Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö"

Transkript

1 Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö Marie Johannesson och Giselle Hedberg Skolöverläkare resp. 1:a skolsköterska, Stockholms Stad Stefan Kling, Skolöverläkare Malmö stad Inspirationsdag om barn och fetma för skolhälsovården 16 september 2014 The Capital of Scandinavia

2 Exempel på ett projekt i Stockholm Stad Hoppsta Obesity Prevention Project HOPP Ett pilotprojekt mot övervikt och fetma hos skolbarn The Capital of Scandinavia

3 Bakgrund I området 305 barn Många lågutbildade Många låginkomsttagare Många med utomeuropeisk bakgrund Andelen barn med övervikt/fetma 27 % The Capital of Scandinavia

4 Syftet med HOPP Metodutveckling av insatser för att normalviktiga skolbarn behålla normalt BMI barn med övervikt eller fetma succesivt uppnå ett mer normalt BMI och må lika bra eller bättre än tidigare. The Capital of Scandinavia

5 Metod Föräldrar till 83 barn i FK till åk 5 med övervikt/fetma inbjöds till ett viktsamtal och viktföräldragrupp under ledning av två hälsopedagoger. Fokus låg på goda matvanor, ökad fysisk aktivitet och stöd till livsstilsförändringar. Skolsköterskan utvärderade metoden med BMI data och enkäter till familjerna The Capital of Scandinavia

6 Resultat Yngre barn lyckades bättre jmr med äldre Andel barn med övervikt/fetma minskade jmfr med 2 kontroll skolor (8 %) Efter 16 månader uppnådde 33 % av 83 barn med övervikt/fetma en lägre BMI-kategori. Viktökningen bromsades upp. Barnen mådde bra. The Capital of Scandinavia

7 Föräldrarna Uppskattade viktsamtalet och viktföräldragruppen Rapporterade ökade kunskaper och ökat föräldrastöd till barnen Deltagarfrekvensen minskade dock efter fem gruppträffar. The Capital of Scandinavia

8 Barnens vardag Ökad fysisk aktivitet Minskad tid framför TV/video Mer familjeaktiviteter utanför hemmet Lägre intag av söta drycker, sött bröd och godis. The Capital of Scandinavia

9 Resultaten Tyder på att övervikt och fetma hos barn kan förebyggas och åtgärdas genom insatser riktade till föräldrar via skolan, redan genom ett informationsbrev till föräldrarna och ett viktsamtal. Många erfarenheter från HOPP skulle kunna tillämpas i andra grundskolor i områden med hög andel utlandsfödda och lågutbildade föräldrar. The Capital of Scandinavia

10 FaR i Stockholm stads skolor The Capital of Scandinavia

11 Syfte Vi ville se om man kunde få elever att bli mer fysiskt aktiva genom metoden FaR och genom det uppnå en bättre hälsa, ökad livskvalitet och bättre skolresultat.

12 Förutsättningar för FaR i Stockholms skolor elever 200 skolsköterskor, 30 skolläkare Samordnades av centrala skolhälsan Arbetet gjordes med befintliga resurser The Capital of Scandinavia

13 Utbildning Alla skolsköterskor som var intresserade erbjöds en utbildningsdag om FaR 50 skolsköterskor samt 1 skolläkare Psykiater Jill Taube, SLL föreläste The Capital of Scandinavia

14 Förutsättningar Förskrivaren skulle ha kunskap om det motiverande samtalets betydelse och om hur fysisk aktivitet kan användas som sjukdomsprevention Förskrivaren skulle ha god kännedom om den verksamhet man hänvisade till Förskrivningen skulle göras på särskild receptblankett och dokumenteras i skolhälsovårdsjournalen Eleven blev automatiskt kontrollelev och skulle följas upp efter 6,12 månader och sedan 1 g/år The Capital of Scandinavia

15 Målgrupp Initialt elever som identifierades som riskelever eller själva sökte upp skolhälsovården för att få hjälp med överviktsproblem Senare utökades gruppen till att omfatta inaktiva elever The Capital of Scandinavia

16 Våra erfarenheter av FaR Gruppen inaktiva och överviktiga elever stor Skolsköterskornas inställning mycket positiv Sammanlagt 60 förskrivningar under 5 år FaR nådde endast ett fåtal elever. Av 60 FaR var det endast enstaka elever som minskade i BMI samt ökade fysisk aktivitet The Capital of Scandinavia

17 Hinder i FaR-arbetet Tidsbrist hos skolsköterskan Tung administration Brist på varierat utbud av aktiviteter Aktiviteterna kostar pengar Saknats FaR-ledare för yngre barn Elever uteblir ofta från uppföljningsbesök hos skolsköterskan Administrationen kring FaR tar tid The Capital of Scandinavia

18 Fysisk aktivitet är centralt för en sund livsstil. Alla är förmånstagare av vinsterna. Därför vill vi se om vi med ett enkelt redskap kan nå fler och på så sätt uppnå en bättre hälsa, ökad livskvalitet och bättre skolresultat hos fler elever. The Capital of Scandinavia

19 Hur öka fysisk aktivitet hos barn och ungdomar?? Kontinuerlig fortbildning till all skolpersonal om vikten av fysisk aktivitet Samarbete med Stockholms idrottsförvaltning som har tagit fram ett enklare intyg som berättigar till rabatt samt instruktör vid Stockholms Stads simhallar The Capital of Scandinavia

20 The Capital of Scandinavia

21 % 6 åringar med övervikt/fetma Stockholm Stad #REF! #REF! The Capital of Scandinavia

22 The Capital of Scandinavia

23 Målsättning Stockholms Stads Skolor Alla skolor ska ha ett program riktat mot övervikt där insatserna tillgodoses i skolans allmänna planering: idrottsundervisning, skolmåltid, möjligheter till fysisk aktivitet, skolgårdens utformning med mera Programmet inbegriper all personal i skolan För överviktiga barn ska skolhälsovården ha ett långsiktigt perspektiv med målet att alla barn med övervikt ska lämna skolan med bibehållen självkänsla och med ett sunt förhållningssätt till kost och motion. The Capital of Scandinavia

24 Skolhälsovårdens roll Skolhälsovården ska verka förebyggande genom att sprida kunskap om övervikt, kost och motion bland elever, lärare och föräldrar. Skolhälsovården ska medverka till att utveckla skolans förebyggande insatser mot övervikt Skolhälsovården ska fånga upp och initiera till olika åtgärder för överviktiga barn. En tidig dialog med föräldrarna med fokus på barnets självkänsla. The Capital of Scandinavia

25 Fortsättning Skolhälsans roll Efter påbörjad intervention har skolhälsovården ansvar för uppföljning av barnet under hela skoltiden. Överviktiga barn tillhör gruppen kontrollelever. Barnets hela skolsituation skall följas med betoning på att hitta rörelseglädje. Det är viktigt att skolsköterskan och skolläkaren förmedlar samma budskap under de åren barnet är i skolan. The Capital of Scandinavia

26 Vad kan skolsköterskan göra? Längd och vikt följs regelbundet under skoltiden. Överviktiga ( ISO-BMI > 25) barn och deras föräldrar inbjuds till samtal. Initiera diskussion i elevhälsoteamet för att efterhöra barnets situation i skolan. Erbjuda föräldrarna att besöka elevhälsoteamet där idrottsläraren bör vara med. Inbjuda barn och föräldrar till samtal om barnets helhetssituation samt om kost och motion The Capital of Scandinavia

27 Vid läkarbesöket i förskoleklass ett gyllene tillfälle! Påtala vikt och längdutvecklingen, titta i BVC-journal (jämför BMI 4/5 år) Så frön! - Väck föräldrarna! Orientera dig om barnets/familjens förhållande till mat, fysisk aktivitet, kamrater, självbild, skolan och livet. Informera om att barnet kommer att följas upp inom 3-9 månader och att samtal kommer att erbjudas barnet och familjen. Informera om vad skolan kan erbjuda av ex extragymnastik eller ett individuellt program så att det blir möjligt för barnet att klara av skolgymnastiken. Det är mycket viktigare att barnet hittar en fysisk aktivitet som passar och att det får känna att det duger än att det lyckas klara av en viktreduktion på kort sikt. The Capital of Scandinavia

28 Att tänka på Allt måste ske i samråd med föräldrarna Mycket svårt att standardisera ett brev till hemmet Besöken tar minst minuter MI samtalet.. The Capital of Scandinavia

29 TACK

30 ELEVHÄLSA Stefan Kling Skolöverläkare Grundskoleförvaltningen Malmö stad

31 Den 15 mars 2014 antog Kommunstyrelsen slutrapporten från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

32 Investeringar i människor, särskilt under barndomen, ger vinster på längre sikt, som visar sig bland annat genom att fler klarar skolan, utbildar sig, arbetar och kan försörja sig och har en god hälsa. För att få önskad effekt av de insatser som görs krävs ett nytt synsätt och ett styrsystem som sträcker sig över flera budget- och mandatperioder.

33 Beslut om 69 åtgärder inför fortsatt arbete som ska återkopplas till Kommunstyrelsen Några exempel: Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn. Utred hur erfarenheterna från sk Bunkeflomodellen kan integreras i grundskolorna samt hur samarbetet med idrottsföreningar kan stärkas. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö. Säkerställ att mödravården och hälsovården för barn erbjuder vård på lika villkor. Ta fram fortbildningspaket med inriktning på sociala bestämningsfaktorer för personal inom hälsovården för barn. Se över befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa. Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala elevhälsan. Skapa former för kvalificerat analysarbete och epidemiologisk bevakning av barns hälsa.

34 Overvekt, fedme og bukfedme fordeler seg ulikt blant barn i Norge. Både mors utdanning, foreldrenes sivilstatus og om barnet bor i by eller på landsbygda har betydning. Resultatene fra Barnevekststudien ved Folkehelseinstituttet er samlet i en ny rapport.

35 Underlagsrapport, Gravida kvinnor och deras barn i Malmö år , Källa: Johan Molin, Överläkare, Kvinnokliniken, Skånes Universitetssjukhus, 2012 Stadsdel Andel (%) kvinnor med BMI > 30 vid inskrivning inom offentlig mödrahälsovård Centrum 7,7 S Innerstaden 11,0 V Innerstaden 4,5 Limhamn/Bunkeflo 6,0 Hyllie 11,5 Fosie 13,6 Oxie 15,9 Rosengård 17,1 Husie 8,7 Kirseberg 14,7

36 Andel (%) elever i klass 6 som uppger att de äter godis, chips, ostbågar, dricker läsk eller liknande nästan varje dag eller flera gånger per dag Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne Stadsdel 2012 Totalt Pojkar Flickor Centrum S Innerstaden V Innerstaden Limhamn/Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne

37 Andel (%) av vuxna i befolkningen som äter lite frukt och grönsaker**gränsen för låg konsumtion enligt Folkhälsoinstitutets definition. Källa: Folkhälsa i Skåne år Region Skåne Stadsdel Kvinnor Män Centrum S Innerstaden V Innerstaden Limhamn/Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne 18 33

38 Andel (%) flickor i skolår 4 med övervikt* och fetma** 2011/2012 *Övervikt BMI 20,00-23,99 kg/m2,, ** Fetma BMI över 24 kg/m2. Källa: Skolhälsovården Malmö stad och Region Skåne Stadsdel Fetma Fetma + Övervikt Centrum 6 26 S Innerstaden 6 27 V Innerstaden 5 23 Limhamn/Bunkeflo 3 19 Hyllie 8 36 Fosie 9 29 Oxie Rosengård Husie 2 29 Kirseberg Malmö totalt 7 27

39 Andel (%) pojkar i skolår 4 med övervikt* och fetma** 2011/2012 *Övervikt BMI 20,00-23,99 kg/m2,, ** Fetma BMI över 24 kg/m2 Källa: Skolhälsovården Malmö stad och Region Skåne Stadsdel Fetma Fetma + Övervikt Centrum 9 18 S Innerstaden 9 34 V Innerstaden 1 13 Limhamn/Bunkeflo 2 17 Hyllie 6 25 Fosie Oxie 3 15 Rosengård Husie 5 21 Kirseberg 6 22 Malmö totalt 6 23

40

41

42 Här kan Elevhälsans du skriva uppdrag Dfasdfasdf Främja hälsa sdfasdfsdfasdf Förebygga Upptäcka Utvärdera Inte orsaka nya problem Behandla?

43 Här Förebyggande kan du skriva arbete Vad fungerar och vart ska vi? Dfasdfasdf sdfasdfsdfasdf Bra rutiner för nyttigt ätande och fysisk aktivitet hemma och i skolan Ökad fysisk aktivitet inkl. motorisk färdighetsträning i skolan Stöd till lärare att främja fysisk aktivitet Att engagera barnets familj och att stärka barnets nyttiga ätande, fysiska aktivitet och att minska skärmtid. Interventions for preventing obesity in children. Waters E et al Cochrane library

44 Målsättning Stärka skolans matpolicy. Skolfrukost? Daglig fysisk aktivitet på schemat uppmuntra rörelseglädje Identifiera barn som har övervikt och fetma Samarbeta med barnet och familjen Uppmärksamma övrig personal på skolan Vid övervikt/fetma stödja målsättning att stå stilla i vikt och bromsa förloppet Samarbeta med andra vårdgivare

45 Hur tar man sig dit? Fråga dina kompisar vilken idrott de utövar och häng med TV och dator högst två timmar om dagen Ät tre huvudmål om dagen - frukost, lunch och kvällsmat Njut av frukt Byt läsk mot vatten Ät grönsaker till varje måltid Ät sällanmat sällan Cykla eller gå till skolan så ofta du kan det blir många gratisminuter Ta vara på skolgymnastiken Passa på att rasta benen på skolrasterna Välj livsmedel med Nyckelhålet på Använd Tallriksmodellen även när du äter sällanmat Berätta för din familj hur de kan hjälpa dig på bästa sätt Källa: Region Skåne, barnöverviktsenheten Skånes Universitetssjukhus

46 Elevhälsan har möjlighet att arbeta på organisationsnivå arbeta som en skyddsfaktor, direkt i elevernas vardag tillsammans med andra i skolan påverka den fysiska miljön omkring eleverna samarbeta med elevernas familjer i samband med hälsobesök

47 Kunskapsunderlag Fysisk aktivitet och goda matvanor bland barn och unga Handlingsplan Att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland barn och unga i Malmö

48 Interventioner på individ familjenivå inom elevhälsan FaR erfarenheter från Malmö Projekt : Utveckling från A B. Utvärdering komplicerat. Hur gick det? Hur var det att ta sig dit? När vet vi om metoderna fungerar? Handledning dialogseminarier Samarbete kommun landsting - Universitet

49

50 Tack

Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar. Stefan Kling Skolöverläkare. Grundskoleförvaltningen Malmö stad

Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar. Stefan Kling Skolöverläkare. Grundskoleförvaltningen Malmö stad Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar Stefan Kling Skolöverläkare Grundskoleförvaltningen Malmö stad Liv och hälsa ung 2013 Regionförbundet, Landstinget i Uppsala län och länets kommuner.

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda

Läs mer

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Lars Gelander Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Barn och skolhälsovård Förebygga Upptäcka Hälsofrämja Inte skada! Behandla? Fetma Övervikt Medelvärde

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap,

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar 1. Hur ofta äter du frukost? 2. Hur ofta äter du mellanmål? Aldrig 1-2 ggr/dag 3-4 ggr/dag 3. Vilken typ av mellanmål

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2008-12-16 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal

Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal Samarbetsprojekt 2018 Rapport STF 2019:01 Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal Förord Denna rapport är tänkt att ge en bild av förutsättningarna för

Läs mer

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor? Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor? Linda Håkansson, distriktsköterska/mph och vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne E-post: kunskapscentrum.bhv.pv@skane.se

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Vad kan vi lära av varandra? Familjecentrerat

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas? Effektmål Vad vill vi uppnå? Alla barn ska röra sig minst 30 min (helst 1 tim) dagligen. Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska

Läs mer

Viktigaste Ändringar

Viktigaste Ändringar Revision av Handlingsprogram Övervikt/Fetma - Vuxna Viktigaste Ändringar Betoning av vårdkedja Tydligare flödesschema för behandlingsarbetet Flödesschema för organisation Evidens Stöd för prioritering

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program Kostpolitiskt program i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Syfte 3 Vision 3 Uppföljning och revidering 3 Inledning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar

Läs mer

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro

Läs mer

Åtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område

Åtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område Åtgärdsplan 2004/2005 Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö Prioriterat område Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Brottsprevention Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Målområde

Läs mer

Junior. Inledning. Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet

Junior. Inledning. Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet 2015 Junior Inledning Människor är gjorda för att röra på sig och dåligt anpassade till stillasittande eller ensidigt belastande liv. Positiva erfarenheter av fysisk aktivitet under uppväxtåren har stor

Läs mer

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

Övervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Övervikt och fetma hos barn BUMM norr, Astrid Lindgrens Barnsjukhus 21/10 2003 Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Rikscentrum för Överviktiga Barn Barnens sjukhus, Huddinge

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Presentation av projekt

Presentation av projekt Presentation av projekt Munhälsa och övervikt hos barn i Piteå kommun Orsak till att vi startade projektet Trend mot en ökad kariesförekomst, framförallt hos vissa ungdomar Frätskador Övervikt Mål Skolan

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

Hågadalsskolan 2016/17

Hågadalsskolan 2016/17 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak

Läs mer

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016 ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och

Läs mer

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan Box 5006, Lillbybacken 3 163 05 SPÅNGA 08-508 43 610 Elevhälsan Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling

Läs mer

med symboler Framtagen av Lena Mangelus, Skolhälsan, Center för Skolutveckling, Göteborg 2012 Elevens namn: Klass: Datum:

med symboler Framtagen av Lena Mangelus, Skolhälsan, Center för Skolutveckling, Göteborg 2012 Elevens namn: Klass: Datum: Förenklad hälsoenkät med symboler Elevens namn: Klass: Datum: Framtagen av Lena Mangelus, Skolhälsan, Center för Skolutveckling, Göteborg 2012 Förenklad hälsoenkät med Widgitsymboler Enkäten med Widgitsymboler

Läs mer

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen till en ny Salut-dag! Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning

Läs mer

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Ämnesområde Likabehandlingsplan Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Hågadalsskolan 2015/16

Hågadalsskolan 2015/16 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Hågadalsskolan 2015/16 Reviderad 151202 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Hälsoplan för Tegnérskolan

Hälsoplan för Tegnérskolan Hälsoplan för Tegnérskolan 2010 2011 Tegnérskolans Hälsoplan 2010-2011 Inom skolan arbetar alla kompetenser tillsammans för att bidra till varje elevs utveckling, hälsa och trygghet, men också för att

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på!

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på! Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 19-25 april, 2010. Häng på! Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk

Läs mer

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät OBSERVERA!! Det här är första utkastet av Västra Götalands gemensamma elevhälsoenkäter för årskurs 4 och 8 i grundskolan samt 1:an på

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar Total Exam Points: 14.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (Effectiveness of the Healthy Lifestyles Programme (HeLP) to prevent

Läs mer

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26 ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf:

Läs mer

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa, skolsituation, livsstil och hur du mår. Det finns inga rätt eller fel svar. Du svarar

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

Folkhälsodata i Skåne från vaggan till graven

Folkhälsodata i Skåne från vaggan till graven Folkhälsodata i Skåne från vaggan till graven Från vaggan till graven 8 mån 4 år Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 18 år - 80 år Folkhälsoenkät Folkhälsoenkät Folkhälsa i Skåne Barn och Föräldrar Barn och Unga Syfte att

Läs mer

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Disputation 23 september 2011 Barnsjuksköterska Med Dr Verksamhetschef Uppsala Bakgrund Fetma - global epidemi

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Hälsofrågor i årskurs 7

Hälsofrågor i årskurs 7 Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 7 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det

Läs mer

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion.

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion. SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2014-11-10 Vår referens Stefan Kling Tjänsteskrivelse Motion av Magnus Olsson (SD) avseende att ta reda på hur stort och utbrett problemet är i Malmö

Läs mer

Handlingsplan - Elevhälsa

Handlingsplan - Elevhälsa Handlingsplan - Elevhälsa Munktorpsskolan Läsåret 2017-2018 Elevhälsoteam Munktorpsskolan Utdrag skollag: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan

Läs mer

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum: Hälsoenkät Elevens namn: Klass: Datum: Framtagen av Cathrine Lundberg, Norrköping, Kristina Dalenius, Lerum, Lena Mangelus, Göteborg med stöd av Riksföreningen för Skolsköterskor 2011 Skola/Arbetsmiljö

Läs mer

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet Viktiga Gravida Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län 2017-2019 Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet Annika Eckerlid Mödrahälsovårdsöverläkare Norra Kalmar Län Maria Maria är inte ensam

Läs mer

Sammanställning av workshop: Om ert nuläge och era ideer om framtiden, i mötet med barn, unga och anhöriga

Sammanställning av workshop: Om ert nuläge och era ideer om framtiden, i mötet med barn, unga och anhöriga Sammanställning av workshop: Om ert nuläge och era ideer om framtiden, i mötet med barn, unga och anhöriga 1. Hur såg ditt arbete ut när du började arbeta med överviktiga barn? Vad har förändrats? Ingen

Läs mer

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med

Läs mer

Hälsofrågor i Gymnasiet

Hälsofrågor i Gymnasiet Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i Gymnasiet Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det

Läs mer

Hälsofrågor i årskurs 4

Hälsofrågor i årskurs 4 Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 4 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Elevhälsoplan för. Älta Skola 2014-2015

Elevhälsoplan för. Älta Skola 2014-2015 Elevhälsoplan för Älta Skola 2014-2015 Innehåll Inledning 3 Funktioner i Elevhälsan 3 Gången vid elevärenden 5 Klasskonferens 6 Överlämnande. 6 Inflyttning. 6 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 7 Neuropsykiatriska

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6

Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6 E-hälsa i elevhälsan digitala verktyg för kropp och själ Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6

Läs mer

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande

Läs mer

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014 Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 214 - en undersökning om barns och föräldrars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Baserad på Folkhälsoenkät Barn och Föräldrar i Skåne 213 Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Skolans arbete mot övervikt och fetma

Skolans arbete mot övervikt och fetma AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap Skolans arbete mot övervikt och fetma En intervjuundersökning med skolsköterskor Frida Elander 2014 Examensarbete, Grundnivå

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse INLEDNING Beslutad av styrgrupp 009-06-10 Verksamhetsberättelse En lättare Framtid 008 Historik Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och nämns som ett av de snabbast

Läs mer

Handlingsplan. frånvaro utan giltigt skäl i skolan. Rosengård SDF Malmö Stad. Upprättad: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad

Handlingsplan. frånvaro utan giltigt skäl i skolan. Rosengård SDF Malmö Stad. Upprättad: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad Handlingsplan frånvaro utan giltigt skäl i skolan Rosengård SDF Malmö Stad Upprättad: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad 2013-03-25 4.0 Förvaltningsledningen reviderad mars 2013 av SSP organisationen

Läs mer

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN Ylva Karlsson och Anna Cederlund, skolläkare i Järfälla kommun Therese Magnusson, skolsköterska på Järfälla Språkcentrum 2016-12-05 DAGENS UPPLÄGG Vad är och

Läs mer

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Solenskolan/Kiörningskolan åk 4-9 Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var och

Läs mer

Kost och Fysisk Aktivitet

Kost och Fysisk Aktivitet 7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Fritid för unga med funktionsnedsättning i Rinkeby Kista stadsdelsförvaltning

Fritid för unga med funktionsnedsättning i Rinkeby Kista stadsdelsförvaltning Fritid för unga med funktionsnedsättning i Rinkeby Kista stadsdelsförvaltning The Capital of Scandinavia Ur FN-konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Barnkonventionen

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Föräldraenkät skola. Tala om vad Du tycker om Ditt barns skola!

Föräldraenkät skola. Tala om vad Du tycker om Ditt barns skola! 1 Föräldraenkät skola Tala om vad Du tycker om Ditt barns skola! 1 Vilket år går ditt barn? 1 Förskoleklass 2 År 1 3 År 2 4 År 3 5 År 4 6 År 5 7 År 6 8 År 7 9 År 8 10 År 9 2 Är det en flicka eller en pojke?

Läs mer

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten 2016 2017 Elevhälsan i korthet läsåret 2016 2017 1 2 2005/06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet.

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program i Lycksele 09.00 Kaffe + enkät 09.30 Välkommen 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Graviditet och övervikt. Hur påverkar

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN 2018

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN 2018 ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN 2018 ELEVHÄLSOARBETET PÅ VÄLKOMMASKOLAN ÄR ALLAS ANSVAR Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och ska stödja elevens

Läs mer