SAMRÅDSHANDLING. Förslag till detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga. Upprättad 3 juli 2014

Transkript

1 SBN Förslag till detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga Upprättad 3 juli 2014 Normalt planförfarande - nya PBL Upprättad av Samhällsbyggnadsförvaltningen KARLSKOGA KOMMUN SAMRÅDSTID 5/5-26/ Möckeln

2 Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga Karlskoga kommun Örebro län Upprättad av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga

3 PLANBESKRIVNING Planbeskrivningen är till för att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd och att redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan. VAD ÄR EN DETALJPLAN? Detaljplanen är ett juridiskt dokument som talar om hur mark- och vattenområden får användas inom ett avgränsat område. En detaljplan medför både rättigheter och skyldigheter som till exempel byggrätt, avstyckningsrätt eller skyldigheter att utforma byggnader på något speciellt sätt. Planen är även bindande vid prövning av lov. Detaljplaneprocessen vid normalt planförfarande: Planbesked StartPM/Beslut Behovsbedömning/samråd (programsamråd) Samråd Granskning Antagande Laga kraft HANDLINGAR Planförslaget består av: Här befinner sig detaljplanen nu! Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning med genomförandefrågor Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse efter samrådet PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG BAKGRUND I bostadsområdet Nedre Skranta regleras en stor andel av bostadsfastigheterna av en äldre detaljplan från Den inaktuella detaljplanen har bidragit till att de privata fastighetsägarna begränsas i sin önskan om sitt boende till den byggnadsstandard som rådde för drygt 60 år sedan. Flera bygglovsansökningar har avslagits under de senaste åren på grund av att gällande detaljplan inte motsvarar dagens boendepreferenser och kommunen riskerar att inte följa med i utvecklingen om inte situationen förändras. SYFTE Syftet med detaljplanen är att inventera bostadsbebyggelsen i Nedre Skranta och föreslå förändringar för att uppdatera till en modern boendestandard. PLANENS FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKEN Enligt Miljöbalkens (MB) 3 kap. ska mark- och vattenområden användas för de ändamål de är mest lämpade. Miljöbalkens 4 kap. innehåller särskilda bestämmelser för områden av riksintresse för till exempel natur- och kultur, friluftsliv och rörligt friluftsliv. Det 5 kapitlet innehåller föreskrifter om miljökvalitetsnormer för luft och vatten. 3

4 Enligt kommunens bedömning kommer detaljplanens genomförande inte att leda till betydande miljöpåverkan. Inget överskridande av miljökvalitetsnormer för vatten eller luft (5 kap MB) kan befaras. Detaljplanen motverkar inte heller kommunens miljökvalitetsmål. Detaljplanen bedöms därför vara förenlig med Miljöbalkens 3, 4 och 5 kap. PLANDATA LÄGE Planområdet är beläget i stadsdelen Skranta, cirka 1,5 km sydväst om Karlskoga centrum. AREAL & OMFATTNING Planområdets areal är cirka 17 hektar och omfattar flera bostadskvarter och privata fastigheter. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Karlskoga kommun äger fastigheterna Bregården 2:84, Aggerud 2:36, Gökärten 1 och Prästkragen 17 som omfattas helt eller delvis av detaljplanen. Resterande fastigheter inom planområdet är privatägda villatomter. Bild 1. Lägesöversikt över planområdet i förhållande till Karlskoga tätort. Planområdet är utmärkt med en gul ring. Bild 2. Planområdets omfattning 4

5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN BESLUT OM NY DETALJPLAN Samhällsbyggnadsnämndens ordförande beslutade på delegation , att uppdra samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga. ÖVERSIKTSPLAN I översiktsplanen för Karlskoga kommun, antagen av kommunfullmäktige 1 mars 2011, är Nedre Skranta-området markerat som Befintliga områden med småhus i kapitlet om Boende. Nedre Skranta har även attraktiva kvalitéer i och med det sjönära läget som enligt översiktsplanen bör prioriteras. Dessutom ska bostadsbebyggelsen utvecklas och utformas efter efterfrågan. DETALJPLAN Följande detaljplaner är gällande inom planområdet: Nr 63 (4 st) Nedre Skranta, fastställd , akt 1883K-1924:1 Detaljplanen gäller för flera kvarter inom Skranta-området där det aktuella planområdet berör vissa delar. Detaljplan nr 63 medger, för de flesta berörda kvarteren, bostadsbebyggelse i två våningar, i form av fristående hus. Flera tomter är även väldigt begränsade i form av stora delar prickmark. Delar av gällande detaljplan utgår och ersätts med aktuell detaljplan. Nr 189 Kv Blåsippan, fastställd , akt 1883K-4680 Detaljplanen gäller för kvarteret Blåsippan och medger fristående bostäder i två våningar (ej vind) med en generös byggrätt. Gällande detaljplan utgår helt och ersätts med aktuell detaljplan. Nr 212 (4 st) Trafikområde Kanongatan, fastställd , akt 1883K-5139 Detaljplanen är delad, varav den berörda delen utgår och ersätt med aktuell detaljplan aktuell planläggning. Tidigare var området planlagt främst för gata och park. Nr 285 Kv Gökärten, fastställd , akt 1883K-5779 Området är planlagt för allmänt ändamål med en högsta byggnads-höjd på en våning. Idag pågår förskoleverksamhet inom området där byggrätten är relativt begränsad med en del prickmark. Detaljplanen utgår helt i och med aktuell planläggning och ersätts av aktuell detaljplan. Nr 515 Svanbergsvägen - Kv Daldockan m fl, fastställd , akt 1883-P06/1 Bild 3. Detaljplaneöversikt. Röd markering visar planområdets omfattning. 5

6 Detaljplanens syfte var att omvandla ett antal ytor med parkmark till kvartersmark för att skapa byggrätter för 3-4 villor. Detaljplanen utgår helt i samband med aktuell planläggning då gällande plan omfattas av aktuellt planområde. Nr 551 Fibblan 6, fastställd , akt 1883-P11/5 Detaljplanen är en frimärksplan som gjordes för endast en fastighet. Planens intentioner med utökad byggrätt tas med i aktuell planläggning då det är en del av syftet. Detaljplanen utgår helt och ersätts med aktuell detaljplan. ÖVRIGT Under sommaren 2014 har en bebyggelseinventering gjorts över Nedre Skranta som syftar till att studera nuvarande bebyggelse, var och hur gällande detaljplaner bör uppdateras samt utgöra en kunskapsgrund för framtida detaljplaner i området. Inventeringen har mynnat ut till ett PM och ligger till grund inför aktuell planläggning. FORNLÄMNINGAR På fastigheten Prästkragen 12 har fynd av flintyxa gjorts vid grundgrävning (källa Riksantikvarieämbetet). Fyndet klassificeras som övrig kulturhistorisk lämning enligt antikvarisk bedömning. I övrigt finns inga kända fornlämningar eller andra kulturhistoriskt värdefulla miljöer inom eller i anslutning till planområdet. Om man vid grävning eller annat arbete skulle påträffa fornlämningar som ej tidigare varit kända, föreligger anmälningsplikt enligt fornminneslagen. TOMTINDELNING För området gäller flertalet tomtindelningar vilka bedöms kunna upphävas i samband med att aktuell detaljplan vinner laga kraft. De tomtindelningar som berörs inom planområdet fyller idag inte någon funktion. MILJÖBEDÖMNING När en detaljplan eller ett program upprättas eller ändras, ska kommunen göra en bedömning om planens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om planens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) göras i samband med planarbetet. Syftet med detta är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. I arbetet med detaljplanen har en s.k. behovsbedömning för MKB tagits fram, utformad som en slags checklista, och utifrån den har en samlad bedömning gjorts. Det aktuella planförslaget bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan och någon MKB har därför inte upprättats. 6

7 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING Nedre Skranta karaktäriseras av den sluttande topografin som från Degerforsvägen i nordväst/väst sluttar mot Möckeln i öst/sydöst. Skillnaderna mellan hösta punkten vid Degerforsvägen i sydväst och den lästa punkten vid sjön är drygt 30 meter. Exploateringen av området har anpassatas efter topografin på så sätt att bebyggelse ligger i terrasser mot sjön. Den sluttande topografin är inte jämn utan varierar. Det finns tre större terrasser, där markens lutning är relativ flack med en svag sluttning, en övre närmast Degerforvägen, en mellerst kring Systerstigen och Lyckåsvägen samt en lägre som ligger öster om Övre Trädgårdsgatan. Mellan de tre terrasserna går brantare sluttningar, där den brantaste lutningen går genom kvarteren Fibblan, Prästkragens västra del, sydost om kvarteret Gulmålan och genom kvarteret Vårlöken. Generellt är sluttningarna mer utmärkande i den västra, nordvästra och norra delen av området. NATUR Mark, vegetation & vatten Vegetationen karaktäriseras främst av de individuella trädgårdarna med fruktträd, buskar och klippta gräsmattor men skiljer sig även mellan den övre och nedre delen av området. I den övre delen av Skranta samt den branta sluttningen är vegetation högre och platsen upplevs mer igenväxt. Den nedre delen av området upplevs mer öppen och närmare sjön. Bild 4. Vegetation och topografi i området. Troligtvis har dessa delar, till exempel kvarteren Daggkåpan och Daldockan tidigare varit en del av sjön. Området har även, på grund av topografin, flera utblickar nedåt mot sjön Möckeln. Längst söderut inom planområdet finns en grusad gångstig och är ett populärt gångstråk som leder bland annat ned till sjön Möckeln och strandpromenaden. ALLMÄN PLATS Största delen av planområdet består främst av kvartersmark (enligt de gällande detaljplanerna) vilket innebär att området inte har särskilt mycket allmän platsmark planlagt (mer än befintliga gator). BEBYGGELSE Bebyggelsen i området består till stor del av friliggande bostadhus i 1,5 våningar till 2,5 våningar. Den äldsta bebyggelsen är ifrån tidigt 1900-tal men den största delen är byggd Flera bostadshus är även byggda under 1960-talet. Generellt är bebyggelsen i den norra delen av Skranta äldre och större, troligtvis på grund av Skrantabackens betydelse som före detta väg till Degerfors. Stora avstyckningar gjordes under 1910-talet och efter det började området bebyggas. I utformningen av enbostadsbebyggelsen syns 7

8 det att flera hus är av en äldre karaktär. Kännetecken är dels byggnadens placering genom antingen långt in på fastigheten inramade av trädgårdar med större träd eller i lid med gatan, till exempel i kvarteren Fibblan. Andra kännetecken är även byggnadernas utformning, så som mansardtak och snickarglädjedetaljer i t.ex. takutsprång verandor och spröjsade fönster. Under åren har bebyggelsen förändrats, byggts till och om samt har fastigheter förtätats med fler enbostadshus. Det är därför svårt att identifiera miljöer där bebyggelsen och dess struktur är i original och så pass karaktäristisk att den är skyddsvärd i ett kulturhistoriskt perspektiv. Den varierande utformningen gör även att området inte är känsligt för förändringar och ny bebyggelse. Området detaljplanelades år 1953 för första gången. Detaljplan 63, Nedre Skranta är fortfarande gällande för stora delar av området vilket medför daterade bestämmelser kring hur de privata fastighetsägarna får bygga. För den friliggande bebyggelsen finns i princip två varianter av bestämmelser som medger mindre eller större enbostadshus. För den mindre bebyggelsen gäller en utnyttjandegrad på 120 m 2 för huvudbyggnad och 30 m 2 för komplementbyggnad. För de större friliggande bostadhusen får inte den totala byggnadsytan uppta mer än en femtedel, 20% av fastighetsytan och vind får ofta inredas. Taklutning skulle i båda fallen vara högst 30. VERKSAMHETER & SERVICE Inom planområdet finns en kommunal förskola på fastigheten Gökärten 1. I övrigt finns flera verksamheter utanför själva planområdet, till exempel lasarettet i sydväst och flera skolor i nordost. GATOR & TRAFIK Gatunät Den nuvarande väg- och fastighetsstruktur fastlades och formades i och med detaljplan 63 från Innan var både väg- och fastighetsstrukturen mer organisk utifrån topografin och hade skapats utifrån de större vägarna allteftersom. Kvarteren som reglerades i detaljplanen blev mer systematiskt Bild 5. Typiskt gaturum i området organiserade i stora fyrkantiga kvarter, vilket tydligt ses i den nedre delen av området. Vägnätet är anpassat efter topografin och slingrar sig ner för sluttningen. De tvärgående vägarna utgår från och binds samman genom Höggläntavägen samt parkstråket i söder. Genom att Degerforsvägen och Boängsvägen byggdes skedde en större förändring i kvartersstrukturen och vägstrukturen. Skrantabacken hade tidigare varit genomfartsväg mot Degerfors från Karlskoga och därmed varit en större och viktigare led. I och med att trafikstrukturen även ändrades norr om området så finns det längre ingen direkt koppling in till centrala Karlskoga. 8

9 Nedre Skranta satt tydligare ihop med övriga delar av Skranta (Skrantahöjden) och norrut men blev i och med Degerforsvägen mer isolerat och definierat som område. Degerforsvägen norr om planområdet är idag en länsväg med hög trafikbelastning. Kollektivtrafik Strax öster om planområdet finns tre hållplatser som trafikeras av linje 4 (stadsbuss). Parkering & utfarter Parkering och utfarter finns på den egna tomten för alla fastighetsägare. Förskolan på Gökärten 1 finns en befintlig parkeringsyta på förskolans framsida med in- och utfart mot Nedre Trädgårdgatan. MILJÖFÖRHÅLLANDEN Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap Miljöbalken. Idag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, för ytvatten, grundvattenförekomster samt för omgivningsbuller. MKN Luft Karlskoga kommun bedömer att MKN för utomhusluft inte är på väg att överskridas varken i nu läget eller efter antagandet av den här detaljplanen. Luftkvalitén i Karlskoga är, i jämförelse med de nationella gränsvärdena, av god kvalitet, dvs underskrider normerna generellt sett. MKN Vatten Lonnen, som är Karlskoga kommuns råvattentäkt, är idag övergödd och den ekologiska statusen bedömdes som otillfredsställande i den senaste statusklassningen (2009). MKN är satt till god ekologisk status år Planområdet hör till Möckelns avrinningsområde. Karlskoga kommun förespråkar lokalt omhändertagande av dagvatten där det finns förutsättningar för det och där det i övrigt är lämpligt. Då Nedre Skrantas topografi är speciell med mycket sluttningar i området, är det viktigt att se till att det egna dagvattnet inte rinner ner till granntomten. Lokalt omhändertagande av dagvatten inom den egna fastigheten bör därför vara ett krav inom planområdet. Förorenad mark Enligt kommunens granskningskarta finns det inga anmärkningar på förorenad mark inom planområdet. Däremot finns en misstänkt Bild 6. Ras- och skredrisk kartering. 9

10 förorening på fastigheten Gullvivan som gränsar till planområdet i norr på grund av en bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier med cistern för brandklassad vätska. Radon & skredrisk Det finns, enligt kommunens granskningskarta, ingen registrerad förekomst av radon inom planområdet. Cirka 250 meter öster om planområdets östligaste kant sträcker sig ett område i nord-sydlig riktning som klassas som eventuellt riskområde för radon. Vad gäller skredrisk, finns en del risker utbrett inom planområdet. Se bild 6 på sida 9. Rödmarkerade områden innebär att ras- och skredrisken är uppmätt till klass 1 då det främst förekommer lera och silt i dem områdena. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten & avlopp De flesta vatten- och avloppsledningarna löper längs med gatorna i vägkant. I vissa fall går de i fastighetgräns mellan fastigheterna. Det finns även flera dagvattenbrunnar i området. Se bild 7 nedan. El & energi Likt vattenledningarna går även elledningarna främst i vägkanterna runt om i hela planområdet och in till befintliga hushåll. Fjärrvärmen är inte särskilt påtagligt inom planområdet. I den sydvästra delen finns det ett fåtal villafastigheter som är anslutna till fjärrvärmenätet. Se bild 8 nedan. Bild 7. Vatten- och avloppsledningar inom planområdet. De gröna cirklarna visar befintliga dagvattenbrunnar 10 Bild 8. Elledningar i området, motsvarar de lila linjerna. Fjärrvärmeledningar finns främst strax väster om planområdet och är illustrerade med orange linjer.

11 Avfall Privata hushåll inom planområdet ansvarar för det egna hushållsavfallet inom fastigheten som hämtas av Karlskoga Energi & Miljö. Närmsta återvinningsstation finns strax (cirka 0,5 km) norrut på Skolgatan, vid parkeringen mot E18. Cirka 4,5 kilometer väster om Karlskoga tätort, i riktning mot Kristinehamn/Karlstad, ligger Mosseruds avfallsanläggning, för grovsopor i form av möbler, cyklar, elektronik, vitvaror, etc. Bredband & tele Bredbandskablarna är inte lika utbredda inom planområdet som resterande nämnda ledningar ovan. Se bild 9 till höger. Bild 9. Bredbandskablar illustreras av de gröna linjerna. 11

12 FÖRÄNDRINGAR ÖVERGRIPANDE Detaljplanen syfte är att föreslå utökade byggrätter som grundar sig i de principnivåer för utnyttjandegrad som Karlskoga kommuns Samhällsbyggnadsförvaltning tagit fram. Principnivåerna innebär att en fastighet kan bebyggas med cirka 25 procent av fastighetsarean. Tillsammans med principnivåerna och en bebyggelseinventering av området Nedre Skranta har det tagits fram ett förslag på olika utnyttjandegrad som är lämpliga i området (se bild 10 på sida 14). I bebyggelseinventering har flera aspekter studerats, bland annat bebyggelsens utformning, gestalning och placering mot gata samt gaturummets skala och karaktär. Även topografin i området har studerats då detta har en stor påverkan på områdets karaktär och utvecklingsmöjligheter. NATUR & ALLMÄN PLATS Detaljplanen föreslår ingen reglering av vegetationen inom planområdet mer än att planlägga de delar av vegetationen som finns som allmän platsmark; NATUR. Användningen NATUR kan i mindre omfattning inrymma parkanläggningar av olika slag, motionsslingor, etc., men förutsätter inte detta och heller ingen annan skötsel än viss städning och ibland röjning. I övrigt är största delen av planområdet kvartersmark och ingen allmän platsmark utöver NATUR och LOKALGATA/HUVUDGATA har planlagts. BEBYGGELSE Byggrätterna för de olika bostadsfastigheterna (B) pendlar främst mellan m 2 och m 2. Byggrätterna är beroende av fastighetsstorlek och lämplighet avseende tomternas topografi (se plankarta och bestämmelsen e 2 ). De flesta fastigheterna medges även en byggrätt på två (II) våningar, utan vindsvåning (v 1 - vind medjes ej). För komplementbyggnader, så som garage, carport, uthus, etc. gäller en byggnadshöjd på 2,5 meter. Detaljplanen möjliggör även mindre förvärv av kommunal mark som idag inte har någon särskild användning (se genomförandefrågor på sida 15). Samhällsbyggnadsförvaltningen värnar om att sex meter ska gälla mellan byggrätt och kommunal gata för att undvika trafikfarliga situationer, till exempel att bilar backar ut direkt på gatan. Detta visas som prickad mark i plankartan som avgränsas av en egenskapsgräns. Det finns inget annat behov av att styra exakt placering av bebyggelsen på privata fastigheter i området, då området inte är utpekat som kulturhistoriskt värdefullt. Förskolan (S 1 ) föreslås en exploateringsgrad på 30% av fastighetens totala area. På grund av Boängsvägens närhet bör en skärm placeras närmast vägen för att dämpa trafikbullret i utomhusmiljön. Högsta byggnadshöjden för bebyggelse på Gökärten 1 föreslås vara 3,5 meter, vilket motsvarar en (I) våning. Komplementbyggnader får uppgå till en byggnadshöjd på 2,5 meter. Längst söderut finns en teknisk anläggning planlagd. Samma byggnadshöjd som i övrigt inom planområdet föreslås gälla även för denna (2,5 meter). 12

13 GATOR OCH TRAFIK GATUNÄT, PARKERING & UTFARTER Inga förändringar i gatunätet erfordras. De gator som ingår i planområdet planläggs som allmän platsmark; LOKALGATA respektive HUVUDGATA i enlighet med Karlskoga kommuns trafiknätsanalys. Respektive fastighetsägare ansvarar för parkering inom den egna fastigheten. På fastigheten Gökärten 1, där detaljplanen föreslår användningen förskola (S 1 ), finns en befintlig parkeringsyta på förskolans framsida med in- och utfart mot Nedre Trädgårdgatan. MILJÖFÖRHÅLLANDEN Karlskoga kommun bedömer att planläggningen inte leder till några förändringar som innebär ökade störningar eller risker för omgivningen gällande föroreningar eller radon jämfört med gällande detaljplaner. TEKNISK FÖRSÖRJNING Inga förändringar förväntas behöva ske inom planområdet gällande den tekniska försörjningen. Däremot tillkommer en del nya ledningsrättsområden inom planområdet (u-områden, se plankarta) där marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar och inga byggnader får uppföras. De nya ledningsrätterna berör flera privata fastighetsägare. Avfallshantering är fastighetsägarens ansvar. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Planen bekostas av Karlskoga kommun. Se även genomförandefrågor på sida

14 Bild 10. Föreslagen utnyttjandegrad utifrån Bebyggelseinventeringen för Nedre Skranta som genomfördes Teckenförklaring Nivåer för utnyttjandegrad alt alt alt alt alt övrig Aktuellt planområde är markerat med en 0 röd streckad 100 linje. De 200föreslagna 300utnyttjandegraderna grundar sig i de principer för utnyttjandegrad som Karlskoga kommun använder Meters sig av vid planläggning. Principnivåerna är utformade inom Samhällsbyggnadsförvaltningen och baseras på fastighetsstorlekarna inom kvarteret och närliggande kvarter. Syftet är att skapa en god bebyggd miljö där stadsrummen exploateras enhetligt och att respektive fastighet inte bebyggs med mer än cirka 25 % av fastighetsytan. 14

15 GENOMFÖRANDEFRÅGOR HANDLÄGGNING OCH TIDPLAN Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt lagstiftningen i nya Planoch bygglagen (PBL - SFS 2010/900). Arbetet med planen påbörjades i juli 2014 och handläggs under samma år. Detaljplanen förväntas kunna antas under år Bygglov kan handläggas parallellt och ges i och med att planen vunnit laga kraft. Även lantmäteriförrättningar kan handläggas parallellt med planhandläggningen. ANTAGANDE Då detaljplanen inte strider mot översiktsplanen och i övrigt inte omfattar frågor av principiell art föreslås att den kan antas av samhällsbyggnadsnämnden. GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden skall vara 5 år efter det att planen vunnit laga kraft. HUVUDMANNASKAP OCH ANSVARSFÖRDELNING Inom kvartersmark ansvarar respektive fastighetsägare/verksamhetsutövare för byggande, drift och underhåll inom kvartersmark. Karlskoga Energi & Miljö AB är huvudman för de allmänna ledningsnäten och ansvarar för utbyggnad av VA-nät samt el- och fjärrvärmenät. Skanova är ansvarig för telenätet. Karlskoga kommun är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. AVTAL Mellan Karlskoga kommuns Samhällsbyggnadsförvaltning och Plan-och exploateringsavdelning finns ett avtal upprättat gällande detaljplaneläggning av Nedre Skranta. FASTIGHETSBILDNING OCH FASTIGHETSRÄTTSLIGA KONSEKVENSER Inom planområdet är det möjligt att förvärva Prästkragen 17 (394,85 m 2 ) till angränsade fastigheter på lämpligt vis. Det finns även möjlighet att förvärva en del av Bregården 2:84 (cirka 240 m 2 ) till Fibblan 10 eller annan lämplig grannfastighet. De tomtindelningar som berörs inom planområdet och som idag inte längre fyller någon funktion, upphävs i samband med att aktuell detaljplan vinner laga kraft. SERVITUT Flertalet servitut inom planområdet har idag tappat sitt värde helt och bör kunna upphävas. Utredning sker hos Karlskoga kommuns lantmäterimyndighet under detaljplanens samrådsskede och redovisas i granskningshandlingarna. PLANEKONOMI Planläggning bekostas av Karlskoga kommuns Plan- och exploateringsavdelning. 15

16 TEKNISKA UTREDNINGAR Fastighetsägaren/verksamhetsutövaren, eller av denne anlitad byggherre/entreprenör, är ansvarig för erforderliga tekniska utredningar, så som till exempel geotekniska undersökningar, inför byggande eller andra åtgärder på respektive fastighet. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen är upprättad av: Sanda Madjo, Fysisk planerare, Samhällsbyggnadsförvaltningen Lisa Dieckhoff, Fysisk planerare, Samhällsbyggnadsförvaltningen Hans Bohlin, Plansekreterare, Samhällsbyggnadsförvaltningen Under arbetets gång har samråd med berörda tjänstemän inom kommunen skett. Samhällsbyggnadsförvaltningen Karlskoga kommun 16

17 X Y Detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga SBN PLANKARTA Ej i skala SAMRÅDSTID 5/5-26/ PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden som har nedanstående beteckning. Där beteckningen saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. GRÄNSER Planområdesgränsen redovisas 3 m utanför området. Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser HUVUDGATA Trafik mellan områden LOKALGATA Lokaltrafik NATUR Naturområde GCMVÄG Gång-, cykel- och mopedväg Kvartersmark B Bostäder E 1 Tekniska anläggningar; transformatorstation S 1 Förskola UTNYTTJANDEGRAD / FASTIGHETSINDELNING e1 00 Högsta exploateringsgrad i procent per fastighetsarea e2 000/00 Största byggnadsarea i m 2 av fastighetsarea för huvudbyggnad respektive PLACERING, UTFORMNING OCH UTFÖRANDE Placering Komplementbyggnader ska placeras minst 1 meter från tomtgräns Utformning Högsta byggnadshöjd i meter Minsta respektive största taklutning i grader II III IV Högsta antal våningar v1 Vind får inte inredas ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft 17 Spår 2:71 4 Fastighetsbeteckningar BOFORS, MALLEN Traktnamn, Kvartersnamn Hultmansgatan Gatunamn Lr Ledningsrätt Servitut Grundkartan framställd genom uttag från kartdatabasen Serv Koordinatsystem SWEREF Transformator, Skärmtak Höjdsystem Rikets Epok 1900 Mätklass II NORMALT SKALA 1:1000 PLANFÖRFARANDE Meter Vid utskrift i A1-format DETALJPLAN Denna detaljplan reglerar vad marken (och vattnet) får användas till och hur den får bebyggas. Regleringen sker med stöd av plan- och bygglagen, PBL, och omfattar de på denna plankarta angivna bestämmelser. Därutöver finns i PBL generella bestämmelser som skall iakttas vid byggande. Till planens laga handling finns en beskrivning som är ett tolkningshjälpmedel till planens formella innebörd. Nedre Skranta Industribyggnad Träd Koordinater Rutnätspunkt

18 Spår 2:71 4 Fastighetsbeteckningar BOFORS, MALLEN Traktnamn, Kvartersnamn Hultmansgatan Gatunamn Lr Ledningsrätt Serv Servitut Transformator, Skärmtak X Y Industribyggnad Träd Koordinater Rutnätspunkt Grundkartan framställd genom uttag från kartdatabasen Koordinatsystem SWEREF Höjdsystem Rikets Epok 1900 Mätklass II PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden som har nedanstående beteckning. Där beteckningen saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. PLACERING, UTFORMNING OCH UTFÖRANDE Placering Komplementbyggnader ska placeras minst 1 meter från tomtgräns GRÄNSER Planområdesgränsen redovisas 3 m utanför området. Användningsgräns Egenskapsgräns Utformning Högsta byggnadshöjd i meter Minsta respektive största taklutning i grader II III IV Högsta antal våningar v1 Vind får inte inredas ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser HUVUDGATA Trafik mellan områden LOKALGATA Lokaltrafik NATUR Naturområde GCMVÄG Gång-, cykel- och mopedväg SKALA 1:1000 Vid utskrift i A1-format DETALJPLAN Meter ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft Nedre Skranta NORMALT PLANFÖRFARANDE Denna detaljplan reglerar vad marken (och vattnet) får användas till och hur den får bebyggas. Regleringen sker med stöd av plan- och bygglagen, PBL, och omfattar de på denna plankarta angivna bestämmelser. Därutöver finns i PBL generella bestämmelser som skall iakttas vid byggande. Till planens laga handling finns en beskrivning som är ett tolkningshjälpmedel till planens formella innebörd. KARLSKOGA KOMMUN Kvartersmark B SBN LAGA KRAFT... Eleonore Åkerlund, Mark- och planeringschef Bostäder Tekniska anläggningar; transformatorstation Förskola E 1 S 1 UTNYTTJANDEGRAD / FASTIGHETSINDELNING e1 00 Högsta exploateringsgrad i procent per fastighetsarea e2 000/00 Största byggnadsarea i m 2 av fastighetsarea för huvudbyggnad respektive TECKENFÖRKLARING GRUNDKARTA Stödmur Använd gräns, Plangräns BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Byggnad får inte uppföras u Marken skall vara tillgänglig för underjordiska ledningar Traktgräns Vägkant Bostadshus, Uthus Kvarterstrakt Allmän byggnad, Kyrka Fastighetsgräns Dagvatten Dagvatten från tak och annat naturligt dagvatten skall avledas till grönytor för fördröjning inom den egna fastigheten. Staket Slänt

19 ORDLISTA Nedan beskrivs några av de begrepp som används i planbeskrivningen. Allmän platsmark Ytor som ska vara tillgängliga för allmänheten, t ex gator, parker, torg och vägar. För att ytorna ska vara allmän platsmark i juridisk mening måste detta anges med särskilda bestämmelser i detaljplan. Kommunen äger normalt alltid allmän platsmark och har ansvar för dess skötsel. Allmän platsmark får inte säljas eller upplåtas för enskilt bruk, undantaget torgplatser och liknande. Antagande/Antagandebeslut Det beslut som kommunens byggnadsnämnd eller motsvarande tar när en detaljplan eller områdesbestämmelser fastställs. Kommunens antagande-beslut kan av personer som berörs av planen överklagas till länsstyrelsen. Byggnadsarea Den totala ytan för en eller flera byggnader, beräknad utifrån dess ytterväggar. Byggrätt Den yta på en planlagd fastighet där fastighetsägaren har rätt att bygga eller anlägga det detaljplanen reglerar, dvs byggnadsnämnden måste ge bygglov för en sådan åtgärd och den kan inte ifrågasättas. Dagvatten/Dagvattenledning Regn- och smältvatten som via diken eller ledningar når sjöar och vattendrag. I äldre ledningsnät där dagvattenbrunnar är anslutna till samma nät (sk kombiledningar) som spillvatten (avlopp från bebyggelse) leds dagvattnet till kommunens reningsverk. Vid ny- och omläggning läggs särskilda dagvattenledningar som inte leds till reningsverket utan till lämplig recipient (dike, vattendrag eller sjö). Fastighet Ett markområde (en tomt) som är fast egendom med eller utan tillhörande fastighetstillbehör (tex byggnader, andra anläggningar och växtlighet). Ordet fastighet används ofta felaktigt som benämning på en byggnad. Markområde som utgör rättslig enhet. Fastighetsreglering/ fastighetsbildning Lantmäteriåtgärder av olika slag i syfte att skapa nya tomter, lägga till mark till befintliga tomter och liknande. Förrättning Lantmäteriåtgärd av något slag i syfte att skapa nya tomter, lägga till mark till befintliga tomter, bilda en samfällighet och liknande. GC-väg/GCM-väg Gång-/cykelväg respektive gång-/ cykel- och mopedväg. Formell benämning av vägtyp som i en detaljplan även reglerar den nivå på funktion och skötsel som kommunen är skyldig att hålla. Gemensamhetsanläggning Benämning på en genom en lantmäteriförrättning definierad gemensam enhet, t ex en väg, en avloppsanläggning, en brygga, etc som får användas och ska skötas och bekostas av ett fastlagt antal fastighetsägare. En gemensamhetsanläggning förvaltas vanligen av en samfällighetsförening där berörda fastighetsägare valt en styrelse vilken i enlighet med de stadgar och andelstal som beslutats i lantmäteriförrättningen sköter den löpande driften. Kvartersmark Mark som i detaljplan avsatts för olika typer av användning och som till skillnad från allmän platsmark inte måste vara tillgänglig för allmänheten. Kvartersmark är vanligen privatägd men även kommunen, staten och landstinget kan äga kvartersmark, t ex för skolor, sjukhus, etc. Ledningsrätt Fastighetsbildningsåtgärd som ger huvudmannen för ett allmänt ledningsnät rätt att lägga och hålla ledningar inom angivna sträckningar oavsett vem som äger marken. LOD - Lokalt omhändertagande av dagvatten Innebär att dagvatten hanteras på den egna tomten, istället för att ledas ned i dagvattensystem eller avlopp. Markanvändning Bestämning i detaljplan eller motsvarande av hur ett avgränsat geografiskt område får användas, t ex för bostäder, handel, industri, etc. Planbestämmelse Juridiskt bindande bestämmelse som läggs fast i en detaljplan vilken beslutas av kommunen. Planbestämmelsen reglerar inom ett avgränsat geografiskt område hur marken får användas, bebyggas, mm. Sakägare Sakägare är en juridisk term för en person eller ett företag som är berörd av en särskild fråga. Samfällighet/Samfällighetsförening En samfällighet består av mark, anläggningar, rättigheter m.m. som gemensamt tillhör flera fastigheter. En samfällighet förvaltas antingen direkt av delägarna (delägarförvaltning) eller av särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning). 19

20 SBN SAMRÅDSTID 5/5-26/ Förslag till detaljplan för Nedre Skranta, Karlskoga