KUNGL. INGENJÖRS- VETENSKAPSAKADEMIEN VERKSAMHET 2013

Transkript

1 KUNGL. INGENJÖRS- VETENSKAPSAKADEMIEN VERKSAMHET 2013

2 TORVILD AAKVAAG BJARNE AAMODT OLAV AARNA LARS-ERIC AARO TEODOR AASTRUP KENT ABBÅS ENNO ABEL EGIL ABRAHAMSEN JONAS ABRAHAMSSON KARIN ADELSKÖLD ERIK AGERMAN GUNNAR AGFORS CARLOS AUGUSTO LIRA AGUIAR INGA-BRITT AHLENIUS LENNART AHLGREN GÖRAN AHLSTRÖM KRISTER AHLSTRÖM KRISTINA AHLSTRÖM ESKO AHO HORST ALBACH ANN-CHRISTINE ALBERTSSON PER-ÅKE ALBERTSSON EVA-LENA ALBIHN MARCUS ALDÉN UNO ALFREDEEN BERT ALLARD THOMAS ALLARD STURE ALLÉN GUNNAR ALMGREN ANDREAS ALSÉN KRISTINA ALSÉR OLLE ALSHOLM LEO ALTING JAVIER ALVAREZ VARA JOHNNY ALVARSSON LOUIS AMÉEN JOAKIM AMORIM ARNE ANDERSSON BENGT ANDERSSON BERTIL ANDERSSON BJÖRN ANDERSSON BRITT-INGER ANDERSSON CURT ANDERSSON EVERT ANDERSSON GÖRAN ANDERSSON INGER ANDERSSON INGVAR ANDERSSON ISIDOR ANDERSSON LARS ANDERSSON MATS ANDERSSON MATS ANDERSSON NICLAS ANDERSSON PATRIK ANDERSSON ROLAND ANDERSSON ROLF ANDERSSON RUNE ANDERSSON SIV ANDERSSON SVEN-ERIK ANDERSSON SÖREN ANDERSSON THOMAS ANDERSSON TOMAS ANDERSSON ÅKE E ANDERSSON ROBERT ANDREEN CARL-GUSTAF ANDRÉN SVEN G ANDRÉN ROLF ANNERBERG KARIN ANNERWALL PARÖ ULLA ANTONSSON JEANETTE ANTTILA MARIA ANVRET MASAHIKO AOKI KARIN APELMAN GUNILLA ARHÉN ANTTI ARJAS JOHN ARMSTRONG CHRISTEL ARMSTRONG-DARVIK SIGNHILD ARNEGÅRD-HANSEN ROAR ARNTZEN BERTIL ARONSSON LARS AROSENIUS FREDRIK ARP OLOF ARWIDI GÖRAN ARVIDSSON MICHAEL ASHBY OLA ASPLUND PETER AUGUSTSSON SVEN AXSÄTER ROLF BACK LARS BACKSELL SIGVARD BAHRKE CLAES BANKVALL SERGIO BARABASCHI JOHN S BARAS FRITZ BARK PERCY BARNEVIK ANDERS BAUDE CLAES-GÖRAN BECKEMAN DAVID BEJKER MONICA BELLGRAN CHARLOTTE BENGTSSON EWERT BENGTSSON JENS BENGTSSON NILS BENGTSSON ARNE BENNBORN MATS BENNER CARL BENNET BENGT BERG BERTIL BERG LARS BERG MARTIN BERGDAHL SVEN-GUNNAR BERGDAHL BO BERGGREN PETER BERGGREN THOMAS BERGLIN LARS BERGLUND FRITZ BERGMAN KARL BERGMAN LARS BERGMAN MATS BERGMAN CLAS BERGSTRÖM HANS BERGSTRÖM LENNART BERGSTRÖM PER-OLOV BERGSTRÖM STEN BERGSTRÖM VILLY BERGSTRÖM LARS BERN LARS BERTMAR KLAUS BIEDERMANN ARTHUR BIENENSTOCK LENNART BILLFALK JON BING JEAN-PIERRE BIRAT HÅKAN BIRKE ROLF BIRKELAND MARIE BJELKSÄTER HANS BJUR GUNNAR BJURSELL STEN BJURSTRÖM ERIK BJÖRCK ANDERS BJÖRGERD TOMAS BJÖRK ANDERS BJÖRKLUND STIG BJÖRKMAN HANS BJÖRNSSON ERICH BLOCH ANDERS BLOM STINA BLOMBÄCK HENRIK BLOMQUIST CARL-HUGO BLUHME KLAUS BOCK CONNY BOGENTOFT ORIOL BOHIGAS GUARDIOLA ERIK BOHLIN HOLGER BOHLIN NILS BOHLIN STAFFAN BOHMAN ANDERS BOMAN PÄR BOMAN INGRID BONDE HENRIK BORELIUS GUNNAR BORG GUNILLA BORGEFORS PER BORGVALL CARL BORREBÆCK HILTJO BOS ERIK BRANDSMA PONTUS BRAUNERHJELM HJALMAR BRISMAR GUNNAR BROCK HANNA BRODDA LEIF BRODÉN ANNETTE BRODIN RAMPE CHARLOTTE BROGREN PER BROMAN BENGT BROMS TORBJÖRN BRORSON KARL BROTZMANN BILL BROX NILS BRUNSSON PEGGY BRUZELIUS DAN BRÄNDSTRÖM LOTTA BRÄNDSTRÖM RUNAR BRÄNNLUND ANDERS BRÄNNSTRÖM HANS BRÄNNSTRÖM MAGNUS BRÄNNSTRÖM HANS-JÖRG BULLINGER HÅKAN BUSKHE BRITT-MARIE BYSTEDT STIG BYSTEDT GÖRAN BÄCKBLOM JAN BÄCKLUND PER-OVE BÄCKSTRÖM URBAN BÄCKSTRÖM LARS BÖRJESSON SOFIA BÖRJESSON SANTIAGO CALATRAVA LARS CALMFORS SUSANNA CAMPBELL JAN CARLÉN EMELIE CARLEÖ COLIN CARLILE HEIDI CARLSÉN CARL-ERIC CARLSON MARTIN CARLSON ULF CARLSON E H ROGER CARLSSON GÖRAN CARLSSON JAN OLOF CARLSSON JANNE CARLSSON JAN-OTTO CARLSSON MÅRTEN CARLSSON SUNE CARLSSON TOMAS CARLSSON MICHEL CARPENTIER GÖRAN CARS BRYAN CARSBERG CHRISTIAN CASPAR TORD CEDELL KLAS CEDERWALL TORSTEN CEGRELL JÖRGEN CENTERMAN VINTON G CERF ROBERT CHABBAL TAO SOON CHAM ICHIRO CHIBATA ATTILA CHIKÁN SOON DAL CHOI JOHAN CHRISTENSON KUNMO CHUNG TORD CLAESON BRIAN CLARK P. JOHN CLARKSON CHRISTIAN CLAUSEN MÅNS COLLIN PETER COLLIN PONTUS CORNELIUS ANDERS CRAFT EDWARD F CRAWLEY INGEMAR CROON PAUL CRUTZEN BARBARA CZARNIAWSKA MAGNUS DAGERSKOG ANDERS DAHL ÅSA DAHL GÖRAN DAHLBERG BO DAHLBOM CLAES DAHLBÄCK JOHN DAHLFORS ERIK DAHLQUIST STEN DAHLQVIST HANS DALBORG HANS G DANIELMEYER ALBERT DANIELSSON PER-ERIK DANIELSSON MAT DARVENIZA TORE DAUN PER DAVIDSSON ETIENNE DAVIGNON CARLO DE BENEDETTI ISABELLA DE FEUDIS PONTUS DE LAVAL THIERRY DE MONTBRIAL CLAES DE NEERGAARD CARLOS DE OLIVEIRA PEIXOTO DANIEL DELLHAM MATS DELLHAM PER DELSING BENGT DENNIS JAN DERNESTAM GEORGIA DESTOUNI DAG DETTER MARIANNE DICANDER ALEXANDERSSON ULF DINKELSPIEL CARL DJERASSI CARL DOUGLAS GUSTAF DOUGLAS DUNCAN DOWSON PETER DOYLE JAMES R DRAKE BRITT- MARIE DROTTZ SJÖBERG STEN DYBECK HANS DYRVOLD BJARNE DÄCKER CHRISTOPHER ECKERBERG RALPH EDEBO URBAN EDENSTRÖM PER-OLOF EDIN BERTIL EDLUND KRISTINA EDSTRÖM GUNNAR EDWALL BO EDVARDSSON BO EGARDT MARIE EHRLING EERO EHRNROOTH GEORG EHRNROOTH CHRISTIAN EKBERG ANDERS EKBLOM JOHAN EKESIÖÖ BÖRJE EKHOLM DAN EKLUND KLAS EKLUND JAN-OLOF EKLUNDH BO EKMAN ANNA EKSTRÖM ÅKE EKSTRÖM THOMAS ELDERED LENNART ELFGREN BENGT- OLOF ELFSTRÖM PER-JONAS ELIÆSON GUNNAR ELIASSON JONAS ELIASSON MONIKA ELLING HÅKAN ELMQVIST ARNE ELMROTH EMAD EL-SHARKAWI PEJE EMILSSON SVEN- OLOF ENFORS SVERRE ENG SVEN ENGBLOM PETER ENGLUND GUNNAR ENGMAN BJÖRN ENGQUIST BENGT ENGSTRÖM DAG ENGSTRÖM GUNNAR ENGSTRÖM OLOF ENGSTRÖM LARS ENGWALL MATS ENGWALL OLLE ENSTAM DITTE ERBING ENE ERGMA BERNT ERICSON HÅKAN ERICSSON JERRY ERICSSON K ANDERS ERICSSON MAGNUS ERICSSON STIG ERICSSON TORSTEN ERICSSON ANNELI ERIKSSON CAJ ERIKSSON HÅKAN ERIKSSON LARS-ERIK ERIKSSON LENNART ERIKSSON OLOF ERIKSSON PER ERIKSSON PER- OLOF ERIKSSON CHARLOTTE ERKHAMMAR PEKKA ERKKILÄ SVEN ERLANDER GUNNAR ERLANDSSON BIRGIT ERNGREN WOHLIN BENGT ESKILSON SAEID ESMAEILZADEH INKEN FABER GÖRAN FAGERLUND PER FAHLÉN BO FAHLIN CHARLES FAIRHURST THOMAS FALK ANNIKA FALKENGREN ANNA FALL PETER FALLENIUS WEITANG FAN YVES FARGE RAGNAR FAST HARRY FAULKNER OLOF FAXANDER HANS JÜRGEN FEDERSEL KJELL-OLOF FELDT ANDREY MIKHAILOVICH FINKELSTEIN MARTIN FISCHER HELLMUT FISCHMEISTER HARRY FLAM KARL-EVERT FLINCK ANDERS FLODSTRÖM STAFFAN FOLESTAD HANS FOLKESSON OTTO FORGACS HANS G FORSBERG KARIN FORSEKE STURE FORSÉN CHRISTER FORSGREN JACK FORSGREN ERIC FORSSBERG JOHAN FORSSELL EVA FORSSELL-ARONSSON VLADIMIR FORTOV GRETA FOSSUM ULRIKA FRANCKE HARRY FRANK KJELL FRANK SIGBRIT FRANKE TORSTEN FRANSSON TOMAS FRANZÉN PATRIC FREDELL LENNART FREDENBERG KERSTIN FREDGA OWE FREDHOLM PAM FREDMAN BILLY FREDRIKSSON HASSE FREDRIKSSON ÅKE FREDRIKSSON STIG FREYSCHUSS STIG FRIBERG PER ERIK FRICK JONAS FRISÉN HÅKAN FRISINGER TAGE FRISK TOMAS FROM JAN FRYK ÖSTEN FRÅNBERG ULLA-BRITT FRÄJDIN-HELLQVIST TORE FRÄNGSMYR LASZLO FUCHS CHRISTER FUGLESANG TAKAHIRO FUJIMOTO VIIVEKE FÅK PATRIK FÄLTSTRÖM EVA FÄRNSTRAND FRODE GALTUNG STEN GATENBECK PAUL GATENHOLM ANDRAS GEDEON ERNST GEIJER REINHOLD GEIJER ULRIK GELIUS GÖRAN GELLERSTEDT TRYPHON GEORGIOU MAGDALENA GERGER HÅKAN GERGILS IVAR GIAEVER JAMES GIBBONS MICHAEL GIBBONS ERIC GIERTZ CURT-STEFFAN GIESECKE KERSTIN GILLSBRO CRISTINA GLAD JOHAN GLENNMO KRISTINA GLIMELIUS THOMAS GLÜCK MARY GOOD SVEN GRAHN MARKUS GRANLUND CLAES-GÖRAN GRANQVIST ERIC GRANRYD OVE GRANSTRAND MARIANNE GRAUERS INGMAR GRENTHE SALVATORE GRIMALDI HERMANN GRIMMEISS GÖRAN GRIMVALL ROBERT W GRUBBSTRÖM ANDERS GRUDÉN ANDERS GRUFMAN PER GRUNEWALD LENNART GRÅNÄS PER-ERIC GRÄNS ANDERS GRÖNLUND BINGLIN GU SIGMUNDUR GUDBJARNASON PETER GUDMUNDSON WACLAW GUDOWSKI ROBERT GULLANDER JOHAN GULLICHSEN LARS GUNNARSSON LEI GUO FREDRIK GUSTAFSSON JAN-ÅKE GUSTAFSSON LARS GUSTAFSSON LEIF GUSTAFSSON LENA GUSTAFSSON STEN GUSTAFSSON ANNICA GUSTAVSON STIG GUNNAR GUSTAVSON LARS-OLOF GUSTAVSSON SÖREN GYLL PEHR G GYLLENHAMMAR JAN GÅNGE JESPER GÖRANSSON JON HAAG BACHARUDDIN JUSUF HABIBIE MARIE HAFSTRÖM ERIK HAGERSTEN ANDERS HAGFELDT JÖRGEN HAGLIND SVANTE HAGMAN TONY HAGSTRÖM MAGNUS HALL ULF HALL ANDERS HALLBERG ANNA HALLBERG BO HALLBERG PER HALLBERG TOMAS HALLÉN KRISTJAN HALLER PER HALLIUS BENGT HALLSTRÖM BENGT HALSE EVA HALVARSSON YLVA HAMBRAEUS BJÖRLING GUNNAR HAMBRAEUS EVA HAMILTON KARL-OLOF HAMMARKVIST MICHAEL HANSEN INGEMAR HANSSON SVEN OVE HANSSON REINOSUKE HARA VEIKKO HARA MAGNUS HARDMEIER MILTON HARRIS GÖRAN HARRYSSON DESMOND HARTFORD NILS HARTLER MARIS HARTMANIS HYOE HATAKEYAMA BO HEDBERG TORBJÖRN HEDBERG ANDERS HEDENSTEDT BO HEDFORS BO S HEDSTRÖM INGRID HEGBOM EKMAN LARS HEIKENSTEN LARS-ÅKE HELGESSON PER HELLMAN MAGNUS HENREKSON JENS HENRIKSSON EGBERT HENSTRA HANS HENTZELL ANTTI HERLIN ANNE-MARIE HERMANSSON SVEN HERNBERG ERIK HERNGREN JOHAN HERNMARCK WOLFGANG A. HERRMANN HANS HERTZ KLAS HESSELMAN KERSTIN HESSIUS OLA HILDINGSSON DAVID HILL FREDRIK HILLELSON MATS HILLERT LARS IVAR HISING FOLKE HJALMERS SIGRUN HJELMQUIST MATS HJERPE THOMAS HJERTBERG SOPHIA HOBER BERT-INGE HOGSVED LENNART HOLM BENGT HOLMBERG GUNNAR HOLMBERG KRISTER HOLMBERG LENNART HOLMBERG GUNNAR HOLMDAHL JAN HOLMGREN BERTIL HOLMLUND CARIN HOLMQUIST ANDERS HOLMQVIST BJARNE HOLMQVIST PETER HOLMSTEDT BENGT HOLMSTROM HANS HOLMSTRÖM TORBJÖRN HOLMSTRÖM ALAIN HONNART MIA HORN AF RANTZIEN HANS HORNUNG LARS HULTKRANTZ LARS HULTMAN BENGT HULTQVIST HANS HENRIK HUSS WILLIAM A HUSTRULID BEVIS HUTCHINSON BENGT NIPPE HYLANDER STAFFAN HÅKANSON HÅKAN HÅKANSSON YNGVE HÅLAND BJÖRN HÄGGLUND STURE HÄGGLUND OLLE HÄGGSTRÖM LARS HÖGBERG ERIK HÖGLUND INGEMAR HÖGLUND MÅNS HÖGLUND BERTIL HÖK KRISTINA HÖÖK ANDERS IGEL JAAKKO IHAMUOTILA YUKIO IMANISHI KAZUO INAMORI MARTIN INGVAR LARS IRSTAD ALF ISAKSSON JAN- OLOF JACKE BO JACOBSON CARL-OLOF JACOBSON ROLAND JACOBSSON ULF JAKOBSSON LARS-ERIC JANSON ANDERS JANSSON KJELL JANSSON ARVYDAS JANULAITIS HENRY JARLSSON DAVID JARVIS PEKKA JAUHO PETER JENNERGREN TORSTEN E JENSFELT ARNE JERNELÖV ÅKE JERNQVIST JAVIER JIMENEZ ESPRIÚ BENT JOHANNESSON ROLF JOHANNESSON THOMAS JOHANNESSON INGE JOHANSEN ANITA JOHANSSON ANN LOUISE JOHANSSON BERNT JOHANSSON BÖRJE JOHANSSON CARL- JOHAN JOHANSSON GUNN JOHANSSON GUNNAR L JOHANSSON GÖRAN JOHANSSON HANS E JOHANSSON HASSE JOHANSSON HENRIK JOHANSSON JAN JOHANSSON JAN- OLOV JOHANSSON JERKER JOHANSSON LEIF JOHANSSON OLLE JOHANSSON SVEN-ERIK JOHANSSON SVENOVE JOHANSSON ULF J JOHANSSON PETER BERGHSEY JOHNSEN ANTONIA AX:SON JOHNSON PONTUS JOHNSON VIVECA AX:SON JOHNSON TOM JOHNSTONE PEDER JONSSON LARS JONUNG LARS G JOSEFSSON LEIF JOSEFSSON STAFFAN JOSEPHSON FRANÇOIS JUILLET CLAES-ROBERT JULANDER BO JUNGNER TAPANI JÄRVINEN GUNILLA JÖNSON PÄR JÖNSSON ANNA KADEFORS ARNE KAIJSER MARTTI M KAILA VAHID KALHORI TERJE KALLAND PER KALLSTENIUS MATTI KANKAANPÄÄ CHARLES KAO JAN-ÅKE KARK HANS KARLANDER NILS KARLSON ARNE KARLSSON CHRISTER KARLSSON ERIK KARLSSON JAN-ÅKE KARLSSON LENNART KARLSSON JOHAN KARLSTRÖM URBAN KARLSTRÖM GEORG KARNSUND BENGT KASEMO KOJI KATO KURT KATZEFF DANIEL KATZENELLENBOGEN LÁSZLÓ KEVICZKY MARIA KHORSAND TOR KIHLMAN MERVYN KING ANDERS KINNANDER KOUTA KINOSHITA TÖIVE KIVIKAS MARIE-LOUISE KJELLSTRÖM PEDER KLEPPE GERT KNUTSSON JUAN KIAT KOH ERIK KOLLBERG GERHARD KREYSA TORBJÖRN KRONANDER WOLFGANG KROPP ANN KRUMLINDE HERMANN KRÄMER URBAN KRÖNSTRÖM ANDERS KUPSU JUHANI KUUSI MIRJA KVAAVIK BARTLEY SVEN KVARNSTRÖM LARS KYLBERG TOMAS KÅBERGER PER KÅGESON BO KÅGSTRÖM ERLAND KÄLLÉN BO KÄLLSTRAND PIERRE LAFFITTE FREDRIK LAGERGREN GÖSTA LAGERMALM SVEN TORBJÖRN LAGERWALL RUNE LAGNEBORG CHRISTINA LAMPE-ÖNNERUD JOHAN LANDFORS ALAR LANGE JOHAN LANGE HÅKAN LANS ANDERS LANSNER HANS JØRGEN LARSEN ALLAN LARSSON GUNNAR LARSSON

3 »Akademien har till uppgift att till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling«ivas stadgar, 1

4 Innehåll VD-ord 6 Kompetens försörjning 8 Intervju med Leif Johansson 10 Studentrådet 14 Mentor4Research 15 Tekniksprånget 16 Industriforskargruppen 18 IVA Aktuellt 19 Innovation 20 Intervju med Carl Bennet 22 Prins Daniels Fellowship och Entreprenörskaps program 26 Innovationskraft Sverige 28 Kungl. Teknikresan 32 Företagande och ledarskap 34 Intervju med Kerstin Hessius 36 Royal Technology Mission 40 Energi 42 Intervju med Lars Bergman 44 Ett energieffektivt samhälle 49 IVA i Almedalen 50 Framtidens välfärd 52 Intervju med Carola Lemne 54 Prövningar för svensk medicin 59 IVAs Konferenscenter 60 AkzoNobel Sweden Science Award 62 Hans Werthén Fonden 62 Sten Gustafssons Fond 63 Högtids sammankomst 64 Tekniktal, medaljregn och fest 67 Minnesskrift Medaljörer 69 Tjeckiskt toppbesök på IVA 70 IVA-dokumentation Grundad 1919 IVA är världens äldsta ingenjörs vetenskaps akademi, grundad De drygt 900 svenska ledamöterna är uppdelade i tolv avdelningar med skilda vetenskapliga inriktningar inom teknik och ekonomi. IVA har också knappt 300 utländska ledamöter. Webb och tidning På finns information om möten, projekt och andra IVAaktiviteter. Här anmäler man sig till seminarier och möten som alla är kostnadsfria. IVA Aktuellt kommer ut med sex nummer per år. Prenumerationen är gratis och kan tecknas på IVAs webbplats. Unikt nätverk IVAs nätverk består av beslutsfattare och experter från näringsliv, akademi och förvaltning. Här finns kunskap och erfarenhet från svenska och utländska ledamöter och företagen i IVAs Näringslivsråd. Finansiering Akademien är fristående och finansieras genom projektanslag, bidrag från näringslivet, ett statsanslag samt intäkter från konferensverk samheten. År 2013 var omsättningen 90 miljoner. 4

5 IVA I KORTHET Näringslivsrådet Sedan drygt femtio år är Näringslivsrådet en del av IVA. Det säkrar akademiens förankring i näringslivet och utgör ett långsiktigt finansiellt stöd. I Näringslivsrådet ingår drygt 200 företag och organisationer. Påverkar IVA påverkar samhälls utvecklingen genom projekt som utifrån ett vetenskapligt synsätt skapar nytta för samhället. Projekten mobiliserar kompetensen i IVAs unika nätverk och pågår i regel 1 2 år. Hela Sverige Akademien arrangerar ett stort antal möten över hela landet som är öppna för alla och kostnadsfria. IVAs kansli och konferenscenter finns i centrala Stockholm. IVA Nord, Väst och Syd är noder i det regionala nätverket. Internationellt Ett globalt perspektiv präglar verksamheten där omvärldsbevakning, studieresor och samarbeten med andra ingenjörsvetenskapsakademier är viktigt. IVA ingår i bland annat Euro-CASE (European Council of Academies of Applied Sciences Technologies and Engineering). Konferencenter IVAs Konferenscenter är en av Stockholms mest välbesökta mötesplatser, inte minst tack vare den helt ombyggda Wallenbergsalen. Varje år deltar cirka personer i IVAs och andra organisationers möten, seminarier och aktiviteter. Avknoppningar Under åren har en rad verksamheter avknoppats. Exempel är Tekniska museet, Ytkemiska Institutet, Stiftelsen Svensk Industridesign, Connect Sverige och Power Circle. Kungen beskyddar H.M. Konungen är IVAs högste beskyddare. Han deltar aktivt i olika delar av verksamheten, bland annat i Royal Technology Mission som besöker länder som är intressanta för sin forskning och sitt näringsliv. Belönar IVA uppmärksammar och belönar viktiga insatser inom naturvetenskap, teknik och ekonomi genom priser, stipendier och medaljer. Finansieringen bygger i de flesta fall på donationer. 4 5

6 6

7 VD-ORD Hållbar utveckling och stärkt konkurrenskraft Konkurrensen är stentuff och global och utmaningarna legio. Den som vill lyckas måste ha teknik, taktik och strategi av yppersta klass. Och det kan Sverige ha. Vi har forskare och forskning av toppkvalitet. Vi har etablerade storföretag som slåss framgångsrikt och inte minst en hel del snabbt växande it-företag. Vi har också ett och annat på utmaningssidan. Resultaten i skolan är ett exempel som ger kalla kårar. Dessbättre finns insikt om problematiken. Och det är första steget till förbättring. Svensk skola ska hålla världsklass. Skolan och lärarna behöver långsiktigt stöd, inte pekpinnar. Men för att på bästa sätt utnyttja våra svenska tillgångar behöver vi ändra vissa ingrodda tankemönster. De som leder till polarisering. Vi måste sluta att tala om företag som antingen industri- eller tjänsteföretag. Att dela in bolagen så är kontraproduktivt. Vi måste sluta att göra skillnad på grundoch tillämpad forskning. Det är totalt poänglöst. Bägge behövs. Punkt. Vi måste göra oss av med en onödig import från Danmark Jantelagen. Visserligen instiftad av Aksel Sandemose på norskt riksmål, men Aksel växte upp i danska Nykøbing. I stället ska vi inse att vi faktiskt är riktigt duktiga och väl kompetenta att konkurrera med resten av världen. Bättre är att ha Charlotte Kalla än Sandemoses lag som riks likare. Men vi måste sätta våra mål och välja våra strategier noga. IVA har gjort just det. I ett omfattande strategiarbete har ledamöter 2012 och 2013 mejslat fram våra prioriterade uppgifter från 2014 till Samtliga akademiavdelningar och Näringslivsrådet deltog i processen. Under de kommande åren har därför IVA två huvudsakliga inriktningar: hållbar utveckling och stärkt konkurrenskraft. Breda teman som är en övergripande programförklaring för det som vi ska fokusera på. Konkret ska detta bidra till fler jobb, ökad export, tillväxt och bättre miljö. Fina ord förvisso. Och ord har sällan åstadkommit något innan de omsatts till verklig handling i verkligheten. Och där har IVA verkligen agerat har varit ett spännande år under vilket våra projekt på olika sätt varit aktiva för att påverka framtiden: Innovation, ett nyckelbegrepp för såväl Sverige som IVA, har genom projektet Inno vationskraft Sverige fått ännu mera kraft. Genom en mängd möten över hela landet för att koppla ihop och utveckla regionala perspektiv och förutsättningar med det nationella har projektet bidragit till ökat engagemang och konkreta regionala handlingsplaner. Innovationskraft Sverige överlämnade sina slutsatser till näringsminister Annie Lööf i slutet av november. Innovation och entreprenörskap är två sidor av samma mynt. Inte likadana, men utan bägge är slanten inte ens möjlig att prägla. I projektet Prins Daniels Fellowship, som startade 2013, får elever på gymnasieskolor och universitet en rejäl dos entreprenörskapsoptimism inympad. Skolbesöken med prinsen och framgångsrika entreprenörer har fått stor och berättigad uppmärksamhet. Energi hör tveklöst till de viktiga frågorna för framtiden. Projektet Ett energieffektivt samhälle har satt målet högt: Halverad energiintensitet i alla sektorer av samhället till år De rapporter som hittills lagts fram visar att det är möjligt att nå målet. Om viljan finns. I verkligheten befinner sig definitivt Tekniksprånget. I detta projekt får unga människor en möjlighet att pröva ett ingenjörsyrke under fyra månader. Åtskilliga hundra praktikanter har under 2013 lärt sig om det verkliga arbetslivet. Tack alla företag som öppnat portarna och ställt upp med handledning till de unga, förhoppningsvis, blivande ingenjörerna. Om detta och mycket mer handlar årets verksamhetsberättelse. Välkommen till IVAs verklighet! Björn O. Nilsson, vd IVA 7

8 Kompetensförsörjning Hög kompetens är avgörande för att företag och nationer ska kunna hävda sig i en allt skarpare global konkurrens. Det kräver välutbildade människor. Genom Tekniksprånget intresserar IVA fler unga för ingenjörsyrket. I seminarier, projekt och genom nätverkande medverkar IVAs ledamöter till kunskapsspridning. IVA är, kort sagt, en del av systemet för kompetensförsörjning.

9 8 9

10 KOMPETENS FÖRSÖRJNING Industrin bör ta större ansvar för utbildningen»unga vill ha meningsfulla arbeten och är engagerade i hållbarhets- och globala frågor. De vill hjälpa till att lösa internationella problem. De vill kunna påverka, och då finns det ingen bättre utgångspunkt än en ingenjörsutbildning.«googla kompetensförsörjning och antalet träffar drar i väg mot Detta trots ordets båda helsvenska ö:n. Fast vad innebär egentligen kompetensförsörjning? Och är den svenska tillräckligt bra för framtida välstånd? Det kommer att bli stor brist på ingenjörer, men räcker det verkligen med fler sådana för att allt ska vara frid och fröjd? En väl fungerande kompetensförsörjning, som skapar den nödvändiga konkurrenskraften för Sverige och Europa, har många komponenter. Det menar Leif Johansson, styrelseordförande för Ericsson och AstraZeneca. Naturligtvis är den utbildning samhället tillhandahåller a och o. Men också den upparbetade kollektiva kunskapen på ett företag är väsentlig. Gruppens insikter om hur exempelvis en pappersmaskin ska hanteras eller om hur man borrar i en gruva är viktiga kompetenser, säger han. Det samlade akademiska vetandet av olika slag är även det en väsentlig tillgång för ett land som vill vara konkurrenskraftigt. Företagskultur och värderingar, att vara nära marknaden och lyssna på kunderna och miljömässighet: alltsammans är delar av en väl fungerande kompetensförsörjning. En god utbildning är under alla omständigheter basen för att det nödvändiga kunnandet och den önskvärda utvecklingen ska uppstå. De som tar examen på högskolor och universitet är väl så bra nu som tidigare. Varje generation blir allt mer kompetent. Det gäller i alla fall civilingenjörer, ekonomer och jurister som är de områden jag känner till bäst. Bra kan givetvis alltid bli bättre. Fler borde ha ett internationellt inslag i sin utbildning. Det tyckte jag redan på 1970-talet, när jag var aktiv i Chalmers studentkår. Allt man kan göra för att kunna mäta sig med andra i världen är bra. Och för att det ska fungera är språkkunskaper av godo. Vi svenskar är hyfsat bra på engelska, men vi kan bli ännu duktigare. Kanske borde hela den högre grundutbildningen ske på engelska där så är lämpligt. Vi behöver gärna fler språk, men som sagt engelska är absolut nödvändigt. Leif Johansson framhåller också att utbildningarna, främst i de tidiga delarna, skulle vinna på andra ingredienser än ren teori. I början behövs inslag av tillämpning. Då blir det lättare att förstå varför teorin verkligen behövs. Det är inte bara de högre studierna som måste hålla hög standard. Han betonar särskilt ett ämne matematik. Matte är egentligen ett språk. Att lära sig det i grundskolan och gymnasiet är en demokratisk rättighet om man ska kunna vara en god samhällsmedborgare. Man måste helt enkelt kunna räkna ut kostnaderna för ett bostadslån och förstå grundläggande statistik för att klara sig i samhället. Här behövs, inte minst mot bakgrund av dalande siffror i Pisa-mätningarna för svenska elever, ett rejält krafttag. Som framgångsrik industriledare är Leif Johansson emellertid också självkritisk. Vi inom industrin har större ansvar för att de unga får en bra utbildning än vad vi tidigare trott. Vi behöver se till att de unga vet vad vi gör och vi måste vara attraktiva som arbetsgivare. Minskande årskullar gör att det inte längre är självklart att tillräckligt många söker sig till oss. Företagen kan bli bättre på att samverka med det övriga samhället, kanske särskilt med skolan och den högre utbildningen. Volvo och Ericsson hör till dem som 10

11 LEIF JOHANSSON Nuvarande verksamhet: Styrelseordförande i Ericsson och AstraZeneca. IVA-anknytning: Akademiens preses Ledamot i avdelningen för företagande och ledarskap sedan

12 NATURVETENSKAP OCH TEKNIK FÖR ALLA Programmet Naturvetenskap och teknik för alla, NTA, fortsätter att vara attraktivt. 116 kommuner och ett flertal fristående skolor är nu medlemmar i NTA Skolutveckling. NTA Skolutveckling ekon. förening tog under förra året över ansvaret för såväl utveckling som verksamhet. IVA representeras i föreningens styrelse av akademisekreterare Johan Weigelt med Töive Kivikas som suppleant. IVA driver också det fristående projektet NTA Digital. Målet är att MÖTEN: KOMPETENSFÖRSÖRJNING Forskningskvalitet hur kan olika mål och kvalitets begrepp samsas i forskningspolitiken? Avdelningen för utbildning och forskning. Stockholm 12 februari Utmaningar och framtidsstrategier för Lunds universitet. Universitetets ordförande Margot Wallström. Näringslivsrådet och IVA Syd. Lund 14 februari. Skogsnäringens kompetensförsörjning en ödesfråga. Avdelningen för skogsnäringens teknik och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Stockholm 18 april. Den Digitala Agendan: Hur (för) blir Sverige bäst på IT? Avdelningen för informationsteknik. Stockholm 24 april. Hur matchar utbildningssystemet samhällets behov nutid och framtid? Avdelningen för utbildning och forskning. Stockholm 25 april. VETENSKAP OCH VARDAG ASPEKTER PÅ ENERGI IVAs och KVAs projekt Vetenskap och Vardag Aspekter på energi har i flera år arbetat för att på bred front förbättra kunskaperna om energi. Energi Möjligheter och Dilemman, som kort och gott kallas Energiboken, är ett medel för detta. Den är i första hand tänkt att användas i skolan. Det har sedan år 2007 en mängd lärare tagit fasta på. Totalt har exemplar distribuerats. Nytryckningen, exemplar, av den tredje reviderade upplagan hösten 2013 tog slut inom ett dygn. konstruera två digitala paket inriktade på rymden respektive människokroppen. När paketen är klara ska de överlämnas till NTA Skolutveckling. NTA startades 1997 av IVA och KVA. Skolutvecklingsmodellen, med sina många temalådor för experiment i klassrummen, syftar till att stimulera grundskoleelevers intresse för naturvetenskap och teknik. För lärarna innebär programmet möjlighet till vidareutbildning. Tekniksprånget på Teknikdagarna. Tekniksprånget i Kungsträdgården. Stockholm 15 maj. En del tror att ingenjörer växer på träd. Tekniksprånget. Almedalen 3 juli. Vad krävs av utbildare och näringsliv för att matcha framtidens kompetensbehov? IVA Väst och avdelningen för utbildning och forskning. Göteborg 24 september. Changing the conversation Hur förändrar vi ungas och allmänhetens bild av tekniska och naturvetenskapliga yrken? Akademisammankomst med Greg Pearson, National Academy of Engineering. Stockholm 16 oktober. Hur utvärdera och planera forskningspolitiken? IVA-projektet Utsiktsplats forskning. Stockholm 22 november. För att förstärka ytterligare en dimension i kunskaps förmedlingen arrangerar projektet fortbildningsdagar för lärare. Fortbildningen anordnas sedan hösten 2013 tillsammans med Fortum och Karlstads kommun. Både boken och fortbildningsdagarna har utvärderats med gott resultat. Det problematiserande anslaget hör till det som uppskattas, säger Elin Vinger Elliot som är projektledare. I digital form kan boken hämtas på IVAs och KVAs webbplatser och på energiboken.nu är det möjligt att söka på de olika ämnen som behandlas i boken. har ansträngt sig. Det handlar inte alls om att vi ska kräva skräddarsydda utbildningar, utan om rent grundläggande kunskaper. Han anser att bolag har ansvar för att de anställda förkovrar sig i takt med teknikens utveckling. Numera går det så fort att företag måste engagera sig i utbildningsfrågor i samverkan med lärosätena. Det är för tungt för enskilda bolag att klara av. Oavsett vem som tillhandahåller utbildning och oavsett på vilket stadium så blir det ingen utbildning utan lärare. Duktiga sådana. I grundskola och gymnasium är tekniskt skolade lärare sällsynta. Där skulle Sverige må bra av satsningar. Rent allmänt så har lärarna fått för mycket skäll. Samhället borde ta lärarna till sig och förbättra deras status och roll. Lönefrågan påverkar också. Personligen tycker jag att det inte finns en lättare grupp att ha att göra med. De är positiva till samarbete. Vi i företagen måste räcka ut handen till dem. Det är helt omöjligt att ta miste på Leif Johanssons engagemang för samhälls- och utbildningsfrågor. Sett ur ett IVA-perspektiv har han varit ordförande i flera stora projekt om arbetslivets förhållanden. Han är IVAs preses, men har också haft regeringens uppdrag att leda Teknikdelegationen som år 2010 lade fram förslag om hur intresset för utbildningar i teknik, naturvetenskap och IKT skulle kunna öka. På ytan har inte så mycket av det delegationen föreslog lett till konkreta åtgärder. Man har köpt våra resonemang att det var viktigt. Så det landade, tycker jag, ändå ganska bra. Men det finns en tendens i Sverige att vi inte vågar pröva saker i liten skala, kalla det såddfinansiera eller kanske experimentera. Leif Johansson påpekar att det i alla fall händer en hel del i Teknikdelegationens anda. Lokala initiativ pågår på många håll. Dessa innehåller ofta mer av samverkan mellan skola och andra kommunala verksamheter. Men om kompetensförsörjningen i Sverige ska vara i toppklass behövs också andra färdigheter än de som en ingenjörsexamen innebär. Det behövs kompetenser av skilda slag. Visst behöver vi exempelvis duktiga jurister och ekonomer. Jag talar mycket om ingen- 12

13 jörer. Det beror inte på att jag anser att de är kronan på allt utan på att det kommer att fattas en halv miljon ingenjörer i Europa. Jurister, skickliga på internationell affärsjuridik, är naturligtvis en förutsättning för ett internationellt verksamt bolag. Naturlagarna är ju universella. Det är inte affärsjuridiken. Leif Johansson påpekar också det väsentliga med marknadsföring och försäljning. Produkter, hur bra de än är, säljer sig inte själva. Satsar man på produktutveckling måste man ofta satsa lika mycket på just marknadsföring och sälj om man vill ha framgång. Utan tillräckligt många ingenjörer blir det å andra sidan förmodligen inte så mycket som måste marknadsföras och säljas. Och visst, på senare år har antalet sökande till civilingenjörsutbildningarna ökat. Men det räcker inte. En utmaning är att konkretisera bilden av vad en ingenjör gör. Det handlar ju inte om ett yrke utan om många vitt skilda. Kanske är det därför som uppfattningen om innehållet i ingenjörsjobb är lite luddig bland unga människor. I Tyskland och Sverige är ingenjörernas arbetsmarknad bred, vilket förstås är positivt, men det kan bidra till otydlighet om vad utbildningen kan leda till. I England och USA är ingenjörsbegreppet snävare. Där handlar det kort och gott om produktutveckling och produktion. Blir man ingenjör i Sverige är det få begränsningar i vad man kan arbeta med. Unga människor är omgivna av teknik. Internet, smarta telefoner. Några problem med att använda tekniken har de inte. Intresset borde kunna vändas till ett ökat intresse för ingenjörsutbildning. Unga vill ha meningsfulla arbeten och är engagerade i hållbarhets- och globala frågor. De vill hjälpa till att lösa internationella problem. De vill kunna påverka, och då finns det ingen bättre utgångspunkt än en ingenjörsutbildning. Tekniksprånget, ett flerårigt projekt som drivs i IVAs regi, har målet att fylla på kön av sökande till högskolans ingenjörsutbildningar. Arbetsmetod: fyra månaders betald praktik på ett teknikintensivt företag eller på en kommunal teknisk förvaltning. IVAs uppgift är att skaffa praktikplatser och se till att dessa fylls. Tekniksprånget är ett utmärkt projekt. Unga människor får se vad som egentligen händer i företagen och företagen lär sig om unga människor. Och det behöver företagen. Även om antalet praktikplatser inte är så stort ännu, så har projektet möjlighet att bryta ned vattentäta skott i samhället. Leif Johansson är rent generellt positiv till praktikant- och lärlingsverksamheter. Det borde vara normala aktiviteter i bolagen. Också projektet Naturvetenskap och Teknik för Alla, som IVA och Vetenskapsakademien initierade i slutet av förra seklet uppskattas av Leif Johansson. I detta projekt får elever och lärare på grundskolan rent praktiskt laborera med tekniska teman. Numera drivs verksamheten av ett separat bolag, men IVA är engagerat i utvecklingen av konceptet. Jag gillar särskilt att ordet alla finns med i namnet. Ska IVA delta i samhällsutvecklingen, så ska vi omhulda alla om vi vill skapa större teknikkompetens. IVA ska jobba brett. IVAs uppgift är också, menar akademiens preses, att starta nya saker. Även sådana som har globala förtecken. Som invald i IVA förväntas man göra något för samhällets bästa, allt efter vad man kan och känner sig bekväm med. Det är lätt att ha åsikter om vad organisationen ska göra, men som ledamot kan man ta tag i sin egen närmiljö. Sen skulle IVAs anställda kunna stötta på olika sätt, säger Leif Johansson som hävdar att de som påstår att kunskapsnivån hos de äldre generationerna var bättre än hos dagens unga har ordentligt fel. Redan Sokrates hade fel i detta. I stället ska vi ta till oss det dagens unga kan, som vi kan ha nytta av. Även om det fanns fördelar med att kunna använda en räknesticka, så måste man fråga sig om den kunskapen verkligen är så nödvändig när det finns datorer och kalkylprogram? 13

14 KOMPETENS FÖRSÖRJNING Vad gör egentligen en ingenjör om dagarna? Studentrådet har kartlagt hur unga ser på ingenjörsyrket OM STUDENTRÅDET Syftet med Studentrådet är att ur studenters perspektiv bidra till IVAs verksamhet och ge en aktuell bild av den högre utbildningen. Studentrådet lyfter viktiga frågor till debatt inom och utanför IVA och verkar för ett kunskapsutbyte mellan generationer. Rådet är också en naturlig referens för IVAs projekt och avdelningar. Studentrådet består av toppstudenter från Sveriges universitet och högskolor med civil ingenjörsutbildningar, Sveriges lantbruksuniversitet och handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg. De deltagande lärosätenas rektorer har möjlighet att en gång per år nominera en av sina främsta studenter till Studentrådet. Urvalet sköts därefter av IVA. Oscar Mo, KTH, är Studentrådets ordförande. Det vi vill belysa är om den bild vi som ingenjörer förmedlar är tillräckligt spännande för att attrahera unga att söka sig till ingenjörsstudier, säger Amanda Stehn, projektledare, som pluggar till civilingenjör på Chalmers. För att undersöka allmänhetens bild av ingenjören valde Studentrådet att fokusera på unga. Alltså framtida, potentiella ingenjörsstudenter. Barn från lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet har fått rita bilder av ingenjören. Sedan har gruppen jämfört med undersökningar av vad unga säger att de vill jobba med. Vår tes är att bilden av ingenjören är ganska snäv och att unga som säger att de vill arbeta med att hjälpa andra inte tror att man kan göra det som ingenjör. Vi tror att ingenjörsyrket är väldigt starkt förknippat med matematik och naturvetenskap och inte alls associeras med det kreativa jobb det är, säger hon. Den andra delen av Studentrådets undersökning handlar om att jämföra ingenjörens självbild med de ungas bild. Det är förvånande hur lika ingenjörsstudenter och IVA-ledamöter väljer attribut när man ska beskriva en ingenjör. Har vi kanske en för statisk självbild? säger Amanda Stehn. Studentrådets undersökning presenterades på ett välbesökt frukostseminarium i oktober.

15 ÅRETS FINALISTER Emma Björk, Linköpings universitet, mentor Jonas Nilsson. Marija Cvijovic, Chalmers, mentor Lena Blomberg. Moa Fransson, Uppsala universitet, mentor Malin Graffner Nordberg. Jens Frauenfeld, Karolinska Institutet, mentor Peter Singer. Per Olof Holtz, Linköpings universitet, mentor Gustav Hallgren. Aldo Jesorka, Chalmers, mentor Johan Westling. Anne-Li Lind, Uppsala universitet, mentor Lena Söderström. Yanting Sun, KTH, mentor Lars Wedenborn. Uppsalaforskare förebild för kommersialisering OM MENTOR4RESEARCH IVAs och Vinnovas program Mentor4Research syftar till att fler forskningsresultat ska bli kommersialiserade. Men lika viktigt är att forskarnas insikter om näringslivets villkor ökar. Mentorerna är erfarna personer från näringslivet. De viktigaste delarna av programmet är individuella möten mellan mentor och adept samt gemensamma regionala och nationella möten. Programtiden är ett år. Detta avslutas med en konferens där ett stipendium på kronor delas ut till den forskare som gjort de största framstegen på vägen mot kommersialisering. Sedan starten, 2005, har över 280 forskare deltagit. Nationell programledare för Mentor4Research är Anders Gezelius. Ordförande är Rolf Skoglund. I 2013 års upplaga av Mentor4Research deltog 54 forskare från svenska lärosäten. Vid slutkonferensen i mitten av november fick åtta forskare chansen att tävla om programmets stipendium. De fick då, inför publik och jury, kort beskriva sin forskning men framför allt vad de lärt sig under året tillsammans med sin mentor. Segraren, Moa Fransson, Uppsala universitet, forskar inom genteknik. Kanske kan hennes forskning leda till minskat behov av djurförsök när nya läkemedel utvecklas. Jag har insett att det är kul att starta företag, sa hon, samtidigt som hon underströk att året tillsammans med sin mentor, Malin Graffner Nordberg, verksam vid UU Innovation, varit fantastiskt. Hur stipendiet ska spenderas var kristallklart för Moa Fransson. De ska naturligtvis användas i den fortsatta kommersialiseringen av forskningen, sa hon. Juryn motiverar sitt val så här: Moa Fransson, Uppsala universitet, har visat en dramatik utvecklingskurva. Från att ha varit en traditionell forskare i mängden har hon blivit en förebild för hur man kan kommersialisera forskningsresultat. Hon förstår vikten av att samverka och att samarbeta. Hon har också blivit en katalysator bland sina forskarkollegor. Alla årets åtta finalister har gjort mycket stora framsteg, det är utan tvekan starkaste finalfältet någonsin, säger Anders Gezelius, nationell programledare för Mentor4Research. 15

16 För oss är det viktigt att fler unga talanger väljer att bli ingenjörer, det ger oss en bra rekryteringsbas i framtiden. Vi hoppas att vi kan bidra genom att visa hur spännande, roligt och kreativt ingenjörsyrket kan vara. Jag tror tyvärr att många unga människor som står inför sitt studie- eller yrkesval inte ser på ingenjörsyrket som ett framtidsjobb. Vi vill ge dessa personer en chans att tänka om. Tekniksprånget ger oss denna möjlighet. helena fogelmarck, operativ chef på Boston Consulting Group i Stockholm. Till höger praktikanten Tom Johansson Jag trodde att dessa fyra månader enbart skulle handla om ingenjörsyrket men det handlade också om en hel bransch, om arbetslivet, om hur man löser problem, om allt det sociala runt omkring och allt det roliga som sker. För jag hade det fantastiskt roligt och har fått lära mig oerhört mycket mer än vad jag trodde var möjligt för en nyutexaminerad gymnasieelev. Nu söker jag civilingenjörsutbildningar och känner att universitet och högskolor nog skulle bli glada att få mig med all erfarenhet jag har i bagaget. victoria källberg som praktiserat på NCC. Praktiken stärkte mig, jag har fått bekräftat att det är det här jag vill. Däremot vet jag inte riktigt vilken utbildning jag ska välja ännu. Jag har också blivit stärkt i att välja ingenjörsspåret. Just nu lutar det åt teknisk fysik. Besöken på högskolan som Tekniksprånget och Sandvik anordnade har absolut påverkat mig. viktor regefalk och louise wingqvist som praktiserat på Sandvik. 16

17 KOMPETENS FÖRSÖRJNING Allt fler unga vill prova ingenjörsyrket OM TEKNIKSPRÅNGET Via Tekniksprånget satsar Sveriges arbetsgivare och regering tillsammans för att bevara ingenjörstraditionen och stärka vår långsiktiga konkurrenskraft. Genom Tekniksprånget kan ungdomar som gått ut gymnasiet söka betald praktik hos teknikintensiva företag och organisationer. I dagsläget är det drygt hundra företag och organisationer som tar emot praktikanter inom såväl privat som offentlig sektor. Målet med Tekniksprånget är att locka fler ungdomar att välja en ingenjörsutbildning. Tekniksprånget vänder sig till ungdomar som har gått ut gymnasiet och läst matematik 4, fysik 2 samt kemi 1, och är högst 20 år gamla. Praktiken är fyra månader lång, med start varje höst och vår, och praktiklön om lägst kr per månad utgår. Tekniksprånget drivs på uppdrag av regeringen av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Styrgruppens ordförande är Jan-Eric Sundgren. Huvudprojektledare är Staffan Eriksson. Tekniksprångets arbete med att intressera unga för praktik på teknikintensiva företag och organisationer är framgångsrikt. Till den praktik period som genomfördes våren 2013 sökte 200 studenter. Antalet sökande till höstens omgång samma år var närmare Intresset har med andra ord, på ett halvår, ökat med drygt 800 procent. Detta ska dock ses mot bakgrund att 2013 var det år som verksamheten i Tekniksprånget kom igång på allvar. Ändå är det tydligt att det finns betydligt fler unga som vill prova ingenjörsyrken och uppleva verkligheten på intressanta företag än det finns praktikplatser. Därför har arbetet inom Tekniksprånget varit fokuserat just på att rekrytera fler företag och organisationer till programmet. Ett hundratal bolag har hittills insett nyttan av att få närkontakt med unga som skulle kunna bli framtidens medarbetare. Förutom verksamheter i de traditionellt ingenjörstunga delarna av industrin så har också tjänste-, medie- och konsultföretag anslutit sig till Tekniksprånget. Praktikplatser finns hos telekomoperatörer, kommunala bolag och förvaltningar. I och med samarbete med såväl privat näringsliv som med Sveriges kommuner och landsting når Tekniksprånget både brett och djupt i det svenska arbetslivet. För att en praktikant ska få en positiv erfarenhet krävs att praktikföretagets handledning fungerar väl. För att stödja handledarna har Tekniksprånget arrangerat träffar på flera platser i landet. En vägledande skrift med erfarenheter från de första praktikomgångarna har tagits fram. Chalmers och KTH erbjuder också en skräddarsydd utbildning för de handledare som vill lära sig mer. Fyra månader, en praktikperiod, går fort. Insikterna från denna ska förstås tas tillvara. Ett nätverk för före detta praktikanter ser till att så sker. Alumner medverkar exempelvis vid informationsträffar på gymnasieskolor och vid studentmässor. Systemet medför dessutom att praktikanterna kan följas efter praktiken. Det avgörande måttet på Tekniksprångets betydelse är givetvis praktikanternas uppfattningar. Drygt åtta av tio är nöjda med sin praktik och sju av tio kan tänka sig att satsa på en ingenjörs- eller annan teknisk utbildning. 17

18 NÄTVERK, UTBYTEN & RESOR Intensiv vecka i Sydkorea Målet för Industriforskargruppens årliga utlandsresa var 2013 Sydkorea. Under den veckolånga vistelsen i landet besökte gruppen bland annat Samsung Electronics och fick vid en förevisning i deras showroom av E S Jun, Executive Vice President för Semiconductor R&D Center, se en modell över Samsung Digital City. Under den intensiva veckan hann gruppen möta och bekanta sig med ett tiotal organisationer och företag som The Korea Institute for Advancement of Technology (KIAT), Science and Technology Policy Institute (STEPI), The Korea Transport Institute (KOTI), samt Hyundai Mobis, POSCO och Ericsson LG. Gruppen besökte även den svenska delegationen vid Joint Security Area i den demilitariserade zonen mellan Sydoch Nordkorea och tog självklart också en grundkurs i nationalsporten Taekwondo. OM INDUSTRIFORSKAR GRUPPEN Industriforskargruppen, IFG, består av femton personer verksamma inom forsk ning och utveckling som väljs för tre år. Sedan 1980 gör Industriforskargruppen en årlig, veckolång studieresa till utlandet. Den allra första resan gick till den amerikanska östkusten. Eva Wigren var ordförande Peter Holmstedt är ordförande

19 Aktualiteter och analys ska locka till fördjupad läsning OM IVA AKTUELLT Antal utgåvor: Sex per år. Upplaga: I tryckt form varav drygt prenumererad. Det finns möjlighet att enbart prenumerera på den digitala versionen. Denna finns också för läsplatta och i sin helhet på IVAs webb. Lars Nilsson är chefredaktör. I februari landade IVA Aktuellt i nytt format och delvis nytt innehåll i alla prenumeranters brevlådor. Läsarna har varit positiva till förändringen. Till det yttre innebär det att tidningen blivit ett magasin i A4-format. Redaktionellt speglar IVA Aktuellt de ämnen som är aktuella och står i fokus för akademiens verksamhet. Reportage som lyfter fram IVAs kärnfrågor är ett av tidningens kännetecken. Fördjupning är ett annat. Under vinjetten Insikt får experter i skilda ämnen möjlighet att skriva analyserande och förklarande i ett angeläget ämne. Längre intervjuer med intressanta personer hör också till det som skapar stort läsvärde. Här får de tala till punkt. Självklart är inte IVAs många möten och aktiviteter bortglömda. De finns i tidningen, men framför allt på webben som är det bästa mediet för snabb rapportering. 19

20 Innovation Innovationer är en grund för tillväxt och välstånd. Nya idéer, konstruktioner och rön från forskning blir till efterfrågade varor och tjänster. Men inga innovationer blir framgångsrika utan entreprenörer. Genom Innovationskraft Sverige, Prins Daniels entreprenörskapsprogram och aktiviteter i hela Sverige påverkar IVA förutsättningarna för innovationer, innovatörer och entreprenörer. 20

21 20 21

22 INNOVATION Innovation behövs i både snabbväxare och storföretag»entreprenörer är innovatörer. De driver utvecklingen. Det blir inga innovationer utan människor. Drivkrafterna för innovatörer och entreprenörer är nog ganska lika varandra. För båda är kunskap en grundsten.«för industrimannen Carl Bennet är innovation ett begrepp som behövs i all verksamhet. I hela samhället. Innovationsprocesser är grunden för att skapa något som mottagaren, kunden frågar efter, säger han. Många förknippar förstås innovation med spetsteknik och forskning. Det gör också Carl Bennet. Men långt ifrån bara. Det sker ju i det lilla ständiga innovationer till och med i en livsmedelsbutik. Handlaren ägnar exempelvis tankemöda åt hur en vara ska exponeras på bästa sätt, säger han. Carl Bennets egen verksamhet visar att ett brett nyskapande förhållningssätt kan leda till framgång. Hans helägda Lifcokoncern består av bolag som handlar med så vitt skilda ting som dentalprodukter och utrustning för sågverk. Medicinteknik i Getinge och trycksaker i Elanders är andra tunga innehav hos Carl Bennet AB. Men industrimannen har också styrt och ställt i gruvbolaget Boliden. Lägg till engagemanget för samhällsfrågor, främst forskning och utbildning, bland annat med en period som ordförande för Göteborgs universitet, så blir det tydligt att Carl Bennet gillar både bredd och djup. Att Lifco har kontor i World Trade Center, nära Stockholms centralstation, är kanske delvis en slump. Men placeringen går att se symboliskt. Globaliseringen har höjt kraven på innovation. Konkurrensen om marknaderna ökar hela tiden. Och då måste den som vill hänga med i svängarna vara genomtänkt innan processer dras igång eller investeringar beslutas. För mig är det viktigt att leva i den marknad där man verkar. En nyckel är att lyssna på och samarbeta med kunder och på dem som jobbar där. Man måste personligen vara med i skeendet och ha rätt kunskap. Avgörande för ett beslut om investering i ett företag är, anser Carl Bennet, bolagets plats i sin nisch på marknaden eller i sin geografiska region. Man måste se tillväxtmöjligheter, men jag vill hellre vara en stor padda i en liten damm än tvärtom. Ett företag med dålig ledning, men med prima produkter är ett bra företag att gå in i. Om det däremot har bra ledning, men sämre produkter så tar det längre tid att få fart på tillväxten. Carl Bennet talar sig varm för betydelsen av innovation. Han talar förstås lika gärna om entreprenörer. Utan dessa blir det inte så mycket av aldrig så fantastiska innovationer. Entreprenörer är innovatörer. De driver utvecklingen. Det blir inga innovationer utan människor. Drivkrafterna för innovatörer och entreprenörer är nog ganska lika varandra. För båda är, menar Carl Bennet, kunskap en grundsten. Det gäller också att ha förmågan att se behov och att använda sin kunskap för att tillfredsställa dessa. Framgångsfaktorer är en kombination av kunskap, miljö och samhälle. Omgivningen i vid mening spelar roll. Det så kallade klimatet är liksom regelverk väsentligheter för att stötta initiativ på gång. Innovationer och entreprenörer behövs inte bara för att skapa nya snabbväxande bolag i moderna branscher, typ Skype, Spotify eller Klarna. Även för etablerade bolag i mogna branscher är innovation ett måste. Avstannar processen blir man omsprungen av konkurrenterna. Igen, insikt om vad 22

23 CARL BENNET Nuvarande verksamhet: Styrelseordförande i Getinge, Elanders och Lifco. IVA-anknytning: Ledamot i styrgrupperna för Innovationskraft Sverige respektive Prins Daniels Fellowship. Ledamot i avdelningen för utbildning och forskning sedan

24 »Man måste se tillväxtmöjligheter, men jag vill hellre vara en stor padda i en liten damm än tvärtom.«kunderna efterfrågar, eller kommer att efterfråga är en nödvändighet. Idéer måste prövas och dessutom få tid på sig. Den som har en idé ska aldrig mötas av det har vi redan prövat. En tillåtande kultur är viktig. Givetvis har företagsledningarna ansvar för detta. De måste ge förutsättningar men också våga prioritera. Även om företagsledningar och medarbetare är på tårna och utvecklar varor och tjänster så är det ingen trivial uppgift att förutse vad som blir det nästa stora som vänder upp och ner på marknader och branscher. Eller för den delen skapar en ny. De stora uppfinningarna har i alla fall en sak gemensamt. De har kommit fram genom fri forskning. Visserligen är det svårt att peka ut i vilken bransch eller samhällssektor nästa genombrott kommer, men inom vården finns redan nu stora behov. Globalt växer befolkningen. Och i många länder ökar antalet äldre raskt. Potentialen för innovationer inom vården är stor. Där har man alltid mätt kostnader. Nu börjar man fokusera på att mäta kvalitet. Och det kommer att resultera i innovationer. Fast det förutsätter förstås att landsting, industri och akademi samverkar för att möta utmaningarna. Just att mäta kvalitet i konkurrensutsatta verksamheter är, menar Carl Bennet, generellt sett en väl fungerande metod för att skapa innovationer. En källa att ösa innovationer ur är, som sagt, forskning. Om den har Carl Bennet bestämda åsikter. Den offentligt finansierade är alldeles för liten i Sverige. Att den skattefinansierade forskningen ska motsvara en procent av BNP är på tok för låg ambitionsnivå. Andelen borde dubbleras. Under en åttaårsperiod skulle det vara möjligt att åstadkomma den höjningen. Trots svagheter, exempelvis när det gäller skolans kvalitet, anser Carl Bennet 24

25 INNOVATION att Sverige har bra förutsättningar i den globala konkurrensens tidevarv. Sverige är starkt förankrat internationellt. Vår svaghet är inte att vi blivit mindre konkurrenskraftiga, utan att andra blivit bättre. Utbildningens kvalitet visar exempelvis det. Näringslivsklimatet i Sverige får godkänt, men när det gäller skola och universitet krävs alltså höjd kvalitet. Att i än högre grad utsätta dessa verksamheter för konkurrens är tillsammans med kvalitetsmätningar en bra väg framåt. Det finns fler komponenter som i ökad dos kan skärpa den svenska konkurrenskraften. Lagsporter och framgångsrika idrottsmän, som pingisfantomen J-O Waldner, kan bidra med en hel del. J-O Waldner är oerhört välkänd i Kina. Det går knappast att förstå i vilken omfattning. Och självklart betyder sådant en hel del för Sverigebilden. Det kunde svensk industri använda mer. Rent allmänt har konkurrensutsatta verksamheter mycket att lära av idrotten. I ett lag behövs inte bara stjärnor utan spelare med olika kompetenser för att laget, helheten ska lyckas. Att laget lyckas är förstås också målsättningen för medlemmarna i IVAs projekt Prins Daniels Fellowship och Entreprenörskapsprogram som kort uttryckt siktar på att ingjuta entreprenörskapsanda i gymnasister och universitetsstudenter samtidigt som yngre entreprenörer på väg erbjuds kvalificerade mentorer. Carl Bennet är både medlem i projektets styrgrupp och mentor. Jag har väldigt goda erfarenheter av projektet. Vi träffar ungdomar som blir entusiasmerade av att träffa och lyssna på exempelvis Skypes grundare Niklas Zennström, Martin Lorentzon som är en av Spotifys upphovsmän eller Filippa Knutsson som ligger bakom Filippa K. Prinsen själv deltar aktivt och han bottnar väl i detta med entreprenörskap. Carl Bennet gillar också sin roll som mentor för David Kristensson, vd och grundare Northern Offshore Services. Det är hur kul som helst. Att stöta och blöta frågor som egentligen är de samma oavsett vilken bransch eller vilket företag det handlar om är givande. Har man själv utvecklat företag så känner man igen det mesta. Carl Bennet ser också positivt på IVAs olika innovationsprojekt. I det senaste, Innovationskraft Sverige, ingick han i styrgruppen. Anslaget i projektet var regional kraftsamling genom lokala möten med politiker, näringsliv, myndigheter och lärosäten. Dialogen ute i landet är viktig. Vi mötte engagerade människor från ett tvärsnitt av samhället. Tillsammans med dem har projektet kunnat testa tankar och idéer. Inte bara sådant som kommer från centralt håll. Även om nu IVA bidrar till ökat entreprenörskap och ett effektivare innovationssystem samtidigt som förutsättningarna för Sverige i stort sett ser bra ut, så skulle Carl Bennet gärna se en hel del förändringar. Om han fick bestämma så skulle en storsatsning på skolan med fokus på lärarna vara nära förestående. De ska kunna ägna sig åt undervisning, inte belastas med administration. De skulle få sin auktoritet tillbaka och sina löner höjda med 50 procent. Då skulle läraryrket på nytt attrahera de allra bäst lämpade. Att statens forskningsbudget skulle fördubblas över två mandatperioder har han ju redan gjort tydligt. Jag skulle också se till att det blev en rejäl satsning på kvalitetsmätning i vården. En sådan vore välgörande för såväl etik som ekonomi, säger han. MÖTEN: INNOVATION OCH ENTREPRENÖRSKAP Innovation ett måste för svensk konkurrenskraft. Leif Johansson vid Näringslivsrådets frukostmöte. Stockholm 3 september. Strategiska forskningsområden som ska stärka Sveriges konkurrenskraft. Avdelningen för bergs- och materialteknik. Stockholm 10 september. Entreprenörskap och ledarskap i teknikbaserade tillväxtföretag. Nicolas Hassbjer, grundare av HMS Networks vid Näringslivsrådets frukost. Malmö 18 september. Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? KIC InnoEnergy Sweden och IVA. Stockholm 1 oktober. Entreprenörskap med teknologifokus. Dan Shechtman, nobelpristagare i kemi. Avdelningen för bergs- och materialteknik. Stockholm 6 november. Kunskapsbaserad tillväxt Vad kan vi lära av San Diegos innovationskluster? Frukost med professor Mary Walshok. IVA och Esbri. Stockholm 8 november. Vision Västsverige Nytänkande, innovation och entreprenörskap. Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (Rifo) i samarbete med IVA. Göteborg den 11 november. Entreprenörskap och rymd. IVA, Vinnova och Rymdstyrelsen. Stockholm 11 november. 25