GÖTEBORGS \~\ FÖR GÖTEBORG. liedlljnd & L1~'1)SKOG.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GÖTEBORGS \~\ FÖR GÖTEBORG. liedlljnd & L1~'1)SKOG."

Transkript

1 GÖTEBORGS FÖR \\ \ GÖTEBORG. liedlljnd & L1'1)SKOG.

2 Denna Industri och adresskalender för Göteborgs stad är skannad och framställd av Stadsbyggnadskontorets arkiv i Göteborg. Adresskalendern är skannad i 300 dpi svartvitt och beskuren för att minska storleken samt för att möjliggöra tillgänglighet över Internet. Den digitala filen har OCR skannats, vilket gör att kalendern är fritextsökbar. Fel i fritext sökningar kan förekomma. Se sökfunktionen främst som ett hjälpmedel att snabbt och enkelt gå igenom texten. Syftet med Göteborgs Stadsbyggnadskontors skanning av industri - och adresskalendrar är att skapa ett komplement till våra historiska kartprodukter vilka finns tillgängliga på Internet, och utgöra en grund för egen forskning om Göteborg. Har ni synpunkter eller åsikter tillgängliga filer eller produkter kan ni skicka dessa via e-post till: arkiv@sbk.goteborg.se

3

4 Förord. TRYCKT HOS HEDLUND &; LINDSKOG, Den Kalender' föl Götebor'gs Stad, som här'med qver'lemnas den benägna Allmänheten, bör' i sin mån betmlctas såsom ett och äl' i många afseenden ett hastvl31'k. Uppmanad fr'ån hall, att utgifva en Adress-Kalender' för' staden, hvamf man stod behoj, var' under'tecknad villig att för'etaga ver'ket, med att dermed kunde för'enas en Annons-l(alender', sorn bur'e kostnaden. Fmmställnin.qen r'önte mycket bifall och under så att en mängd statistiska uppgijter ansågos Dessa hqfua dock måst hopsamlas på den hafva utan tvifvel många annat misstag insmugit ny drgång, sorn mötes med uppmuntran. Att erhålla gtatistiska afdelningen aj kalendern så pass fullständig som den var'it möjl(qt genom den utmärkta välvilja, hvarmed hos hvilka Utgifvaren begärt upplysningar,.qått önfcr,>in!lar till mötes, ehur'u detta q/ra varit förenadt med ic1ce ob"i,zj(iliflt besvär'. Det är Utgifumoen en kär pligt, att derjör' crjlägga och förbindliga tacksägelse. planens för'sta uppgömnde var det meningen, att kalendem kwma säljas Mftad till 1 Rdr' Rys. Då likväl omfånget Jlem ark stör'roe än man./i'ån bör:jan beräknade, samt dessen lithografiemcz kar'ta tillkommit, hoppas man, att det ökade id skall anses qvenlrzfvet. Kalendern kommer att i vissa 'ajldsorter utdelas gratis, så att under' alla förhållanden hela upplagan (2000 e.cc.) skall blifva spridd, en upplysning, som man för annonskull anser szq böra meddela.

5 Aclress-Kalendern är uteslutande utarbetad aj Hr A. Berg, utgifvare till de två sednast härstädes utleomna Adress-Kalendrarne, efter cle blanketter, som bli/vit ingifne till innevarande års mantalsoch sleattskrifning, hvilket besvärliga arbete svårligen varit utförbart annat än mecl Ffer'r lrlantalsleommissariens godhetijitlla medgifvande. Här bör tillilea anmärkas, att alla adresser äro upptagna eftel' de nya husnurmnema, för hvilleet ändamål leai'tor måst uppgöms öfver alla stadens,qator, med anteckning hvilka nummer efter' den gamla o1'clningen (som blifvit jöijd vid mantalsförtecleningame) motsvam de nya. - jilrån JVlajorna hafva inga andra adresser blifvit upptagna än jör personer, som ingifvit sina uppgifter till mantalss!crifningen i staden. Upplysningw' till rättande cif möjligen gjorda misstag eller till leomplettemnde aj ojiillständiga uppgifter, emottagas tacksamiigen aj U(qifuarne. Göteborg ifebl' S. A. Hedlund. A. Aclministration. Aclress-Kalencler. Affärslif. Allmänna byggnacler.. Apothek. Arbetare-bostäcler. Arbetshuset, nya.... Artillerikasernen.... Artilleri-regemente, stat Assumnee-föreningar B. Bankväsen Barnhus, Stadens... 35, " IfriIl1Urare-sanlh:ts. Barmuorskor. " unclervisn.-anstalt för Begrafningsplats, Stad:s allm. Belägenhet, gator och torg. Bergningskorps, frivillig * Bibelsällskap, Göteborgs Stifts d:o biträdes. Bildnings-Cirkel... :. Borgerskapets Herrar Aldste Bostäder för den mindre bemedlade arbetsklassen 38, Brandkorps, frivilliga... Brandstodskommitte för LösöreTl. Bröclra-Societetens flickskola nya Regi.stere Sid c. Carl Johans församling. Cellfängelse Chalmerska Slöjdskolan Christinm el. Tyska försami. församl. folkskola " kyrka D. Diligensen.. Donerade fonder Drätselkommissionen. E. Elektriska Telegrafverket E,lem.-Lärov., Högre, G:borgs Elementarskolan, privata Engelska församlingen.. :Fabriksförenillg " skola Eabriksrörelse. :Fabriksstämpelkontor Fattiges Vänner, Sällskap " skola :Fattighus, stadens d:o d:o forsamling d:o d:o kyrka. Fattigforsörjn., Stadens allm. Flottan, Göteborgs depgt :Folkskoltirare-Seminarium G ;,.

6 Sjömanssitllskapet. Skeppsklarerare mäklare och Stads- Skjutskontoret. :Fruntimmersförening för den Inre Inissioncn.. linmtim. - föreningens :Flickskola..,. :Förstäder till Göteborg Go Garnisonsförsamlingen Gasakticholag... Gatornas omläggning, unclcrhåll och helysning.. Gustaf Adolfs Torg:.. Gustaf Adolfs-Stifr;:Lcn Gustavi_ eller DOll'b-r),:an Gustavi_ eller lj0111k"\ti;:ofih's. d:o (]:o folkskola. Göta Arrillerlreg,c'm,cIl.rc Göthilda-Srifrelscn... d:o skola n. Haga, Vestra, Östra o. Nya Hamn- och mfstyrelsen IIanmhevakningon. Handel. Handels-}'örcning:cn Handcls-Insrirm.. I-Iandtverkerier. IIandtvcrks-:FöreninQ cn. IIandtvcrksskolnn. :.. Harmoniska Sällskapet. Hospital, Göteborgs... Hushållnings-Sällskap, I"äners Hypotheks-:Förelling, Länets samt Elfsborgs Litns llled Dalsland. Ingeniörkorpsen.. Inqv,,, tcringsko!ylmissionen Illvilnare. Sid , III. 7l I , Jagtsiillskapet J ern- och MetallvåQ'en.. J'ernvägsbyggnad, S'tatens Po Ho Karantäns-Kommissionen Kjellhergska ]<'liekskolan. Klippans Kapell... Kommendantshnset. Konsistorium '.. IConstföreningen Konsuler, friimll1allde makters Kronhuset. Kronprinsens Husarer Kustbevakningen. L. Pantlåneinritttning Pensions-anstalt f. tjenstehjon 126. PenSions-inrättning i G:horg Sid Landtmätcri-Staten Landtstaten Lotssraten... " I,ånekontor, Uikets Ständers.Lit!mre, stadens. 79. Läkare-Sällskap U. J\:Iagistratcn Meijerbergska LiLroanstalten IJ:1litärsraten Missions-Sällskapet Iosaiska försanl1ingen Mnsenm, Naturhistoriska 140. N. Nattbcvukningskorps Xavigationssko!a.. Nya kyrkan i Haga Poliskammaren Post- o. kommunikationsväsen Postkontoret. d:o Tahell Privathanken Prins Oskars Skola R. Real-GYlllnasium Residenset Rådhuset. Uådhusrättens afclelningar. Uitddnings_Institutet Ritclclningshemmet S. Sammanskottskassan Sjukhus, Stadens " Allm. o. Sahlgrenska " " "byggnad " Garnisons- Sjuksköterskor Sjö-Assumnee-förening. Sjömanshuset Slöjdföreningens Skola Småbarnsskolan. Sid Sparhanken Sid. 81. Sprutor, stadens ;),. Stadcns grundläggning o. öden 1. Stampen 17. Staclskassan, Sundhetsnämnden 93. T. Theatern, nya. 36. Tidningar 149. Tull- och Tolagskammaren 76. Tullkammarhuset 32. Tritdgårcls-Föreningen 145. Tritdgårcls-I<'öreningens fitlt 40. Trädgårclsrnitstare_JTörening 146. V. Vattenlednings-Direktion. 56. Vattenreservoiren. 36. Vetenskaps_ och Vitterhets_ Samhället Vetenskapens Vänner 141. Väg- och :Fitrjanläggningen, Direktion 62. Willinslm Skolan 110. ö. Öm och sedlig modersvårcl, Sällskap f. uppnmntnlilcle af 128.

7 Göteborg. Stadens grundläggning och öden. Svenska väldet, som nu mot vester och söder likasom mot öster egersina af naturen sjelf utstakade gränser, nernligen hafvet, var ännu för två hundra ål' sedan nästan utestängdt från nordsjön och derigenom äfven från en friare gemenskap med verldens handlande nationer; dess enda beröringspunkt med Atlantiska oceanen var, om man frånräknar det af Danmark beherrskade Öresund, den mellan Bohuslän och Halland inklämda vestligaste delen af IVestergölhland med en kuststräcka af omkring tvenne mil. Att Sveriges regenter tidigt insågo vigten af denna besittning och sökte betrygga den mot grannriket Danmarks afsigter, finner man af de temligen talrika fästningsverk, hvarmed denna landsdel sedan uråldriga tider varit späckad; men nttgon större fördel af densammas gynnsamma belägenhet för sjöfarten kunde Sverige då icke påräkna, ty här, om någonstädes, måste tummelplatsen blifva för de tärande brödrafolkens väpnade skaror, och det behöfdes blott, att de första spåren till en uppblomstrande handel visade sig, för att väcka den ömsesidiga afundsjukan och kasta krigets brandfaklor öfver nejden. Först sedan Sverige genom Roeskildska freden 1658 korn i besittning af Skåne, Halland och Bohuslan blef ett lyckligare förhållande möjligt. De äldre handelsplatser - det nuvarande Göteborgs föregångare - genom hvilka Sverige stått i förbindelse med westeriänderna, hafva varit

8 2 Gamla Lödöse, en urgammal stad, belägen "id Göta-'elf temligen djupt inne i W estergötland. Gamla Lödöse synes i början af medeltiden hafva varit en blomstrande stad, som täflat med Kongelf (Kongahäll) i rikedom och betydelse. Men i böj;jan af fjortonde århundradet blef staden under kriget mellan konung Birger och hans bröder uppbränd af desse sednare och kunde dcrefter ej hemta sig, helst som norska fästningen Bohus försvårade dess förbindelse med hafvet. Sina stadsprivilegier behöll dock Gamla Lödöse ända till 1646, då de upphiijdes och platsen således d e j u r e blef hvad den d e facto länge varit: en bondby; Elfsb01'PS stad, anlagd troligen i medlet af femtonhundratalet omkring den vida äldre G'llnla Elfsborgs fästning. Staden, som delade de skiftande krigshänc1b1ser, nlstningcn var underkastad, kunde aldrig uppbringas till villmåga. T,-enne gånger ödelagd under fejderna med Danmark, lefde den ett så tynande lif, att man knappt kan säga, när den egentligen upphörde att vara till. Sedan Nya Elfsborgs fii.tning blih-it färdig, raserades Gamla Elfsborgs fäste år 1660; stadens innevånare synas vid den tiden endast hafva bestått af garnisonens familjer och några handtverkare. Några spår af Gamla Elfsborgs fäste kunna ännu ses mellan Röda Sten och Klippan; det var återförvärfvandet af dessa stenhopal', som kostade Sverge det dryga penningoffer, hvilket under namn af "Elfsborgs lösen" länge tyngde på det skattdragande folket; Nya Lödöse, anlagd under Karl Knutsons eller Sten Sture den äldres tid. Anläggarens aisigt var utan tvifvel, att det Nya Lödöse genom sitt förm{ll1ligare och mer oberoende läge skulle blifva hvad Gamla Lödöse förr varit, och Gustaf vyasa, som förlänade staden stora förmåner, tyckes i böljan hyst samma hopp. Men detta blef aldrig uppfyldt till följd af dels de oupphörliga brödrafjderna, dels, såsom det vill synas, bristande organisation och mindre god anda bland innevånarne sjelfva. Gustaf, som slutligen fick stort misshag för dem med anledning af deras oordentlighet i handel och vandel och i ett af sina kongliga bref med en öppenhet, som i vår tids om. ciella handlingar är utan exempel, kallar dem rent ut "en hoop svin", bcfallde år 1544, att innevånal'l1e skulle flytta till Elfsborg, hvilket ock, ehuru med mycken motsträfvighet från deras sida, skedde; men sedan Elfsborg år 1563 blef sköflac1t af Danskarne, återfick Nya Lödöse sina privilegier år Stadens handel blef dock aldrig af någon betydenhet..år 1611 eröfrades den af Danskarne, men återtogs samma år af Svenskarne, som nedhöggo den danska besättningen och i sin förstörelseifver uppbrände staden. Nya Lödöses föga lysande historia slutade dermed, att konung Gustaf II Adolf år 1619 befallde dess borgare att :fiytta till det af honom anlagda nya Göteborg; men trogna sina gamla husgudar stretade dessc i det längsta del'emot; ännu 1624 bodde åtskilliga qvar, men blefvo då med våld nödgade att :fiytta genom ett rigoröst kungligt beslut, som bemyndigade stadsråclet i Göteborg att nedrifva deras hus. På Nya Lödöses plats är den nu så kallade G a mi e s t a d e n belägen; Götebor,q på Hisingen..År 1607 anlade Karl IX. på Hisingen miclt emot Gamla Elfsborg en stad, som fick namnet Göteborg och redan under de första ären af sin tillvaro erhöll en sådan blomstring och utvecklad handel, att den väckte Dansknrnes afund och blef ett af hufvudföremålen för deras anfallsoperationer under det krig, som Gustaf Adolf ärfde efter sin fader. Stadens öde beseglades, då Elfsborgs fäste år1612 efter hjeltemodigt motstånd föll i Danskarnes händer: den blef intagen och förstörd. Sedan fred slutits, gjordes visserligen en böl:jan till stadens återuppbyggande, men arbetet inställdes, sedan konung Gustaf II Adolf beslutat anhigga en ny stad på en plats närmare utloppet än Nya Lödöse och tryggare mot fiender, än den förra, som var belägen på en ö, af hvilken Danskarne till en del ännu voro i besittning. Denna nya stad blef D e t n u vara n d e Göteborg. Samme hjeltekonung, som för första gången lät Sveriges tunga svärd falla i Europas vågskål och med sina fåtaliga skaror för alltid häfdade tankefrihetens rätt i vår verldsdel gentemot Europas mägtigaste 3

9 5 stat, samvetstvångets representant, det romerskt-tyska kejsardömet, samme konung blef det förbehållet att vid Sveriges vesti'a kust slutligen grunda ett säkert och stadigvaran?e bålverk för dess fredliga gemenskap med andra nationer. Ar 1618 besåg konungen stället och fastställde det nya Göteborgs läge; redan följande år utfäl'dades dess interimsprivilegier, och borgerskapet i Nya Lödöse, likasom det i den förstörda staden på Hisingen, hvilket till en del bestod af idoga och företagsamma holländska immigranter, anbefalldes att dit inflytta. År 1621 erhöll staden sina egentliga privilegier, hvilkas liberala grundsatser tydligen syftade att åstadkomma en snar och liflig uppblomstring af handel och näringar. Sexton års fullkomlig skattefrihet, fri handel utan tull och licent på alla svenska, finska och lifländska sjöstäder, halfva tullinkomsten af allt, hvad främlingar, som ej hade borgarerätt i staden, förde dit eller derifrån, rättighet att slå mynt, betydliga stadsegor,*) en ganska sjelfständig, efter holländskt mönster inrättad stadsadministration o. s. v., allt detta var egnadt att till Göteborg draga icke blott hvad Sverige sjeh, utan äfven något af hvad utlandet egde i företagsamma, på handeln riktade krafter. Framför allt åsyftade Gustaf Adolf att till sin nya stad locka köpmän och näringsidkare af det fria och idoga holländska folket, som då var verldens förnämsta handlande nation, för att med exempel af flit, ordning och verksamhet föregå Svenskarne, hvilkas nationallynne han väl visste vara mera riktadt på det äfventyrliga, det hastiga förvärfvandet och det ännu hastigare förslösandet, än på en jemn, stilla och ihärdig flit. Vid Göteborgs anläggning valdes derför de holländska städerna till mönster, styrelsen inrättades i likhet med dessa städers, och alla officiella handlingar skulle författas såväl på holländska som Pt svenska. Att dessa åtgärder egde sin åsyftade verkan finner man deraj, att en af stadens betydligare gator ännu, *) Kronan skänkte till Göteborg Nya Lödöses egor och allt hvad kronan egde i Säfverlals härad och fögderi, Alingsås skog, Mölndals ström med tillhörigheter, fritt fiske i elfven och skärgården m. m. efter sina fordna bebyggare, kallas Holländaregatan; likaledes är den kanal, som leder Mölndalsåns vatten till staden, gräfd af holländska bönder, dem Gustaf Adolf, äfven i andra riktningar mån om näringarnes utveckling, inkallat, för att lära våra landtbrukare det holländska sättet att bereda smör och ost. J emte Holländarne inflyttade äfven en så betydlig mängd Tyskar, att de grundade en egen församling med kyrka och skola. r öfver 20 år hade det uppvexande samhället tid att, ostördt af krigens häl:jningar, utveckla sina krafter. Krigets åskor rullade jerran från dess ängder, öfver Tysklands fält. Men toif år efter Gustaf Adolfs död vid Li'ltzen uppstego de, sedan Danmark blifvit inblandadt i trettioåriga krigets virrvarr, äfven öfver Göteborgs synrand; medan Torstenssons skaror öfversvämmade danska halfön, sökte Danmarks konung Christian rv att genom eröfring af det blomstrande Göteborg bringa krigets vågskålar i jemnvigt. Sedan ett försök att eröfra Gamla Elfsborg, stadens enda värn mot sjösidan, misslyckats, ämnade Christian att med de norsk-danska tl'l,pper, som under Hannibal Sehesteds befäl stodu i Bohuslän, företaga en ordentlig belägring af Göteborg, men sedan många förberedelser blifvit träffade och konungen sjelf friill Ramberget på Hisingen rekognoscerat staden, måste han, efter en fruktlös uppmaning till innevånarne att kapitulera, afstå från företaget, dels emedan han fruktade att blifva innestängd af den väntade De-Geerska flottan, dels emedan vigtiga underrättelser åtel!i;:allade honom till Seland. Danskarne fortforo emellertid att blokera elfven och från Hisingen företaga ströftåg i stadens grannskap, till dess L a r s JC a g g i spetsen för 1700 man fördref dem från ön. Följande året ämnade fienden åter till lands och sjös operera mot staden, IlJen till sjös höll svenske amiralen Ankarhjelm (Mats Thyssen) danska flottan i schack, och H an n i b a l S e h e s t e el, som inbrutit i VVestergötland, men genom Lars Kaggs infall i Bohuslän nödgats draga sig tillbaka, blef under återtåget illa tilltygad af Ale1>öndernas guel'illahopar och slutligen angripen

10 G och Hlagen af Harald Stake på Ranängen helt nära G.öteborg (bakom fattighuset och nuvarande Svenske Kyrkogården) ::\Ied sitt återstående folk drog sig Sehested öfvel' Hisingen till Bohus, som Kaggen gjorde sig i ol(lning att belägra, då freden i Brömsebro, hvarigenom Sverige bland annat erhöll Halland på 26 år, afbröt krigsoperationerna. Efter förloppet af de i privilegierna utfilstade 16 frihetsåren blefvo stadens inkomster betydligt förknappade ; dertill kom, att det ofvan omtalade kriget störde handeln och kräfde hetydliga penningoffer af innevånarne. Den store rikskanslern (Axel Oxenstierna) sökte visserligen komma staden till hjelp och anslog vissa inkomster åt dess kassa, men det blef först under Karl Gustafs regering, som en mer o-vnnsam' tidpunkt inträffade föl' Göteborgs utveeklino', Denneo'konuno' hade en. b b klar blick för stadens stora betydelse för N orden handel: ja, d planer, denne djerfve eröfrare utkastade föl' befrämjan det ai Göteborgs blomstring, Voro så storartade, att man känner sig frestad antaga dem hafva stått i samband med det stora politiska mål, som alltid föresväfvade honom: det att förena dc tre skandinaviska rikena under en spira. Göteboro' skulle dä till följd ;Jf' sitt gynnsamma, i ordets egentliga bemiil kelse skandinaviska Iiige, blif,-a medelpunkten föl' de tre rikel:as iuternationella och verldshandel; ja må/lända ingick d: l hans plan. att dit förlägga regeringen och sillunda upphoja Goteborg till de tre förenade rikenas llllfvudstad. Verldshändelsernas gång och hjeltens död uppsköto utförandet af denna plan till en annan tid OC]1 hafva föreskrifvit det andra och bättre medel än svärdet. De förmåner, Karl Gustaf beviljade Göteboro'. vittna emellertid på ett shlende sätt om den tidens förvänd, våldsamla, mot privaträtt och sund statsckonomi lika fiendtliga regenngsgrundsatser. För att draga handeln till Göteboro-, bröfvades sulderna i Bohuslän o(:h Hal1ani1, med undant:g af JHilrstrand. deras stapelrätt, Bohusläns och fldlands allmoge förbjöds att idka sjöfart, I\ongelf skulle alldeles ödeläggas och endast några handtverkare Li qvarstanna c1cr- städes för garnisonens il. Bohus behof, tolag skulle erläggas i Bohusläns städer, iifven i dem, som förut derifrån varit befriade, och tolagsinkomsten tillfalla - Göteborg! Denna sista.rättighet" erhöll Göteborg iii' 1660, kort efter att Karl Gustaf. som här församlat rikets ständer omkring sig, aflidit. Kar:l XI, som föröfrigt vid flera tillfällen visade varmt nit för Göteboro-s förkofran och frikostig,t kom el ss innevånare till hjelp, då tvenne svåra eldsvildol'kort efter hvarandra häl:jat deras samhälle, insåg dock det både orättvisa och oförståndiga i sådana privilegier och rnonopolier, samt upphäfde,hskilliga af desamma. Ickedestomindl'e beviljade äfven han Göteborg en nåd af SrL egen art, att vi i vår korta framställning af dess historia ej vija förbigil densamma; staden hade en skuld till kronan af 2000 daler silf"ennynt och sökte eftergift på denna summa' reo'erino-en ansåo' sio' ej böra beröfva kronan dessa medel, 'meno bef,llde derenot att Kongelf, Uddevalla och Marstrand si.;:nlle deltaga i skuldens betalning! För öfrigt var det Karl XI, som först gal' Göteborg en till alla dess enskiltheter ordnad förvaltning. Under denne konungs föl"sta regeringsill' hemsöktes åtel' vår vestnt.kust af krigeth häljningar. Att återeri5fra de Yid denna kust belägna landskaper, som Karl Gustafs svärd förenat med Sverige, samt förstöra Göteborg var målet för de krigsoperationer, som Danskarne från år 1675 tillochmed 1678 årligen, genom inbrott från Norge i Bohuslän, företogo. Tvenne gånger (i676 och 1678) framtrilngde Gyldenlöve ända till Hisingen och stod hotande i Göteborgs omedelbara grannskap, scdan han vid Quistrum besegrat Dela Gardie; tvenne gånger - den sista gången under danske konungen.s eget befäl - spelade Danskarnes kanoner från Hamberget och andra höjder mot staden, men de måste begge gångerna draga sig tillbaka med oförrättadt ärende. Vid det ena af dessa tillfällen företoo-o de sio- äfven att belägra Bohus, som under 38 dyo-n måste lthärda ett fruktansviirdt bombardemang, till dess rikamiralen S te n b o c k kom den hårdt ansatta fästningen till hjelp. Ehuru i spetsen för en till antalet underlägsen styrka, 7

11 8 lät han, för att visa sitt beslut att segra eller dö, uppbränna de farkoster, på hvilka han öfverfört sitt manskap till Hisingen. Den danska belägringskorpsen gjorde, störd i sina operationer mot fästningen, föga motstånd, utan uppbrände sitt läger och inskeppade sig till Uddevalla. De kring Göteborg dragna fästningsvallarne, som b3rjat uppföras redan vid stadens första anläggning, fullbordades under denna kritiska tidpunkt; år 1678 arbetades isynnerhet på desamma, medan Danskarne Voro sysselsatta med belägringen af Bohus. Göteborgs handel på främmande orter låg under dessa krigsår alldeles nere. Danska flottan kryssade i skiirgården och afskar förbindelsen med hafvet, tilldess den svenska eskadern under Sj ö blad biifvit tillräckligt förstärkt, föl' att nödga den upphäfva blokaden. Till någon märkligare sammanstötning dememellan kom det icke. Under Karl XII:s af oupphörliga krig upptagna regeringstid delade Göteborg med det öfriga landet den Mrda tidens ständigt ökade bördor och den vanmakt, som förorsakades af dess till det yttersta drifna kraftansträngning att på den europeiska krigsteatern upprätthålla sitt anseende gentemot ett fruktansvärdt förbund af fiendtliga grannar. Dessutom blef Göteborg nu såsom förut ett hufvudförerniil för de danska härarnes o;;h flottornas operationer. År 1711 inbröt Löwendal från Norge med 18,000 man, för att eröfra Marstrand och Göteborg, men då han ej understöddes från sjösidan af danska flottan, som fått order att segla till Pornmern, drog han sig tillbaka, utan att llafva uträttat något. Men vigtigare krigshändelser föreföllo åren , sedan Karl XII återkommit till fäderneslandet och hans vapen i Norge ville söka ersättning för sina iörluster på andra håll. Thordenskjold, en af Danmarks yppersta hjeltar, beslöt att från sjösidan framtränga till Göteborg. Efter ett misslyckadt försök att nattetid öfverraska Ny-Elfsborgs fästning, gjorde han mot densamma ett öppet anfall, men efter 5 tim- mars strid, hvarunder fästningen kraftigt understöddes af den tillfälligtvis närvarande svenska eskadern, milste Thordenskjold med förlust af två galerer söka öppna sjön. Detta afskräckte honom ej från ett nytt försök. Sedan Karlstens fästning 1719 fallit i hans händer, seglade han med en mägtig flotta till Ny-EIfsborg, lade sina kanonpråmar bakom den i fästningens grannskap belägna Aspholmen och öppnade ett förfärligt bombardement, som räekte trenne dagar och förvandlade största delen af fästningsverken till ruiner. Men fastän illa försedd med allt, vägrade den käcke kommendanten J o han Lilj e att gifva sig; ännu efter att fästningens fleste kanoner blifvit demonterade och besättningen till större delen nedskjuten, rustade han sig med s.itt återstående manskap bakom de nedrasade vallarne att emottaga de till stormning beredda Danskarne; då öf,erste Stael von Holstein utan andra ordres än sin egen pligtkänslas kom fästningen till hjelp. Under den följande natten uppförde öfverste Stael i största tysthet ett batteri på Hisingsstranden gentemot Aspholmen, och t,ang med dess viilriktade eld de danska kanonpråmarne att öfvergifva sin fcirdelaktiga ställning bakom nämnde holme. Thordenskjold fortsatte ej striden, utan seglade till Marstrand, qvarlemnande en flottilj för att. blockera inloppet till Göteborg. Denna flottilj blef tagen af Svenskarne, men genom ett utomordentligt vågstycke kort derefter, till större delen, återtagen af Thordenskjold, som en natt med några lätta fartyg smög förbi Elfsborg. Detta var den sista krigshändelsen under denna kampanj; straxt derefter blef fred sluten. N u kom för Sverige en period, den så kallade Frihetstiden, som var föga glänsande i politiskt hänseende, men desto lyckligare och gynnsammare för fredens värf och förkofrandet af landets djupt skakade ekonomiska ställning. Handel, industri och åkerbruk flngo nytt lif, befrämjade genom regeringsgrundsatser, som i national-ekonomiskt hänseende voro ganska förträffliga och liberala, jemnförc1a med förra tiders förvända åtgärder. Göteborg förlorade visserligen åtskilliga förmåner, som föregående regeringar beviljat detsamma, och 9

12 10 nem förfärliga eldsvådor hiilade staden,") men detta kunde "j hindra dess utreciding till en i Sverige ditintills osedd blomstring och välmåga. Förstäderna Haga och l\fasthugget räkna från denna tid sin egentliga uppkomst, flera allmännyttiga stiftelser grundlades, och storartade handelsföretag kon11no i gång. Ostindiska handeln oeh det under denna period högst betydliga s i Ilfi s k e t med dess binäringar gmvo lit' td export, import och penningolllsättning i Göteborg; utförseln af jern och bräder fdien dess nclderlag fördubblades. Inga händelser af större politisk betydelse äro under tlen:ut tid förknippade med GÖteb()rgs historia. Dock förtjenar nämnas, att spår till jäsning inom Göteborgs borgerskap yppades under {n'ct 1743, med auledning af thronföljal'evalel Vi reta, att dalalimogen grep ti!! vapen för att genomcli'ifra valet af en dansk prins. Göteborgs innevimare synas bafva delat samma sympatier; uppsprungen ur roten af vigtiga materiella intressen, möter oss således här den första morgonrörelsen af den ide, som jemnt hundra år derefter skulle vakna till fullt medvetet lif. Göteborgs lyckliga tid fortfor äfren under Gustaf III:s regering. Atskilliga anstalter till stadens prydnad och nytta - blan,,! andra dess vattenledning - bära vittne härom. :Först mot slutet af nämnde konungs styrelse hafva dess häfder att omtala nya krigs1jändelser - intill våra dagar de sista, som timat i dess n"jder, Gustaf hade utan Rikets Ständers hörande, således i strid med Sveriges dåvarande statsförfattning, börjat 1788 års krig med Ryssland. Danska kabinettet, som uppriktigt önskade fredens bibehållande mellan de nordiska magterna, emedan dess handel häraf var beroende, såg sig härigenom nöd- *) )..1' 1721 ncdbl'nnno domkyrkan.. gymnasiibyggningen och 213 hus; ål' 1746 Tyska Kyrkan, flera publika och 196 enskilta.!ms, beliigne mellan Stora och Lilla Bommen, mellan Norra stora och Ostra Hamngatorna (denna eldsvåda gaf anledning till brandvaktskorpsens inrättande); ål' 1758 stadshuset, tullhuset, artillerityghuset samt öfver 100 privata hus i samma stadsdel.!t:!"kadt att gripa till vapen och med stöd af 1773 års traktat i!,')rena sig med Ryssland mot Sverige, så mycket mer som!lfiiimnda kabinett hade skiil att frukta Gustafs kända planer på Norge. Vnder befäl af prinsen af Hessen inbröt'} 9,;,)00 Norrmiin i l'3obns län. Hela vestl'a delen af riket var så godt som utblottadt på trupper, och sedan en liten svensk trnppafdelnin? (800 man), som uppstälts vid Q v i stru m, efter käckt motsttlnd blifvit slagen af den tiodubbelt öfverlägsne fh,nden, yar vägen till Göteborg öppen. oeh staden tyddes ej knnna riiddas. Prinsen af Hessen tågade till Uddevalla, lät general Mansbnoh besätta vvenersborg och framsköt en annan korps till KongeIf. I Göteborg rådde största förskräckelse; staden nu' väl försedd med vallar, men på dem flums ej en enda brukbar kanon. Många innevånare flydde. Men nu ankom helt oförmodadt konung Gustaf sjelf till stallen, sammankallac1e borgerskapet ooh uppmanade det till modigt försvar, l-lans närvaro ooh hans ord hänförde alla, borgerskapet sammansköt penningar till en krigskassa och arbetade natt och dag på fästningaverken, som snart voro i goelt skick. Småningom anlände äh'en åtskilliga regementer till de försvarande:; förstärkning.. Danske generalen uppfordrade staden, men Gustaf syarade. att elen ej ämnade gifva sig. En dansk flotta förenade sig med elen ryska eskader, som låg i sundet, och hotade GijteLorg äfven till sjös. :Men nu, i det afgörande ögonblicket, förklarade Gustafs vän ooh beundrarc, engelske ministern E Il i ot tillika med den preussiske, att om Danskarne ioke genast utrymde Sverige, skulle en engebk flotta bombardera Köpenhamn och en preussisk här infalla i Holstein. Detta verkade; prinsen af Hessen drog sig tillbaka, ooh GötebOl'g val' räddadt. Efter denna tid visar Göteborgs historia en fredlig, af politiska stormar terniigen ostiird utveokling, blott alltför ofta hämmad af elds,'åc1or och kolerans besök. Sådane hiiiade åren 1792 {då 110 byggnacler i treclje qyarteret uppbruuno), 1793 Ul Qvarnherget), (vid lilla Bommen), 1802 (då nästan hela andra qvarteret, den vaokra domkyrkan, judiska synagogan, fri- 11

13 12 murareiogen och 179 privata hus lades i aska), 1804 (då 200 hus, belägne å Otterhällan och i nedra delen af l:sta qvarteret förstördes), 1813 (i fjerde qvarteret), 1820 (då icke mindre än tre eldsvådor härjade) och 1823 (då 83 hus i grannskapet af barlastkajen nedhrunno). År 1809 drabbades riket och serskilt Bohus läns innevånare och Göteborgs handel af ett svårt slag, i det att sillen från detta år upphörde att i betydligare mängd besöka våra vestra kuster. För ögonblicket var detta slag mindre kännbart för Göteborg, emedan jnst vid denna tid det så kallade kon. tinentalsystemet, genom hvilket Napoleon sökte utestänga engelska flaggan från fastlandets hamnar, gjorde Göteborg till nederlagsort för kolonialvarorna och dit öfverflyttade nästan hela den transitohandel, hvaraf Köpenhamn samt andra Nordsjö- och Östersjöstäder varit i besittning. Ehurn den privilegierade ostindiska handeln, som en tid betydligt riktat staden, måst afstanna, var den kommerciella verksamheten utomordentligt stor under åren 1809 och Antalet af utländska fartyg, som hesökte vår 11amn, var dubbelt större än hvad det ditintills, äfven under lyckliga år, varit. Visserligen nödgades Sverige sistnämnda år att biträda kontinentalsystemet och förklara England krig; men England fann tillriickligt många hamnar inom vår skärgård, och handeln fortgick i smyg lika lifligt som förut. När kontinentalsystemet upphörde, försvann naturligtvis äfven denna lyckliga, men på onaturliga förhållanden grundade konjunktur, och Göteborgs affärsrörelse rttkade en tid i stockning, ur hvilken den likväl snart befriade sig. Sedan 1807 har Göteborg upphört att vara en befästad stad, hvartill dess läge mellan dominerande höjder ej heller gör det lämpligt. Gustaf IV Adolf skänkte detta ål' till staden fästningslinierna från St. Eriks bastion till Badstugubastionen. Samma år böljade raseringen. Stadens vexande" omfång måste för öfrigt gjort denna åtgärd förr eller sednare nödvändig. Der fästningsvallarne stått, höja sig präktiga qvarter, som snart torde utsträcka sig på andra sidan vallgrafven. Långs dennas yttre sida draga sig nu trädgårdsföreningen och nya almen. Göteborgs belägenhet, gator och torg. Följande med sin ena gräns-sida utåt Göta-elfs strand, omkring {- mil från denna elfs utlopp i hafvet, alltifdn Pustervik till Gullbergsvass, utbreder sig den egentliga stadens yta åt sydost, uti ett temligen regulicrt halfcirkelsegment, hvilande på förenämnde gränslinea. Denna yta, som uppgår till omkring 250 tunnland (3- mill. qvadr. alnar eller omkring -r/u qvadr. mil), genomskäres först i öster och vester af en kanal,. som utlöper i Göta elf, kallad S t o r a H a m n k a n a l e n, hvilken delar staden i tvenne delar, den norra och södra. Vertikalt mot denna kanal genomskäres staden af Östra Hamnkanal e n, utgående från Vallgrafven och äfvenledes utlöpande i Göta elf. I jemnbredd med sistnämnde kanal löper Vestra Hamnkanalen, utlöpande i Stora Hamnkanalen och genom tvenne hvalf förenad med vallgrafven. Omkring stadens periferi gå Vallgrafvarne, af hvilka en del numera, tillföljd af jernvägsanläggningen, blifvit igenfyllda. Vattnet till alla dessa kanaler och grafvar införes genom Fattighusån ifrån Mölndals-å. Stora och Östra hamnkanalerna utlöpa i elfven, den förra vid Stora, den sednare vid Lilla Bommen, så kallade ifrån den tid, då dessa hamnar nattetid tillstängdes med tullbommar. Båda kanalerna äro försedda med en solid beklädnad af huggen sten. Vestra Hamnkanalen håller just på att förses med en liknande beklädnad, sedan förslaget, att betäcka kanalen med en hvalfbyggnad och förvandla ytan till en promenadplats, icke kunnat genomdrifvas. Utmed Stora Hamnkanalen löpa stadens förnämsta gator, de af vackra byggnader omgifna, med goda trottoirer belagda S ö dra och Norra Ham nga t o r n a, den sednare sträckande sig ifrån Slussqvarnen ned till Stora 1?ommen, i en längd af omkr alnar. På ömse sidor om Ostra Hamnkanalen går

14 14 den likaledes vackra Ö s t r a H a m n g a t a n, från f. d. Gamle port till Lilla Bommen, uti en längd af 1080 alnar. Det kors, som nyssnämnda kanaler och utmed dem liggande gator bilda, utgör så att säga grundlinierna för Stadens anläggning. Parallelt med Norra och Södra Hamngatorna gå åt söder: Dr o tin i ngg,ttan, *) Kyrk ogatan, K u ngsgatan och Vallgatan, samt åt norr: Köpmansgatan, Sillgaj an, Kro n h nsgata n, S pan mål sgata n och Klä d press a rega to rn a. Af tvärgatorna, som gå parallelt med Östra Hamngatol'l1a, må nämnas: Korsgatan, Torggatan och Magazinsgatan. Till periferien höra: Larmgatorna, ()gtra och Södra, N y g a t o r n a, Stora och Lill>1 B a z a r gat a n, m. fl, de sistnämnda uppkomna på sednare tider, efter bebyggande! af de tomter, lwilka ford om tillhörde stadens fästningsyerk. Man kan säga, att stadens i visst fall förnämsta gata ännu återstår obygd, d. ä. den gata, som kommer att sträcka sig utåt Göta elf, fr!'m Pustervik tiii St. Eriks hörn, sedan den nu pågående, dyrbara kajbyggnaden blifvit fullbordad. Öfver kanalerna gå tillsammans 3 större och 14 mindre broar; af hvilka de förnämsta äro: Lejonbryggan och Kämpebryggan, båda så benämnda efter de figurer, med hvilka dessa bryggor i fordna tider voro prydda. Af Stadens Torg må först nämnas G ustaf Adolfs torg, omgifyet af Nya Börsbyggnaden, Rådhuset, Kommendantshuset, m. fi. På detta torg, som kan anses utgöra Stadens hjerta, upprestes den 18 Nov den Store Gustaf Adolfs Bilcbtod, gjuten i Bronz af B. E. Fo.qelberg, hvarefter äfven torget crhöll sitt namn. Detta torg, vid hvars ena sida, invid Östra hamnkanalen finnes en brunnsbyggnad, för afhemtandet af det källvatten, som ledes till staden ifrtm Kallehäckskiilla, utgjorde i förra tider Stadens förnämsta salutorg, i hvars närhet, vid Stora hamnkanalen, äfven fiskarbåtarne ') Kallas äfven l!olländaregatan, hvilket namll uppkommit dernf att den först blifvit bebyggd af Holländare. lade till och drefvo sin handel. Ar 1848 flyttades salutorget för de hufvudsakligaste landtmannaprodllkter till det då nyanlagda Kungstorget, beläget i närheten af Gamle Port. Detta rymliga torg begränsas mot Vallgrafven utaf en följd af Bazarbyggnader. Samtidigt med salutorgets flyttning hit, flyttades platsen för Fiskflotten till F i s k t o r g. t, beläget vid Vallgrafven, nära dess utlopp i Pllstcrvik. -- Ofriga torg äro: Lill a Torget, bildadt af deu vinkel, hvari Stora Hanmkanalen böjer sig, sedan den förenats med den vestra. Häl' försäljas allehanda möbler, tillverkade på landet. K a s e r n t o 1' get, utanför Artilleriets kasernbyggnad; St. Eriks torg, mellan Lilla Bommen och St. Eriks hörn. Då den nu här nära fulländade kajbyggnaden och igenfyllningen blir fullbordad, blifver detta torg ganska rymligt. Vid dess vestra sida höjer sig det nya Cel!fängelsets storartade byggnad. Torgets södra sida kommer att genomskiiras af den bibana till jernvägen, som kommer att löpa utefter den nya hamnen. Drottningtorget, belägct på gränsen till Stampen. Till öppna platser inom Staden kunna utomdess räknas: Stora Otterhällan, ett temligen högt, med småhus bebyggdt berg, som höjer sig ganska lmltlt sydost om Stora Badhusgatan. På bergets spets befinnes den telegraf, som st!'lr i förbindelse med telegraferna uutt Skiirgården, för att annonsera ankommande fartyg. Lilla Otterhällan, på hvars höjd ett nytt storartadt Tyghus för G-öta Artilleri nu är under byggnad. Qv arn b erg e t, den fordna lilla Otterhällan, som äger doll historiska märkvärdigheten, att, enligt traditionen, konung Gustaf Adolf härifrån utpekat Staden;; läge. Det företer nu en ganska vidsträckt obebyggd tomt, hvaraf en del bär spår af vackra, terassformiga trädgårdsanläggningar, hvilka utgöra den s. le Claessonska trädgården. Från alla dessa höjder erbjuda sig särdeles vackra vyer öfver Staden, med omgifningal', öfver till Hisingen med det dominerande Ramberget, npp,lt elfven och längt bort utåt skärgården. Brunnsparken, belägen öster om Lejonbron, mellan Stora Hamnkanalen och Södra Hamngatan, planterad med vackra träd, hvilka som- 15

15 16 martiden erbjuda en angenäm tillflygtsort. r:laten, som fordom varit upplåten för jernvågen, har erål,lt ltt nuv. namn af den vid dess ena sida belägna Brunnsmrattnmgen. Öppna platser utom vall?rafarne ro: rä.dgårdsföre n i n g e n s f ä l t, sträckande SIg fran fattighusan tlll..den punt, der gamla och nya alleerna korsa hvarandra, Faltet rbjuder P N ll' fl" å en areal af 18 tunnl. en mängd vackra pla.ntermgar. KunO'sparken, mellan Kungstorget och ya.a cen. "ar bygg f. n. Göteborgs nya Theaterhus. - VIdare stracka sig flera obebyggda öppa platser m:llan vallgrafvarne och Nya alleen, nedåt Pustervlk, platser, hvllka snart torde komma att uppmätas till nya tomter för taden......rundt omkring stadens sydbga omkret, lfra? pustervlk till Stampen, sträcker sig en vacker, platerldg af ubla alleer. På andra sidan om dessa allcer ltgga dels forstaerna Vestra, Östra och Nya Haga, dels stadens mer eller mmdre bebyggda landerier. GöteborO's Förstäder. j}lasthugget*), följande Göta elfs strand ifrån Pustervik till Stighergslid, omfattande en areal af omkr. 46 tunnl. Här gå tvenne större gator, Brea h Smala väo'en hvilka båda sammanlöpa ett stycke fran oc StigberO'sliden, " der, Stadens område slutar. D e ege? d omar, som ststa intill sjön, kallas "Hamnar"; här äro nembgen gnom pålverk och fyllning byggda upplagsplatser -. est for bräder och plankor, -- hvilka merändels hafva sm:1 :nloppkanaler, eller hamnar, hvari båtar och pråmar kunna hgga val skyddade..,.. Såsom på siitt och vis en fortsättnmg af Masthugget strckel' sig ofvan Stigbergslid M aj o r n a eller Carl J ohas forsamlino' hvilken trakt, ehuru bebyggd såsom stad och dnfvande handetoch allehanda yrken, dock icke är med Göteb?rg föl: enad, eller ens äger egna Stadsrättigheter. Blott sm pobs *) Har troligen sitt namn deraf, /tt har funnit,s god. skog" hvarpå skeppsbyggare haft sitt»masthygge' j mndre troligt, sasolu Granberg antager, deraf att här idkats skeppsbyggen. sträcker Göteborg öfver detta samhälle, hvars ansökan att blifva mecl Göteborg såsom en förstad förenad, dock denna gång väl icke lärer komma att förvägras. Majornas befolkning uppgick år 1856 till 8,000. Vid Majornas yttersta ända ligger den staden tillhöriga hamnen "Klippan", utgörande station för sjötullen. Annu längre bort, t mil från staden, ligger N y a Varfvet, utgörande depat för en clel af örlogsflottan. Vestra, Östra och Nya flaga, beliigna söder om staden, mellan nya alleen och den gamla fästnings-skansen»kronan", hvilken ligger på det temligen höga berg, som begränsar en del af Hagornas södra sida. Tillsammans bilda dessa förstäder en ganska regelbunden paralellogramm, af 25 tunnl. areal, hvilken genom de någorlunda raka gatorna är indelad i skäligen reguliera rutor. De hufvuc1sakliga gatorna äro: Landsvägsgatan, Mellangatan, Vestra Skansgatan, Nygatan, FrigångsgaEan, Bcrgsgatan, Sprängkullsgatan, Hussargatan, Skolgatan, Ostra Skansgatan, Alleegatan, Nygatan och Pihlgatan. Stampen, mellan fattighusån och Gullbergsvass, på en rymd af 20 tunnl. Förstadens snart sagdt enda gata, F a t ti g h u sga tan, sträcker sig utåt fattighusån och fortsättes sedermera förlji nya kyr kogården ända till närheten af den gamla skansen "Lejonet" <"). - Mellan Stampen och elfven utbreder sig den vidsträckta Gullbergs vass af närmare 200 tunnl. yta, öfver hvars södra kant jernvägen nu löper. Här öppnar sig ett stort fält för stadens naturliga utvidgning. *) Denna skans, som korresponderar med den midt emot liggande skansen "Kronan", har intagit platsen efter den historiskt bekante Gullbergs fästning, som tros varit byggd af Kon. Birger Magnusson, i början af 1300-talet, till en gränsfästning mot Norge. På Carl XI:s befallning förstördes sista lenmingarne af Gullberg och uppfördes i stället det torn, bvarom nu är fråga, och byars kanske största rnärkvärdio'het består deri, att man antager, det första grundtanken till Vauba;ska befästningssystemet är lånad ifrån det lilla tornet "Lejonet" och dess kamrat.kronan", Göteborgs»forts detaches". 2 17

16 18 Utom förstäderna omgifves Göteborg af ganska vidsträckta Landerier, upplåtna mot vissa afgifter dels på ett visst antal år, dels i innehafvarens eller dess arfvingars händer, så att legan blott kan ökas när lägenheten öfverlåtes till annan man. Dessa besittningar, som blifvit till staden redan vid dess grundläggning anslagna, uppgå med impedimenter till omkr. 2,300 tunnl. Sammanfattas hela Göteborgs stads område, inbegripande derunder Förstäder, l,anderier och G ullbergsvass, uppgår det, enligt G. Ljunggrens år 1855 utgifna karta, till 2,896 tunnl. eller omkring -Ii qvadratmil. Invånare. På den rymd, hvars grunddrag vi sålunda i korthet tecknat, bygga och bo f. n. omkring 26,000 menniskor*). (Vid mantalsskrifningen för år 1856 utgjorde befolkningen i Göteborg och dess förstäder 25,628 invånare*'*). Häri ingår dock j, såsom man en och annan gång funnit förblandadt, befolkningen i Majorna, som vid slutet af år 1856 uppgick till 7,998 personer.) Stadens handlande utgjorde 1855 ett antal af 573, deraf 33 fruntimmer. Handtverkarnes antal uppgick s. å. till 283 burskapsägande, med 287 gesäller, 435 lärlingar och 42 andra arbetare. Affärslif. Såsom det ligger i sakens natur, består det öfvervägande flertalet af Göteborgs befolkning af industriidkare. Af denna industri utgör h an d eln hufvuilmomentet, ehuru på sednare tider betydliga fabriksanläggningar hafva uppstått, af hvilka likväl de största ligga utom stadens om- *) År 1841 utgjorde folkmängden 17,893, " ,407, **) Tabellkommissionen beräknar Göteborgs stads innevånare för 1855 till 29,164, hvilken olikhet med mantalsuppgifterna sannolikt deraf att kommissioneu följt kyrkoböckerna, hvarigenom en del af befolkning, som blott tidtals här uppehåller sig, upptagits såsom stadigvarande innevånare. råde, företrädesvis i de h If. dals by l".. n en a mil härifrån beläo'na Möln-, 1var utmarkta vatte f Il b d b ypperlig drifkraft. Då de fl n a. ere a åt fabnkernn en förestås af kapitalister inom s.: h af de,a fabnker ägas och stisk beräknino' af Göteb'. o:g,. ora de, vid en stati-, b olgs a arshf, 1cke förbigås. F ör att lemna ett begre G" jande siffror angifvas: pp om oteborgs Handel må föl- T"lluppb"den i Göteborg utgjorde under åren' 180 l Bko ltdr ',. ls53... "",,2,123, "" 2,151,577. ls5"......" " 2,641,S16. o'.:",,3,253,000 t l I 186 uppgatt tjli" " 3,594,055: sam lar s utligen under Vexel-01nsältningen, som 1849 nt oro[. ar 1855 ökat sig nier iln dubbelt ell g? rn e 8,431,030 Rdr, hade under under 1856 till 23,556,071 ltdr allt o 17,967,027 Rdr och uppgick Vid 1856 års slut ilo'de G"t b'.. ken inhäftade skeppsljst ano'f:cljg, enjlgt hvad dess i slutet af bosammaulao'clt svåra l" "'t d'.en. hanclel.flotta af 143 fartyg om 'O, as ers rao'tjo"het V' d ls53 o ' Stael en 157 fartvo'. om "1,1"1 'O 'O I ars slut äo'de 1856 hafva llybyg.ts 3 f.,:;ll:m <lgc t 17,796.lilsters drägtighet. Under lilster. :Förolyekat ha'de < 5 Yi," 482 oeh mköpts S fartyg. om 1241 läster. Utomdess hat'va v"d ahl,yg om 611 och försålts 12 om 1'052 < J arvarande k' l ' 10 ångfartyg, demi ett om 80 h me -ajs m verkstilder byggts oe ett om 70 hastars kraft. Under ls56 hafva från t'k 102,817 lilster och t'kl u 11'1 'es orter inklar'erat" 1,691 fartvo' om. " ". arer'ats 554 om J" J 'O, verskjutande uncler år ls55 l tl:l', l '.aster, de sednare öf. 179 o bo. l, arerae e med 196 farty.. l "k aug i,tsresor, med ett lilstetal af 17,932.. g, m lera nadt år ls Den InkJarerade. 1, ,41S.... 1,166. inrikes skeppsfarten: Inklarerade fartyg. lilster. in' ls56 82S. 9, :. : : : : : : : , , , ,364. Utklarerade. 1,554. 1,358. 1,099. Utklarerade fartyg. läster. 1, ,635. 1, ,166. 1,30S. 14,868. 1,065. l J,

17 20 Göteborgs Eetpo?'t: J ern, Ska. Plankor, Bat- Bjelkar oeh Spiror oeh tins oeh Bräder, Sparrar, Master, tolfter. st. st. år , , ,731. 3, , , ,334. 2, , , ,951. 3, e:>". 220, , ,628. 4, , , ,830. 5,293. Af Spanmål exporterades ,729 tunnor; 1855 exporterades 355,99-1 tor samt ,389 tor. Exporten har för öfrigt bestått af: 4,8-10 skitit Oljekakor, 3,007 Uo. Ben, 2,928 Fil Färgmossa, 1,085 lto. Lumpor, 491 la. Beek, 179 l'!;o. Smör, 113 Uo. Ost, 1121/'0. Såpa, 1,342 tor Tjära, 772 tor Lingon, 1,044 kr Porter, 1,339 but. Punsch, 1,267,189 a. Bomull, 64,188 id. Toppsoeker, 12,228 id. Segeleluk, 3,429 rfo. Papp erstapeter, 91,544 (to. Tryck-, Koncept- och Tapetpapper, 37,945 tc. andra sorters Papper utom 2,293 io. Postpapper, 15,880 'bo. Horn, 11,440 io. Kimrök, 5,507 io. Snns, 9,240 io. liornspån, 1,850 io. beredda Hudar och Skinn, 800 loel Silfverarbeten, 48,195 st. Taksten, 25,900 Mursten, Tändstickor till ett värde af 95,975 Bdr, Tälg- och Skiffersten samt tuktad gråsten till värde af omkring 15,000 ldr. Göteborgs Import: Bomull, io. Kaffe, to. Hudar, 'to. Soekel', a. år ,616,550. 4,260,186. 2,004,554, 15,646, ,629,494. 3,673,184. 2,078, ,852, ,168,034. S,248,4S0. 1,462, ,654,099. Dessutom hafva uneler år 1856 importerats: Arrae, Cognae oeh Rhmn 1,179,S91 a., Genever 843,576 70,088 tor, :Fisk, torr, 160,9001'/1;., :Färg S84,929 '/1;" Bomullsgarn a., Gryn 9,521,692 rfo., Bomolja 1,168,810 a" Peppar 121, ,786 a., Koksalt 103,497 tor, Stenkol oeh Cokes 523,532 t:r, syra 204,428 a., Talg 3,412 Uo., TbC 33,331 io., Tran 34,645 Tvål 41,714 io., Ull 490,440 '!;o., Vin på fastager 1,065,180 a., buteljer 14,870 k:r. Slutligen må niimnas Guano, hvaraf under importerats 59,311 säckar, till ett värde af omkr. l mill. ldr Hgs. Hvad Göteborgs Fabriksrörelse angår, har den på de sista 5 åren mer än fördubblats i afseende å tilj,verk j ningsbelopp. Efterföljande tabell, hemtad ur sednaste berättelse, utvisar antalet af de å Göteborgs område fabriker, antalet af dervid. anställde arbetare samt värdet tillverkningarne under de uppgifna {,ren:' "'li I fi I Arue-I Tillvel'k-,'. tarc. ningsvlirde... _5-,.. ' t \"r'ju e e.- l1111gsvårde. fillvrk- Bomull-, Linne- oeh YllevM- 1-,--:; nads-fabriker. 81 I Färgerier , ,297 Garfverier. 4: :32 :3, ,125 i:ff,l;i:'... 3/ 16 7:6 ; i :r) Kattunstryeke'ri; I l 36 6,000 Kemiskt blekeri. : : , ,079 Kemisk tecknisk fabrik' l 15 8,294 Korkfabriker ' l I l 2 2,500 Lackfabrihr ,000 l Mekanisk; Bl;lissi);n;lr;el: ii 52 2, :<742 Mekamska verkstiidel' , ,107,364**) -"!;rs!k-instrumentfabrikr: 'l! 2ig 120, Nalfabrik , 7, :000 Paraplyfabriker...! 10 2, :3,850 Repslagerier..... I 8 6, ,842 Saltraffineringsfabrik 5, 21 7, ,169 Segeldu:,sfabriker.. 'l: 2,I l 3 4,934 Spegelfabriker. : I I _ 34, :33 87,060 Strumpfabriker.j ,418! ,400 Tapetfabriker I I I 21,889 i ,680 Tobaksfabriker' : :..., 2! 2:1 5, ,568 Trädvaruförädlingsfb;'ile'r:: I 225, ,888 1]'rfabriker : I 2 69 S5,000 Attikefabriker '11' 9 4,016! ,5S3 Öfrige mindre fab;ile': :,S3! ,333 I '. '.J,19,: ,171. *) Denna olikhet har sin grund der! att...,,. """'Ierna, bvarest under år 18-6 CH ' en åt ne betyuhgaste gadaf 'R I!_ I., erkades 186,674 '16., till ett tillverkgrund. '.c r,0, efter dess brand 1852 utfiytt"des på **) År 185 tillrkade vid RosenInuds fabliker (här i staden samt i.,217,u28 skalp. Bomuils"'lrn \1' l. Vid 1'J fab'" G" o'. L o uppglc { tlllverk-.. Inom oteborg och dess grannskap till ,, We d-l 21

18 22 På landet:'''') År, I "' il:rbt;i:k-1 t,ne. ningsvärde. Mekaniska Bomulls-, Linne- samt Hampspinnerier och våfverier '116, H ,390 Oljeslagerier , , ,lHO ,501 Pappersbruk.. Porterbryggerier l l H7,000 8, , ,2Hl! l 7:3 127,H , 2HO,HOO: Skeppsbyggerier [101, S3,5ool i ls55 3 '157 :308,71 1 Soekerbruk l 180/ 773,389, i 1850 ; ,411,623' ,720,7371 Öfrige af mindre betydenhet ! 1S5o 1! : ]855 I 36 :315, 580,463, -S;-;mma 118' ,,,6111,808, ,692 3,62H,568,, 1855! 58 2,64416,427,3041 Värdet af samtelige under Göteborgs hallrätt förut lydande, såväl i Göteborgs stad som fögderi anlagde fabriker" tillverkningar, som vid början af detta århundrade inskränkte sig till omkring 150,000 rdr bko, utgjorde: år 1827 Bko Hell' 1,295,615. åren 1832-:3G medeltal 1,406,297. " " 1,932,803. år 1846 :3,:337, ,120,614., 1855 " 8,942,891. *) Hufvudsakligcn i M ö l n d a L Att Landshöfdingens herättelse i denna del är ganska ofullständig visas bland annat deraf, att här ej finnas upptagna några Garfverier. " - Fabrikernas antal inom samma område var: år 1832 SH, med 1,069 arbetare. " , " 1,500 1S46 116, 2,754 " , " 3,408 " , 4,H38 " De egentliga handtverksyrkena hafva icke rönt samma hastiga utveckling, ehuru deras idkares ställning ovedersägligen förbättrats. Antalet af stadens handtverkare jemte deras arbetsbiträden utgjorde: år " Mästare Gesäller S7 till hälften) Lärlingar och andra arbetare J emlikt upprättadt taxeringssammandrag har beloppet af den kronobevillning, som utgått af handel och rörelse i Göteborg, utgjort: år 1851 " 1852 " ls53 " 1854 " 1855 (efter det afgiften nedsatts Bko Hdr 56,760: ,991: ,213: ,561: 16. " " 40,886: 7. " " Stadens Budget för år 1855 inhemtas af följande tablå: Stadskassan för år Ju kornste'r: Stadens Allmänna Tolag Banko!lclr 25:3,311: Iivarifrån afgå åtskilliga Stadens Inrättnlng'il.TS bcstfiuldc andelar, samt restitutioner... " 48,777: l behåll för Staclskassan ,534: H. 9. Andra Inkomster af Handeln och Sjöfarten H7,180: 21. Öfriga Inkomster ,973: Summa Inkomster 374,688: Utgifter för året ,824: Behållning' alltså 13ko Hdr 103,864:

19 24 Sammanskottskassan för år Inkomster' : Taxerade medel: å hus och gård 7,373: 8. j'- Näring oeh rörelse 18,469: ,842: 28. evillning från Jernvågen 887: Atskilliga inkomster : Summa Inkomster Bko Rdr 26,952: Utgifter för året ,969: 44. Il. Afskrifning å värdet för byggnader och inventarier ,409: ,379: Bristen godtgjord med behållningar från förra åren. r öfrigt uttaxeras af stadens innevånare, genom särskilt derför nedsatt kommilte, årliga afgifter till fattigv{lrden, hvilka för året uppgå till Bko Rdr 35,000; till Carl Johans församlings fattigvård 1,500; till Willinska Skolans Slöjdafdelning 3,500; till Småbarnsskolan 1,000; till Vattenledningen 3,000; till Stadens begrafningsplats 1,000, samt till Suudhetsnämnden 2,000 Rdr, summa Bko Rdr 47,000. Stadens allmänna byggnader. Göteborg är en alltför ung stad, för att man här skulle kunna finna sådana storartade byggnader, af medeltidens byggnadskonst, som andra länders större städer hafva att erbjuda. Främlingen har i delta fall hos oss ganska litet att betrakta. Men det lilla vi äga kan dock för oss sjelfva vara dyrbart och kärt. Bland våra offentliga byggnader upptaga vi först kyrkorna: Domkyrkan. Stadens första och ännu största kyrka, hvars uppförande sammanfaller med stadens anliiggning, såsom ma)1 kan dömma af invigningsåret Erhöll namn af G u s tavi kyrka, efter Kon. Gustaf II Adolf, som till byggnaden anslog en tunna spanmål af hvart kyrkoberberge i hela,vestergötland, i tre år, utom andra intrader. Den då uppförda kyrkan var 81 aln. lång, 34 aln. bred och 45 aln. hög, ifrån. grunden till taket, koppartäckt och försedd med orgel oc andra tillbörliga prydnader. Vid den eldsvåda, som 1721 l April månad öfvergick denna del af staden, brände äfven Domkyrkan; de gamla murarne 1'01'0 likväl så fasta att de änne: kunde begagnas och byggnaden drefs så raskt, att redan l Maj påföljande år Gudstjenst åter kunde i kyrkan förrätt.s. Småningom ilteriick äh-en kyrkan sina gamla prydnader. Ofverst på tornet höjde sig ett kors pil en förgylld glob. Klockorna vägde den största 10 och den mindre 6 Skrtl. Altartaflan af förgylldt bildhuggeri, föreställde ett af n:ol om«höljdt kors nedanför hvilket tvenne keruber stodo l tillbedjande ställding. }<'lera vackra epitafier prydde kyrkan. Vid den stora eldsvåda, som 1802 öfvergick staden, blef kyrkan åter lågornas rof och måste nu från grunden nybyggas, hvilket skedde så troget på den gamla grunden, att t. o. m. den sneda ställningen bibehölls. Den nya kyrkobyggnaden, för hvijken beviljades kollekter, en viss del af tolagen, m. m. fulländades först år 1815, hvilket år, den 21 Maj, den nu åte: uppförda domkyrkan invigdes af Biskopen och Domprosten l en person, D:r J. Wingård. Klockorna, hvilka väl?a 3?, 24, 18 och 9 Slcrtt., gjötos på Mariebents Styckgjuten och hafva inristade å ena sidan regeringsår samt öiliga uppgifter på Länets höfding, Stiftets Biskop och Stadens borgmä.stare, samt å den andra följande vackra verser af J. O. Watlm:.il Storkloclcan. Omenska gif akt, när mitt manande ljud :Högtidligt oeh Juäktigt kring nejderna höres, Oeh skynda till Templet att lofva din Gud, I hvilken allena du lefver och röres. Doek, var icke sjelf blott en ljudande malm; Det är ieke nog för ditt lugn oeh ditt bästa, Att läsa din bön oeh att sjunga din psalm, Men göra Guds vilja och älska din nästa..il den andra klockan. KonlIner till det rum, der Herren dyrkas: Det är heligt, det är Himlens port. 25

20 26 Kommer hit, att helgas, lugnas, styrkas, rå den dag, som Herren hafver gjort. Jesu vänner, hållen andans enhet Genom kärlekens och fridens hand, Och med samvets ro, med hjertans renhet, Vandrer Jesu väg till gliicljens land. Å den tredje kloclean. Eadren öppnar än sin famn: Syndare! din frid hesinna. E;lkynda att i Sonens namn, Angcrfull hans tillgift vinna. Låt hans Anda dig regera, Att du aldrig syndar mera. Å jjercle klockan. Låt hittida och sent ditt Mne-offer hrinna. Att du med Gud förent dig natt och d"g 'må finna; Ditt hopp till Herran sätt, din tröst på honom hygg, Då hlifvcr mödau lätt då hlifver hvilan trygg. Domkyrkan har från nyssnämnda tid icke varit utsatt för några farligheter, utan fastmer försetts med :flera prydnader och beqvämligheter. I första rummet bör i så fall nämnas det präktiga Orgelverket, som reparerades år 1849 med en kostnad af omkr. 17,000 rc1r bko. Såsom ytterligare prydnad må nämnas de två gyllene jusstakarne, hvilka under sist!. år uppställdes i koret. P{L hösten 1852 anlades af engelska Civil-ingeniören Badon kyrkans varmledning, den första i Sverge, men som sedermera blifvit föredöme för många liknande anläggningar. Påföljande år förseddes kyrkan äfv;en med gaslysning. Kyrkan är assurerad i Brandförsäkrings!:>olaget "Skandia" till ett belopp af 500,000 Rdr riksmynt. Mcd församlingens tillvext har kyrkan befunnits otillräcklig, hvarföre, genom det nit n. v. Biskopen i IJund, d. v. Domprosteu i Göteborg, D:r J. H. Thomauder i ämnet utvecklade, samt genom en enskilt man, Hr D. Carnegies stora fri- kostighet, en ny kyrkobyggnad blifvit beslutad Grunden till denna kyrka lades våren prängknllen, öster om Östra Haga. 27 och påböljad. på den s. k. Chl'istinm eller 'Tyska Kyr1can. Kyrkans första byggande var redan 1622 frarnkalladt af behofvet för de vid stadens anliiggning här bosatte Tyskar och Nederländare att höra religionens sanningar på sitt eget språk, sec1an det förmenats dem att på Söndagen hålla gudstjenst i sina enskilta hus, hvarföre såsom grund bland annat anfördes att de begagnat en armeniansk prest. Efter det plats till kyrkan -- densamma på hvilken ChristinaJ kyrkan än i dag står- blifvit upplåten af Stadens tillförordnade Commissarius, Jac. van Dyk (som blef församlingens förste kyrkoföresumdare) uppfördes der först en gammal från ny-lödöse inköpt träkyrka, hvilken dock redan 1634 befanns så förfallen, att den måste nedtagas. Grunds\'nen till ny kvrka lades samma år af d. v. föreståndarne : Burggrefven Dar;. Lang, Presidenterne Peder Höijer och Reuteger v. Ackern, Rådsförvandterne J oh. Brann och Joh. Amya samt 3:ne Handelsmän. Den nya kyrkan, 71 aln. lång och 29 aln. bred, var ändteligen sh fullbordad att den invigdes 1648, af d. v. buper-intendenten D:r Ericus Brunnius, då den ock erhöll namn efter den regerande Drottningen C h ri s ti n a, som förärade kyrkan åtskilliga privilegier, bland annat att Gudstjensten der skulle få hållas på Tyska. :Få år derefter, d. 10 Maj 1669, lades kyrkan i aska, vid den eldsvåda, som -vid samma tillfälle ödelade norra hälften af staden. Då de gamla rnurarne kunde bibehållas dröjde det icke längre än till år 1672, att församlingen i den iståndsatta kyrkan höll sin gudstjenst. Ar tillbyggdes ett grafkor, 101- aln. långt och 15 aln. brec1t, af d. v. Guvernören öfver Skåne, Halland, Göteborgs och Bohus län, Fältmarskalken, Grefve I{utger v. Ascheberg, i hvilket kor benen hyila cfter bemälte fältmarskalk, som der hegrofs 1694-'*), samt andra medlemmar *) Kon. Carl XI hitkolll silrskilt för att bevita begrafningen.

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

arkiv@sbk.goteborg.se

arkiv@sbk.goteborg.se Denna Industri och adresskalender för Göteborgs stad är skannad och framställd av Stadsbyggnadskontorets arkiv i Göteborg. Adresskalendern är skannad i 300 dpi svartvitt och beskuren för att minska storleken

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE

AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE HUFVUDSTADEN STOCKHOLM, Jln'JTE :-;rj'f'lvme::\t 1"("1: 1l1 :8:-; OMCIFl'iINGAX (l (' H :" 'I' n i.k IIIl L :VI:-; L,~ 1\, ISS5. Ai P. A. HULDBERG. THl':'I'TJUSI>E AfWÅ:\GJ';N.

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE ADRESS-KALENDER OCH VÄGVSARE NOM HUFVUDSTADEN STOCKHOLM, JEM:TiE SUPPLEMENT FÖR DESS OMGFNNGAR OCH STOCKHOLMS LÄN, FÖl' ÅH 1883. UTGFVFlN AF P. A. HULDBERG. T.TUGONDEÅTTONDE ÅRGÅNGEN. Jemte planm' ö/vm'

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

FOLKSKOLANS GEOMETRI

FOLKSKOLANS GEOMETRI FOLKSKOLANS GEOMETRI I SAMMANDEAG, INNEFATTANDE DE ENKLASTE GRUNDERNA OM LINIERS, YTORS OCH KROPPARS UPPRITNING OCH BERÄKNING. Med talrika rit-öfningsuppgifter och räkne-exempel. Af J. BÄCKMAN, adjunkt

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-7902_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-7902_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Stadgar. Fruntimmers-förening till kristelig vård om de. fattige i Uleåborgs stad. ovilkorlig pligt att, genom Fattigvårdsstyrelsen,

Stadgar. Fruntimmers-förening till kristelig vård om de. fattige i Uleåborgs stad. ovilkorlig pligt att, genom Fattigvårdsstyrelsen, Stadgar för Fruntimmers-förening till kristelig vård om de fattige i Uleåborgs stad. i. Föreningens ändamål är, att taga en kristelig omvårdnad om alla fattiga familjer och personer i staden; dock som

Läs mer

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå 8.10.1809 (RA/Biographica von Döbeln)

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå 8.10.1809 (RA/Biographica von Döbeln) Tal till Finska Trouppen d[e]n 8. Octob[e]r 1809. Jag har samlat Arméen, at tillkännagifva, det en priliminaer freds Afhandling den 17:de September blifvit gjord emellan Svenska och Ryska magten. Denna

Läs mer

Stadgar. rattige i Uleåborgs stad. Till befrämjande af Föreningens ändamål. Fruntimmers förening till kristelig vård om de

Stadgar. rattige i Uleåborgs stad. Till befrämjande af Föreningens ändamål. Fruntimmers förening till kristelig vård om de Stadgar för Fruntimmers förening till kristelig vård om de rattige i Uleåborgs stad. * * Föreningens ändamål är att taga en kristelig omvårdnad om alla fattiga familjer och personer i staden; dock som

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Lindesberg före och efter branden Återutgivning av text från Redaktör Mikael Jägerbrand

Lindesberg före och efter branden Återutgivning av text från Redaktör Mikael Jägerbrand Lindesberg före och efter branden Återutgivning av text från 1869 Redaktör Mikael Jägerbrand ISBN 978-91-7757-485-9 Copyright 2019 Mikael Jägerbrand / Virvelvind Förlag, Lysekil. Den här e-boken ges ut

Läs mer

General H.H. Gripenbergs rapport om kapitulationen (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 7)

General H.H. Gripenbergs rapport om kapitulationen (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 7) Rapport. Sedan jag, efter att fåfängt hafva låtit föreställa Befälhafvaren för Ryska Trouppere, m. m. Grefve Schouwaloff, at jag hade all anledning förmoda det Underhandlingar snart våre å bane till beredandem

Läs mer

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal PATENT N.^ 2.^. BESKRIFNING off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal Patent i. Sverige från den 2^ jun:l 188^. ilufvuddelarne af denna apparat

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från

Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från 206 XIV. Trädgärdsnämnden. Den af Trädgårdsnämnden för år 1900 till Drätselkammaren inlemnade berättelsen är af följande lydelse: Nämndens sammansättning under sagda år har varit följande: frimansattnmg.

Läs mer

Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr.

Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr. Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma pris, som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr. 50 öre för inbundet exemplar. Grenna, reqvireras

Läs mer

ELEMENTAR-LÄROBOK. i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel,

ELEMENTAR-LÄROBOK. i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel, ELEMENTAR-LÄROBOK i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel, Förord Det är en bedröflig egenhet för vårt land, att ett

Läs mer

EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER. TUi benäget omnämnande. Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA STOCKHOLM

EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER. TUi benäget omnämnande. Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA STOCKHOLM TUi benäget omnämnande Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA AF KLAS VINELL ADJUNKT VID NORRA r.atrni-ärovehkkt I STOCKHOLM

Läs mer

Biskopshuset VADSTENA.

Biskopshuset VADSTENA. Biskopshuset VADSTENA. Birgittinerstaden vid Vetterns klara, men oroliga vatten är med sina många medeltidsminnen och sin gammaldags stämning en af länets mera intressanta städer, om nu också Vadstena

Läs mer

Tryckt berättelse om den åländska allmogens framgångsrika uppror mot ryska trupper 611.5.1808. (i privat ägo)

Tryckt berättelse om den åländska allmogens framgångsrika uppror mot ryska trupper 611.5.1808. (i privat ägo) Tryckt berättelse om den åländska allmogens framgångsrika uppror mot ryska trupper 611.5.1808 Tryckt berättelse om den åländska allmogens framgångsrika uppror mot ryska trupper 6-11.5.1808 B e r ä t t

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

Utdrag ur professor Matias Calonius tal med anledning av rektorsskiftet vid Åbo akademi (RA/Biographica Calonius)

Utdrag ur professor Matias Calonius tal med anledning av rektorsskiftet vid Åbo akademi (RA/Biographica Calonius) Utdrag ur professor Matias Calonius tal 21.6.1808 med anledning av rektorsskiftet vid Åbo Utdrag af det utaf Juris Professoren vid Kongl[iga] Academin i Åbo och Riddaren af Kongl[iga] Nordstjerne Orden

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101

Läs mer

El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER

El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER.TEMTE FULLSTÄNDIG REDOGÖRELSE FÖR DFRAS LÖSNING FÖR SEMINARIER, SKOLOR OOH SJELFSTTJDIUM UTGIFVEN K. P. NORDLUND Lektor i Matematik vid allmänna läroverket i Gefle. (Bihang till

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län.

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. N 35/ f 366 Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. Sedan till min kännedom kommit att arbetsqvinnan Emma Kristina Landberg,

Läs mer

Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem.

Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem. Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem. I andra, tredje och fjärde häftena af Pedagogisk Tidskrift för innevarande år (sid, 79, 124 och 175) förekomma uppsatser angående ett vid sistlidne hösttermins

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av Om någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av andragradsekvationen.1 -f 2 där y' 2 = b, eller i st. f. x=y$-\-yj

Läs mer

EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R ' CHR. FR. LINDMAN MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF. Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A.

EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R ' CHR. FR. LINDMAN MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF. Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A. EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF ' CHR. FR. LINDMAN Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A. STOCKHOLM ZACHARIAS HjEGGSTROMS PÖRLAG IWAR HJIG-G8TRÖMS

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915.

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. 1. Sektionen afreste på morgonen från Övergaard till Kvesmenes. Under färden demonstrerade lappeopsynsbetjenten Randulf Isaksen flyttningsvägen mellan

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 StkhnlmletldIna siiven-s En fur på fjorfon dagar. Jemtland har på goda grunder blifvit ett turisternas land. Redan genom sin rena luft en eftersökt trakt för sommarvistelse,

Läs mer

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 C.A. Norling Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

Skorsten på Älgön. Föredrag för Rotary 2013-01-22 Martin Fahlén 1956

Skorsten på Älgön. Föredrag för Rotary 2013-01-22 Martin Fahlén 1956 Skorsten på Älgön Föredrag för Rotary 2013-01-22 Martin Fahlén 1956 Sillperioder 1556-1589 1660-1680 1747-1809 ( Stora sillperioden ) 1877-1906 Kungälv Folkmängden, som under förra qvinqvenniet minskats

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 grafuinututfun-um? -r 7 Ãongl. ñøfieveranlörer 24 Drottninggatan 24 S T O C K H O L M. _Alngesytabnijk för Skjortor, Kragar, Manschettetr och m. m. :Ghemisatfser

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen.

DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen. DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen. text Tomas Eriksson foto Urban Jörén Hela sommaren pågår aktiviteter som lockar allt från leksugna barn

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Stadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor;

Stadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor; Stadgarför Djurskyddsföreningen i Åbo. fastställda af Kejs. Senaten d. 31 Maj 1871.. 1. Föreningens syftemål är dels i allmänhet att. verka för en skonsam och mild behandling af djuren, dels ock särskild!

Läs mer

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 S:tMichel. Djurskyddsföreningen i S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 ' I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn, Dess Senats för Finland: resolution i anledning af en för Generalmajoren li,. Savander,

Läs mer

FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN. MKl» ÖFNING S-EXEMPEL A. WIEMER. BibUothek, GÖTEBOf^. TBKDJK WPH.AC.AW. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs

FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN. MKl» ÖFNING S-EXEMPEL A. WIEMER. BibUothek, GÖTEBOf^. TBKDJK WPH.AC.AW. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs 1 FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN MKl» ÖFNING S-EXEMPEL AP A. WIEMER ' ^ BibUothek, TBKDJK WPH.AC.AW. GÖTEBOf^. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs Innehall. Hela tals beteckning och utnämning- Sid.

Läs mer

Historia prov. Här kommer begreppen och frågorna jag vill att du tränar på. Du avgör själv om du vill träna in enkla svar eller utvecklade svar.

Historia prov. Här kommer begreppen och frågorna jag vill att du tränar på. Du avgör själv om du vill träna in enkla svar eller utvecklade svar. Historia prov Du ska få ha ett prov i historia kring Medeltiden tisdag 24/9. Provet handlar om begrepp och frågor kring orsaker och konsekvenser. Alla begrepp och alla frågor har vi pratat om och arbetat

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa. Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.se DET STORA GULDFYNDET FRÅN SKÖFDE AF T. J. ARNE. movember 1904

Läs mer

RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM. t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA L. O.

RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM. t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA L. O. RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA AP L. O. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKSKOLELÄRARINNE-SEMINARIET I STOCKHOLM. ANDRA

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

51 GÖTEBORG. Lödöse, Nylöse. 51_ GÖTEBORG.doc 51

51 GÖTEBORG. Lödöse, Nylöse. 51_ GÖTEBORG.doc 51 51 GÖTEBORG Göteborg - utsikt över nuvarande rangerbangården och järnvägsstationen. T h Skansen Lejonet (Gullberg). Lödöse, Nylöse Sveriges port mot väster var länge en smal landremsa mellan Bohuslän och

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6201_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6201_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

EQVATIONEN OCH REDAN VID UNDERVISNINGEN ARITMETIK, TIL. D:R. ADJUNKT VID HÖOKK ALLMÄNNA LÄROVERKET I LUND. L U N D 1881,

EQVATIONEN OCH REDAN VID UNDERVISNINGEN ARITMETIK, TIL. D:R. ADJUNKT VID HÖOKK ALLMÄNNA LÄROVERKET I LUND. L U N D 1881, EQVATIONEN OCH DESS ANVÄNDNING REDAN VID UNDERVISNINGEN I ARITMETIK, AF FRITZ SAMUEL SVENSON^ TIL. D:R. ADJUNKT VID HÖOKK ALLMÄNNA LÄROVERKET I LUND. r i L U N D 1881, ' SR. BBRLINGS BOKTRYCKERI OCH STILGJUTERI.

Läs mer

SAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM.

SAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM. SAMLING af RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst utgifven af P. A. SlLJESTRÖM. Första häftet, innehållande orakr..1100 exempel i de fyra räknesätten med hela tal. STOCKHOLM, 1870. I». A. N O R S T E

Läs mer

Några ord om undervisningen i aritmetik.

Några ord om undervisningen i aritmetik. Några ord om undervisningen i aritmetik. Under sommaren har man haft nöje att se i tidskriften anmälas en lärobok i aritmetik, utgifven i Norge: J. Nicolaisen. Regneundervisningen. Methodisk veiledning

Läs mer

Göteborgs befästningar och garnison

Göteborgs befästningar och garnison 1 Göteborgs befästningar och garnison Boken skrevs av Valdemar Ljungberg och publicerades i samband med stadens trehundraårsjubileum. Boken är ett resultat av en livslång forskargärning och är att betrakta

Läs mer

ADRESS- KALENDER STOCKI-IOLM DJURSHOLM LIDINGÖ VILLASTAD SAMT ÖFRIGA FÖRSTADSSAMHÄLLEN HUFVUDUPPLAGAN...MED KARTA.. OCH TEATERPLANER ~. 58~ ÅRG..

ADRESS- KALENDER STOCKI-IOLM DJURSHOLM LIDINGÖ VILLASTAD SAMT ÖFRIGA FÖRSTADSSAMHÄLLEN HUFVUDUPPLAGAN...MED KARTA.. OCH TEATERPLANER ~. 58~ ÅRG.. Olu""';IIf', "'00, ~ P. A. HULDBERGS ~ ADRESS- KALENDER för STOCKI-IOLM DJURSHOLM LIDINGÖ VILLASTAD SAMT ÖFRIGA FÖRSTADSSAMHÄLLEN ~ ÅRI9IJ~) HUFVUDUPPLAGAN...MED KARTA.. OCH TEATERPLANER ~. 58~ ÅRG.. ~

Läs mer

Stadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på försvaret

Stadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på försvaret Stadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på försvaret Mål: Att förankra kunskaper om lokalhistorien i fysiska platser i staden. Material: Karta och information kring stoppen i kartan, se nästföljande sidor.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1836 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1836 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Till den musikälskande allmänheten! Bland mer slag musikinstrument, kommit i bruk bland alla den intager kroppsarbetande, alla mer som under stånd senare åren allt

Läs mer

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 M1NNES-SMYC WADSTENA- AF JUVELERAREN lmnst HULTQUIST? _WADSTENA V 1899. Till erinring af Sankt Birgitta och hennes storartade skapelse Wadslena Klosterkyrka. Som

Läs mer

ELEMENTARBOK A L G E BRA K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ.

ELEMENTARBOK A L G E BRA K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ. ELEMENTARBOK A L G E BRA AF K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ. DPSALA 1887, AKADEMISKA EDV. BOKTRYCKERIET, BERLINCT. Förord. Föreskriften i nu gällande skolstadga, att undervisningen i algebra skall börja

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.

Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa. Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.se ETT SILFVERFYND FRÅN VIKINGATIDEN OTTO RYDBECK. Heljarp,

Läs mer

Marstrand 6 juli 94. Broder Baumgardt!

Marstrand 6 juli 94. Broder Baumgardt! Marstrand 6 juli 94 Broder Baumgardt! Tack för din vänlighet emot de mina! Af min hustru har du väl hört åskilligt om min vistelse här. Ja, det är både roligt och ledsamt. Ledsamt derföre att jag har så

Läs mer

Göteborgs kustartilleriförsvars föregångare vid Göta älv

Göteborgs kustartilleriförsvars föregångare vid Göta älv Göteborgs kustartilleriförsvars föregångare vid Göta älv K ä l l a : K u s t p o s t e n n r 1 1 9 5 0 G a m l a Ä l v s b o r g s f ä s t n i n g ( Ä l v s b o r g s s l o t t ). Det enda samband med

Läs mer

L. M. Ericsson & C:o

L. M. Ericsson & C:o De i denna förteckning upptagna föremål tillhöra vår specialtillverkning, men utföra vi derjemte på beställning alla slag af finare mekaniska arbeten. Stockholm i Juni 1886. L. M. Ericsson & C:o 5 Thulegatan

Läs mer

med talrika öfnings-exempel.

med talrika öfnings-exempel. TILLÄMPAD GEOMETRI med talrika öfnings-exempel. Ett försök, till tjenst för folkskolelärare-seminarier, folkskolor och lägre lantbruksskolor samt till ledning vid sjelfstudium STOCKHOLM. IVAK HÄäGSTRÖMS

Läs mer

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar.

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. PA KALMAR BOKFÖRLAGS-AKTIEBOLAGS FÖRLAG. 1877. Kalmar. TBYCKT

Läs mer

DE RÖDAS OCH DE HVITAS STRID I FINLAND 1918 SPELREGLER. HELSINGFORS 1918, JUUSELA &- LEVÄNEN A.B. BOKTRYCKERl

DE RÖDAS OCH DE HVITAS STRID I FINLAND 1918 SPELREGLER. HELSINGFORS 1918, JUUSELA &- LEVÄNEN A.B. BOKTRYCKERl DE RÖDAS OCH DE HVITAS STRID I FINLAND 1918 SPELREGLER HELSINGFORS 1918, JUUSELA &- LEVÄNEN A.B. BOKTRYCKERl De rädas och de hvitas strid i Finland 1918. SPELREGLER. spelet deltaga 2 parter: de -röda och

Läs mer

Svensk-engelska motoraktiebolaget. Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen. Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904

Svensk-engelska motoraktiebolaget. Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen. Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904 Svensk-engelska motoraktiebolaget Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än europeiska

Läs mer

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 INLEDNING Denna faksimilutgåva skänktes av Barbro Lundqvist till Sancta Lucia Gille i november 2016 1600-talet Den Svenska Stormaktstiden

Läs mer