VIKTIGT! Ansökan ska vara inlämnad senast den 15 januari

Transkript

1 NR EN TIDNING OM ETT GYMNASIEALTERNATIV FÖR UNGA MED SVÅRA RÖRELSEHINDER VIKTIGT! Ansökan ska vara inlämnad senast den 15 januari GÖTEBORG Med sikte på framtiden KRISTIANSTAD Erik och hans kompisar gillar sport STOCKHOLM Bina satsar på skolan UMEÅ Ridning på schemat

2 Angeredsgymnasiet är huvudskola för riksgymnasiet i Göteborg. Skolan ligger i Angereds centrum 11 km utanför centrala Göteborg. Läs mer på: Söderportgymnasiet är huvudskola för riksgymnasiet i Kristianstad. Gymnasiet ligger centralt i staden. Läs mer på: Stockholms Rh-gymnasium är huvudskola för riksgymnasiet i Stockholm. Skolan ligger i Skärholmens centrum cirka 15 km utanför centrala Stockholm.Läs mer på: Dragonskolan ligger centralt i Umeå och är riksgymnasiets huvudskola. Läs mer på: BESÖK RIKSGYMNASIET Elever som går på högstadiet kan besöka riksgymnasiet under en dag för att få veta mer om hur det är att studera där. Se sidorna 7, 9,11 och 13 för att få veta när riksgymnasiet i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå har sina respektive besöks- och informationsdagar.

3 INNEHÅLL Redaktör och text: Annika Wallin, Blira Konsult AB Redaktion: Kristina Vilhelmsson, ansvarig för antagningen till Rh-anpassad utbildning Foto: Per Dahl Studio AB Grafisk form: Kerri Sandell, Grandstand Design Tryck: Edita Västra Aros AB Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning, Box 12161, Stockholm Telefon: , E-post: kristina.vilhelmsson@spsm.se

4 Bina på Stockholms Rh-gymnasium. Erik på Söderportgymnasiet i Kristianstad. OBS! Det behövs flera blanketter för att söka till riksgymnasiet. Studie- och yrkesvägledaren på din skola kan hjälpa till med ansökan. RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som en vanlig gymnasieskola men formen är mer flexibel. Alla som blir antagna på riksgymnasiet får en studieplan utifrån sina behov. Till exempel kan eleven välja att läsa i vanlig gymnasieklass eller i liten grupp. Det går också att få förlängd studietid om det behövs. På schemat finns tid för habilitering och under skoldagen har eleverna möjlighet att få stöd av elevassistenter. Eleven kan söka till ett nationellt studieprogram, ett individuellt program eller ett specialutformat program. Riksgymnasiet finns i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå. För den som behöver flytta för att kunna studera på någon av dessa orter finns möjlighet att bo på elevhem. VEM KAN SÖKA? För att bli antagen till riksgymnasiet måste man ha slutfört sista årskursen i grundskolan (eller motsvarande) och vara under 21 år (Eleven måste påbörja utbildningen senast det första halvåret samma år som han eller hon fyller 21). Man måste också ha ett svårt rörelsehinder och behov av Rhanpassad utbildning, habilitering och i vissa fall behov av boende på elevhem. I övrigt gäller samma regler som för vilket gymnasium som helst: för att bli antagen till ett nationellt eller specialutformat program måste man ha godkänt i kärnämnena från grundskolan. Den som inte har det kan söka individuellt program. ATT ANSÖKA Det behövs flera blanketter för att söka till riksgymnasiet: Först är det gymnasieansökan. Där väljer man program och anger att man söker Rh-anpassad utbildning. Sedan behövs ytterligare en blankett för att ansöka om riksgymnasieplats. Där beskriver man sina behov och anger

5 Charlotte på Angeredsgymnasiet i Göteborg. Elsa på Dragonskolan i Umeå. vilken ort man vill läsa på. På den blanketten görs också ansökan om elevhemsplats. Därutöver krävs habiliteringsutlåtande och pedagogiskt utlåtande. Blanketterna beställs från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Studieoch yrkesvägledaren kan hjälpa till med ansökan. Den ska vara inlämnad till den särskilda beslutandenämnden på SPSM senast den 15 januari. Nämnden kan sedan höra av sig och vilja ha kompletterande uppgifter. I månadsskiftet mars/april ger nämnden svar om eleven har antagits eller inte. Det går att överklaga beslutet till Skolväsendets överklagandenämnd. Obs! En elev som uppfyller alla kriterier för att få börja på riksgymnasiet blir erbjuden en plats på den skola/ort som han eller hon önskar. Men om eleven också behöver bo på elevhem och elevhemmen på den önskade orten är fulla så blir eleven erbjuden en plats på någon av de andra riksgymnasieorterna. där. Den som går i nian kan göra ett längre besök under några dagar och oftast kan man få provbo på elevhem. Studie- och yrkesvägledaren på elevens nuvarande skola kan hjälpa till att ta kontakt och ordna besöket. Se sidorna 7, 9, 11 och 13 för att få veta när riksgymnasiet i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå har sina respektive besöks- och informationsdagar. OM DU VILL VETA MER Om du vill veta mer om antagning till riksgymnasiet kan du höra av dig till Kristina Vilhelmsson som är ansvarig för antagningen till Rh-anpassad utbildning. Telefon: E-post: kristina.vilhelmsson@spsm.se HÄLSA PÅ OCH KOLLA IN HUR DET ÄR Elever som går på högstadiet kan besöka riksgymnasiet under en dag för att få veta mer om hur det är att studera Eller läs på hemsidan Din studie- och yrkesvägledare svarar också på frågor.

6 FRAMTIDEN Sjukgymnasten Gunilla är med som rådgivare när Charlotte stretchar. Namn: Charlotte Ålder: 19 år Favoritämne i skolan: Religion Fritidsintressen: Simning och att måla akvarell Uppvuxen i: Karlskoga Charlotte är 19 år och går i en klass med ett tiotal elever. De flesta läser precis som hon på estetiska programmet. Men några av klasskompisarna går på medieprogrammet och en på samhälls programmet. Jag valde estetisk eftersom jag är intresserad av att måla och hålla på med teater, säger Charlotte. Hon uppskattar att klassen inte är så stor för då hinner lärarna med alla elever bättre. Vi har världens bästa lärare. De är väldigt pedagogiska, säger hon. Angeredsgymnasiet är en stor skola men det är lätt att ta sig fram överallt för den som sitter i rullstol. Allt är i ett plan utan trapport och hissar. Charlotte gillar stämningen också, även om det kan vara lite skränigt i korridorerna ibland. Men så är det väl på alla gymnasieskolor, säger hon och skrattar. FRAMTIDSPLANER PÅ SCHEMAT Så här under sista läsåret på riksgymnasiet har mycket i skolan ett tydligt framtidsfokus. Nytt ämne på schemat är till exempel Framåtgruppen då klassen träffas en timme varje torsdag för att prata om livet efter studenten. Det handlar om framtida boende, sysselsättning, ekonomi och fritid till exempel. Det passar bra för Charlotte har börjat tänka allt mer på sådant. Jag funderar till exempel på att gå på folkhögskola. Det vore kul att läsa Engelska B och Historia C, säger hon. Boendet har hon inte lika tydliga planer för. Kanske blir hon kvar i Göteborg. Medan hon går sitt sista år på gymnasiet tänker hon passa på att prov-bo på egen hand. Jag har ju habilitering på schemat och en gång i veckan träffar jag min arbetsterapeut. Vi har bestämt att jag ska testa att bo två veckor på träningsboendet här i området. Då bor jag helt själv i den lägenheten men har tillgång till stödpersoner. HAR HITTAT BRA MOTIONSSPORTER En annan del i Charlottes habilitering är att träffa sin sjukgymnast Gunilla en gång i veckan. De har samarbetat ända sedan Charlotte började på Angeredsgymnasiet. Den här

7 Besök Göteborg I början av oktober varje år har Angeredsgymnasiet informationsdag om riksgymnasiet. Då är elever som går i sjuan, åttan eller nian välkomna. Den som går i nian kan också göra ett längre besök måndag-onsdag eller onsdag-fredag under särskilda besökveckor. Under besöket får man följa en klass, besöka habiliteringen och man kan prova att bo på elevhem (två besökande elever kan bo samtidigt). För mer information kontakta: Sari Hautala Thorne, tel eller sari.hautala.thorne@gbgsd.se dagen är det som vanligt dags för en stund på träningscykeln. Charlotte trampar igång. Fem kilometer cyklar jag. Jag började med cykling för ett år sedan och det är en träningsform som jag trivs väldigt bra med. Träningspasset avslutas med stretching och då finns Gunilla med som rådgivare. De pratar lite om att Charlotte kan fortsätta med cyklingen även efter gymnasiet. Nu motionssimmar hon också på fritiden. Kanske kan hon hinna både och framöver. SKÖNT NÄR ALLT FINNS NÄRA Charlotte tycker att livet har blivit enkelt och praktiskt sedan hon flyttat till Angered. Skolan och centrumet är tillgängliga och allt finns i närheten. Och det bästa är att Charlottes elevhem bara ligger två minuters promenad från gymnasiet. Förut bodde jag i Karlskoga med familjen. Då pendlade jag ungefär fyra mil varje dag till min Rh-klass i Örebro. Det var jobbigt att resa så mycket. Därför sökte jag till elevhem när jag skulle börja på gymnasiet. Charlotte trivs med sitt boende och hon har blivit jättebra kompis med tjejen som hon delar lägenhet med. Det var nervöst att flytta hemifrån men allt har till och med blivit bättre än jag trodde. Det här känns verkligen som hemma nu, säger Charlotte. Text: Annika Wallin Foto: Per Dahl

8 GILLAR SPORT Namn: Erik Ålder: 17 år Favoritämne i skolan: Skoltrött Fritidsintressen: Pingis, handboll, innebandy, kompisar Uppvuxen i: Bromölla

9 Besök Kristianstad Erik går samhällsprogrammet i vanlig klass. Det är håltimme och Erik har tagit en sväng till elevhemmet där han bor. Han ska hämta en lärobok och passar på att ringa upp sin sjukgymnast. Hon har föreslagit ett konditionstest senare i veckan men Erik är inte särskilt sugen på det just nu. För han har grym träningsvärk i axlarna. Träningsvärk är han visserligen van vid eftersom han idrottar sex dagar i veckan men inte av den här kalibern. Vi gjorde Coopers test på gympan igår. Mina klasskompisar sprang meter och jag körde rullstol lika långt. Testet är på tid och var rejält jobbigt, säger Erik som är nöjd med sitt resultat. Han har god grundkondition eftersom han har flera träningspass i innebandy, rullstolshandboll och pingis varje vecka. Och en gång i veckan styrketränar han dessutom hos sjukgymnasten. MATTELEKTIONERNA PIGGAR UPP Erik har alltid gått i vanlig klass och ville fortsätta med det när han började på riksgymnasiet. Nu tillhör han skolans största klass med 31 elever. Men engelska och matte läser han i liten grupp. Och det har sina fördelar. Jag har inget favoritämne i skolan. Jag är skoltrött! Men mattelektionerna är helt okej. För det är bara tjejer i den gruppen förutom jag, säger han och ser belåten ut. Men den här dagen borde även lektionen i Idrott och hälsa väcka hans intresse för den handlar om idrottsledarskap och Erik funderar på att utbilda sig till just idrottsledare efter gymnasiet. Under lektionen får han anteckningshjälp av studerandeassistenten Ola. Jag har en studerandeassistent med mig på alla lektioner. De hjälper till om det är mycket att skriva och eftersom jag har epilepsi behöver jag någon som har lite koll på mig, säger Erik. Under det första året på gymnasiet har han åkt hem till föräldrarna och lillebror varje helg men nu tänker han börja glesa ut hemresorna. Jag har lärt känna många andra på elevhemmen här, som är lika sportintresserade som jag. Vi har blivit väldigt bra kompisar och jag vill hinna träffa dem mer på helgerna också, säger Erik. Till vardags är de gärna på Korridoren en träffpunkt för ungdomar på fritiden för att spela innebandy eller utöva någon annan sport. Övrig tid umgås de hemma hos varandra på elevhemmen. Då kollar de ofta på idrott på tv, spelar sportspel på datorn eller hyr skräckfilm. Vi ses ofta mellan klockan åtta och halv elva på kvällarna. Alla måste vara tillbaka på sina elevhem senast elva på vardagar, säger Erik. Text: Annika Wallin Foto: Per Dahl Elever som går i åttan är välkomna till Söderportgymnasiet på ett endagsbesök för att få övergripande information. Den som går i nian kan komma på ett tre- eller fyradagarsbesök. Söderportgymnasiet tar emot max en elev per vecka. Besöket görs efter överenskommelse, när som helst under året, och skräddarsys utifrån elevens önskemål. Det finns möjlighet att besöka lektioner på olika program, träffa någon från habiliteringen och prova att bo på elevhem. För mer information kontakta: Tina Olsson, tel eller tina.olsson@utb.kristianstad.se MÅNGA NYA KOMPISAR När Erik flyttade till Kristianstad var han lite nervös för hur det skulle gå i skolan. Han undrade om det skulle bli mycket svårare än på högstadiet. Men han kände ingen större oro för att flytta till elevhem. Det var rätt skönt att flytta hemifrån. Precis som många andra i min ålder blir jag lite trött på min familj ibland, säger han och skrattar. Håltimme. Erik undrar om han hinner göra matteläxan nu.

10 SKOLAN Namn: Bina Ålder: 22 år Favoritämne i skolan: Matte och samhällskunskap Fritidsintressen: Löpning och boccia Uppvuxen i: De första nio åren i Teheran i Iran. Sedan Sundbyberg i Stockholm Bina sitter framför sin dator tillsammans med elevassistenten Eva. Det är lektion i svenska 2 och han jobbar med en skrivövning. I vanliga fall är de tre elever på svenska 2-lektionerna men idag är en tjej borta. Bina får hjälp av sin lärare Anki för att få upp flytet i texten. Den bärbara dator som han använder är sprillans ny. Det underlättar att ha en egen dator som jag kan ta med mig hem. Tidigare har jag mejlat dokument mellan skolan och hemma och det krånglade ganska ofta, säger Bina. Datorn har han köpt också med tanke på projektarbetet som eleverna gör i fyran. Jag har valt att göra en dokumentärfilm och behöver en bra dator för att kunna redigera, berätta han. BYTTE PROGRAM Bina går i fyran men det är hans femte år på riksgymnasiet i Stockholm. Första året gick han på individuella programmet men kom fram till att han inte trivdes med det. Efter åtta månader kände jag att jag inte hade utvecklats så mycket som jag ville. Därför började vi diskutera ett programbyte. Bina ville gå samhällsprogrammet men skolan hade inte möjlighet att skapa en renodlad sådan klass. Därför är han

11 Besök Stockholm Två gånger på höstterminen och en gång på vårterminen har Rh-gymnasiet informationsdag för elever som går i åttan och nian. Läs-året 08/09 är det 6 oktober, 27 november och 30 mars. Då får besökarna information om riksgymnasiet och en rundvandring på skola, habilitering och elevhemmet. Elever som går i nian kan dessutom komma på ett besök till, under en till två dagar, och gå med i en klass (liten grupp) och provbo på elevhemmet. Elever som antagits får tillsammans med målsman sedan komma på ytterligare ett besök i april-maj. Då gör man en planring för studier, hjälpmedel och assistentbehov. För mer information och bokning av besök kontakta: Kristina Axelsson, tel eller kristina.axelsson@utbildning.stockholm.se inskriven i en medieklass och läser nästan alla ämnen som ingår på samhällsprogrammet. Vi är sex stycken i klassen. Fyra läser på medieprogrammet och en läser handelsprogrammet. Och jag läser alltså på medieprogrammet med samhällsinriktning, säger han. RIKSGYMNASIET INTE ETT SJÄLVKLART VAL För Bina var det inte självklart att söka till riksgymnasiet. Han hade gått i Rh-klass tidigare men ville prova att läsa i en vanlig klass på ett vanligt gymnasium. Ändå blev han Lektion i svenska 2. Bina får stöd av elevassistenten Eva. övertalad av skolan och sina föräldrar att söka till riksgymnasiet. Fördelen här är väl att man kan få mycket stöd. Och våra lärare är duktiga. De är välutbildade och det märks att de är vana att arbeta med funktionshindrade. Till exempel är de bra på att lyssna. Jag får stopp i mitt tal ibland och de är bra på att lyssna klart, säger Bina. Andra fördelar med riksgymnasiet är möjligheten till habilitering på skoltid. Bina tror visserligen att han hade kunnat lägga sin habilitering på fritiden om han hade gått på ett vanligt gymnasium men nu passar han på att utnyttja resurserna. Varje vecka är jag en timme hos logopeden, en timme har jag sjukgymnastik och en timme träffar jag psykologen. Arbetsterapeuten och kuratorn träffar jag inte lika regelbundet, säger han. LÖPNING OCH STUDIER PÅ FRITIDEN Bina bor i Sundbyberg med sina föräldrar och sin lillasyster som snart ska fylla nio år. Han pendlar varje dag till skolan. Om det är lite trafik tar det 25 minuter. Är det kö kan det ta upp till en timme. På fritiden spelar han boccia och tränar löpning regelbundet. En gång i veckan tar jag min gåstol och ger mig ut och springer. Antingen springer jag inomhus i Solnahallen eller utomhus. Varje träningspass är mellan en och en och en halv timme, säger Bina. Övrig tid lägger han till stor del på studierna. Vissa kompisar tycker att jag pluggar för mycket eftersom jag inte alltid hinner träffa dem, säger Bina och skrattar. Text: Annika Wallin Foto: Per Dahl Bina har valt att göra en dokumentärfilm som projektarbete.

12 Namn: Elsa Ålder: 17 år Favoritämne i skolan: Ridning och matte Fritidsintressen: Musik, simning och ridning Uppvuxen i: Kiruna och Luleå RIDNING

13 Solen skiner över Umeå. I klassrummet pågår en lektion i samhällskunskap. Uppgiften handlar om att läsa och förstå artiklar i dagstidningar. Elsa har valt att arbeta med en text om en tjej som flytt ensam till Sverige. Elsa får läshjälp och stöd med ordförklaring av Maggan som är elevassistent. Klassen består av fem elever. I vissa ämnen deltar ytterligare en elev. Alla går på individuella programmet men i olika årskurser. För mig är det jättebra att gå i liten grupp. Jag behöver ett lugnare tempo för att orka med, säger Elsa. VÄLJER UTIFRÅN INTRESSE På klassens gemensamma schema står svenska, matte, engelska, samhällskunskap, data, idrott, matkunskap och tid för habilitering. Nytt för i år är att eleverna också kan välja ett ämne fritt utifrån sina intressen. Några av Elsas klasskompisar har valt bild, kemi och simning till exempel. För Elsa var det självklara valet ridning. Jag har ridit sedan jag var fem år och älskar hästar. Under hela läsåret kommer jag att rida varje onsdagseftermiddag. Den här dagen får hon sällskap till stallet av Maggan och klasskompisen Sandra. Sandra simmar vanligtvis på den här tiden men idag ska hon prova ridningen. De blir skjutsade av riksgymnasiets egen busschaufför. Väl framme börjar Elsa med att hämta hästen Pojken i hagen. Sedan ryktar hon. Kerstin, som äger stallet och håller på att utbilda sig till ridterapeut, hjälper till att sätta på sadeln. Elsa rider vanligen i 45 minuter och får instruktioner av Kerstin. Idag blir det en lite kortare stund på hästryggen eftersom Sandra också ska hinna prova. BOR MED BÄSTA KOMPISEN Elsa bor på ett elevhem som ligger tio minuters promenad från Dragonskolan. Hon träffar ofta Sandra och några av de andra klasskompisarna på fritiden. Och hon delar lägenhet med sin bästis. Min bästis är tre år äldre än mig. Vi har känt varandra sedan jag var fyra år och är som syskon. Hon gick redan på riksgymnasiet när jag flyttade hit så det kändes väldigt bra, säger Elsa. Som tur är har Elsa och hennes bästis ganska lika musiksmak. För så fort Elsa kommer hem efter skolan sätter hon igång datorn och börjar spela musik på sitt rum. Jag älskar melodifestivalen och är helt schlagerfixerad, säger hon. Musikintresset får hon också utlopp för i skolan. En gång i veckan har hon en individuell lektion med en musiklärare. Då händer det att hon spelar trummor till exempel. TRIVS MED ELEVHEMSPERSONALEN Allt fungerar bra på elevhemmet. Elsa tycker att hon klarar mycket på egen hand men när hon behöver stöd larmar hon på personalen. Besök Umeå Under den senare delen av höstterminen har Dragonskolan informationsdag om riksgymnasiet. Läsåret 08/09 är det den 17 november. Besökarna får allmän information, en guidad tur på skolan och på elevhem. Informationsdagen är i första hand till för elever som går i nian. Elever som har blivit antagna kan komma på ytterligare besök för att se över vilka anpassningar som behövs. Det brukar vara i april-maj. Då får eleven fördjupad information om skola, habilitering och den som beviljats boende kan prova att bo på elevhem. För mer information kontakta: Hans Unosson eller hans.unosson@umea.se Sandra, Alex och Elsa diskuterar en nyhetstext. Elsa får läshjälp av Maggan som är elevassistent. Jag har upptäckt att det kan vara väldigt lätt att trycka på den där larmknappen. Men snart ska jag ju flytta hemifrån så framöver tänkte jag skärpa mig lite och börja göra allt mer själv, säger Elsa och skrattar. Fast en sak får personalen gärna fortsätta att göra. Och det är att laga mat för det är de så bra på. Det finns en matförslagslåda där vi kan önska maträtter. Men jag har aldrig lagt någon lapp där för maten är så bra som den är! Text: Annika Wallin / Foto: Per Dahl

14 HALLÅ DÄR! Får eleverna en lika bra utbildning på riksgymnasiet som på ett vanligt gymnasium? Jag vågar påstå att de får en bättre utbildning på riksgymnasiet. För här går eleverna i mindre grupper och lärartätheten är högre. Det betyder att lärarna har mer tid för varje elev. Dessutom har alla elever en individuell studieplan som utgår från deras behov och önskemål. STUDIER Kan man önska vilka kurser man vill? Nästan. Man behöver förstås ha rätt förkunskaper men vi är mycket flexibla och försöker gå eleverna till mötes så att de kan läsa det de vill. Om en elev till exempel vill läsa flera kurser i matte så försöker vi ordna det. Är studiesituationen precis likadan på alla fyra riksgymnasieorterna? I grunden är det likadant. Alla elever på riksgymnasiet har rätt till lika god utbildning. Men utförandet kan skilja sig lite i detaljerna. Vad är viktigast för dig som rektor? Att eleverna trivs, får en bra utbildning och kan utvecklas på sina villkor. Jag känner alla elever här på Rh-gymnasiet. De vet att de kan komma till mig med förslag eller för att diskutera sina studieval. Min dörr är alltid öppen. På riksgymnasiet kan eleverna välja att läsa i liten grupp med lugnare tempo.

15 Inom riksgymnasiet går det att söka till vilket nationellt program som helst eller till individuellt program på en kommunal gymnasieskola. Om en elev vill studera på ett program som inte finns på huvudskolan kan eleven gå helt eller delvis på en annan skola. Eleven har då fortfarande tillgång till riksgymnasiets alla resurser som till exempel elevassistenter, habilitering och boende. Det är också möjligt att skapa ett specialutformat program med den inriktning som eleven önskar, på huvudskolan. Individuella och specialutformade program utarbetas i samråd med skolans studie- och yrkesvägledare eller rektor. PÅVERKA STUDIE SITUATIONEN Alla som börjar på riksgymnasiet utformar en individuell studieplan tillsammans med skolans studie- och yrkesvägledare eller rektor. I den individuella studieplanen skriver man hur studierna ska se ut på det program som eleven har kommit in på. Till exempel finns stora möjligheter att påverka studietakten. Eleven kan välja att gå integrerad i en vanlig gymnasieklass eller läsa i liten grupp. I liten grupp är tempot lugnare. Det går också att få enskild undervisning i ett eller flera ämnen. De flesta går på riksgymnasiet i fyra år men man kan få upp till sex år på sig att bli klar med sin gymnasieutbildning. Studieplanen omprövas flera gånger under studietiden och man kan alltså ändra sina val. GOD KVALITET PÅ UNDERVISNINGEN Utbildningarna på riksgymnasiet följer samma kursplaner och har samma betygskriterier som i den vanliga gymnasieskolan. Flera av lärarna undervisar även i andra klasser (som inte är klasser för elever med rörelsehinder) och många lärare har specialpedagogisk utbildning. STÖDPERSONER UNDER SKOLDAGEN Riksgymnasiets elever har tillgång till elevassistenter. De ger stöd i klassrummet, på rasterna, vid lunchen och hjälper till med alla saker man gör under skoldagen. HALLÅ DÄR! Vad gör en elevassistent? Det kan vara läs- och skrivhjälp i klassrummet, stöd för att komma igång med en uppgift och strukturering. Eller assistans vid toalettbesök och måltider. Vi ger också socialt stöd. Finns det något som ni inte gör? Vi är inte lärare. Det är alltid läraren som lär ut och har det pedagogiska ansvaret. Däremot kan vi till exempel förtydliga texter eller ge stöd vid planering av hur en uppgift ska genomföras. Vilka är det som arbetar som elevassistenter? Det är alla sorter! Tjejer och killar. Unga och äldre. Här i Göteborg är den yngsta elevassistenten 24 år och den äldsta är 62 år. Har varje elev en egen elevassistent? Nej, ingen har en egen assistent. Men vissa elever vill inte ha flera olika assistenter de behöver ha några få och då löser vi det. Jag ingår i en grupp på sju elevassistenter och vi arbetar tillsammans med eleverna som går i fyran. Utbildningarna har samma kursplaner och betygskriterier som i den vanliga gymnasieskolan. Vad är viktigast i ditt jobb? Mitt mål är att eleverna ska gå ut gymnasiet och känna att de haft en bra skolgång och att de har fått den hjälp och det stöd som de har behövt.

16 HALLÅ DÄR! PÅ ELEVHEM Hur vill du att det ska vara på elevhemmen? Det ska vara trivsamt och hemlikt. De som bor där ska känna trygghet och få chans att utveckla sin självständighet inför vuxenlivet. Gemenskapen är också viktig. Många får nya vänner när de bor tillsammans med andra ungdomar. Vilka är det som arbetar på elevhemmen? Våra boendeassistenter är i åldrarna 25 till 50 år ungefär. Det är både män och kvinnor, fast kvinnorna är i majoritet. De har utbildning som passar för det här jobbet. Många har till exempel läst omvårdnad eller barn- och fritid. Vad kan de ge för stöd? De ger stöd med allt utanför skoltid. Att laga mat, tvätta, städa, personlig omvårdnad, planering och fritidssysslor. Får man stöd även när man lämnar elevhemmet? Ja, boendeassistenterna följer gärna med ut när det behövs, till exempel vid shopping, biobesök eller på någon annan aktivitet. Elevhem i Umeå I rummen finns grundutrustning i form av säng, sängbord, skrivbord, bokhylla, garderob/byrå, lampor och gardiner. Men man får gärna ta med sig egna möbler. Det finns också möjlighet att ha eget telefon- och internetabonnemang på rummet. ETT SJÄLVSTÄNDIGT BOENDE Alla som bor på elevhem gör en planering tillsammans med personalen. Då kommer man överens om hur mycket stöd som eleven vill ha med till exempel tvätt, städning eller organisering av vardagsaktiviteter. Målsättningen är att eleven ska bli så självständig som möjligt. Varje elev har minst en kontaktpersonal. Kontaktpersonalen ska finnas till hands och svara på frågor, hjälpa till med att beställa hemresor och samordna de människor som finns runt eleven. På elevhemmen finns personal tillgänglig dygnet runt.

17 Kostnaden för att bo på elevhem är kronor i månaden. Det går att få Rg-bidrag för detta. För mer information se sidan 19. Gemensamt kök på ett av elevhemmen. UMGÅS MED KOMPISAR På elevhemmen finns en gemensam middagstid men i övrigt bestämmer man sina tider själv. Eleverna får gärna ha kompisar på besök och det går bra att bjuda in till exempelvis födelsedagsfester eller andra aktiviteter. Det finns stora möjligheter att hitta på saker tillsammans med de andra som bor på elevhemmen, men man kan förstås lika gärna välja att det lugnt på sitt eget rum. GÖTEBORG Elevhem finns i 18 lägenheter i tre bostadsområden nära Angereds centrum. Två till fyra elever delar lägenhet. Det finns också en tvårumslägenhet där man kan bo mer självständigt under en del av sista läsåret. Ett av de tre elevhemmen ligger mycket nära Angeredsgymnasiet. Från de övriga två bostadsområdena tar det cirka minuter att promenera till gymnasiet. KRISTIANSTAD Det finns fem elevhem som alla ligger i centrala Kristianstad. Ett av elevhemmen består av tio fristående lägenheter med en gemensam baslägenhet. Övriga boenden är korridorsboenden där varje rum har ett litet trinettkök, egen dusch och toalett. Det tar cirka fem minuter att gå från elevhemmen till Söderportgymnasiet. STOCKHOLM I Skärholmens centrum finns ett elevhem med korridorsboende. I samma fastighet finns fyra enrumslägenheter för de elever som önskar större självständighet. Alla elevrum har egen dusch och toalett. Högst upp i huset finns en restaurang/matsal som drivs av personal på elevhemmet. Där finns även LAN-rum med datorer som kan användas både till skolarbete och spel. Det tar cirka fem minuter att gå från elevhemmen till Stockholms Rh-gymnasium. UMEÅ Det finns två elevhem som ligger i centrala Umeå. Det är dels ett korridorsboende där varje rum har egen toalett, dusch och eget kök/kokvrå, dels lägenhetsboende där tre elever delar på kök och toaletter och dusch. Det tar cirka tio minuter att gå från elevhemmen till Dragonskolan.

18 HALLÅ DÄR! HABILITERING Vad kan man göra på habiliteringen? Det beror på vad man vill och behöver. Tillsammans med sina föräldrar och de som jobbar på habiliteringen gör varje elev en individuell plan. I planen bestämmer man hur mycket habilitering som eleven ska ha och vad den ska bestå av. Kan man ändra sig sedan? Ja, planen uppdaterar vi flera gånger under gymnasietiden. Under vissa perioder kanske eleven vill ha mycket habilitering och mindre under andra perioder. Ser habiliteringen likadan ut under alla år? Under elevernas sista år på gymnasiet är habiliteringen inriktad på hur det ska bli i framtiden. Till exempel kan kuratorn berätta om olika boendeformer och vilket stöd man kan få i dem. Arbetsterapeuten kan hjälpa till med intyg för bostadsanpassning och på sjukgymnastiken försöker vi hitta träningsformer som eleven kan fortsätta med framöver. Känner du alla elever här? Jag känner inte alla personligen men jag vet vilka alla är. Och jag jobbar som sjukgymnast i teamet. Det är kul eftersom jag får följa ungdomarna och deras utveckling. Tillsammans med habiliteringspersonalen gör eleven en plan för hur hans eller hennes behov ska tillgodoses. Habiliteringen kan till exempel bestå av friskvård, träning eller hjälp medelsutprovning och stöd i olika vardagsaktiviteter allt från att måla läpparna till att fixa med datorn eller att öva på att bo på egen hand. DE JOBBAR I HABILITERINGSTEAMET: SJUKGYMNASTEN ger individuella råd och stöd vid fysisk träning. Eleven vill kanske ägna sig åt styrketräning, konditionsträning, ha hjälp med ledrörlighet, smärtlindring eller teknikträning för rullstolen till exempel. ARBETSTERAPEUTEN ger stöd för att vardagliga aktiviteter ska fungera så bra som möjligt. Till exempel genom att hjälpa till vid utprovning av hjälpmedel eller vara stöd när elever vill prova att på egen hand i träningslägenhet. LOGOPED kan ge stöd för att förbättra tal och kommunikation. KURATORN kan hjälpa till i kontakter för till exempel studiebidrag, ledsagarservice, färdtjänst eller med att planera livet efter gymnasiet. PSYKOLOGEN kan göra utredningar av elevens starka och svaga sidor och finns till hands när det uppstår små eller stora bekymmer. SJUKSKÖTERSKAN kan vara rådgivande i medicinska frågor. HABILITERINGSLÄKAREN kan vara den som skriver medicinska intyg och gör regelbundna medicinska uppföljningar.

19 AKTIVITETSERSÄTTNING kan man få från och med juli det år man fyller 19 år. Bidragsbeloppen efter avdrag av preliminär skatt är normalt mellan och kronor per månad. STUDIEBIDRAG får man från och med kvartalet efter det att man fyllt 16 år och fram till och med vårterminen det år man fyller 20. Bidraget kommer automatiskt och därför behöver man inte skicka in någon ansökan. Studiebidraget är kr per månad. Exempel: Anders fyller 16 år den 20 juli. Anders får studiebidrag tidigast från och med den 1 oktober. Tidigare fick Anders barnbidrag. Barnbidraget går alltså över till studiebidrag under det år han fyller 16. STUDIEMEDEL består av bidrag och lån. Bidraget är 643 kronor per vecka. Det finns också möjlighet att låna kronor per vecka. Studiemedel kan man söka från och med hösten det år man fyller 20 år. RG-BIDRAG kan man få om man är antagen på riksgymnasiet och bor tillfälligt på utbildningsorten, på grund av att hemorten ligger så långt från skolan att det inte går att pendla. Rg-bidrag ska hjälpa till att betala extrakostnader för till exempel mat, boende och hemresor. (Alla som bor på elevhem betalar till exempel en avgift för kost och logi på kronor per månad). Bidrag ges för max 18 hemresor under läsåret, resa till skolan vid läsårets början och resa hem från skolan vid läsårets slut. Det är också möjligt att få bidrag för dagliga resor på skolorten och för vissa andra merkostnader. Bidraget lämnas för den del av kostnader för boende och resor som överstiger aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Nedan är två exempel som visar hur Rg-bidraget räknas ut: Exempel 1: Anna har lång resväg Anna måste flyga hem och varje tur- och returresa mellan hem och skola kostar kr. Hon har aktivitetsersättning med kr. Efter att ha betalat elevhemsavgiften har hon kr kvar varje månad. CSN multiplicerar skolårets nio månader med det belopp som hon har kvar per månad (9 x = ). Detta belopp divideras med kostnaden för en hemresa (22 500/5 000 = ca 4). Resultatet är att Anna kan betala 4 resor själv. Eftersom hon kan betala boendet själv samt 4 hemresor beviljas Rg-bidrag för den del av kostnaderna hon inte kan betala. Alltså kan hon få Rg-bidrag i form av 14 hemresor plus resorna till skolan vid läsårets början och slut. Exempel 2: Pelle har inte Aktivitetsersättning Pelle har inte pengar för att betala elevhemsavgiften på kronor varje månad och har utgifter för hemresorna. Varje tur- och returresa mellan hem och skola kostar 800 kronor. Pelle ska ha möjlighet att studera på riksgymnasiet samt åka hem 18 gånger under läsåret. Pelle får Rg-bidrag med kr varje månad, 18 hemresor att nyttja under läsåret plus resorna till skolan vid läsårets början och slut. BRA ATT VETA OM RG-BIDRAG En anhörig kan få bidrag för att komma på besök på skolorten, istället för att eleven reser hem. Om man inte själv kan ta sig mellan elevhemmet och skolan kan man få bidrag för dagliga resor med taxi eller buss. Det gäller en resa till skolan och en resa från skolan per dag. HÄR HITTAR DU ANSÖKNINGSBLANKETTER Man ansöker om Rg-bidraget på en blankett som heter Ansökan om Rg-bidrag. Den skickas ut automatiskt till alla som har blivit antagna till riksgymnasiet. Ansökan ska sedan skickas till CSN i Örebro. Man måste själv kontakta CSN för ansökan om studiemedel. VILL DU VETA MER? Kontakta CSN i Örebro: Tel: (kl och kl ) E-post: rgbidrag@csn.se Fax: Hemsida: Postadress: CSN Örebro, Box 364, Örebro.

20 Kontaktuppgifter Skola Rektor Kärstin Lyons Tel: E-post: Angeredsgymnasiet Grepgatan Angered Elevhem Verksamhetsansvarig Ulla Andreasson Tel: E-post: Habilitering Verksamhetsansvarig Elisabet Ljungström Tel: E-post: Kontaktuppgifter Skola Rektor Gunnar Niklasson Tel: E-post: Söderportgymnasiet Rg/Rh Västra Boulevarden Kristianstad Elevhem Enhetschef Anne-Lie Nilsson Tel: E-post: Habilitering Föreståndare Catharina Kampf Tel: E-post: Kontaktuppgifter Skola Rektor Ann-Christin Wangler Tel: E-post: Stockholms Rh-gymnasium Bredholmstorget 4 Box Skärholmen Elevhem Enhetschef Kerstin Wallin Tel: E-post: kerstin.s.wallin@sll.se Habilitering Habiliteringscenterchef Annette Sjöberg Tel: E-post: annette.sjoberg@sll.se Kontaktuppgifter Skola Rektor Ingemar Palbom Tel: E-post: ingemar.palbom@umea.se Dragonskolan Dragongatan Umeå Elevhem Områdeschef Ann-Sofie Fahlén Tel: E-post: ann-sofie.fahlen@umea.se Habilitering Föreståndare Zarah Gunnarsson-Routledge Tel: E-post: zarah.gunnarsson.routledge@vll.se