FASIT Vad händer vid förändringar av skatte-, avgifts- och bidragsregler?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FASIT Vad händer vid förändringar av skatte-, avgifts- och bidragsregler?"

Transkript

1 Mikrosimuleringsmodellen FASIT Vad händer vid förändringar av skatte-, avgifts- och bidragsregler? Skatte- och transfereringssystemen har stor betydelse för både den enskilde individen och de offentliga finanserna. Inom detta område kommer det löpande fram nya förslag. För att göra det möjligt att beräkna effekterna av dessa ändringar har SCB i samarbete med Finansdepartementet utvecklat FASIT FördelningsAnalytiskt Statistiksystem för Inkomster och Transfereringar. FASIT består av två delar; databaser och modellprogram. Databaserna innehåller information om individer och hushåll och dess inkomster, avdrag, boendekostnader och sysselsättning mm. Dataunderlagen kommer från både SCB och andra myndigheter såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Modellprogrammen innehåller programmerade regelverk inom områdena skatter, pensioner, arbetslöshet, sjukpenning, bostadsbidrag med flera. Styrkan med FASIT-modellen är att den ger hela bilden av olika gruppers ekonomiska förutsättningar från arbetsinkomst och andra inkomster, skatter, marginaleffekter, bidrag och andra transfereringar till disponibel inkomst samtidigt som det är möjligt att avläsa budgeteffekter för stat och kommun. Vad händer om... ett system för att beräkna effekter av förändringar. Exempel på beräkningar gjorda med FASIT Vad blir effekten av att höja ersättningen i arbetslöshetsförsäkring från 680 till 910 kr de första 100 dagarna och därefter 760 kr samt grundbeloppet från 320 till 365 kr? Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen ökar med 2,4 mdkr. Ersättningen från sjukpenningen ökar med 0,3 mdkr. Den disponibla inkomsten ökar med 1,7 mdkr. Den genomsnittliga ökningen av disponibel inkomst är störst för de individer som har de 20 procent lägsta inkomsterna. >>>

2 Grundmaterial Till grund för FASIT ligger två datamaterial: Hushållens ekonomi (HEK) Statistiskt Analysregister (STAR) Då HEK är en årlig urvalsundersökning och STAR skapas årligen, levererasen ny årgång av FASIT en gång per år. Under ett år uppdateras modellen fyra gånger. Vid dessa uppdateringar läggs beslutade förändringar i skatte- och transfereringssystemen in. Samtidigt uppdateras de i modellen ingående framskrivningarna genom att data från de mest aktuella prognoserna från Konjunkturinstitutet, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan läggs in. Genom att koppla samman grunddata med programmerade skatte-, bidrags-, pensions- och arbetslöshetsregler etc. ges användaren en unik möjlighet att simulera effekter av tänkta regeländringar eller att ta fram skräddarsydda tabeller. Det är denna sammankoppling av databaser och programmerade regelverk och inkomstberäkningar som utgör SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT. Exempel på områden som simuleras i FASIT Pensioner Sjukpenning Via Försäkringskassan erhålls detaljerade registeruppgifter om sjukfall, pensioner, föräldrapenning, tandvård och underhållsstöd. Detta möjliggör t.ex. modellering av förändringar av regler för sjuklön. Föräldrapenning Underhållsstöd Arbetslöshetsersättning Inkomst av tjänst Skatter Studiestöd Disponibel inkomst Marginaleffekter Från Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen (IAF) erhålls registeruppgifter över perioder då individer erhållit A-kassa. Tillsammans med uppgifter från Försäkringskassan över aktivitetsersättning är det möjligt att beräkna effekter av förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Skatteverket: Med registeruppgifter från Skatteverket som grund beräknas samtliga direkta skatter, avgifter samt inkomst av tjänst. Studiestödsprogrammet är baserat på registeruppgifter från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Programmet gör det möjligt att simulera utbetalningar av studiehjälp, studiemedel och återbetalning studiestöd. Inkomstmått på såväl individ- som hushållsnivå beräknas. På hushållsnivå beräknas arbetsinkomst, faktorinkomst, bruttoinkomst, skattefria och skattepliktiga transfereringar och slutprodukten disponibel inkomst enligt ett antal definitioner. RTB: används framförallt som ett basregister för att ta fram befolkningens storlek och sammansättning med fördelning på kön, ålder, civilstånd m.m. Hushållens ekonomi Huvudsyftet med HEK-undersökningen är att kartlägga den disponibla inkomstens fördelning bland olika hushåll, samt i samband med detta belysa inkomststruktur och inkomstfördelning. Urvalet består av omkring hushåll, vilket motsvarar cirka personer. Urvalet dras ur SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Hushållet bildas sedan genom att urvalet kompletteras med urvalspersonernas hushållsmedlemmar. Den slutliga hushållssammansättningen bildas i samband med en intervju. I intervjun ställs frågor om hushållets sammansättning, boende och boendeutgifter. För individerna i hushållet ställs också frågor om sysselsättning, arbetstid, yrke, barnomsorg etc.

3 För personer som under inkomståret redovisat stora kapitalvinster görs ett tilläggsurval. Detta skapas för att uppnå säkrare skattningar för variabler som är väldigt snedfördelade. Den information som hämtas in från telefonintervjun kompletteras med uppgifter från administrativa register. Uppgifter om inkomster, ersättningar, bidrag, skatter m.m. samlas in från Skatteverket, Försäkringskassan, CSN, kommunerna och andra administrativa myndigheter. För beräkning av bland annat inkomst från näringsverksamhet, olika intäktsoch kostnadsposter för näringsidkare hämtas uppgifter från de standardiserade räkenskapsutdragen (SRU). HEK innehåller en stor bredd av uppgifter och användaren får tillgång till ca 900 variabler. En styrka med HEK är god precision vid simuleringar av regelförändringar på individ- och hushållsnivå. STAR För att kunna göra beräkningar för mindre delgrupper har SCB skapat STAR, vilket är baserat på SCB:s totalräknade inkomststatistik. STAR är ett urval (OSU) med förstärkning för de med högst inkomster. Urvalet består av ca urvalspersoner som dras bland alla individer i Sverige. Det finns alltså ingen åldersbegränsning på urvalspersonen. Med hjälp av information från RTB bildas sedan ett hushåll kring urvalspersonen. Denna komplettering leder till att antalet individer i urvalet blir cirka STAR innehåller samma information som HEK, förutom den information som i HEK samlats in via intervjuer. Styrkan med STAR är att olika grupper kan studeras i detalj, samt att beräkningarna ger högre precision då olika delgrupper ska studeras. Urvalets storlek medför att det även är möjligt att utföra regionala analyser. En ytterligare fördel är att STAR är förstärkt (stratifierat) efter inkomst. Detta medför god precision då inkomstfördelningen analyseras. Modellprogram Modellprogrammen, det vill säga programmen med regelverk och beräkningar av skatter, transfereringar och olika inkomstmått samt marginaleffektsberäkningar, är skrivna i programmeringsspråket SAS. Samtliga centrala parametrar, skattesatser, inkomstnivåer för bidrag, etc. finns samlade i ett speciellt parameterprogram. Parameterprogrammet gör det enkelt att simulera förändringar i de aktuella skatte-, avgifts- och bidragssystemen. FASIT ger även användaren möjlighet att simulera större förändringar i det nuvarande regelsystemet. Detta görs genom förändringar i de modellprogram som ingår i FASIT. De ingående modellprogrammen förändras kontinuerligt i och med att regelsystemen förändras. Samtidigt utvecklas nya modellprogram då större regelförändringar genomförs. Marginaleffekt: en benämning på orsakerna till att en förändring i inkomsten ibland inte ger särskilt stor skillnad i köpkraft.

4 Användningsområden FASIT är ett simuleringsverktyg där användaren kan göra regeländringar i de befintliga systemen under basåret och sedan utvärderar effekten av dessa. Modellen kan även användas som ett kombinerat framskrivningsoch simuleringsverktyg. Då beräknar FASIT den förväntade effekten av regeländringarna under det aktuella modellåret. FASIT kan även användas för att göra framskrivningar över t.ex. disponibel inkomst. Simuleringsverktyg Genom att införa olika slag av regeländringar i skatte-, avgifts- eller bidragssystemen är det möjligt att avläsa effekterna av dessa, dels i form av kostnader/ intäkter för samhället och dels vilka grupper som påverkas av den föreslagna förändringen. Det enklaste sättet för användaren att analysera effekten av en regelförändring är att göra parameterändringar. Då ändras endast de i FASIT förprogrammerade konstanterna i parameterprogrammet, t.ex. skattesatser, sjuklönedagar, barnbidragsnivåer och avtrappningsprocent i bostadsbidragssystemet. Vid vissa analyser räcker inte förändringar av dessa parametrar. I de fall görs regeländringar genom förändringar i programmeringskoden. Omfattningen av dessa kan variera från ett 15-minutersjobb till en vecka eller mer. Det är inte bara regeländringar som kan simuleras, utan man kan också beräkna effekterna av ett ökat löne- eller inflationsantagande, eller låta antalet anställda öka eller minska inom vissa yrkeskategorier. Basår: Det år för vilket grunddata finns att tillgå. Modellår: Det år för vilket modellberäkningarna görs och för vilket reglerna gäller. Framskrivningsverktyg FASIT kan också användas för att göra framskrivningar över t.ex. disponibel inkomst. Beräkningar med FASIT kan göras för modellåret och fem år framåt. Framskrivningarna i FASIT är baserade på publicerade prognoser från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Konjunkturinstitutet, Pensionsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket och SCB. Användaren har även möjlighet att göra egna antaganden över t.ex. utvecklingen av antalet anställda och använda dessa antaganden i beräkningarna. Dynamisk/statisk simulering I mikrosimuleringssammanhang talar man om två typer av modeller, statiska och dynamiska. En statisk modell kan grovt uttryckt användas för att studera effekter av samhällsåtgärder på kort sikt då några omfattade strukturella förändringar av det bakomliggande materialet inte låter sig göras. Åtgärder inom exempelvis skattesystemet leder inte sällan till att hushållen förändrar sitt beteende, för att utnyttja eller undvika effekterna av åtgärden, vilket är en dynamisk effekt. En statisk modell tar inte hänsyn till sådana antaganden i beräkningarna. En dynamisk modell används för att beskriva effekter på längre sikt eller mer komplicerade sammanhang. I en dynamisk modell sker förändringar av själva datamaterialet, såväl av själva befolkningsunderlaget som av strukturella egenskaper. Man låter individer födas, gifta sig, åldras, bli arbetslösa, få ändrade inkomster osv. Även beteendeförändringar vid olika beslut kan byggas in i dessa modeller.

5 FASIT är i grunden en statisk simuleringsmodell. Som ett tillägg till FASIT finns också en dynamisk arbetsutbudsmodell som är kopplad till FASIT. Denna modell är dynamisk och generar effekter på arbetsutbudet till följd av förändringar i transfereringssystemen. Typfall Med typfallsmodellen kan man utföra inkomstberäkningar för hushåll med vissa förutbestämda egenskaper, typfall. I modellen anges t.ex. typfallets lön, pension, antal dagar med sjukpenning, arbetslöshet eller föräldrapenning samt antal barn och deras ålder. Utifrån dessa uppgifter beräknar modellen lön, sjukpenning, arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, skatter, skattefria transfereringar och slutligen disponibel inkomst för det angivna typhushållet. Det är även möjligt att ange ett startvärde för månadsinkomsten och förändra denna stegvis till ett slutvärde. Då skapas flera familjer inom det angivna intervallet och man kan då även se marginaleffekten av en inkomstökning. Framskrivningsmetodik Framskrivningsmetodiken i FASIT, då data skrivs fram från det basår för vilket grunddata finns till det modellår för vilka modellberäkningarna görs, kan delas in i två block; ett där antalet individer och hushåll i olika grupper förändras och ett med framskrivning av ekonomiska variabler. Bearbetning av individer och hushåll utförs i ett kalibreringsprogram (justering av vikter) som körs innan själva modellprogrammen. Bearbetningarna resulterar i att de ingående objekten tilldelas nya vikter, de ingående variablerna förändras inte. Om exempelvis arbetslösheten stigit mellan det år vi har grunddata och modellåret tilldelas de arbetslösa en högre vikt än de hade vid datainsamlingstillfället för att på så sätt väga lika tungt som de arbetslösa faktiskt gör modellåret. Underlaget till kalibreringen kommer från SCB:s befolkningsstatistik samt prognoser från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen. De variabler som för närvarande ingår i kalibreringen är: Befolkningsförändringar klassindelade efter ålder och kön Antal individer med a-kassa Antal individer med aktivitetsstöd Arbetskraften indelad efter sektor, privat, statligt och kommunalt anställda Antal dagar med sjukpenning Antal dagar med föräldrapenning Antal dagar med sjuk- och aktivitetsersättning Antal med inkomstgrundad änkepension Antal med etableringsersättning Förändring av ekonomiska data I detta block skrivs inkomstdata fram för ett stort antal variabler till respektive modellår. Metoden är en ren koefficientframskrivning med t.ex. förändring av konsumentprisindex, balansindex, prisbasbelopp, ränteut- KPI: Konsumentprisindex är det mest använda måttet för prisutveckling och används bl.a. som inflationsmått.

6 veckling och förändring av timlön och medelarbetstid. Underlag hämtas från Konjukturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Exempel på simuleringar I FASIT är det möjligt att utföra simuleringar av såväl budgeteffekter som fördelningseffekter. Skattesimuleringar Hur mycket minskar statens inkomster om med den s.k. värnskatten avskaffas? Vad innebär en sänkning av kapitalinkomstskatten till 20 procent? Vad blir effekten av höjd kommunalskatt med 1,5 procent? Vad blir kostnaden av att införa ett förmånligare grundavdrag? Hur mycket skulle skatteinkomsterna öka, om avdraget för pensionsförsäkringar utgår? Pensionsberäkningar Vad blir effekten av ett förändrat balansindex? Vad händer med pensioner, skatter samt bostadstillägg om man förändrar grundpensionen? Bostadsbidrag och bostadstillägg Vad skulle ändrade bostadskostnadsgränser och ändrad ersättningsgrad betyda för olika typer av hushåll och hur mycket förändras de offentliga finanserna? Vilken blir effekten av ändrade ersättningsgrader i arbetslöshetsförsäkringen? Vilken blir effekten av höjda hyresnivåer eller höjda löneantaganden och pensionsantaganden? Vilken blir effekten av ändringar i villaägarnas schabloner för driftskostnad och uppvärmning? Övriga transfereringar Vilken blir effekten av ändrat barnbidrag? Vilken effekt får olika förslag till utformning av underhållsstöd? Vilken blir effekten av en förändring i sjuklöneperioden? Påverkas ekonomiskt bistånd vid en förändring av regelsystemen för skatter, och i så fall hur? Disponibel inkomst Regeländringar av olika slag visar sig som förändringar i disponibel inkomst, d.v.s. vad hushållet har kvar i plånboken när skatten betalats och eventuella bidrag och/eller transfereringar lagts till. Resultaten visar även vilka grupper som fått det bättre och/eller sämre. Hur har det gått för låg/höginkomsttagare, arbetare, tjänstemän, ensamstående med eller utan barn, pensionärer osv.? Har andelen hushåll under normen för ekonomiskt bistånd minskat eller ökat? Hur blir utvecklingen av den disponibla inkomsten under de närmaste åren med nuvarande regelsystem och nuvarande ekonomiska utveckling?

7 Så levereras FASIT FASIT levereras genom Microdata Online System (MONA) där användaren får tillgång till de grundmaterial och SAS-program som ingår i FASIT. Fysiskt lagras databaserna och programmen hos SCB och användaren får tillgång till dessa via Internet. Mikrodata och programkod blir synliga för användaren via ett fjärrskrivbord och resultaten från bearbetningarna skickas tillbaka till användaren via e-post. Syftet med MONA är: Mikrodata stannar kvar på SCB Det ska vara enkelt för användaren att arbeta med MONA-systemet, man känner igen miljön som ett vanligt Windows-skrivbord och arbetar på precis samma sätt som om det vore en applikation på den egna datorn. Skillnaden är att alla program liksom data ligger på SCB:s dataservrar Erbjuda ett säkert system för SCB och användaren där inga data kan tas ur systemet och tillgängligheten är hög Att SCB snabbt och smidigt ska kunna uppdatera underliggande data vid förändringar Sekretess och säkerhet Underlagen i FASIT är sekretessbelagda enligt 24 kap 8 paragrafen offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lagen medger dock undantag. Efter att en förfrågan om att få ta del av modellen har kommit in till SCB kan en sekretessprövning genomföras. Om inga hinder föreligger kan därefter avidentifierade data lämnas ut via MONA-systemet. Resultat och tillförlitlighet Tabeller FASIT innehåller flexibla standardprogram för tabelluttag. Dessa standardprogram kan med relativt små insatser av användaren anpassas för att skräddarsy tabelluttagen. I syfte att underlätta och göra det möjligt för användaren att snabbt ta fram information från gjorda körningar finns ett antal hjälpprogram för framtagning av makrotal och fördelningstabeller. Validering Det är viktigt att ha full kontroll över det bakomliggande materialet och att modellprogrammen ger rimliga resultat i förhållande till kända eller prognostiserade data. En bra mikrosimuleringsmodell är en modell där samspelet mellan bakomliggande data och modellprogrammen fungerar väl. För varje årgång av grundmaterialet och leverans av en ny version av modellen genomförs därför en omfattande validering på såväl makrosom mikronivå. På mikronivå kontrolleras att resultatet av simuleringarna blir rimliga. På makronivå tas tabeller fram på ett antal bakgrundsvariabler för jämförelse mot externa och interna källor. För både mikro- och makrokontrollerna görs speciellt noggranna kontroller för de modellår där utfallet är känt.

8 Begränsningar Liksom i alla modeller finns i FASIT begränsningar av vad man kan modellera och hur korrekta resultat modellen kan producera. Användandet av en, i huvudsak, statisk modell innebär en risk för fokusering på kortsiktiga effekter av regeländringar. FASIT är behäftad med alla stickprovsundersökningars begränsningar i form av risk för samplingoch mätfel. FASIT kan således ge en delvis felaktig bild av förhållandena om exempelvis redovisningsgrupperna är små. Komplexiteten i många skatte- och transfereringssystem gör att det visserligen rikliga men trots allt begränsade variabelinnehållet i mikrofilerna i viss mån inskränker möjligheterna till simuleringar. Inlärningströskel För att kunna arbeta effektivt och fullt ut utnyttja FASIT behövs ingående kunskaper om dataunderlagen förutom kunskaper om regelverken och grundläggande kunskaper i SAS-programmering. För den som mer eller mindre kontinuerligt använder modellen är detta ingen begränsning annat än möjligtvis just i början, men för mer tillfällig användning kan bristande kännedom om exempelvis variabelinnehåll vara en tröskel att ta sig över. Löpande erbjuds en introduktionsutbildning i hur man arbetar med modellen. SCB ger också vid behov support i användandet av modellen. FASIT-användare Den största externa användaren av FASIT är Regeringskansliet, som också deltagit i utvecklingen av modellen. Övriga användare som kan nämnas är Riksdagens UtredningsTjänst (RUT), Svenskt Näringsliv samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Konjunkturinstitutet, Försäkringskassan m.fl.. Vi kan även hjälpa dig med att beräkna effekten av enskilda regeländringar i skatte- och transfereringssytemet på uppdragsbasis. Är du intresserad av att utföra egna beräkningar eller beställa uppdrag med FASIT, så är du välkommen att kontakta oss. Statistiska centralbyrån (SCB) är en statlig myndighet. Vår uppgift är att framställa och sprida statistik till bland andra beslutsfattare, forskare och allmänhet. All officiell statistik finns på Följ oss på: Kontakta oss Jag som ansvarar för FASIT heter Henrik von Hofsten på enheten för offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. Välkomna att kontakta mig för ytterligare information. Bild på Henrik facebook.com/ Henrik von Hofsten

FASIT:s grundmodell är statisk. Modellen tar alltså ingen hänsyn till beteendeförändringar till följd av ändrade regelsystem.

FASIT:s grundmodell är statisk. Modellen tar alltså ingen hänsyn till beteendeförändringar till följd av ändrade regelsystem. Promemoria 2013-04-23 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Effekter av att förlänga arbetslivet resultat från simuleringar gjorda i mikrosimuleringsmodellen FASIT 1. Inledning Pensionsåldersutredningen

Läs mer

I denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas.

I denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas. Promemoria 2016-04-11 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Beskrivning av beräkningar av fördelningseffekter av reformer hittills denna mandatperiod i bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse I denna

Läs mer

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Konjunkturläget augusti 216 67 FÖRDJUPNING Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Ersättningen vid arbetslöshet påverkar både de arbetslösas välfärd och drivkrafterna för arbete. De senaste tio åren har

Läs mer

Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2008 HE0106

Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2008 HE0106 NR/SIM 2010-11-15 1(14) Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2008 HE0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

2013-10-04 Dnr 2013:1474

2013-10-04 Dnr 2013:1474 2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18)

Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18) Avdelningen för Nationalräkenskaper Klas Lindström RAPPORT 2012-11-22 1(18) Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning På uppdrag av Riksrevisionen

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Simulering av effekter av förändrat uttag av tjänstepension med hjälp av FASIT-modellen

Simulering av effekter av förändrat uttag av tjänstepension med hjälp av FASIT-modellen Simulering av effekter av förändrat uttag av tjänstepension med hjälp av FASIT-modellen Innehåll 1 Inledning... 3 2 FASIT-modellen... 3 3 STAR-urvalet... 4 3.1 Objekt och population... 4 3.2 Urval... 4

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007

Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(12) Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007 HE0109 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

Barn- och familjestatistik

Barn- och familjestatistik Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Barn- och familjestatistik 2012 LE0102 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2012 HE0105

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2012 HE0105 NR/OEM-Ö 2016-10-27 1(7) Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2012 HE0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken

Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken NR/FSR, NR/OEM 2012-11-29 Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken Hushållens disponibla inkomster är ett begrepp som används med olika definitioner och betydelser

Läs mer

Effekter på inkomstfördelning och arbetsutbud av olika regelförändringar simulerade med FASIT

Effekter på inkomstfördelning och arbetsutbud av olika regelförändringar simulerade med FASIT Rapport till Finanspolitiska rådet 2013/2 Effekter på inkomstfördelning och arbetsutbud av olika regelförändringar simulerade med FASIT Konjunkturinstitutet Lars Lindvall De åsikter som uttrycks i denna

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X INKOMSTER Familjeinkomster 1998 2006 S 2008:4 Bo Karlsson 2008-03-20 Tel: 508 35 030 Större del av inkomsten stannar hos familjerna Både den sammanräknade förvärvsinkomsten,

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Fördelningseffekterna av sex förslag ur budgetpropositionen för 2015

Fördelningseffekterna av sex förslag ur budgetpropositionen för 2015 Rapport till Finanspolitiska rådet 2015/3 Fördelningseffekterna av sex förslag ur budgetpropositionen för 2015 Konjunkturinstitutet Elin Ryner De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna

Läs mer

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105 NR/SIM-Ö 2010-11-17 1(7) Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2014 HE0106

Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2014 HE0106 NR/OEM 2016-03-10 1(11) Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2014 HE0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte

Läs mer

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år Pressmeddelande 21 december 2016 Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år De som arbetar får högre reallöner 2017, eftersom lönerna ökar mer än priserna. Pensionerna blir också högre, vilket

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Analys av rörelser i inkomstfördelningen vid införande av jobbskatteavdraget

Analys av rörelser i inkomstfördelningen vid införande av jobbskatteavdraget Rapport till Finanspolitiska rådet 2014/3 Analys av rörelser i inkomstfördelningen vid införande av jobbskatteavdraget Konjunkturinstitutet Elin Ryner 2 Finanspolitiska rådet är en myndighet som har till

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2016 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2016. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015 Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet

Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet Studier av inkomstfördelning är vanliga. Utgångspunkten är i allmänhet disponibel inkomst, hushållets

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2014. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Longitudinell individdatabas (LINDA) Kalenderår 2000

Longitudinell individdatabas (LINDA) Kalenderår 2000 Longitudinell individdatabas (LINDA) Kalenderår 2000 LE1900 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Inkomst och inkomstfördelning A.2 Statistikområde Hushållens ekonomi A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BOSTÄDER Hyror 2005 S 2006:15 Bo Karlsson 2006-09-05 Tel: 508 35 030 Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen Under 2005 ökade den genomsnittliga

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området = Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31

Läs mer

Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2013-11-20

Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2013-11-20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(5) Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2013-11-20 Närvarande: Anna Hedborg, ordförande Daniel Waldenström, Uppsala universitet Tom Nilstierna, Socialdepartementet

Läs mer

2005:4. Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN

2005:4. Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN 2005:4 Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN 0283-0965 Inledning och sammanfattning Försäkringskassan har i regleringsbrevet för budgetår 2005 fått följande

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer med garantipension och personer som riskerar att få garantipension -bearbetningar av uppgifter från Inkomst-

Läs mer

Undersökningen om Hushållens ekonomi HEK (Inkomstfördelningsundersökningen) 2000

Undersökningen om Hushållens ekonomi HEK (Inkomstfördelningsundersökningen) 2000 Undersökningen om Hushållens ekonomi HEK (Inkomstfördelningsundersökningen) 2000 IF0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hushållens ekonomi A.2 Statistikområde Inkomster och inkomstfördelning A.3

Läs mer

2016-02-17 Dnr 2015:2099 Revidering

2016-02-17 Dnr 2015:2099 Revidering 2016-02-17 Dnr 2015:2099 Revidering Givet följande skatteomläggning: Samtliga momssatser harmonieras till ordinarie 25 procent. Jobbskatteavdraget (alla steg) i nuvarande form avskaffas helt. Med de offentliga

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Stickprovsundersökning vecka 9 2014

Stickprovsundersökning vecka 9 2014 2014-10-14 Stickprovsundersökning vecka 9 2014 A-kassorna har ett elektroniskt informationsutbyte med Försäkringskassan, CSN och Pensionsmyndigheten för att motverka att dubbla ersättningar betalas ut

Läs mer

Information om 2012 års avgifter för insatser till personer med funktionsnedsättning under 65 år

Information om 2012 års avgifter för insatser till personer med funktionsnedsättning under 65 år Information om 2012 års avgifter för insatser till personer med funktionsnedsättning under 65 år För insatser till personer med funktionsnedsättning såsom hemtjänst, dagverksamhet, trygghetslarm och bostad

Läs mer

Ett förstärkt jobbskatteavdrag

Ett förstärkt jobbskatteavdrag Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ett förstärkt jobbskatteavdrag September 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK

Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK 1 Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK Den nya tjänsten Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd, SSBTEK som erbjuds av Försäkringskassan, kan förmedla mer information än vad som normalt behövs

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Statistikens betydelse och nytta för samhället

Statistikens betydelse och nytta för samhället Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt

Läs mer

Planeringen av en statistisk undersökning

Planeringen av en statistisk undersökning F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik (kap 2.5, 4) Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas?

Läs mer

Företagsregister och individdatabas (FRIDA)

Företagsregister och individdatabas (FRIDA) Företagsregister och individdatabas (FRIDA) 2003 HE0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hushållens ekonomi A.2 Statistikområde Inkomster och inkomstfördelning A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet

Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet 2015:3 BE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...

Läs mer

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008 SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Inkomster och inkomstfördelning år 2008 Sammanfattning Krisen som slog till under andra halvåret 2008 gör att inkomstspridningen minskar mellan 2007 och 2008. De rikaste och

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Ekonomiska läget i omvärlden Utvecklingen av offentliga finanser Stort reformbehov kommande år

Ekonomiska läget i omvärlden Utvecklingen av offentliga finanser Stort reformbehov kommande år Ekonomiska läget i omvärlden Utvecklingen av offentliga finanser Stort reformbehov kommande år IMF:s prognos över BNP-tillväxt 2017 i länder som bedöms påverkas av Brexit Procent 2,50 2,00 1,50 1,00 2,2

Läs mer

Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109

Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 ES/LA 2014-01-31 1(12) Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2010-10-27 1(5) Analys och prognos Dnr 017108-2010 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Innehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel...

Innehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel... Pensionärerna halkar efter En femtedel i förlorad köpkraft gentemot de yrkesaktiva 2006 2017 Innehåll Pensionärernas köpkraft halkar efter... 3 Pensionärernas beskattning... 6 Pensionärernas köpkraft,

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Svar på regeringsuppdrag 1 (8) Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Om denna rapport Indikatorerna i denna rapport är ett urval av de som presenterades i svar på

Läs mer

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017 Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012 Statistik om Stockholm Bostäder Hyror 2012 Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2012. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2012. Uppgifterna

Läs mer

Användbara variabler i LISA

Användbara variabler i LISA LISA-databasen 1 (5) 2017-06-15 www.scb.se/lisa lisa@scb.se Användbara variabler i LISA Detta är ett urval av användbara variabler inom områdena inkomster, arbetslöshet och socialförsäkring som grovt summerar

Läs mer

Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag

Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag Pressmeddelande 29 december 2017 Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag För pensionärer, ensamstående föräldrar och studerande ökar den disponibla inkomsten i fasta priser 2018 främst

Läs mer

Vem ska undersökas? Vem ska undersökas? Planeringen av en statistisk undersökning. Tre huvudfrågor: Vad ska undersökas? Hur ska undersökningen göras?

Vem ska undersökas? Vem ska undersökas? Planeringen av en statistisk undersökning. Tre huvudfrågor: Vad ska undersökas? Hur ska undersökningen göras? F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik (kap 2.5, 4) Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas?

Läs mer

Kommunalskatter 2017 OE0101

Kommunalskatter 2017 OE0101 NR/OEM 2016-12-19 1(7) Kommunalskatter 2017 OE0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Inkomster och skatter, preliminär 2012 HE0110

Inkomster och skatter, preliminär 2012 HE0110 BV/EV 2013-10-09 1(15) Inkomster och skatter, preliminär 2012 HE0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer som gör tidiga uttag av sin ålderspension - bearbetningar av uppgifter från Inkomst- och taxeringsregistret 1.

Läs mer

SSBTEK. Allmän beskrivning. Datum Copyright, Försäkringskassan Sid. 1 (10) Dokumentkategori Beskrivning

SSBTEK. Allmän beskrivning. Datum Copyright, Försäkringskassan Sid. 1 (10) Dokumentkategori Beskrivning SSBTEK Allmän beskrivning Copyright, Försäkringskassan Sid. 1 (10) Innehåll 1 DOKUMENTINFORMATION... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 REFERENSER... 3 2 BESKRIVNING AV TJÄNSTEN SSBTEK... 4 3 INGÅENDE BASTJÄNSTER OCH

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Sjukfall. Referensår A. Allmänna uppgifter SF0203

Sjukfall. Referensår A. Allmänna uppgifter SF0203 Sjukfall Referensår 2005 SF0203 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid sjukdom och handikapp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja

Läs mer

Befolkningsframskrivningar 2015 2060 BE0401

Befolkningsframskrivningar 2015 2060 BE0401 BV/PI 2015-05-19 1(10) Befolkningsframskrivningar 2015 2060 BE0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer