Odin, hörselnedsättningen och livet i Longyearbyen. magazine. Tema skola! Med hörselprodukter fick hon tillbaka både hörsel och livsglädje

Transkript

1 Comfort magazine # Ett inspirationsmagasin för bättre hörsel by Comfort Audio Tema skola! vad säger: - landstinget? - Eleven? - Studien? Svalbard - där det finns fler isbjörnar än människor: Odin, hörselnedsättningen och livet i Longyearbyen Ann-Sophie, tandhygienisten som tänkte om: Med hörselprodukter fick hon tillbaka både hörsel och livsglädje TINDRA 12 ÅR Döljer inte sina hjälpmedel Jag hör allt som sägs i klassrummet! Comfort Magazine 1

2 Hör mindre Lär mer Har ditt barn svårt att koncentrera sig i skolan? Comfort Focus är anpassat för barn med koncentrationssvårigheter och andra inlärningssvårigheter. Med Comfort Focus förstärks lärarens röst och det blir lättare för eleven att fokusera och koncentrera sig under en hel skoldag. Upplev skillnaden på comfortaudio.se 2 Comfort Magazine

3 INNEHÅLL sidan 4Ann-Sophie, Leg. Tandhygienist: Då: motståndare till hörapparater Nu: likvskvalitet och arbetsglädje med hörhjälpmedel En skola för alla Foto: Fredrik Petersson, Oh My Skolan är alltid ett hett debattämne, i samhället i stort och i media. Den senaste tiden har det varit mycket uppmärksamhet kring elever med olika funktionsnedsättningar och deras rätt till en likvärdig undervisning. Vi har i 20 års tid arbetat för att ge elever med nedsatt hörsel möjlighet att delta och få ut det mesta av sin skoltid och vi ser vilken skillnad det gör om man bara får rätt stöd. Den 1 januari i år skärptes diskrimineringslagen i Sverige och numera ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Lagändringen ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att personer med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor, detta gäller inte minst i skolan. I detta nummer kan du ta del av flera berättelser hämtade från skolans värld. Kanske kan vi alla lära oss något? Mats Dörring, VD 10 Hjälpmedel kostar självklart pengar, men vad kostar det att låta bli? 14 Odin - med nedsatt hörsel på Svalbard REDAKTIONEN Ansvarig utgivare: Marie Bengtsson. Redaktion: 9 Jessica Något Samuelsson, mer Camilla Lundmark, Dan Bengtsson, Marie Bengtsson, Helene Falk. Adress: Box 154, Halmstad. Telefon: E-post: redaktionen@comfortaudio.com Facebook.com/ ComfortAudio.se 6 Tindra hör numera allt som sägs i Comfort Magazine 3

4 PORTRÄTT Ökad livskvalitet och större arbetsglädje Från att ha varit en motståndare till hörapparater i över tio år använder Ann- Sophie Svensson dem nu i kombination med sina hörseltekniska hjälpmedel varje dag. Hjälpmedlen har gett henne hörseln och livsglädjen tillbaka. - Jag är gladare, mer avslappnad och tillfreds både med min vardag och mitt arbetsliv, säger hon. 4 Comfort Magazine

5 Om Ann-Sophie hade svårt att acceptera sina hörapparater såg situationen med hörseltekniska hjälpmedel helt annorlunda ut. Det hon tidigare skämdes för och undvek har nu blivit något naturligt som får hennes liv att fungera. Att använda produkterna i kombination med hörapparaterna är en rutin lika naturlig som att borsta tänderna på morgonen. Alla tankar om att det skulle vara pinsamt att använda hörapparater och hjälpmedel är som bortblåsta. Idag kan hon inte föreställa sig ett liv utan dem. Det finns inget att skämmas över. Idag är jag ärlig och öppen med min hörselnedsättning och möts alltid av vänliga, hjälpsamma människor. När jag accepterade mitt problem fanns det fantastisk hjälp att få. Det finns ingen anledning till att tveka att söka hjälp, det ger ett rikare liv. Ohållbar situation När Ann-Sophie för över tio år sedan första gången besökte en audionom var hon inte alls medveten om hur dålig hennes hörsel var. Det enda som hade påmint henne om problemet var sönernas ständiga klagomål över TV:ns höga ljudvolym. Hon blev därför förvånad när audionomen förklarade att hörapparater på båda öronen var att rekommendera. Åldersrelaterade hörselproblem vid 40 års ålder kändes jobbigt. Dessutom tyckte jag inte att hörapparaterna fungerade speciellt bra, det brusade mest och jag använde dem inte ens till vardags. Det hjälpte ändå inte. Hur klarade jag mig utan dem? Först nu förstår jag hur illa jag hörde. Hörseln försämrades sedan gradvis och situationen med endast hörapparater blev ohållbar, likaså arbetet som tandhygienist. På möten och föreläsningar blev frustrationen över att inte höra så stor att hon ville resa sig upp och gå. Ann-Sophie kände sig utanför diskussioner och upplevde ofta att hon satt av tid på möten istället för att delta. Även i behandlingsrummet uppstod problem. Det var jobbigt. Speciellt när jag hade barn i stolen. Föräldrarna satt då på andra sidan av rummet och det var omöjligt för mig att höra vad de sa på avstånd. Patienter passar dessutom alltid på att ställa frågor när jag skjutsar upp dem för att skölja. Då förlorar vi ögonkontakt och tidigare fick jag ständigt be dem upprepa sig, samtidigt som jag förflyttade mig i rummet för att få tillbaka ögonkontakten. Allt förändrades När Ann-Sophie genom en föreläsning om bättre hörsel på jobbet kom i kontakt med Comfort Audio och hörseltekniska hjälpmedel bestämde hon sig för att testa. Hörapparaterna som dittills endast använts i yttersta nödfall gav henne inte alls den hjälp hon behövde. Hon var motiverad och inställd på att hjälpmedlen skulle förbättra hennes situation men kunde på förhand inte ana vilken skillnad det faktiskt skulle komma att göra. Vilken skillnad! Jag kan luta mig tillbaka och lyssna, utan någon ansträngning. Mina arbetskamrater kan till och med se skillnaden. Hur klarade jag mig utan dem? Först nu förstår jag hur illa jag hörde. Familj, vänner och kollegor har verkligen ställt upp genom åren. Upprepat sig, talat tydligt och varit tålmodiga. Förutom sina hörapparater har Ann-Sophie idag bland annat en konferensmikrofon som hon använder både i sitt behandlingsrum, för att höra patienter, och vid möten och raster för att kunna delta i samtal och diskussioner med kollegorna. Den är lätt att ta med sig och ger henne en chans att känna delaktighet även i sammanhang med flera deltagare. Vid föreläsningar, med endast en talare, kan hon fästa en liten mikrofon på talaren och höra allt som sägs utan problem. Tidigare var jag tvungen att inleda konversationer med att berätta om min dåliga hörsel. Jag våndades över möten, över att sitta av tid, över att känna mig dum när jag fick ordet och inte visste vad vi diskuterade. Nu är allt annorlunda, det är fantastiskt skönt. Det enda jag ångrar är att jag inte skaffade hjälpmedel tidigare. Comfort Audio hjälpte mig att prova ut produkter som passade mitt liv och min arbetsplats. Jag fick till och med hjälp att fylla i ansökan om arbetshjälpmedel till Försäkringskassan. Comfort Magazine 5

6 Jag hör allt som TEMA: SKOLA Tindra Gustafsson: klassrummet Tindra har en hörselnedsättning på båda öronen och använder hörapparater. I skolan kompletterar hon hörapparaterna med Comfort Digisystem som gör att hon kan lyssna och delta i diskussionerna fullt ut i klassrummet. 6 Comfort Magazine

7 sägs i >> Comfort Magazine 7

8 Namn: Tindra Gustafsson Ålder: 12 år Klass: 6B, Trönningeskolan Roligast i skolan: Matte Gillar: Djur, mest av allt hundar! Hur är det att vara 12 år, gå i en vanlig svensk skolklass och ha en hörselnedsättning? Bor man i rätt kommun, har bra och fungerande hörapparater, hörtekniska hjälpmedel med flermikrofonsystem, god akustik, en välorganiserad klassrumsmiljö, inte alltför många klasskompisar och stöd från en hörselpedagog så går det jättebra, säger Kerstin Bjärnstedt som är hörselpedagog i Halmstads kommun. >> Kerstin arbetar på förskolor och grundskolor där det finns barn och elever med hörselnedsättning. I dagsläget ungefär 40 barn och ungdomar. Ofta följer hon barnen från diagnos via utprovning av hörselhjälpmedel och genom hela skolgången till den dag eleven slutar grundskolan. Hörselpedagogens roll Hörselpedagogen är ett stöd för både lärare och elever och driver frågor för att eleven ska ha en optimal ljudmiljö i klassrummet. Alla elever har rätt att prestera utifrån sina förutsättningar och vi ska aldrig nöja oss med att det bara fungerar okej i skolan. Detta kan man hänvisa till i skollagen och diskrimineringslagen. Det är ett slagkraftigt argument, tycker jag. Det räcker inte med enbart hörapparater för att kunna tillgodogöra sig undervisningen likvärdigt övriga elever. Från landstinget får därför eleven ett personligt kommunikationssystem (Comfort Digisystem) vid behov. Därutöver kompletteras detta med ett flermikrofonsystem, vilket ger eleven full delaktighet i klassrummet. Detta system måste dessutom vara kompatibelt med de IKT-verktyg som används mycket i undervisningen idag, exempelvis läsplattor. Vi ska aldrig nöja oss med att det fungerar okej i skolan. Comfort Audio i hela klassrummet I Halmstads kommun har man valt att satsa på flermikrofonsystem från Comfort Audio, bra möbler och akustiksanerade lokaler där det finns eller kommer att finnas elever med hörselnedsättning. Tindra Gustafsson går på Trönningeskolan i Halmstad och är en av eleverna som Kerstin följt från förskoleklass. Nu är hon 12 år och går i sjätte klass, tillsammans med 23 klasskamrater som följts åt sedan skolstarten. Vi har haft mikrofoner i klassrummet sedan första klass. Nu har vi sex 8 Comfort Magazine

9 mikrofoner och det fungerar jättebra. Alla i klassen har lärt sig att prata i turordning i mikrofonerna, så det blir helt klart mindre pratigt och stökigt i klassrummet. Alla mina lärare är bra på att använda systemet, så jag kan följa med på vad läraren säger och allt som diskuteras i klassen. När vi byter klassrum, så tar vi med den lilla lådan där systemet ryms och sätter upp i nästa klassrum. Jag har en mentor som ser till att allt fungerar, så det behöver jag inte tänka på. De enda lektionerna som vi inte använder mikrofonerna är på gymnastiken, men då läser jag på läppar då gympaläraren har tydliga genomgångar innan lektionen sätter igång och klarar mig bra med detta och hörapparaterna, säger Tindra. Hör bara hälften utan När inte Comfort Digisystem används finns det stor risk att Tindrar missar viktig information. Hon är glad över att ha de hjälpmedel som hon fått tillgång till. Det är jobbigt ibland i skolan, men skolan är ju viktig. Jag gillar matte, det är mitt bästa ämne. Engelska är svårast, men det är bara att kämpa på och träna. När jag blir stor vill jag jobba med djur. Redan nu har jag ett litet hunddagis, där jag hjälper till med att gå ut med grannarnas hundar och att leka med dem. Och så har jag en egen katt och kaniner. Jag gillar djur, helt enkelt. Har man en hörselnedsättning så behöver man inte dölja den och gömma sina hjälpmedel. Det gör inte jag. Har man en hörselnedsättning så behöver man inte dölja den och gömma sina hjälpmedel. Det gör inte jag, säger Tindra. Lätt att lära Kerstin träffade Tindra när hon var en liten tjej och har sedan dess haft tät kontakt med Tindras föräldrar. Just nu talar de en hel del om vad som ska hända efter sommarlovet när Tindra ska börja sjunde klass. Ofta delas klasserna upp och blandas i samband med att man börjar sjuan. Det innebär att Tindra kommer att få nya klasskamrater och lärare som inte är vana vid att använda mikrofoner på lektionerna eller att ta hänsyn till en kompis med hörselnedsättning. Men med förberedelser och information på rätt sätt avdramatiseras det hela rätt snabbt. Comfort Digisystem är enkelt att använda och barn har lätt att lära, säger Kerstin Bjärnstedt. Läraren bär en lärarmikrofon som sänder talet utan tidsfördröjning till Tindras mottagare och direkt vidare till hennes hörapparat. Klasskamraterna använder tryck-ochtala-mikrofoner. Den som vill säga någonting väntar på sin tur, trycker på knappen och talar i mikrofonen. När eleven pratar i mikrofonen sänds talet till Tindras mottagare och direkt vidare till hörapparaten. >> Råd till kompisarna Tindra visar de glittriga snäckorna hon har i öronen hörapparaterna och berättar om Kompisgruppen där hon träffar andra barn och ungdomar med hörselnedsättning. Där är hon en förebild för de yngre tjejerna. Mitt bästa råd är att vara sig själv, helt enkelt. Att stå för den man är. Comfort Magazine 9

10 TEMA: SKOLA Barnteamet ändrade regelverket Fler flermikrofonsystem >> Landstinget i Kronoberg har satsat på ett barnteam med audionomer, tekniker, pedagoger, logoped och läkare för att få in hela perspektivet och verkligen förbättra situationen för barn med hörselnedsättning. Vårt barnteam har olika professioner och med det får vi en stor kunskapsbank att ösa ur. Allt för att lösa barnets situation på bästa sätt. Ett bra exempel är skolsituationen, där teamet gemensamt arbetat för att utvidga vårt sortiment med att kunna förskriva fler mikrofoner, inte enbart basutbudet, säger Lars Sjöström som är hörselvårdstekniker. Alla elever blir hjälpta av förbättrad akustik och personliga tekniska hjälpmedel. Sedan diskrimineringslagen skärptes är det lätt att hitta argument för att förbättra skolmiljön, enligt Sjöström. Regelverket ändrat Barnteamet på Landstinget i Kronoberg har fått utvidgad budget för skolhjälpmedel och har ändrat regelverket. Under processen har de dessutom mött samarbetsvilja i alla instanser. Teamet lämnade in en skrivelse till medicinska kommittén och kommittén begärde då ett utförligt material som skulle kunna ligga till grund för beslut. Detta underlag skulle även hanteras i Hjälpmedelsrådet. Hjälpmedelsrådet 10 Comfort Magazine

11 och medicinska kommittén fick lämna sitt utlåtande i frågan och sedan fick det hanteras vidare eftersom det handlade om att få utökad budget för skolhjälpmedel. Teamet tog fram sitt underlag och beskrev den evidens som finns för att fler mikrofoner i skolan skulle vara till gagn för hörselskadade elever. Ett ekonomiskt underlag för beräknade kostnader för hjälpmedel och för beräknade arbetskostnader lämnades in. I samband med detta så lämnade även den lokala föräldraföreningen från HRF in ett medborgarförslag om att fler mikrofoner skulle kunna förskrivas till barn med hörselnedsättning. Beslut om förskrivning av fler Både medicinska kommittén och Hjälpmedelsrådet gav sitt stöd för införande av möjligheten att förskriva fler mikrofoner. Detta kom med i landstingets budgetarbete och beslut togs om införande Vi har kartlagt arbetsgången och kriterier för skolhjälpmedel för att förtydliga processen och visa på de olika insatser som behövs. Processen är beslutad och kriterierna är införda. Regelverket är också uppdaterat efter detta arbete och fastställt i Hjälpmedelsrådet. Akustik, mikrofoner och hemklassrum Lars Sjöström har jobbat som hörselvårdstekniker i 13 år. Han berättar om utmaningarna i den tuffa studiemiljön, klasser som blivit större både i grundskola och gymnasium, men också om den positiva utvecklingen och det goda samarbetet i alla instanser. Engageman- get i teamet är hundraprocentigt. Den tekniska utvecklingen och hörhjälpmedel kan aldrig överbrygga dålig akustik och lugn och ro i klassrummet. Det stora bekymret vad gäller hörselskadade elevers kommunikationsförmåga i skolan är brister i akustiken. Vi försöker därför ha ett samarbete med kommunerna för att på bästa sätt se över de hörselskadade barnens situation. Vi önskar att barnen ska ha ett akustikbehandlat hemklassrum som gör kommunikationen så gynnsam som möjligt för den hörselskadade eleven. Detta blir dessutom en bonuseffekt för övriga elever som också får en bättre ljudmiljö. Vi har ett gott samarbete med elevernas lärare, rektorer och kommunens hörselpedagog och tillsammans med vårt team får vi en samsyn över vilka insatser barnen behöver i skolan samt vilket eller vilka hjälpmedel som eleven behöver. Det vi kallar basutbudet, det vill säga en lärarmikrofon och en elevmikrofon, räcker Varför är det bra med flera mikrofoner i klassrummet? >> Eleven med nedsatt hörsel blir mer delaktig och kan höra allt som både lärarna och klasskamraterna säger. >> Eleven kan tillgodogöra sig undervisningen på samma villkor som elever med normal hörsel. >> Bättre arbetsro i klassen, eftersom alla elever väntar på sin tur när de vill säga någonting. >> Att kunna hänga med i diskussionerna i klassrummet ger självförtroende, trygghet och personlig utveckling. sällan till. Att höra sina klasskamrater också är extremt viktigt. Därför har vi drivit frågan och rekommenderar flermikrofonsystem i klassrummet. Vägvisare för kommuner Erfarenheterna och resultatet av barnteamets arbete i Kronoberg kan förhoppningsvis Alla barn har rätt till samma villkor i skolan. Hjälpmedel kostar självklart pengar, men vad kostar det att låta bli? vara en vägvisare för andra kommuner och landsting, för att förbättra skoldagarna för barn med hörselnedsättning. Alla barn har rätt till samma villkor i skolan. Hjälpmedel kostar självklart pengar, men vad kostar det att låta bli? Ur ett samhällsperspektiv är investeringen i ljudmiljö och hörseltekniska hjälpmedel en garanterad vinst. Comfort Magazine 11

12 STUDIEN Så kan barns inlärning påverkas av ljudmiljön Barn tillbringar många timmar i skolan, och skolan borde vara ett ställe där man lär sig allt och lite till. I dagens skola ställs stora krav på att man ska höra och att man ska höras, men hur är ljudmiljön i dagens skola, och hur påverkar ljudmiljön inlärningen? Comfort Audio har i samarbete med Ecophon undersökt hur en femteklass påverkas av ljudmiljön i klassrummet. I klassen går en elev med hörselnedsättning och resten av eleverna är normalhörande. Till lunch: en madpakke och 80 db! Akustiken och ljudmiljön i klassrummet var från början under all kritik, vid ett par tillfällen uppmättes en ljudnivå på över 80 db, ungefär samma som en bullrig industrilokal. Situationer när ljudnivåerna var extra höga var när eleverna skulle sätta sig, plocka fram material och när eleverna åt sin lunch. I Danmark finns inga matsalar för elever, de äter sin medhavda lunch, madpakke, i skolbänken i klassrummet. I tyst miljö går det bra! Klassen testades vid olika tillfällen, med hörselteknik, akustiksanerat klassrum och i kombinationen hörselteknik och akustiksanering. Eleven med hörselnedsättning hade överraskande bra resultat utan hörseltekniska hjälpmedel i tyst miljö innan akustiksanering. Eleven med hörselnedsättning var också märkbart trött efter testen, all energi gick åt till att höra och koncentrera sig. Vid testning i bakgrundsbrus försämrades resultaten radikalt, för 27% klassen i genomsnitt men framförallt för eleven med hörselnedsättning. Energin och orken var helt enkelt slut. När eleven med hörselnedsättning gjorde om samma test och använde hörseltekniska hjälpmedel förbättrades resultaten med 27% och tröttheten var mindre påtaglig. Alla har nytta av bra ljudmiljö Testresultatet visar att både klassen i genomsnitt och eleven med hörselnedsättning har nytta av att använda hörseltekniska hjälpmedel i det akustiksanerade klassrummet. Testresultaten blir bättre i både tyst miljö och i bakgrundsbuller. Om vi jämför resultaten från starten av undersökningen med resultaten från användning av hörseltekniska hjälpmedel i akustiksanerat klassrum är förbättringen 47% för eleven med hörselnedsättning. För klassen i genomsnitt förbättras resultaten med 12%. Jag förstår inte att vi klarade oss innan. Men vad hade vi för val? Vad hade vi för val? Vad betyder en bättre ljudmiljö och hörselteknik för inlärningen en vanlig dag i skolan? Det är omöjligt att säga exakt hur det påverkar inlärningen i skolan efter denna lilla studie, vad vi vet är att ingen får fördelar av dålig akustik i klassrummet, oavsett om man har normal hörsel, hörselnedsättning, koncentrationsproblem eller andra inlärningssvårigheter. Vad vi vet efter denna studie är att alla i klassen får en bättre ljud- och arbetsmiljö. Det är lättare för alla att höra och ta till sig information om det är bra akustik och finns bra hörselteknik. En vanlig dag i skolan idag kräver mycket av eleverna. Undervisningen bygger på att man ska kunna ta instruktioner, höra läraren och sina klasskamrater och delta i diskussioner oavsett ljudmiljön i klassrummet. Ljudmiljön påverkar även lärare. Rösten är ett av lärarnas viktigaste redskap i undervisningen och 13% av lärarna i Sverige har röstproblem. Efter att ha använt det akustiksanerade klassrummet med hörselteknik sa läraren vid de avslutande testen: Jag förstår inte att vi klarade oss innan! Sen fyllde hon i Men vad hade vi för val? Tyck till, din åsikt är viktig! Kontakta redaktionen om du har några frågor eller funderingar. Du når oss på redaktionen@comfortaudio.com Foto: Samuel Holst 12 Comfort Magazine

13 2 Snabba på skolan 1. Hur upplever du ljudmiljön på din skola? 2. Varför ser det ut som det gör och vad gör skolan eller du själv för att göra det bättre? Filippa, åk 6 Ludvig, åk 9 Hannes, åk 7 Anna, åk 7 1. Så där, vissa pratar högt, men det är helt OK. 2. Vi är inte många i klassen. Jag går på en liten skola. När vi har grupparbeten kan vi vara i olika rum. 1. Det är ofta hög volym. 2. Skolan har inte gjort något särskilt. Jag sätter på hörlurar och lyssnar på musik. Det går bra på vissa lektioner. 1. Helt OK i klassrummet, men ganska stökigt i trapphus och korridorer. 2. Vet inte om skolan gjort något speciellt mer än sagt till oss att vara tysta. Annars tror jag mest att folk har mognat lite. Själv försöker jag att tänka på att hålla ner ljudnivån. 1. Vi har det bra! På vissa lektioner diskuteras det livligt men när vi jobbar enskilt är det rätt så tyst. I praktiska ämnen som slöjd och musik så låter det ju, såklart! 2. Jag försöker att vänta på min tur när vi pratar i klassen och att inte överrösta någon. Visste du...? Var försiktig med hörlurar Att gå runt med hörlurar skapar en härlig miljö för bakterier, som liknar svamp. På bara en timme fördubblas antalet bakterier i ditt öra upp till 700 gånger. Och ja, ett vanligt tecken på öroninflammation är att örat kliar. Du hör alltid även när du sover Dina öron arbetar alltid, även när du sover. Örat forsätter att höra ljud, men det är din hjärna som stänger dem ute. Det är kanske därför som du ibland plötsligt vaknar, säker på att du hört något utan att egentligen veta vad det var. Blomkålsöron Många professionella sportstjärnor inom olika kontaktsporter, som brottning, boxning och rugby, får så kallade blomkålsöron. Man får blomkålsöron när brosket i örat skadas upprepade gånger. Blomkålsöronen har i princip ingen betydelse för hörseln, men eftersom örats själva trattform förändras kan man ibland höra lite sämre än normalt. Hur högt kan en människa skrika? En tonårstjej kan skrika så högt att det når upp i 105 decibel, och vid 125 decibel riskerar det att skada en människas öra blev ljuden från det amerikanska fotbollslaget Seattle Seahawks fans uppmätt till 136,6 decibel. Om du vill ha något att jämföra med kan vi berätta att ett normalt 747 Jumbo Jet flygplan som lyfter och landar avger mellan decibel. Män har oftare nedsatt hörsel än kvinnor Män upplever oftare hörselnedsättning än vad kvinnor gör. Men det beror inte på att männen har ett extra filter i öronen som många tror. Det beror vanligtvis på att män oftare arbetar i bullriga miljöer än vad kvinnor gör. Källa: Vaxol.se/blog Comfort Magazine 13

14 INTERVJU Foto Svalbard: Øystein Vilsvik Odin, hörselnedsättningen och LIVET I LONGYEARBYEN Ögruppen Svalbard, Spetsbergen. En av de allra sista vildmarkerna. Här bor fler isbjörnar än människor. Här finns stillheten, naturen, bergen, glaciärerna, djurlivet. Men också ett helt vanligt, men ändå ovanligt, familjeliv. Katja Eklund berättar om livet i Longyearbyen och sonen Odin som lever med en hörselnedsättning. Det bor cirka två tusen människor i Longyearbyen, som är världens nordligaste bebodda ort. Trots sin lilla storlek så är det relativt lätt att ta sig hit. Det finns en flygplats på den lilla orten, med dagliga flyg till fastlandet och resten av Europa. Flyg är det som gäller även inrikes, eftersom det finns få vägar på Svalbard. De allra flesta som bor här är norrmän, precis som familjen Eklund. Mamma Katja berättar att Odin är precis som de flesta 6-åringar glad och aktiv. Han gillar bilar, böcker, att cykla, åka pulka, leka och ha kul med kompisarna. Speciella behov Odin har just börjat första klass i den lilla skolan i Longyearbyen. Roligt och spännande, såklart. Men samtidigt en utmaning, eftersom han är ett barn med speciella behov och en medfödd hörselnedsättning. Under åren har Odin varit i kontakt med och fått hjälp på Rikshospital, Hørsel- og språksenter for forskolebarn i Oslo, Statped Nord och PPT i Longyearbyen och Oslo. Familjen upplever att de inte fick det stöd de hade behov av. Odin föddes för tidigt, redan i vecka 24, och går därför på regelbundna kontroller. Under sina första två levnadsår testades han 5-6 gånger, eftersom man misstänkte att han hade en hörselnedsättning. I juni 2010 fick vi veta att han har en hörselnedsättning på båda sidor på runt 50 eller 60 db. Det tog mer än ett år att få kompetent vägledning, eftersom Odin kom bort i systemet. Foto: Privat 14 Comfort Magazine

15 Det hade inte hänt i dag, nu när vi har erfarenhet. Nu vet vi att alla uttalanden, upplysningar, information och beslut måste följas upp och påminnas om från vår sida. Stöd som skiljer sig åt Katja har fått kämpa för att skapa förutsättningarna för allt positivt som händer i Odins liv nu. Men om de fått mer stöd och hjälp om de bott på fastlandet är hon inte helt säker på. Han älskar att gå till skolan och reflekterar inte så mycket över den tekniska utrustningen som finns där i klassrummet. Kanske från Hørsel- og språksenter för förskole-barn i Oslo, som är kommunalt. Annars genom att träffa andra familjer med barn som har särskilda behov och lyssna på deras erfarenheter, både när det gäller Cerebral pares och hörselnedsättning, Det är helt olika från kommun till kommun, sjukhus till sjukhus, från fall till fall hur dessa barn tas om hand och följs upp i Norge. Hörhjälpmedel från dag ett För tillfället har Odin hörapparat på höger sida, men det är hans andra hörhjälpmedel som påverkar hans liv mest just nu. I skolan, i första klass, med de 21 klasskompisarna. Han är otroligt intresserad av fakta och berättelser. Han älskar att gå till skolan och reflekterar inte så mycket över den tekniska utrustningen som finns där i klassrummet. Han har ju inte upplevt en enda skoldag utan att systemet från Comfort Audio finns med. Vi sätter stort värde på lösningen, men den tekniska utrustningen är en vinst även för lärarna och hela klassen. Det är lugn och ro i klassrummet, alla kan lyssna och ta del av undervisningen utan att behöva anstränga sig för att höra. Vi upplever att Odin sticker ut mindre och att han kan lyssna och förstå. Det är fantastiskt. Vardagen på skolan Hur upplever lärarna och klasskamraterna den tekniska utrustningen? Lärarna är lugna, duktiga och otroligt kompetenta. De har tagit till sig tekniken och använt utrustningen från dag ett och upplever en klar förbättring i klassrummet. Lärarna upplever att de inte behöver anstränga sig och tala högt för att höras, utan kan prata med vanlig röst. Klasskompisarna har vant sig så mycket vid mikrofoner och högtalare att de saknar dem i ett klassrum som inte är utrustat med Comfort Audios system. Föräldraskapet Odin är full av entusiasm och vill vara med i allt. Han har mindre energi och samtidigt större behov, som kräver dubbelt så mycket än för oss andra, bara för att existera. Hela livet har Odin tränat, med hundratals repetitioner, på allt inom språk, hörsel, beteende och motorik. Men han genomförde allt med gott humör, i stort sett. Vilken hjälp har ni fått rent ekonomiskt? Hörapparater, en del hjälpmedel, kurser, hälso- och behandlingsresor täcks helt. Jag får ut 100 norska kronor per timme om jag är med Odin på behandling och får ut 100% av lönen om vi är på kurs under arbetstid. Hotellkostnader ersätts med cirka 60%. Inkomstbortfall är en realitet för familjer med barn som har särskilda behov. Många går ner i tjänst för att kunna sköta allt därhemma, lära sig Foto: Øystein Vilsvik >> Comfort Magazine 15

16 teckenspråk, följa upp och hantera administrativt arbete med inblandade instanser. Metropolen Longyearbyen Hur är det att bo på Svalbard i Longyearbyen? Det är både roligt och intressant! Vi flyttade hit för att vi ville göra något annorlunda, något häftigt. Det var först i efterhand vi insåg hur fint det är att bo här med barn. Jag upplever att stressen är mindre här än på fastlandet och det påverkar familjelivet. Människorna här är öppna och intresserade av att göra skillnad, både i vardagen och på jobbet. Det märks i förskolan och skolan, inte minst. Foto Svalbard: Øystein Vilsvik Vår lilla by har en flygplats och är ofta i centrum för internationella intressen. Jag har aldrig varit på så många premiärer, konserter eller träffat så många politiker och delegationer från många länder än just här. Longyearbyen är en metropol! Var vill Odin bo i framtiden? England, Pontypandy eller Asker. Han vill bli pilot, lokförare eller köra sopbilen. Detta är Svalbard Namn: Odin Eklund med sin mamma Katja Eklund Ålder: 6 år Bor: Longyearbyen, Svalbard. Går i första klass i skolan i Longyearbyen Intressen: rita, bilar, cykla, gå i skolan, läsa böcker, leka med kompisar >> Ögruppen Svalbard tillhör Norge, men har stort självstyre. >> Nära 65 procent av ytan består av skyddade områden och fortfarande finns det fler isbjörnar än människor på Svalbard. >> Det bor cirka invånare från 40 olika nationaliteter i den största orten på Svalbard, Longyearbyen. >> Under den mörka perioden kan man se norrsken dagtid. >> Isbjörnhannen går inte i ide på vintern. Det är bara honan som lägger sig när hon ska få ungar. >> Svalbard klassificeras som arktisk öken, eftersom luftfuktigheten är så låg. >> Restaurang Huset i Longyearbyen har en av Nordeuropas största och bästa vinkällare med mer än flaskor. 16 Comfort Magazine

17 UTBLICK Pratar du i sömnen? Nu kan du ta reda på vad du säger! Lägg bara telefonen på nattduksbordet så spelar Sleep Talk Recorder in det som sägs under natten. Garanterar ett gott skratt och en bra start på dagen! Lös melodikrysset på nolltid! Shazam är en app i telefonen som lyssnar av vilken låt som spelas på till exempel radio och TV, och identifierar vad låten heter och vem som framför den. Perfekt om man hör en bra låt i hissen! Hur bullrig är din arbetsplats? Med Arbetsmiljöverkets bullerindikator upptäcker du hur mycket buller du har omkring dig. Mät bullret på jobbet, i bilen och på fotbollsmatchen. Öronproppar där du väljer vad du vill höra Öronpropparna från Hush låter dig sova ostört, men med den inbyggda alarmklockan riskerar du inte att försova dig eller missa något viktigt telefonsamtal. Smarta ljud Att utsättas för höga ljud under lång tid kan påverka hörseln negativt. Det är ingen nyhet. Men man kan också utnyttja ljudet på bästa sätt och hitta smarta ljud. Vi bjuder på några exempel på produkter och appar som du kan testa. Skapar en behaglig miljö i klassrummen Dynamic SoundField förstärker lärarens röst klart och tydligt samtidigt som det anpassar ljudet efter de akustiska egenskaperna och bullernivån i klassrummet vilket ger en mycket bättre miljö för inlärning. Spela in en raplåt genom att prata! Auto Rap från Smule omvandlar det du säger till en raplåt. Välj mellan över 100 låtar och på nolltid är du en rappare i en av Eminems låtar. Lyssna på dina guilty pleasures utan att avslöja det för din granne Med riktat ljud i en så kallad ljuddusch från Panphonic kan varje medarbetare i ett öppet kontorslandskap lyssna på musik utan att störa varandra duschen har nämligen bara fyra graders spridning. Comfort Magazine 17

18 FOCUSERA MERA Oliver Lilja, 10 år: Det är som om pratar bara med det hon säger gå i mina öron För tre år sedan togs Comfort Focus in i klassrummen på Nyhemsskolan. Först på prov, tillsammans med sju elever i två olika klasser. Testet gick ut på att se hur barn med koncentrationssvårigheter var hjälpta av systemet. Resultatet blev lyckat. Helena Bengtsson är lärare i årskurs 1 till 3. En mikrofon på läraren och en mottagare på eleven är en enkel genväg till koncentration och fokus. Sorl och klassrumsljud filtreras bort så att det jag säger går raka vägen in, berättar hon. Inkluderande hjälpmedel På Nyhemsskolan i Halmstad går barn från hela kommunen. Det är en helt vanlig skola, men ändå helt unik. Av skolans totalt 250 elever finns cirka 30 barn som har någon form av utredd språkstörning, i inkluderade klasser. De följer ordinarie läroplan, men har tillgång till anpassade verktyg som stöd. Exempelvis tecken och bildstöd samt numera även moderna, tekniska hjälpmedel. Innan Comfort Focus introducerades i undervisningen var det svårare att hålla koncentrationen uppe och sitta still för vissa elever. Det var svårare att hålla fokus på vad läraren sa, särskilt för elever med koncentrationssvårigheter och språkstörningar. Koncentration under längre tid Helena Bengtsson har arbetat som lärare i elva år. Hela tiden på Nyhemsskolan. Hon brinner för sina elever och klassens utveckling. I vår klass i årskurs 3 går totalt 47 elever, som är uppdelade i grupperna Sol och Måne med en lärare i varje grupp. I vår klass har vi tillgång till fjorton Comfort Focus-system som hjälper elever med olika typer av utmaningar. Jag knäpper på mikrofonen vid genomgångar och upplever att tiden som eleverna kan koncentrera sig ökar väsentligt. När jag då och då tappar ögonkontakten, när jag vänder mig om för att skriva någonting på tavlan, så vet jag att jag inte förlorar kontakten, säger Helena. 18 Comfort Magazine

19 Helena mig och r rakt in Lättare att komma ihåg Oliver Lilja är en av eleverna i Helenas klass, i Solgruppen. Han tar fram sina hörlurar och mottagaren, visar hur man knäpper på systemet och hur det fungerar med mikrofonen. Jag tycker att det är bra med hörlurarna. Innan jag hade Comfort Focus, så lyssnade jag inte lika mycket faktiskt. Nu när vi pratar om Rymden eller Stenåldern så är det lättare att koncentrera sig och komma ihåg. Det är som om Helena pratar bara med mig och det hon säger går rakt in i mina öron. Jag har på mig hörlurarna en lektion i taget, sedan vilar jag lite. Lugnare klassrum Systemet är digitalt och trådlöst och anpassat för elever med koncentrationssvårigheter eller andra inlärningsproblem. Ljudet från lärarens mikrofon överförs kristallklart och rensar bort störande klassrumsljud till elevens mottagare och vidare till hörlurarna eller öronsnäckorna. Comfort Focus utvecklades för att hjälpa barn med läsoch skrivsvårigheter att koncentrera sig på läraren, med bättre studieresultat som följd. Jag upplever att det finns ett lugn i klassrummet och att jag når fram på ett bra sätt. Klassrumsmiljön är väldigt viktig för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Nyhemsskolan är inte utrustad eller upprustad med något akustikförbättrande, men vi jobbar med de medel vi har. Det funkar bra, säger Helena. Jag upplever att det finns ett lugn i klassrummet och att jag når fram på ett bra sätt. Sammanhållning och självkänsla Oliver har glimten i ögat och har sett fram emot att få bli intervjuad, fotograferad och få berätta om sig själv. Han berättar stolt om sin klass som han tycker så mycket om, undervisningen och ämnena, vad han gillar att göra med kompisarna. Det bästa med min klass är att alla får vara med. Vi gillar att vara med varandra på lektionerna och på rasterna och hitta på roliga saker. Vi har ett jättestort fiaspel på skolgården, där brukar vi vara. Några klasskompisar träffas efter skolan också. Jag och Mohammad, till exempel, brukar cykla tillsammans. Jag gillar att göra egna actionfilmer och sätter en go pro-kamera på cykelstyret. Sedan redigerar jag filmerna på datorn. Mamma ska hjälpa mig att starta en youtube-kanal där jag kan lägga upp filmerna. Det ska bli kul, säger Oliver. Namn: Oliver Lilja Ålder: Snart 10 år Drömyrke: Motorcrossförare Vägen dit: Nyhemsskolan, klass 3 Sol Namn: Helena Bengtsson Yrke: Lärare i årkurs 1-3, Nyhemsskolan Roligast på jobbet: Alla härliga elever och mitt team Comfort Magazine 19

20 PÅ JOBBET Med hjälpmedel är hörselskadan inget hinder Conny Fredriksson har levt med en hörselskada i hela sitt liv. Hjälpmedel och tydlighet kring funktionsnedsättningen har varit en förutsättning för att arbetet och livet ska fungera. Efter en rad besvärliga öroninflammationer under sina första år skadades Conny Fredrikssons hörsel allvarligt. Skolåren blev tuffa och präglades av en ständig kamp för att följa med i undervisningen. De hjälpmedel Conny använde under sin uppväxt på 50-talet erbjöd inte samma möjligheter och stöd som dagens produkter och hans skolresultat blev till slut lidande. I vuxen ålder läste han däremot ikapp gymnasiekompetensen och fortsatte att utbilda sig kvällstid, inom ekonomi, på Chalmers i Göteborg. Hjälpmedel gör skillnad I ett stort och öppet kontorslandskap sitter Conny Fredriksson, 63. Idag arbetar han som Supplier Quality Engineer Coordinator på Volvo Lastvagnar i Göteborg. Han är involverad i, och kvalitetssäkrar, hela tillverkningsprocessen - från att en order kommer in till leverantören till att alla delar är färdigmonterade på lastvagnen. Han trivs på Volvo och med sin tjänst som är både omväxlande och utmanande. Arbetet hindras inte av Connys hörselskada. Med hjälpmedel som fungerar är min hörselskada inget hinder för mig. Helt hörande kommer jag aldrig att bli, men mina hjälpmedel ger mig ungefär 70 procent av hörseln tillbaka, säger Conny. Förutom hörselimplantat och hörapparat har Conny en rad olika hjälpmedel som förenklar hans vardag på Volvo. Konferensmikrofonen (DC 20) används flitigt både vid möten och utbildningar, hemma i Göteborg och utomlands på tjänsteresor. För att tydligt höra vad människor säger utan sus och störningar har han även en mikrofon (DM90) som används som mottagare med halsslinga samt en liten mikrofon (DM10) med tryck-och-tala-funktion. Att arbeta med eller utan hjälpmedel är som natt och dag. Med endast hörapparat är jag väldigt beroende av hur jag är placerad i förhållande till människor. Avstånd, vinklar, om personerna rör på sina läppar när de pratar, allt är avgörande. Det är jobbigt, mycket jobbigt, att arbeta utan hjälpmedel. Tydlighet är A och O Både arbetet och det sociala livet på Volvo har blivit mycket bättre sedan 20 Comfort Magazine

21 Conny fick hörhjälpmedel redan Dålig information om produkterna och dess användning resulterade då i en knapp förbättring. Efter kontakt med Comfort Audio blev det däremot annorlunda. Han fick den information och det stöd som behövdes för att till fullo kunna utnyttja sina hjälpmedel. Conny fick tillgång till sina hjälpmedel. Samtidigt menar han att det finns mycket en person kan göra på eget initiativ för att underlätta vardagen med en hörselskada. Tydlighet och öppenhet är a och o. Att berätta om hörselnedsättningen och att förklara för människor hur de kan agera för att underlätta situationer är viktigt. Det brukar vara uppskattat, även om man efter en stund måste påminna dem igen och igen om att prata tydligt och en i taget. Kollegorna på Volvo känner till Connys hörselskada och kan därför förhålla sig till den på ett bra sätt. Många gånger följer en grupp med färre personer med Conny och fikar efter att alla andra är klara, då slipper han surret och kan koncentrera sig och uppfatta vad kollegorna säger vid fikabordet. Den sociala delen av arbetet fungerar bra och han har kollegor som ställer upp. Säg ifrån Conny som tidigare varit ungdomsledare i Hörselskadades Ungdomsförening i Göteborg har försökt att överföra sina erfarenheter och tankar om hur livet med en hörselnedsättning kan fungera bättre även till ungdomar. Jag har alltid sagt till ungdomarna att de är starka. De kan allt och klarar av allt som normalhörande gör. Det enda man måste komma ihåg är att våga säga ifrån. Det ska man aldrig vara rädd för. Conny menar att missförstånd och missöden är oundvikliga när hörseln inte fungerar som den ska. Det blir helt enkelt fel ibland. Att tillåta sig själv att skratta åt situationen och att våga bjuda på sig själv är viktigt. Livet blir så mycket enklare då än om man knyter näven i fickan och tycker synd om sig själv. Comfort Magazine 21

22 FRÅGOR & SVAR Audionomen svarar: Kan inte läraren bara prata högre? kan man komplettera hörapparaterna med andra hjälpmedel som gör att ljudet går direkt från föreläsaren till din hörapparat. Fråga: I min sons klass går det en tjej med hörapparat. Nu ska klassen och lärarna börja använda mikrofoner för att tjejen ska höra. Man har också installerat högtalare i klassrummet så att alla ska höra bättre. Det känns så omständigt, kan inte läraren bara prata högre? Svar: Fråga: Jag tycker själv att jag hör dåligt och har nu äntligen tagit tag i saken och vänt mig till en audionom. Audionomen tycker att jag ska ha två hörapparater, en på varje öra, men så dåligt hör jag väl inte? Varför ska man ha två hörapparater? Svar: Har man samma hörselnedsättning på båda öronen är det alltid bra att ha hörapparater på båda öronen, det har inte så mycket att göra med vilken grad av hörselnedsättning man har. Jämför med glasögon, för att man ska få djupseende ska man ha glasögon som ger bra syn på båda ögonen. Med två hörapparater får man en behagligare ljudupplevelse och man kan höra ljud både från höger och vänster. Fråga: Jag har haft mina hörapparater i snart ett halvår, och jag tycker de är riktigt bra i många fall. Det finns dock situationer som de inte löser! Jag hör inte vad som sägs på större föreläsningar och möten till exempel. Min audionom har justerat på hörapparaterna men jag tycker ändå att det känns som det saknas något, finns det något mer än hörapparater som gör att jag hör bättre? Svar: Hörapparater är ofta första steget för att höra bättre, hörapparater har idag en avancerad signalbehandling som behandlar ljudet för att det ska bli så bra som möjligt. I de situationerna du beskriver som föreläsningar och större möten är ofta problemet att den som talar är långt ifrån dig och att det blir svårt att höra. För att höra riktigt bra i såna situationer I ett klassrum är det ofta ganska mycket bakgrundsljud och långa avstånd till den som pratar. Det gör det svårt att höra vad som sägs, det räcker inte att läraren pratar högt. För att en elev med hörapparater ska höra allt och alla krävs det hörselteknik, som kan vara mikrofoner, högtalare och mottagare. Hörselteknik gör att läraren och de andra elevernas tal skickas direkt till elevens hörapparat. Att använda hörselteknik i ett klassrum gör ofta ljudmiljön bättre och lugnare för alla i klassen, och alla barn får lättare att höra och lära sig. Anna har jobbat som audionom i tolv år, både med vuxna och barn. Sedan 2011 är hon vår expert på Comfort Audio när det gäller hörsel. Vill du också ställa en fråga till Anna? Maila redaktionen@comfortaudio.com 22 Comfort Magazine

23 Namn: ComfortAudio Bild: Foto: Helena Landa KORS & TVÄRS brukar man bakom flötet agera bakom kan ju våren vara lägger vi under val fyllde comfort audio 2014 slå klackarna i golvet kort för postlåda huvudstad i peru släkt bakåt där isen gått upp hörs vida omkring pjäsdel flyger vi mest med numera doft finns m itt i hjul rart antal dödssynder lust att äta präst i gt kanske osalig är ej klarat fall kan sluta kretsen vanlig föda passar med ton mindre matplats möter pippimor då glasen möts glupsk fisk bud på auktion förnäm min oj då vet var skåpet ska stå färdig matta är en övre gräns indelas svenska kyrkan i samma webbplats skal från sädeskärnor är en självisk person musljud gotländsk ponny ska de heter som får comfort ordet audios nya flit ägare hörs mygg hända segertecken vill sällan ta i ger en fin husyta djup sömn fall vänlig hämta andan verkar kylande biljud ljust öl får många i storsal föra väsen pausa håller glatt gäng gör det svårare att se går det som duger tilltal åkerarbete på direkten Foto: Helena Landa matställe slår kanske in ger öl smak intas ofta i skivor svenska korsord ab Kryssa och vinn! Maila in meningen i de blå rutorna till redaktionen@comfortaudio.com senast 31 oktober Bland de rätta lösningarna dras tio vinnare. Bland vinsterna finns knivar från Victorinox, termosmuggar och necessärer. Vinnarna meddelas personligen samt presenteras på vår Facebooksida Lycka till! Comfort Magazine 23

24 Avsändare: Comfort Audio AB Box Halmstad Återförsäljare: Många behöver mer än en hörapparat, vi vet varför! Störande bakgrundsljud och långa avstånd gör det ofta svårt för dig med nedsatt hörsel att höra vad andra säger. Utnyttja dina hörapparater på bästa sätt genom att komplettera dem med hörselprodukter som minskar störande bakgrundsljud och långa avstånd. Och visste du att hörselprodukter är arbetshjälpmedel som man kan söka bidrag för? Besök comfortaudio.se för mer information. 24 Comfort Magazine