magasinet Sidan 5-11 De är nominerade till årets Logistikpris Sidan Satsa mer på samarbete och forskning

Transkript

1 magasinet LOGISTIK Nummer 1 mars 2009 Globala och lokala transport- och logistiklösningar Pusslet bakom Melodifestivalen Sidan 5-11 De är nominerade till årets Logistikpris Sidan Satsa mer på samarbete och forskning Sidan Ökad säkerhet med kameror och elstaket Sidan Från sommarjobbare till distriktschef

2 VD Nytt har & Noterat ordet Med lätt fot på bromsen kan vi gasa oss ur krisen En lågkonjunktur är lite som att gasa och bromsa, samtidigt. Vi ska både hantera krisen här och nu samtidigt som vi måste blicka framåt och förbereda oss för framtiden och ljusare tider. Hur mycket kan man dra ner sina kostnader, utan att skada verksamheten långsiktigt? Är det som verkar kortsiktigt bra, långsiktigt lönsamt? Frågorna diskuteras säkerligen i många företagsledningar just nu. Och visst är det svårt att förhålla sig till situationen; i transportbranschen måste vi på ett ansvarsfullt sätt möta de lägre godsvolymerna, men också ha en tillräckligt flexibel organisation för att snabbt kunna möta marknadens krav på ökad kapacitet när allt väl vänder. TransportGruppen har frågat sin företagspanel om hur de agerar i lågkonjunkturen och när de tror att ekonomin vänder upp igen. På frågan vilka åtgärder man vidtar svarar hälften att man minskar personalstyrkan. Men det som är riktigt intressant är det som kommer sen. Fyra av tio svarar nämligen att de möter lågkonjunkturen genom att investera, för att vara beredd vid uppgång. Lite gas, lite broms. Att investera för framtiden är också vad transportbranschen, enligt undersökningen, vill att regeringen skall göra. För att få fart på ekonomin, vill majoriteten att man skall tidigarelägga redan beslutade infrastruktursatsningar. Fyra av tio vill dessutom att man påskyndar ledtiderna mellan beslut och genomförande vid framtida, stora infrastrukturprojekt. För visst är infrastrukturen en avgörande faktor för tillväxt och satsningarna ger ökad sysselsättning för svenska byggoch anläggningsföretag. Uppgången kommer, det vet vi ju. Frågan är bara när det vänder. TransportGruppens panelföretag är mer positiva än vad man kanske kunnat tro. Sex av tio tror att den svenska ekonomin hämtar sig under Vart femte transportföretag av dem som svarat på undersökningen är faktiskt ännu mer optimistiskt och tror på en vändning redan till hösten. Hur det faktiskt blir med ekonomin kan ju ingen förutspå, men vi kommer nog tyvärr att behöva både gasa och bromsa ett tag till. Just nu är det viktigaste för oss på DB Schenker att inte bara se om vårt eget hus, utan även göra allt vi kan för att underlätta våra kunders situation. Överkapacitet är svårt att undvika i sämre tider och då blir vårt arbete med miljö, kvalitet och effektivitet än mer viktigt. Ju mindre våra kunder behöver tänka på sina transporter, desto mer kan de fokusera på sin kärnverksamhet. Och ju bättre det går för våra kunder, desto mer kan vi fokusera på vår kärnverksamhet deras transporter. INGVAR NILSSON, CEO DB SCHENKER REGION NORTH 2

3 Nytt & Innehåll Noterat 5 Schenkers Logistikpris Lagerstyrning och sophantering är teman för årets nominerade till Logistikpriset. BILD: CHALMERS 24 Stoppa tjuven! Övervakningskameror, elstängsel, ID-krav och en mängd andra säkerhetsrutiner har minskat svinn och stölder drastiskt inom Schenker. Vissa terminaler är även certifierade enligt säkerhetssystemet TAPA. 12 Satsa mer på samarbete! Ska Sveriges industri stå sig i konkurrensen krävs en ordentlig satsning på såväl forskning inom logistik och transport, som ett mer effektivt samarbete mellan forskning och näringsliv. Två experter ger sina synpunkter på hur det ska lyckas. 26 Ensam är inte stark. Chaufförer som i sitt yrke är med om allvarliga olyckor eller tillbud kan behöva hjälp att bearbeta sina upplevelser. Ett nätverk av frivilliga så kallade Kollegahjälpare finns för att stödja sina kamrater. 16 Melodifestivalen bakom kulisserna. Totalt sex tävlingsomgångar. 32 akter och 56 artister, åtta långtradare, journalister och över 400 andra personer vid varje deltävling. Hur går det till? Följ med backstage på Melodifestivalen 2009! 34 Sommarjobbaren som visste vad han ville. Redan när Peter Skogbergs som 16-åring kvitterade ut sina första arbetshandskar på terminalen i Borlänge hade han framtidsplanen klar. En dag skulle det stå Chef på hans dörr. Titlar är ointressanta, men jag vill delta i beslutsprocesser, säger den nyblivne distriktschefen i Örebro. Logistikmagasinet är en tidning för kunder, Redaktör: Pierre Olsson, Schenker AB Redaktionens adress: Logistikmagasinet Adressändringar: Har du ny adress eller leverantörer och samarbetspartners till pierre.olsson@schenker.com Schenker AB, Göteborg. om någon av dina kollegor vill ha tidningen Schenker och distribueras även till anställda Övriga i redaktionen: Tel: Fax: kostnadsfritt, meddela redaktionen via i företaget. ISSN Årgång 14. monica.holm@schenker.com e-post till pierre.olsson@schenker.com, Citera oss gärna, men ange källan. beatrice.jerkrot@schenker.com Omslagsbild: Pierre Olsson fax , eller fyll i kupongen på sid 31. Ansv utgivare: Bo Hallams, Schenker AB karin.andreen@ltskommunikation.se Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås Produktion: LTS Kommunikation AB bo.hallams@schenker.com TS-kontrollerad upplaga:

4 BILD: PIERRE OLSSON Rekordmånga paket med Schenker Rekord i antal paket. Och fler nöjda kunder än tidigare i oberoende undersökning. Det är vår långsiktiga satsning på kvalitet som ger resultat. Det är verkligen roligt att vara en del i verksamhet som växer i dessa tider, säger Ingvar Nilsson, VD för Schenker AB. E-handeln tycks inte påverkas negativt av den rådande konjunkturen. Det skickas fler paket än någonsin, säger Schenkers VD Ingvar Nilsson. Veckan före jul hanterade Schenker fler än paket om dagen till såväl företag som privatkunder över hela Sverige. E-handeln tycks inte påverkas negativt av den rådande konjunkturen. Det skickas fler paket än någonsin, säger Ingvar Nilsson. Samtidigt visar en mätning av kundnöjdhet inom pakettjänster att Schenkers kunder är väldigt nöjda. Det är glädjande läsning för oss på Schenker att våra kunder blir allt mer nöjda. Vi har höjt vår kvalitet och ligger nu över snittet för branschen, säger Nils Garlén, produktchef Paket. Det är det oberoende institutet Svenskt Kvalitetsindex (SKI) som för andra gången mäter kundnöjdheten inom express- och pakettjänster. Nöjdheten för branschen totalt ligger kvar på samma nivå som 2007 men Schenkers kundnöjdhet har ökat kraftigt. Här finns undersökningen i sin helhet: Succéstart för den nya paketbanan i Stockholm För drygt ett år sedan installerades en ny paketbana på terminalen i Stockholm. Vi sorterar rätt till 99.9 procent och allt har fungerat klockrent redan från början. Vi har inte haft några driftstörningar överhuvudtaget, säger Peter Adolfsson, produktionschef för paket i Stockholm. Den nya banan var en nödvändig investering för att möta de ökande volymerna. Vi hade vuxit ur den gamla banan, den krävde hög bemanning och var en ergonomisk katastrof för de anställda, säger Peter Adolfsson. Den nya banan har stor möjlighet att öka kapaciteten ytterligare. Banan klarar att sortera paket i timman under perfekta förhållanden, men i normala fall kör man Idag sorterar vi cirka paket om dagen i banan. För att klara det behöver vi bara vara igång 13 timmar. Nu ska vi lägga på ytterligare paket om dagen från Schenker Privpaks kunder i Norrland och Mälardalen, säger Peter Adolfsson. Många postorderföretag finns i området och kan nå sina slutkunder en dag tidigare genom att paketen sorteras i Stockholm istället för i Borås som idag. Produktionschef Peter Adolfsson konstaterar att den nya paketbanan fungerar problemfritt och har kapacitet för mer. 4

5 Schenkers Logistikpris Göteborgs Hamns vice VD Eric Nilsson gratuleras av Ingvar Nilsson, Schenkers VD, efter att ha tagit emot Schenkers Logistikpris Vem får Schenkers Logistikpris 2009? AlfaLaval, Envac eller Clas Ohlson? Det är frågan när nu det prestigefyllda Schenkers Logistikpris ska delas ut för 27:e gången. Tidigare har priset delats ut i Stockholm i november, nu sker prisutdelningen på Världskulturmuseet i Göteborg i samband med årets Transport- och Logistikmässan i den 26 maj. Vi ville prova något nytt, dessutom passar det ju bra eftersom hela branschen är samlad på ett ställe, säger Niklas Ward, VD på Schenker Consulting och ordförande i Vetenskapsrådet som utser vinnaren. Rådets olika medlemmar kommer med olika förslag. Sedan har vi ett möte där vi kommer överens om tre kandidater. När medlemmarna funderat lite till utses en vinnare, säger Niklas Ward, När Schenkers Logistikpris delades ut förra året gick priset till Göteborgs Hamn för konceptet med 22 torrhamnar över hela Sverige. Konceptet gör hela Sverige till en del av Railport Scandinavia där Göteborgs Hamn är själva motorn. Övriga nominerade 2008 var Komplett.se och Volvo Cars. Syftet med priset är först och främst att höja uppmärksamheten kring logistik i Sverige och belöna speciella initiativ och innovationer. Kriterierna för att bli nominerad till Schenkers Logistikpris är att det ska vara en logistiskt realiserbar innovation som har koppling till Sverige och ligger nära i tiden. Vem som helst kan nomineras, det finns Schenkers Vetenskapsråd Tanken med rådet är att professorerna ska hjälpa Schenker med visioner och en blick in i framtiden. Samtidigt kan Schenker bidra med verkliga problemställningar, utredningar och forskningsuppgifter. Medlemmar i rådet är Johan Woxenius, professor i logistik och transportekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Susanne Hertz, professor i företagsekonomi med fokus på logistik och supply chain alltså inget krav att det ska vara en kund till Schenker. Juryn som nominerar pristagarna och utser en vinnare består av Schenkers Vetenskapsråd i samarbete med Schenker Consulting. Läs mer om de nominerade på följande uppslag: management i Jönköping, Arne Jensen, professor vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Patrik Jonsson, professor i operations and supply chain management vid Chalmers i Göteborg (läs mer om honom på sidorna i det här numret av Logistikmagasinet), Gunilla Jönsson, professor och rektor vid Lunds Tekniska Högskola, Kenth Lumsden, professor vid Chalmers, Kaj Ringsberg, professor vid Lunds Tekniska Högskola. 5

6 Schenkers logistikpris Juryns motivering till nomineringen: Alfa Laval har effektiviserat och utvecklat sin logistik med hjälp av nya VMI-lösningar, (Vendor Managed Inventory eller på svenska: leverantörsstyrda lager) såväl mot externa som interna leverantörer. Detta har skapat en ökat grad av frihet men också ökat ansvaret för leverantörer samtidigt som tillgängligheten ökat, administrationen och antalet lagerpunkter minskat. Starkt bidragande för framgången har varit utvecklingen av nya processer och system. BILD: PIERRE OLSSON Leverantörerna har full kontroll över vårt lager Alfa Lavals VMI-lösning bra för alla parter 6 Vi och våra leverantörer är beroende av varandra. Genom att gynna en leverantör, gynnar vi oss själva, säger Åke Skarstam, Senior Manager, Development Supply Chain på Alfa Laval. Därför delegerar man lagerstyrningen till leverantörer och ger dem insyn i lagersaldo och framtida orderstock. Det är en lösning som alla tjänar på. Redan började man ta fram VMIkonceptet på Alfa Laval. Vi sökte en lösning där både kund och leverantör gynnas, säger Åke Skarstam. I dag delegerar Alfa Laval hela ansvaret för styrningen av lagret till leverantören som inom vissa givna ramar avgör hur mycket de ska leverera. För att en leverantör ska klara det krävs att de har mycket god insyn i Alfa Lavals system. Ju mer vi kan sprida viktig information ut i kedjan, desto bättre underlag får våra leverantörer för sin egen produktion och möjlighet att fatta korrekta beslut, säger Åke Skarstam. Prognos ger ett nätt lager Alfa Laval gör en prognos där all information är fullt synlig för leverantörer via en webb-portal. Där syns lagersaldo, och där ligger framtida order till Alfa Laval så att leverantörerna ser vad som är på gång. Tack vare det är det våra reella behov istället för leverans till lager som styr leverantörernas tillverkning, säger Åke Skarstam. När en leverantör ser att en vara behöver fyllas på lägger de en order till sig själva. Men om de beställt 100 ex av en vara och bara levererar 95 spelar ingen roll för Alfa Laval. Eftersom leverantören själv sköter volymerna slipper vi hantera delleveranser och restorder. Så länge grejerna finns på plats när vi behöver dem bryr vi oss i princip inte om hur leverantören sköter lagret, säger Åke Skarstam. Månadslön till leverantörerna För att leverantörerna inte ska ligga på maxlager hela tiden får de inte betalt förrän Alfa Laval plockar ut godset ur lagret. Varje månadsskifte inventeras lagret och Alfa Laval betalar efter hur mycket de förbrukat, inte efter hur mycket som levererats. Det gör systemet självreglerande. Målet är att åstadkomma höjd produktivitet i alla led och att dessutom optimera kapitalutnyttjandet sett till hela kedjan. Gungor och karuseller i lagret Alfa Lavals kapitalbindning har minskat i och med att man inte har några kostnader för godset i lagret. Samtidigt har leverantörernas kapitalbindning ökat i samband med att deras lagervärde har ökat med cirka 20 procent. Men eftersom Alfa Laval äger lagerbyggnaden, all interiör och ansvarar för drift och underhåll, kan leverantören spara där. Leverantören får också en helt annan möjlighet att styra sin produktion och kompensera såväl toppar som dalar i tillverkningen. Ett 20-tal externa och 8 interna leverantörer är anslutna till systemet. Alla inblandade är positiva till upplägget. Det fanns en viss skepsis internt på Alfa Laval till att binda upp en enda leverantör av en viss produkt. Man såg minskade möjligheter att förhandla fram bra priser. Men vi har inte haft några sådana problem. Vi binder oss inte längre än tidigare, och det är inga problem att byta ut en leverantör i det här systemet, säger Åke Skarstam. PIERRE OLSSON

7 Åke Skarstam vid Alfa Lavals anläggning i Lund framför en värmeväxlare en klassisk Alfa Laval-produkt. Genom att leverantörerna ser vår orderstock har de större möjlighet att fatta riktiga, långsiktiga beslut, säger Åke Skarstam. Alfa Laval Alfa Laval har tre nyckelteknologier: värmeöverföring, separering och flödeshantering. Företaget har kunder i tio olika segment som delas upp i två divisioner: Process Technology och Equipment. Alfa Lavals produkter säljs i cirka 100 länder, i 50 av dessa finns egna försäljningsorganisationer. Företaget har 20 stora produktionsenheter (tolv i Europa, sex i Asien och två i USA) och 70 servicecentra. Antalet anställda är Företaget startades för 125 år sedan och har sitt ursprung i AB Separator som Oscar Lamm Jr och Gustaf de Laval startade. Uppfinnaren och företagaren de Laval skapade bland annat centrifugalseparatorn och den första fungerande ångturbinen. Han registrerade 92 patent och startade 37 företag. Knappt tre procent av den totala försäljningen investeras årligen i forskning och utveckling. Så länge grejerna finns när vi behöver dem bryr vi oss inte om hur leverantören sköter lagret. 7

8 Schenkers logistikpris Juryns motivering till nomineringen: Envac har genom ett innovativt nytänkande hittat hållbara logistiklösningar för avfallshantering i olika miljöer, vilket därigenom bidrar till ökad energieffektivitet, färre transporter och bättre stads- och boendemiljöer. Envacs lösningar ligger helt rätt i tiden och har på senare tid rönt stor uppmärksamhet internationellt. Envac måste ses som en föregångare och förebild. Soprena kvarter tack vare Envac Envac är nominerade till Logistikpriset för sitt system för sophantering: Soporna kastas i sopnedkast i trappuppgångar eller stationer utomhus. Sedan sugs de iväg till en container som kan finnas upp till 2,5 kilometer längre bort. På så vis behöver inte sopbilarna stanna i varje kvarter för att tömma soptunnor. När containern är full hämtas den och innehållet återvinns om möjligt. Envacs system finns över hela världen och anpassas efter lokala förhållanden. I Sverige är det vanligt med tre olika nedkast för olika fraktioner som Envac kallar det papper, organiskt och mixat, det vill säga resten. Vi tömmer systemet på en fraktion i taget. När vi till exempel tar in papperet, gör vi det samtidigt från alla pappersnedkast som är anslutna till en och samma terminal, säger Tomaz Lewander, teknisk direktör på Envac AB. Eftersom alla tre sopkategorierna går i samma rör mellan nedkastet och terminalen är det viktigt att köra fraktionerna enligt ett visst mönster. Om man till exempel kör papper direkt efter organiskt avfall smutsas papperet ner alldeles för mycket. Alla sopor hanteras i vakuum och komprimeras i samband med att de skickas in i containern för att fylla så bra som möjligt. Vi strävar naturligtvis mot 100 procents fyllnadsgrad för att minimera trafiken till och från terminalerna, säger Tomaz Lewander. Förbränning ger extra energi Innehållet i containrarna går olika öden till mötes. Papper återvinns och det mixade avfallet eldas i allmänhet upp och blir också det energi i någon form. Det organiska kan bli kompost eller biogas, i vissa länder används det till djurfoder. Inom EU har man tidigare enbart fokuserat på återvinning och inte sett förbränning som ett attraktivt alternativ, men det har börjat svänga nu när man ser hur effektiv förbränningen är, säger Tomaz Lewander. Envac har lösningar för alla typer av avfall, eftersom det är stor skillnad på sopor i olika länder. I Asien, där mathållningen till stor del utgörs av soppor, såser och grytor, är till exempel de organiska soporna mycket blötare än någon annan stans i världen. De kan bestå av 80 procent vatten, då är det mycket svårare att suga papper i direkt anslutning till att vi sugit organiska sopor, säger Tomaz Lewander. 8 Soporna sugs i väg till en station där en bil tömmer dem. Antingen sugs soporna upp i bilen, eller så tas hela containern med. På så vis behöver bilarna aldrig köra in i bostadsområdena. Det globala hushållet Ett system klarar upp till hushåll, eller max 30 ton sopor om dagen. Det är vanligt att man betjänar hela stadsdelar genom att installera flera system i en och samma terminal. Att man anger den övre gränsen på två olika sätt beror på att förutsättningarna varierar en hel del. Ett normalt hushåll består av olika antal människor på olika platser i världen likaså hur mycket sopor en normalperson genererar. Så länge ingen slänger saker i nedkasten som inte ska vara där, fungerar systemet i stort sett utan underhåll. Vi hade en del problem i början med

9 BILD: PIERRE OLSSON All världens sopnedkast Envac är verksam i över 30 länder och anpassar sina anläggningar efter kultur och miljö på plats. Ett snöigt sopnedkast i Barcelona. Sannegården, Norra Ävstranden i Göteborg. Tomaz Lewander, teknisk direktör på Envac AB visar sopnedkasten i ett kvarter i det nybyggda Hammarby sjöstad. Luckorna har olika färg för att det ska vara lättare att sortera. Systemet klarar att suga in sopor från ett avstånd på drygt 2,5 kilometer. föremål som pressades ner i nedkasten och orsakade stopp längre fram. Nu har vi bland annat gjort inkasthålen mindre, och de problemen har nästan försvunnit helt, säger Tomaz Lewander. En del nedkast kräver nyckel eller ett kort med magnetremsa för att de ska gå att använda. Val av lösning beror bland annat på hur avfallsdebiteringen sker i landet. De flesta nedkasten i Sverige är placerade utomhus, eller i entréplanet på ett flerfamiljshus. Det optimala är att installera sopsugen i samband med nybyggnation, men att installera i efterhand det fungerar också. En underjordisk lösning På en del platser är det inte så enkelt att dra rör i marken till en terminal längre bort. Då kan ett alternativ vara att gräva ner en container under varje grupp av nedkast, sammanbinda ett antal containrar med rör och tömma med hjälp av en bil som kommer och suger upp innehållet när behållaren är full. Även lösningar med mobila suglösningar tillhandahålls av Envac. I vissa fall kan containern skicka ett sms när den börjar full, annars töms den enligt schema. Ett nedkast får aldrig bli fullt, säger Tomaz Lewander. Nuvarande system klarar att suga in sopor från ett avstånd på drygt 2,5 kilometer. Hur många förgreningar ett system består av spelar ingen roll, så länge den punkt som befinner sig längst bort från terminalen inte är längre bort än de 2,5 kilometrarna. Helst vill Envac placera terminalen i mitten av systemet för att få så korta vägar som möjligt. Men samtidigt är ju en av poängerna att sopbilarna inte ska behöva ta sig in i bostadsområdena. I Barcelona, som idag har ett av de mest utbyggda systemen, har man grävt ner flera terminaler under rondeller där lastbilar kan hämta soporna utan att behöva åka in bland bostäderna. Det viktiga är att bilarna får så få upphämtningspunkter som möjligt. Även om dagens bilar inte släpper ut samma avgaser som för tio år sedan så tar de ju plats och ökar trängseln i trafiken, säger Tomaz Lewander. PIERRE OLSSON I Hammarby sjöstad varierar designen. Envac I Hong Kong är nedkasten i samma färgen som bostaden. Envac är ett svenskt företag som startades Samma år installerades det första systemet i Sollefteå sjukhus, ett system som fortfarande är i drift. I dag finns 700 Envacs system i hela världen. Bara i Stockholm finns ett 90-tal. Envac AB ägs idag av Stena Adactum, ett företag inom Stena-sfären. Envac har 25 bolag och är aktivt i 35 länder. 9

10 Schenkers logistikpris Höglagret har en utvändig höjd på 30 meter. Under natten sorterar det om sig självt så att de pallar som ska plockas mest nästa dag hamnar närmast uttaget. Filosofin i distributionscentralen är att godset ska komma till den som plockar istället för tvärtom. Här en av plockstationerna utanför höglagret. Juryns motivering till nomineringen: Clas Ohlson har utvecklat nya effektiva logistiklösningar i en situation där affärsmodellen ändrats från ren postorderförsäljning till att även omfatta distribution till egna butiker inom och utom landet. Trots en kraftig expansion har hållbara och delvis unika lösningar skapats. Allt detta har medfört en hög närvaro och god servicenivå. Clas Ohlson lagerstyrning på hög nivå Försörjningen av Clas Ohlsons butiker är i mycket hög grad automatiserad. Det gäller hela kedjan från inkommande gods till leverans i butik. Den enorma distributionscentralen (DC) i Insjön i Dalarna är så långt det går uppbyggd enligt filosofin: Godset ska komma till den som plockar istället för tvärtom. Inkommande gods kontrolleras innan det slussas vidare till en av tre lagerpunkter i DC. I höglagret hamnar pallat gods, i plocklagret hamnar storleksmässigt mindre kollin och i mellanlagret hamnar gods som kräver manuell hantering. Självständig men ändå tillsammans Varje Clas Ohlsonbutik har sin egen lagerbokföring. När en vara registreras i kassan sjunker lagersaldot i realtid. Butikerna har fastställda max- och minivolymer för samtliga produkter i sortimentet och när den nedre gränsen är nådd går det automatiskt en beställning till Insjön. På kvällen sammanställs alla beställningar och under natten sorterar höglagret om sig självt. De automatiska kranarna flyttar om lagret så att de pallar som kommer att plockas mest nästa dag placeras närmast uttaget. Vi har successivt lärt oss att försörja våra butiker, idag är nästan allt automatiserat och det fungerar fantastiskt bra, säger Rolf Andersson, chef för DC i Insjön. Sortering redan från lagret I stället för att de som plockar orderraderna går ut i höglagret kommer pallarna ut till sex olika plocka-från-platser där orderna plockas och kollina märks med vilken butik, och dessutom exakt vilken hylla de ska levereras till. Även från plocklagret levereras godset ut till plockstationer där varje butik har fyra öronmärkta lådor. Butikerna är indelade i fyra olika geografiska zoner dit innehållet i lådorna hör hemma så att de i butiken inte behöver springa kors och tvärs när de packar upp leveranserna, säger Rolf Andersson. 10

11 BILD: PIERRE OLSSON BILD: Rolf Andersson visar den snillrika låda som används vid transporter till butikerna. Vid returen fälls den ihop med ett enkelt handgrepp. I mellanlagret plockas orderraderna för hand. En del av sortimentet kräver handpåläggning, det är inget att göra åt, säger Rolf Andersson. Samtliga kollin skickas sedan vidare till en packstation där det pallas och skickas vidare till utlastningen. Det handlar om mellan 700 och 900 pallar dagligen. I samband med att den nya centralen byggdes 1995 funderade man på att flytta från Insjön. Men logistikläget i Insjön är riktigt bra. Genomsnittsavståndet från lagret till en Clas Ohlsonbutik är 528 kilometer, från Jönköping är det 564 och från Örebro 478. Det enda problemet med anläggningen i Insjön, hade drabbat Clas Ohlson var man än etablerat verksamheten. Byggnaden vill inte räcka till. Den nya centralen byggdes 1995, den fjärde tillbyggnaden är precis klar och man har redan börjat gjuta grund för en femte tillbyggnad. PIERRE OLSSON Klassiskt entreprenörskap från litteratur till usb-minne Clas Ohlson föddes 1895 och startade sitt företag genom att sälja teknisk litteratur via annonser i Uppsalatidningen Triumf. Efter den första annonsen sålde han för 365 kronor, vilket var en stor summa Samma år sammanställde han också sin första katalog. Snart började han även sälja ritningar till möbler, efter ett tag började kunderna efterfråga verktyg att bygga möblerna med, och sedan rullade det på. Den produkt som säljer i störst antal just nu är USB-minnen. Att öppna butik var ett ekonomiskt lyckodrag Postorderverksamheten har minskat och idag står butikerna för cirka 97 procent av Clas Ohlsons omsättning, en verksamhet som utvecklas hela tiden. Rolf Andersson kom till Clas Ohlson som driftschef Då hade företaget precis öppnat sin första butik utanför Insjön i Gallerian i centrala Stockholm. Det blev succé direkt. Redan från början fanns strategin att etablera sig där det finns normala, etablerade kundströmmar och på så vis locka in fler spontankunder, säger Rolf Andersson. I den högra lilla stugan ovan började Clas Ohlson sin verksamhet Till vänster dagens lager i Insjön. Det svarta taket tillhör nybygget från Den höga byggnaden är 30 meter hög och ska kompletteras med ännu ett lager där bilarna står på bilden 43 meter högt! Clas Ohlson. Under 2007 hade Clas Ohlson 44,6 miljoner besök i butikerna och hela 53 procent av dem köpte något. Det är en siffra som vi är mycket stolta över, säger Rolf Andersson. Totalt har Clas Ohlson idag 102 butiker, varav 48 i Sverige, 37 i Norge, 16 i Finland och en i Storbritannien. Under nästa verksamhetsår räknar vi med att etablera 15 till 20 nya butiker, varav fyra till åtta i Storbritannien, säger Rolf Andersson. 11

12 Logistikens Hus blir den kraftsamling industrin behöver I diskussionen om Sveriges konkurrenskraft tvingas vi konstatera att de stora avstånden till marknaderna utgör en hämmande faktor och en allt större utmaning. I takt med den utvecklingen blir transporteffektivitet och transport- och logistikbranschens innovationsförmåga kritiska faktorer för den svenska konkurrenskraften. Nu krävs en kraftsamling för att öka forskningsinsatsen och den svenska industrins konkurrenskraft. Det menar Håkan Larsson, styrelseordförande i Schenker AB och ny gästprofessor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Här beskriver han själv vad han vill uppnå med sin professur. Framtidsutsikter Håkan Larsson vill skapa ett center med inriktning mot logistik och transporter i Göteborg. Kunskapsutvecklingen ska bedrivas gemensamt av aktörer från industri, myndigheter och akademi. Globaliseringen är idag en realitet och transportbranschen är en allt viktigare faktor för att hålla de globala krafterna rullande. Utan en fungerande transportverksamhet får vi ingen tillväxt. Sambandet mellan BNP-tillväxt och transportsystemens effektivitet utgör ett allt viktigare forskningsområde för framtiden. Frågan är hur rustad transport- och logistikindustrin är när det gäller att kunna ta vara på globaliseringens möjligheter och därmed kunna bidra till en ökad konkurrenskraft inom industri och handel. Trots en kraftigt ökad världshandel med stark tillväxt i de så kallade BRIC-länderna under de senaste åren, kan vi konstatera att Sveriges största handelspartner är, och väntas förbli under en överskådlig tid, Europa. I ett ökat konkurrensklimat har Sveriges industri samma geografiska avståndshandikapp som tidigare, samtidigt som belastningen på infrastrukturen ökar. Medan huvudkonkurrenterna till Sveriges industri i genomsnitt har mil till sina kunder så har Sveriges industriföretag mil. Under sådana förutsättningar är enda sättet att klara av konkurrenskraften är att ha 12 en rätt strukturerad och effektiv transportindustri. Och i en europeisk eller internationell jämförelse står sig dagens svenska eller skandinaviska transportindustri väl. För att behålla en god effektivitet och konkurrenskraft i en globaliserad värld som ändras i en allt snabbare takt behövs ett starkt och utökat samarbete mellan universitet och högskolor. En ökad satsning på forskning och utbildning inom logistik och transporteffektivitet är också nödvändig. Vi har idag en både bred och djup forskning inom området i Sverige. Den forskning som bedrivs i Linköping, Lund och Göteborg, med det nya samarbetet i Northern Lead, är förtjänstfull. Northern Lead är ett kompetenscenter skapat av Chalmers tekniska högskola i samarbete med Göteborgs universitet och LTS, Logistics and Transport Society. Personligen anser jag att det saknas en gemensam strategi för den svenska logistikforskningen mot bakgrund av behovet att långsiktigt stärka den svenska konkurrenskraften. Forskningen vid de olika lärosätena måste koordineras bättre, då risken för dubbelarbete inte kan uteslutas. Näringslivets engagemang måste också stärkas. Endast genom ett effektivt samspel mellan näringsliv och forskning åstadkommer vi resurskraft. Med näringsliv avser jag då inte bara transport- och logistikindustrin, utan i princip alla branscher. Även statliga verk och myndigheter måste öka sitt engagemang och intresse för forskningen för att vi ska lyfta nivån. Ska vi åstadkomma resultat måste vi dessutom ha en ändrad syn på finansieringen, som behöver bli mer långsiktig än idag. Forskningen ska i princip ha en finansiell trygghet under perioder som omfattar fem eller tio år. Samtidigt måste näringslivet, statliga myndigheter och andra finansiärer ställa krav på mätbara resultat från forskningen som en förutsättning för ett långsiktigt engagemang och långsiktig finansiering. Mot bakgrund av de behov som föreligger har ett förslag till centrumbildning utarbetats av Vägverket, Banverket, Volvo, Schenker och Vinnova tillsammans. I min egenskap av gästprofessor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och stor tillskyndare av en ökad satsning inom logistikforskning, har jag deltagit

13 BILD: PIERRE OLSSON Håkan Larsson Håkan Larsson har bland annat varit VD för Bilspedition, Schenker, Wilson & Co och Rederi AB Transatlantic var han koncernchef för Schenker AG med placering i Tyskland. Idag är han styrelseordförande för Consafe Logistics, Nimbus Boats och Schenker AB. Dessutom är han styrelsemedlem i Chalmers, Bure, Lighthouse, Transatlantic, Walleniusrederierna och Semcon. Han sitter också i rådet vid Handelshögskolan i Göteborg där han tog sin civilekonomexamen Samverkan mellan näringsliv, myndighet och akademi sker i syfte att öka forskningsinsatsen för att förbättra den svenska industrins konkurrenskraft i ett Logistikens Hus. aktivt i utarbetandet av förslaget och jag kommer också att arbeta med genomförandet av centrumbildningen. Det förslag som utarbetats ger tydligt uttryck för en ambition att i en ökad samverkan mellan näringslivet, staten och akademin skapa en framtids- och behovsorienterad kunskapsutveckling på hög internationell nivå. Det handlar om en kraftsamling i en gemensam miljö, där verksamheten innefattar forskning, utveckling och forskarutbildning. Kunskapsutvecklingen ska bedrivas gemensamt av aktörer från industri, myndigheter och akademi. Härigenom kommer man att kunna säkerställa kompetensförsörjning och uppfylla vetenskaplig excellence samtidigt som man tillgodoser både näringslivets och samhällets behov. I den miljö som skapas ska ett effektivt arbete bedrivas som också är globalt konkurrenskraftigt. Här kommer grundforskning bedrivas med långsiktig inriktning, liksom tillämpad forskning i nära samverkan med näringslivet, myndigheter och andra intressenter. Miljön ska också vara så stark och attraktiv att den lockar till sig spetskompetens och utländska forskare. Ett aktivt utbyte med näringslivet innebär också möjligheter för anställda i näringslivet att arbeta i forskarmiljö kortare eller längre perioder. Tanken är också att den nya centrumbildningen eller centruminstitutet ska utvecklas i Göteborg och bygga på det samarbete som redan utvecklats mellan Chalmers och Handels/GU i Northern Lead i samarbete med stöd av LTS (Logistik och Transportstiftelsen). Under ett effektivt ledarskap ska en kärntrupp med ett 20-tal personer byggas upp. Ytterligare ett 100-tal kommer att helt eller delvis knytas till verksamheten. Resultatet blir ett Logistikens Hus, där den kraftsamling och den samverkan mellan näringsliv, myndighet och akademi sker i syfte att öka forskningsinsatsen för att öka den svenska industrins konkurrenskraft. Det är alltså en kraftfull centrumbildning som planeras och väntas nå en ledande position i Europa inom två till tre år. Övriga universitet och högskolor i Sverige kommer att samverka med det nya centrat för att åstadkomma hög effektivitet och bättre samordning av logistikforskningen. Målet är att ha en plan för genomförandet klar kring halvårsskiftet. Även om en del princip- eller inriktningsbeslut redan är tagna återstår ännu en lång väg, men med den entusiasm som hittills visats finns det anledning att se framtiden an med tillförsikt. HÅKAN LARSSON Styrelseordförande i Schenker AB och gästprofessor på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet 13

14 Schenkers vetenskapsråd Smart samverkan ska ge högkonjunktur inom forskningen Många satsningar som stärker logistik- och transportforskningen är på gång. Det är ett av de högst prioriterade områdena i den senaste forskningspropositionen. Syftet med den är att förstärka universitetens fasta forskningsresurser. Detta kan ge forskningen möjlighet att utveckla arbetssätt som fokuserar på de stora frågorna, ger långsiktig nytta för företagen och där forskarnas kompetens används på rätt sätt. Vi måste ömsesidigt se till att förvalta de nya möjligheter som öppnar sig. Det menar Patrik Jonsson, professor i operations & supply chain management på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Vetenskapsrådet har ordet I varje nummer av Logistikmagasinet bereder vi utrymme till en av professorerna att fördjupa sig i ett aktuellt ämne. I nästa nummer ger vi ordet till professor Kenth Lumsden, Chalmers tekniska högskola. 14 Man kan kritisera den nuvarande forskningen för att vara kortsiktig, fokusera för mycket på enskilda företags nuvarande problem och för lite på generella framtida utmaningar och behov. Resultaten kommer heller inte alltid till konkret nytta för företagen. De aktuella forskningssatsningarna angriper en av orsakerna till detta, nämligen bristen på långsiktig forskningsfinansiering. Med mer långsiktiga finansieringsformer kan fokus läggas om till större forskningsfrågor och mer långsiktiga, riskfyllda och utmanande projekt och samtidigt säkerställa bättre genomförande av resultaten. Långsiktig finansiering måste kombineras med långsiktiga arbetssätt mellan företag och universitet. Det måste först deklareras att Sverige är ett föredöme vad gäller samverkan mellan företag och universitet men kanske kan vi bli ännu bättre. Flera goda exempel finns, till exempel det arbetssätt som utvecklats inom fordonsforskningsprogrammen för att identifiera och prioritera forskningsproblem. För att företagen verkligen ska dra nytta av forskningen krävs aktiv samverkan under hela projekttiden, från uppstart via utveckling av forskningen till genomförande och implementering, och över flera projektperioder. Att forskningssatsningar ibland får låg prioritet i företag kan vara resultat av brister i projektbeskrivningar och kortsiktiga planeringshorisonter. Ibland saknas också kompetens och resurser för att på bästa sätt påverka och ta vara på det involvering i forskningsprojekt kan ge. Ett internt universitetsproblem är de forskare och forskargrupper som drivs allt för hårt av inomvetenskapliga meriteringsgrunder och därför inte ser behovet av aktiv företagsinteraktion med beaktande av företagens villkor. På samma sätt som företag i möjligaste mån måste vara aktiva måste forskare vara öppna för och lyssna på företagens behov och synpunkter. Dessa problem känner vi till och bör kunna minimera. Majoriteten av samverkan sker mellan enskilda forskare och företag. Det är både naturligt och bra att enskilda företag och branscher identifierar sina problem i sina Nyckeln till framgång och nya och smarta lösningar finns ofta i gränsytorna mellan de olika systemen. Med enbart de enskilda företagens perspektiv missar vi att förstärka värdet av denna samverkan.

15 egna system och utifrån sina egna perspektiv och i samverkan med etablerade forskarkontakter. Så ska ske även i framtiden men utöver dessa behöver vi en branschoch perspektivövergripande samverkan. Vi eftersträvar generaliserbar kunskap som kan appliceras över flera företag och branscher. Detta är positivt för de enskilda företagen eftersom deras egna förutsättningar och omvärlden normalt ser annorlunda ut tre år efter att forskningen påbörjades. Det är alltså viktigt att ha forskningsprioriteringar som är öppna utöver enskilda system och perspektiv och som därmed möjliggör djärva och banbrytande forskningsansatserna, med bred tillämpbarhet. Detta är särskilt viktigt inom logistikoch transportområdet eftersom det är så komplext. Flera intressenter, systemnivåer och perspektiv måste beaktas för att identifiera de mest utmanande problemen och utveckla de mest banbrytande lösningarna. En naturlig utgångspunkt är i varuägarnas (handels- och tillverkande företag) förändrade transportbehov och hur detta behov kan tillfredsställas med nya och smarta lösningar för att genomföra effektiva transporter inom transportnäringen. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv vill vi uppnå nöjda varuägare och effektiva transporter. Utformning av infrastruktur och fordon är viktiga förutsättningar för detta. Tre systemnivåer samverkar alltså i transportsystemet: varuägarnas försörjningskedjor, transportföretagens transportsystem, och infrastruktur. Nyckeln till framgång och nya och smarta lösningar finns ofta i gränsytorna mellan de olika systemen. Med enbart de enskilda företagens perspektiv missar vi att förstärka värdet av denna samverkan. De forskningssatsningar som nu görs skapar många möjligheter och mycket positivt kan komma ut ur dem. Vi har inom logistikoch transportforskningsområdet i Sverige varit föredömen vad gäller forskningssamverkan mellan universitet och företag, men gör vi det på rätt sätt? Nu är det BILD: PIERRE OLSSON Patrik Jonsson, professor på Chalmers, menar att annorlunda samverkansstrukturer behövs för att gynna både det enskilda företaget och kunskapsutvecklingen i stort. Patrik Jonsson Professor i operations & supply chain management, Chalmers tekniska högskola Teknologie doktor i produktionsekonomi vid Lunds tekniska högskola. Viceprefekt för Institutionen för teknikens ekonomi och organisation Chalmers, med ansvar för forskarutbildningen. Forskningsansvarig i den nybildade centrumbildningen Northern LEAD. Bedriver forskning om bland annat material- och produktionsstyrning, försörjningskedje- och leverantörsfrågor, logistisk prestationsmätning. Har författat fler än 100 publikationer varav cirka 30 i vetenskapligt granskade tidskrifter och fyra läroböcker (bland andra Logistics and supply chain management resp Manufacturing planning and control, utgivna av McGraw-Hill). Styrelsemedlem i EurOMA (Den europeiska organisationen inom operations management, Fd styrelsemedlem i logistikföreningen PLAN ( ) Medlem i scientific advisory board för bland annat tidskriften International Journal of Physical Distribution and Logistics Management (en av de etablerade akademiska logistiktidskrifterna). Patrik Jonsson är dessutom medlem i Schenkers Vetenskapsråd. Läs mer om rådet på sidan 5 i detta nummer av Logistikmagasinet. dags att ta nästa steg där fokus är på framtida utmaningar och mindre på enkelt identifierbara befintliga problem. Behövs då en annorlunda samverkansstruktur mellan universitet och företag, som bidrar till generell kunskapsutveckling av vårt långsiktiga samarbete inkluderande det som är relevant på kort sikt och för det enskilda företaget? Kan vi finna bra svar på detta till konkret nytta kommer vi också tillsammans kunna utveckla något väldigt bra. PATRIK JONSSON professor i operations & supply chain management Chalmers tekniska högskola 15

16 Melodifestivalen 16

17 Alcazar övar poserna under de första repetitionerna utan scenkläder på torsdagen i Göteborg. De har 40 minuter på sig vilket ska räcka till att ta om bidraget tre gånger. Melodifestivalen 2009 Varje deltävling av Melodifestivalen 2009 lockar fler än tre miljoner TV-tittare. Men vad vi tittare inte ser är vad som händer när kameran inte är påslagen. Logistikmagasinet åkte till den första deltävlingen i Scandinavium i Göteborg för att ta reda på vad som krävs för en direktsänd TV-underhållning på en och en halv timma. TEXT OCH BILD: PIERRE OLSSON Melodifestivalen logistiskt pussel med ständig jour För Ronnie Lans började Melodifestivalen 2009 redan den 1 juli förra året. Att vara projektledare för stora TV-produktioner är väldigt roligt, men också enormt krävande, säger han. Största delen av arbetet bakom Melodifestivalen får vi TV-tittare aldrig se. Ronnie Lans har en gedigen bakgrund som projektledare inom TV-branschen. I hans CV finns produktioner som Idol, Expedition Robinson och Fotbollsgalan, för att nämna några. Det har slumpat sig så att jag hamnat i underhållningsfacket. Det här är dock första gången jag jobbar för SVT och public service, säger Ronnie Lans. Årets festival ska vara bättre än tidigare Mitt mål är att göra årets Melodifestival ännu bättre än tidigare. Det går inte att använda copy and paste på förra årets upplägg. Själva tävlingen kan man inte ändra så mycket i. Men i övrigt måste ett sådant här Ronnie Lans, projektledare för Melodifestivalen. program förändras, utan att tappa i kvalitet, varje år för att överleva, säger Ronnie Lans. Han har till exempel jobbat fram det nya röstningsförfarandet, med dueller i varje deltävling, tillsammans med Christer Björkman. Även den internationella jurygruppen var deras idé. 17

18 Vi var tvungna att göra något med tanke på hur det sett ut i den internationella tävlingen de senaste åren. Programledaren sedan två år, Kristian Luuk, har tackat för sig och är ersatt av Petra Mede. Att just hon skulle vara programledare, och ensam sådan, var något som Ronnie Lans kraftigt förespråkade. Tillsammans med samarbetspartnerna LiveNation och Blixten&Co bestämdes tidigt vilka orter som ska vara värdar för deltävlingarna. Det räcker inte med en ishockeyarena på orten, det måste också finnas tillräckligt med hotellrum, plats för loger till artisterna, rum för press och TV, en foajé där gästerna kan tas emot och sponsorerna får en möjlighet att synas, med mera med mera. De orter som vill vara med kontaktar Blixten&Co som vet precis vad som krävs. Det enda önskemål vi har från SVT är att vi vill ha spridning över hela landet, säger Ronnie Lans. Glädjespridare med koll Tillsammans med Blixten&Co gör Ronnie Lans och hans medhjälpare upp ritningar över hur de olika arenorna kan utnyttjas på bästa sätt. Det är ett litet logistiskt pussel att bestämma var olika kontor, artistloger och pressrum ska ligga, säger Ronnie Lans. Artisterna vill ha sina loger så nära scenen som möjligt och vill absolut inte att journalister ska passera dem på väg till pressrummen. Alla sådana krockar måste undvikas. Under de sista veckorna före första deltävlingen handlar Ronnie Lans jobb mest om att entusiasmera teamet, springa på sjukt många möten och att granska Petra Medes manus. Jag har det publicistiska ansvaret för det som sägs i programmet. Det gäller att tonen är public service och att vi inte gynnar enskilda produkter till exempel, säger han. Under tävlingsveckorna har han jour dygnet runt. När vi väl är på plats ska allt flyta om jag gjort mitt jobb ordentligt, säger Ronnie Lans. Schlager är ett skällsord Men oförutsedda saker kan alltid hända någon kan bli sjuk, utrustning kan gå sönder och så vidare. Vi har en lång lista på saker som kan hända, och åtgärder för varje punkt, säger Ronnie Lans. Efter finalen den 14 mars är det dags för uppföljning av ekonomi och utvärdering av projektet fram till den 30 juni. Jag skulle gärna jobba ytterligare ett år med Melodifestivalen. Nu vet jag mer om hur det görs och hur det kan bli ännu bättre, säger Ronnie Lans. Han är noga med att poängtera att ordet schlager är ett skällsord i det här sammanhanget. Bara ett fåtal av tävlingslåtarna platsar i kategorin schlager. Om någon på redaktionen använder s-ordet kan man räkna med att något kommer flygande genom luften, säger Ronnie Lans. Själv säger han fel mer än en gång under vår intervju, men rättar sig varje gång. Det är irriterande att kvällstidningarna fortfarande använder ordet Schlager-SM bara för att de tycker att det låter bra, säger Ronnie Lans. Artisterna vill inte att journalisterna passerar deras loger på väg till pressrummen. Från transporter till tittare Melodifestivalen 2009 i siffror FORDON/TRANSPORT 8 långtradare 18 meter långa, 90 kubikmeter per bil. 3 TV-trailers dvs en OB-buss, en ljudbuss och en följebil. Dessa fordon kör cirka mil under sex veckor. (250 mil x 11 bussar) LJUS, LJUD, ELEKTRONIK Scenen är 350 kvadratmeter stor. Sammanlagt hängs 30 ton fördelat på 85 punkter/motorer upp i taket. Nio kameror används, varav en kran som kan förlängas upp till 15 meter. 48 högtalare. 20 trådlösa mikrofoner. 14 trådlösa in-ear monitorer. 251 lampor lyser upp scen och publik. Lamporna styrs med kanaler via två ljusbord. Lamporna har rörliga delar. Varje vecka går det åt KW/h vilket är lika mycket som ett villakvarter gör av med under två månader. Totalt används kablar som är 11 km långa tillsammans. Tre kilometer stålwire används för att hänga upp sakerna i taket. PERSONAL SVT-personal: Cirka 70 personer i projektet och ett 20-tal runt omkring. Produktionspersonal: Cirka 45 personer och ett 50-tal runt omkring. Utöver dessa tillkommer cirka 250 personer på varje ort vakter, chaufförer, bärhjälp etc. FÖRBRUKNING Måltider: i veckan för personal och artister. Kaffe: 500 kilo eller koppar i veckan. Buteljerat vatten: liter. Hårspray: 80 burkar. 18

19 Caroline af Ugglas hade problem med medhörningen under repetitionerna. Hörselsnäckan är för stor. Finns de bara i XL, den ramlar ju ur hela tiden. Melodifestivalen 2009 Produktionsledaren alltid först in och sist ut SVT gör det som TV-tittarna ser. Allt annat gör vi. Vi ser till att bygga upp scenen och allt runt omkring så att det fungerar som en TV-studio. När vi lämnar över bygget till SVT på onsdagen ska deras personal känna igen sig, säger Axel Ekblad, produktionsledare för Melodifestivalen Han har arbetat heltid med Melodifestivalen sedan december förra året och under de sex veckor festivalen pågår leder han ett team som jobbar heltid bakom Journalister: ackrediterade journalister per deltävling och drygt 300 under finalveckan i Globen. BIDRAGEN Av de 80 textförfattarna/kompositörerna i de 32 bidragen var 14 kvinnor och 66 män. Av de 80 textförfattarna/kompositörerna var 30 med för första gången och 50 har varit med minst en gång tidigare. Nio textförfattare/kompositörer har fått med fler än ett bidrag. Av de 56 deltagande artisterna var 24 kvinnor och 32 män. kulisserna. De är sist ut från det gamla stället och först in på det nya. Det gäller att snabbt bygga upp ett litet samhälle som ska fungera under den kommande veckan. I gruppen ingår bland annat en sjukvårdare och cateringpersonal som håller kontakt med kök på de olika orterna. De ser även till att det finns frukt, kaffe, dricka och så vidare. Det finns aldrig plats att sätta upp ett kök. De utrymmen som finns går åt till annat, säger Axel Ekblad. 10 av bidragen framförs av grupper, 22 av soloartister. Av de 32 akterna är 19 helt nya i sammanhanget, medan 13 har varit med minst ett år tidigare som artist i aktuell konstellation. Antal inskickade bidrag 2009: Axel Ekblad är produktionsledare. I hans jobb ingår att se till att 11 kilometer kabel kommer på plats vid varje deltävling. TITTARSIFFROR Varje deltävling ses av över tre miljoner tittare. Fotnot: Vid pressläggningen för denna tidning var tävlingen ännu inte avgjord. Att Petra Mede skulle vara ensam programledare var en av Ronnie Lans idéer kring hur Melodifestivalen skulle förnyas. BILD: CARL-JOHAN SÖDER/ SVT 19

20 Full aktivitet i pressrummet. Under själva sändningen är fotografer inte välkomna vid scenen utan får sitta här och följa tävlingen. Tre speciella riggers ansvarar för att klättra i taket och hissa upp den utrustning som behövs. De är väldigt noga med säkerheten, men det är naturligtvis ett farligt jobb. De brukar skämta om att de kommer att drabbas av Murphys lag och bli påkörda på gatan om de överlever klättrandet länge nog, säger Axel Ekblad. 20 Administration allt från hotellnätter till bussar I teamet ingår också tre personer som sköter all administration kring festivalen. Det handlar om att boka resor och hotell för artister och personal, se till att det finns någon som möter artister vid flygplatser och stationer, ordna bussar mellan hotell och repetitioner, kolla om någon har några speciella matpreferenser som laktosintoleras eller vegan och se till att de får rätt mat och så vidare. Ytterligare två personer jobbar som arenaansvariga och Axel Ekblads förlängda armar, en inomhus och en utomhus. De ser till att ackrediteringar blir rätt, att extra bodar finns på utsidan om det behövs och att alla ytor utnyttjas på bästa sätt. Arenor som Globen och Scandinavium är vana att ta hand om artister med förband. Men när Melodifestivalen är på besök behöver varje bidrag en egen loge bidrag som kan bestå av allt från en ensam artist till en grupp på åtta personer. Dessutom ska programledare, press och underhållare få plats, SVT liksom produktionsledningen behöver kontorsutrymme, makeupartister och frisörer ska ha egna lokaler. På toppen av allt vill sponsorer ha möjlighet att exponera sitt varumärke och dessutom få chansen att mingla enskilt med sina kunder. En uppgift för föreningsfolket Fyra personer följer med runt som bärhjälp och på varje ställe tar man dessutom in 30 personer extra. Vi föredrar att jobba med föreningar, de ställer upp för varandra och känner varandra sedan tidigare. Det är mycket lättare om det finns en lagkänsla i en sådan grupp, säger Axel Ekblad. Tre personer jobbar med ljus. De hänger lampor i aluminiumtrossar som sedan lyfts upp i taket, eller placeras på scenen. Ibland känns det Festivalveckan dag för dag Arbetsveckan för produktionsledaren Axel Ekblad och hans team börjar redan på lördag kväll. Så fort ljusen släcks i arenan är han och hans team igång med att riva för att ta sig till nästa ställe. Så här ser en normal vecka ut: LÖRDAG KVÄLL: Det är alltid bråttom, så gott som alltid ska arenan användas till något annat redan nästa dag. Normalt sett tar det fem timmar att riva scenen det tog nästan tre dagar att sätta upp. Ibland känns det som att vara med i ett Pacman-spel. Samtidigt som vi river har vi alltid någon från arenan som nafsar oss i ryggen och vill komma fram för att återställa allt, säger Axel Ekblad och skrattar. När allt är klart gäller det att få några timmars sömn innan de måste upp för att resa vidare till nästa ställe.