Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att man

Transkript

1 Årsredovisning 2010

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att man måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Foto Matton/Johnér (omslag) Bildarkivet.se Björn Svensson (s. 23), Arash Atri (s. 93) Scanpix Stefan Söderström (s. 63), Patrick Seeger (s. 133) Grafisk form Socialstyrelsen Tryck Edita Västra Aros, Västerås, februari 2011

3 Rättelse till Socialstyrelsens Årsredovisning 2010 (art.nr ) Sidan 26 Tabell 2. Nationella riktlinjer, preliminära och slutliga. Antal och kostnad och genomsnittlig kostnad , löpande priser (tkr) Prestationer Antal Kostnad Snittkostnad Antal Kostnad Snittkostnad Antal Kostnad Snittkostnad Nationella riktlinjer preliminära Nationella riktlinjer slutliga Totalt

4

5 Året som gått Jämlikheten i hälsa, vård och omsorg är en ödesfråga för den svenska välfärden och en av de frågor Socialstyrelsen drivit tydligt under året med våra olika verktyg. Det handlar om regionala skillnader, skillnader som beror på kön och inte minst om socioekonomiska skillnader. Vi har tagit fram statistik och kartlagt ojämlikheten, som har redovisats i öppna jämförelser inom allt fler områden: hälso- och sjukvård, äldreomsorg, missbruks- och beroendevård, stöd till barn och unga och stöd till personer med funktionsnedsättning. Inom alla dessa områden har vi sett oacceptabla regionala skillnader. I våra fördjupade analyser tittar vi också på jämlikhetsfrågorna. I Social rapport 2010 pekade vi särskilt på utbildningens betydelse. Barn som av samhället placerats i familjehem eller HVB-hem har oftare än andra bristfällig skolgång, vilket ger dem sämre chanser än andra att klara sig senare i livet. Vi har under 2010 tagit fram nationella riktlinjer för åtta områden. De nationella riktlinjerna bidrar till att göra vården mer jämlik över landet. Ett pionjärprojekt är riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder som nu är ute i remissversion. Det handlar om åtgärder för att förebygga tobaksbruk, riskbruk av alkohol, fysisk inaktivitet och dåliga matvanor. Dessa vanor förekommer oftare hos socioekonomiskt svagare grupper, och ett effektivt förebyggande arbete skulle ha stor betydelse för att förbättra hälsan i dessa grupper. Den 1 januari tog Socialstyrelsen över tillsynen av socialtjänsten från de 21 länsstyrelserna för att samordna den med tillsynen över hälsooch sjukvården. De nya åtagandena inom tillsynen utgör en stor utmaning för Socialstyrelsen. Fr.o.m har det tillkommit frekvenskrav för tillsynen av barn- och ungdoms boenden enligt LSS, HVB-hem för barn och ungdomar samt Statens institutionsstyrelses verksamheter för barn och ungdomar. Dessa ska inspekteras två gånger per år. Frekvenstillsynen har inte kunnat genomföras fullt ut under De nya kraven har alltså inneburit en del problem men framförallt har de fört med sig en mycket bättre kvalitet och helhetssyn i tillsynen. Detta har varit särskilt tydligt i tillsynen av äldreboenden där både hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens inspektörer deltagit. En av dessa inspektioner väckte särskild uppmärksamhet, då vi nattetid granskade ett hundratal demensboenden. Vi konstaterade att i sex av tio boenden lämnas de äldre inlåsta utan uppsikt över natten. Under 2010 har vi särskilt granskat överbeläggningarna inom vården. Överbeläggningar är ett stort problem och har blivit så vanligt förekommande att de kommit att betraktas som ett normaltillstånd. Vi har gjort ett stort antal anmälda och oanmälda inspektioner i landet. För första gången har vi beslutat ett föreläggande med vite, och förvaltningsrätten dömde ett sjukhus att betala kr. En förutsättning för att integrationen av tillsynen skulle lyckas var den stora omorganisation av Socialstyrelsen som genomfördes den 1 januari året som gått 3

6 2010. Den tidigare uppdelningen av myndigheten mellan hälso- och sjukvård respektive socialtjänst är nu borta. Utgångspunkten för den nya organisationen är att arbetet ska bedrivas integrerat utifrån våra målgruppers behov. I omdanandet av Socialstyrelsen har vi också sett över och effektiviserat våra processer. Behörighetsverksamheten har genomgått en omfattande översyn för att förbättra både rättssäkerheten och transparensen. Idag har vi lagt grunden för gemensamma processer för allt behörighetsarbete och har förkortat handläggningstiderna. Den som ville få tillstånd att driva enskild verksamhet som HVB-hem, äldreboende eller verksamhet för funktionshindrade fick tidigare vända sig till länsstyrelserna. Under året har vi påbörjat arbetet med en central tillståndsgivning. Processen blir enhetlig och handläggningstiderna kommer att på sikt kortas betydligt. Vi har under året i allt högre utsträckning riktat oss direkt till dem vi ytterst är till för. Fokus ligger på dem som har svårast att själva göra sig hörda: de utsatta, svaga, diskriminerade och marginaliserade. Barn och unga som är placerade av samhället i HVB-hem och andra institutioner fick 2010 större rättigheter att själva komma till tals. Bland de åtgärder Socialstyrelsen vidtagit för att göra detta möjligt finns en telefonlinje till våra inspektörer dit placerade barn och unga kan ringa gratis med frågor eller klagomål. Den återkoppling vi fått från ungdomarna visar att tjänsten är uppskattad. Under våren utredde vi samhällets vård- och stödinsatser för transsexuella. Vi uppmärksammade de många hinder samhället sätter upp för att de transsexuella ska kunna leva ett bra liv. För att få en ny fastställelse av könstillhörighet krävs bl.a. att patienten är steriliserad och ogift. Socialstyrelsen konstaterade att lagstiftningen är förlegad och att kraven bör tas bort. Socialstyrelsen fick ett brev från en svårt sjuk kvinna som ville avsluta sin respiratorbehandling. Vi utredde rättsläget och kom fram till att en patient har rätt att avstå från eller avbryta behandling i samråd med sin läkare och att vården är skyldig att erbjuda smärtlindande och ångestdämpande behandling t.ex. när vården i respirator avbryts. För att nå ut med vår kunskap satsar vi alltmer på att finnas där samtal kring våra frågor förs. Därför deltog Socialstyrelsen i Almedalsveckan med åtta seminarier, där vi belyste olika aspekter av ojämlikheten i vård och omsorg. Senare under sommaren fick jag också förtroendet att invigningstala på Pride-festivalen. Där konstaterade jag bland annat att även Socialstyrelsen behöver göra mycket mer på hbt-området har för Socialstyrelsen inneburit ett år av stora förändringar i många olika avseenden. Nya verksamheter, nya medarbetare och ny organisation. Det är min övertygelse att vi går in i nästa verksamhetsår med samma målmedvetenhet som 2010 och med ännu bättre förmåga att förbättra vården och omsorgen och minska ojämlikheterna. Lars-Erik Holm 4 året som gått

7 Innehåll Året som gått...3 Förkortningar...7 Om Socialstyrelsen...9 Läsanvisning Verksamheten Ett år präglat av utveckling av kärnverksamheten 13 Stärkt intern styrning och kontroll 15 Socialstyrelsen i media 18 Samverkan 18 Kostnader och transfereringar Kunskap...25 Kunskapsunderlag 25 Statistik 27 Forskar- och statistikbeställningar 28 Uppföljning och utvärdering 29 Register 32 Utbildningar 35 Konferenser Regelgivning...39 Socialstyrelsens författningssamling 39 Handböcker Tillsyn...43 Tillsynsformer Övriga uppgifter...53 Utfärdade legitimationer och specialkompetensbevis 53 Tillståndsprövning inom hälso- och sjukvårdsområdet 55 Tillståndsprövning enligt SoL och LSS 56 Patientjournalförstöring 56 Handläggning av statsbidrag 57 Remisser Särskilda organ...59 Beslutande organ 59 innehåll 5

8 7. Fördjupad redovisning...65 Äldre 65 Barn och unga 68 Psykisk ohälsa 71 Funktionshinder 73 Ekonomiskt bistånd 75 Missbruk 76 Våld och sexhandel 77 Hälso- och sjukvård, tandvård och tandhälsa 78 Folkhälsa 81 Smittskydd 82 Krisberedskap 83 Internationellt arbete Personal och kompetens...87 Personalstruktur 87 Kompetensförsörjning 89 Sjukfrånvaro Ekonomiska uppgifter Ekonomisk redovisning...99 Årsredovisningens undertecknande Bilaga 1. Producerat Bilaga 2. Ändrad återrapportering Bilaga 3. Regeringsuppdrag innehåll

9 Förkortningar AR ASI BBIC CFG Allmänna råd Addiction Severity Index Barns behov i centrum Centrala fältepidemiologiska gruppen DOK-systemet Ett utvärderings- och dokumentationssystem som används i missbrukarvården ECNN ECT EU/EES FISK HOSP HPV HSAN HSL HVB IHR IPS KBT KIM LSS LVM MSB PGD/HLA RFSL RSN SBR SBU SiS Sisus SKL Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk Electroconvulsive treatment Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Förordningen om intern styrning och kontroll Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Humant papillomvirus Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Hälso- och sjukvårdslagen Hem för vård eller boende Internationella hälsoreglementet Individual Placement and Support Kognitiv beteendeterapi Klienter i missbruksbehandling Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lag om vård av missbrukare i vissa fall Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Preimplantatorisk genetisk diagnostik/(bestämning av) humanleukocyt antigen Riksförbundet för sexuellt likaberättigande Rikssjukvårdsnämnden Svenskt Beroenderegister Statens beredning för medicinsk utvärdering Statens institutionsstyrelse Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd Sveriges kommuner och landsting SNOMED CT Systematized Nomenclature of Medicine Clinical Terms SoL Socialtjänstlagen förkortningar 7

10 SoRAD SOSFS STI Socialvetenskapligt centrum för alkohol- och drogforskning Socialstyrelsens författningssamling Sexuellt överförda infektioner Strama VL Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens inom veterinärmedicin och livsmedel ST-rådet Rådet för specialiseringstjänstgöring TIA Transient ischemic attack TIB Tjänsteman i beredskap TLV Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket UPP-Centrum Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa WHO World Health Organization 8 förkortningar

11 Om Socialstyrelsen Socialstyrelsen värnar människors hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Kunskap Socialstyrelsen verkar genom kunskapsstyrning för att vård och omsorg grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet och att patienter och klienter får god vård och omsorg. Kunskapsutveckling och kunskapsförmedling är viktiga verktyg för att åstadkomma detta. Kunskapsstyrningen syftar till att styra med bästa tillgängliga kunskap. Ett exempel är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och behandling. Riktlinjerna är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Vidare ger Socialstyrelsen ut kunskapsöversikter och stora tematiska rapporter som beskriver läget och trender inom hälso- och sjukvård, sociala förhållanden, miljöhälsa och folkhälsa. Socialstyrelsen tar också fram nationella kvalitetsindikatorer som används för att utvärdera kvaliteten inom vård och omsorg. Dessutom ansvarar Socialstyrelsen för ett stort antal register: hälsodataregister som t.ex. cancerregistret och dödsorsaksregistret; socialtjänstregister som registren över ekonomiskt bistånd och om tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och andra register som donationsregistret och biobanksregistret Socialstyrelsen ansvarar för Sveriges officiella statistik inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen tar också fram och publicerar enhetliga begrepp, termer och klassifikationer inom sitt verksamhetsområde. Klassifikationer finns för sjukdomar, funktionstillstånd, operationer och andra åtgärder. Terminologiarbetet syftar till ett gemensamt fackspråk för vård och omsorg. Socialstyrelsen ger också ut handböcker i vissa fall för att stödja tilllämpningen av föreskrifter och allmänna råd. Regelgivning Socialstyrelsen ger ut föreskrifter och allmänna råd inom hälso- och sjukvård, smittskydd, hälsoskydd och socialtjänst. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller generella rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas. Tillsyn Enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område har Socialstyrelsen tillsynsansvar för hälso- och sjukvården. Från och om socialstyrelsen 9

12 med 2010 har Socialstyrelsen också ansvar för tillsyn över socialtjänsten enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Socialstyrelsen har i uppdrag att samordna och integrera tillsynen över hälso- och sjukvården och tillsynen över socialtjänsten. Syftet med tillsynen är framförallt att förebygga skador och minimera risker för vård- och omsorgstagare och att främja kvaliteten i vård och omsorg. Socialstyrelsen har också samordningsansvar och tillsyn över smittskyddsarbetet i hela landet. För hälsoskyddet ger Socialstyrelsen tillsynsvägledning och följer upp och utvärderar hur lagar och andra normer tillämpas. Övriga uppgifter Socialstyrelsen utfärdar legitimationer, specialistkompetensbevis och intyg till 21 yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård. En annan av Socialstyrelsens uppgifter är tillståndsgivning. Myndigheten utfärdar ett stort antal tillstånd, bl.a. till vissa verksamheter inom socialtjänstområdet och till journalförstöring i sjukvården. En lång rad organisationer får statsbidrag från Socialstyrelsen. Socialstyrelsen samordnar och övervakar landstingens och kommunernas smittskyddsarbete samt deras krisberedskap inom hälso- och sjukvård, smittskydd, hälsoskydd och socialtjänst inför katastrofer och andra svåra påfrestningar på samhället. Samverkan Socialstyrelsen ska samverka med relevanta aktörer inom sitt verksamhetsområde för att uppnå sina mål. Det innebär att Socialstyrelsen samverkar med andra myndigheter, intresseorganisationer samt med patientoch brukarföreningar och andra frivilligorganisationer. Särskilda organ Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (rättsliga rådet) beslutar och lämnar yttranden i ärenden som rör bl.a. sterilisering, sena aborter och vissa rättpsykiatriska frågor. Rikssjukvårdsnämnden beslutar om viss hälso- och sjukvård som ska bedrivas av ett landsting men med hela landet som upptagningsområde. Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation (donationsrådet) är ett kunskapscentrum för donations- och transplantationsfrågor. Rådet för samordning av insatser mot hiv/aids (nationella hivrådet) har till uppgift att samordna och utvärdera samhällets insatser för att förebygga spridningen av hiv/aids och andra sexuellt överförda sjukdomar. Hivrådet och ansvaret för hivpreventionen överfördes i juni 2010 till Smittskyddsinstitutet. Rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) är rådgivande till Socialstyrelsen i uppdraget att stödja huvudmännen för att uppnå hög kvalitet på läkarnas specialiseringstjänstgöring. 10 om socialstyrelsen

13 Läsanvisning Kapitel 1. Verksamheten 2010 Här beskrivs interna förändringar inom Socialstyrelsen under 2010 samt gemensamma kostnader och transfereringar under året och resursfördelning mellan verksamhetsområdena. Kapitel 2. Kunskap I kapitlet redovisas Socialstyrelsens prestationer inom områdena kunskapsunderlag, statistik, forskar- och statistikbeställningar, uppföljning och utvärdering, register, utbildningar och konferenser. Kapitel 3. Regelgivning I detta kapitel redovisas prestationer som rör Socialstyrelsens författningssamling och handböcker. Kapitel 4. Tillsyn I detta kapitel redovisas inspektioner och besök totalt, verksamhetstillsyn, tillsyn genomförd inom områdena barn och unga, äldre, funktionsnedsättning, missbruk, hälso- och sjukvård samt tandvård, lex Maria, tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal, ej verkställda beslut enligt SoL och LSS samt projekt inom smittskydd. Kapitel 5. Övriga uppgifter Här redovisas handläggning av legitimationer och specialistkompetensbevis, tillståndsprövning inom hälso- och sjukvårdsområdet, tillståndsprövning enligt SoL och LSS, patientjournalförstöring, handläggning av statsbidrag samt remisser. Kapitel 6. Särskilda organ I detta kapitel redovisas prestationer från de beslutande organen, rättsliga rådet och rikssjukvårdsnämnden. Kapitel 7. Fördjupad redovisning Detta kapitel innehåller en fördjupad redovisning i text, av Socialstyrelsens arbete inom områdena äldre, barn och unga, psykisk ohälsa, funktionshinder, ekonomiskt bistånd, missbruk, våld och sexhandel, hälso- och sjukvård, tandhälsa, folkhälsa, smittskydd, krisberedskap och internationellt arbete. läsanvisning 11

14 Kapitel 8. Personal och kompetens Kapitlet redovisar personal och kompetens inklusive redovisning av kompetensförsörjning och sjukfrånvaro. Kapitel 9. Ekonomiska uppgifter Kapitlet innehåller en sammanställning av ekonomiska uppgifter. Kapitel 10. Ekonomisk redovisning Den fullständiga ekonomiska redovisningen återfinns i detta kapitel. 12 läsanvisning

15 1. Verksamheten 2010 Under 2009 började Socialstyrelsen förbereda det stora utvecklings- och förändringsarbete som präglat myndigheten under Vid årsskiftet trädde den nya organisationen i kraft och avdelnings- och enhetschefer tillträdde, samtidigt som all personal började på sina nya enheter. Den nya organisationen tar sin utgångspunkt i Socialstyrelsens viktigaste verktyg kunskap, regler och tillsyn. Den skapar möjlighet att utveckla Socialstyrelsens prestationer och genomföra den nödvändiga integrationen av hälso- och sjukvården och socialtjänsten. För att stärka länkningarna mellan de nya avdelningarna har myndigheten beslutat om elva sakområden som kräver gemensam planering och samordning, det gäller bl.a. barn och unga, psykisk ohälsa och äldre. För dessa tre sakområden har strategiska analyser gjorts med deltagande av olika externa intressenter. Arbetet har innehållit en kartläggning av utvecklingstendenser inom respektive område samt en analys av myndighetens egna styrkor och svagheter utifrån aktuella utmaningar. För de andra sakområdena har enklare analys genomförts. Arbetet har sedan utmynnat i långsiktiga mål och strategier för hur Socialstyrelsen ska göra skillnad genom att integrerat använda sina verktyg kunskap, regler och tillsyn. Samtidigt som den nya organisationen är en förutsättning för en effektiv verksamhet har genomförandet tillsammans med externt initierade förändringar av verksamheten varit en utmaning under Förutom de stora förändringarna med bäring på kärnverksamheten har ett omfattande arbete påbörjats för att stärka den interna styrningen och kontrollen. Ett år präglat av utveckling av kärnverksamheten Integrerad tillsyn Socialstyrelsen övertog den 1 januari 2010 länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). En följd av reformen är att antalet medarbetare mer än fördubblats inom tillsynen. Tillsynsverksamheten som bedrivits vid samtliga 21 länsstyrelser inlemmades i Socialstyrelsens regionala organisation. Tjugotre procent av personalen vid länsstyrelserna som omfattades av verksamhetsövergången tackade nej till att börja arbeta vid Socialstyrelsen. Det innebar att det vid årets början saknades ett stort antal medarbetare vilket har medfört ett omfattande arbete med rekryteringar under året. Mycket arbete har lagts ned på att utveckla en nationellt sammanhållen integrerad tillsyn med gemensamma förhållningssätt och arbetsmetoder. Reformen bygger på tanken att en tillsyn utförd av en och samma myndighet blir effektivare och enhetligare över landet. För många av de verksamheter som bedrivs inom hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten finns också betydande fördelar med att tillsynen bedrivs integre- verksamheten

16 rat, dvs. att hälso- och sjukvårdskompetens och socialtjänstkompetens används tillsammans. Frekvenstillsyn Samtidigt som Socialstyrelsen övertog ansvaret för tillsynen från länsstyrelserna infördes krav på regelbunden tillsyn (frekvenstillsyn) av hem för vård eller boende (HVB) som tar emot barn eller unga och bostad med särskild service för barn och unga enligt LSS samt Statens institutionsstyrelses hem för särskild tillsyn av unga. Denna tillsyn har tagit en stor del av tillgängliga personalresurser i anspråk. Så gott som samtliga inspektörer inom området är engagerade i den operativa tillsynen för att uppfylla frekvenskravet. Det har därmed funnits ett begränsat utrymme kvar för särskilda riktade tillsynsinsatser mot de objekt som kan tänkas ha brister. Socialstyrelsen anser detta vara bekymmersamt då en riskbaserad tillsyn är ett viktigt verktyg för att uppmärksamma och förhindra brister av olika slag. Även verksamhetstillsyn av kommunernas socialtjänst har fått stå tillbaka. Trots denna starka prioritering av frekvenstillsynen har inte resurserna räckt till för att genomföra tillsyn i den omfattning som lagstiftningen anger. Tillståndsverksamhet Vid årsskiftet fick Socialstyrelsen ansvar för utfärdande av tillstånd till verksamhet som HVB-hem, äldreboende eller verksamhet för funktionshindrade. Under året har vi påbörjat arbetet med att centralisera tillståndsgivningen. Detta ökar möjligheterna att säkerställa en enhetlig process och kortare handläggningstider. Strategisk plan för föreskriftsarbetet Under 2010 har Socialstyrelsen tagit fram en strategisk plan för arbetet med föreskrifter. Syfte är att författningssamlingen som helhet ska bli tydlig och ändamålsenlig. Vidare har myndigheten genomfört ett arbete som syftar till att de enskilda författningarna ska utformas på ett mer enhetligt, tydligt och användarvänligt sätt. Myndigheten har också arbetat fram underlag som beskriver vilka avvägningar som gjorts och vad som ska åstadkommas med ett föreskriftsarbete. Regeringsuppdrag En stor del av Socialstyrelsens verksamhet utgörs av regeringsuppdrag. Myndigheten hade under uppdrag från regeringen. Socialstyrelsen fick under nya uppdrag och lämnade 96 rapporter med anledning av regeringsuppdrag. Att en så omfattande del av verksamheten styrs genom uppdrag från regeringen är en utmaning för myndighetens planering och styrning, både för verksamheten som sådan men också vad gäller budgeten och personalförsörjningen. Socialstyrelsen har under 2010 infört nya rutiner för att säkerställa kvaliteten i de rapporter som lämnas till regeringen. Detta har gjorts bland annat genom ökad styrning från myndighetsledningen samt stärkt projektplanering och avstämning. 14 verksamheten 2010

17 Andra exempel på utveckling i kärnverksamheten Socialstyrelsen samordnar och övervakar landstingens och kommunernas krisberedskap inom hälso- och sjukvård, smittskydd, hälsoskydd och socialtjänst inför katastrofer och andra svåra påfrestningar på samhället. Myndigheten har utarbetat ett förslag till en ny krisledningsorganisation som ska kunna vidta de åtgärder som behövs för att hantera konsekvenserna vid en allvarlig händelse och samverka och stödja andra berörda myndigheter. Socialstyrelsen har sedan lång tid arbetat med kunskapsstyrning inom sina verksamhetsområden. Arbetet har omfattat dels att ta fram och sprida bästa tillgängliga kunskap dels att stödja verksamheten inom vård och omsorg i deras arbete med att införliva ny kunskap. Kunskapsstyrningen skedde dock tidigare enligt delvis olika principer och var inte alltid transparent. I Socialstyrelsens nya organisation ska kunskapsstyrningen bli mer effektiv, tydligare och mer enhetlig samtidigt som kunskapsstödet ständigt förbättras. Utgångspunkten för detta arbete är en gemensam plattform som syftar till att göra det tydligt för vård- och omsorgstagare och verksamheter inom vård och omsorg, på vilken kunskapsgrund rekommendationer om olika åtgärder tas fram. Målet är att myndighetens rekommendationer ska tas fram i en enhetlig process som är tydlig och där kunskapsunderlagets tillförlitlighet tydligt har deklarerats. Parallellt pågår också arbetet med att stödja vårdens och omsorgens utveckling av evidensbaserad praktik och en allt tydligare kunskapsstyrning. Under året har handläggningstiderna för behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal varit alltför långa. I början av 2010 var handläggningstiden för ansökningar om specialistkompetensbevis upp till sex månader. Detta är inte acceptabelt. Socialstyrelsen har därför under året utvecklat handläggningsrutinerna, tillfört verksamheten resurser och stärkt kompetensen. Vid utgången av 2010 var handläggningstiden i 80 procent av ärendena två månader eller mindre. Stärkt intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll Socialstyrelsens verksamhet omfattas sedan den 1 januari 2010 av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll (FISK). Detta har föranlett ett arbete med att strukturera och formalisera myndighetens arbete i enlighet med förordningens krav. Processen inleddes med att identifiera ett antal myndighetsövergripande riskområden. Med utgångspunkt i dessa genomförde sedan respektive avdelning en riskanalys och beslutade om kontrollåtgärder. Denna riskanalys har dokumenterats och följts upp, tillsammans med kontrollåtgärder och effekterna av dessa, som en del av myndighetens verksamhetsuppföljning i september och december. Det är första året som Socialstyrelsen omfattas av de formella kraven i FISK. Det har funnits en betryggande intern styrning och kontroll i myndigheten men vissa delar återstår att göra för att uppfylla kraven. Exempel på åtgärder som återstår är att fastställa ansvaret i arbetsordning- verksamheten

18 en, utarbeta och fastställa styrande dokument avseende modell för, och arbetet med intern styrning och kontroll och riskhantering. Rutiner för regelbundna dokumenterade uppföljningar av risker och kontrollåtgärder på ledningsgruppsnivå ska också införas. Vidare behöver riskanalyser och framtagande av kontrollåtgärder integreras i verksamhetsplaneringsprocessen. Utveckling av ledningssystem Socialstyrelsen har beslutat att under åren upprätta, införa och ISO-certifiera ett integrerat ledningssystem som säkerställer god kvalitet i det myndigheten producerar, minimal miljöpåverkan i produktionen, bra arbetsmiljö samt säker hantering av information såväl internt som externt. Det övergripande syftet är att ge myndigheten bättre förutsättningar att uppfylla de krav som ställs på verksamheten från uppdragsgivare, målgrupper och intressenter. Viktiga inslag i ledningssystemet är tydliga mål och policyer, men även dokumenterade rutiner, systematisk uppföljning och åtgärdsplaner för att rätta till brister. Under 2010 har ett arbete inletts för att förbereda myndigheten inför certifieringen. Det första steget i arbetet är att kartlägga våra processer, det vill säga hur vi arbetar samt länkningar mellan olika processer och verksamheter. Nästa steg är att säkerställa att vi gör rätt saker och att allt vi gör hänger ihop på ett logiskt sätt från det att ett arbete startar till att vi lämnar ifrån oss ett resultat. Förbättringsarbetet ska bedrivas löpande och styras upp av rutiner, kontrollstationer, redovisningskrav m.m. Utvecklad process för verksamhetsstyrning Under 2010 har myndigheten arbetat intensivt med att utveckla och anpassa processen för verksamhetsstyrning till myndighetens nya organisation, för att öka integrationen mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst samt till de krav som ställs i förordningen om intern styrning och kontroll. Arbetet syftar vidare till att tydligare integrera verksamhetsplaneringen med budgetprocessen. Även i arbetet med uppföljning av verksamheten måste dessa två dimensioner i högre grad knytas närmare varandra. Under året har inriktningsmål tillsammans med strategier med bäring på 2014 tagits fram och förankrats i myndigheten. Dessa mål och strategier har sedan fungerat som plattform för verksamhetsplaneringen inför En gemensam värdegrund Socialstyrelsens inledde under 2010 ett omfattande arbete med myndighetens värdegrund. Genom att förtydliga våra värderingar stärker vi myndighetens förmåga att genomföra vårt uppdrag. Målet är att utveckla vår gemensamma kultur och våra spelregler som ger varje medarbetare en etisk kompass. Vid olika tillfällen har vi introducerat vad ett värdegrundsarbete är och omfattar, samt hur vi lever upp till den gemensamma värdegrunden för de statsanställda. 16 verksamheten 2010

19 Under hösten har 18 dialogmöten genomförts för att diskutera hur vi stärker bilden av Socialstyrelsen som en myndighet. Genom dialogmötena har vi fått fram underlag till värdegrunden. Utifrån Socialstyrelsens kärnvärden saklig, handlingskraftig och trovärdig har medarbetarna diskuterat hur vi ska agera för att leva dem. 80 procent av medarbetarna har deltagit i dessa dialoger. Särskilda utbildningsinsatser kring värdegrund har genomförts med all tillsynspersonal och med alla chefer. Internrevision Socialstyrelsen omfattas sedan den 1 januari 2010 av internrevisionsförordningen (2006:1228). Internrevisionen är organiserad som en självständig enhet direkt under generaldirektören. Under året har det etablerats rutiner och arbetssätt för internrevisionsfunktionen och riktlinjer för internrevisionen har fastställts. En riskbaserad revisionsplan för 2010 har utarbetats och beslutats. I enlighet med revisionsplanen har ett granskningsprojekt och två rådgivningsuppdrag genomförts under året. Granskningsprojektet avsåg intern styrning och kontroll i tillsynsprocessen. Internrevisionen kom i granskningen fram till bl.a. att rutinerna för verksamhetsplanering inklusive fastställande av mål och verksamhetsuppföljning kunde förbättras. Andra åtgärder för att stärka den interna styrningen och kontrollen Socialstyrelsen har sett över och stramat upp rutinerna kring utbetalningar. I den arbetsordning som varit gällande sedan april 2010 regleras på ett tydligt sätt hur godkännande för utbetalning får ske i ekonomisystemet. Alla attester kontrolleras både systematiskt och manuellt. Statsbidragsprocessen har kartlagts och beslutats. Syftet med detta är att så långt som möjligt åstadkomma en effektiv och enhetlig handläggning av statsbidrag, få till stånd ökad kontroll genom hela processflödet samt möjliggöra uppföljning på ett systematiskt sätt. Kontroll har integrerats i den nya modellen, t.ex. genom att säkerställa att det inte föreligger något jävsförhållande. Dokumentation av handläggningen är en förutsättning för att säkerställa effektivitet och rättssäkerhet. Det ska vara möjligt att genom akten följa ärendets gång och handläggning. Detta regleras tydligt i den beslutade arbetsprocessen. Förvaltningen av IT-system på myndigheten är i dag ett eftersatt område. Den systemförvaltningsmodell som finns är från Socialstyrelsen inledde därför under senhösten 2010 arbetet med att ta fram en ny systemförvaltningsmodell. Flera utbildningsinsatser har ägt rum under 2010 för att skapa en gemensam kunskapsbas och förhållningssätt hos all personal. För att stärka rättssäkerheten har flertalet anställda genomgått en endagsutbildning i förvaltningsrätt. Inom tillsynsverksamheten har en obligatorisk tillsynsutbildning genomförts om sju dagar. verksamheten

20 Informationssäkerhetsarbetet har under året koncentrerats till att åtgärda de risker som påtalats i den omfattande riskanalys för hälsodata-, dödsorsaks- och socialtjänstregistren som genomfördes år Föreslagna åtgärdspunkter från riskanalysen har följts upp och åtgärdats. Kvarstående punkter finns upptagna i en åtgärdsplan för Socialstyrelsen i media Socialstyrelsen hade under 2010 ett brett mediegenomslag. Myndigheten omskrevs i totalt artiklar, vilket innebär drygt 500 artiklar per vecka. Medieuppmärksamheten hade stor spridning, såväl geografiskt som i olika medietyper riksmedia, lokalmedia och fackpress. Andelen positiva artiklar ökade under I 22 procent av artiklarna skildrades Socialstyrelsens verksamhet i en positivt värderande ton, jämfört med 7 procent året innan. Samtidigt minskade andelen negativa artiklar från 5 procent till 2 procent. I de återstående artiklarna (76 procent) var tonen neutral. Tillsynen är den medialt mest uppmärksammade verksamheten inom Socialstyrelsen och intresset ökade under Drygt 60 procent av artiklarna under 2010 handlade om myndighetens tillsyn, jämfört med året innan då cirka 50 procent av rapporteringen handlade om tillsyn. Tonen i tillsynsartiklarna var positivare än genomsnittet. Särskilt positiv var tonen i rapporteringen om myndighetens tillsyn av socialtjänsten. Av dessa artiklar hade 33 procent en positiv ton. Av artiklarna som rörde tillsyn av hälso- och sjukvård var 25 procent positiva. Under året skickade Socialstyrelsen ut 42 pressmeddelanden. Störst genomslag (drygt 300 artiklar) fick nyheten som redovisade Socialstyrelsens svar på brevet från en förlamad kvinna som ville avsluta sin livsuppehållande behandling. Näst störst genomslag fick nyheten om resultatet av en nattlig oanmäld tillsyn av demensvården i hela landet (drygt 200 artiklar). Samverkan Socialstyrelsen samverkar regelbundet med flera aktörer inom sitt ansvarsområde. Socialstyrelsens ledning har regelbundna möten med myndigheter, organisationer som Sveriges kommuner och landsting, Svenska Läkaresällskapet, Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare, företrädare för nationella minoriteter, fackliga organisationer m.fl. Våra särskilda råd för funktionshindersfrågor, äldrefrågor och missbruksfrågor samt de återkommande mötena med nationell samverkan för psykisk hälsa innebär att vi har en kontinuerlig dialog med de organisationer som företräder målgrupperna. I dessa möten utbyts erfarenheter i aktuella frågor, och organisationerna ges möjlighet till delaktighet och insyn i myndighetens arbete likväl som Socialstyrelsen får aktuell kunskap från fältet. För närvarande pågår förberedelser för att inrätta ett ungdomsråd. Ett exempel på fördjupad samverkan är Socialstyrelsens samverkan kring kunskapsstyrning med bl.a. Statens beredning för medicinsk utvärdering, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Läkemedelsverket. Gemensamma frågor diskuteras regelbundet mellan myndighetscheferna, 18 verksamheten 2010

21 och en arbetsgrupp med representanter från respektive myndighet tar fram underlag. Samordningen gäller urval och beredning av projektförslag, gemensamma utbildningsinsatser och metodutveckling samt samordning kring kommunikationen. Kostnader och transfereringar (2009 års siffror inom parentes) Socialstyrelsens kostnader för verksamheten uppgick 2010 till (987) miljoner kronor. I beloppet ingår avskrivningar med 77 (53) miljoner kronor. Den största delen av avskrivningarna, 40 (34) miljoner kronor, hänför sig till avskrivningar för beredskapslagrade läkemedel. Resten hänför sig till avskrivningar för Socialstyrelsens inventarier, för immateriella anläggningstillgångar och förbättring på annans fastighet. Personalkostnaderna ökade med 126 miljoner till 653 (527) miljoner kronor, vilket främst beror på att antalet anställda ökat kraftigt efter verksamhetsövergången från länsstyrelserna. Kostnaderna för Socialstyrelsens lokaler ökade med 18 miljoner till 66 (48) miljoner kronor. Övriga driftskostnader minskade med 80 miljoner till 277 (357) miljoner kronor. Minskningen förklaras av att Socialstyrelsen under 2010 inte betalade någon vaccingarantiavgift. Räntekostnaderna ökade något 2010 till cirka 1,7 miljon kronor (1,0). Transfereringar Transfereringarna uppgick 2010 netto till (26 023) miljoner kronor, varav (22 139) miljoner avsåg utbetalning av läkemedelsförmånen till landstingen. Övriga transfereringar avsåg främst bidrag till landsting och kommuner samt till olika organisationer och myndigheter som Socialstyrelsen betalat ut på regeringens uppdrag. Fördelning på verksamhetsområden och verksamhetsgrenar I tabell 1 redovisas verksamhetskostnader för åren uppdelade på Socialstyrelsens verksamhetsområden. De olika verksamhetsområdenas andel av verksamhetens totala kostnader 2010 framgår av diagram 1. Fördelningen av kostnaderna mellan olika verksamhetsområden har under 2010 ändrats något från tidigare år, mycket på grund av den samordnade tillsynen vilket har medfört att verksamhetsområdet socialtjänst har ökat i omfattning. Verksamhetsområdena har förändrats mot tidigare år. Verksamheten som avser nationella riktlinjer samt terminologi och klassifikationer har flyttats från regelgivning till kunskap och verksamheten med råd och nämnder redovisas separat och inte under övriga uppgifter som tidigare år. Av diagram 2 framgår de olika verksamhetsgrenarnas andel av de totala förvaltningskostnaderna. Fördelningen av förvaltningskostnader för respektive verksamhetsgren redovisas i inledningen av kapitel 2 till 6. Där kommenteras också eventuella förändringar mellan åren. Transfereringar fördelade på verksamhetsområden för åren redovisas i tabell 2. verksamheten

22 Tabell 1. Kostnader fördelade på verksamhetsområden , löpande priser (tkr) Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård Handikappområdet Delaktighet och jämlikhet* Äldreområdet Individ- och familjeomsorg Socialtjänst Folkhälsoarbete Hälsofrämjande levnadsvanor Smittskydd och hälsoskydd Folkhälsa Samhällets krisberedskap Utbildningspolitik* TOTALT * kostnaderna avser Sisus verksamhet, som upphörde per 1 juli Diagram 1. Kostnader (1 075 mnkr). Fördelat på verksamhetsområden (%) Diagram 2. Kostnader (1 075mnkr). Fördelat på verksamhetsgrenar (%) 20 verksamheten 2010

23 Tabell 2. Transfereringar fördelat på verksamhetsområden , löpande priser (tkr) Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård Handikappområdet Delaktighet och jämlikhet* Äldreområdet Individ- och familjeomsorg Socialtjänst Folkhälsoarbete Hälsofrämjande levnadsvanor Smittskydd och hälsoskydd Folkhälsa Samhällets krisberedskap Utbildningspolitik* TOTALT * kostnaderna avser Sisus verksamhet, som upphörde per 1 juli Resultatredovisning enligt förordningen Myndigheten ska i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) 3 kap. 1 redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen avser främst hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Resultatredovisningen ska ge en rättvisande bild av den genomförda verksamheten och resultatet av denna verksamhet. Informationen om resultatet avser det senaste året och jämförs med motsvarande information från minst de två föregående åren. Väsentliga förändringar kommenteras. I de fall det inte är möjligt att ta fram jämförbara data för minst tre år i följd kommenteras detta. Socialstyrelsen har fått regeringsuppdrag med avrapportering i årsredovisningen Socialstyrelsen har dock fått möjlighet att redovisa dessa uppdrag i samband med årsredovisningen. Uppdragen framgår av bilaga 2. I kapitlen 2 6 redovisas Socialstyrelsens kostnader fördelat på myndighetens prestationer har myndigheten utvecklat redovisningen av sina kostnader på detta sätt i enlighet med vad som regleras i FÅB. Socialstyrelsen bedömer att redovisningen av prestationerna på ett rättvisande sätt beskriver myndighetens verksamhet. För vissa prestationer redovisas dock endast volymer för perioden. Detta då kostnader inte gått att knyta till enskilda prestationer med hög grad av säkerhet. Många volymuppgifter är framtagna med stöd av Socialstyrelsens dokumenthanteringssystem (DHS). En förutsättning för att få fram tillförlitliga siffror i DHS är att ärendena är registrerade på ett likvärdigt sätt. Under åren verksamheten

24 finns det i detta avseende brister i registreringen som skapar viss osäkerhet. Antal registrerade ärenden ökade från till mellan 2009 och En anledning till detta är att Socialstyrelsen ofta har stora omfattande projekt som innehåller flera prestationer. Tidigare år har endast en projektkod tagits ut för samtliga prestationer i projektet vilket i efterhand försvårar möjligheten att på ett rättvisande sätt redovisa kostnaderna per prestation. Vidare har vissa verksamheter tillkommit och andra förändrats under perioden. Den sociala tillsynen är till exempel en helt ny verksamhet för Socialstyrelsen. Ett exempel på verksamhet som förändrats är Socialstyrelsens tillsyn över hälso- och sjukvård. Den verksamheten är inte identisk under perioden då tillsynen har integrerats och därmed förändrats så att jämförelser bakåt i tid inte är relevanta. Arbete med att utveckla och kvalitetssäkra statistik från tillsynen pågår. För vissa prestationer kan inte volym redovisas för 2008 och Det handlar oftast om nya verksamheter som den sociala tillsynen men också när prestationen är ny som definition för myndigheten eller otydlig till sin karaktär. Socialstyrelsen har följt Ekonomistyrningsverkets allmänna råd till 3 kap. 1 FÅB. Socialstyrelsens prestationer avser i huvudsak längre projekt. Socialstyrelsen redovisar därför prestationernas totala kostnad det år prestationen avslutas, vilket inkluderar kostnader från tidigare år som är hänförbara till prestationen. Till de direkta kostnaderna har det påförts indirekta kostnader. Det är Socialstyrelsens bedömning att de prestationer som redovisas ger en rättvisande bild av verksamhet under verksamheten 2010

25 Placerade barn vill ha mer information om sina rättigheter och mer kontakt med vuxna. Det är viktigt för att kunna upptäcka missförhållanden i tid. Barn och unga som är placerade i samhällets vård fick med den nya socialtjänstlagen större rättigheter att själva komma till tals. Socialstyrelsen inrättade en telefonlinje, , dit de kan ringa med frågor och klagomål.

26

27 2. Kunskap Verksamhetsgrenen kunskap omfattar arbete med kunskapsstyrning, dvs. kunskapsunderlag, förmedling av kunskap samt sådana kunskapsunderlag som utgör underlag för handböcker som kopplar till myndighetens föreskrifter. Vidare ingår verksamhet där Socialstyrelsen bidrar till struktur och grund för kunskapsutveckling, t.ex. genom utveckling av kvalitetsindikatorer, öppna jämförelser, stöd till kvalitetsregister och till forskning och utveckling samt Socialstyrelsens verksamhet med statistik och register. Nationella riktlinjer, klassifikationer och terminologi redovisas från och med i år under kunskap och inte under regelgivning som tidigare. Därför är inte åren helt jämförbara. Socialstyrelsens verksamhetskostnader för kunskap utgör 42 (38) procent av de totala verksamhetskostnaderna, ca 450 miljoner kronor. Tabell 1. Kostnader för kunskap fördelat på verksamhetsområden , löpande priser (tkr) Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård Handikappområdet Äldreområdet Individ- och familjeomsorg Socialtjänst Folkhälsoarbete Hälsofrämjande levnadsvanor Smittskydd och hälsoskydd Folkhälsa Samhällets krisberedskap TOTALT Kunskapsunderlag Socialstyrelsen har i uppgift att bygga upp och sprida kunskap bl.a. genom kunskapsutveckling och kunskapsförmedling. Socialstyrelsen tar fram olika typer av kunskapsunderlag som stöd för profession och beslutsfattare. Socialstyrelsen verkar också för att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Här redovisas ett urval av de kunskapsunderlag som Socialstyrelsen har tagit fram. Urvalet har gjorts utifrån omfattning och en bedömning av hur relevanta prestationerna är att redovisa och hur rättvisande kostnaden kan beräknas. Samtliga kunskapsunderlag, även av samma slag, har olika karaktär då ämnena skiftar. Detta försvårar jämförelser mellan åren. kunskap 25

28 Tabell 2. Nationella riktlinjer, preliminära och slutliga. Antal och kostnad och genomsnittlig kostnad , löpande priser (tkr) Prestationer Antal Kostnad Snittkostnad Antal Kostnad Snittkostnad Antal Kostnad Snittkostnad Nationella riktlinjer preliminära Nationella riktlinjer slutliga Totalt Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer är ett stöd för dem som beslutar om hur resurserna ska fördelas inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Målet med riktlinjerna är att bidra till en god vård och omsorg. Nationella riktlinjer ges först ut i preliminär version. Utifrån den kan beslutsfattarna i kommuner och landsting göra en analys av hur riktlinjerna kan komma att påverka deras verksamhet. Analyserna är viktiga i det fortsatta arbetet fram till en slutlig version. Kommentar till volym- och kostnadsberäkning En nationell riktlinje tar flera år att arbeta fram och i tabellen redovisas den totala kostnaden fram till en preliminär version det år den publicerats. Kostnaden för en slutlig nationell riktlinje är de kostnader som uppstått från den preliminära versionen till den slutliga nationella riktlinjen. Kostnaden skiljer sig åt beroende på vilket område riktlinjen behandlar samt beroende på hur och om det finns effektstudier gjorda. Kunskapsöversikter Begreppet kunskapsöversikter är ett samlingsbegrepp för systematiska kartläggningar, systematiska översikter och systematiska sammanställningar av översikter. Att göra en kartläggning är det första steget då man sammanställer studier som uppfyller i förväg uppsatta kriterier. Översikter är nästa steg då man kvalitetsgranskar de studier som identifierats utifrån design och resultat. Ibland innebär översikten en helt ny analys av det samlade resultatet. Exempel I regleringsbrevet för 2010 fick Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa kunskap om metoder för att ge stöd till konfliktlösning vid vårdnadstvister och lämna förslag till fortsatt arbete inom området. Kartläggningen låg till grund för ett förslag till hur utvecklingen av detta arbete kan fortsätta. 26 kunskap

29 Tabell 3. Kunskapsöversikter. Antal och kostnad och genomsnittlig kostnad , löpande priser (tkr) Prestationer Antal Kostnad Snittkostnad Antal Kostnad Snittkostnad Antal Kostnad Snittkostnad Kunskapsöversikter Kommentar till volym- och kostnadsberäkning Arbetet med att ta fram en kunskapsöversikt kan löpa över mer än ett år. Kostnaden för att ta fram kunskapsöversikten redovisas det år den publicerats. En av kunskapsöversikterna som är representerad samtliga redovisade år är granskningen för Socialstyrelsens metodguide. Arbetet med metodguiden har utvecklats från 2008 vilket gör att kostnaden har minskat från Statistik Officiell statistik Socialstyrelsen är som statistikansvarig myndighet ansvarig för officiell statistik inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Den officiella statistiken baseras bl.a. på myndighetens hälsodata- och socialtjänstregister. Statistiken omfattar sjukdomar, graviditet, förlossning och nyföddhetsperioden, läkemedel, ekonomiskt bistånd, insatser för barn och unga och vuxna personer med missbruksproblem m.fl. Statistiken finns tillgänglig som rapporter, statistikdatabaser, färdiga tabeller och diagram. Kommentar till volym- och kostnadsberäkning Under 2010 har fyra statistikrapporter avseende Äldre vård och omsorg och Personer med funktionsnedsättning baserade på individuppgifter inte publicerats p.g.a. kvalitetsproblem som beror på brister i insamlingsmetodiken. Däremot har tvärsnittsstatistik baserade på mängduppgifter publicerats enligt plan. Kostnaden inkluderar även en del av myndighetens registerverksamhet och externt upphandlad datainsamling. Tabell 4. Officiell statistik. Antal rapporter, kostnad och genomsnittlig kostnad , löpande priser (tkr) Prestationer Antal Kostnad Snittkostnad Antal Kostnad Snittkostnad Antal Kostnad Snittkostnad Officiell statistik rapporter kunskap 27

30 Exempel Genom en sambearbetning av patient- och dödsorsaksregistren har Socialstyrelsen tagit fram statistik över kända fall av akut hjärtinfarkt för åren Sjukvårdshuvudmännen ansvarar för rapporteringen till patientregist ret och läkarna för rapporteringen till dödsorsaksregistret. Socialstyrelsen ansvarar för driften av registren. Genom Socialstyrelsens hjärtinfarktstatistik är det möjligt att följa incidens, mortalitet och letalitet (dödligheten bland fallen) över tid. Årets statistik har för alla tre måtten visat på en positiv utveckling. Under senare år har Sverige haft synbart sjunkande incidens och mortalitet och påtagligt förbättrad överlevnad efter infarkt. Statistiken utgör även underlag för Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, där död efter infarkt och återinskrivning efter infarkt är några av indikatorerna. Vid sidan av officiell statistik publicerar Socialstyrelsen annan statistik med samma kvalitetskrav som för den officiella. Denna statistik har dock inte samma krav på årlig publicering och är inte heller alltid rikstäckande. Tabell 5. Annan statistik. Antal rapporter, kostnad och genomsnittlig kostnad , löpande priser (tkr) Prestationer Antal Kostnad Snittkostnad Antal Kostnad Snittkostnad Antal Kostnad Snittkostnad Publicerade statistikrapporter Kommentar till volym- och kostnadsberäkning Kostnaderna för prestationen annan statistik är högre 2010 än En förklaring till detta är att Socialstyrelsen sedan 2007 har utvecklat en modell och genomfört en testinsamling av uppgifter om försörjningshinder dvs. orsaker till behov av ekonomiskt bistånd och om vad kommunerna betalar ut ekonomiskt bistånd till som redovisades Totalt 235 av 290 kommuner lämnade uppgifter till testinsamlingen. Forskar- och statistikbeställningar Uppgifter ur Socialstyrelsens hälsodata- och socialtjänstregister ligger till grund för ett stort antal epidemiologiska studier i Sverige. Varje år görs drygt 300 beställningar från dessa register, en siffra som har varit konstant under de senaste tre åren, men komplexiteten och omfattningen hos beställningarna ökar för varje år. Utöver forskarbeställningar görs särskilda databearbetningar av Socialstyrelsens register för att ge service åt enskilda statistikanvändare, allt ifrån enskilda journalister till statliga myndigheter. Under 2010 har cirka sådana statistikförfrågningar hanterats. Trots att allt mer av statistiken görs tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats är antalet förfrågningar lika stort som tidigare. 28 kunskap