I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning"

Transkript

1 I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där varje enskilt barn har ett värde och respekteras, där vi lyssnar till barn och lär av dem och där alla barn har möjligheter och framtidstro. Rädda Barnen ger ut böcker och rapporter för att sprida kunskap om barns förhållanden, ge vägledning och inspirera till nya tankar och diskussioner. Du kan beställa våra publikationer genom att ta direktkontakt med oss eller genom att gå in på vår hemsida på Internet Rädda Barnen ISBN: Artikel nr: Författare: Mikaela Haglund Projektledare: Sophie Arnö Arbetsgrupp: Sophie Arnö, Mikaela Haglund, Kristofer Wikstad Layout och produktion: Ulla Ståhl Omslag: Robert Lenne Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: Fax: skiljas.rb.se

3 Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 1. Syfte Metod 4 2. Undersökningen 5 3. Analys och diskussion Analys 11 Upplevelser och erfarenheter 11 Stöd till barn och ungdomar i skilsmässa 12 Livet efter skilsmässa Diskussion 14

4 Sammanfattning Rädda Barnen har genomfört en enkätundersökning genom internetplatsen Lunarstorm om ungas upplevelser i samband med skilsmässa. Syftet var att få reda på hur tonåringar med skilda föräldrar upplevde skilsmässan och dess konsekvenser, hur de påverkades och hur deras erfarenheter och behov av stöd såg ut. Vi intresserade oss också för hur tonåringarna såg på barns inflytande över boende och umgänge efter skilsmässan ungdomar med skilda föräldrar svarade på enkäten. Resultaten av studien visar tydligt på att skilsmässa är en stor påfrestning. Många av ungdomarna tyckte att umgänget med föräldrarna påverkades negativt. De fick inte längre vara med båda sina föräldrar samtidigt och kontakten med en eller båda av föräldrarna försämrades. Många led också av att föräldrarna bråkade och pratade illa om varandra. En tredjedel av dem som besvarade enkäten kunde inte se några positiva effekter av skilsmässan. Mest positivt tycktes man se på möjligheten att slippa bråk mellan föräldrarna, samt att föräldrarna mådde bättre och blev lyckligare. En majoritet av ungdomarna hade upplevt någon form av kroppsliga symtom i samband med skilsmässan, till exempel sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, magont och huvudvärk. Nästan varannan tonåring i studien bar på en upplevelse av att inte alls, eller endast delvis, ha fått det stöd som hade behövts i samband med skilsmässan. Föräldrarnas förmåga att samarbeta och stödja sina barn tycks ha haft stor betydelse för hur ungdomarna mådde och hanterade skilsmässan. Ungdomarna var mycket positiva till att barn ska kunna söka professionellt stöd utan föräldrarnas medgivande. Att få vara med och bestämma hur livet efter skilsmässan ska gestalta sig är en viktig rättighet enligt ungdomarna i studien. En tredjedel av ungdomarna i studien upplevde att de efter skilsmässan saknade inflytande över sin boendesituation och sitt umgänge med föräldrarna. Skilsmässa är en livskris som följs av en sorgeprocess. Utan tillräckligt stöd försvåras möjligheterna till bearbetning och många barn kommer att drabbas av ett psykiskt lidande som kan komma att påverka dem även som vuxna. Det är allas vårt ansvar, föräldrar och anhöriga såväl som makthavare och politiker, att se till att dessa barn får det stöd de behöver. 3

5 1. Inledning Varje år är drygt barn i Sverige med om att deras föräldrar separerar. Närmare 30 procent av dagens svenskfödda 17-åringar har varit med om en skilsmässa. Trots detta finns förhållandevis lite samlad kunskap kring hur en skilsmässa påverkar barn och ungdomar, vare sig under själva separationen eller under de förändrade levnadsförhållanden som präglar livet med skilda föräldrar. Sådan kunskap vore värdefull och användbar för vuxna på samhällets alla nivåer, från enskilda föräldrar till politiker och makthavare. Genom att ta till oss barns upplevelser och åsikter kan vi bli bättre på att tillgodose deras behov i den stora livsförändring som en skilsmässa innebär. Denna undersökning är en del av ett pågående projekt som Rädda Barnen bedriver för att lyfta fram barns perspektiv och behov i samband med skilsmässa. 1.1 Syfte Syftet med Rädda Barnens enkätundersökning var att få veta mer om hur tonåringar med skilda föräldrar upplevde skilsmässan och dess konsekvenser, hur deras mående påverkades samt hur deras erfarenheter och behov av stöd såg ut. Vi intresserade oss också för hur ungdomar ser på barns inflytande över boende och umgänge efter skilsmässan. 1.2 Metod Enkätundersökningen genomfördes av Lunarstorm, en av Sveriges största Internet-communities och mötesplats för många unga. Undersökningen genomfördes med kvantitativ metod, via en onlineenkät som distribuerades genom Lunarstorms interna mailsystem, Lunarmail. 72 procent av Sveriges åringar är medlemmar hos Lunarstorm och snittåldern är 18,3 år. Lunarstorm har nära en miljon inloggningar per dag. Urvalet till enkäten är obundet slumpmässigt på nationell nivå bland Lunarstorms åriga medlemmar. Totalt svarade svar varav 923 flickor och 403 pojkar. Undersökningen genomfördes mellan den 22:a och 24:e november

6 2. Undersökningen Rädda Barnen ställde 14 frågor till ungdomarna om deras upplevelser i samband med föräldrarnas skilsmässa. Resultatet av enkäten redovisas nedan fråga för fråga. Fråga 1. Är dina föräldrar skilda? 60% 50% 52% 48% 55% 45% 47% 53% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt Flickor Pojkar Ja Nej Endast de som uppgav att de hade skilda föräldrar fick gå vidare och besvara de följande tretton frågorna. Fråga 2. Hur bor du? Alternativ Totalt Flickor Pojkar Bara hos mamma 36% 39% 29% Mest hos mamma 30% 31% 27% Lika mycket hos båda 15% 14% 17% Mest hos pappa 10% 9% 13% Bara hos pappa 9% 8% 13% 5

7 Fråga 3. Vad var det jobbigaste med skilsmässan? Välj tre alternativ nedan. Alternativ Totalt Flickor Pojkar Att jag fick sämre kontakt med, eller miste kontakten, med en förälder 44% 45% 40% Att mina föräldrar pratade illa om varandra med mig 41% 43% 36% Att inte längre få vara med båda mina föräldrar samtidigt 36% 33% 42% Att behöva bo på två ställen 33% 32% 38% Att vi fick det sämre ekonomiskt 32% 31% 34% Att mina föräldrar inte kunde samarbeta och prata med varandra 32% 31% 33% Att mina föräldrar bråkade, slogs eller skrek på varandra 25% 26% 21% Att få styvföräldrar eller styvsyskon 23% 24% 20% Att mina föräldrar var ledsna 23% 23% 23% Att mina föräldrar inte lyssnade på mig 12% 11% 12% Fråga 4. Vilka känslor förknippar du mest med skilsmässan? Välj tre alternativ nedan. Alternativ Totalt Flickor Pojkar Jag kände mig ledsen 76% 76% 74% Jag kände mig orolig för hur det skulle bli för mig 49% 46% 57% Jag kände mig orolig för mina föräldrar 44% 43% 48% Jag kände mig arg 44% 43% 46% Jag kände mig ensam eller övergiven 34% 37% 27% Jag kände mig rädd 26% 28% 23% Jag kände att det var mitt fel eller fick skuldkänslor 21% 22% 17% Jag kände mig generad eller skämdes 6% 5% 7% Fråga 5. Fick du det stöd du behövde när dina föräldrar skilde sig? 60% 50% 40% 30% 20% 54% 53% 27% 28% 19% 19% 56% 24% 21% 10% 0% Totalt Flickor Pojkar Ja Nej Delvis, men jag hade behövt mer 6

8 Fråga 6. Vem gav dig det stödet? Du kan välja flera alternativ. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 71% 62% 58% 19% 21% 9% 10% 10% 11% 14% 9% 5% Totalt Flickor Pojkar Mamma och/eller pappa Vuxen som arbetar med att stödja och hjälpa barn, t ex en kurator eller psykolog Annan vuxen, t ex släkting, bekant eller lärare Kompis Fråga 7. Vem/vilka hade du velat ha stöd av? Du kan välja flera alternativ. 60% 50% 50% 48% 53% 40% Mamma och/eller pappa 30% 20% 10% 22% 22% 15% 16% 12% 13% 13% 10% 24% Vuxen som arbetar med att stödja och hjälpa barn, t ex kurator eller psykolog Annan vuxen, t ex släkting, bekant eller lärare Kompis 0% Totalt Flickor Pojkar 7

9 Fråga 8. Ibland mår barn dåligt fysiskt på grund av en skilsmässa. Har du känt av något eller några av nedanstående symtom i samband med skilsmässan? Du kan välja flera alternativ. Alternativ Totalt Flickor Pojkar Svårt att sova 24% 25% 22% Svårt att koncentrera mig 23% 21% 28% Ont i magen 15% 16% 12% Huvudvärk 10% 10% 10% Tics, t ex blinkningar, harklingar 2% 1% 4% Muskelvärk eller muskelspänningar 1% 1% 0% 252 ungdomar fyllde i frisvarsalternativet på fråga 8. Av dessa angav 166 att de inte hade känt av några symtom eller att de inte kunde minnas eftersom det var så länge sedan skilsmässan ägde rum. Totalt 27 ungdomar valde också att berätta om olika psykiska besvär under denna fråga, såsom ätstörningar/aptitstörningar, depression, ångest/panikångest, självmordstankar, självdestruktivitet och ökad aggressivitet. Fråga 9. Ska barn få söka stöd hos kurator eller psykolog utan föräldrarnas medgivande? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 88% 91% 82% 8% 8% 10% 4% 7% 2% Totalt Flickor Pojkar Ja Nej Vet ej 8

10 Fråga 10. Om du skulle behöva prata med en vuxen som arbetar med att stödja och hjälpa barn, till exempel kurator eller psykolog, vet du vart du skulle vända dig? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 72% 76% 65% 35% 28% 24% Totalt Flickor Pojkar Ja Nej Fråga 11. Sätt betyg på dina föräldrars förmåga att samarbeta och komma överens med varandra! Alternativ Totalt Flickor Pojkar MVG 8% 8% 10% VG 21% 22% 18% G 23% 23% 25% G minus 21% 20% 22% IG 27% 28% 25% Fråga 12. På vilket sätt ska barn och ungdomar få vara med och påverka sin situation efter skilsmässan, när det gäller boende och umgänge? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 71% 70% 71% 28% 29% 27% 1% 1% 2% Totalt Flickor Pojkar Barn ska själva få vara med och bestämma vem de ska bo hos och hur mycket De vuxna ska fatta basult, men lyssna på barnen och ta hänsyn till vad de tycker Barn ska inte kunna påverka de vuxnas beslut 9

11 Fråga 13. Kände du att du fick vara med och påverka din situation efter skilsmässan, när det gäller boende och umgänge? Alternativ Totalt Flickor Pojkar Ja 36% 35% 39% Delvis 27% 28% 25% Nej 24% 22% 27% Jag vågade inte tala om för mina föräldrar hur jag ville ha det 7% 8% 6% 68 ungdomar fyllde i frisvarsalternativet på fråga av dessa angav att de var för små för att själva få bestämma, när skilsmässan ägde rum. Fyra kommenterade att de inte längre var välkomna hos den ena föräldern, trots att de ville vistas där. Fråga 14. Fanns det något bra med skilsmässan? Skriv och berätta! 1276 ungdomar svarade på frågan. Varianter på följande svar återkom mer än en gång: Svar Antal Det fanns inget bra 412 Jag slapp bråk/bråken har minskat 166 En av/båda föräldrarna mår bättre/är lyckligare nu 86 Olika fördelar med dubbelt boende 67 Goda erfarenheter av styvföräldrar/styvsyskon 46 Jag slapp min pappa 28 Jag fick en bättre relation föräldrarna 20 Jag är gladare/mår bättre 8 Jag slapp min mamma 7 Jag har blivit starkare 5 Jag lärde mig ta ansvar 2 10

12 3. Analys och diskussion 3.1 Analys Upplevelser och erfarenheter En skilsmässa kan vara en påfrestande livsförändring för alla inblandade. Att umgänget med föräldrarna påverkades negativt var en vanlig erfarenhet hos ungdomarna som svarade på vår enkät. Nästan hälften tyckte att försämrad, eller helt förlorad, kontakt med en förälder tillhörde det svåraste med skilsmässan. Drygt en tredjedel tyckte det var jobbigt att inte längre få vara med båda föräldrarna samtidigt. Att föräldrar pratar illa om varandra är ett problem som ofta nämns av de barn som kontaktar oss på Rädda Barnen för att söka stöd och råd med anledning av föräldrarnas skilsmässa. Detta framstår som ett vanligt problem även för tonåringarna i denna studie: Fyra av tio tyckte att något av det jobbigaste med skilsmässan var att behöva lyssna till när föräldrarna pratade illa om varandra. En tredjedel av ungdomarna ansåg också att brister i föräldrarnas samarbete, dubbelt boende och försämrad ekonomi var särskilt påfrestande erfarenheter. En skilsmässa rör också upp starka känslor, hos vuxna såväl som hos barn. Sorg, oro och ilska var de känslor som dominerade hos ungdomarna som besvarade enkäten. Tre av fyra uppgav att de kände sig ledsna och hälften uppgav att de kände sig oroliga för hur det skulle bli för dem i framtiden. Drygt två av fem svarade att de kände sig oroliga för sina föräldrar, lika många kände sig arga. Detta är ett av de områden där pojkar och flickor skiljer sig åt i sina svar. Något fler pojkar kände sig oroliga för egen del och för sina föräldrar. Något fler flickor kände sig istället ensamma och övergivna, eller upplevde att skilsmässan var deras fel. Vi bad också ungdomarna svara på om de upplevt något eller några av åtta vanliga stressrelaterade kroppsliga symtom i samband med skilsmässan. Majoriteten svarade att de hade upplevt sådana symtom. Sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter var vanligast förekommande. Därefter följde magont och huvudvärk. Något fler pojkar hade upplevt koncentrationssvårigheter, medan något fler flickor rapporterade magont. Endast 13 procent av dem som svarade uppgav att de inte hade känt av några kroppsliga symtom. Möjlighet gavs också att berätta om andra åkommor genom frisvar. En mindre grupp, 2 procent av ungdomarna, beskrev här olika psykiatriska tillstånd och psykologiska symtom såsom depression, ätstörningar och ångest. Vi bad även ungdomarna att med egna ord berätta om det fanns något bra med skilsmässan. Det absolut vanligaste svaret var nej. En tredjedel av dem som svarade kunde inte se några fördelar. Bland dem som såg något positivt var det vanligaste svaret att skilsmässan gjorde att man slapp bråk mellan föräldrarna: Att dom slutade bråka och man slapp må dåligt och inte behövde vara orolig att höra skrik och bråk varje gång man skulle sova, eller inte tycka att det var jobbigt att gå hem efter skolan, skriver en av ungdomarna. 11

13 Att jag slapp växa upp under de gräl som hade varit mellan pappa och mamma, kommenterar en annan. Därefter var det vanligaste svaret att föräldrarna blev lyckligare och mådde bättre än när de levde tillsammans. Båda mina föräldrar har det nu ändå bättre än det var då dom var tillsammans, även fast det då inte var något fel på deras förhållande. Men nu ser och märker man hur bra den där skilsmässan var egentligen, eftersom dom nu båda mår bättre än förut, är ett sådant svar. De vuxnas förmåga att samarbeta som föräldrar är naturligtvis lika viktig efter skilsmässan som under äktenskapet. Vi bad ungdomarna att sätta betyg på sina föräldrars förmåga att samarbeta och komma överens. Nästan hälften var klart missnöjda med sina föräldrars samarbete. Drygt två av fem var mer nöjda och gav sina föräldrar godkänt eller väl godkänt, medan en knapp tiondel gav betyget mycket väl godkänt. En jämförelse av svaren hos dem som ansåg att föräldrarnas samarbete fungerade bra respektive dåligt visade på flera skillnader. Bland ungdomarna som upplevde att samarbetet fungerade väl var det: Mindre vanligt att man upplevde bråk och föräldrar som pratade illa om varandra som svåra problem under skilsmässan. Fler som upplevde att de fått ett tillräckligt stöd i samband med skilsmässan. Mindre vanligt med professionellt stöd i samband med skilsmässan. Fler som upplevde att de fick vara med och påverka hur livet efter skilsmässan skulle se ut. Fler som vågade tala om hur de ville ha det när det gäller boende och umgänge. Stöd till barn och ungdomar i skilsmässa När relationen sviktar eller är på väg att ta slut kan vuxna söka hjälp med familjerådgivning. Har föräldrar svårt att komma överens kring sådant som rör vårdnaden om de gemensamma barnen kan de få hjälp med samarbetssamtal. Motsvarande möjligheter för barn och ungdomar, där deras upplevelser och svårigheter kan få vara i fokus, finns inte i dagsläget. Nästan varannan tonåring som deltog i enkätundersökningen bar på en upplevelse av att endast delvis eller inte alls ha fått det stöd som de behövde i samband med föräldrarnas skilsmässa. En jämförelse av svaren hos dem som upplevde sig ha fått ett otillräckligt respektive tillräckligt stöd visade på några viktiga skillnader. Hos dem som upplevde ett otillräckligt stöd var det: Mer vanligt med känslor av ensamhet och övergivenhet i samband med skilsmässan. Fler som hade känt att skilsmässan var deras fel. 12

14 Fler som uppfattade att föräldrarnas samarbetsförmåga var otillräcklig. Fler som upplevde att bråk, föräldrar som pratade illa om varandra samt föräldrar som inte lyssnade utgjorde svåra problem under skilsmässan. Mindre vanligt med föräldrastöd och mer vanligt med professionell hjälp eller stöd från kompisar. Något mer vanligt med symtom i form av sömnproblem, magont och koncentrationssvårigheter i samband med skilsmässan. Vilka var det då som stöttade ungdomarna i samband med skilsmässan? I gruppen som helhet fick sex av tio ungdomar i första hand stöd av sina föräldrar. Två av tio fick främst stöd av kamrater och en av tio fick stöd av andra vuxna, såsom släktingar eller lärare. Nästan lika många fick någon form av professionellt stöd, av exempelvis kurator eller psykolog. Pojkars och flickors svar skiljde sig åt på ett par punkter: Fler pojkar upplevde sig ha fått stöd av föräldrarna, medan flickorna i större utsträckning än pojkarna fick såväl professionell hjälp som stöd av kamrater eller andra vuxna. En jämförelse av svaren hos dem som fick stöd av föräldrar respektive stöd av andra visar på några intressanta skillnader: Hos dem som främst fick föräldrastöd var det mer vanligt med känslor av sorg, rädsla och oro. Hos dem som främst fick stöd av andra var det istället vanligare med känslor av ilska, ensamhet och övergivenhet. De som fick stöd av sina föräldrar tyckte i större utsträckning att det var jobbigt att behöva bo på två ställen och inte få vara med båda sina föräldrar samtidigt. Av dem som fick stöd av andra var det istället fler som tyckte det var jobbigt med bråk, att inte bli lyssnad till, föräldrar som pratade illa om varandra samt ledsna föräldrar. Vi frågade också ungdomarna om vem eller vilka de helst hade velat ha stöd av. Gruppen som helhet önskade att de hade fått mer stöd av såväl andra vuxna som professionella kontakter och kamrater än vad de enligt egen uppgift faktiskt fick. Bland de ungdomar som främst fick stöd av föräldrarna var det dock ingen som önskade mer professionell hjälp. Idag är det inte möjligt för barn att söka professionell hjälp inom exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin utan vårdnadshavarnas vetskap och godkännande. Av ungdomarna i vår studie anser hela 88 procent att barn ska få söka stöd hos kurator eller psykolog utan föräldrars medgivande. Två av tio saknar dock kunskap om vart de skulle kunna vända sig om de behövde professionellt stöd. Livet efter skilsmässan Boende och umgänge med föräldrarna är två nya aspekter att förhålla sig till i livet efter skilsmässan. Bland ungdomarna i vår studie bor 66 procent uteslutande eller oftast hos mamma. Motsvarande siffra för fäderna är endast 19 procent. 15 procent bor lika mycket hos båda föräldrarna. Boende hos pappa är något vanligare bland pojkarna än bland flickorna. En jämförelse av svaren hos de ungdomar som bodde lika mycket hos båda, respektive mest eller uteslutande hos en förälder, visade på följande skillnader: 13

15 Bland de ungdomar som bodde lika mycket hos båda föräldrarna var det fler som tyckte att det jobbigaste med skilsmässan var att behöva bo på två ställen, att inte få vara med båda sina föräldrar samtidigt, samt att föräldrarna var ledsna. Det var också fler i denna grupp som var oroliga för sina föräldrar. De som bodde lika mycket hos båda föräldrarna skattade också sina föräldrars samarbete som bättre. Bland dem som bodde mest eller uteslutande hos en förälder var det fler som tyckte att föräldrarnas samarbete fungerade dåligt. Fler upplevde att något av det jobbigaste med skilsmässan var bråk, skrik och slagsmål. Det var också fler i denna grupp som upplevde ilska, ensamhet och övergivenhet som dominerande känslor i samband med skilsmässan. Att få vara med och bestämma hur livet efter skilsmässan ska gestalta sig är en viktig rättighet enligt ungdomarna i studien. Sju av tio ansåg att barn själva ska få bestämma när det gäller boende och umgänge. Tre av tio tyckte att de vuxna ska fatta besluten, men med hänsyn till barnens önskemål. Endast en procent av de tillfrågade ansåg att barnen inte ska kunna påverka. Långt ifrån alla i studien har dock fått möjlighet att påverka i samband med sina föräldrars skilsmässa. En av fyra tillfrågade svarade att de inte fick vara med och påverka när det gällde boende och umgänge. Ytterligare sju procent angav dessutom att de inte vågade tala om för sina föräldrar hur de ville ha det. Det betyder att en tredjedel av ungdomarna i studien upplevde sig sakna inflytande över sin boendesituation och sitt umgänge med föräldrarna. En jämförelse av svaren hos dem som upplevde sig ha fått respektive inte fått möjlighet att påverka visade på ett par skillnader: Bland de ungdomar som upplevde att de saknat påverkansmöjligheter var det vanligare med känslor av ensamhet och övergivenhet. Bland dem som upplevde att de fått påverka var det istället vanligare att man oroade sig för sina föräldrar. 3.2 Diskussion Att en skilsmässa kan vara en oerhört stor påfrestning för barn och ungdomar bekräftas av denna studie. Det finns de som menar att vi bidrar till att stigmatisera skilsmässan genom att problematisera kring den. Detta är absolut inte vår avsikt. Visst kan en skilsmässa många gånger vara det bästa för alla parter, till exempel i situationer där den är en del av en mognadsprocess och en positiv utveckling som inte hade varit möjlig om man fortsatt vara tillsammans, eller i en situation där skilsmässan är ett viktigt steg för att bryta en rent destruktiv relation, vid förekomst av exempelvis misshandel och våld. Men likväl måste vi våga tala om att skilsmässan, i likhet med alla stora förändringar, alltid är en livskris. Efter en sådan behövs också utrymme att sörja, bearbeta och omorientera sig i tillvaron. I vår kontakt med barn och ungdomar hamnar de negativa konsekvenserna av skilsmässan ofta i fokus, inte oväntat, med tanke på att det är barn och föräldrar med olika problem som kontaktar oss. Enkätresultaten visar dock att det är väldigt många ungdomar i populationen som har svårt att se skilsmässan som något positivt. Negativa konsekvenser kan vara praktiska - som resor och att flytta sina saker mellan två hem, eller känslomässiga - som att inte få vara med 14

16 båda sina föräldrar samtidigt. Andra starka och återkommande teman i våra barnkontakter är saknaden efter den förälder man inte är hos och saknaden av den hela familj som en gång fanns. För barn och ungdomar är skilsmässan dessutom något ständigt pågående, som sträcker sig långt bortom själva separationen. Att leva i två hem betyder upprepade separationer som en del av vardagen, liksom att hela tiden vara åtskild från en av föräldrarna. För oss vuxna kan detta vara lätt att glömma bort, när vi går vidare och bildar en ny familj. Att barn och ungdomar inte får det stöd de behöver i samband med skilsmässa är ett annat problem som bekräftas av enkätresultaten. Just föräldrastödet och föräldrarnas förmåga att samarbeta och komma överens är faktorer som tycks spela en central roll för hur ungdomarna mår under och efter skilsmässan. De ungdomar som inte fick ett tillräckligt föräldrastöd, och vars föräldrar hade svårt att samarbeta, mådde sämre än de som fick ett tillräckligt stöd av väl samarbetande föräldrar. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning inom området där man visat på att barn i långdragna och konfliktfyllda skilsmässor mår sämre än andra barn. En återkommande erfarenhet av våra kontakter med barn och ungdomar i skilsmässa är att dessa tenderar att stå tillbaka med sina egna känslor och behov när föräldrarna mår dåligt och är i konflikt. Enkätresultaten bekräftar denna bild och pekar på att ett bristande föräldrastöd kan leda till känslor av ensamhet, övergivenhet och skuld. Dessa barn får sämre förutsättningar att sörja och bearbeta den livsförändring som en skilsmässa innebär. När föräldrarna har möjlighet att se barnens behov och stötta dem skapas istället ett tryggt utrymme för sorg och saknad, känslor som är nödvändiga i en bearbetningsprocess. Barn som inte ser efter sina egna behov, och som saknar tillräckligt utrymme och stöd för att kunna verbalisera sin smärta, blir lättare sårbara för stress. Enkätresultaten visar att en överväldigande majoritet av ungdomarna har känt av fysiska symtom som exempelvis ont i magen och huvudvärk i samband med skilsmässan. Intressant är också att många tyckte det var bra att deras föräldrar blev gladare och mådde bättre efter skilsmässan, men att väldigt få upplevde en sådan förändring för egen del. När barn som inte får möjlighet att bearbeta och sörja en skilsmässa blir vuxna befarar vi att de kan komma att ha kvar en ökad sårbarhet för stressrelaterade problem, inklusive sjukdomar. Även om föräldrastödet är centralt för ungdomarna så finns det också en önskan om, och ett behov av, stöd utifrån. Detta blir naturligtvis särskilt viktigt just i familjer där skilsmässan är mycket konfliktfylld, där föräldrarna har svårt att samarbeta och av olika anledningar inte kan eller orkar se till barnens behov. Idag räcker det med att en vårdnadshavare motsätter sig att barnet får hjälp, för att det skall lämnas ensamt utan professionellt stöd. Barn och ungdomar vill ha, och bör enligt vår uppfattning också få, större möjlighet att söka professionell hjälp när föräldrastödet sviktar. Tillgänglighet och kunskap om vart man kan vända sig är andra viktiga faktorer. Enkätresultaten visar att även när det finns stöd att tillgå, är det inte säkert att man känner till det. Det finns enligt vår uppfattning också anledning att reflektera över de attityder och föreställningar som råder kring skilsmässa idag. Att det är en vanlig företeelse betyder inte att det är något som är lätt att gå igenom och som man nöd- 15

17 vändigtvis måste eller bör klara av på egen hand. Det framstår också som viktigt att öka kunskapen hos föräldrar om hur man kan bemöta barnen vid en skilsmässa för att påfrestningen ska bli så lindrig som möjligt. Vårt intryck är att många föräldrar helt enkelt inte förmår sätta barnets bästa i fokus när de är upptagna av sin egen kris, hur gärna de än skulle vilja. Egna känslor av bitterhet, sorg och ilska hos de vuxna kan ibland bli för starka. Detta visar i sin tur att samhällets stöd brister, både till barnen och till de vuxna. Många socialsekreterare, inom instanser som familjerätten, vittnar om att detta är ett område som inte prioriteras, exempelvis genom resurser till barngrupper och uppföljningar efter vårdnadstvister. Förhållandevis få ungdomar i enkäten uppgav att de fick en bättre relation till föräldrarna efter skilsmässan och många ansåg att kontakten försämrades. Barn som bor lika mycket hos båda föräldrarna upplever det ofta som ett stort problem att inte få vara med båda föräldrarna samtidigt, att inte riktigt höra hemma någonstans, medan barn som bara bor hos en förälder kan lida av att ha mist kontakten med den andra och känna sig övergivna. Självfallet är det idealiskt för alla barn att ha en god och nära kontakt med båda sina föräldrar - om detta är möjligt. Två vuxna är bättre än en. Vårt intryck är dock att barnen ibland kommer i kläm då vuxna strävar efter att leva upp till denna idealbild. Är det exempelvis bra att tvingas vara tillsammans med båda sina föräldrar om anknytningen till den ena brister? Ett argument som ofta framförs är att ett lagstadgat umgänge kan befrämja en utveckling av denna bristande anknytning. Kontakten kan dock lika gärna fortsätta vara bristfällig, fast barnet är hos föräldern i fråga, något som vi ofta ser i vår verksamhet. Många skriver till oss, eller berättar i personliga möten, om hur övergivna de känner sig när de tvingas vara ensamma med en förälder utan nära kontakt. Enkätresultaten talar också sitt tydliga språk: Det är oerhört viktigt för barn och ungdomar att få vara med och bestämma hur boende och umgänge ska se ut. Samtidigt kan naturligtvis möjligheten att välja vara problematisk. En oro för att såra föräldrarna genom sina val är ett tema som ibland dyker upp i våra kontakter med barn och ungdomar. Vår uppfattning är att det är viktigt att som förälder lyssna till vad barnen vill, och låta sig påverkas av detta när man fattar beslut, även om barnens önskan inte stämmer överens med vad man själv helst skulle vilja. Delad vårdnad är inte till för att föräldrar ska ha rätt till sina barn, utan för att barnen ska ha rätt till sina föräldrar. Avslutningsvis vill vi än en gång påminna om att skilsmässa är en livskris som påverkar drygt barn och ungdomar i Sverige varje år. Med en skilsmässa följer ofrånkomligen en sorgeprocess som dessa barn måste ta sig igenom. Utan tillräckligt stöd försvåras möjligheterna till bearbetning och många barn kommer att drabbas av ett psykiskt lidande som kan komma att påverka dem även som vuxna. Det är allas vårt ansvar, föräldrar och anhöriga såväl som makthavare och politiker, att se till att dessa barn får det stöd de behöver. 16

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Familjerådgivning för barn. Skiljas.rb.se Årsrapport Februari 2007

Familjerådgivning för barn. Skiljas.rb.se Årsrapport Februari 2007 Familjerådgivning för barn Skiljas.rb.se Årsrapport Februari 2007 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

"Hur många vuxna tror på en unge egentligen???"

Hur många vuxna tror på en unge egentligen??? När samhället sviker barn som far illa Rapport 1 "Hur många vuxna tror på en unge egentligen???" en undersökning av ungas upplevelser av våld under uppväxten Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar Anders Broberg & Elin Alfredsson anders.broberg@psy.gu.se elin.alfredsson@psy.gu.se

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation

STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation Har ni separerat eller har ni problem i er relation? Riskerar ni att dra in barnen i er konflikt? Det finns stöd och hjälp både till er

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Sverige är väldigt vackert.

Sverige är väldigt vackert. Årsrapport 2017 Sverige är väldigt vackert. Årsrapport 2017 Bakgrund delrapport 1 - ankomstboende Samtal med 450 barn på ankomstboenden. Barn berättade om: dåligt fysiskt mående. att de inte fick vård.

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009 Föräldratelefonen och Föräldraen Årsrapport 2009 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen Vår vision är en värld där Barnkonventionen

Läs mer

Vårdnadshavare i. Huvudsakliga frågeställningar. 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser?

Vårdnadshavare i. Huvudsakliga frågeställningar. 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser? Vårdnadshavare i Huvudsakliga frågeställningar 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser? 2) Vilken betydelse har vårdnadshavarens närvaro för rättsprocessen för den unge

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del.

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Möter du i ditt arbete eller privatliv människor i sorg, kris eller

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Att komma hem från utlandstjänst är att återgå till det vanliga livet bland människor som inte varit med.

Att komma hem från utlandstjänst är att återgå till det vanliga livet bland människor som inte varit med. Att komma hem från utlandstjänst är att återgå till det vanliga livet bland människor som inte varit med. Det innebär bl a att du behöver återknyta relationer av olika slag. Till din man/hustru, sambo

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Inledning Under höstterminen 2012 startade upp ett nytt projekt för barn på Långbrottskolan. Barnen var i behov av stöd under sin fritid. Barnen var

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR

BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av tonåringar som åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2015. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad sommarperiod

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer