Kvalitetsarbete i studie- och yrkesvägledning - 18 december 2013

Transkript

1 Kvalitetsarbete i studie- och yrkesvägledning - 18 december 2013 Ha tålamod och släppa på prestigen och tankar om vem som borde göra vad. Vill vi ha förändring får vi vara beredda på att göra en del av jobbet underifrån. /Deltagare från utbildningsdagen om kvalitet i studie- och yrkesvägledning Här kommer en sammanställning av diskussionerna från workshopen på kvalitetsutbildningen i studie- och yrkesvägledning den 18 december som arrangerades av projektet GR SYO tillsammans med Vägledning och Kompetens i Mölndal, Kompetenscentrum i Kungsbacka och Vägledningscentrum i Göteborg. Diskussionerna utgick från fem frågor som återges nedan. 1. Vad gör du idag som du är nöjd med och har koppling till de nya Allmänna Råden för arbete med studie- och yrkesvägledning i det breda perspektivet (vägledning, undervisning, information, samverkan)? Sammanfatta och skriv ner de tre viktigaste exemplen. Det görs väldigt mycket utan att man pratar med varandra om det. Viktigt med forum för att lyfta upp för utbyte och samverkan samt att på så sätt tydliggöra studie- & yrkesvägledningen som pågår i skolan. Prao- arbetet är väldigt viktigt. Vi skall inte lägga ner praon! Viktigt att informera lärare på de olika programmen/utbildningarna om GY11 skillnader och nyheter. Bäst om initiativet kommer från lärarna eller rektor. Set är viktigt att ställa krav i samverkan med lärare. Börja med de pedagoger som efterfrågar samarbete och vänta in reaktionerna från dem som inte är intresserade ännu. Skolverkets vinkling den 9 december om 1 timma SYV åk 1-9 i 10 ämnen/år = 90 lektionstimmar totalt för att få den röda tråden. Bra perspektiv! SYV- tråden. Göra en plan plan för SYV från år 1 gymnasiet.

2 Två och två SYV i Kungsbacka i årskurs 5-3 gymnasiet. (I åk 5 ges kort information om språkvalet). Fyrstegsmodellen kunskap om själv etc visas varje gång SYV kommer in i klassrummet. I Uddevalla har SYV haft sittningar med politiker och med rektorerna. Rektorerna efterfrågade mer konsultande från SYV. Vi som SYV behöver ta hänsyn till var och ens bilder av hur studie- & yrkesvägledningen såg ut förr och föreställningarna om vad man tror att det är nu. Bra samarbete med specialpedagog angående svaga elever för att god tid sätta in stödåtgärder för möjlighet till att bli behörig till gymnasiet. Samarbete med kollegor /syv) inom konceptet Karriärvägledning, jobbar två och två. Det finns ett färdigt upplägg för Karriärvägledning. Gäller i grundskolan från år 6-9 och på gymnasiet år 1-3. Finns även inom vux där man jobbar med Karriärplanering. Känner sig som en del av personalgruppen, trots endast en dag i veckan på skolan. Jobbar tillsammans med rektor och övrig personal angående studie- och yrkesvägledning. Är i början av att implementera de allmänna råden. Sitter nära lärarna och har därmed lätt att komma ut i klasserna. Har programråd med aktiva lärare. PRAO- temadagar tillsammans med arbetslivet. Främst för år 8. Mycket engagerade lärare. Tidigare fanns en omvärldsbevakningsgrupp, som lades ner men nu har den återuppstått igen, på lärarnas önskemål. Finns en vision om att införa studie- och yrkesvägledning i alla ämnen. Dialog mellan olika yrkesgrupper inom skolan är viktig! Mycket av det lärarna gör är studie- och yrkesvägledning men det kallas något annat. Samarbete med Arbetsförmedlingen inom projektet Entré. Målgruppen är arbetslösa ungdomar mellan år. Jobbar med Karriärvägledning. Informerar om vidare studier och yrken Arbetar i lägre åldrar från år 5-6 Arbetar med studieplaner på gymnasiet Samverkar till viss del med lärare under lektionerna, på rätt väg På Folkuniversitetet/ vux- SFI jobbar man med frivilliga workhops med teman kring olika alternativ för framtiden och utifrån intresse hos deltagarna ordnar man studiebesök.

3 På vux/gymnasiet träffar SYV alla och delger vad hen kan stötta med under utbildningstiden och här finns möjlighet att diskutera framtidsplaner enskilt eller i grupp. På gymnasiet var det en som arbetade med att bredda arbetsmarknadsperspektivet genom att berätta om egna erfarenheter (jobbar på yrkesprogram bygg och anläggning och har själv ett förflutet inom denna bransch). En annan har börjat med lektioner som handlar om att diskutera livet efter trean redan i tvåan för att bättre förbereda eleverna på arbetslivet. På grundskolan finns karriärvägledningskonceptet från årskurs 6-9 som känns helt i linje med politiken och andra arbetade med temaarbeten skola- omvärld under 1 vecka som man samplanerar med lärarna. Ett enhetligt koncept kring SYV i kommunen med lektionstillfällen i de olika årskurserna. Även åk 6 vilket är ett beslut av politiker. Tjänsterna har anpassats utifrån uppdraget. Vägledarna upplever att eleverna i högre utsträckning förstår vad de kan få hjälp med. Upplevelse av att vara Syv- konsult på tre friskolor (gymnasium). Skala av många arbetsuppgifter. Har genomfört en Folkhögskoledag. Det handlar mycket om förutsättningar. Särskole- Syv. Arbetar i tre kommuner. Har kallat till möte med lärarna för att utröna vilka förväntningar det finns utifrån skol- och elevhåll när det gäller den avsatta tiden för Syv på skolan. Här finns möjlighet att även beskriva förutsättningar. Syv. har gemensamt genomfört en folkhögskoledag för information som vänder sig till elever och föräldrar. En Framtidsdag där elever och föräldrar kan möta både Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och LSS och ställa sina frågor. Går in i årskurs 6. Alltid två SYV. Karriärpaketet. Lärarna ska vara med. Väcker tanken till sitt eget val. Träffar år 9 en halvtimme varannan vecka. Vissa lärare kopplar Syv- lektionen in i sin egen vidare lektion som kan utmynna i studiebesök. VUX blir svårare. Kämpar sig in i årskurs 8 i samband med PRAO, frågar lärarna om det är OK. Pratar om arbetsmarknaden, vad är en prognos? Svårt med så lite tid på varje skola. Samlar alla 9:or i grupper samtalar om "valkompetens"

4 Uddevalla Grundskolan jobbar med tema under en period. En dag i veckan har år 9 studie- och yrkesvägledning tillsammans med lärarna. Hur kan man samarbeta? Studiebesök? Augusti- oktober. No- so- svenska är inblandade. Gymnasiet har en temadag där man bjuder in Arbetsförmedlingen SYV på gy kan använda sig av transfer.nu. Heldag m 2or, 3or även med inslag av informatör fr AF Arbetsförmedlingen Mer gy: Temadag åk 3: Känn dig själv skriva cv i svenskämnet varianter av söka jobb AF info utomlandsinfo kommunens Näringslivsakademi Grundskola, några ex: lathund sammanfattning samverkan yrkesvägledande/arbetslivsvägledande inslag för pedagoger Gjort ex på frågor för elever att arbeta med efter praktisk arbetslivsorientering PRAO Samarbete m Mentor Metodbank i Göteborgs kommuns Hjärntorg om arbetsmarknad Gruppvägledning 8an med arbetslivsfrågor med materialet Framtidsvalet 2. Hur utvärderar du din studie- och yrkesvägledning (i det smala perspektivet)? Sammanfatta och skriv ner de tre viktigaste exemplen. Få har ordentlig utvärdering om vad vägledningen har för inverkan på valet. Men i stort sätt alla har korta enkla frågor efter samtalet. Med vem ser det? Vissa kommuner har utvärdering. En kommun dokumenterar alla elevinformationer allt skall dokumenteras på papper och sätts i en utvärderingspärm för minnets skull men kan visas upp om det efterfrågas. Några kommuner har kollegiehandledning, samtalsanalys, strukturerad självreflektion m.m. och till och från egenhändigt gjorda enkäter för egen del. Utvärderar oss själva tillsammans med en kollega i vår samtalsmetodik och hur vi samtalar, diskuterar i grupp, spelar in, analyserar etc. Utvärderar vägledningsarbetet genom webbenkät till alla åk 9 elever i slutet av VT. Djupintervjuer med personer som kommer till vuxenutbildningen om deras erfarenhet av vägledning på gymnasiet och grundskolan. Enkät till ungdomar i gruppverksamhet när de slutar, plus muntlig utvärdering vid sista tillfället.

5 Att man är tydlig med att fråga efter förväntningar på de enskilda samtalen samt att i slutet göra en summering om vad samtalet handlat om (kan med fördel göras av elev/sökande) och avsluta med frågan om vad eleven/den sökande fått med sig av samtalet. Detta för att säkerställa att man är på samma nivå och att det blir kvalitet i samtalet. Det delas också ut utvärderingslappar i klasserna där eleverna får ge sina åsikter kring lektionsinnehåll. Kollegautvärdering utifrån frågeformulär till eleven och eget formulär till vägledare där båda för sin utvärdering efter samtalet, som sedan vägledaren diskuterar med kollegor. De flesta i gruppen var överens om att vi behöver blir bättre på att dokumentera våra utvärderingar och hitta nya sätt att utvärdera. Gemensam enkät i kommunen med två frågor (tillgänglighet/nöjd) om SYV på varje enhet. Självskattning, utvärderar sig själv och andra Syvare. Skriva ner om hur jag upplevde informationen som jag som Syv genomfört. Vad som hände och vad som kan utvecklas. Mölndal. Håller på med en utvärdering om vad de kan förbättra. Två frågor får eleverna, allt utvärderas. Tillgängligheten, bemötandet med vägledaren graderas 5- gradig skala. Under en månad. Jämförs mot tidigare år. Uppdrag av kommunen. Kungsbacka och VUX har ngt liknande. Gy: 2 frågor till 3orna: tillgänglighet nöjdhet med vägledningen. Sammanfattning på papper/webb: vägledningssamtalet. I Göteborg både grund- o gy: NEI nöjd elevindex: i detta finns 5-6 frågor ang SYV. Gy: en deltagare uttryckte: om många elever kommer till SYV är detta ett mått på positiv feedback. Utvärdering gjorts av klassbesök. I mindre grupper har skriftlig utvärdering gjorts. Dåligt med utvärdering. Pmo- journalsystem är ett bra verktyg för att se statistik och att göra utvärdering utifrån det. Journalföring görs enbart med elever med kontinuerliga samtal. I vilken mån ska dokumentation göras?

6 3. Hur utvärderas studie- och yrkesvägledningen på din skola/där du vägleder (i det breda perspektivet)? Diskutera och kom fram till hur din skola skulle kunna utvärdera studie- och yrkesvägledningen. Det görs inte, vad vi känner till. Det skickas ut enkäter till elevernas från vuxenutbildningen, men den innefattar allt inte specifikt vägledningsarbetet. Vissa skickar ut centralt från kommunen, vissa skickar digitalt till de sökande på vux, men alla var överens om att i det breda perspektivet görs det inga utvärderingar alls vad vi vet. För att kunna utvärdera på det breda perspektivet behöver vi vägledare ha ett närmare samarbete med rektorer och lärararbetslag. Alla måste bli varse sin roll i studie- och yrkesvägledningen för eleverna i skolan och här kan vi inte vänta på att bli inbjudna utan måste själva ta initiativet. När vi kommit så långt gäller det att få in hur vi gemensamt ska arbeta i den lokala arbetsplanen och då blir det inte så svårt att utvärdera utifrån lagda och genomföra plan. En syvfråga ingår i den större (gemensamma) utvärderingen som eleverna har nytta av när det gäller synpunkter om exempelvis när högskoleinformationen ges. Justeringar görs utifrån dessa svar. Frågor kring styrning av SYV (hur lärare, rektor och Syv ska kopplas ihop) har skickats till beslutsfattare men svar har ännu inte inkommit. På en skola för Särsyv. har det utarbetats en gemensam plan om Syv. utifrån lärarnas/elevernas önskemål. Kungsbacka har en webbenkät för hela gymnasiet där ingår en fråga om studievägledningen. Man måste anlita en statistiker för att vara säker på att man mäter det man avser att mäta! Kungsbacka har olika utvärderingar. Mölndal har börjat med en kort, samma frågor om nöjdhet, på alla stadier med rapport i % till politikerna. Var och ens svar tar man själv hand om och använder i sitt utvecklingsarbete. Enkäter SYV på gymnasiet är med i elevenkäten. I det systematiska kvalitetsutvecklingsarbete ska det göras utvärdering om skola och arbetsliv. För att utvärdera ska man först veta vad man ska utvärdera. Lärarna följer

7 utvecklingsplanen, lägg in skola och arbetsliv samt studie- och yrkesvägledningen där, så den blir synlig. 4. Utifrån din roll, hur kan du bidra till utveckling av kvalitet i studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar? Initiera möten med lärarlag och rektorer Informera om de nya Allmänna Råden Bjuda in till diskussion och berätta om vägledning Planera vid terminsuppstart för att få in studie- och yrkesvägledningen i kalendariet och skolans planering Initiera en kartläggning av vad som redan görs på skolan Informera/diskutera med lärare om elevernas utvecklingssamtal. Viktigt att ha med vägledningsfrågor där i tidigare åldrar Informera/diskutera med lärare i lägre åldrar om vägledning och hur de kan koppla vägledning till det vardagliga arbetet. INTE VÄNTA PÅ ATT REKTOR HELT PLÖTSLIGT HAR FULL KOLL PÅ VAD STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING ÄR OCH ORDNAR UPP ALLT! Bjuda in till möte med rektorer och arbetslag. Be dem göra en kartläggning kring vilka aktiviteter som görs bra på skolan idag vad gäller omvärldsarbetet. Aktivt delta i arbetslagsmöten och planera aktiviteter tillsammans med lärarna- visa vad vi kan bidra med på deras lektioner. Ha tålamod och släppa på prestigen och tankar om vem som borde göra vad. Vi vill ha förändring får vi vara beredda på att göra en del av jobbet underifrån. (personlig åsikt) Planera in tid med rektor. Sondera terräng; vad som redan görs. Hur man jobbar med ung företagsamhet exempelvis. Ta reda på vilka teman och projekt som pågår eller Syv. skulle kunna ingå i. Skulle man kunna jobba med Syv. i grupper som en del av ett elevhälsoarbete. Sex och samlevnad tas upp som exempel. Någon Syv beskriver att den prövat att informera om prao i 6.an, i 7:an yrkesintervjuer och gruppvägledning i åttan. Vi skall gå till rektor med allmänna råden och ställa krav på engagemang. Rektorerna är viktigast att få en dialog med.

8 I lärarutbildningen borde arbetslivet genomsyra utbildningen. I och för sig kan man ha en syv- kurs där.. Förbjudet att läraren skall gå från lektionen om man har SYV- info/lektion. Ha tålamod vi får säga samma sak år efter år och inte ge upp. Ta för sig mer Okänd grupp I utvecklingssamtal med chef: till nästa samtal så vill jag att du har läst igenom och tänkt på.. ( hur implementera de allm råden). Att vara en inspiratör. Temaveckor. Önskemål: vägledning på schemat. Om möjligt delta på APT/ Arbetslagsmöten / Ämneskonferenser Mer tid resurser till SYV Rektorerna: arbeta fram mål där alla är delaktiga i studie och yrkesvägledningen. Det ska finnas en plan och inte vara styrt utifrån person. Skriv in studie - och yrkesvägledningen i utvecklingsplanen, hela skolans ansvar. Var medvetna och pålästa om Nya Allmänna Råden, och de krav som ställs på samarbetet mellan SYV/lärare/rektor" Stenungsunds Kommuns svar återges nedan eftersom de var en egen grupp Kristinedalskolan Gustaf (so- lärare) - Gör drömyrket, cv, jobbansökan, vilket är kopplat till svenska, so, no. År sju gör intervjuer på valfritt företag, med miljöfokus, låta eleven växa i att ta eget ansvar, genom att ta kontakt med företag. NO - ämnet har uppgiften att kolla om kemi finns i företaget. I svenskan har man fantiserat ihop en dokusåpa om ett företag, samband med praktiken. Förslag: bjud in yrkeskategorier. Skapa ett forum där lärare och SYV kan samverka och diskutera studie och yrkesvägledningen, hela skolans ansvar. Vilka ämnen ska in i studie - och yrkesvägledningen? Hur ofta? Vilka? Bjuda in yrkeskategorier?

9 Stora Högaskolan - Gör studiebesök, industribesök, yrkesrepresentanter på lokal nivå. Stenungskolan - Ingen plan på hur man ska gå tillväga. Har mycket kontakt med näringsliv, Peab, politiker, Swedbank, samarbete med Molekylverkstan. Målet är att eleven ska se nyttan i sitt lärandet, hur man kan använda det i verkliga livet. Nösnäsgymnasiet: Yrkeslärare arbetar gentemot arbetslivet, inte SYV. Rotarydagen, företagen har en minimässa/ yrkesinformstionsdag där eleverna i år 2 får ställa frågor om företaget/yrket. Teknikcollege, samarbetar nära företag. Drömstart, karriärtestet, görs med ekonomiprogrammet. Inga skrivna dokument, inga planer som beskriver studie - och yrkesvägledningen. GR SYVO Vägledningscentrum i Göteborg Kompetenscentrum Kungsbacka Vägledning & Kompetens i Mölndal