateras att Stenkullen har en högre andel yngre och medelålders, med andra ord personer som inte fyllt 50 år, än kommunens övriga delar. Utbildningsnivån bland de svarande från Stenkullen och Gråbo är betydligt lägre än bland svarande från andra delar av kommunen. Andelen gymnasie- och högskoleutbildade är 25 procent i Stenkullen och 30 procent i Gråbo. I Floda och Lerum är motsvarande andelar 51 och 54 procent. Andelen inflyttade är lika hög i kommunens olika delar. I Stenkullen är andelen dock lägre. Vi får dock minnas att antalet svarande från Stenkullen är lågt, så man får vara ytterst försiktig med att göra ett stort nummer av skillnader mellan Stenkullen och andra delar av Lerums kommun. Andelen som förvärvsarbetar är högre i Gråbo än i både Lerum och Floda. Lerumsborna kan tänka sig att flytta i ungefär lika stor utsträckning oberoende av i vilket område de bor. Samma kan sägas om flyttningen inom Lerums kommun då andelarna räknas på basen av de svarande som kan tänka sig att flytta. Man kan alltså tänka sig att flytta till ett annat område i Lerums kommun i samma utsträckning i kommunens olika delar. Däremot ser vi att boende i Floda skulle tänka sig att flytta till en annan kommun i Göteborgsregionen och likaså 9

12 till en kommun utanför Göteborgsregionen i större utsträckning än svarande som bor i andra delar av kommunen. Intressant är att det är i Floda som andelen som känner sig hemma på orten är lägst. Boende i Floda alltså bland dem som kan tänka sig att flytta har oftast markerat alternativen annan kommun i Göteborgsregionen och kommun utanför Göteborgsregionen. Vidare kan det ses att trivseln inom kommundelen både då det gäller boendet i Lerums kommun och området man bor i är i jämförelse högre bland de boende i kommundelen Lerum. I Lerum är man också mer nöjd med livet än i t ex Floda. Tabell 2 Jämförelse av kommunens områden Floda Gråbo Lerum Sjövik 5 Stenkullen Ålder (procent) 55 (203) 56 (164) 52 (361) /47/ /(36)/ 67 (52) Medelhögt/högt utbildade (procent) 51 (202) 30 (163) 54 (358) /49/ /(35)/ 25 (51) Inflyttade (procent) 75 (202) 78 (161) 76 (356) /75/ /(32)/ 65 (51) Förvärvsarbetande (procent) 59 (200) 68 (161) 62 (354) /58/ /(33)/ 65 (51) Kan tänka mig att flytta (procent) 1 66 (201) 64 (160) 61 (358) /54/ /(35)/ 64 (52) Till annan del av Lerums kommun 45 (132) 48 (103) 48 (217) /32/ /(19)/ /45/ /(33)/ Till annan kommun i 51 (132) 44 (103) 49 (217) /63/ /(19)/ /55/ /(33)/ Göteborgsregionen Till kommun utanför Göteborgs- 52 (132) 34 (103) 35 (217) /42/ /(19)/ /33/ /(33)/ regionen Till annat land 33 (132) 19 (103) 35 (217) /16/ /(19)/ /24/ /(33)/ Känner mig i första hand hemma 32 (195) 38 (152) 39 (346) /46/ /(33)/ /46/ /(48)/ på den ort jag bor (procent) 2 Bra att bo i (genomsnitt) 3 Sverige 3,8 (199) 4,1 (158) 3,8 (347) /3,3/ /(35)/ /3,8/ /(49)/ Västra Götaland 3,5 (198) 3,6 (146) 3,4 (342) /3,2/ /(34)/ /3,7/ /(48)/ Lerums kommun 3,2 (200) 3,2 (155) 3,7 (356) /2,5/ /(33)/ /3,5/ /(49)/ Det område inom kommunen där jag bor 3,4 (197) 3,4 (156) 4,0 (347) /2,7/ /(35)/ /3,5/ /(48)/ Nöjd med livet (procent) 4 91 (199) 93 (159) 97 (359) 97 /(34)/ 90 (51) 1 Enkätfråga 64: Skulle Du kunna tänka Dig att flytta från det område där Du bor? Om ja, till vilket område? Andelen avser de som svarat ja på frågan. 2 Enkätfråga 65: I vilket av de här geografiska områdena känner Du att Du i första hand hör hemma? Andelen avser svarande som markerat svarsalternativet den ort jag bor. 3 Enkätfråga 63: Allmänt sett, hur bra tycker Du det är att bo i: Skalan går från -5 (mycket dåligt), 0 (varken bra eller dåligt) till 5 ( mycket bra). 4 Enkätfråga 35: Hur nöjd är Du på det hela taget med det liv Du lever? Andelen avser svarande som svarat mycket nöjd eller ganska nöjd. Statistiskt signifikanta jämförelser av medelvärdena anges överskuggade (p <0,05). Antal svarande i parentes. 5 Antalet svarande är så lågt i Sjövik och Stenkullen att inga slutsatser skall dras om dessa områden. 10

13 Flyttning i Lerum I det följande analyseras svarande, som kan tänka sig att flytta från det område de bor, litet närmare. En jämförelse av flyttningsbenägenheten mellan olika grupper av svarande görs. En gruppjämförelse görs också vis a vis de destinationer de flyttningsbenägna kan tänka sig. Analyserna finns redovisade i tabell 3. Kan tänka sig att flytta En liten övervikt av kvinnor som kan tänka sig att flytta finns. Skillnaderna är betydligt större då de svarande/flyttningsbenägna delas upp enligt ålder. Flyttningsbenägenheten är 80 procent bland Lerumsbor som inte fyllt 30 år och 70 procent bland dem som inte fyllt 50 år. I gruppen av svarande som fyllt 65 år kan 31 procent tänka sig att flytta. Skillnaderna mellan olika åldersgrupper är alltså stora. Ålderskillnaderna bekräftas av förvärvsvariabeln. Av de studerande kan 86 procent tänka sig att flytta i jämförelse med 40 procent av pensionärerna. I Lerum är det framför allt de medellågt (gymnasieutbildade) och de högskoleutbildade som kan tänka sig att flytta. Skillnaden mellan de lägst utbildade och övriga nivåerna är dock inte så markant i och med att det finns en annan grupp som ligger i närheten då det är fråga om flyttningsbenägenheten, nämligen gruppen med eftergymnasial utbildning. De lågt utbildade i Lerum skiljer sig inte från övriga grupper på samma sätt som de lågt utbildade skiljer sig i Stenungsund och på Tjörn. Flyttningsbenägenheten bland de lägst utbildade i dessa kommuner skiljer sig genom att vara klart mindre flyttningsbenägna än alla andra grupper med högre utbildning. Inflyttade som bott i kommunen kortare än tio år är mer flyttningsbenägna än infödda Lerumsbor och inflyttade som bott i Lerum mer än tio år. Boende i villa kan tänka sig att flytta i högre utsträckning än boende i lägenhet. Vart man kan tänka sig att flytta Skillnaden mellan kvinnor och män är överlag rätt små då frågan gäller vart man kan tänka sig att flytta. Män kan dock oftare tänka sig att flytta till ett annat land än kvinnor. 11

14 Skillnaderna mellan olika åldersgrupper är stora. Då målet för flyttning är en annan del av Lerum är det åringarna som oftast kan tänka sig att flytta internt inom kommunen. Då det däremot är fråga om att flytta till en annan kommun inom Göteborgsregionen är det svarande under 30 år som oftast kryssat för det alternativet. Inga stora skillnader mellan åldersgrupperna finns då valet gäller en kommun som ligger utanför Göteborgsregionen. Att man kan tänka sig att flytta till ett annat land blir allt mindre vanligt ju högre upp i ålderskategorierna man rör sig. Det är framförallt de förvärvsarbetande Lerumsborna som kan tänka sig att flytta inom kommunen. Efter att ha studerat åldersvariabeln är det är föga förvånande att det är de studerande som kan tänka sig att flytta till en annan kommun i Göteborgsregionen. Skillnaderna mellan olika förvärvskategorier är inte särskilt stora om flytten skulle gälla en kommun som ligger utanför Göteborgsregionen. Tabell 3 Flyttning i Lerum: jämförelse mellan grupper (procent) Kan tänka sig att flytta Till en annan del av kommunen Till en annan kommun i Göteborgsregionen Till en annan kommun utanför Göteborgsregionen Till annat land Kön Kvinna 65 (425) 48 (274) 50 (274) 37 (274) 23 (274) Man 60 (392) 44 (234) 50 (234) 42 (234) 37 (234) Ålder (157) 38 (125) 66 (125) 38 (125) 42 (125) (287) 61 (200) 46 (200) 39 (200) 32 (200) (247) 36 (144) 46 (144) 42 (144) 22 (144) (126) /41/ /(39)/ /33/ /(39)/ /36/ /(39)/ /8/ /(39) Förvärvsstatus Förvärvsarbetande 64 (499) 53 (321) 49 (321) 41 (321) 28 (321) Pensionär 40 (170) 35 (68) 34 (68) 41 (68) 12 (68) Studerande/värnpliktiga 86 (108) 38 (93) 63 (93) 35 (93) 42 (93) Arbetslösa /74/ /(23)/ /29/ /(17)/ /58/ /(17)/ /29/ /(17)/ /53/ /(17) Utbildning Låg 52 (170) 42 (89) 43 (89) 43 (89) 21 (89) Medellåg 70 (263) 46 (183) 48 (183) 36 (183) 26 (183) Medelhög 59 (180) 46 (107) 53 (107) 40 (107) 35 (107) Hög 65 (195) 51 (127) 55 (127) 41 (127) 38 (127) Boendetid Alltid bott/är född i kommunen 63 (195) 49 (123) 50 (123) 37 (123) 33 (123) Inflyttad, bott > 10 år i kommunen 60 (447) 45 (268) 49 (268) 40 (268) 27 (268) Inflyttad, bott < 10 år i kommunen 68 (161) 46 (110) 53 (110) 39 (110) 34 (110) Bor i Villa/radhus 63 (680) 46 (430) 50 (430) 39 (430) 30 (430) Lägenhet/flerfamiljshus 57 (103) 56 (59) 49 (59) 42 (59) 24 (59) Hyr/äger sin bostad Hyr bostaden 66 (99) 45 (65) 52 (65) 45 (65) 26 (65) Äger bostaden 62 (703) 47 (434) 49 (434) 39 (434) 30 (434) Kommentar: procentandelarna för områdena dit man kan tänka sig att flytta är baserade på de svarande som svarat ja på frågan om man kan tänka sig att flytta. 12

15 Flyttningsbenägna högutbildade kan tänka sig att flytta inom Lerum eller till en annan kommun som ligger inom Göteborgsregionen oftare än lågt utbildade flyttningsbenägna Lerumsbor. Inte heller då de flyttningsbenägna delas upp enligt sin utbildning finns några större skillnader i den andel som kan tänka sig att flytta utanför Göteborgsregionen. Inga stora skillnader mellan flyttningsbenägna Lerumsbor som bott olika lång tid i kommunen eller är födda och uppvuxna i kommunen finns vis a vis tänkbara destinationer vid en flyttning. Däremot framgår det att boende i lägenhet oftare kan tänka sig att flytta till en annan del av Lerum i jämförelse med dem som bor i villa eller radhus. 13

16 Servicen i Lerum I enkäten ställdes frågor om servicen i Lerum. Kommuninvånarna ombads bedöma servicen på 27 områden. De svarande kunde kryssa för om de är mycket nöjda, ganska nöjda, varken nöjda eller missnöjda, ganska missnöjda eller om de är mycket missnöjda med servicen i fråga. För varje område fanns det möjlighet att svara vet ej. Lerumsborna verkar generellt (tabell 4) sett ha blivit mindre nöjda med verksamheter som tillhör vårdsektorn men däremot nöjdare med skolans verksamheter. Andelen nöjda med vårdcentralerna har minskat från 67 procent till 53 procent mellan de två undersökta åren. En mindre andel nöjda med vårdcentralerna i den nyare undersökningen kan också noteras för Stenungsund och Tjörn. Skillnaden mellan de undersökta åren är större i Lerum än i de två övriga kommunerna. Man bör lägga märke till att Lerum hade en klart högre andel nöjda med vårdcentralerna i 1997-års undersökning i jämförelse med de två övriga kommunerna. Ett område som försämrats och som nu ligger lägre än i någon annan kommun är folktandvården: andelen nöjda i Lerum är 45 procent medan motsvarande siffror för Stenungsund och Tjörn är 55 och 53 procent. De boende är klart nöjdare med sin gymnasieskola än tidigare. Andelen nöjda med gymnasieskolan är också högst i Lerum. Intressant är att andelen nöjda minskar både i Lerum och Stenungsund då det gäller vården, men ökar då det gäller skolans verksamheter. Läget är däremot tämligen stabilt då det gäller vård och skola på Tjörn så som dessa verksamheter bedöms av kommunens invånare. Kulturen och fritiden i Lerum är däremot ett stabilt område. Andelen nöjda med biblioteken är 62 procent i jämförelse med 63 procent i undersökningen från år Det kan noteras att biblioteken i Stenungsund är en hel del populärare i jämförelse med vad de boende i Lerum och på Tjörn anser om sina bibliotek. Skillnaderna mellan kommunerna, som uppmättes i den förra omgången av kommunundersökningar, består. Verksamheterna inom den sociala omsorgen i Lerum kan också beskrivas med stabilitet. Färdtjänsten har dock drabbats av försämring då det gäller andelen nöjda med verksamheten: andelen nöjda har minskat från nio till fyra procent. Man får dock hålla i minnet att det är fråga om små faktiska skillnader. I den tidigare undersökningen sade sig 64 svarande vara nöjda med färdtjänsten i Lerum medan det i 2004 års undersökning finns 40 personer som anger att de är nöjda med hur färdtjänsten fungerar. 14

17 Andelen nöjda med gator och vägar har minskat kraftigt. Den stora skillnaden i andelen nöjda med gator och vägar mellan de två undersökta åren kan eventuellt ha att göra med när de båda undersökningarna genomfördes. Undersökningen år 1997 genomfördes under hösten medan den senare undersökningen genomfördes under vårvintern och våren. Problem som uppstår efter vintern tjäle, hål i vägar o.s.v. kan möjligtvis ha färgat Lerumsbornas bedömningar av gatu- och vägunderhållet. De boende i Stenungsund och på Tjörn har också blivit mindre nöjda med tillståndet hos sina gator och vägar. Skillnaderna är dock inte så stora i Tjörnundersökningen som i de två övriga kommunstudierna. De tidigare undersökningarna i Stenungsund och på Tjörn genomfördes också under hösten. Intressant är att miljövården drabbats av en vikande andel nöjda både i Lerum och på Tjörn, medan Stenungsund kan peka på en motsatt utveckling. En lägre andel Lerumsbor är nöjda med renhållningen på allmänna platser i jämförelse med var som var fallet år De boende i Lerum är heller inte lika nöjda med tillgången på bostäder som de var i den tidigare undersökningen. Trenden är dock likartad i alla tre undersökta kommuner: skillnaden är extremt stor i Stenungsund (26 procentenheter), rätt stora på Tjörn (11 procentenheter) och ganska stora i Lerum (8 procentenheter). De boende har blivit en hel del nöjdare med den kommunala informationen. På detta område är Tjörn bäst i klassen med 45 procent nöjda kommuninvånare. Hittills har analysen omfattat invånarna i Lerum i gemen. Bedömningarna av servicen har alltså även inkluderat svarande som överhuvudtaget inte kommit i kontakt med servicen i fråga. I följande tabell (Tabell 5) jämförs andelen nöjda i den grupp av svarande som själva har nyttjat servicen med en mer perifer brukargrupp, nämligen svarande som uppger att en nära anhörig till dem använder servicen. Andelen nöjda i dessa båda grupper med direkt eller indirekt erfarenhet av servicen jämförs med svarande som överhuvudtaget inte kommit i kontakt med servicen i fråga. Andelen nöjda redovisas enbart i de fall där antalet brukare/anhörigbrukare/ickebrukare är större än 50. I tabellen kan också andelen nöjda brukare jämföras med andelen nöjda brukare i Stenungsund och på Tjörn. Ett klart mönster är att andelen nöjda avtar ju mer perifer brukarerfarenheten är. Brukarna är i mycket stor utsträckning nöjda, anhörigbrukarna är nöjda i en lägre utsträckning medan ickebrukarna är nöjda med servicen i betydligt lägre grad. Det blir än tydligare att gymnasieskolan är en uppskattad verksamhet i Lerum när analysen gäller andelen nöjda brukare. Av de svarande som själv säger sig ha nyttjat gymnasieskolan är 76 procent nöjda med verksamheten. I Stenungsund är andelen nöjda brukare 63 procent. På Tjörn fanns det för få 15

18 svarande som själva kommit i kontakt med verksamheten för att andelen skall kunna redovisas. Vi ser också att den kommunala barnomsorgen, barnavårdscentralerna och biblioteken är de populäraste verksamheterna bland dem som använt verksamheten i fråga. Tabell 4 Lerumsbornas inställning till servicen i Lerum. Jämförelse mellan två undersökta år och med kommunerna Stenungsund och Tjörn (procent) Lerum 2004 Lerum 1997 Stenungsund 2004 Stenungsund 1997 Tjörn 2004 Tjörn 1998 Barnomsorg och skola Kommunal barnomsorg 28 (806) 28 (713) 26 (763) 18 (689) 30 (769) 30 (715) Alternativ barnomsorg 1 9 (798) 8 (710) 6 (756) Kommunal grundskola 35 (803) 31 (710) 35 (761) 23 (684) 36 (768) 34 (711) Kommunal gymnasieskola 29 (803) 21 (712) 24 (758) 17 (682) 20 (761) 19 (693) Friskola 7 (794) 4 (706) 2 (756) Vård Barnavårdscentral 28 (796) 31 (709) 27 (755) 27 (683) 25 (764) 28 (605) Vårdcentral 53 (813) 67 (730) 46 (780) 55 (701) 51 (794) 58 (741) Sjukhusvård 34 (799) 40 (715) 36 (767) 38 (682) 35 (778) 40 (711) Privatläkare 11 (795) 16 (711) 18 (759) 13 (674) 13 (755) 17 (689) Folktandvård 45 (804) 51 (715) 55 (765) 53 (687) 53 (776) 53 (704) Privattandläkare 30 (794) 38 (719) 32 (769) 37 (685) 25 (764) 28 (708) Social omsorg Äldreomsorg 14 (797) 12 (713) 14 (763) 7 (682) 27 (775) 21 (712) Socialtjänst 5 (798) 3 (713) 3 (762) 4 (679) 5 (757) 4 (692) Färdtjänst 5 (799) 9 (714) 5 (760) 7 (682) 11 (769) 11 (704) Handikappomsorg 5 (797) 5 (711) 4 (761) 5 (678) 8 (757) 6 (690) Kultur och fritid Bibliotek 62 (803) 63 (723) 79 (773) 79 (694) 64 (776) 65 (718) Kulturaktiviteter 33 (801) 36 (714) 45 (762) 40 (687) 35 (768) 36 (704) Fritidsverksamhet 26 (797) 27 (709) 34 (762) 38 (685) 28 (761) 32 (706) Idrottsanläggningar 40 (802) 40 (715) 52 (765) 50 (680) 36 (768) 40 (708) Samhällsstruktur Kollektivtrafik 44 (804) 45 (725) 45 (767) 43 (688) 33 (773) 27 (707) Gator och vägar 31 (802) 48 (722) 34 (768) 51 (700) 22 (766) 30 (719) Renhållning på allmänna platser 32 (805) 41 (725) 52 (775) 57 (694) Miljövård 17 (801) 25 (710) 24 (755) 16 (686) 22 (755) 30 (711) Tillgång på bostäder 5 (803) 13 (715) 9 (765) 35 (685) 8 (761) 19 (711) Turism 12 (801) 42 (760) 35 (767) 36 (725) Möjligheten att få jobb 6 (803) 3 (722) 10 (761) 6 (689) Kommunal information 33 (800) 23 (722) 37 (767) 23 (691) 45 (767) 32 (710) 1 I undersökningen från år 1997 formulerades frågan så som föräldrakooperativ barnomsorg eller motsvarande. Enkätfrågan (fråga 28) lyder: Vad anser Du om servicen i Lerums kommun på följande områden? Svarsalternativen var Mycket nöjd, Ganska nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Ganska missnöjd, Mycket missnöjd och Vet ej. I tabellen redovisas andelen mycket nöjda och ganska nöjda. Antalet svarande i verksamheten anges i parentes. 16

19 Tabell 5 Andelen nöjda med servicen i Lerum bland brukare, anhörigbrukare, ickebrukare samt en jämförelse med brukarna i Stenungsund och på Tjörn (procent) Nyttjar själv (brukare) Nära anhörig nyttjar (anhörigbrukare) Varken jag själv eller nära anhörig nyttjar (ickebrukare) Andel nöjda brukare (nyttjar själv) i Stenungsund 2004 Andel nöjda brukare (nyttjar själv) på Tjörn 2004 Skola och barnomsorg Kommunal barnomsorg 82 (93) 41 (148) 14 (539) 75 (102) 89 (79) Alternativ barnomsorg / (28) / (42) 4 (689) / / Kommunal grundskola 69 (126) 49 (235) 18 (424) 71 (112) 73 (93) Kommunal gymnasieskola 76 (64) 57 (151) 17 (551) 63 (63) / / Friskola / (26) / (48) 2 (664) / / Vård Barnavårdscentral 81 (129) 43 (144) 10 (495) 80 (112) 75 (93) Vårdcentral 61 (614) 32 (96) 24 (83) 53 (595) 58 (603) Sjukhusvård 55 (328) 30 (127) 15 (312) 54 (325) 53 (340) Privatläkare 44 (140) 13 (80) 2 (535) 63 (156) 43 (159) Folktandvård 74 (395) 37 (165) 2 (217) 78 (427) 78 (434) Privattandläkare 67 (319) 16 (105) 0 (337) 76 (278) 65 (257) Social omsorg Äldreomsorg / (16) 39 (95) 9 (659) / / / / Socialtjänst / (7) / (34) 3 (731) / / / / Färdtjänst / (20) 14 (93) 2 (659) / / / / Handikappomsorg / (13) / (40) 2 (715) / / / / Kultur och fritid Idrottsanläggningar 68 (288) 38 (221) 11 (271) 74 (338) 58 (191) Bibliotek 86 (475) 41 (145) 13 (164) 94 (545) 88 (442) Kulturaktiviteter 68 (285) 27 (121) 8 (366) 81 (315) 68 (290) Fritidsaktiviteter 60 (197) 29 (217) 6 (366) 69 (234) 57 (184) Kollektivtrafik 56 (459) 42 (156) 16 (169) 64 (372) 57 (265) Enkätfrågan lyder (fråga 27): Nyttjar Du eller någon nära anhörig någon av de former av service som anges nedan? Svarsalternativen är Ja, jag nyttjar själv, Nyttjar ej själv, men nära anhörig nyttjar, Nej, varken jag själv eller nära anhörig nyttjar. I de fall antalet svarande understiger 50 markeras ett snedstreck (/). Vi ser att vårdcentralerna är i jämförelse mer populära bland sina brukare i Lerum än bland brukarna av motsvarande service i Stenungsund och på Tjörn. Det kan noteras att den privata verksamheten är betydligt populärare bland sina brukare i Stenungsund än i Lerum och på Tjörn. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det är gymnasieskolan och vårdcentralerna som skiljer ut Lerum från de två övriga undersökta kommunerna. Brukarna är betydligt nöjdare med sin gymnasieskola i Lerum i jämförelse med Stenungsund. Svarande som besökt vårdcentralen är klart positivare än samma grupp i Stenungsund och aningen positivare än brukargruppen på Tjörn. Det kan också sägas att Lerum inte skiljer sig från de två övriga kommunerna med att vara klart sämst på något område (rättare sagt 17

20 ha den lägsta andelen nöjda brukare). Lerum går för det mesta i par med antingen Stenungsund eller Tjörn. I följande analyser (Tabell 6) presenteras inställningen till de olika serviceområdena i formen av ett serviceindex som fångar inställningen till servicen inom ett antal områden. Svaren från alla 27 serviceformer (enkätfråga 28) har räknats samman för varje individ (se kommentaren till tabellen). I enkäten finns också en fråga om hur man tycker att servicen på det hela taget har fungerat i Lerum under de senaste 12 månaderna (enkätfråga 30). Korrelationen mellan denna fråga och indexet är 0,504, vilket betyder att om de svarande känner sig nöjda på många serviceområden i kommunen (har ett högt värde på indexet) har de tenderat svara att de anser att det tycker att servicen i kommunen fungerat bra i allmänhet. Ett index för användandet av service har också konstruerats. I brukarindexet ingår antalet serviceområden som varje svarande säger sig själv använda. I erfarenhetsindexet ingår antalet serviceområden som den svarande själv eller en nära anhörig använder. Erfarenhetsindexet utgör en vidare definition av brukandet av service och tar hänsyn till att det ibland kan vara svårt att avgöra om det är man själv eller om det är en anhörig som är brukare av servicen, så som exempelvis kan vara fallet med skola och barnomsorg. Brukarindexet har delats in enligt antalet serviceområden man som själv säger sig vara brukare av. I tabellen redovisas andelen storkonsumenter av service: gränsen läggs vid fem områden. Indexen, andelen storkonsumenter och den allmänna servicefrågan redovisas enligt en uppdelning av de svarande i grupper: kön, ålder, förvärvsstatus, utbildning, det område man bor i och den tid man bott i kommunen. Det kan konstateras att inställningen till service (serviceindexet) och användande av antalet serviceformer (brukarindexet) inte tycks hänga samman i någon större utsträckning. Korrelationen mellan de båda indexen är låg: den är 0,189 men är statistiskt signifikant. Korrelationen mellan serviceindexet och erfarenhetsindexet är ännu lägre, nämligen 0,102 (är statistiskt signifikant). 18

21 Tabell 6 Inställning till service och användande av service i Lerums kommun uppdelat i grupper Servicenöjdhetsindex (genomsnitt) 1 Servicen har fungerat bra de senaste 12 månaderna (procent) 2 Brukarindex: antalet serviceformer man själv nyttjar (genomsnitt) 3 Erfarenhetsindex: antalet serviceformer man själv eller nära anhörig nyttjar (genomsnitt) 4 Nyttjar själv fem eller fler än fem serviceområden (procent) 5 Kön Kvinna,212 (429) 47 (422) 5,24 (427) 8,18 (427) 61 (427) Man,138 (393) 42 (387) 4,67 (395) 7,87 (395) 51 (395) Ålder 15-29,089 (158) 38 (156) 4,70 (156) 8,63 (156) 56 (156) 30-49,190 (285) 46 (281) 5,97 (285) 8,97 (285) 68 (285) 50-64,156 (251) 45 (249) 4,33 (252) 7,28 (252) 46 (252) 65-85,294 (128) 49 (123) 4,31 (129) 6,71 (129) 51 (129) Förvärvsstatus Förvärvsarbetande,162 (494) 46 (488) 5,08 (495) 8,18 (495) 56 (495) Pensionär,245 (171) 47 (166) 4,40 (171) 6,77 (171) 52 (171) Studerande/,128 (109) 35 (108) 5,42 (108) 9,16 (108) 69 (108) Värnpliktiga Arbetslösa /,205/ /(23)/ /41/ /(22)/ /5,39/ /(23)/ /9,26/ /(23)/ /61/ /23)/ Utbildning Låg,176 (168) 39 (164) 3,84 (168) 6,66 (168) 40 (168) Medellåg,124 (260) 36 (257) 4,74 (261) 8,14 (261) 53 (261) Medelhög,192 (181) 51 (179) 5,46 (181) 8,67 (181) 66 (181) Hög,228 (196) 54 (195) 5,79 (195) 8,52 (195) 67 (195) Område Floda,174 (198) 38 (195) 5,13 (196) 7,95 (196) 58 (196) Gråbo,136 (159) 43 (158) 4,62 (161) 7,66 (161) 49 (161) Lerum,209 (357) 50 (352) 5,12 (357) 8,28 (357) 61 (357) Sjövik /,091/ /(36)/ /37/ /(35)/ /4,77/ /(35)/ /8,54/ /(35)/ /69/ /(35)/ Stenkullen,118 (52) 36 (50) 4,38 (52) 7,52 (52) 40 (52) Boendetid Alltid bott/är född i kommunen Inflyttad, bott > 10 år i kommunen Inflyttad, bott < 10 år i kommunen,188 (196) 44 (194) 4,70 (196) 8,64 (196) 55 (196),170 (447) 44 (439) 4,89 (446) 7,79 (446) 55 (446),181 (161) 45 (158) 5,50 (161) 7,98 (161) 62 (161) 1 Serviceindexet bygger på fråga 28 i enkäten. Mycket nöjd har kodats som 2, ganska nöjd som 1, varken nöjd eller missnöjd och vet ej som 0, ganska missnöjd som -1 och mycket missnöjd som -2. Svaren från de 27 verksamheterna adderades för varje svarande och delades med antalet svar som varje individ avgivit i frågan, m a o vanligtvis 27. Indexet varierar mellan -1,74 och 2 och medelvärdet är 0, Andelen som svarat mycket bra och ganska bra i enkätfråga 30. (Hur tycker Du på det hela taget att servicen fungerat under de senaste 12 månaderna i Lerums kommun?). Korrelationen mellan fråga 30 och serviceindexet är 0,504 då frågan är kodad på samma sätt som serviceområdena i fråga 28 (se not 1). 3 Indexet avser antalet verksamheter i vilka man själv nyttjat servicen i fråga (bygger på enkätfråga 27). Indexet är baserat på antalet svarande i hela frågan. Indexet varierar mellan 0 och 13 och medelvärdet är 4,97. 4 Indexet avser antalet verksamheter där antingen man själv eller en anhörig nyttjat servicen i fråga (bygger på enkätfråga 27). Indexet är baserat på antalet svarande i hela frågan. Indexet varierar mellan 0 och 20 och medelvärdet är 8,05. 5 Andelen avser de svarande som anger att de själva nyttjar fem och fler än fem serviceområden. De statistiskt signifikanta jämförelserna (p< 0,05) av genomsnitten är överskuggade. Antal svarande anges i parentes. I de fall antalet svarande är mindre än 50 markeras ett snedstreck (/). 19

22 Serviceindexet Kvinnor är nöjdare med servicen än män. De allra äldsta, gruppen som är över 65 år, är nöjdare med den service som erbjuds i Lerums kommun än yngre invånare. Pensionärerna är den nöjdaste gruppen då jämförelsen gäller de svarandes förvärvsstatus. Den högt utbildade gruppen är den nöjdaste gruppen. Medelhögt och högt utbildade är nöjdare än både lågt och medellågt utbildade. Intressant är att boende i kommundelen Lerum är nöjdare med kommunens service än boende i de övriga delarna i kommunen. De inflyttade som bott en lång tid i kommunen, över tio år, är mindre nöjda med servicen än Lerumsbor som är födda i kommunen och invånare som bott i kommunen i mindre än tio år. Hur servicen har fungerat de senaste tolv månaderna Kvinnor är aningen positivare än män till hur servicen fungerat. Svarande under 30 år är klart negativare än andra åldersgrupper till hur servicen fungerat i Lerum under de senaste 12 månaderna. Däremot är pensionärerna den positivaste gruppen (i jämförelse med grupper som har en annan förvärvsstatus) då det gäller att utvärdera hur servicen fungerat i allmänhet det senaste året. De medelhögt och högt utbildade har en ljusare bild av servicen i Lerum än svarande som har lägre utbildning. De boende i kommundelen Lerum är klart positivare till hur servicen fungerat i allmänhet än boende i andra delar av kommunen. Däremot går det inte att se några som helst skillnader då de svarande delas upp enligt den förankring de har till Lerums kommun. Brukarindexet och erfarenhetsindexet Kvinnor använder service på fler områden i snitt än män. Vidare kan det ses att åringarna använder mest service. Då användandet av service beskrivs som den egna kontaktytan för servicen antalet områden där man själv är brukare eller en nära anhörig är brukare är det tydligt att det är den äldre befolkningen i Lerum som har den minsta kontaktytan, medan det är klart att det är de studerande som kommer i kontakt med flest serviceområden i kommunen. Pensionärerna däremot använder och kommer i kontakt med minst serviceområden i snitt. Då analysen avser utbildningsnivå framkommer det att de lägst utbildade använder i snitt färre serviceformer och kommer i kontakt med färre serviceområden om jämförelsen görs med svarande som har en högre utbildning än grundskola. Den egna erfarenheten av service (brukarindexet) är störst i den grupp som flyttat till Lerum men som bott där mindre än tio år. Det förhåller sig precis tvärtom med erfarenhetsindexet: den största kontaktytan med servicen i Lerums kommun har den grupp som är född och uppvuxen i Lerum. 20

23 Storkonsumenterna Andelen storkonsumenter (använder fem och fler än fem serviceområden) är större bland kvinnor än män. Det är också tydligt att det är de studerande som är den grupp som använder servicen i stor utsträckning: 68 procent av de studerande använder själva fem eller fler serviceområden. Då analysen avser utbildningsnivå är det tydligt att ju högre utbildad grupp det är fråga om desto större är andelen som tar del av många serviceområden i kommunen. Vi ser att 61 procent av de boende i kommundelen Lerum använder fem eller fler av kommunens serviceområden mot 40 procent av de boende i Stenkullen. Storkonsumenter av service förekommer flitigast bland de Lerumsbor som flyttat till Lerum men bott där mindre än tio år. 21

24 Demokrati och förtroende i Lerum Demokratin och styrelsen i Lerum I analyserna som följer presenteras Lerumsbornas inställning till demokratin på olika demokratiska nivåer, deras bedömningar av centrala beslutsfattande organ i kommunen, förtroendet för olika centrala grupper i kommunen samt förtroendet för kommunen som helhet. Tabell 7 Hur demokratin fungerar på olika nivåer. En jämförelse mellan två undersökta år och med kommunerna Stenungsund och Tjörn (procent) Lerum 2004 Lerum 1997 Stenungsund 2004 Stenungsund 2004 Tjörn 2004 Tjörn 1998 Demokratin i EU 32 (797) 25 (746) 24 (765) Demokratin i Sverige 68 (796) 63 (752) 64 (756) Demokratin i Västra 58 (781) 53 (737) 53 (745) Götalandsregionen Demokratin i den egna kommunen 68 (795) 61 (702) 71 (755) 36 (684) 69 (769) 68 (741) Frågan lyder (enkätfråga 9): På det hela taget, hur nöjd är Du med det sätt demokratin fungerar i: I de tidigare undersökningarna frågades bara om demokratin i den egna kommunen (nämnd vid namn). I undersökningen från år 2004 nämns också kommunen vid namn. Procentandelarna i tabellen avser mycket nöjda och ganska nöjda. Invånarna i Lerum har blivit en hel del nöjdare med demokratin i Lerum. Andelen mycket nöjda och ganska nöjda med demokratin har ökat från 61 procent till 68 procent. Intressant är att andelen nöjda är störst i Lerum för alla demokratiska nivåer som ligger ovanom den lokala, kommunala nivån. Klart är också att andelen nöjda med demokratin i EU är betydligt lägre än för de övriga demokratiska nivåerna. Då det gäller andelen nöjda med kommunen har Stenungsund gjort en enorm upphämtning, medan andelen nöjda med demokratin i kommunen är mer eller mindre oförändrad på Tjörn. Tjörn och Stenungsund har en liknande demokratiprofil. Lerum skiljer sig med att ha nöjdare invånare då det gäller de demokratiska nivåerna som ligger ovanom den kommunala nivån. I tabell 8 presenteras siffror över hur Lerumsborna anser att kommunstyrelsen och andra kommunala organ sköter sin uppgift. Vi ser att det framförallt är 22

25 utbildningsnämndens arbete som de boende i Lerum blivit nöjdare med. Andelen nöjda har ökat från 21 till 29 procent. Andelen nöjda med kommunstyrelsen har ökat med fem procentenheter (från 20 till 25 procent). Invånarna har också blivit nöjdare med hur byggnadsnämnden sköter sina uppgifter. Däremot har man blivit mindre nöjd med vård- och omsorgsnämnden. Även då det gäller hur kommunstyrelsen sköter sina uppgifter kan det noteras en stor förbättring för Stenungsunds del. På Tjörn har det däremot skett en liten minskning i den andel som anser att kommunstyrelsen sköter sin uppgift bra. Om man bara ser på den andel som svarat att kommunstyrelsen sköter sitt arbete mycket bra framgår att den är två procent i Lerum, en procent i Stenungsund och två procent på Tjörn. Tabell 8 Kommunstyrelsen och övriga kommunala organ i Lerum sköter sin uppgift: mycket bra och ganska bra (procent) Lerum 2004 Lerum 1997 Stenungsund Stenungsund 1997 Tjörn 2004 Tjörn 1998 Kommunstyrelsen 25 (804) 20 (717) 30 (788) 11 (715) 33 (807) 35 (758) Barn-och 24 (796) 24 (716) ungdomsnämnden Byggnadsnämnden 21 (805) 17 (712) Socialnämnden 13 (802) 12 (714) Tekniska nämnden 21 (800) 19 (711) Utbildningsnämnden 29 (807) 21 (714) Vård- och omsorgsnämnden 20 (805) 24 (718) Frågan lyder (fråga 15). Hur tycker Du att kommunstyrelsen i Lerum och följande andra nämnder och styrelser sköter sin uppgift? 1 I Stenungsunds- och Tjörnundersökningarna gällde frågan enbart hur kommunstyrelsen sköter sin uppgift. Förtroendet för olika grupper och förtroendet för kommunen I följande avsnitt redovisas först analyserna av förtroendet för hur olika grupper i Lerums kommun sköter sitt arbete. Sedan presenteras förtroendet för kommunen som helhet. I tabell 9 jämförs förtroendet för de olika grupperna mellan de undersökta åren och med Stenungsund och Tjörn. En stor minskning av förtroendet för sjukvårdens personal och kollektivtrafikens personal har skett mellan de båda åren. Förtroendet för sjukvården har minskat 23

26 från 76 till 66 procent, och förtroendet för kollektivtrafikens personal har minskat från 43 till 31 procent. Motsvarande minskning finns för samma områden i Stenungsund. Kollektivtrafiken har dock inte drabbats av någon anmärkningsvärd försämring på Tjörn. Det kan noteras att förtroendet för politikerna har ökat, däremot är förtroendet för kommunens tjänstemän oförändrat. Förtroendet för barnomsorgens personal har ökat detta gäller genomgående i alla de undersökta kommunerna. Det kan noteras att skillnaden mellan de två undersökta åren för barnomsorgen är särskilt stor på Tjörn. Det kan konstateras att förtroendet för många av de undersökta grupperna i Lerum är stabilt. Undantagen är vården, kollektivtrafiken, som alltså drabbats av ett minskat förtroende, medan kommunens politiker och barnomsorgens personal kommer till åtnjutande av ett ökat förtroende. Intressant är att förtroendet för politikerna har minskat på Tjörn. Det kan dock konstateras att förtroendet för politikerna i den föregående undersökningen visade sig vara en hel del större än i de två övriga kommunerna. Förtroendet för politikerna på Tjörn ligger nu på samma nivå som förtroendet i Lerum och Steungsund. Tabell 9 Förtroendet för hur olika grupper sköter sitt arbete i Lerums kommun: mycket stort och ganska stort förtroende (procent) Lerum 2004 Lerum 1997 Stenungsund 2004 Stenungsund 1997 Tjörn 2004 Tjörn 1998 Kommunens politiker 18 (803) 11 (721) 16 (760) 7 (689) 17 (773) 23 (730) Kommunens tjänstemän 23 (796) 22 (716) 19 (756) 14 (688) 18 (775) 20 (724) Medborgarkontorets 38 (797) personal Sjukvårdens personal 66 (805) 76 (724) 58 (765) 69 (690) 68 (782) 74 (734) Personal inom 54 (803) 49 (721) 49 (753) 42 (680) 55 (764) 45 (722) barnomsorgen Personal inom 47 (809) 43 (722) 46 (756) 41 (680) 59 (785) 52 (730) äldreomsorgen Lärare i grundskolan 45 (804) 48 1 (714) 45 (757) 44 1 (683) 47 (766) 47 1 (725) Lärare i gymnasieskolan 38 (803) 36 (752) 34 (762) Fritidspersonal 44 (803) 43 (720) 39 (748) 42 (678) 42 (762) 40 (723) Bibliotekspersonal 55 (803) 58 (722) 64 (764) 66 (685) 59 (771) 59 (729) Socialarbetare 19 (800) 17 (714) 19 (751) 19 (680) 20 (765) 21 (722) Tekniska förvaltningens 23 (805) 24 (717) 15 (748) 18 (768) personal Miljö- och 17 (802) 20 (720) 15 (746) 12 (679) 18 (766) 16 (725) hälsoskyddsinspektörer Kollektivtrafikens personal 31 (802) 43 (723) 32 (751) 43 (679) 34 (771) 37 (727) Enkätfrågan (fråga 22) lyder: I Lerums kommun, hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket sätt följande grupper sköter sitt arbete? 1 Frågan gällde förtroendet för lärare i 1997 års undersökning 24