- PDF Gratis nedladdning

Transkript

1 Kommunerna och ungdomsarbetslösheten En sammanställning av svar från Sveriges kommuner på SSU:s brev om ungdomsarbetslösheten

2 Innehållsförteckning Förord av Jytte G uteland 3 SSU:s brev till Sveriges kommuner 5 Svar från N orrköpings kommun 7 Svar från V ästerås stad 9 Svar från Ö ckerö kommun 11 Svar från Sollentuna kommun 13 Svar från V äxjö kommun 14 Svar från Ljungby kommun 15 Svar från Luleå kommun 16 Slutsatser 17 2

3 Förord SSU skickade ett brev till Sveriges alla kommuner efter att vi sett hur ungdomar drabbats hårt av den ökande arbetslösheten. Svaren vi fick från både borgerligt- och socialdemokratiskt styrda kommuner har vi sammanställt i denna rapport. Slutsatsen är att många kommuner har insett allvaret och nu prioriterar frågan. N orrköping har i sitt svar visat på flera insatser som nu görs för att komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten. V äxjö kommun har i sitt svar berättat om den sysselsättningsgaranti som kommunen beslutat om i 2010 års budget som innebär att alla arbetslösa ungdomar mellan år ska ha rätt till utbildning, praktik eller sysselsättning inom sju dagar från det att personen anmält sig som arbetssökande eller sökt ekonomiskt bistånd. D e kommuner som nu ser allvaret och hjälper sina ungdomar får dock inget stöd från regeringen. Inte nog med att hjälpen nu uteblir så visar kommunernas svar även att regeringen direkt motverkar kommunernas arbete med att bekämpa ungdomsarbetslösheten. V ästerås stad, som styrs av en borgerlig majoritet, skriver i sitt svar bland annat: I V ästerås har vi också under mandatperioden satsat och prioriterat vuxenutbildning där staden kompenserade den statliga neddragningen för att satsa på yrkesutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen. R egeringen skar kraftigt ner antalet komvuxplatser i början av mandatperioden,vilket nu många arbetslösa ungdomar får betala priset för. Komvuxplatserna behövdes då och ännu mer idag. Kommunernas svar visar på att det finns åtgärder som kan ge unga hopp. Istället för att vänta ut krisen borde regeringen i likhet med många av landets kommuner nu hjälpa ungdomar in i arbete och visa på politikens möjligheter. 3

4 SSU föreslår därför att regeringen tillsätter en kriskommission för att samla hela samhället kring uppgiften att bekämpa ungdomsarbetslösheten. I denna bör regeringen, fackföreningar,näringslivsorganisationer,kommuner,landsting,arbetsförmedlingar och de politiska partierna finnas representerade. M ålet för kommissionen måste vara en nolltolerans mot ungdomsarbetslösheten där SSU tror att följande åtgärder är en väg dit. G enomför en omfattande utbildningssatsning i ett kunskapslyft, med en kunskapsgaranti för alla unga under 25 år som saknar gymnasieexamen. M ånga av Sveriges långtidsarbetslösa ungdomar saknar gymnasieexamen och kommer att omfattas av en sådan garanti. T illsätt välfärdsjobb för långtidsarbetslösa ungdomar. G e unga utbildningsvikariat där de får anställs medan äldre vidareutbildar sig. Inför ett lärningssystem inom gymnasieskolan. Bygg ut högskolan. I ett första steg vill SSU se en utbyggnad med platser. V isionen är att 65 procent påbörjar högre studier innan de fyllt 25 år. Sveriges unga är värda en regering som kan ingjuta hopp genom en politik som ger unga jobb. Istället får Sveriges unga nu hålla tillgodo med en minister som vill vänta ut krisen och pratar om ännu ett skitår. Jytte G uteland Förbundsordförande SSU 4

5 T ill kommunstyrelsen Ö ppet brev angående ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten fortsätter att stiga. Sw edbank uppger nu att ungdomsarbetslösheten i Sverige nådde 24,3 procent i september,att jämföra med en nivå på 19,4procent under motsvarande månad i fjol. Sverige tillhör även de länder i EU med högst ungdomsarbetslöshet. Endast Lettland,Litauen och Spanien är sämre. D en svenska ungdomsarbetslösheten ökar nu mer än Europagenomsnittet. Efter att SSU har varit runt i landet och pratat med unga om arbetslösheten har vi fått se människorna bakom statistiken. Ungdomsarbetslösheten handlar inte bara om ekonomi. Bland den unga generationen leder arbetslösheten till sviktande självkänsla och hopplöshet. A rbetsmarknadsminister Sven O tto Littorins budskap till Sveriges unga är att det nu väntar skitår. O m nu inte regeringen vill ta ansvar så kan ni som är ansvariga i Sveriges kommuner göra mycket på egen hand för Sveriges unga. SSU kräver därför att kommuner med såväl höger- som vänsterstyre nu inser allvaret och redovisar krisplaner för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. SSU kräver det både rimliga och möjliga,att alla unga arbetslösa ska erbjudas arbete eller utbildning. SSU har visat på en väg att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten i den rapport som vi tagit fram under hösten. Bland förslagen finns åtgärder som kommuner kan vidta utan hjälp från regeringen. N i som leder Sveriges kommuner har även möjlighet att sätta press på regeringen som bland annat skulle kunna göra verklighet av SSU:s förslag om att ge kommunerna möjlighet att anställa unga i välfärden. SSU har även föreslagit en omfattande utbildningssatsning med en kunskapsgaranti som säkerställer att unga utan gymnasieexamen erbjuds ett kunskapslyft. 5

6 V i hoppas att ni som leder Sveriges kommuner nu ger unga hopp genom att agera. Sveriges unga behöver få se politikens möjligheter istället för att höra regeringens uppgivna prat om skitår. V änliga hälsningar Jytte G uteland Förbundsordförande SSU 6

7 N orrköping T ack för ert brev. D et känns skönt att SSU arbetar så intensivt med att ställa krav på kommunerna när det gäller ungdomsarbetslösheten. A rbetslösheten är ett av vår tids största problem. V i riskerar också vid denna kris att tappa en hel generation ungdomar som aldrig kommer in på arbetsmarkanden. T yvärr är just ungdomsarbetslösheten ett av den borgerliga regeringens största misslyckanden. A mbitionerna inför valet 2006 var skyhöga men av dessa märks idag knappt några resultat. I N orrköping har den styrande rödgröna koalitionen försökt kompensera för de misslyckanden som regeringen gjort vad gäller ungdomsarbetslösheten. V iktigt för arbetet i N orrköping är att arbetsförmedlingen samverkar tätt med andra aktörer i kommunen för att få ungdomar i arbete. I bilagan som följer detta brev kan ni läsa vad N orrköpings kommun gör för att motverka ungdomsarbetslösheten och få ungdomar snabbt i arbete. Ä ven om tiderna är kärva nu och det är svårt för alla att få jobb så är en viktig del i kommunens arbete att hålla ungdomarna på banan. O m ungdomar passiviseras är risken stor att intåget i arbetslivet försvåras. N i är välkomna att höra av er ytterligare om ni undrar över något. M vh M attias O ttosson (S) Kommunstyrelsens ordförande 7

8 V ad gör arbetsmarknadskontoret i N orrköping för att minska ungdomsarbetslös domsarbetslösheten? A rbetsmarknadskontoret består av tre verksamheter; ekonomiskt bistånd, flyktingintroduktion och arbetsmarknadsåtgärder. På verksamheterna ekonomiskt bistånd och flyktingintroduktion innebär arbetet myndighetsutövning gentemot enskild. A rbetsmarknadskontoret får endast kontakt med ungdomar om de söker ekonomiskt bistånd eller om de söker sig till eller blir anvisad till en kommunal arbetsmarknadsåtgärd. Ungdomar som är i behov av ekonomiskt bistånd och är/eller kommer inom kort att bli,aktuella för åtgärd via arbetsförmedlingen är inte en prioriterad grupp. D e åtgärder som finns att erbjuda ungdomarna är flera och riktar sig främst till dem som är i behov av extra resurser. V issa insatser drivs av arbetsmarknadskontoret i egen regi och vissa i samarbete med andra aktörer. Under oktober uppmanades arbetsmarknadskontoret att svara Ungdomsstyrelsen på en enkät:kartläggning av stöd för unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar i kommen. I svaret till Ungdomsstyrelsen (se bilagor),under punkt 5 beskrivs alla aktuella verksamheter och projekt. V id kommunfullmäktiges sammanträde den 26 oktober gavs arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att: att öka samverkan med arbetsförmedlingen och kraftsamla resurser för att pressa ner ungdomsarbetslösheten. A rbetet har påbörjats och en grupp har bildats med chefstjänstemän från arbetsförmedlingen, utbildningskontoret, näringslivskontoret och arbetsmarknadskontoret. 8

9 V ästerås Ungdomsarbetslösheten har fler orsaker än den pågående krisen. D et har tidigare varit stora brister i gymnasieutbildningen. T.ex. skapade socialdemokraterna det individuella programmet som skulle vara en sista utväg för de som inte klarade något annat program. D et blev istället ett av de större programmen utan direkta kunskapsmål och tydlig inriktning. D et har saknats yrkesutbildning som är tydligt kopplad till näringslivet och dess efterfrågan. Ä ven i högkonjunktur har Sverige haft mycket hög ungdomsarbetslöshet. Ett grundläggande problem är att det är dyrt att anställa,och i kombination med höga ingångslöner drabbar det unga särskilt hårt. A rbetsgivaren väljer bort personer som saknar erfarenhet, och väljer istället att anställa äldre med mer erfarenhet. I det system vi har i Sverige så kan politiken inte påverka löner,det är istället en fråga för arbetsmarknadens parter. M en en önskvärd utveckling vore en bredare spridning av lärlingsanställningar, vilket bland annat IF M etall har öppnat för inför avtalsrörelsen. V i måste ta lärdom av krisen på nittiotalet. D å fanns ett system med breda program och insatser till arbetslösa unga, oavsett om de unga har behov av programmen och insatserna. Utvärderingar visar att nittiotalets system gav oförändrade - i vissa fall även försämrade - chanser till jobb. N är det görs satsningar ska det vara något som företagen efterfrågar eller kommunen behöver nu eller i framtiden. D et är också ett problem med statistiken. Ungefär hälften av de arbetssökande ungdomarna är samtidigt studenter på heltid. D et är ett problem om de inte hittar de jobb de söker, men de har samtidigt bättre förutsättningar än de som helt saknar sysselsättning. A v dem som är inskrivna på arbetsförmedlingen och söker jobb på heltid saknar många fullständiga betyg från grundoch gymnasieskolan. D ärför har regeringen nyligen presenterat en särskild folkhögskolesatsning,som ska stimulera unga att slutföra sin utbildning. På så sätt ökar chanserna till jobb. D etta löser dock inte hela problemet och ungdomsarbetslösheten är en av våra stora utmaningar. V i vill inte att ungdomar skall fastna i ett utanförskap på samma sätt som har skett i tidigare långkonjunkturer och det är orsaken till alla de åtgärder som nu görs inom V ästerås stad för att minska 9

10 ungdomsarbetslösheten. D et finns tyvärr inte några snabba och enkla lösningar på problemet med arbetslöshet. M en i V ästerås har V ästeråsalliansen vidtagit ett antal åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten i kommunen. V i har gjort en jobbsatsning där det ingår bland annat fler lärlingsplatser, rekryteringsplatser (prova på att jobba i kommunen), ungdomsjobb och stöd till projektet Y O U (Y rkesorientering för unga). Ett av de första besluten för mandatperioden var införandet av ett jobbcentrum och jobbcoacher. Under sommaren har fler ungdomar fått möjlighet till sommarjobb inom kommunen. M ed fler lärlingsplatser kan också elever få vara med i det dagliga arbetet och lära sig ett yrke. I V ästerås har vi också under mandatperioden satsat och prioriterat vuxenutbildning där staden kompenserade den statliga neddragningen för att satsa på yrkesutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen,dvs. en satsning på yrkesutbildning som leder till arbete och inte ett extra år av gymnasiets teoretiska program. N ästa år kommer deltagarna även att kunna ta del av starta eget-bidrag,vilket ytterligare ökar chanserna att komma i arbete eller företagande. I V ästerås har många skolor möjlighet att erbjuda UF-verksamhet,det gör att eleverna får prova på att starta och driva egna företag. D et gör dem också till bättre medarbetare då de får erfarenhet av hur det är att vara i ledningen i ett företag. En spännande motion från Kristdemokraterna finns också inlämnad med att kunna erbjuda att starta UF företag under sommaren ett intressant förslag. D et är viktigt att öka arbetsmarknadskopplingen i gymnasieskolan och förbättra kunskapsinnehållet. D et avgörande för den utbildning man väljer är att den är efterfrågad på arbetsmarknaden. Idag tas krafttag för att förbättra resultaten i skolan både på grundskole- och gymnasienivå. T yvärr tar det lång tid att förändra ett system men flera stora steg har redan tagits,bland annat omstart på tre grundskolor som under lång tid inte har nått upp till de resultat som krävs. Elisabeth Unell,(M ) E lisabet Fridén (KD ),B engt-å ke N ilsson (FP),Lars Kallsäby (C ), A ndreas Porsw ald (M P) 10

11 Ö ckerö H ej! Ungdomsarbetslösheten har fler orsaker än den pågående krisen. Ä ven i högkonjunktur har Sverige haft mycket hög ungdomsarbetslöshet. Ett grundläggande problem är att det är dyrt att anställa,och i kombination med höga ingångslöner drabbar det unga särskilt hårt. A rbetsgivaren väljer bort den unge som saknar erfarenhet,och väljer istället att anställa äldre med mer erfarenhet. D ärför har regeringen gjort det billigare att anställa unga,genom att halvera arbetsgivaravgifterna. Politiken kan aldrig påverka löner,det är en fråga för arbetsmarknadens parter. M en en önskvärd utveckling vore en bredare spridning av lärlingsanställningar, vilket bland annat IF M etall har öppnat för inför avtalsrörelsen. V i moderater tänker inte acceptera den höga ungdomsarbetslösheten. T ill skillnad från SSU tror vi dock inte att det finns snabba och enkla lösningar på problemet. Ungefär hälften av de arbetssökande ungdomarna är samtidigt studenter på heltid. D et är ett problem om de inte hittar det extrajobb man söker, men de har samtidigt bättre förutsättningar än de som helt saknar sysselsättning. A v dem som är inskrivna på arbetsförmedlingen och söker jobb på heltid saknar många fullständiga betyg från grundoch gymnasieskolan. D ärför har regeringen nyligen presenterat en särskild folkhögskolesatsning,som ska stimulera unga att slutföra sin utbildning. På så sätt ökar chanserna till jobb. D et viktigaste är dock att unga söker arbete,det är den snabbaste vägen till ett nytt jobb. Sedan tidigare finns jobbgarantin för unga, som ger stöd och motivation. N ästa år kommer deltagarna även att kunna ta del av starta eget-bidrag,vilket ytterligare ökar chanserna att komma i arbete eller företagande. 11

12 A vslutningsvis är det centralt att lyfta fram det förbättrade utbildningssystemet som regeringen nu presenterar. Under 12 år av socialdemokratiskt regeringsinnehav bredde "flum"-skolan ut sig,och utbildningarna var i många fall en raksträcka ut i arbetslöshet. A tt öka arbetsmarknadskopplingen i gymnasieskolan och förbättra kunskapsinnehållet är avgörande för att den utbildning man väljer är efterfrågad på arbetsmarknaden. V i måste också lära oss av krisen på nittiotalet. SSU:s krav skulle innebära en återgång till ett system med breda program och insatser till arbetslösa unga,oavsett om de unga har behov av programmen och insatserna. Utvärderingar visar att nittiotalets system gav oförändrade - samt i vissa fall även försämrade - chanser till jobb. H älsningar A rne Lernhag O rdförande Kommunstyrelsen Ö ckerö kommun tel mobil hemsida: w w.moderat.se/lernhag blogg: 12

13 Sollentuna A ng. öppet brev angående ungdomsarbetslösheten i Sverige A rbetsmarknadsministerns beskrivning av verkligheten har inget med uppgivenhet att göra utan är ett tydligt sätt att markera vilka utmaningar den globala finanskrisen innebär för Sverige. Invånarna i vårt land har under den tidigare regeringen fått höra både omskrivningar och förvanskningar av verkligheten. M en nu är det annorlunda. A tt beskriva verkligheten som den är,det är grundförutsättningen för att kunna göra något åt den. T illsammans med regeringens offensiva insatser för att värna välfärdens kärna har vi i Sollentuna kommun ett gediget samarbete med både A rbetsförmedlingen och de olika skolorna i kommunen. D etta samarbete är inriktat på mängder av praktiska och nytänkande insatser och är ett samarbete som inger hopp till unga i Sollentuna. Inte heller detta arbete präglas av uppgivenhet utan tvärtom. D en visar på vägen ur arbetslöshet till ett jobb där man ska kunna leva på sin lön. D et är den grundläggande skillnaden mellan en politik som hyllar bidragslinjen och en politik som värnar arbetslinjen. H älsningar T orbjörn R osdahl (M ) Kommunstyrelsens ordförande 13

14 V äxjö Svar på öppet brev om ungdomsarbetslösheten i Sverige V äxjö kommun har mottagit ert brev om ungdomsarbetslösheten i Sverige. V äxjö kommun har i sin budget för 2010 beslutat att alla arbetslösa ungdomar mellan år ska ha rätt till utbildning,praktik eller annan sysselsättning inom sju dagar från det att personen har anmält sig som arbetssökande eller sökt ekonomiskt bistånd. M ed vänlig hälsning Bo Frank Kommunstyrelsens ordförande 14

15 Ljungby A nteckningar från telefonsamtal mellan Jytte G uteland och C arina Bengtsson Under hösten lämnade Ljungby kommun över 170 jobb till A rbetsförmedlingen i Ljungby. Jobben är så kallade traineeanställningar och ingår i en unik jobbsatsning som innebär att var tredje arbetslös ungdom får möjlighet till sex månaders anställning. T otalt lägger Ljungby kommun 11.2 miljoner kronor på ungdomstraineeanställningar. Ungdomstrainee-anställningarna vänder sig till arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år som bor i Ljungby kommun. A nställningen är sex månader under 2010 och ersätter inte ordinarie tjänster. D en som anställs som ungdomstrainee får en lön på kronor i månaden. T orsdagen den 17 december kommer Ljungby kommun arrangera en jobbmässa på G arvaren. Samtliga förvaltningar kommer då att finnas på plats för att visa och berätta om tjänsterna som erbjuds. Ungdomarna har sedan fram till och med den 22 december på sig att söka de utannonserade tjänsterna. Förhoppningen är att tillsättningen sker under januari månad för att så många som möjligt ska vara igång på sin anställning som ungdomstrainee i slutet av januari. A rbetet med ungdomstrainee-anställning sker i samarbete mellan Ljungby kommun, A rbetsförmedlingen och fackliga representanter. V änliga hälsningar O rdförande/kommunalråd i Ljungby är C arina Bengtsson (C ) 15

16 Luleå H ej, H är kommer en sammanställning av en del av det vi gör i Luleå. V i har en garanti för alla 9:or,1:a och 2:a året på gymnasiet,dom får feriejobb i tre veckor i vår kommun. Statsbidraget försvann men vi har tillskjutit kommunala pengar har ungdomar feriejobbat. det kostade 11,5 miljoner. Ungdomarna gör vackert i våra parker och röjer våra gång och cykelvägar,dom finns i våra äldreboende sjunger och tar ut våra gamlingar på promenader och mycket annat,inte minst för vårt föreningsliv. V i genomför också ett EU-projekt under två år som heter nya ungdomsjobb. D är arbetar vi för att stötta och lotsa våra ungdomar ut på arbetsmarknaden, genom kanske praktik eller studier om det behovet finns. D är samarbetar vi med näringslivet och arbetsförmelingen. Kostnaden för kommunen är 11 miljoner under 2 år. V i har i Luleå behållit samma nivå på vår vuxenutbildning men har trots det nu en kö på mellan ungdomar som vill läsa in eller komplettera sina gymnasiebetyg. V i satsar därför under tre år 10 miljoner kronor för att ta bort den kön. V i gör allt detta av flera anledningar,vi vet att om ungdomsarbetslösheten fortsätter på denna höga nivå,så kommer kostnaderna hos oss att öka,i bästa fall försörjningsstöd men i värsta fall i någon annan enhet inom socialförvaltningen. Sen är det också ren egennytta,vi vet att vi kommer att behöva alla dessa ungdomar när våra 40-talister slutar jobba. I Luleå har vi sossar egen majoritet och det märks på politiken. M ed vänlig hälsning Y vonne Stålnacke 16

17 Slutsatser D enna rapport har visat på hur några av Sveriges kommuner hanterar ungdomsarbetslösheten. SSU kan av svaren dra slutsatsen att det finns många goda exempel ute i landet på hur kommunerna tar sitt ansvar för landets unga. En annan viktig slutsats av sammanställningen är att regeringen inte hjälper kommunerna i detta arbete, utan i vissa fall försvårar för kommunerna. Sverige behöver nu en regering som tar ungdomsarbetslösheten på allvar. SSU vill se en kriskommission med målet om en nolltolerans mot ungdomsarbetslösheten. I kommissionen skulle regeringen,fackföreningar,näringslivsorganisationer,kommuner, landsting, arbetsförmedlingar och de politiska partierna kunna finnas representerade. SSU tror även att en nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet kräver följande åtgärder. G enomför en omfattande utbildningssatsning i ett kunskapslyft, med en kunskapsgaranti för alla unga under 25 år som saknar gymnasieexamen. M ånga av Sveriges långtidsarbetslösa ungdomar saknar gymnasieexamen och kommer att omfattas av en sådan garanti. T illsätt välfärdsjobb för långtidsarbetslösa ungdomar. G e unga utbildningsvikariat där de får anställs medan äldre vidareutbildar sig. Inför ett lärningssystem inom gymnasieskolan. Bygg ut högskolan. I ett första steg vill SSU se en utbyggnad med platser. V isionen är att 65 procent påbörjar högre studier innan de fyllt 25 år. SSU kommer att fortsätta att uppmärksamma ungdomsarbetslösheten så länge det går en enda ung person utan jobb. D agens unga förtjänar jobb och hopp om framtiden,inga fler skitår. 17