Kvalitetsredovisning

Transkript

1 1(14) Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Humlegården Datum Adress Humlegårdens förskola Nämndemansgatan Tierp Diarienummer Kvalitetsredovisning Humlegårdens förskola Sagopåsar och spännande material för språk- och matematiklek. Förskolan Humlegården Handläggare Jessika Lander E-post: Jessika.Lander@utb.tierp.se

2 2(14) Innehåll 1. Inledning 2. Fakta om förskolan Humlegården 3. Underlag för att ta fram denna redovisning 4. Arbetet i verksamheten Likabehandlingsarbetet Barns språkutveckling Samarbetet på förskolan Samarbetet hem/förskola/skola Barns nyfikenhet och lust att lära Portfolio Ecers 5. Utvecklingsområden enligt kvalitetsredovisningen Utvecklingsområden Knyttebo 3-5 år 23barn Nissebo 1-3 år 15 barn Humlebo 4-5 år 23 barn Trollebo 1-4 år 16 barn Gemensamt för Humlegården 7. Sammanfattning

3 3(14) 1. Inledning. Förskolan har i uppdrag att upprätta en kvalitetsredovisning i syfte att förtydliga verksamheten utifrån nationella krav och mål. Våra styrdokument anger hur verksamheten ska bedrivas; FN:s Barnkonvention, Lpfö98, Tierps kommuns skolplan, verksamhetsplanen, lokala arbetsplaner och avdelningsplaneringarna. De fem områden där mål och riktlinjer ska formuleras enligt läroplanen ligger till grund för vårt arbete; Normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, förskola och hem, samverkan med förskoleklassen, skolan och hemmet. Följande fyra mål är prioriterade enligt Tierps kommuns skolplan Barn och elever ska känna lust att lära och deras ansvar och inflytande ska öka. Kunskaper och lärande ska utvecklas. En god arbetsmiljö ska finnas som ger arbetsro för barn/elever och personal. En hållbar utveckling för ett långsiktigt lärande ska råda. På Humlegården har vi valt att fokusera på följande områden: Likabehandlingsarbetet Barns språkutveckling Samarbetet på förskolan/hemmet/skolan Barns nyfikenhet och lust att lära Portfolio Ecers 2. Fakta om förskolan Humlegården Humlegårdens förskola byggdes 1985 på en gammal humlegård, därav namnet. Förskolan ligger centralt i Tierps köping på en 7000 m2 stor kuperad trädgårdstomt med stora gräsytor, buskar och träd. Förskolan består av två småbarnsavdelningar och två storbarnsavdelningar. Vi har ett mottagningskök för färdiglagad mat.

4 4(14) 3. Underlag för att ta fram denna redovisning Förutom ovanstående styrdokument har följande underlag använts: Avdelningarnas planeringar/utvärderingar, avdelningsmöten, arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal, föräldramöten, familjeaktiviteter, gemensam fortbildning, personlig fortbildning m.m Förutsättningar I verksamheten arbetade 17 pedagoger varav 9 förskollärare, 7 barnskötare, 1 elevassistent samt ett måltidsbiträde under läsåret. 81 barn har varit inskrivna under perioden. Vikarier sätts in vid behov när vi inte kunnat samverka i huset. Vi har varit väl försörjda med vana vikarier, men självklart blir det en större arbetsbelastning för arbetslagen med många frånvarodagar. Nedan redovisas hur många timmar per månad vi haft vikarier i verksamheten p g a den ordinarie personalens frånvaro (egen sjukdom, vård av barn, föräldraledighet, semester). Detta redovisas för att vi har uppfattat att alla parter barn, föräldrar och personal anser att ordinarie personal är en viktig faktor för god kvalitet. Nästa år kommer vi att göra jämförelser och dra slutsatser av ev. förändringar. ht-2008 vt-2009 aug 163 jan 193 sept 224 feb 197 okt 143 mars 368 nov 170 april 218 dec 183 maj 163 juni 101 totalt 883 timmar totalt 1240 timmar Lokalerna på Humlegårdens förskola är ursprungligen byggda för tre avdelningar med en stor lekhall och en kontorsdel gjordes kontorsdelen om till en småbarnsavdelning. Det saknas tillräckliga personal- och förrådsutrymmen och en egen entré till en av småbarnsavdelningarna. På våren 2009 flyttade vi personalrummet till en mer central placering i huset vilket gav Nissebo en liten matsal i det gamla personalrummet men Humlebo förlorade sin dockvrå.

5 5(14) Fortbildning under perioden Pedagogdagarna är fortbildningsdagar där pedagoger från hela förskoleområdet träffas varje termin för att diskutera gemensamma frågor. I februari hade vi halvdagsträffar i blandade grupper från hela förskoleområdet för att diskutera mångfald. Fortbildning för alla i Time-Care, ett schemaprogram som ger möjlighet för personalen att lägga in önskemål om arbetstider i relation till barnens omsorgstider. Vi startade schemaläggning i Time-Care i maj-09. VFU: Verksamhetsförlagd utbildning av flera studenter från lärarutbildningen har inspirerat och utvecklat oss under året. Även elever från barn- och fritidsprogrammet har gjort praktikperioder hos oss. 4. Arbetet i verksamheten Likabehandlingsarbetet I enlighet med den diskrimineringslag som trädde i kraft 1/4-06 har Tierps kommun utarbetat en handlingsplan för likabehandling. Den syftar till att främja barns/elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning och ska förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Denna plan vill vi ska gälla alla barn/vuxna/föräldrar som finns i barnets närhet, både i hemmet och i förskoleverksamheten. En arbetsgång har utarbetats under hösten för att kunna tillämpa handlingsplanen i praktiken. På våra arbetsplatsträffar varje månad har vi avsatt tid för att göra alla medvetna och engagerade i likabehandlingsarbetet Snick & Snack och Charlieprojektet är två arbetsmaterial som vi använder på storbarnsavdelningarna för att främja kamratskap, respekt för varandra och för att träna förmågan att ta ställning till olika etiska dilemman. Vi har en stående punkt på dagordningen på arbetsplatsträffen varje månad där frågor om likabehandling diskuteras. Två personer på förskolan är utsedda att ingå i ett trygghetsteam. Åtgärd: Under ht-2008 har en arbetsgång för likabehandlingsfrågor utarbetats av trygghetsteamet där representanter från hela förskoleområdet ingår. Barns språkutveckling TRAS är en metod för att registrera barnets tidiga språkutveckling. Vi gör en registrering av var varje barn befinner sig i sin språkutveckling på tre av våra avdelningar. Vi har tillgång till hjälp med lämpligt material av Språkteamet som består av en specialpedagog och en talpedagog. Språkschemat följer barnet från två- årsåldern till skolåldern.

6 6(14) Språktåget är ett arbetsmaterial som används mer eller mindre på alla våra avdelningar. Vi använder våra sinnen genom lek med rim och ramsor, munmotorik, lyssnar på ljud mm. Även sång och musik är viktiga inslag i den dagliga verksamheten. Samarbetet på förskolan På förskolan finns ett planerat samarbete mellan Trollebo/Humlebo och Nissebo/Knyttebo för att underlätta övergången från småbarns- till storbarnsavdelning. Samarbetet består av gemensamma utflykter, sångsamlingar, föräldrafester och överskolningssamtal. Traditioner såsom Lucia, midsommar, jul och förskolans dag firas gemensamt med sång och dans varje år. Gemensamma öppningar och stängningar gör att vi träffas dagligen. Vi behöver ökad samverkan i förskolan mellan avdelningarna för att ta del av varandras kompetenser både i den dagliga verksamheten och i fortbildningssyfte och främja samarbetet mellan avdelningarna för en jämnare arbetsbelastning och för optimal schemaläggning. Åtgärd: Time-care optimerar personaltätheten och ökar samarbetet i respektive spår. Tillvarata planeringstiden bättre. Utarbeta en modell som bättre tillgodoser varje pedagogs arbetstidsram för att minimera mertid. Åtgärd: Vi har förkortat Arbetsplatsträffen en timme/månad till förmån för den personliga planeringstiden. All arbetstid är registrerat i Time-care, vilket synliggör bemanningsbehovet på avdelningen. Fortsätta att förmedla så mycket information som möjligt via e-post, dels för att alla ska ha samma information samtidigt och för att arbetsplatsträffarna då kan användas till pedagogiska diskussioner och fortbildning i större utsträckning. Resultat: Informationsflödet fungerar bra. Arbetsplatsträffen är lång, 3 timmar på kvällstid då många är trötta efter en arbetsdag. Under ht-2008 ska en arbetsgrupp bestående av en pedagog från varje avdelning diskutera gemensamma mål i huset och ta ett övergripande ansvar för gemensamma frågor. Resultat: Gruppen sammanställde föregående kvalitetsredovisning och har träffats några gånger, har ej utvärderats ännu. Samarbetet hem/förskola/skola Föräldrasamverkan sker i form av inskolningsperioden då föräldrarna vistas i förskolan tillsammans med sitt barn och i det dagliga mötet vid lämning och hämtning av barnet. Utvecklingssamtal: Föräldrarna erbjuds ett utvecklingssamtal/termin för att diskutera barnets individuella utvecklingsplan. Förskoleområdet och

7 7(14) skolorna i Tierps kommun har satsat på ett gemensamt webbaserat kommunikationsverktyg Unikum, där barn/elever, personal och föräldrar kan mötas. Under året har vi lagt in uppgifter och individuella utvecklingsplaner för samtliga barn. Under hösten har varje avdelning föräldramöte. På utbytesdagen varje termin möts förskolans och skolans personal för att utbyta information som ska göra skolstarten så bra som möjligt för de blivande eleverna. Denna termin handlade dagen om hållbar utveckling, vilket gav givande diskussioner. De medverkande fick även prova på Yoga. Barns nyfikenhet och lust att lära Målet med vårt arbete enligt förskolans läroplan är att erbjuda barnen en väl anpassad miljö där aktiviteter finns för varje barns utvecklingsnivå. Barnen väljer själva vad de vill arbeta med och vi som pedagoger finns till hands för att stimulera och stötta efter behov. Vi har ett utbud av material för olika inlärningsområden för att väcka barnens nyfikenhet och lust. Vi lägger stor vikt vid att skapa en lugn miljö där man visar varandra respekt, inte stör varandra och tar ansvar för sitt arbete. Med detta arbetssätt vill vi stärka barnens självkänsla och främja deras utveckling mot självständighet. Verksamheten på Nissebo och Knyttebo är Montessoriinspirerad. Portfolio Dokumentation är ett hjälpmedel för att kunna följa och utvärdera det som gjorts i verksamheten i såväl barnens och pedagogernas arbete. Barnens dokumentation finns i portfoliopärmar i form av fotografier, teckningar, målningar eller andra alster. Pärmen följer barnet från små- till storbarnsavdelning och därefter till skolan. Den är en spegel av pedagogens syn på barnets utveckling. Även dagbok/digital fotoram i hallen dokumenterar dagen för föräldrars delaktighet med foton från olika händelser som beskriver verksamheten. ECERS (The early childhood environment rating scale) En kvalitetsbedömning av avdelningarnas pedagogiska verksamhet. Undersökningen har genomförts på en av våra avdelningar under året och innebär att en observatör (en av våra chefer) har observerat oss och vår verksamhet under en hel dag. en har fått göra en självvärdering som observatören har fått ta del av efter besöket. Därefter har observatören och personalgruppen gått igenom resultatet av bägge parters bedömningar och utarbetat en utvecklingsplan. Resultatet ligger till grund för kommande planering av arbetet på avdelningen.

8 8(14) Sammanfattningen av Ecersbedömningen av Nissebo i juni -09 beskriver en lugn och trivsam avdelning med väl genomtänkt verksamhet. en har ett positivt och professionellt förhållningssätt mot barnen, föräldrarna och varandra. Stämningen är varm och lekfull. Gården är stor och det finns möjlighet att utveckla uterummet ytterligare med enkelt material som passar de små barnen. 5. Utvecklingsområden enligt kvalitetsredovisningen Förbättra övergången mellan förskola-skola: Utbytesdagen samlar personal från många verksamheter för gemensam fortbildning. Årets möte handlade om hållbar utveckling. Barns språkutveckling: Barn från två år har fått sin språkutveckling registrerad enligt TRASmetoden på tre av våra avdelningar. Språkutveckling är ett prioriterat område även under det kommande året. Barn/föräldrar med i utvärdering: Föräldrar har blivit erbjudna att delta på planeringar och utvärderingar, utan att de medverkat. Alla föräldrar har tillgång till dokumenten. Vi välkomnar föräldrarna även i fortsättningen att delta. När det gäller barnens medverkan har de deltagit i planeringen men inte medvetet i utvärderingen. Vi ska arbeta vidare för att finna former för både föräldrars och barns medverkan. Pojkars/flickors lika inflytande i verksamheten Varje avdelning arbetar medvetet med att anpassa miljön efter barnens behov utan att fokusera på kön. Vi strävar efter att inte förstärka könsroller utan vi vill uppmuntra varje barn att göra egna val efter sina behov och intressen. Vi vill arbeta vidare med genusfrågor.

9 9(14) 6. Utvecklingsområden Knyttebo 3-5 år, Montessoriinspirerad inriktning Utifrån Knyttebos tidigare Eccersbedömning, har Knyttebo valt att utveckla arbetet med jämställdhet. Under hösten 2008 startade de ett projekt, för att undersöka skillnaden pojkar/flickor på avdelningen. Projektet startade med ett studiebesök på en jämställdhetsförskola i Stockholm, för att få mer kunskap inom området och förslag på hur man kan arbeta vidare. Genom olika metoder undersöker de hur stor skillnaden är mellan de olika könen, som sedan dokumenteras och utvärderas i personalgruppen. Detta är i dagsläget ännu ett pågående projekt.

10 10(14) Nissebo 1-3 år, Montessoriinspirerad inriktning Utifrån Nissebos Ecersbedömning har avdelningen valt att utveckla arbetet med barnens skapande verksamhet. Detta betonades även i avdelningens utvärdering. Pedagogerna strävar efter att utforma en stimulerande och kreativ skapandemiljö för barnen, och att barnens arbeten/projekt ska placeras lättåskådliga för barnen. Fokus läggs också på pedagogernas arbetssätt, hur man delar upp ansvaret på avdelningen och hur man planerar verksamheten. Man har valt att planera in dagar för barnens skapande, och att barnen får arbeta i mindre grupper för att lättare se alla individer. Stort fokus läggs på det ständiga arbetet med barnens trygghet, och att främja goda relationer till barnens föräldrar. Detta anser vi är en förutsättning för en kvalitativ verksamhet. Nissebos arbetsplan baserad på Tierps kommuns skolplan: Barn och elever ska känna lust att lära och deras ansvar och inflytande ska öka som pedagoger agera uppmuntrande och tillåtande. erbjuda barnen en stimulerande miljö. Kunskaper och lärande ska utvecklas använda TRAS och Unikum som verktyg för att se varje barns utveckling tydligare. fortbilda oss inom Montessori inspirerat arbetssätt. En god arbetsmiljö ska finnas som ger arbetsro för barn och personal alltid finnas tillhands nära barnen t ex. på golvet i leksituationer eller på vilan. dela barngruppen ofta för att skapa en lugnare miljö. En hållbar utveckling för ett långsiktigt lärande ska råda ta socialt ansvar genom att visa varandra hänsyn och respekt, vara goda förebilder. uppmärksamma händelser som främjar mångfald t ex. uppmärksamma barnens kulturella bakgrund, göra teaterbesök, besöka biblioteket, bidra till kulturupplevelser. samverka med arbetslivet genom studiebesök på sopstationen, brandstationen, att åka tåg, förmedla ekologiskt ansvarstagande. i verksamheten främja god hälsa genom att prioritera utevistelse, rörelse och att vi pedagoger förmedlar matglädje.

11 11(14) Humlebo 4 5 år Målet med vårt arbete på Humlebo är att barnen ska kunna påverka sin vardag så mycket som möjligt. Vi vill fånga deras kreativitet och utforskarlust, väcka intresse för skrift och talspråk samt matematik. Vi personal finns till hands som inspiratörer och goda förebilder. På Humlebo leker vi mycket. Med leken vill vi uppmuntra, stödja utvecklingen och lärandet hos varje barn. Genom att vi leker på ett medvetet sätt stimulerar vi barnens språk, inlevelse, fantasi och empati. Vi vistas ute varje dag, på gården, i lekparker och i skogen. Med hjälp av digitalkameran dokumenterar vi vårt arbete och fångar många roliga ögonblick med barnen. Vi vill att barnen känner gruppgemenskap, trygghet och har en rolig dag på förskolan. Barn och elever ska känna lust att lära och deras ansvar och inflytande ska öka Ge barnen tid och utrymme att påverka sin vardag. Öka intresset av problemlösning och fantasi. Pedagogen finns till som stöd och inspiratör Skapa spännande och intressanta lärmiljöer med ett lockande material som skapar kreativitet hos barnen. Uppmuntra barnen att tro på sig själva. Kunskap och lärande ska utvecklas Barnen reflekterar tillsammans med pedagogen om sina upplevelser under dagen. Upprätta individuella utvecklingsplaner som grundar sig på utvecklingssamtal och styrdokument. Pedagogerna får kompetensutveckling genom kurser och litteratur. Dokumentera barnets lärande med hjälp av portfolio. Vi arbetar aktivt med tidigt språk och matematik utveckling. Med TRAS och Unikum som verktyg. Vi stödjer och uppmuntrar barnens lärande och utveckling genom lek. En god arbetsmiljö ska finnas som ger arbetsro för barn/elever och personal Lära barnen visa hänsyn och att respektera varandra genom att vara goda förebilder. Att vi har roligt tillsammans. Vi vill förbättra förutsättningarna för barn med behov av särskilt stöd.

12 12(14) En hållbar utveckling för ett långsiktigt lärande ska prägla verksamheten Att hjälpa barnen utveckla demokrati, empati och mångfald. Främja god hälsa hos barn och personal. Samverka kring barn som far illa och arbeta enligt likabehandlingsplanen. Öka miljöansvar och miljömedvetande genom sopsortering och återanvändning av material. Lära barnen ta ansvar för förskolans material och sina privata saker. Ge varje barn möjlighet att uppleva musik, litteratur, teater, bild och form.

13 13(14) Trollebo 1-4 år Utifrån Tierps kommuns skolplan har vi, from 2008, valt att prioritera: En Hållbar utveckling för ett långsiktigt lärande ska prägla verksamheten detta genom att i det dagliga arbetet ge barnen möjligheter att på olika sätt uppleva, använda sång, musik, rörelse, drama, bild och form under sin förskoletid. Livet för ett litet barn handlar om att uppleva, och genom upplevelsen lära sig om livet! Genom musiken kan vi uttrycka och förmedla känslor. Men musiken kan även ha en stark koppling till lärande, och användas som ett pedagogiskt verktyg. Detta är nu ett fortlöpande projekt hos oss. Trygghet är också ett stående projekt, som vi ständigt försöker utveckla, ht 09 ska vi börja med en ny inskolningsmodell, som vi kallar Föräldraaktiv inskolning, som vi tror kan fungera jättebra.

14 14(14) Förskolans gemensamma utvecklingsområden Att vidareutveckla arbetet med förskolans utemiljö. Att tillsammans skapa en mer stimulerande lekmiljö för barnen på vår stora förskolegård. Att främja trygghet hos alla på förskolan barn, föräldrar och pedagoger. Att tillsammans arbeta för en jämställd förskola. Att aktivt arbeta mot Hållbar utveckling. Utöka samarbetet på förskolan. Sammanfattning Vi på Humlegårdens förskola är i det hela nöjda med vår förskola och vårt pedagogiska arbete. Trots besparingar har verksamheten flutit på bra med nöjda föräldrar och glada barn. Vi pedagoger hade kunnat göra ett ännu bättre jobb om barngruppernas storlek varit mindre, eftersom det är en av de viktigare kvalitetsfaktorerna enligt oss. Vi vill att varje barn ska ha en trygg, rolig och lärorik vistelse på förskolan utan att försvinna i mängden. en på Humlegårdens förskola 15/