16 till. 24 till. 16 till 24. En förstudie inom Europeiska Socialfonden

Transkript

1 16 till till till 24 En förstudie inom Europeiska Socialfonden

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förstudien 16 till Förstudiens målsättning och organisering... 2 Omvärldsanalys... 3 Unga som varken arbetar eller studerar... 3 Vikten av utbildning... 6 Skola och arbetsliv... 8 Några särskilda satsningar... 8 Jämställdhetsperspektiv på ungas utbildning, arbetsliv och hälsa... 9 Hälsa och unga med funktionsnedsättning Med fokus på Halland Problem- och behovsanalys Från tänkbara effekter till tänkbara långsiktiga mål Från huvudproblem till projektmål Orsaker och delproblem Förslag på delområden att arbeta vidare med Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsutmaningar för Halland Tillgänglighetsanpassning Kartläggning av målgruppen En ögonblicksbild av unga 16 till 24 år Metoder och arbetssätt i våra organisationer Laholms kommun Halmstad kommun Kungsbacka kommun Samordningsförbundet i Halland Intressentanalys, kommunikation och partnersök Intressentanalys Kommunikation Partnersök Överenskommelser Summering och förberedelse för ett kommande projekt Generellt ramverk och struktur för ett kommande projekt Planering för fortsatt arbete under hösten Bilagor Referenser

3 Förstudien 16 till 24 Förstudien 16 till 24 initierades av Laholms kommuns utvecklingschef Ulf Mattsson. Förstudien har genomförts inom ramen för Europeiska socialfonden (ESF) och Laholms kommun har varit projektägare. Arbetet har genomförts i väldigt nära samverkan med följande samverkanspartners: Halmstad kommun, Kungsbacka kommun, Region Halland och Samordningsförbundet i Halland. Arbetsförmedlingen har under förstudien varit representerad i styrgruppen. Förstudiens målsättning och organisering Förstudien har omfattat målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner sig i övergången mellan studier och arbetsliv. Förstudiens målsättning har varit att planera och lägga grunden för ett genomförandeprojekt. Grunden för ett genomförandeprojekt har definierats genom ett antal steg: Intressentanalys Omvärldsanalys Kartläggning av målgruppen Problem- och behovsanalys för målgruppen Generellt ramverk och struktur för ett kommande projekt En planering för fortsatt arbete under hösten Ett aktivt partnersök för kommande projekt Förstudiens målsättning har även varit att fånga upp befintliga metoder och angreppssätt i deltagande organisationer, sprida kunskaper om dem, samt ge förutsättningar att vidareutveckla dem till nya metoder och angreppssätt som underlättar ungas övergång mellan studier och arbetsliv. Förstudiens målsättning har även varit att upprätta en etablerad samverkan lokalt, interkommunalt, regionalt och transnationellt kring kunskapsspridning och metodutveckling. Arbetets organisering Förstudien har haft en styrgrupp och en projektgrupp under hela perioden. I styrgruppen har det funnits representanter från alla samverkansparterns och har efter hand kompletterats med en regional representant från Arbetsförmedlingen. Styrgrupp: Projektgrupp: Ulf Mattsson, ordförande, verksamhetschef Kultur- och utveckling, Laholms kommun Marina Zivojinovic, tf chef Halmstad Kompetens, Halmstad kommun Tony Jivéus, enhetschef Kompetenscentrum- Studion, Kungsbacka kommun Carina Björk, enhetschef, enheten för arbetsliv, Kungsbacka kommun Samuel Grahn, förbundschef, Samordningsförbundet i Halland Johan Hansson-Lindberg, utvecklingsledare Arbetsmarknad och kompetensförsörjning, Region Halland Kenneth Vikström, verksamhetssamordnare, Arbetsförmedlingen, marknadsområde Göteborg Halland Agneta Wesslén, projektledare, på uppdrag av Laholms kommun Wiveca Ekeblad, enhetschef Arbetsmarknadsinsatser, Laholms kommun Yvonne Wolter, enhetschef för daglig verksamhet, Laholms kommun AnnKristin Norrman, arbetsmarknadschef, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Halmstad kommun Jörgen Krantz, verksamhetsutvecklare, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Halmstad kommun Tony Jivéus, enhetschef Kompetenscentrum- Studion, Kungsbacka kommun Carina Björk, enhetschef, enheten för arbetsliv, Kungsbacka kommun Samuel Grahn, förbundschef, Samordningsförbundet i Halland 2

4 Omvärldsanalys För de allra flesta ungdomar fungerar övergången mellan studier och arbete bra och majoriteten av ungdomar över 20 år arbetar eller studerar. Men i Sverige finns det trots allt en ungdomsarbetslöshet som är relativt hög, enligt det officiella måttet på arbetslöshet som bygger på Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Ungdomsarbetslösheten är hög både i jämförelse med tidigare år och i jämförelse med arbetslösheten bland äldre. Ungdomars arbetslöshet är dock inte helt jämförbart med äldre personers, ungdomarnas arbetslöshet är t ex mer konjunkturkänslig än arbetslösheten bland äldre. Ungdomarna har bland annat en lösare anknytning till arbetsmarknaden och visstidsanställningar är vanligt bland ungdomar. Ofta är det den anställningsformen som tidigt minskar i antal i lågkonjunkturer. Tvärtom brukar ungdomar dock vara den grupp som gynnas mest i konjunkturuppgångar. Definitionen på arbetslösheten har förändrats över tid. I AKU idag ingår de unga som är heltidsstuderande och som söker jobb. De är ett stort inslag i ungdomsarbetslösheten i Sverige idag. Mäter man däremot de som varken arbetar, studerar eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program så har Sverige en mindre grupp jämfört med genomsnittet i EU. Det internationella begreppet för detta är not in education, employment or training, (NEET). I Arbetsförmedlingens rapport Unga som varken studerar eller arbetar beskrivs de ungas arbetsmarknad. De unga, jämfört med äldre, rör sig mer in och ur arbete, mellan studier och arbete och många gånger finns det perioder av arbetslöshet för dem. Generellt sett beskriver Arbetsförmedlingen att ungdomsarbetslösheten består av många men flera korta arbetslöshetsperioder. De korta perioderna uppstår ofta mellan övergång mellan studier och arbete eller mellan två arbeten. Under de senare åren har ungdomsarbetslösheten ökat både till antal och till andel av arbetskraften. Olika faktorer som påverkar ungas möjlighet att få arbete Ungdomsarbetslösheten ser olika ut i landets kommuner. Det finns en mängd olika faktorer i de ungas miljö som påverkar deras möjligheter att få arbete. I Arbetsförmedlingens rapport lyfts ett antal områden upp. Näringsgrensstruktur är en sådan faktor som belyses. Det är lättare för unga människor att få arbete inom vissa sektorer. Den privata tjänstesektor är ett exempel på en sådan näringsgren som är mer gynnsam för ungdomar då det ofta finns vanliga ingångsjobb i denna sektor. Ungdomsarbetslösheten är ofta hög i områden där det finns en smal yrkesbredd. Utbildningsnivån är en annan faktor som påverkar ungdomsarbetslösheten i hög grad. Kravet på utbildning har höjts och för en stor del av jobben på den svenska arbetsmarknaden är minimikraven på utbildningsnivå en gymnasieutbildning. Det är en ganska stor andel unga som lämnar sin gymnasieutbildning utan slutbetyg och således inte lever upp till de krav som ställs på arbetsmarknaden. Studier visar att det är ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning som löper störst risk att bli långvarigt arbetslösa (OECD i Economic Surveys Sweden 2008). Andelen unga med kort utbildning inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa har ökat. Även när konjunkturen är god har de svårt att få jobb. Detta tyder på att de inte matchar de kompetenskrav som finns. Befolkningsutveckling är en annan viktig faktor som har ett tydligt samband med antalet nya jobb som skapas. Det finns en koppling mellan befolkningsutveckling och nivån på ungdomsarbetslösheten. I en kommun med en ökande befolkning finns det bättre förutsättningar för ungdomar att få jobb. Unga som varken arbetar eller studerar I Arbetsförmedlingens rapport Unga som varken studerar eller arbetar betonas att mer än var tionde ung mellan år varken arbetar eller studerar. Det stora antalet unga som varken studerar eller arbetar bekräftas även i Temagruppen Unga i arbetslivets rapport 2013 års uppföljning av antalet unga som varken arbetar eller studerar. Uppföljningen sker efter en utarbetad analysmodell och för att räknas till gruppen unga som varken arbetar eller studerar ska personen: under ett helt kalenderår inte haft inkomster över ett basbelopp ( kronor 2011) inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. Denna analysmodell har Temagruppen unga i arbetslivet tagit fram tillsammans med olika myndigheter års uppföljning grundar sig på siffror från 2011, gruppen unga är mellan 16 och 25 år. Variationen mellan kommunerna i Sverige är stor, från 5-15,9% av de unga varken arbetade eller studerade Som nämnts 3

5 ovan är det olika faktorer, som exempelvis den lokala arbetsmarknaden, befolkningens sammansättning och utbildningsresultat, som påverkar de ungas förutsättningar i de olika kommunerna. Gruppen unga som varken arbetar eller studerar är ingen homogen grupp. För vissa grupper av unga finns det en större sannolikhet att hamna utanför arbete och studier som illustreras nedan. *Figuren är hämtad från SOU 2013:13, och utgår från Eurofonds genomgång (2012) av faktorer som påverkar risken att varken studera eller arbeta. Egen och föräldrars utbildningsnivå I gruppen unga som inte arbetar eller studerar känner man till vad ca två tredjedelar gör eller i vilken situation de befinner sig i. Det kan t.ex. vara: i statliga arbetsmarknadsåtgärder, kommunala insatser, omvårdnad av barn, sjukdom eller funktionsnedsättning, invandrat under året eller en kombination av stöd. Det saknas kunskap om vad cirka en tredjedel av de unga gör och i vilken situation de befinner sig i. De återfinns inte i några nationella register. Orsakerna till detta kan vara många, exempelvis kan de unga vara utomlands och studera/arbeta, de blir försörjda av sina föräldrar, de har dolda ekonomiska inkomster eller har flyttat utomlands utan att ha ändrat folkbokföringen. Låg inkomst i familjen Sociala problem och hälsa Faktorer som påverkar sannolikheten att varken arbeta eller studerar * Utländsk bakgrund Funktionsnedsättning Det är fler unga som varken arbetar eller studerar i gruppen år än i gruppen som är år. Detta hänger förmodligen samman med att etableringsåldern för unga generellt sätt ökar. Sett över ett antal år är gruppen unga som varken arbetar eller studerar ganska konstant vilket innebär att den inte påverkas nämnvärt av konjunkturen. Unga som är utrikes födda är överrepresenterade i gruppen som varken studerar eller arbetar och andelen tjejer är något större än andelen killar vid uppföljningstillfället. En fördjupningsstudie som Temagruppen unga i arbetslivet har gjort visar att sannolikheten för att komma att ingå i gruppen som varken arbetar eller studerar ökar om man har kort utbildning, har föräldrar med låg utbildningsnivå eller om man bor i ett socialt utsatt område. Temagruppen Unga i arbetslivet har även gjort uppföljning av några år tillbaka för gruppen som varken arbetar eller studerar. Uppföljningen mellan 2008 och 2010 visade att närmare hälften var fortsatt utan arbete och studier. Detta tyder på att de unga som hamnar i gruppen blir utanför arbete och studier under lång tid. De som har svårast att ta sig vidare är de unga som fått stöd från Försäkringskassan pga sjukdom eller funktionsnedsättning. De yngre, i åldrarna år, har svårare att gå vidare till arbete och studier jämfört med gruppen unga som är år. De unga med högst förgymnasial utbildning går vidare till studier och arbete i en lägre utsträckning än de unga med högre utbildning. En något högre andel kvinnor än män går vidare till studier och arbete. De som var hemma för vård av barn (flest kvinnor) gick i hög grad vidare till studier och arbete mellan åren. Uppföljningen visar även på att det verkar som om killar med stöd från kommunen har längre väg till studier och arbete än tjejerna. De som är utrikes födda är överrepresenterade bland de som inte arbetat eller studerat under en treårsperiod. Bakom siffrorna, uppföljning av en tioårsperiod I april 2014 presenterade Temagruppen unga i arbetslivet en rapport Bakom siffrorna, som är en forskaranalys av gruppen unga som varken arbetar eller studerar under perioden I rapporten finns ett antal slutsatser kring gruppen unga som varken studerar eller arbetar. (definitionen av gruppen unga som varken studerar eller arbetar skiljer sig lite jämfört med Temagruppens). Vi tar upp några av dem här. När ungdomsarbetslösheten ökade mellan 2000 och 2010 ökade gruppen unga som varken arbetar eller studerar svagt vilket tyder på att gruppen inte är särskilt konjunkturkänslig. Däremot har konjunkturen betydelse på både arbete och studier. Unga med utländsk bakgrund har under hela perioden varit en större andel än unga med svensk bakgrund. Unga med bakgrund i Norden, EU 15, USA, Australien, Nya Zeeland varken arbetar eller studerar i högre utstäckning än unga från andra delar av världen. Det finns tecken på att de kanske inte befinner sig i Sverige och därigenom hamnar i gruppen. Det kan också förklaras av att de har lägre utbildning än andra unga från andra delar av världen. Uppföljningen visar att det inte finns några större skillnader mellan kvinnor och män 4

6 fram till 22 års ålder. Därefter ökar andelen kvinnor i gruppen som inte studerar eller arbetar och andelen män minskar. När unga kvinnor får barn stannar de hemma och enligt definitionen hamnar de då i gruppen unga som varken studerar eller arbetar. Rapporten tar upp att de som varken studerar eller arbetar har lägre utbildning, deras föräldrar har lägre utbildning och de bor i högre utsträckning i utsatta områden jämfört med de som arbetar och studerar. I rapporten betonas även att en relativt stor grupp inte har registrerade uppgifter som det vanligtvis finns för alla folkbokförda i Sverige. Det kan, enligt rapporten, tyda på att individer inte befinner sig i Sverige. Om det är så kan andelen i gruppen vara överskattad. I rapporten har man även tittat på hur de ungas situation har utvecklats över tid beroende på vilken typ av kategori de tillhör enligt modellen. De som varken arbetade eller studerade pga sjukdom/ hade sjuk- eller aktivitetsersättning var mer än tre fjärdedelar utanför arbete eller studier tio år senare. För de unga som hade ekonomiskt bistånd var det nästan hälften som inte arbetade eller studerade tio år senare. De som hade den bästa utvecklingen var de som tillhörde gruppen med anledning av vård av barn, där var det endast en femtedel som varken arbetade eller studerade tio år senare. Näst mest positiv utveckling hade de med okänd aktivitet följt av de som var inskriva på Arbetsförmedlingen eller hade en kombination av insatser. Efter tio år är det ca en tredjedel som fortfarande inte studerar eller arbetar. Andelen kvinnor är ca 3% lägre än andelen män i gruppen som fortfarande varken studerar eller arbetar. Precis som Temagruppen unga i arbetslivet konstaterar i sina uppföljningar tyder det på att de yngre, i åldern år, har svårare att gå vidare till arbete eller studier jämfört med gruppen mellan år. Gruppen minskar långsammare än den äldre gruppen. Rapporten tar även upp den grupp av unga som inte har någon känd aktivitet. Uppföljningen visar på att det är vanligare att ha okänd aktivitet i ålder år än i åldern år. Vidare är det vanligare att föräldrarna har hög utbildning vilket kan vara ett tecken på att de unga studerar utomlands. Fler iakttagelser är att det i gruppen med okänd aktivitet finns en överrepresentation av unga i familjer med okänd disponibel inkomst och utbildningsnivå vilket kan tyda på att de inte är i Sverige. Det finns även en överrepresentation av unga med okänd utbildning vilket kan bero på att de har utländsk utbildning eller har svensk utbildning som inte är registrerad. Gruppen med okänd aktivitet är mycket heterogen. Unga in- ett projektexempel Många ESF projekt arbetar med målgruppen unga som varken arbetar eller studerar. Unga in är ett av de större projekten som drivs av Arbetsförmedlingen med finansiering från ESF. Arbetet genomförs i samarbete med Fryshuset i Stockholm, kommuner, Rikspolisstyrelsen, arbetsgivare och Sveriges kommuner och landsting. Unga in pågår fram till våren Målgruppen är unga, 16 till 24 år, som inte arbetar eller studerar och inte har någon kontakt med Arbetsförmedlingen. Målet med projektet är att hitta metoder för att nå och motivera unga som står utanför arbetsmarknaden. Metoderna består till stor del av individuella samtal och deltagarna erbjuds olika aktiviteter som exempelvis praktikplatser, arbetsplatsbesök och korta jobb. Uppsökande verksamhet har varit en del i Unga In då utgångspunkten är att hitta ungdomar i utanförskap. Ungdomar har varit anställda för att arbeta ute på fältet med att möta ungdomar på deras egna arenor vilket har varit en framgångsfaktor. Arbetsförmedlingen lyfter även fram andra framgångsfaktorer på deras webb: arbetslag med flera olika kompetenser som arbetsförmedlare, socialkonsulent, psykolog, SIUS, unga marknadsförare från Arbetsförmedlingen och studieoch yrkesvägledare, socionom, behandlingsassistent från kommunerna. Även ett arbets- och förhållningssätt som utgår från målgruppens behov och förutsättningar lyfts fram liksom långsiktiga och förtroendefulla arbetsgivarrelationer. I den projektbeskrivning som finns på ESFs webbsida avseende Unga in, med projekttid från november 2009 till maj 2012, beskrivs även vikten av att arbeta med ett jämställhetsperspektiv på alla nivåer. I beskrivningen uppges att bland de projekt som förarbetet undersökt är det ytterst få som arbetar med detta. Deras förstudie visade bland annat att det är en jämn fördelning av kvinnor och män i gruppen unga utanför, samtidigt som många verksamheter har en övervikt på manliga deltagare i projekten. 5

7 Förändringar på gång avseende statistik, stöd och samverkan kring unga som varken arbetar eller studerar I utredningen Unga som varken arbetar eller studerar - Statistik, stöd och samverkan, SOU 2013:74, belyses hur de ungas situation på arbetsmarknaden har förändrats över tid. Deras etableringsålder ökar, arbetslösheten är högre och arbetsmarknaden är mer instabil. Det finns en grupp som har särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och det är som nämnts ovan de som varken studerar eller arbetar. Utredningen föreslår en rad åtgärder och här tar vi upp några stycken som ligger i linje med vad vi i förstudien har diskuterat under perioden. Utredningen pekar på svårigheterna att följa upp gruppen som varken studerar eller arbetar och föreslår att en indikator för detta tas fram och används årligen. Utredningen föreslår även att det görs fördjupade analyser av ungdomars övergång från skola och till arbete. Bl.a. ska det följas upp hur olika gruppers etablering utvecklas. Även uppföljningen av ungas sysselsättning i gruppen unga som saknar gymnasieutbildning och de som avbryter sin gymnasieutbildning ska följas upp av SCB, vilket inte görs idag. Utredningen slår fast att samverkan och samordning av insatserna kring gruppen unga som varken arbetar eller studerar kan utvecklas. Utredningen föreslår att en rätt till gymnasial vuxenutbildning införs för de elever som har avslutad utbildning i gymnasiesärskolan, men som konstateras inte höra till gymnasiesärskolans målgrupp. Idag finns inte motsvarande rättighet. Utredningen belyser även samordningsförbundens roll och konstaterar att unga som varken studerar eller arbetar och har behov av samordnade insatser tillhör deras målgrupp. Samordningsförbundens verksamhet och struktur bedöms utvecklingsbar för en effektiv samverkan kring dessa unga. Ett förslag i utredningen landar i att dessa unga särskilt ska uppmärksammas i samordningsförbunden. Ofta har de unga i denna målgrupp behov av utbildningsinsatser och ett förslag är att förtydliga utbildningssektorns roll i samordningsförbundens rehabiliteringsinsatser. Som beskrivits ovan utifrån både Arbetsförmedlingens och Temagruppen unga i arbetslivets rapporter påverkar ungdomars utbildning en stor roll för deras framtida inträde på arbetsmarknaden. Vikten av utbildning Även i SOU 2013:13 Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun påtalas att de ungdomar som saknar en gymnasieutbildning riskerar både arbetslöshet och en rad andra negativa omständigheter på både kort som lång sikt. En del av ungdomarna börjar aldrig gymnasiet och andra börjar men hoppar av under resans gång. Många av de som hoppat av gymnasiet varken arbetar eller studerar något annat efter avhoppet. Som nämnts ovan befinner sig många av de unga som varken arbetar eller studerar i en komplex situation. De ungas möjligheter att få en bra utbildning är angeläget och ungdomarnas framtid påverkas i hög grad av deras utbildningsnivå. Ju tidigare utbildningskedjan bryts desto sämre tenderar framtidsutsikterna att bli. En del är inte behöriga till gymnasiet och många klarar inte av utbildningen i gymnasieskolan. Andelen unga som är inte är behöriga till gymnasieskolan har de senaste åren ökat. Det medför att de flesta av dessa påbörjar Introduktionsprogrammet som syftar till att ge elever sådana förberedelser att de kan påbörja annan gymnasial utbildning eller gå vidare till arbetsmarknaden. Under 2011 var det ca 8 % som hoppade av gymnasiet. En del avhopp är tillfälliga och andra är mer permanenta. Orsakerna till ungdomarnas avhopp består av många delar men visar också på den socioekonomiska betydelsen. Avhopparna är klart överrepresenterade bland de elever med föräldrar som är arbetslösa, socialbidragsmottagare och låginkomsttagare. I utredningen (SOU 2013:13) nämns även vad ungdomarna anger som de vanliga orsakerna till avhopp från gymnasieskolan: Gymnasievalet Utbudet har ökat och de unga har stora valmöjligheter vilket kan upplevas som problematiskt. Det är svårt att välja och risken för att välja fel är stor vilket kan leda till att de unga behöver välja om eller så hoppar de av utbildningen. Ungdomarnas behov av vägledning lyfts fram och den centrala rollen för studie- och yrkesvägledningen betonas i utredningen. 6

8 Förändrade krav Högt tempo och höga krav i gymnasieskolan jämfört med grundskolan framkommer också som en viktig omständighet som lett till studieavbrott. Tröskeln mellan de olika skolformerna är hög för flera ungdomar. Skolans traditionella arbetssätt med långa arbetspass och mycket stillasittande tycks fungera dåligt för en del elever. För en del ungdomar leder de här olika svårigheterna till ett avhopp. Ohälsa Ett vanligt skäl till skolavbrott är fysisk eller psykisk sjukdom. Utredningen lyfter fram psykisk ohälsa som ett stort problem. Enligt Statistiska centralbyråns intervjustudie är ohälsa en av de vanligaste anledningarna till att elever avbryter studierna. (10 Statistiska centralbyrån (2007) Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning, Befolkning och Välfärd, Tema Utbildning, Befolkning & välfärd, 2007 nr 4, Stockholm, s. 3.) Bristande stöd från skolan Trots rätt till stöd från skolan anger elever att de ofta saknar det stöd som de anser sig behöva. Eleverna efterfrågar även mer praktik i studierna och många anser att mer praktik kunde bidragit till att de fortsatt sina studier Denna bild skulle kunna kompletteras av rapporten 10 orsaker till avhopp som Temagruppen Unga i arbetslivet tagit fram under I denna rapport ger ungdomar, som deltagit i ESF projekt, sin syn på olika anledningar till avhopp. En av rapportens slutsatser och analyser är att den psykiska ohälsan i gruppen är stor. De unga uppger att de mår allmänt dåligt och känner sig omotiverade. De tio vanligaste orsakerna till avhopp som rapporten kommit fram till är: 1. Mobbning, socialt utanförskap 2. Brist på pedagogiskt stöd i skolan 3. Vuxna som inte bryr sig 4. Dåligt bemötande i skolan 5. Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter en långvarig frånvaro (på grund av sjukdom eller missbruk) 6. Behov av mer praktik och mindre teori 7. Stökig skolmiljö 8. Fel programval 9. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte upptäcks under utbildningen 10. Dåliga hemförhållanden Plug In, ett projektexempel Plug In är ett projekt som samordnas av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och är ett av Sveriges största ESF projekt. Ett femtiotal kommuner och fem regioner deltar i arbetet som löper fram till juni På SKLs hemsida anges att det i Sverige är i genomsnitt 24 procent av eleverna som inte fullföljt sina gymnasiestudier på fyra år och ytterligare 10% har visserligen gått färdigt de tre gymnasieåren men är inte godkända i ett eller flera kärnämnen. Syftet med Plug In är att med nya metoder få ungdomar som funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som redan har gjort det, att vända tillbaka till skolan. Målet i Plug In är att halvera andelen elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år i de deltagande regionerna. I Plug In arbetet finns det i alla olika delprojekt en tillgänglig metodverkstad. Här finns de metoder som prövas för att motverka studieavbrott, några exempel: coachning av enskilda ungdomar, utveckling av specialpedagogiskt stöd eller av rutiner som rör det kommunala informationsansvaret (KIA). I arbetet kommer det även att klargöras vilka metoder som fungerar och ger resultat. Inom Plug In tittar man även närmare på statistikverktyg som kan användas i arbetet med att motverka avbrott från gymnasieskolan. Plug In har på pluginnovation.se gjort en omfattande sammanställning av kunskaper, erfarenheter och metoder för att motverka avhopp. Projektet avslutas i juni Förändringar på gång avseende det kommunala informationsansvaret Utredningen SOU 2013:13, som nämnts ovan, innehåller ett antal förslag till författningsförändringar. Några exempel från förslagen: Ett förtydligat kommunalt ansvar för icke skolpliktiga ungdomar under 20 år, från informationsansvar till aktivitetsansvar. Det föreslås krav på skriftlig dokumentation och det tydliggörs att hemkommunen 7

9 ska se till att den unge erbjuds lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand motivera den unge till att återuppta sin utbildning. Om den unge inte kan motiveras att återuppta sin utbildning ska kommunen se till att den unge kommer i kontakt med Arbetsförmedlingen. Studie- och yrkesvägledningen ska uppmärksamma elever i riskzonen. Utredningen föreslår att studieoch yrkesvägledningen särskilt ska uppmärksamma situationen för elever som riskerar att avbryta sin utbildning. Krav på att kommunen för ett register. Ett krav på register är också ett förtydligande av att kommunerna ska bedriva ett strukturerat arbete. Den nationella uppföljningen av de unga utanför gymnasieskolan måste bli bättre. Ungdomar i åldern år ska få tillgång till fler tidiga insatser från Arbetsförmedlingen. Utredningen trycker på att det behövs strukturerade heldagsaktiviteter. Skola och arbetsliv Kopplingen mellan skolan och arbetslivet tydliggörs särskilt i de yrkesutbildningar som finns. Det finns både yrkesprogram och lärlingsutbildning samt introduktionsprogram för de som saknar behörighet att söka till gymnasiet. En viktig del i dessa utbildningar är det arbetsplatsförlagda lärandet, kallat APL. På ett yrkesprogram är APL:en minst 15 veckor och på lärlingsutbildningen går eleverna mer än halva utbildningen på en arbetsplats. Introduktionsprogrammet har olika inriktningar, bl.a. yrkesintroduktion som innehåller APL. För att kvaliteten på yrkesutbildningarna ska vara så god som möjligt är det viktigt att det arbetsplatsförlagda lärandet fungerar i alla led. Det sker en nationell satsning på APL-utveckling och enligt skolverket.se finns det nationella APL-utvecklare som kan stödja skolor runt om i landet med arbetet. Studie- och yrkesvägledning Det har blivit allt svårare för unga att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt har utbildningssystemet genom åren blivit allt mer komplicerat. I dagens samhälle ställs eleverna inför många olika val och ett sätt att möta dessa utmaningar är genom skolans studie- och yrkesvägledning. Som nämnts tidigare betonas vikten av studie- och yrkesvägledningen allt mer. Utredningen SOU 2013:13 föreslås bland annat att studie- och yrkesvägledningen särskilt ska uppmärksamma situationen för de elever som riskerar att avbryta sin utbildning. I Sveriges kommuner och landstings (SKL) rapport: Motverka studieavbrott Gymnasieskolans utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning, betonas vikten av en väl fungerande studie- och yrkesvägledning för att förhindra att elever avbryter sina studier. Studie- och yrkesvägledning omfattar såväl elevens personliga vägledning som skolans samverkan med arbetslivet på ett mer övergripande plan. I SKLs prioriterade område Unga till arbete tas studie- och yrkesvägledningen också upp. I skriften Framtidsval och arbetsliv tas olika metoder och arbetsätt upp. Några av de styrkor i arbetet med studie- och yrkesvägledning som nämns är: när det upplevs vara hela skolans ansvar, när studie- och yrkesvägledarna arbetar med samma metoder, verktyg och arbetsmaterial, när vägledingen utgår från elevens behov, strukturerade kontakter med samhälls- och arbetsliv och lokala arbetsgivare. Några av de utmaningar som nämns är: att se studie- och yrkesvägledningen i ett vidare perspektiv; som ett kunskapsområde som behandlar frågor om arbetsliv och samhälle, se arbetet som en funktion där alla i skolan har något att tillföra, att arbeta med arbetslivsfrågor tidigt i grundskolan och sedan genom hela skoltiden, att få till en långsiktig samverkan med arbetslivet. Strukturerad samverkan mellan skola och arbetsliv Det finns många beröringspunkter mellan skolan och arbetslivet. En av utmaningarna som SKL lyfter fram i skriften Framtidsval och arbetsliv är att finna en långsiktig och hållbar struktur för samverkan. SKL skriver att det saknas en nationell samordning mellan arbetsmarknads-, närings-, och utbildningspolitik vilket leder till att varje kommun måste finna strukturen lokalt. Ett par av de framgångsfaktorer som tas upp är att kommunen är den drivande parten i samverkan och när kontakterna med arbetsgivare samordnas inom kommunen. Några särskilda satsningar I februari 2014 infördes yrkesintroduktionsanställningar. Det innebär en möjlighet för unga mellan år att lära sig ett yrke samtidigt som de får handledning och utbildning. Arbetsgivare som anställer de unga med dessa villkor får ekonomiskt stöd. Samlad erfarenhet visar att en kombination mellan arbete och utbildning/handledning är ett bra sätt för unga att komma in på arbetsmarknaden, vilket nämns på sidan regeringen.se. Yrkesintroduktionsanställningar möjliggörs genom att avtal har slutits mellan fack och 8

10 arbetsgivare. Anställningarna ska bidra till att göra övergången från skola till arbetsliv enklare och samtidigt som de ska bidra till att säkra arbetsgivarnas långsiktiga kompetensförsörjning. Regeringen har även förslagit en ny anställningsform för elever som går på den gymnasiala lärlingsutbildningen, en så kallad gymnasial lärlingsanställning. Ett av lärlingsutbildningens syfte är föra skola och arbetsliv närmare varandra och underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Den nya anställningsformen anses främja detta ytterligare, ändringarna som förslaget medför föreslås träda i kraft den 1 juli Andra exempel på särskilda satsningar, enligt regeringens skrift Fokus: Fler unga i arbete, är: jobbgarantin för unga, stöd till att starta eget, folkhögskolesatsningen och nystartsjobb. Jämställdhetsperspektiv på ungas utbildning, arbetsliv och hälsa I studien Fokus 13 unga och jämställdhet (2013:4) ger Ungdomsstyrelsen (numera Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor) en bred beskrivning av jämställdhetssituationen för unga inom områdena utbildning och lärande, arbete och försörjning, hälsa och utsatthet, inflytande och representation samt kultur och fritid. Ungdomsstyrelsen konstaterar att ökad jämställdhet bland unga inom arbetslivet är ett underutvecklat område - få studier belyser frågorna på djupet och få initiativ tas för aktiva insatser för förändring. Detta märks både i de satsningar som SKL stöttat inom Program för hållbar jämställdhet och i de många ungdomsprojekt som delfinansierats av Europeiska socialfonden under Ungdomsstyrelsen betonar därför att arbetsmarknadsåtgärder i mycket högre utsträckning framöver behöver granskas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det går inte att ge en helhetsbild av hur det ser ut när det gäller jämställdhet bland unga i Sverige. I Ungdomsstyrelsens rapport märks såväl positiva som negativa trender samt hur vissa skillnader mellan könen är relativt konstanta över tid. Sammanfattningen av de för projektet mest relevanta områdena ger emellertid viktig kunskap om grupperna med unga tjejers och killars villkor och behov vid övergången mellan studier och arbete. Jämte resultatet av de genomförda LUPP-undersökningarna bland unga i Halmstad kommun, Kungsbacka kommun och Laholms kommun, märks hur skillnaderna mellan könen och bristande jämställdhet i flera fall är påtagliga. Studien slår fast att ojämställdhet begränsar både tjejer och killar och att de har olika handlingsutrymme i många sammanhang. Nedan presenteras resultatet gällande utbildning och lärande, arbete och försörjning och hälsa. Utbildning och lärande Ungdomsstyrelsen påvisar en rad skillnader mellan tjejer och killar inom området. Många av dem har varit stabila över en längre tid; inte minst de könsbundna studievalen, killars generellt sämre resultat än tjejer inom hela skolsystemet och en ökande stress bland unga tjejer. Tjejer och killar trivs olika bra i skolan - tjejer är oftare stressade än killar. Killar upplever något oftare än tjejer att de blir rättvist behandlade av lärarna. Det är också en lägre andel killar som är nöjda med sin utbildning. Tjejer och kvinnor får i genomsnitt bättre resultat än killar och män på alla utbildningsnivåer. Tjejer fullföljer sina studier i större utsträckning än killar. Även inom högskolan har kvinnor generellt sett en högre examensfrekvens än män. Den nya gymnasieskolan (Gy2011) skärpte behörighetskraven till främst de högskoleförberedande programmen, viket har lett till ökade könskillnader. I gymnasieskolan och på högskolan studerar tjejer och killar ofta skilda ämnen och utbildningar. Könsfördelningen ligger vanligen utanför det som räknas som representativ fördelning på procent. Arbete och försörjning Ungdomsstyrelsen konstaterar att tjejer etablerar sig senare i arbetslivet, att de i högre grad arbetar deltid och att familjebildning påverkar deras yrkesliv och det oavlönade hem- och omsorgsarbetet i större utsträckning än killar. Det är något vanligare att killar är arbetslösa och långtidsarbetslösa jämfört med tjejer. Det finns också skillnader i lön mellan könen. 9

11 Etableringsåldern låg 2012 på 28 år för tjejer och 26 år för killar. Bland sysselsatta i gruppen år arbetade över 50 procent av tjejerna deltid 2012, medan motsvarande andel bland killarna i samma grupp var 26 procent. Tjejer föreställer sig i högre grad än killar att familjebildning kommer att påverka deras framtida yrkesliv. Studier visar tjejer och killar lägger ungefär lika mycket tid på det obetalda hem- och omsorgsarbetet, men att de delvis ägnar sig åt olika sysslor. När unga blir föräldrar uppstår däremot betydande skillnader mellan könen. I grupperna år uppger 15 procent av killarna att de någon gång har varit ofrivilligt arbetslösa i mer än sex månader, jämfört med 10 procent av tjejerna (2013). Bland de i åldern år som har varit inskrivna hos arbetsförmedlingen i mer än 6 månader var 56 procent killar och 44 procent tjejer Andelarna var desamma Löneskillnaden mellan könen är större bland äldre än bland yngre, men även bland unga år har killar en högre medellön än tjejer (lönerna har räknats upp till heltid). Löneskillnader kan bero på ett flertal aspekter som skillnader i arbetslivserfarenhet, utbildning, diskriminering, yrke och inom vilken sektor som arbetet utförs. Det finns en tydlig könssegregation bland unga på arbetsmarknaden, vilket återspeglar den uppdelning som finns inom utbildningsväsendet. Av de 30 vanligaste yrkeskategorierna bland unga i åldern år har bara tre en jämn könsfördelning 2011 (inom spannet procent); kockar/ kokerskor, brevbärare, företagssäljare och uthyrare. De mest könsuppdelade yrkena med flest killar är byggnadsträarbetare, installationselektriker, motorfordonsreparatörer och murare. För tjejerna är det undersköterskor, sjukvårdsbiträden och personliga assistenter, samt butikskassörer. Det är vanligare att tjejer har svårt att betala löpande utgifter och att de i större utsträckning tar emot pengar från närstående. Omvänt är det vanligare att killar har så allvarliga svårigheter med sin ekonomi att de riskerar vräkning och att deras skulder blir föremål för Kronofogden. När det gäller boende, som är en viktig del av ungas etablering, identifierar Ungdomsstyrelsen också vissa skillnader. Det är vanligare bland killar i åldern år att bo kvar hemma hos sina föräldrar (44 procent jämfört med 29 procent bland tjejerna). Bland tjejerna är det 49 procent som bor i en egen hyresrätt i första hand jämfört med 33 procent bland killarna (2011). Hälsa En majoritet av de unga mår bra, men det finns samtidigt stora andelar som inte gör det. Killar skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bättre än tjejer och är i högre grad nöjda med sin hälsosituation. Det egna allmänna hälsotillståndet bedöms som bra eller mycket bra av 75 procent av tjejerna och 81 procent av killarna i åldern år. Omvänt bedömer 7 procent av tjejerna och 4 procent av killarna sin hälsa som ganska eller mycket dålig. Könsskillnaderna är störst i gruppen år (2012). Bland tjejer i åldern år oroar sig 25 procent av tjejerna för att inte duga jämfört med 11 procent av killarna. Mellan 16 och 29 år tilltar killars oro något med ökad ålder, medan tjejers oro istället minskar något (2013). Könsskillnaderna är tydliga när det gäller psykisk ohälsa och stressrelaterade symptom. Framförallt tjejer har haft en negativ hälsoutveckling sedan slutet på 1980-talet, även om trenden är tydlig också för killar fast från ett lägre utgångsläge. Tjejers villkor är också sämre gällande utsatthet för sexuellt våld och våld i nära relationer. Killar är överrepresenterade när det gäller våldsutövande och även utsatthet för många former av våld. 50 procent av tjejerna och 24 procent av killarna i åldern år uppger att de är stressade flera gånger i veckan. Bland tjejerna är 17 procent stressade varje dag jämfört med 5 procent bland killarna (2012). Under 2012 uppgav 25 procent av tjejerna i åldern år att de lider av ängslan, oro eller ångest, jämfört med 14 procent av killarna. Jämfört med 1988/89 så rör det sig nästan om en tredubbling för tjejer och om mer än en tredubbling för killar. 10

12 Ungdomsstyrelsen påtalar tendenser till att tjejer och killar hanterar psykisk ohälsa på olika sätt och att ohälsan har olika konsekvenser. Konsekvenserna av psykiska besvär tycks vara större för tjejer och det finns exempelvis starka samband mellan ekonomiska svårigheter och psykisk ohälsa för i synnerhet tjejer. Bland både tjejer och killar är oro för och brist på inflytande kring den egna ekonomin förenat med högre grad av psykisk ohälsa. Hälsa och unga med funktionsnedsättning Under 2013 kom en omfattande rapport från Socialstyrelsen Barn och ungas hälsa, vård och omsorg Rapporten visar att barn och unga har det förhållandevis bra i Sverige jämfört med andra länder. Dock är den psykiska ohälsan fortfarande hög ibland unga i åldern år enligt rapporten. Svenska 15-åringar mår sämre än jämngamla i andra västländer och allt fler åringar får vård på grund av psykisk ohälsa. Samtidigt finns det flera undersökningar, enligt Socialstyrelsen, som visar på att ungas självrapporterade psykiska besvär inte längre ökar. Andelen unga med besvär är dock betydligt högre än för tjugo år sedan. I rapportens slutsatser förs ett resonemang om att orsakerna till den psykiska ohälsan är oklar. Ökade utbildningskrav och en ökad individualisering tas upp som ett par tänkbara förklaringar. En annan förklaring som belyses är att fler unga är utanför studier och arbete vilket sannolikt är en bidragande orsak. Följden av psykisk ohälsa inom gruppen kan leda till att en än större grupp står utanför arbetsmarknaden då psykisk sjukdom gör det svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Enligt Socialstyrelsens rapport kan det finnas ett samband mellan att ha ett arbete eller utbildning och god psykisk hälsa. Den nationella undersökningen Hälsa på lika villkor genomförs under 2014 av Folkhälsomyndigheten. De senaste resultaten är således från undersökningen som avser Undersökningen omfattar en mängd parameterar, en av dem är psykisk hälsa. Resultaten inom detta område visar att kvinnor har generellt sämre psykisk hälsa än män. Särskilt unga kvinnor (16-29 år) nämns, de har sämre psykisk hälsa än äldre kvinnor. De besväras t ex i högre utsträckning av ängslan, oro eller ångest och känner sig mer stressade. Resultaten visar även på att män har sämre levnadsvanor än kvinnor och unga män (16-29 år) har i stor utstäckning riskabla alkoholvanor. Folkhälsomyndigheten uppger även på sin hemsida att i undersökning kring ungas hälsa går det att utläsa att arbetslösa ungdomar, jämfört med de som studerar eller arbetar, är överrepresenterade när det gäller exempelvis huvudvärk, sömnbesvär, trötthet, nedsatt psykiskt välbefinnande och att ha ett lågt socialt deltagande. I Socialdepartementets PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa finns barn och unga med som en prioriterad målgrupp. I planen poängeteras vikten av tidiga insatser hos de aktörer som träffar barn och unga. Psynk, ett projektexempel kring psykisk hälsa Psynk, psykisk hälsa barn och unga, är ett projekt som drivs av SKL och finansieras av Socialdepartementet. Psynk är ett arbete för att synkronisera samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa. Projekt är i sin andra fas och pågår även under På SKL:s webbsida beskrivs att arbetet i projektet är uppdelat i fyra olika teman. Dessa är: barn i behov av sammansatt stöd, skolresultat och psykisk hälsa, första linjen samt tidiga insatser/sociala investeringar. Utöver dessa finns också det mer övergripande temat gemensam ledning och styrning som återkommer i övriga teman. Inom Psynkprojektet finns mycket erfarenhet och kunskap att hämta, baserat på både nationella och internationella erfarenheter och forskning. Unga med funktionsnedsättning I Socialstyrelsens rapport Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 tas barn och unga med funktionsnedsättning upp. Andelen unga med funktionsnedsättning ökar med åldern. I rapporten anges att andelen är 20% för åldersgrupperna 16 till 19 år och 26% för dem mellan 20 och 24 år. Att andelen blir högre i de äldre grupperna beror på att många funktionsnedsättningar upptäcks eller debuterar senare. De vanligaste funktionsnedsättningarna är astma och allergier, läs- och skrivsvårigheter och mag- och tarmbesvär. Det är något vanligare med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar bland pojkar än bland flickor. (Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning. Den nationella karläggningen av barns och ungas psykiska hälsa Statens Folkhälsoinstitut; 2011.) 11

13 Med fokus på Halland Arbetsmarknad och näringsstruktur Prognosen för arbetsmarknaden i Halland ljusnar, enligt Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden 2014, Hallands län. Arbetsgivare i länet förväntar sig en ökad efterfrågan på deras varor och tjänster, vändningen på arbetsmarknaden spås dröja till slutet av I Hallands län är det företag inom bygg- och anläggningssektorn samt delar av den privata tjänstesektorn som är mest positiva. I privata tjänstesektorn brukar det finnas såväl kvalificerade arbeten såväl som många enkla ingångsyrken. Hallands län är ett av länen med lägst andel arbetslösa i riket, i oktober 2013 uppgick den till 6,7 procent av den registerbaserade arbetskraften. Arbetslösheten varierar dock stort mellan olika grupper och kommuner. Arbetslösheten har ökat i Halland sedan april 2012 och ökningen bedöms fortsätta under första halvan av Arbetsförmedlingens prognos är att den förbättrade konjunkturen kommer att påverka de som har en svårlöst arbetsmarknadssituation i liten utsträckning. Under hösten 2013 ökade sysselsättningen i gruppen unga och därmed har arbetslösheten minskat för unga år. Som tidigare beskrivits har ungdomar en lösare anknytning till arbetsmarknaden jämfört med äldre och påverkas således mer av konjunktursvängningar. Det skiljer sig mycket åt mellan män och kvinnor. I Halland har de unga kvinnorna klarat sig absolut bäst i den senaste konjunktursvackan och de unga männen drabbades hårdast. Skillnaden beror till stora delar på att män ofta arbetar i mer konjunkturkänsliga branscher medan kvinnor ofta arbetar i mindre känsliga branscher som exempelvis offentlig sektor. Andra faktorer som påverkar att de unga kvinnorna klarar sig bättre på arbetsmarknaden är att de har betydligt högre studiedeltagande och högre utbildningsnivå än unga män. I Halland utgör de unga en stor del av det totala antalet arbetslösa, det innebär att utvecklingen av ungdomsarbetslösheten påverkar utvecklingen av den totala arbetslösheten. Läs mer om hur ungdomsarbetslösheten i Halland ser ut i avsnittet Kartläggning av målgruppen. Arbetsmarknaden i Halland har en bred branschstruktur och de jobb som anmäls till Arbetsförmedlingen finns i flera olika områden. Under 2013 var fyra av tio anmälda platser inom yrken som kräver universitets- och högskoleutbildning, hälften krävde gymnasiekompetens medan bara drygt var tionde plats var inom yrken som inte har några krav på särskild yrkesutbildning. Det är framförallt i yrken som kräver gymnasial eller eftergymnasial utbildning som sysselsättningen förväntas öka. Det poängteras i rapporten att oavsett inriktning på utbildningen är det viktigt att ha slutbetyg från gymnasiet. Vidare tas ett antal saker upp som bedöms underlätta möjligheterna till arbete: olika former av kompletterande utbildning på olika nivåer, ta arbete på annan ort då all yrkeserfarenhet är bra och körkort lyfts fram som en faktor som öppnar upp möjligheterna till jobb. Arbetsförmedlingen lyfter även fram vikten av att de utbildningar som erbjuds de unga matchar arbetsmarknadens krav. Vägledning om vilka utbildningar som leder till arbete är således mycket viktigt för att hjälpa unga att hitta rätt. Hallands län brukar betecknas som ett län med många småföretag, det finns närmare företag i länet var det 8,5% av de förvärvsarbetande som hade huvudsaklig inkomst från eget företag som enskild näringsidkare, det ska jämföras med rikets 6,9%. Det är betydligt fler män (11,0%) i denna grupp jämfört med kvinnor (5,8%), kvinnor och mäns verksamheter skiljer sig även åt. Det skiljer även mellan de olika kommunerna, Laholm ligger i topp med närmare 16% egna företagare. Näringsstrukturen i Halland skiljer sig lite jämfört med genomsnittet i riket enligt Arbetsförmedlingens rapport. Industri, byggnadsverksamhet, jordbruk, skogsbruk och fiske samt offentlig verksamhet svarar för en relativt sett högre andel av sysselsättningen i länet jämfört med riket. Den privata tjänstesektorn utgör däremot en mindre del av den totala sysselsättningen i länet jämfört med riket. Det skiljer sig mycket mellan de olika kommunerna, exempelvis har Hylte ganska mycket industri medan Kungsbacka har en relativt stor tjänstesektor. Arbetsmarknaden i Halland är starkt könssegregerad likt Sverige i övrigt. Befolkningsutveckling Befolkningen i Halland har ökat under en lång tid. Däremot skiljer sig utvecklingen i de halländska kommunerna åt. Som nämnts tidigare kan tillväxt i form av befolkningsökning i en kommun gynna ungdomars arbetsmarknad. Region Hallands prognos i rapporten Förutsättningar för Tillväxt och Välfärd i Halland 2014 är att befolkningen i Halland kommer att öka med 12% fram till I prognosen beräknas Kungsbacka öka med 17,7%, Varberg med 14,8%, Falkenberg med 8,4%, Laholm med 7,8% och Hylte med 2,8%. 12

14 Utbildning Region Halland lyfter fram i sin rapport Förutsättningar för Tillväxt och Välfärd i Halland 2014 att det är en utmaning i Halland att arbeta med matchningen mellan efterfrågan på arbetskraft och utbudet av utbildning. De slår fast att kunskap och kompetens blir allt mer centralt för en fungerande arbetsmarknad och en tillväxtkraftig region. För enskilda personer är skola och utbildning en avgörande faktor att få jobb och för näringslivet är tillgången på kompetens och kunskap avgörande för bl.a. tillväxt och konkurrenskraft. Utbildningsnivå Som nämnts ovan är resultaten från de ungas utbildningstid av stor betydelse för deras förutsättningar att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Tittar vi på Halland totalt sätt (befolkning år) finns det en något högre andel med endast förgymnasial utbildning än riket i genomsnitt och en något lägre andel med eftergymnasial utbildning. Det finns stora skillnader mellan kommunerna. I Kungsbacka och Halmstad kommuner är det en större andel av befolkningen som har högskoleutbildning, lägst andel är det i Hylte och Laholm. Omvänt är det Hylte och Laholm som har högst andel av befolkningen som har högst grundskola och lägst andel finns i Kungsbacka och Halmstad. (Region Halland, Förutsättningar för Tillväxt och Välfärd i Halland 2014). Precis som i riket har kvinnor en högre utbildningsnivå än män i Halland. Det en större andel män som har högst grundskola i alla kommunerna och en större andel kvinnor med högskoleutbildning. Utbildningsnivå 2011 Andel av befolkningen med högst grundskola Andel av befolkningen med högskoleutbildning Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Riket 42,0 34,9 38,5 33,1 42,0 37,5 Hallands län 43,8 35,4 39,6 29,8 39,3 34,5 Hylte 60,4 49,7 55,3 14,8 25,6 20,0 Laholm 54,8 42,6 48,8 20,1 30,7 25,3 Falkenberg 51,3 42,3 46,9 20,4 30,8 25,5 Varberg 45,7 36,3 41,0 26,2 39,2 32,7 Halmstad 40,6 33,7 37,2 33,9 42,1 38,0 Kungsbacka 36,3 29,2 32,7 37,7 44,7 41,3 Uppgifter från Region Halland, Förutsättningar för Tillväxt och Välfärd i Halland

15 Problem- och behovsanalys I mars hölls en workshop inom ramen för förstudien. Till konferensen var förstudiens styrgrupp och projektgrupp inbjudna liksom ungdomar från de tre olika kommunerna och medarbetare som arbetar för/med unga mellan 16 och 24 år. Således fanns det representanter från de unga (målgruppen), från Laholms kommun, Halmstad kommun, Kungsbacka kommun, Region Halland, Samordningsförbundet i Halland samt Arbetsförmedlingen med under dagen. Konferensen inleddes med information om förstudien och ambitioner kring ett kommande projekt. Därefter arbetade alla deltagarna med en problem- och behovsanalys. Deltagarna på konferensen arbetade i tre grupper, alla med lika uppdrag. Under konferensen användes arbetsmetoden ett problemträd. Denna metod utgår från ett fördefinierat huvudproblem. Utifrån detta huvudproblem arbetar man vidare med att definiera orsaker och delproblem samt effekter av huvudproblemet. Effekter = kronan på trädet Huvudproblem = stammen på trädet (kan sedan översättas till övergripande mål) (kan sedan översättas till projektmål) Orsaker / delproblem = roten på trädet (kan sedan översättas till delmål och aktiviteter) Styrgruppen beslutade den 11 mars om den huvudproblemställning som var utgångspunkten för diskussionen under workshopen. Huvudproblemställningen var: Gruppen unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden ökar. Deltagarna fick i uppgift att gruppera de olika orsakerna/delproblemen till olika delområde. Utifrån det som kom fram i diskussionerna fick sedan grupperna i uppgift att diskutera en framtida inriktning. Det vill säga vad vi vill uppnå i ett projekt utifrån huvudproblemet och de olika delområdena som identifierats samt vilka insatser som känns prioriterade att arbeta vidare med. Nedan följer en summering av det som deltagarna diskuterade. Från tänkbara effekter till tänkbara långsiktiga mål Om gruppen unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden ökar kommer det att få flera effekter och konsekvenser. I ett globalt perspektiv kan det innebära att Sverige halkar efter i konkurrensen med andra länder. Det kommer att leda till en hög ungdomsarbetslöshet och längre perioder av arbetslöshet för unga. För de unga kan det leda till exempelvis en ökad ohälsa, utanförskap, låga inkomster, en social oro och eventuellt en längre utbildningsperiod för att anpassa sin kompetens efter arbetsmarknaden. Andra effekter av att gruppen unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden ökar är ökade kostnader för samhället för exempelvis ekonomiskt bistånd, hälsa och vård men även kostnader för längre utbildningsperioder. Ett sådant här utanförskap kan även leda till en generell social oro, segregation och ökade klyftor i samhället. Både ungas egna attityder till arbetslivet samt andras och arbetsmarknadens attityder till unga kan påverkas av en denna situation. I ett kommande projekt ska långsiktiga övergripande mål anges. Utifrån de effekter som identifierats kan långsiktiga mål formuleras exempelvis som: [Bidra till en minskad ungdomsarbetslöshet och till att fler unga lyckas i övergången mellan studier och arbete. Bidra till att ungas kompetens och erfarenheter matchas bättre och ligger närmare den lokala arbetsmarknadens behov av kompetens och branscherfarenhet.] 14

16 Från huvudproblem till projektmål Styrgruppen definierade huvudproblemställningen som: Gruppen unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden ökar. I ett kommande projekt ska olika projektmål anges. Projektmålen ska uppnås under projektperioden och ska därmed kunna vara uppföljningsbara. Utifrån det huvudproblem som definierats kan ett projektmål tas fram. Detta skulle kunna formuleras som: [Öka möjligheterna för unga att komma in på arbetsmarknaden genom utvecklade metoder och ett breddat utbud av insatser för unga.] Orsaker och delproblem Utifrån huvudproblemet gjordes en analys under workshopen av vilka orsaker och delproblem som antas ligga bakom. Det en mångfacetterad bild som tydliggörs. I detta sammandrag har sju områden identifierats även om de olika områdena hänger ihop. Vägen ut på arbetsmarknaden, matchning mellan utbildning och arbetsliv Tyngdpunkten i diskussionen i flera grupper handlade om detta område som består av flera delar. Ungdomars väg ut på arbetsmarknaden kan vara problematisk ur flera perspektiv. Ungas kunskap om vad arbetslivet innebär och vad arbetsmarknaden erbjuder är i vissa fall låg. Etableringen på arbetsmarknaden försvåras då många unga saknar praktiska erfarenheter och arbetslivserfarenhet och därmed referenser. Det finns för få möjligheter att prova på olika arbeten och praktisera under utbildningen och det kan vara svårt att hitta sommarjobb. Ungdomar har för lite kontakt med företag och arbetslivet under sin grundskoleperiod och gymnasietid vilket är en bidragande orsak till att ungdomar saknar kontakter hos framtida arbetsgivare. Detta i sin tur är allvarligt då ett kommande arbete oftast erhålls genom kontakter, utan kontaktnät försvåras situationen. Ett annat delområde som lyfts fram är att de ungas kompetens inte stämmer överens med den lokala arbetsmarknadens efterfrågan. Det de unga lär sig under sin utbildning måste vara det som företagen behöver. Lärlingssystemet lyfts upp i diskussionen och det anses inte fungerar fullt ut. Brister i samverkan och samarbetet mellan skola och arbetsliv lyfts upp som bidragande orsaker till att det blir svårare för de unga att komma in på arbetsmarknaden. Det saknas både funktioner/gränsgångare mellan skola och näringsliv och mötesplatser. Som en del i problembilden nämns att det lokala näringslivet inte är tillräckligt öppet, de är ganska dåliga på att visa upp vad de gör och vilka möjligheter det innebär för unga människor. Ofta finns det även höga förväntningarna på att nyanställda ska kunna bidra från dag 1 vilket kan vara svårt för yngre människor med liten arbetslivserfarenhet. En tänkbar idé att arbeta vidare med inom detta område är en funktion som fungerar som en gränsgångare mellan skola och näringsliv. Begreppet talangscout/talangskapare användes för att tydliggöra behovet som finns både hos de unga och hos näringslivet. En funktion som arbetar i ett nära samarbete med näringslivet för att kunna få ut fler unga i praktik och arbete. Ett arbete som tar matchningen mellan unga och arbetslivet ett steg vidare. Skola / utbildning Fler orsaker som nämns med anledning av problemet att gruppen unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden ökar har kopplingar till de ungas skoltid och den utbildning som de ska tillgodogöra sig. Brister inom skolan redan vid en tidig ålder lyfts fram. Stora klasser, bristande studieplaner är några anledningar liksom att tidiga insatser för att förbereda de unga att ta klivet in på arbetsmarknaden saknas. En del unga saknar utbildning och en del slutför inte sin påbörjade utbildning. Ofullständig grundskola och gymnasieutbildning och dåliga betyg är hinder för att etablera sig på arbetsmarknaden. En del väljer fel utbildning och behöver välja om, tillräcklig vägledning finns inte för de unga. Orsaker som språksvårigheter för nyanlända och försena upptäckter kring unga med särskilda behov lyfts fram. Tidiga insatser, utvecklat teknikstöd och andra kompetenser i skolans värld lyfts fram som behov. Synpunkter kring att skolan har för statisk syn på teoretiska studier och studietakt är andra saker som kommer fram liksom att det finns [Gymnasiet gör ungdomar yrkesförberedda inte anställningsbara] 15

17 behov av att varva praktik, studier på plats och studier online. Det finns behov av mer individuella lösningar för de unga. Vanliga gymnasiet ger ingen arbetslivserfarenhet och arbetslivskunskap. Som nämnts i området vägen ut på arbetsmarknaden kommer det även inom detta område upp att unga har ofta lite eller ingen praktisk erfarenhet från arbetslivet, att de har lite kontakt med lokalt arbetsliv under skoltiden och därmed har de bristande erfarenhet och kontakter. Elever är sällan förberedda på vad som väntar efter studenten och kan känna sig stressade inför det. De saknar mål, kunskap om arbetslivet, kontakter och är kanske inte mentalt förberedda för arbetslivet. Det är ett eget kunskapsområde att ta sig in på arbetsmarknaden. Inom skolan saknas den röda tråden kring detta, det borde finnas med genom hela utbildningen, från årskurs 1 till steg 1 i arbetslivet, Life long Learning! De unga tar sig inte heller tid att själva lära sig vad det kommande arbetslivet innebär. Arbetsmarknadsscouter nämns som en tänkbar lösning, finns exempel i andra kommuner där man tar hjälp via Lions och Rotary. Vägledning i ett långt perspektiv I båda ovanstående områdena tas ungdomars behov av vägledning upp men då det är ett återkommande ämne får det är ett eget utrymme. Bristande vägledning för unga anses vara en bidragande orsak till att de får det allt svårare att komma in på arbetsmarknaden. I vägledningsdiskussionen avses inte bara vägledning i gymnasieutbildningen utan även studie- och yrkesvägledningen genom hela grundskolan. Bakgrundsorsakerna till behovet av vägledning som nämns är att: de unga saknar erfarenheter och praktik från arbetslivet, de saknar kontaktytor mellan skola och arbetsliv, de unga har dålig överblick över vilka arbeten som finns, de väljer fel utbildningar och behöver välja om, de har bristande kunskaper om arbetsmarknaden, de saknar rätt utbildning och de saknar föreberedelse i gymnasiet inför arbetslivet. Det finns således ett behov av en utvecklad vägledning för ungdomar i ett långt och mer omfattande perspektiv. Det behövs bättre möjligheter för kartläggning av de ungas förutsättningar och möjligheter, det behövs verktyg för de unga att kunna vägleda sig själva i ett mer omfattande perspektiv. En förändrad arbetsmarknad Arbetsmarknaden har förändrats vilket kan vara en bidragande orsak till att de unga får det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Det råder en internationell konkurrens, företag både rationaliserar och flyttar produktion utomlands. Många av de enklare arbetena finns inte kvar på arbetsmarknaden. Det innebär att många av ingångsarbetena för unga har försvunnit och räcker idag inte till. Det finns färre arbeten utan krav på utbildning och arbetsgivare ställer allt högre kompetenskrav vid anställningar vilket gör det svårt för de unga som saknar fullständig grundskola och gymnasieutbildning. Konjunktursvängningar påverkar de ungas fäste på arbetsmarknaden, ofta är de sist in som anställd och därmed först ut vid en eventuell uppsägning. Andra orsaker som nämns är den obalans som finns mellan lediga jobb och de ungas kompetens liksom att det saknas sociala företag som skulle kunna användas som en sluss in på arbetsmarknaden för unga. Det finns en rad behov inom detta område. Några som nämns är en bättre anpassning av arbetsuppgifter på arbetsplatserna för att kunna ta emot unga utan stor erfarenhet, nya former av instegsjobb för unga så att de kan få praktiska kunskaper och referenser och fler handledare på arbetsplatser. Det skulle även behövas en utveckling av fadderföretag som kan medverka till erfarenhetsutveckling och arbetsträning för unga på riktiga företag. En idé som kom fram: En medarbetare som är på väg mot pension får en seniortjänst som innebär att man arbetar parallellt med en ung nyanställd som har en traineetjänst. Ger den unga nyanställda en bra start. Ungas hälsa och sociala situation I grupperna diskuterades de ungas hälsa och mående som bidragande orsaker till att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden. Bilden är att många unga mår ganska dåligt. Psykisk ohälsa, stress, press, osäkerhet, dåligt självförtroende och lite bekräftelse nämns som återkommande orsaker. Om de unga har haft en tuff skoltid finns farhågor om hur arbetslivet ska bli. För unga med funktionsnedsättning försvåras situationen ytterligare och det finns risk för långtidsarbetslöshet eller långtidssjukrivning. Även de ungas sociala situation lyfts fram. Många unga kan ha haft det svårt i sin uppväxt, kanske lever de i en miljö med social problematik. Svåra hemförhållanden påverkar de ungas förmåga och motivation att vara aktiva och kreativa i sitt kliv ut på arbetsmarknaden. Brist på förebilder för de unga lyfts fram som en bidragande orsak liksom oengagerade föräldrar, otrygghet i skolan och på fritiden samt bristande stöd runt de 16

18 unga. För de unga som har föräldrar som saknar arbete lyfts risken fram att den unga riskerar att ärva arbetslösheten. Ungas ekonomiska situation kan vara en bidragande orsak till att det är svårt att få jobb liksom tillgången till kommunikationer/körkort. Det finns individuella behov hos de unga både i skolan och på vägen till arbete. Det finns även behov av att höja kompetensen och tydliggöra ansvaret mellan olika parter kring de unga, exempelvis mellan elevhälsa, vårdcentral och psykiatrin. Attityder och förhållningssätt I problem- och behovsanalysen har attityder och förhållningssätt diskuterats som tänkbara bidragande orsaker till att unga får det svårare att komma in på arbetsmarknaden. Det handlar både om de ungas attityder/förhållningssätt gentemot arbete och arbetslivet och om andras attityder/förhållningssätt gentemot de unga. Ett delproblem som tas upp är de ungas attityd till arbete: jag vill inte jobba anges som ett exempel. Lågt engagemang, låga förväntningar hos ungdomar och brist på förebilder är andra delproblem. En del unga ser inte allvaret med skolan och att betygen inte är tillräckliga och det finns en liten förståelse hos en del unga av vad som krävs för att etablera sig på en arbetsplats. Ungas förhållningssätt kan bero på dåligt självförtroende, att de har svårt att få sin röst hörd, att de känner press men även på att de har fördomar mot vuxna och arbetslivet. En del unga kanske saknar drivkrafter så att man inte tar för sig och en del kanske inte behöver arbeta för försörjning. Bakomliggande orsaker kan även vara att ungdomar har för höga krav på ett kommande arbete. Det finns även ett förhållningssätt gentemot unga som försvårar inträdet på arbetsmarknaden. Det finns fördomar mot unga som kan bero på dålig kunskap eller dåliga erfarenheter. Företagen anställer oftare personer med yrkeserfarenhet istället för en nyexaminerad ung person, det kan finnas en rädsla att anställa unga människor. Det finns en liten förståelse på arbetsplatser för vilka behov av stöd och handledning en ung person behöver. Många unga väljer idag att en egen väg men samhället förväntar sig ändå att alla är lika och olikheten kan upplevas som problematisk. Det finns även många föräldrar som fortsätter med sitt omhändertagande långt upp i åldrarna för de unga vilket kan utgöra ett hinder i deras väg till arbete. Som nämnts i andra områden saknas det naturliga mötesplatser mellan unga och arbetslivet vilket skulle kunna vara ett en väg där man kan arbeta för bättre attityder och förhållningssätt. Likaså om det går att involvera hemmet, vuxna och andra förebilder i de ungas vardag. Strukturella hinder Ett antal omständigheter som försvårar för de unga ta klivet in på arbetsmarknaden har identifierats under arbetet. De är av varierande karaktär men vi har valt att kalla dem för strukturella hinder. Många lyfter upp behovet av mycket mer tidiga och förebyggande insatser så att unga människor upptäcks och får stöd innan de hamnar i en situation där de står utanför arbetsmarknaden. Det är svårt att få igenom beslut och omfördelning av resurser som möjliggör ett förebyggande arbete. En hel del av det arbete som sker kring unga och deras problem med att etablera sig på arbetsmarknaden sker i projektform, ibland till och med i dåliga projekt, istället för att utöka den utöka offentlig sektorn. Unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden har ofta kontakt med flera olika myndigheter och organisationer. I en del fall finns det motverkande reglerverk som hindrar samverkande insatser. Det finns även en risk att unga med särskilda behov lätt trillar mellan stolarna, risken finns även för andra grupper om det [Begreppet resursbrist är återkommande, är det så? Eller är det snarare en fråga om vi använder de samlade resurserna kring unga på rätt sätt?] finns bristfälliga rutiner. Även helhetsperspektivet mellan skolornas olika stadier kan brista emellanåt vilket kan medföra att integreringen mellan skola och arbetsliv kommer försent för de unga. Det finns behov av tidigare aktiviteter och förberedelser mellan skola och arbetsliv. Utformningar av olika regelverk försvårar för de unga, exempelvis de 90 dagarna i Arbetsförmedlingens arbete fördröjer för de unga. Det behövs tidiga aktiviteter, ju längre tid det tar innan aktiviteterna kommer igång ju längre tid har den unge på sig att bli arbetslös. Det nämns att det har blivit försämrade möjligheter att stötta de som vill och behöver kompletterande studier. Det är svårt att få till långsiktiga och hållbara lösningar med tanke på att de nationella organiseringar och beslut som finns, de styrs av politiska beslut som är föränderliga. 17

19 Förslag på delområden att arbeta vidare med Workshopen landade i tre olika områden som känns angelägna att arbeta vidare med i ett kommande projekt. I avsnittet Generellt ramverk och struktur för kommande projekt finns dessa utvecklingsområden med. 1. Öka anställningsbarheten hos unga. Överföra metoder och kunskap mellan varandra och implementera metoder i ordinarie verksamhet, kompetensutbyte. 2. Talangscout/talangskapare, en gränsgångare mellan skola och arbetsliv 3. Vägledning genom hela livet Jämställdhetsintegrering Jämställdhet handlar om relationen mellan kvinnor och män och att alla, oberoende av könstillhörighet, ska ha möjlighet till makt och inflytande över såväl samhällsutvecklingen som sina egna liv. Jämställdhet är en viktig demokratifråga och en mänsklig rättighet. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta konkretiseras genom fyra delmål (Regeringens proposition 2005/06:155): En jämn fördelning av makt och inflytande: kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet: kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Alla socialfondsprojekt ska jämställdhetsintegreras. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas på hela verksamheten för att säkra att kvinnor och män får likvärdig service, resursfördelning och inflytande. I förlängningen möjliggör det en fördjupad förståelse för projektets målgrupper, deras behov och villkor och därigenom träffsäkrare insatser under projektet. Jämställdhetsintegrering betyder också, i ett vidare perspektiv, att vårt arbete bidrar till att nå såväl de nationella som de europeiska målen om jämställdhet. Jämställdhetsintegrering med utgångspunkt i LFA-analysen (The Logical Framework Approach) består av nio steg som bland annat handlar om att göra en omvärlds- och målgruppsanalys för att undersöka problem och behov hos projektets målgrupper. Utifrån detta identifieras lämpliga mål och aktiviteter och grunden läggs för en analys av måluppfyllelsen. Samtliga dessa steg kräver en förståelse av målgruppen utifrån kön, kopplat till ett jämställdhetsperspektiv på det sammanhang som deltagarna befinner sig i (ESF Jämt, LFA-analys). Under förstudien har en SWOT-analys utförts för att ge en bild av utmaningar, möjligheter och lämpliga arbetssätt under genomförandet (se nedan). Målgruppsanalysen inkluderar uppgifter som rör grupperna unga kvinnor och män och en övergripande bild av relevanta jämställdhetsfrågor även för Halland specifikt. Jämställdhetsutmaningar för Halland De jämställdhetsutmaningar som Halland står inför är centrala för att förstå unga kvinnors och mäns behov, villkor och möjligheter på arbetsmarknaden i länet. Länsstyrelsen i Hallands län ger, med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska delmålen, en bild som också breddar förståelsen för vilket sammanhang som grupperna unga kvinnor och män befinner sig i (Länsstrategi för jämställdhetsintegrering i Halland , Meddelande 2014:1, Länsstyrelsen i Hallands län, Kvinnor och män i Halland 2013, Meddelande 2013:20, Länsstyrelsen i Hallands län). Nedan presenteras läget och utmaningarna under respektive delmål. Makt och inflytande: kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslut. Maktfrågan är relevant inom alla samhällsområden. I Halland är det jämn fördelning av kvinnor och män i kommunfullmäktige i fyra av länets sex kommuner. I kommunstyrelserna är det jämn fördelning i en kommun. I Regionfullmäktige såväl som i regionstyrelsen är det jämn fördelning av kvinnor och män. Tre av åtta partier i regionfullmäktige hade en jämn fördelning av kvinnor och män bland sina förtroendevalda efter valet Bland kvinnor i länet, som är chefer, finns 37 procent i offentlig sektor och 63 procent i privat jämfört med 35 respektive 65 procent i riket totalt. För män är motsvarande andelar 10 respektive 90 procent 18

20 såväl i länet som i riket. I offentlig sektor är fördelningen bland chefer 64 procent kvinnor och 36 procent män i länet. Tre av fyra chefer i privat sektor i länet är män. Ekonomisk makt: innefattar lika möjligheter till utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. I Halland märks att: Kvinnor har högre utbildningsnivå än män och flickor presterar bättre i skolan än pojkar. Valen till utbildning är i stor utsträckning fortfarande könsbundna. Flickor söker sig i större utsträckning till mansdominerade utbildningar och yrken än omvänt pojkar till kvinnodominerade. De traditionella valen till utbildning märks i den könsuppdelade arbetsmarknaden. Kvinnors högre utbildningsnivå återspeglas inte i andelen kvinnor som är chefer. Generellt har män en starkare ställning på arbetsmarknaden, vilket bland annat märks i högre inkomster, lägre sjuktal och mindre andelar i otrygg anställning var medelinkomsten (20 64 år) för kvinnor: kr för män: kr. Betydligt fler män än kvinnor har höga inkomster, inom gruppen med låga inkomster är skillnaden mellan kvinnor och män inte fullt så stora (män tjänar dock fortfarande mer). Kvinnor i Halland har högst förvärvsdeltagande av alla län (79 procent) och män har näst högst (84 procent). Även bland utrikesfödda är förvärvdeltagandet högre i länet än i riket för såväl kvinnor som män. Däremot var andelen kvinnor som arbetade heltid lägre i länet (57 procent) än i riket (67 procent). År 2011 tillkom i länet nya företag. Av dessa var andelen som startades av kvinnor 32 procent och av män 59 procent. Andelen med gemensam ledning var 9 procent var motsvarande andelar i riket 29, 64 respektive 7 procent. Ohälsotalen är lägre i länet än i riket för såväl kvinnor som män var ohälsotalet 32 för kvinnor i länet och 22 för män i länet. Motsvarande siffror för riket var 35 respektive 24. Obetalt hem- och omsorgsarbete: kvinnor och män ska inte behöva välja mellan att ha ett arbete och att ha familj. Ett större ansvar för hem och barn innebär minskade möjligheter till politiskt engagemang och utvecklingsmöjligheter i arbetslivet. I Halland märks att: Uttag av föräldrapenning görs till 75 % av kvinnor och 25 % av män (i riket 76 % kvinnor och 24 % män) Uttag av tillfällig föräldrapenning görs till 63 % av kvinnor och 37 % av män (64 % kvinnor och 36 % män i riket) Mäns våld mot kvinnor: kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha rätt till kroppslig integritet. Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Förutom att det orsakar ett stort antal drabbade fysiskt och psykiskt lidande och stor risk för traumatisering av barn innebär det stora kostnader för samhället. Våldet mot kvinnor och män i Halland ser olika ut. Män är oftare utsatta för våld utomhus av en obekant person och kvinnor är oftast utsatta för våld inomhus av en bekant. Kvinnor i länet anmälde 171 fall av misshandelsbrott av bekant inomhus per tusen invånare För män utgjordes den största gruppen, 144 fall per tusen invånare, av misshandelsbrott av obekant utomhus. För riket totalt var motsvarande siffror 183 respektive 186. Swot-analys för genomförande av jämställdhetsintegrering En analysworkshop har genomförts och gav en bild av uppfattningen om nuläget gällande målgruppernas behov och villkor, samt av viktiga områden att arbeta vidare med vid ansökan och i genomförandet av ett kommande projekt. Workshopen genomfördes utifrån Jämstöds checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS. Workshopen resulterade i en plan för jämställdhetsintegrering som bygger på de fyra strategiska framgångsfaktorerna för jämställdhetsintegrering (MUMS): Mål och annan styrning, Utbildning, Metoder och arbetssätt, Stöd och samordning Bilaga 1: Plan för jämställhetsintegrering 19

21 Tillgänglighetsanpassning Enligt Socialfonden ska alla ESF-finansierade projekt beakta tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och se till att alla kan delta i projektverksamheten på lika villkor. Socialfonden skriver bland annat: 1 Tillgänglighet är kopplat till rättigheten att alla kvinnor och män oavsett funktionsförmåga ska kunna ta del av vad samhället har att erbjuda, det gäller information, kunskap, utbildning, arbete och så vidare. Enligt Socialstyrelsens definition är funktionsnedsättning en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga ( Nedsättningen kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Vanliga funktionsnedsättningar är rörelsehinder, syn-eller hörselnedsättning, utvecklingsstörning eller psykiska funktionsnedsättningar. Tidigare gjordes ingen skillnad på begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder. Idag menar istället Socialstyrelsen att begreppen måste skiljas åt. Detta då det är i mötet med omgivningen som nedsättningen blir ett reellt hinder. Det innebär också att fokus för tillgänglighetsanpassningen under planeringen av och arbetet i ett genomförandeprojekt tydligt inriktas på de hinder som projektet ska undanröja för att möjliggöra ett brett deltagande. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning omfattar fyra delar: Fysisk tillgänglighet innebär att lokaler är så utformade att det är möjligt för alla att ta sig fram på ett enkelt sätt och fungera i det arbete eller den projektaktivitet som är aktuell. Tillgänglig verksamhet handlar om hur vi förhåller oss till varandra, om bemötande och arbetsmiljö. Genom förståelse, medvetenhet och kunskap skapas arbetsplatser där medarbetarna och projektdeltagarna inte känner sig diskriminerade. Kommunikativ tillgänglighet handlar om möjligheten att höra och delta i diskussioner vilket förutsätter att kommunikation möjliggörs. Det sker exempelvis genom teckentolkning, teleslinga och en god akustisk miljö. Men även genom att göra webbplatser tillgängliga och upprätta intranät som är lätta att förstå och navigera i. Den som har synnedsättning kan behöva en datamiljö med intranät som fungerar för talsyntes. Informativ tillgänglighet innebär att informationen måste vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den. Det kan till exempel innebära att informationsmaterial behöver finnas på flera olika media, exempelvis som inläst, i storstil, i punktskrift eller som lättläst. Dessa alternativa format presenteras lämpligtvis på en tillgänglig webbplats. Det svenska ESF-rådets stöd för tillgänglighetsanpassning av projekt beskriver att ett tillgänglighetsperspektiv handlar om att problematisera värderingar och attityder om människor med eller utan funktionsnedsättning. Det handlar alltså i lika hög grad om att arbeta normkritiskt som att arbeta med fysiska och tekniska faktorer. Människor är olika och det påverkar hur verksamhetsprocesser ska utformas för att alla ska ges möjlighet att delta. Att tillgänglighetsanpassa ett projekt innebär att tillgänglighet beaktas i samtliga aktiviteter och åtgärder i planerings- och genomförandefasen samt i uppföljningar och utvärderingar. På så sätt kan arbetet med tillgänglighetsfrågor jämföras med kravet om jämställdhetsintegrering. En lyckad strategi för tillgänglighetsanpassning inkluderar bland annat hur miljö, omgivning, agerande och bemötande kan förändras och utvecklas. Liksom i arbetet med jämställdhetsintegrering är kartläggning och analys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv tillsammans med utveckling av en handlingsplan och uppföljningsarbete viktiga delar av strategin. Grundläggande för att arbeta med tillgänglighetsanpassning av ESF-projekt är kompetensutveckling, rutiner, uppföljning och resurser. Bakgrunden till arbetet ligger i linje med EU:s insatser för att främja tillgänglighet som ett viktigt inslag i arbetet med att främja lika villkor för alla i EU. Det knyter också an till FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, samt målen för EU:s handikappstrategier och Europa 2020 strategin och regeringens funktionshinderspolitiska strategi för För att möjliggöra tillgänglighetsanpassningen av ett kommande genomförandeprojekt kommer vi att arbeta utifrån en fastlagd plan, vilken från Socialfondens rekommendationer. Plan för tillgänglighetsanpassning finns i bilaga 2. Bilaga 2: Plan för tillgänglighetsanpassning 1 Handledning i tillgänglighet, Europeiska socialfonden, diarienr Europeiska socialfonden, Handledning i tillgänglighet, diarienr

22 Kartläggning av målgruppen En detaljerad kartläggning har gjorts avseende målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner sig i övergången mellan studier och arbete. En gemensam mall utarbetades och har använts av alla kommuner. Viss statistik och uppgifter kring de unga finns hos andra myndigheter. Under kartläggningen har vi tagit hjälp av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Region Halland. Styrgruppen beslutade under arbetet att utvidga kartläggningen till att omfatta alla kommuner i Halland i den mån det var möjligt. Syftet har varit att förbereda för de andra kommunerna att kunna delta i ett kommande genomförandeprojekt på ett enklare vis. Arbetet har tydliggjort vilka parter som behövs för att få helhetsbilden kring de unga och vi kan konstatera att en kartläggning sker inte helt friktionsfritt, flera myndigheter är inblandade och exempelvis sekretess och olika definitioner medför svårigheter. Det finns en problematik med att hitta alla unga, det finns mörkertal, det visar även uppföljningen via Temagruppen unga i arbetslivet. Unga människor är även en mycket rörlig grupp, det händer saker varje dag. Kartläggningen har även tydliggjort vikten av att ett strukturerat och kvalitetssäkrat arbete med uppföljning och statistik kring de unga. En ögonblicksbild av unga 16 till 24 år Kartläggningen har utgått från alla folkbokförda unga vid årsskiftet 2013/2014 och ger oss en ögonblicksbild av hur det såg ut vid årsskiftet. Kartläggningen visar att Halmstad kommun har störst antal unga, st, därefter Kungsbacka med 8440st, Varberg med 6446st, Falkenberg med 4827st, Laholm med 2377st och Hylte 1115st. I alla kommuner förutom Halmstad finns det fler unga i ålder år än i gruppen år. I alla kommunerna är det något fler män än kvinnor. Andelen utrikes födda i gruppen unga år är störst i Hylte med 17,2% följt av Halmstad med 11,8%, Falkenberg med 10,3%, Laholm med 8,7%, Varberg med 7,5% och i Kungsbacka 4,3%. 2013/2014 Laholm Laholm Halmstad Halmstad Kungsbacka Kungsbacka Unga Unga Totalt Unga Unga Totalt Unga Unga Totalt K M K M K M K M K M K M Antal folkbokförda Antal inrikes födda Antal utrikes födda /2014 Hylte Hylte Varberg Varberg Falkenberg Falkenberg Unga Unga Totalt Unga Unga Totalt Unga Unga Totalt K M K M K M K M K M K M Antal folkbokförda Antal inrikes födda Antal utrikes födda Studier Studieresultaten i de olika kommunerna i Halland skiljer sig åt. Alla kommuner i Halland, med undantag för Hylte, ligger över rikets genomsnitt när det gäller andelen som är behöriga till gymnasieskolan. Högsta andel behöriga finns i Kungsbacka med 93,3% och Hylte har lägst andel behöriga med 80,7%. Tittar vi på andelen elever som börjar i gymnasieskolan ligger det högre i alla kommuner jämfört med riket, från 98,5% till 99,2% i Halland. Av eleverna som börjar i gymnasieskolan börjar 10,4% i riket på introduktionsprogrammet. I Halland finns det en stor spridning när det gäller andelen elever på introduktionsprogrammet, från 4,2% i Kungsbacka till 16,4% i Hylte. Laholm ligger på 9,2% och Halmstad på 7,8%. De genomsnittliga betygspoängen i gymnasiekolan ligger på samma nivå i Halland jämfört med riket, variationen mellan de halländska kommunera är relativt låg. I riket är andelen gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV 77,2%. I Halland ligger kommunerna ungefär lika med snittet eller över. Nyckeltalet avser de folkbokförda gymnasieelever vilket innebär att elevernas resultat är från flera gymnasieskolor både inom och utanför de enskilda kommunerna. Även de elever som väljer att hoppa av en utbildning för en annan utbildning ingår i måttet. Kungsbacka, Halmstad och Laholm ligger över rikets snitt. När det gäller andelen av de folkbokförda gymnasieelevernas behörighet till universitet och högskola ligger Kungsbacka, Falkenberg och Varberg över rikets genomsnitt och Hylte, Halmstad och Laholm under. Det är 21

23 intressant att notera att Kungsbacka och Varberg är de kommuner som har högst andel behöriga till universitet och högskola. Det är även de kommuner som har högst andel av befolkningen (20-64 år) med högskoleutbildning. Andel behöriga till gymnasieskolan, samtliga huvudmän läsåret 2012/2013, Siris, Skolverket Andel elever som började gymnasieskola läsåret 2012/2013, Skolverket Andel elever på introduktionsprogram i kommunens skolor läsåret 2013/2014, Skolverket Genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola, samtliga huvudmän läsåret 2012/2013 Siris, Skolverket Andel av folkbokförda gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år,inkl IV. (slutbetyg el liknande) 2013 Öppna jämförelser, Kolada Andel av folkbokförda gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola. 2013, Öppna jämförelser, Kolada Laholm Halmstad Kungsbacka Hylte Varberg Falkenberg Hallands län Riket 89,5% 91,3% 93,3% 80,7% 90,5% 90,5% 91,1% 87,6% 99,2% 98,7% 98,5% 99,1% 98,8% 98,5% - 97,9% 9,2% 7,8% 4,2% 16,4% 6,1% 9,8% - 10,4% 13,6 14,0 13,7 13,7 14,1 14,0 13,9 13,9 81,7% 81,3% 87,4% 77,9% 76,5% 76,7% - 77,2% 83,3% 84,9% 90,4% 85,0% 90,2% 90,3% - 86,6% I förstudien har vi även tittat på de ungas utbildningsnivå vid årsskiftet 2013/2014 för de tre deltagande kommunerna. För gruppen år har såklart många en förgymnasial utbildning då många i gruppen ej avslutat sin gymnasieutbildning och en stor del har gymnasial utbildning. Det finns även en del unga där utbildningsnivån inte är känd. I gruppen år har majoriteten en gymnasial utbildning och en del har eftergymnasial utbildning. Det är fler kvinnor än män som har eftergymnasial utbildning. I gruppen år finns det unga som bara har förgymnasial utbildning, i Laholm 127 st, i Halmstad 482 st och i Kungsbacka 248 st. Det är i alla kommunerna fler män än kvinnor i denna grupp.* Informationen i detta avsnitt bygger på data från Region Halland /SCB. Ungdomsarbetslöshet i Halland I Halland utgör de unga en stor del av det totala antalet arbetslösa, det innebär att utvecklingen av ungdomsarbetslösheten påverkar utvecklingen av den totala arbetslösheten. Bland de unga är det flest arbetslösa i åldern och därefter minskar det. Utbildningsnivån påverkar arbetslösheten. De unga med förgymnasial utbildning har högst andel arbetslösa, andelen sjunker betydligt för de unga med gymnasial och eftergymnasial utbildning. Diagrammet till höger visar siffror för ungdomar år, arbetslösa+i program i mars I Halland var det totalt 12,3% unga som var arbetslösa eller i ett program vilket är under riket som låg på 15,6%. Jämfört med 2013 är detta lägre siffror både i riket och i Halland. Halmstad kommun har högst andel i mars 2014 med totalt 17,1% följt av Hylte med 15,9%. Laholm ligger på 13,8% och Falkenberg på 11,2%. Lägst ligger Varberg med 8,0% och Kungsbacka med 8,4%. 22

24 Tabellen nedan visar samma siffror som ovan fast mer detaljerade. Arbetslöshet ungdomar år, arbetslösa+i program i mars Arbetslöshet unga år, mars 2014 Öppet arbetslösa % I program med akt.stöd % Sammantaget % Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Riket 6,4 4,5 5,5 11,5 8,5 10,1 17, ,6 Hallands län 5,8 3,9 4,9 9 5,6 7,4 14,8 9,5 12,3 Laholm 5,8 4,2 5,1 10,4 6,6 8,7 16,2 10,8 13,8 Halmstad 6,8 4,7 5,8 13,8 8,7 11,3 20,6 13,4 17,1 Kungsbacka 4,1 2,3 3,3 6,7 3,4 5,1 10,8 5,7 8,4 Hylte 9,3 6,6 8,1 8,1 7,3 7,8 17,4 13,9 15,9 Varberg 4,5 3,2 3,9 5 3,1 4,1 9 6,3 8 Falkenberg 6,5 4,7 5,6 6,6 4,6 5,6 13,1 9,3 11,2 Uppgifter från Arbetsförmedlingen marknadsområde Göteborg Halland Om vi tittar lite närmare på gruppen unga år i Arbetsförmedlingens statistik kring gruppen öppet arbetslösa ungdomar och ungdomar i program från april 2014 kan vi se att: Andelen män är betydligt högre än andelen kvinnor. I Halland är det över 60% män och mindre än 40% kvinnor. Relationen ser likadan ut i alla kommunerna. Andelen med funktionshinder ligger i Halland på ca 12%. Högst i Kungsbacka med drygt ca 15% och lägst i Falkenberg med ca 10%. Andelen utrikesfödda ligger på ca 18% i Halland. Högst i Hylte med ca 35%, lägst i Kungsbacka med ca 5%. Andelen unga som har körkort är högre bland de som är arbetslösa jämfört med de som är inskrivna i jobbgarantin för unga. I vår kartläggning har vi även tittat på volymerna i de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna för gruppen unga år, vid årsskiftet 2013/2014. I Laholm var det 42 personer, 76% var i åldern år, ungefär lika många män som kvinnor. Under ett år är det ca unga som omfattas av verksamheten. I Halmstad var det 170 personer, 53% i åldern år, fler män än kvinnor. Under ett år är det ca unga som omfattas av verksamheten. I Kungsbacka var det 107 st inskrivna unga år i verksamheten under Utöver det har verksamheten mött 400 ungdomar via Entré under Unga med olika ersättningar Det finns unga med försörjningsstöd i kommunerna. I Laholm var det 26 st och i Halmstad 171 st vid årsskiftet, majoriteten är unga i åldern år. I Socialstyrelsens öppna jämförelser kan vi utläsa andelen unga vuxna (18-24 år) som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd under Hallands läns snitt var 4,9% vilket är det lägsta i Sverige och på samma nivå som Stockholms län. Rikets snitt ligger på 8%. Det är stora skillnader mellan kommunerna i Halland, Hylte ligger högst på 9,9% och Kungsbacka lägst på 3,3%. Andelen unga vuxna (18-24 år) som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd under Laholm Halmstad Kungsbacka Hylte Varberg Falkenberg Hallands län 5,4% 5,1% 3,3% 9,9% 4,3% 6,6% 4,9% 8% Riket 23

25 Antalet unga med aktivitetsersättning (från 19år) var vid årsskiftet högst i Halmstad med 226st, följt av Kungsbacka med 105 st och Laholm med 66 st. I alla tre kommunerna var det fler män än kvinnor som hade aktivitetsersättning. Det fanns även unga i alla tre kommunerna med handikappersättning vid årsskiftet, 17 st i Kungsbacka, 11 st i Halmstad och 9 st i Laholm. En del av de unga hade föräldrapenning vid årsskiftet, de allra flesta i åldern år. Det är framförallt kvinnor med föräldrapenning, i Laholm 91%, i Halmstad 91,5% och i Kungsbacka 86%. LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Halmstad, Laholm och Kungsbacka LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) är en enkät framtagen av Ungdomsstyrelsen som fokuserar frågor om fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Resultatet från LUPPundersökningen i Halmstad kommun (2012), Laholms kommun (2012) och Kungsbacka kommun (2013) visar att majoriteten av ungdomarna mår bra. De skillnader som framkommer gällande tjejers och killars situation stämmer i stort väl överens med Ungdomsstyrelsens undersökning (som nämns i avsnittet Omvärldsanalys) och är överlag också gemensamma för de tre kommunerna. Det handlar om att: Känslan av otrygghet ökar, men mest för flickor. Mobbning är fortsatt ett problem. Inom båda årskurserna (åk 8 och år 2 på gymnasiet) är det flest tjejer som utsatts för mobbning. Killar är oftare utsatta i klassrummet och på skolgården än tjejer, men mindre utsatta på nätet. Tjejer uttrycker i högre grad att sexuella trakasserier och främlingsfientlighet är ett problem än killar. Fler tjejer än killar har besvär av huvudvärk, stress, magont, sömnproblem etc. Hälsa, unga och unga vuxna i Halland Som nämndes i avsnittet Hälsa i omvärldsanalysen är fortfarande den psykiska ohälsan hög bland de unga. Region Halland tog 2010 fram en rapport Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa. I rapporten beskrivs dels hur unga och unga vuxna mår men även orsaker till den ökande psykiska ohälsan och vilka faktorer som påverkar deras hälsa positivt. Slutsatserna kring de unga och de unga vuxnas hälsa bygger på undersökningar i Halland kring de ungas hälsa som är gjorda för några år sedan. Ett par exempel tar vi upp här. Rapporten Ung i Halland (2006) visade att de allra flesta unga (13-17år) trivdes ganska bra eller bra med livet. Majoriteten bedömde även att de mådde bra eller mycket bra. Undersökningen visade att de psykiska besvären ökat, särskilt bland flickor. De äldsta ungdomarna var mer stressade än de yngre. I en fördjupningsstudie som landstingets FoUU-enhet genomfört utifrån Ung i Halland visade att bland dem som hade psykisk ohälsa var flickor kraftigt överrepresenterade. För unga vuxna nämns resultat från undersökningen Hälsa på lika villkor? (2005) i Region Hallands rapport. Majoriteten av de unga bedömde sitt hälsotillstånd bra eller mycket bra. FoUU-enheten gjorde 2007 en fördjupad analys, inom åldersgruppen år, i den var det 26% som rapporterade psykisk ohälsa, kvinnor var klart överrepresenterade. Rapporten tar upp mycket mer intressant fakta kring både orsaker till psykisk ohälsa som vilka friskfaktorer som finns till psykisk hälsa, som är värdefull att titta närmare på i ett kommande arbete. När det gäller det halländska folkhälsoarbetet finns det ett särskilt fokusområde kring barn och unga. Det regionala arbetet omfattar föräldrastöd, hälsofrämjande förskole- och skolutveckling samt välmående ger resultat vilket är en tillämpning av Bättre skolor-metoden. Erfarenheter från projektet Samordningshandledarna, ett kompletterande underlag Samordningsförbundet i Halland har drivit ett projekt kallat Samordningshandledare (för mer info, se avsnitt om metoder och arbetssätt nedan). Samordningshandledarna arbetade för arbetslivsrehabilitering av unga vuxna (16-29 år) med omfattande och komplexa behov. Åldersintervallet stämmer inte fullt överens med vår målgrupp. I workshopen kom ungas hälsa upp som ett område och med anledning av det lyfter vi in erfarenheterna kring individerna från projektet Samordningshandledare som ett komplement till vår kartläggning av målgruppen. Kortfattat kan man beskriva det som kännetecknade den målgrupp som samordningshandledarna arbetade med var att de alla hade omfattande och komplexa behov. Individerna hade kontakt och var känd på många myndigheter men sällan var det någon som såg helheten varken socialt eller medicinskt. De hade fastnat i sin process, kanske var de inskrivna på fel myndighet och de hade svårt att hitta rätt eller klarade helt enkelt inte av det själva. Det fanns omfattande psykiska problem, ofta NPF (ca 60-70%) och vägen till ett arbete var lång. Personerna hade lågt driv och låg livsenergi och de hade i många fall förlikat sig med sin situation. Många hade haft en dålig start i livet (familj, skola, relationer) och högst var tionde hade 24

26 fullgjort gymnasium. Samordningshandledarna infördes som en funktion mellan myndighetsgränserna för de enskilda individerna. Unga som varken arbetar eller studerar Som nämnts tidigare har Temagruppen unga i arbetslivet tagit fram en rapport kring unga som varken arbetar eller studerar. Siffrorna är inte pinfärska då de avser 2011 och åldersintervallet är år (se mer i avsnitt omvärldsanalys). De unga som är med i denna grupp har inte haft inkomster över ett basbelopp, inte haft studiemedel eller varit utbildningsregistrerade och de har inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. År 2011 var 7,4 % av den totala ungdomsbefolkningen i Hallands län varken i studier eller i arbete, 2010 var andelen 7,9 %. Till antalet var det 2926 st år 2011 och 3124 st år Av de som varken var i studier eller arbete i Halland under 2011 var det i snitt 32,7% som inte hade någon känd aktivitet. Alla kommuner har en lägre andel som varken arbetar eller studerar i åldersgruppen år jämfört med i åldersgruppen 20-25, vilket följer den nationella nivån. Under 2011 var andelen som varken studerade eller arbetade i hela åldersspannet högst i Laholms kommun (8,8%), tätt följt av Hylte (8,4%) och Halmstad (8,3%). Lägst andel fanns i Kungsbacka (6,2%). I de olika åldersgrupperna skiljer det mellan de olika kommunerna. I åldersgruppen har Laholm högst andel (3,9%) följt av Hylte (3,2%). Lägst i denna grupp ligger Kungsbacka (1,9%). I åldersgruppen år har Hylte den högsta andelen (13,20%) följt av Laholm (12,8%), lägst ligger Varberg (9,2%). Mellan 2010 och 2011 minskade andelen unga som varken var i studier eller i arbete i alla kommuner förutom Halmstad som hade en marginell ökning från 8,2% till 8,3%. Falkenberg hade den största förändringen mellan 2010 och 2011 då andelen sjönk från 9,1% till 7,8% för hela gruppen år. Nedanstående diagram visar samma uppgifter fast uttryckt i antal unga som varken arbetar eller studerar. Sett till antal unga så ligger Halmstad högst både 2010 och 2011 (1113st). Därefter kommer Kungsbacka, Varberg och Falkenberg. Både Laholm och Hylte har betydligt färre unga som varken arbetar eller studerar. 25

27 Gruppen unga som varken studerar eller arbetar har, som nämnts ovan, minskat mellan 2010 och 2011 i Halland. Då de senaste uppgifterna är från 2011 kan självklart förändringar skett i gruppen men trots det kan vi anta att det är relativt stora grupper i vissa kommuner som befinner sig utanför arbete och studier. Gruppen (20-25 år) relativt stor och i varje kommun finns det en andel av de unga som vi inte vet vad de har för sysselsättning: Laholm: 195 st, varav 40 st med okänd aktivitet Kungsbacka: 481 st, varav 169 med okänd aktivitet Halmstad: 990st, varav 267 med okänd aktivitet Det är även viktigt att arbeta med åldersgruppen så att de inte riskerar att stanna kvar utanför arbete och studier. Den nationella uppföljningen via Temagruppen unga i arbetslivet visar på att denna grupp går vidare till arbete eller studier i en lägre utsträckning än den äldre gruppen. Det kommunala informationsansvaret omfattar idag unga upp till 20 år. Det innebär att kommunerna har ansvaret för att söka kontakt med gruppen år. Motsvarande ansvar finns inte för gruppen år. Könskonsekvensanalys för projektets målgrupper Under förstudien har bilden av målgrupperna unga mäns och kvinnors situation både tydliggjorts och blivit mer komplex. I Halland har gruppen unga män år svårare att klara övergången mellan studier och arbete än gruppen kvinnor. Andelen män som är öppet arbetslösa och andelen unga män i program är också fler än kvinnor. Valen till utbildning är i stor utsträckning fortfarande könsbundna. Unga kvinnor söker sig dock i större utsträckning till mansdominerade utbildningar och yrken än omvänt unga män till kvinnodominerade. De traditionella valen till utbildning märks i den könsuppdelade arbetsmarknaden. Samtidigt så återspeglas inte kvinnors högre utbildningsnivå i andelen kvinnor som är chefer i Halland. Generellt har män en starkare ställning på länets arbetsmarknad, vilket bland annat märks i högre inkomster, lägre sjuktal och färre otrygga anställningar. Sammantaget ger detta en bild av gruppen unga män som att de å ena sidan är en särskilt utsatt grupp genom att övergången mellan studier och arbete i jämförelse med gruppen unga kvinnor är särskilt svår. De befinner sig i stor utsträckning även inom branscher som varit känsliga för konjunkturnedgångarna under senare år. Å andra sidan har gruppen män på den halländska arbetsmarknaden en betydligt starkare ställning än gruppen kvinnor. Det märks genom andelen män på chefspositioner, i att män generellt tjänar betydligt mer än kvinnor och har möjlighet till heltidsarbete i större utsträckning. Mäns mindre ansvar för barn och hem ger dem dessutom ytterligare möjligheter i arbetslivet. När det gäller gruppen unga kvinnor i Halland så visar inte minst LUPP-undersökningarna att psykiska besvär såsom stress, oro och sömnproblem är påtagliga. Från 18 år flyttar tjejer i länet hemifrån i större utsträckning än pojkar bodde 32 % av alla 23-åriga kvinnor i länet hemma, motsvarande siffra för gruppen män var 46 %. Unga kvinnor som grupp klarar sina studier, oavsett utbildningsnivå, med betydligt bättre resultat än unga män och färre från denna grupp är öppet arbetslösa i länet. Samtidigt gör de könsstereotypa utbildnings- och yrkesvalen att kvinnor i högre utsträckning än män befinner sig inom sektorer med låg lön och sämre 26

28 arbetsvillkor gällande exempelvis möjligheter till heltidanställningar och hög lön. Kvinnors högre utbildningsnivå leder generellt inte till varken högre lön, chefspositioner eller bättre anställningsvillkor än vad gruppen män har. Unga kvinnors sämre självrapporterade psykiska hälsa och såväl deras förmodade framtida som senare deras faktiska större ansvar för hem och barn, påverkar också deras övergång till arbete. Olika grupper av unga att arbeta vidare för Fokus på både unga män och unga kvinnor I könskonsekvensanalysen blir det tydligt att det finns olika utmaningar och hinder att arbeta vidare med kring grupperna unga kvinnor och unga män. I kommande arbete kommer båda grupperna att vara i fokus och i ett jämställdhetsperspektiv kommer arbetet att ta hänsyn till båda gruppernas särskilda behov och villkor. Unga i utbildning, förebyggande, tidiga och aktiva insatser I alla kommunerna i Halland är det en hög andel av de unga som börjar gymnasieskolan. Det innebär att en majoritet av de unga i de yngre åren finns inom skolsystemet. Dessa unga har ännu inte några behov av aktiva arbetsmarknadsinsatser för konkret sysselsättning. Däremot kan kommunerna arbeta ännu mer förebyggande med tidiga och aktiva åtgärder för att underlätta de ungas kliv in på arbetsmarknaden och göra de än mer anställningsbara. I den stora gruppen av gymnasieelever finns det en del unga som börjar på introduktionsprogrammet. Det kan vara en grupp som behöver lite mer aktiva insatser. Det kan även behövas förebyggande och riktade insatser för andra grupper som kan ha det tuffare än andra, t ex: Unga med någon form av funktionshinder Unga i gråzonen Nyanlända unga Det finns även risk för avhopp från gymnasieskolan som måste hanteras och kommunerna kan arbeta förebyggande för att motverka avhoppen. Andelen av de folkbokförda gymnasieeleverna som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl IV varierar i kommunerna från 76,5% i Varberg till 87,4% i Kungsbacka. Unga långt från arbetsmarknaden, aktiva insatser Projektgruppen definierat ett antal grupper av unga som står långt från arbetsmarknaden och är viktiga att fokusera på. I kartläggningen och med hjälp av omvärldsanalysen tydliggörs dessa grupper: Unga med försörjningsstöd Unga med aktivitetsersättning Unga utan gymnasieutbildning eller utan fullgjort gymnasium. Unga utan slutbetyg Unga med fullgjort gymnasium men utan sysselsättning, 1-90 dagar Unga med arbetshinder, kan finnas med i någon av de andra grupperna. Avses unga med eller utan diagnos men har behov av extra stöd. Unga i gråzonen Nyanlända unga Unga som varken arbetar eller studerar, lite extra fokus på unga år Lite mer om unga 21-24, en grupp vi vet mindre om Det blir tydligt i kartläggningen att gruppen unga i åldern är mer svårfångad än de unga i åldern år. Idag finns det genom det kommunala informationsansvaret ett ansvar för kommunerna att följa upp unga upp till 20 år. I samtliga tre kommuner finns det rutiner och utvecklade arbetssätt för detta arbete. Gruppen unga år är intressant att få mer kunskap om vad de som inte arbetar eller studerar gör. I Laholm finns det ett lokalt beslut om att utvidga den uppsökande verksamheten till att inkludera unga upp till 24 år. Med hänvisning till Temagruppen unga i arbetslivets statistik för 2011 är gruppen (20-25) relativt stor och i varje kommun finns det en andel av de unga som vi inte vet vad de har för sysselsättning: Laholm: 195 st, varav 40 st med okänd aktivitet Kungsbacka: 481 st, varav 169 med okänd aktivitet Halmstad: 990st, varav 267 med okänd aktivitet 27

29 Behov av fortsatt arbete Ett framtida genomförandeprojekt inom ESF kan möjligtvis starta någon gång under våren Gruppen unga kommer om ett år inte se likadan ut som i vår nuvarande kartläggning. Inför ett projekt måste kartläggningen uppdateras och projektdeltagare identifieras. Förhoppningsvis kommer det att finnas en mobiliseringsfas då detta arbete kan genomföras. Bilden av grupperna unga kvinnor och män behöver fördjupas och kompletteras vid ett genomförandeprojekt. Inte minst för att möjliggöra att fler perspektiv kopplas till de båda gruppernas situation, exempelvis faktorer som utländsk bakgrund, funktionsnedsättningar, boendesituation, familjebakgrund etc. För att genomförandeprojektet ska kunna öka förståelsen för de prioriterade grupperna kommer ett jämställdhetsperspektiv att integreras. Hur jämställdhetsintegreringen ska gå till har arbetats fram under en SWOT-workshop, med fokus på de strategiska framgångsfaktorerna för jämställdhetsintegrering (MUMS). De deltagande kommunerna i förstudien anser det angeläget att mer ingående genomlysa vad det finns för verksamheter och resurser totalt sett för målgruppen. En sådan här genomlysning behöver göras tillsammans med fler aktörer både inom de kommunala verksamheterna och externa aktörer som exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Psykiatrin. Tillsammans kan kartläggningen bli mer komplett och eventuella glapp kan identifieras. I ett fortsatt gemensamt arbete kan målgrupperna preciseras och prioriteras än mer. Det är ett arbete som bör genomföras under hösten inför en ansökan. 28

30 Metoder och arbetssätt i våra organisationer En inventering av metoder och arbetssätt som används i organisationerna har genomförts under förstudien. De olika metoderna/arbetssätten har beskrivits med syfte och för vilken målgrupp de används. I inventeringen har vi även tittat med vilka andra aktörer vi samverkar med och vilken kompetens som behövs hos medarbetare i arbetet. Vidare har det även gjorts en bedömning av vilka framgångsfaktorer som finns för respektive metod/arbetssätt, d.v.s. vad ger önskade effekter. Även de olika utmaningar och utvecklingsområden som finns inom varje metod och arbetssätt har vi tagit med. Laholms kommun Lotsen I Laholm finns Lotsen, tidigare kallad Ungdomslotsen, som är en verksamhet för arbetssökande. Lotsen har framförallt varit en verksamhet riktad till arbetssökande ungdomar mellan år. Målgruppen har dock inte omfattat personer som är i grövre pågående missbruk eller inom personkrets LSS, men det finns en gråzon. Sedan en tid tillbaka har Lotsens verksamhet utvidgats till att även omfatta arbetssökande vuxna, framförallt för de med försörjningsstöd. Syftet med verksamheten är att lotsa varje individ på en resa mot sin egen individuella arbetsmarknad och Lotsen är en sammanhållande funktion gentemot andra aktörer som är engagerade kring individen. Deltagarna remitteras främst från Arbetsförmedlingen, Enheten för arbete och försörjning, Samordningsförbundet, Försäkringskassan, Gymnasieskolan, Socialtjänsten - barn och familjeenhet. Deltagarna är även personer som söker sig frivilligt till verksamheten. I arbetslaget finns olika kompetenser som t.ex. studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare, socionomer, idrottsvetare, försäkringskassehandläggare m fl. Lotsen strävar efter att ha olika yrkeskategorier, olika åldrar och olika personligheter som kan komplettera varandra. Lotsens framgångsfaktorer är bl.a. en stark tro på individers förmåga och möjligheter, en helhetssyn på individen, anpassning av insatser utefter de individuella behoven och bemötande. Vidare är Lotsen en lösningsfokuserad verksamhet och det är en framgångsfaktor att det inte någon myndighetsutövning i verksamheten. En av Lotsens stora fördelar är att det finns en bred verktygslåda och valet av insatser anpassas efter varje individ. I bilden till höger åskådliggörs de olika delarna i verktygslådan. Metoden Biologdesignern beskrivs liter mer ingående längre fram. Det finns ett antal utvecklingsområden i verksamheten. Ambitionen är att utveckla Lotsen till att ha både ungdomar och vuxna i ordinarie verksamhet, idag finansieras verksamheten för vuxna via Samordningsförbundet. Målsättningen är att kunna erbjuda vuxna samma stöd som ungdomar utan särskilda projektmedel. Supported Employment/ Supported Education Individuell coachning/ vägledning Yrkesintroduktion Kickstart Biologdesignern Praktik Verktygslåda Arbetsträning Transportmedel Rekryteringsträffar Studiebesök Föreläsningar Studie- och yrkesvägledning Verksamheten bedömer även att arbetet med supported employment (SE) går att utveckla än mer. Supported employment är ett djupgående coachningssätt för att en deltagare ska nå en arbetsmarkand och/eller utbildning. Ett annat utvecklingsområde inom verksamheten är att bygga upp en mer strukturerad samverkan med Arbetsförmedlingen. Lotsen kommer 2016 att starta ett uppdrag som motsvarar det Kommunala informationsansvaret fast riktat mot ungdomar i åldern år. 29

31 Kontaktpersoner för Lotsen: Wiveca Ekeblad, enhetschef. Jenny Kolning, samordnare Lotsen. Epost: Epost: För mer information: KIA-arbetets upplägg I Laholm finns ett systematiserat arbete kring det kommunala informationsansvaret. Det kommunala informationsansvaret innebär att hemkommunen löpande ska hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Arbetet med KIA:n är organiserad i Lotsens verksamhet och uppdraget är att: att kartlägga 100% av de ungdomar som faller inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret att erbjuda individuella åtgärder till de ungdomar som önskar att upprätta individuella handlingsplaner för de ungdomar som ej har behörighet till gymnasiet eller som avbryter sina studier Arbetet leds av Lotsens enhetschef och utförs av arbetsmarknadsutredare med bakgrund som vägledare/arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen. Metodik i korthet Kartläggning av de unga sker i ett första läge utifrån folkbokföringen och antagningar till gymnasiestudier i egen eller annan kommun. Kontakt tas med socialtjänst och grundskola avseende de ungdomar som inte är i studier för att stämma av så att de unga inte finns kvar i grundskolan eller är t.ex. familjehemsplacerade. Därefter bevakas in- och utflyttningar samt studieavbrott löpande. Kontakt sker löpande under året. Utskick görs en gång om året med information om att kontakt kommer att tas via telefon. Under resten av året sker kontakt via telefon eller brev. Tid för ett första besök bokas och sysselsättningen stäms av och registreras. Vid sysslolöshet erbjuds vägledningssamtal. Efter detta är det helt individuella handlingsplaner tillsammans med de unga som gäller. De ungdomar som inte vill delta i någon planering/aktivitet kontaktas igen efter tre månader. Individuella aktiviteter. Alla ungdomar som deltar har en individuell handlingsplan. Exempel på aktiviteter och åtgärder: Individuell studie- och yrkesvägledning, vägledning och coachning i grupp Biologdesignern, praktik genom Lotsen, arbetsplatsförlagd utbildning, studier inom grundläggande vuxenutbildningen, introduktionsprogrammet, gymnasial vuxenutbildning eller nationellt program, arbete, jobbsökaraktiviteter, studiebesök på företag och hos utbildningsanordnare. För de ungdomar som behöver psykosocialt stöd och hjälp fungerar Lotsen som samtalspartner och en samordnande funktion i den omfattning som ungdomen vill. Det finns ett stort nätverk och samarbetspartners kring Lotsen och KIA uppdraget: Företag och arbetsgivare i, och omkring Laholm, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Psykiatrin, Frivården, Gymnasieskolor, Socialtjänsten, Ungdomsmottagning, Fritidsledare, Personligt ombud, Familjerådgivningen och Vuxenutbildningen. Kontaktpersoner för Lotsen: Wiveca Ekeblad, enhetschef. Jenny Kolning, samordnare Ungdomslotsen. Epost: wiveca.ekeblad@laholm.se Epost: jenny.kolning@laholm.se För mer information: Finns beskrivning. Biologdesignern Som har nämnts ovan använder Lotsen i Laholm en metod som heter Biologdesignern som är en vägledningskurs för att hitta sin väg ut på arbetsmarknaden på ett otraditionellt sätt. Metoden är utvecklad med och för offentliga verksamheter och har en tydlig struktur för hur handläggare får mest ut av sin begränsade tid. Biologdesignern följer individen från första samtal till lösning i form av anställning, studier eller entreprenörskap. Arbetssättet kombinerar beprövad lösningsfokuserad vägledning med tydliga modeller för 30

32 individuellt lärande och ett modernt relationsbyggande på arbetsmarknaden som skapar nya jobb. Biologdesignern kan användas individuellt eller i grupp, men är kraftfullast som en individuell process i grupp. I Laholm kommer deltagarna till Biologdesignern genom Lotsens verksamhet, egen anmälan eller t ex via Arbetsförmedlingen. Kursen lämpar sig för ca 20 personer/kurs och är schemalagd på deltid under 5-10 veckor. Coachningsstilen som krävs genom hela kursen är: tålamod, ansvarstagande, lugn, lättsam, stöttande, ordning och reda, lyssnande utan värdering, uppmuntrande, resonerande, kreativ och lite drivande. För att leda Biologdesignern krävs utbildning. Gruppdynamiken är otroligt viktig för processen i gruppen och för den enskilda individen. Följande delmoment finns med: Introduktion: Bästa jobbet, Dagsform, Förväntningar, Gruppregler, Husregler. Bästa alternativet: Fruktförsäljaren, Din påverkan, Livserfarenhet, Värderingar, Önskemål. Bäst argument: Historier, Berätta historier, Färdigheter, Kunskaper/Intressen, Egenskaper. Bäst kombination: Din inre jobbvärld, Din yttre jobbvärld, Dina mentorer, Titelförvirring, idépresentation, Alfapet, Utveckla idéer. Bäst relation: Göra baklängesintervju, Boka baklängesintervjuer, Hitta personer att intervjua, Matcha baklängesintervjuer. Efter avslutad Biologdesignkurs sker fortsatt individuell coachning. Utifrån det som framkommit under kursen kan olika scenario bli aktuella: praktik, arbetsträning, studie- och yrkesvägledning och praktikbesök etc. Kontaktpersoner för Biologdesigner: Wiveca Ekeblad, enhetschef. Jenny Kolning, samordnare Lotsen Epost: wiveca.ekeblad@laholm.se Epost: jenny.kolning@laholm.se För mer information: Osbecksmodellen Osbecksmodellen har införts på Osbecksgymnasiet i Laholm. Syftet är att förbättra samspelet mellan företagens behov, elevens förutsättningar och samhällets insatser. Modellen har arbetats fram i syfte att: göra ungdomar mer anställningsbara, motverka ungdomsarbetslöshet, öka möjligheteran för unga att komma in på arbetsmarknaden, öka kunskaperna hos unga om arbetslivet, hjälpa företag att hitta rätt kompetenser och arbetskraft samt öka samverkan mellan näringsliv, skola och kommun. En 3-stegs modell Modellen består av: Elevens arbetsplatsförlagda utbildning (apl) på tre veckor. APL har utbildningsmål och är skolans ansvar enligt sedvanliga rutiner. APL är utbildning på företag enligt gällande kurser på aktuellt program. Feriearbete om tre veckor. Sker utanför elevens skoltid och ses som vidareutbildning/arbetsträning. De företag som tar emot elever får ersättning av Laholms kommun enligt avtal, ersättningen motsvarar elevens lön. Sommarjobb på minst tre veckor på företaget med lön enligt avtal. Sammantaget innebär det att en elev som deltar i Osbecksmodellen sammanlagt är minst nio veckor hos ett företag per år. Det finns fyra tydliga vinnare i Osbecksmodellen: Eleverna får en bättre insikt om, och erfarenhet av, arbetslivet inom berörd bransch. Eleverna ökar sin anställningsbarhet och får förbättrade ingångar på den reguljära arbetsmarknaden utifrån valt program. Företaget får en möjlighet att under goda former prova potentiell arbetskraft, utbilda och lära upp motiverade elever som sökt specifikt företag och bransch. Osbecksgymnasiet får långsiktigt skarpare, mer kvalitativa och konkurrenskraftiga program. Ett fördjupat och utvecklat samarbete med arbetslivet och därmed koppling till verkligheten. 31

33 Kommunen får en attraktiv gymnasieskola som kan erbjuda eleverna en bra utbildning med möjligheter till kvalitativt ferie-/sommararbete. I samverkan med näringslivet arbeta för kompetensförsörjning och tillväxt. Osbecksmodellen testades först i ett pilotprojekt som omfattade Industritekniska- samt Hotell- och turismprogrammet. Under 2013/2014 kommer elever från följande gymnasieprogram ges möjlighet att söka Osbecksmodellen: Hotell och Turism, El och Energi, Fordon och Transport, Barn och Fritid, Industriteknik, Teknik, Ekonomi. Arbetet sker på ett systematiserat vis och avtal skrivs mellan kommun och företag efter det att eleverna gjort sin APL. Det finns flera framgångsfaktorer i arbetet som verksamheten poängterar. Ett tätt och nära samarbete med det lokala näringslivet är en framgångsfaktor. I Laholm är det Näringslivsenheten som ansvarar för Osbecksmodellen i nära samarbete med gymnasieskolan. Detta är en annan framgångsfaktor som nämns, att gymnasiekolan, näringslivsverksamheten och enheten för arbetsmarknadsinsatser är samlade i en och samma organisation. Det finns en enig vilja och målbild i den kommunala verksamheten kring att göra ungdomar anställningsbara. Viljan och målbilden delas av politiker, chefer, tjänstemän, skolledning och lärare. En annan framgångsfaktor som lyfts fram är det kvalitetssäkringsarbete som görs kontinuerligt. Det behövs fullständig kunskap om modellen, dess syfte och vinster samt metod för att kunna arbeta med det. Andra kompetenser och egenskaper som är viktiga hos de som samordnar arbetet är att man är öppen, social, tydlig och kunnig i arbetsmarknadsfrågor. Det är viktigt att man är lyhörd för företagens behov och är lite säljinriktad. Det gäller att fokusera på möjligheter istället för på eventuella hinder. Osbecksmodellen har flera tänkbara utvecklingsområden. Några som nämns är att få arbetsplatser inom kommunala verksamheter samt hitta företag och arbetsplatser till elever på teoretiska program. Gymnasieskolan i Laholm erbjuder inte alla program så en del elever väljer annan skola, t ex för att läsa vårdoch omsorg. En del av de eleverna gör sin APL i verksamheter som finns inom Laholms kommun. Ett tänkbart utvecklingsområde är att kunna inkludera dessa elever i Osbecksmodellen. På detta vis kan Osbecksmodellen vara ett sätt att möta det personalbehov som finns i särskilda branscher och därmed bidra till förbättrade förutsättningar på den lokala arbetsmarknaden. En annan utmaning är att få företag att kontakta kommunen om deras behov och vilja att delta i Osbecksmodellen i god tid före elevernas APL. Målsättningen i arbetet är att elevernas ansökningar till Osbecksmodellen på sikt ska vara så likt ett vanligt arbetssökande som möjligt. Kontaktperson för Osbecksmodellen: Mats Franzén, näringslivsutvecklare. Epost: mats.franzen@laholm.se För mer information: Finns beskrivning, folder och film. Mobila yrkeslärare / stödverktyg i det arbetsplatsförlagda lärandet Mobila yrkeslärare i Halland var ett delprojekt i ett stort SkanKomp projekt där de flesta av kommunerna i Halland deltog. Syftet med mobila yrkeslärare var att ta fram en studiemodell för yrkesutbildningar som underlättar kommunikationen mellan yrkeslärare, handledare och elev. Ett av målen var att skapa en större flexibilitet men också att uppfylla Skolverkets formella krav inom yrkesutbildningarna. Ett annat mål var att skapa dokument som är lätthanterliga för yrkeslärare, handledare på arbetsplatserna och eleven. Projektarbetet har lett till utvecklingen av ett arbetssätt som är ett processarbete och en kompetensutveckling för lärare. Det har även medfört en kvalitetssäkring av det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) och arbetsplatsförlagd utbildning. Inom projektet utarbetades en studie- och bedömningsmodell med inriktning mot formativ bedömning och med konkreta matriser, modellen heter MOBY MAP. MOBY MAP ska ses om ett stödverktyg i det arbetsplatsförlagda lärandet men även som en kvalitetssäkring av det arbetsplatsförlagda lärandet. När MOBY MAP användes inom vuxenutbildningen förbättrades och tydliggjordes kommunikationen mellan yrkeslärarna och handledarna kring eleven och dess utveckling. Det blev lättare för lärarna att bedöma elevens kompetenser och förmågor med hjälp av stödverktyget. Arbetssättet med MOBY MAP innebar även att det blev tydligare vad som förväntades av eleverna på sitt arbetsplatsförlagda lärande. 32

34 Ett fortsatt arbete i Laholm MOBY MAP togs fram och användes för vuxenutbildningen. I Laholm pågår ett fortsatt arbete kring stödverktyg för det arbetsplatsförlagda lärandet för gymnasieskolan. MOBY MAP är den modellen man kommer att utgå ifrån. Det är angeläget att utveckla en modell som ger en grund för ett hållbart samarbete och arbetssätt mellan skola och apl-plats. En likvärdig studie- och bedömningsmodell gör det möjligt att höja kvaliteten för eleven gällande kursinnehåll, omdöme och betygssättning samtidigt som det bidrar till att uppfylla nationella mål, krav och riktlinjer. Det utvecklingsarbete som är påbörjat avser de olika yrkesprogrammen och IM, på sikt kan även vuxenutbildningen inkluderas. Arbetet kan även på sikt vävas samman med Osbecksmodellen (se ovan) som kombinerar apl med feriearbete och avlönat arbete. Osbecksmodellen ställer krav på ett formaliserat samarbete och därmed ett strukturerat arbetssätt som beskrivs ovan. För att kunna använda sig av MOBY MAP måste man vara insatt i hur modellen fungerar och de bakomliggande tankarna. I det utvecklingsarbete som genomfördes fanns även kompetens kring formativ bedömning. I steg två när förankring av och utbildning skett i modellen kan alla lärare använda sig av modellen. Kontaktperson för Mobila yrkeslärare / stödverktyg i det arbestplatsförlagda lärandet: Ann-Christin Extor, lärare och utvecklare Epost: ann-christin.extor@laholm.se Halmstad kommun I Halmstad kommun erbjuds mycket för unga inom den kommunala arbetsmarknadsenheten. I vår sammanställning tas det mest övergripande med, Ungdomskraft. Det finns olika jobbprojekt som t ex Jobbprojekt Junior som är tidsbegränsade anställningsprojekt som för ungdomar som omfattas av KIAn. Ett annat exempel är prova-på-plats som är för ungdomar som är inskrivna på jobbgarantin för ungdomar på Arbetsförmedlingen. För de unga innebär en prova-på-plats först tre månaders praktik sedan en tidsbegränsad anställning i tre månader. Prova-på-platserna finns i den kommunala verksamheten. Det finns även tillgång till kognitiv beteendeterapi för ungdomar med psykisk ohälsa. För unga med funktionsnedsättning finns möjlighet till tidsbegränsad anställning under ett år i samarbete med Arbetsförmedlingen. Ett annat exempel är KRAMI som är ett samverkansarbete mellan arbetsmarknadsenheten, Arbetsförmedlingen och Kriminalvården kring individer med kriminell bakgrund eller som bedöms befinna sig i riskzonen för kriminalitet. Ungdomskraft I Halmstad finns Ungdomskraft, en verksamhet som riktar sig till ungdomar som varken arbetar eller studerar och som är skrivna i kommunen. De insatser som erbjuds är vägledning, praktik, hjälp med att söka jobb eller bara få en samtalspart om framtid och vardag. De insatser som erbjuds anpassas efter individens behov, förutsättningar och egna mål. Det erbjuds olika aktiviteter på Ungdomskraft, exempelvis: studie- och yrkesvägledning individuell coachning CV och personligt brev temadagar och föreläsningar studiebesök samtalsstöd För de unga finns det flera olika kompetenser som möter upp, det finns ungdomshandläggare, arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare och kurator. Viktiga kompetenser som verksamheten anser behövs hos medarbetarna är beteendevetenskap och samtalsmetodik. Det är viktigt att kunna arbeta i grupp med såväl deltagare som med kollegor. Ungdomskraft samverkar med flera andra aktörer kring de unga: ekonomiskt bistånd, Arbetsförmedlingen, Gymnasieskolor, Socialförvaltningen samt Ungdomspsykiatrisk mottagning. Deltagarna kommer t ex inom ramen för det kommunala informationsansvaret, via en direktanvisning från ekonomiskt bistånd eller på eget initiativ. Från Arbetsförmedlingen kommer de arbetssökande ungdomarna från dag 1. På Ungdomskraft använder man sig av en kurs som heter Get ready. Get Ready är en förberedande kurs för arbetslivet eller för utbildningsvärlden och innehåller olika stärkande och vägledande inslag, alltifrån CV- 33

35 skrivande till gruppaktiviteter. Deltagarnas individuella behov och förutsättningar avgör om de kommer att gå kursen. Kursen bedrivs på heltid under tre veckor. Get Ready ersätts delvis under 2014 av Hållplats 1-90 som fångar upp betydligt fler ungdomar. Framgångsfaktorer i verksamheten är en personlig och närvarande handläggning och småskaligheten, det finns en närhet till deltagarna. Det finns även en regelbunden uppföljning av deltagare när de är ute på praktik eller i någon extern gruppverksamhet. En annan framgångsfaktor som lyfts fram är närheten till kurator för behov av samtalsstöd. Det finns även ett antal definierade utvecklingsområden. Ett exempel som verksamheten tar upp är kontakter med näringslivet för att hjälpa till att rusta inför praktik som kan ge fortsatt anställning. Att utveckla verksamheten så att näringslivet kommer närmare ungdomarna, t ex erbjuda fler möten i form av rekryteringsträffar med arbetsgivare som söker personal. Kontaktpersoner för Ungdomskraft: AnnKristin Norrman, arbetsmarknadschef Karin Bloemer, enhetschef praktik och projekt Epost: annkristin.norrman@halmstad.se Epost: karin.bloemer@halmstad.se För mer information: Finns mer information, tex beskrivning av Get Ready kursen Hållplats 1-90 Inom Ungdomskraft finns Hållplats 1-90 som är ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten i Halmstads kommun. Projektet vänder sig till ungdomar under 25 år som är nyanmälda som arbetsökande på Arbetsförmedlingen. Ungdomarna får genom projektet tidigt stöd och vägledning med gemensamma resurser. Målet är att få ungdomar i aktivitet, praktik, arbete eller utbildning så tidigt som möjligt. Hållplats 1-90 innehåller två huvudinslag, jobbsökaraktiviteter och vägledning. Utöver det har Arbetsförmedlingen utlandsinformation. Där får ungdomarna svar på frågor om hur det är att arbeta utomlands. I inslaget jobbsökaraktiviteteter får ungdomarna hjälp med att skriva bra ansökningshandlingar, de får tips om var man kan hitta jobben, vad man ska tänka på inför anställningsintervjun och ökade kunskaper om arbetsmarknaden. Utöver det, tips om rekryteringsträffar, mässor, mm. Projektet har också ett samarbete med bemanningsbranschen. Att ungdomarna får möjlighet att möta personal både från Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen ger ett mervärde i sig. Här finns någon att fråga direkt, inte bara om sina ansökningshandlingar utan även om olika möjligheter att kunna komma till arbete, frågor om A-kassa och om arbetsrätt mm. Vägledningscentrum ger allmän basinformation om studiemedel och olika vägar till studier. Inslaget innehåller också ett intressetest som ger ungdomarna förutsättningar att undersöka sina individuella möjligheter till olika yrken och utbildningar. Jobbsökaraktivitet och vägledningsinslagen sker i grupp och ungdomarna träffas i 6 veckor ca 1,5 timma per tillfälle. Inslagen innehåller information, genomgångar, såväl som eget arbete. Det finns även tid till frågor och individuella samtal om man önskar det. Att tidigt fånga upp de ungdomar som är i behov av extra stöd och därefter kunna sätta in rätt insats är viktigt. Att även kunna hjälpa de ungdomar som redan står nära ett arbete är också viktigt, att tipsa om det där lilla extra kan göra skillnad för att bryta arbetslösheten. Kontaktpersoner för Hållplats 1-90: AnnKristin Norrman, arbetsmarknadschef Karin Bloemer, enhetschef praktik och projekt Epost: annkristin.norrman@halmstad.se Epost: karin.bloemer@halmstad.se Teknikstöd i skolan / Teknikstöd utifrån elevens behov Teknikstöd i skolan är ett projekt som initierades av Regeringen och som drevs via Hjälpmedelsinstitutet. Halmstad kommun var en av tre kommuner som deltog i projektet som avslutades under hösten Tre gymnasieskolor i Halmstad har varit delaktiga i arbetet. Projektets målgrupp var ungdomar i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med kognitiva svårigheter eller utvecklingsstörning. Syftet var att öka möjligheten för dessa elever att klara sina studier bättre. Samhället ställer allt högre krav och många ungdomar med kognitiva funktionsnedsättningar går idag från utbildning ut i 34

36 arbetslöshet eller andra stödformar. Gruppen är extra sårbar och det är viktigt att fånga upp dem så tidigt som möjligt i skolan och att ge dem det stöd de behöver. Eleverna kan till exempel ha svårigheter med uppmärksamhet, minne, planering, tidsuppfattning eller problemlösning och upplever ofta problem under skolgången som även kan ge problem i arbetslivet. Under projekttiden har olika steg genomförts: En modell har arbetats fram för att identifiera elever med kognitiva svårigheter, därefter har en bedömning av behoven av stöd gjorts, man har valt och köpt in teknikstöd, eleverna har använt teknikstödet och därefter har man följt upp effekterna av användandet. Under projekttiden har man även provat hur professionerna arbetsterapeuter och tekniker kunde komplettera nuvarande elevhälsa i verksamheten. Arbetsterapeuter och tekniker har samarbetat med personalen för att hitta effektiva sätt att utnyttja tekniken efter elevens behov. Arbetsterapeuter är som profession ett nytt inslag i svenska skolan, det är däremot vanligare i andra länder som England, USA och Australien. I försöksverksamheter, som pågick under 2012 och under våren 2013, fick elever med kognitiva svårigheter prova individuellt utvalt teknikstöd för att klara uppsatta mål. Under projekttiden har även insatser gjorts för att stimulera verksamheten att använda teknik, lärverktyg och andra hjälpmedel på ett nytt sätt så att det bidrar till förbättrade studieresultat och ökar möjligheterna till arbete för målgruppen. Arbetet har även omfattat kunskapshöjande insatser för lärare och annan personal om kognitiva svårigheter och hur användandet av teknikstöd kan individanpassa undervisningen. Under projekttiden har verksamheten samarbetat med andra organisationer, bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, för att få igång en dialog kring de här elevernas behov och för att skapa ett större kontaktnät ut i samhället. I Halmstad deltog 169 elever i projektet. Majoriteten av eleverna med kognitiva svårigheter hade svårt att få en fungerande vardag på grund av bristande förmåga att själva skapa och upprätthålla struktur och därefter genomföra sina aktiviteter. I valet av teknikstöd valde man i Halmstad att fokusera på ett begränsat antal produkter för att kunna hålla en hög kompetens, valet landade på Ipad med anpassade appar. I slutrapporten konstateras att relativt små insatser kan öka elevens motivation och måluppfyllelse i skolan. Användandet av teknikstöd gjorde att många elever upplevde att de förbättrade sina studieresultat och kunde hantera besvärliga situationer i skolan bättre. Frånvaron minskade också. Teknikstödet användes både i och utanför skolan. Projektet visar även på goda erfarenheterna av arbetsterapeuter i skolan. I Halmstad har Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutat att ytterligare utveckla arbetsterapeuternas insats som ny profession i skolan genom att projektanställa båda arbetsterapeuterna under nästkommande läsår. Kontaktperson för Teknikstöd i skolan: Elisabeth Fock, rektor och projektledare Epost: elisabeth.fock@halmstad.se För mer information: Kungsbacka kommun I Kungsbacka kommun erbjuds det mycket för unga inom flertalet kommunala verksamheter. Då Kungsbacka är den kommun i Halland som deltagit i det nationella projektet Plug In tar vi här upp två exempel som delar av projektet, Studion och Kicken. Kungsbacka har även ett gemensamt projekt med Arbetsförmedlingen som heter Entré som riktar sig till nyanmälda arbetslösa ungdomar upp till 24 år. Studion, Plug-in Studion är en verksamhet inom kommunens vuxenutbildning. I Plug In-arbetet har Studion arbetat för att utveckla en verksamhet och metoder som stöder kommunens vuxenutbildning och som bidrar till att fler inom åldersspannet år kommer att genomföra eller fullfölja sina studier på gymnasial nivå. Studion har arbetat med att utveckla både metoder och kompetens så att vuxenstuderande och utbildningsanordnare via pedagogiska kartläggningar får nödvändiga underlag för att anpassa undervisningen till studerande med särskilda behov. 35

37 Målsättningen med Studions verksamhet är att eleven erbjuds möjligheter till: att komplettera till slutbetyg från en påbörjad utbildning på ungdomsgymnasiet, slutföra kurser inom gymnasieskolan som sedan kan kompletteras till slutbetyg från vuxenstudier när den studerande fyllt 20 år, få behörighet och ökad motivation till att delta i olika former av arbetsmarknadsutbildningar eller andra studier. Verksamheten inom Studion ska även ge förutsättningar för studier och annat lärande, t ex arbetsplats för personer med komplicerad inlärningssituation. I Studions verksamhet har man även utvecklat samverkan mellan olika verksamheter som är involverade i individens utveckling. Idag samverkar Studion med studie- och yrkesvägledningen, enheten för arbetsliv, specialpedagoger, kontrakterade utbildningsanordnare samt vid behov även med habiliteringen och kurator. Kompetenser och funktioner som behövs är ett coachande förhållningssätt, studie- och yrkesvägledare, arbetslivssekreterare, kurator, lärare och habilitering. Framgångsfaktorer i arbetet som verksamheten lyfter fram är: korta ledtider, personligt och kontinuerligt bemötande, helhetsgrepp, sammanhängande aktiviteter samt lång tid för insatser. Den största utmaningen som lyfts fram är att kunna upprätthålla ett projektorienterat arbetssätt samtidigt som det implementeras i den ordinarie verksamheten. Kontaktperson för Studion: Tony Jivéus, rektor Epost: tony.jiveus@kungsbacka.se För mer information: Kicken Kicken är en mötesplats för arbetssökande unga mellan 16 och 24 år. Kicken erbjuder utvecklande insatser som bidrar till att de unga ökar sina chanser på arbetsmarknaden. Alla erbjuds en aktivitet på Kicken, från dag 1 till 90 i arbetslöshet. För de unga som inte är redo för jobbgarantin efter den här perioden erbjuds fortsatta individuella insatser. Arbetslinjen genomsyrar arbetet med de unga. Det finns ett utbud av aktiviteter som är arbetslivsinriktade. Exempelvis studier, vägledning, livsstilskunskap, arbetsmarknadskunskap. Det finns vissa insatser som är grundläggande och obligatoriska och sedan byggs det på med individuella inslag. Kicken innehåller en cafédel och även en del fritidsorienterade aktiviteter. Kicken är en förvaltningsövergripande verksamhet där man samlat kompetens kring målgruppen. Kicken samverkar med t ex gymnasie- och vuxenutbildningen, IFO, fritid och folkhälsa men även Arbetsförmedlingen och ungdomspsykiatriska mottagningen. Inom verksamheten behövs kompetens som exempelvis studie- och yrkesvägledare, arbetsmarknadshandläggare, arbetsförmedlare, arbetslivssekreterare och kurator. Framgångsfaktorer som verksamheten lyfter fram är korta ledtider, personligt och kontinuerligt bemötande, sammanhängande aktiviteter och lång tid för gemensamma insatser. Ett utvecklingsområde framöver att kunna upprätthålla ett projektinriktat arbetssätt. Inom Kicken finns Kickens resursteam. Resursteamet vänder sig till alla unga under 20 år, som har avbrutit sina studier eller som befinner sig i riskzonen för ett studieavbrott. Resursteamet hjälper ungdomar bland annat med alternativa studieformer, arbetsträning eller skolträning med nära handledning och praktik. Kontaktperson för Kicken Carina Björk, enhetschef, enheten för arbetsliv Epost: carina.bjork@kungsbacka.se För mer information: Entré Entré är ett samverkansprojekt mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. De båda parterna samverkar med gemensamma resurser för att erbjuda unga vuxna mellan 16 och 25 år samordnade och tidiga insatser för att förhindra långtidsarbetslöshet. 36

38 Deltagarna i Entré är unga som nyligen blivit arbetslösa, långtidsarbetslösa, nyanlända unga och unga vuxna med funktionsnedsättning. De unga möts av personal från både kommunen och från Arbetsförmedlingen som arbetar tillsammans med såväl individuella aktiviteter som gruppaktiviteter. Genom samordningen av insatserna ska de unga ges en ökad möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och egen försörjning, möjlighet till bättre hälsa, få en ökad kunskap om vägarna till sysselsättning och/eller utbildning. De unga ges även möjlighet till delaktighet och begriplighet gällande sin egen arbetsmarknad och i vissa fall rehabiliteringsplan samt stöd och motivation till eget ansvarstagande. Hela verksamheten genomsyras av ett salutogent förhållningssätt vilket innebär att verksamheten utgår från friskfaktorer istället för riskfaktorer. Ett antal metoder används, så som: KASAM (känsla av sammanhang), lösningsfokuserat arbete, motiverande intervju, hälsopedagogiska verktyg, supported employment och vägledningsinsatser. Exempel på insatser är jobbsökaraktiviteter, studie- och yrkesvägledning, karriärplanering och stöd och motivation till eget ansvarstagande. Ungdomar erbjuds även arbetsträning inom kommunens arbetsmarknadsenhet eller praktik inom kommunens olika förvaltningar vid behov. Kompetenser som behövs i arbetet är t ex arbetsförmedlare, arbetsmarknadshandläggare och studie- och yrkesvägledare. Verksamheten lyfter fram ett antal framgångsfaktorer: Genom samordningen mellan de olika huvudmännen blir det korta ledtider och bättre anpassade insatser för individen. Samordningen bidrar även till en effektivare resursanvändning och en förståelse för de olika parternas funktioner och förutsättningar. Helhetsgreppet är en framgångsfaktor liksom ett personligt och kontinuerligt bemötande. Sammanhängande aktiviteter och lång tid för gemensamma insatser betonas också. Entré har bedrivits i projektform och utmaningen är nu att implementera verksamheten i den ordinarie verksamheten. Kontaktperson för Entré: Carina Björk, enhetschef, enheten för arbetsliv Epost: carina.bjork@kungsbacka.se För mer information: Samordningsförbundet i Halland Samordningshandledarna Samordningshandledarna var en funktion som fanns i de Halländska kommunerna från september 2011 till den siste mars Samordningshandledarna arbetade med målgruppen unga vuxna (18-29 år) som var aktuella på fler än en av de samverkande myndigheterna (Kommun, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Regionen). Kortfattat kan man beskriva det som kännetecknade den målgrupp som samordningshandledarna arbetade med var att de alla hade omfattande och komplexa behov. Individerna hade kontakt och var känd på många myndigheter men sällan var det någon som såg helheten varken socialt eller medicinskt. De hade fastnat i sin process, kanske var de inskrivna på fel myndighet och de hade svårt att hitta rätt eller klarade helt enkelt inte av det själva. Det fanns omfattande psykiska problem, ofta NPF (ca 60-70%) och vägen till ett arbete var lång. Personerna hade lågt driv och låg livsenergi och de hade i många fall förlikat sig med sin situation. Många hade haft en dålig start i livet (familj, skola, relationer) och högst var tionde hade fullgjort gymnasium. Samordningshandledarnas roll var att stödja individerna att formulera sin egen rehabiliteringsprocess, förankra den hos berörda myndigheter samt lotsa och guida individerna genom planeringen. Handledarna har varit ett personligt stöd för individerna under rehabiliteringsprocessen. De har inte tagit över ansvaret från ordinarie myndigheter och vårdgivare utan myndighetsutövningen har legat kvar på individens huvudförsörjningsman. Till sin hjälp hade Samordningshandledarna ett framarbetat Kartotek. Kartoteket beskriver de insatser och verksamheter som bedrivs av samverkansparterna i länet. Under 2013 var åtta personer aktiva som samordningshandledare i samtliga kommuner i länet. De arbetade i flerprofessionella team bestående av två personer i varje team. Samordningshandledarna hade olika kompetenser och en bred erfarenhet av arbete inom välfärdssektorn, från Arbetsförmedling, vägledning och arbetslivsrehabilitering, skola och kuratorsverksamhet, Region Halland och psykiatrin i länet, handläggning av ekonomiskt bistånd inom Socialtjänsten, ungdomspsykiatrisk mottagning, psykiatrisk öppenvård och 37

39 Försäkringskassan. Bredden i handledarnas kompetens och erfarenhet har varit en styrka i deras arbete och medförde även att kontakterna med andra aktörer underlättades. Samordningshandledarna har inte arbetat efter en allmän process utan har lyssnat in och anpassat insatserna efter varje enskild individ. Deras arbete har byggt på olikhet och inte likhet i rehabprocessen. Mixen av kompetenser har varit värdefull då de arbetat med personer med komplexa behov. Samordningshandledarna har haft tid för individen och har haft en liten administration. De har fungerat som en koordinator i ärenden och som en trygghet för individerna vid exempelvis byten av ersättningssystem. De har hjälpt individerna med utredningar, motivation för den enskilde, stöd i genomförande av plan och har följt individerna över tid. Lärdomar Lärdomarna från den period då samordningshandledarna var aktiva är många. Några exempel: Många i målgruppen behövde snarare vård än sysselsättning och /eller arbete. Individernas behov har varit styrande snarare än deras diagoser. Stora resurser lades på individerna i de olika myndigheterna, men de var inte samkörda och i och med det fick de inte alltid önskad effekt då helhetsbilden inte fanns. För att arbetet ska fungera behövs det samtycke och sekretesslättnad. Det finns höga trösklar och glapp i system vilket samordningshandledarna kunde överbrygga i en del frågor. Funktionen har bidragit till att nya kontakter och kontaktvägar kring individerna har etablerats. Det har blivit tydligt i arbetet att de olika myndigheterna kan sina egna uppdrag men har inte alltid kunskap om andras uppdrag. Medarbetare på olika myndigheter vill samarbeta men det finns för få plattformar för det och alla är pressade i sin dagliga situation. Arbetet har även lett till ett antal konkreta förslag till t ex. kommunerna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan m.fl. En lärdom är att projekt behöver en lokal styrgrupp för att nå förankring i ordinarie verksamheter. Samordningshanledarna avslutades den siste mars Nu finns istället individsamverkansteam i alla de Halländska kommunerna. Individsamverkansteamen är multidisciplinära team bestående av personal från olika myndigheter och olika kompetenser. Syftet är att dessa team och de gemensamma resurserna ska kunna tillgodose behoven hos individer med komplex och mångfacetterad behovsbild. Kontaktperson för Samordningshandledare: Samuel Grahn, förbundschef Samordningsförbundet Epost: samuel.grahn@sfhalland.se För mer information: Steget vidare Steget vidare är ett projekt och en riktad insats som finns i Varbergs kommun och som finansieras via Samordningsförbundet. Målgruppen är unga mellan år. Gruppen består av unga som inte är inskrivna på gymnasieskolan och därmed omfattas av det kommunala informationsansvaret (KIA) och unga som fortfarande är inskrivna i skolan men som vill och eller funderar på att hoppa av. Arbetsmetoden i Steget vidare bygger på Supported Employment/Education som grundar sig på individuellt stöd anpassat till varje enskild individ. Steget vidare ska hjälpa och motivera de unga till någon aktivitet som studier, praktik eller arbete, för att förhindra utanförskap och därmed minska riskerna för psykisk ohälsa. Steget vidare arbetar för att i första hand få de unga att återgå till studier i någon form. De unga får en personlig vägledare som hjälper dem att hitta sin individuella väg. De unga kan få hjälp med exempelvis: Att ta fram sina styrkor och se sina egna resurser Att ta fram en personlig studieväg Att få prova på olika jobb Att få nya kunskaper och erfarenheter Att våga och vilja prova något nytt Steget vidare samverkar med flera aktörer inom kommunen, och särskilt då skolan. Andra viktiga samarbetspartners är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt flera enheter inom Region Halland såsom Barn- och ungdomspsykiatrin, Ungdomspsykiatrin och Vuxenpsykiatrin. 38

40 I arbetet behövs en bred kompetens med olika professioner men verksamheten lyfter framförallt fram behovet av att ha rätt engagemang och bemötande. Utöver det engagerade bemötandet lyfts andra olika framgångsfaktorer fram: Att det finns ett helhetsperspektiv på personen och att insatserna koordineras. Att det finns en nära och flexibel samverkan med samhällsaktörer för att nå realistiska och hållbara lösningar. Att verksamheten bygger på frivillighet och den unge ser ett tydligt syfte med insatser. Det finns ett snabbt agerande och långsiktigt stöd för de enskilda. Under projekttiden har det hitintills även identifierats ett antal utvecklingsområden. Det är att det behövs en förstärkt samverkan mellan skolan och andra aktörer, det behövs en större valfrihet och alternativa studieformer, det behövs även ett utökat stöd i studierna mot arbetslivet. Det finns även ett behov av en bättre kompetens kring NPF och psykisk ohälsa hos samhällets aktörer. Kontaktpersoner för Steget vidare: Jaana Käppi Sirkka Vallius Epost: jaana.kappi@varberg.se Epost: sirkka.vallius@varberg.se För mer information: 39

41 Intressentanalys, kommunikation och partnersök Intressentanalys Många organisationer, funktioner och personer finns kring vår målgrupp, unga mellan 16 till 24 år. En intressentanalys har genomförts och bidrar med information om vilka parter som parter som är viktiga och intressanta både för förstudien och för ett kommande projekt. Intressentanalysen beskriver de parter som påverkas eller påverkar projektets innehåll och resultat, direkt eller indirekt. I intressetanalysen beskrivs parterna som personer, funktioner och/eller organisationer. Intressenternas förhållning och engagemang till projektet berörs. Genom intressentanalysen identifieras de parter som projektet ska involvera i arbetet, kommunicera arbetet och resultat till och skapa en relation med. Intressentanalysen har under förstudien ingått som en del i arbetets kommunikationsplan. Vid uppstarten av ett genomförandeprojekt bör intressentanalysen uppdateras och de olika intressenterna kategoriseras för bedömning av hur de ska engageras och informeras. Intressenterna har kategoriserats enligt: Målgruppen, unga 16-24, i övergång mellan studier och arbete Medarbetare i deltagande organisation som arbetar för/med de unga Styrgrupp, projektgrupp, projektledning Beslutsfattare i deltagande organisationer Finansiärer Offentliga aktörer Potentiella samverkanspartners, lokalt, regionalt, transanationellt Experter/forskare/specialister Näringsliv Media Strategiskt viktiga funktioner I intressentanalysen har vi identifierat ett antal strategiskt viktiga funktioner som är viktiga för ett kommande genomförandeprojekt. Syftet med att identifiera dessa funktioner är för att underlätta ett strategiskt påverkansarbete. Vår förhoppning är att ett genomförandeprojekt ska leda till en stark idéutveckling inom berörda politikområden och då är de strategiska funktionerna viktiga att kommunicera resultaten till. Nedan följer en kort sammanfattning av de identifierade funktionerna: Medarbetare Medarbetarna i deltagande organisationer är en av de viktigaste grupperna för ett genomförandeprojekt. Inte minst för framgång under projektperioden men framförallt även för att kunna implementera våra erfarenheter, metoder och arbetssätt i den ordinarie verksamheten under och efter projektperioden. Beslutsfattare På lokal nivå är det chefer på olika nivåer i kommunala verksamheter, på Arbetsförmedlingen, på Försäkringskassan, som arbetar för och med målgruppen. Det är även lokala politiker i deltagande organisationer. Finansiärer ESF rådet är genomförandeprojektets finansiär och särskilt viktigt för vårt projekt är region Västsverige och Strukturpartnerskapet i Västsverige. Offentliga aktörer I denna grupp finns flera organisationer som är viktiga: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket, Sveriges kommuner och Landsting, Ungdomsstyrelsen, Temagruppen Unga i arbetslivet. I organisationerna är det funktioner som har ett ansvar för utvecklingen inom området som är särskilt viktiga. Experter och specialister I intressentanalysen finns ett antal forskare och experter på området identifierade och ambitionen är att i genomförandeprojektet få någon följeforskare. 40

42 Näringsliv och branschföreträdare De lokala näringslivsorganisationerna är viktiga för att kunna etablera ett fungerande samarbete kring de ungas övergång från studier till arbetsliv. Media Media är en viktig strategisk funktion för ett kommande projekt då de påverkar bilden av både arbetsmarknaden och de ungas förutsättningar. Kommunikation En kommunikationsplan upprättades tidigt i förstudien. Kommunikationsplanens syfte har varit att säkerställa att intressenter/målgrupper till förstudien har fått rätt information vid rätt tillfälle. Kommunikationsplanen innehåll har varit: intressenter/målgrupper, de mål vi ville uppnå med kommunikationen, enkla strategier, vad, hur och när vi ska skulle kommunicera samt vem som ansvarat för respektive del. Kommunikationsinsatserna har genomförts enligt planeringen. Partnersök Under förstudiearbetet har kontakt sökts med andra samverkanspartners i Halland, Västra Götaland och transnationellt. Det finns ett intresse bland kommunerna i Halland kring förstudien. Under förstudieperioden har vi deltagit i arbete som initierats av Region Halland avseende utveckling av en regional kompetensplattform. Region Hallands arbete har tydliga beröringspunkter med förstudiearbetet. Till berörda samverkanspartners har direkta utskick och inbjudningar skickats ut om vårt arbete och efterhand har kontakt tagits. Förstudien har även varit upplagt i ett antal sökbara databaser för partnersök. I början av april deltog vi med förstudien på ESFs partnersöksforum i Malmö. Partnersöksträffen arrangerades av ESF tillsammans med polska National Support Institution och Mazovieregionens EU-programkontor i Warszawa. Under de två dagarna etablerades kontakt med både andra svenska och med polska arbeten. De polska kontakterna vi skapade är: Fundacja Wspierania Inicijatyw Rozwoju Lokalnego. Institute for European Inititives, Gdynia, Poland. Kontaktpersoner: Monika Tarczynska och Wojcich Milosz. City of Warsaw, projektavdelningen, kontaktperson Marta Jakubiak. Sysco Polska Ltd, kontaktperson Krzysztof Jaszczuk. Pedagogical University in Warsaw, kontaktperson Karolina Geletta. Under förstudien har en inventering av kommunernas redan etablerade internationella kontakter påbörjats. De som vi haft kontakt med och har uttryckt sin vilja och sitt intresse av att samarbeta i ett kommande projekt är Laholms kontakt: Prof Dr. Phil Dirk Plickat, University of apllied science, Osfalia. D. Plickat har ett organiserat svensk - tyskt nätverk sedan 10 år tillbaka som syftar till att öka samarbetet mellan berörd personal i båda länderna och öka möjligheter för anställning och utbildning för målgruppen. Överenskommelser Enligt Laholms kommuns överenskommelse med ESF rådet ska det finnas överenskommelser med relevanta samverkanspartners som styrker deras engagemang i ett kommande projekt. Avsiktsförklaringar mellan parterna ska lämnas in. Avsiktsförklaringar har skrivits på av: Region Halland, Samordningsförbundet i Halland, Halmstad kommun och Kungsbacka kommun. 41

43 Summering och förberedelse för ett kommande projekt Målsättningen med förstudien har varit att lägga grunden för ett kommande projekt och det definierades i ett antal steg: Intressentanalys Omvärldsanalys Ett aktivt partnersök för kommande projekt Problem- och behovsanalys för målgruppen Kartläggning av målgruppen Generellt ramverk och struktur för ett kommande projekt En planering för fortsatt arbete under hösten Intressentanalysen, omvärldsanalysen samt partnersök har genomförts och redovisas i denna förstudie. En problem- och behovsanalys är genomförd och redovisas i förstudien. Huvudproblemet som vi utgick från i problem- och behovsanalysen var Gruppen unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden ökar. Utifrån det identifierades effekter som kan uppstå utifrån huvudproblemet. Även delproblem och orsaker till huvudproblemet togs fram och grupperades. Problem- och behovsanalysens olika delar har översatts till mål på olika nivåer för ett kommande projekt. Kartläggningen av målgruppen är genomförd och en uppdelning har skett i två grupper att arbeta vidare för i ett kommande projekt: Unga i utbildning, förebyggande, tidiga och aktiva insatser Unga långt från arbetsmarknaden, aktiva insatser Styrgruppen har även beslutat om en målsättning som innebär att vi ska ha ett generellt ramverk och en struktur för ett kommande projekt. Förstudien har konstaterat att det behövs ett fortsatt gemensamt arbete. Styrgruppen har med anledning av det beslutat att förstudien ska ta fram en övergripande planering för ett fortsatt arbete under hösten där vi hoppas på att få med fler deltagande organisationer. Det generella ramverket och strukturen bygger på det vi kommit fram till under förstudien men kan såklart revideras under hösten när vi genomfört mer arbete och kommit närmare ESFs utlysningsperiod. Generellt ramverk och struktur för ett kommande projekt Syfte och projektidé Kartläggningen och problem- och behovsanalysen som vi har genomfört under förstudien visar på att det finns mer att göra för unga mellan år. Gruppen unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden ökar och det finns vissa grupper av unga som har det svårare än andra. I Halland går en väldigt stor del av de unga vidare till studier på gymnasiet. En del av dem fullföljer dock inte sin utbildning. Under vår problem- och behovsanalys blev det tydligt att det finns ett behov av att arbeta vidare med insatser för att göra ungdomarna mer anställningsbara, inte bara yrkesförberedda. Flertalet orsaker till att det är allt svårare att komma in på arbetsmarknaden har identifierats. För att bidra till att fler unga lyckas i övergången mellan studier till arbete behöver organisationernas arbete fortsätta men även kompletteras med mer utvecklade insatser. Det finns redan idag många bra metoder och arbetssätt i respektive organisation och själva grundidén inför ett kommande projekt är att de utgör basen i kommande arbete. Deltagande organisationer i förstudien vill att inriktningen i projektet blir implementering redan från början istället för att vi skapar många nya kortvariga projekt som riskerar att inte ha bäring i organisationen efter projekttidens slut. Tillämpa metoder, överföra kunskap och metoder, prova metoder och metodutveckling De metoder och arbetssätt som vi har idag kan utvecklas ännu mer och implementeras i en högre utstäckning i våra verksamheter. En del av de metoder och arbetssätt vi har är i uppstarten eller drivs som enskilda projektinsatser. Samtidigt som vi arbetar vidare med våra arbetssätt kan vi sprida kunskap om dem och dela med oss av våra erfarenheter och metoder till andra organisationer. De organisationer som har ett liknande behov och problem att lösa kan med hjälp av överförd kunskap och utarbetad metod in sin tur prova metod eller arbetssätt i sin verksamhet. Arbetet kommer bidra till ett ömsesidigt utbyte där deltagande verksamheter både lär av andra 42

44 och lär ut till andra, vilket kommer att leda både till kompetensutveckling av personal och till kvalitetssäkring av metoder och arbetssätt. I de fall som en metod eller arbetssätt prövas i en ny organisation kommer utbudet av insatser för de unga att öka. Redan under förstudien har ett antal utvecklingsområde identifierats som kommer finnas med som ingångsvärden i det kommande arbetet för en fortsatt utveckling. I den kartläggning av metoder och arbetssätt som genomförts i förstudien ser vi redan nu att vissa delar skulle kunna kombineras för att leda till ännu bättre utveckling och innovativa lösningar. Stor valmöjlighet och strukturell samverkan Som nämnts tidigare kommer arbetet att fortsätta under hösten. När det är klart vilka parter som är intresserade av att delta är kommer det totala utbudet av metoder och arbetssätt att bli klart. Inför projektet väljer sedan alla deltagande organisationer vilka delar man vill delta i. Kanske vill man vara med i flera delar eller kanske bara i en del. Tanken är att valfriheten är stor. Vi skapar en strukturell samverkan i projektet och vi överför vi helt enkelt metoder och kunskaper mellan varandra och utvecklar nytt tillsammans. Denna strukturella samverkan leder till både metodutveckling och kompetenshöjning i verksamheterna kring målgruppen och deras behov. I ett kommande projekt hoppas vi på fler samverkanspartners och de har alldeles säkert framgångsrika metoder som kan bidra till ett än bredare utbud. Genom att jobba gemensamt och med flera organisationer kommer utvecklingen ledas framåt, både för den organisation som har ett visst arbetssätt idag men även för de som tillgodogör sig kunskap om arbetet och inför det i sin egen organisation. När flera organisationer arbetar med liknande eller samma metoder, och kan leverera goda resultat, kommer ett strategiskt påverkansarbete att underlättas. Nedan finns ett par erfarenhet som vi tagit fasta på i våra tankar kring ett kommande projekt. Erfarenheter att reflektera över I ett av Samordningsförbundet i Hallands arbete har Mats Holmqvist, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, varit involverad. I deras arbete har vikten av organisationers absorberingsförmåga diskuterats. I ett projektupplägg är det viktigt att ta hänsyn till hur en organisation ska kunna absorbera nya metoder på ett vis så att det inte bara blir levande under en viss avgränsad projektperiod. En absorberingsförmåga kan förklaras som en organisations förmåga att nyttiggöra extern kunskap genom olika lärprocesser och uttrycker hur väl organisationen kan inse värdet av extern information, tillgodogöra sig den och tillämpa informationen för olika syften. I Samordningsförbundets arbete var slutsatsen att det är bättre att under en projekttid arbeta med färre individer och utvecklade metoder i den ordinarie verksamheten så att det leder till en permanent förbättrad verksamhet. Detta är att föredra jämfört med att skapa större insatser, med fler deltagare, som med hjälp av projektmedel ofta drivs som parallella spår jämfört med ordinarie verksamhet. Erfarenheter att reflektera över Lennart Svensson, professor i sociologi vid Lindköpings universitet och forskningsledare vid ApeL, har följt och utvärderat många stora projekt. I skriften Från utfall till effekter, hur får vi arbetet med unga arbetslösa att bli långsiktigt som är utgiven av Malmö stad och Malmö Högskola, nämns ett antal framgångsfaktorer liksom fallgropar. En risk som nämns är att projekt ofta löper vid sidan om den dagliga verksamheten och riskerar att bli kvar där. Om inte projekt går in i vanlig verksamhet finns en risk att de blir kontraproduktiva, skapar förändringströtthet och en falsk bild av utveckling. Lennart Svensson trycker på att projekt måste kunna dupliceras och spridas vidare. Vikten av att projekt har ett tydligt syfte och vision poängteras liksom att arbetet är strategiskt förankrat. I skriften framgår det även att det inledningsvis bör ses över vad som hittills är gjort inom området och vad det lett till. Därefter fundera på en samlad satsning för att kunna arbeta långsiktigt och strategiskt. Att tidigt koppla forskning, lärande och uppföljning till projektet betonas också. 43