Årsredovisning Växjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning Växjö kommun"

Transkript

1 Årsredovisning Växjö kommun 2013 Årsredovisning 2013 Växjö kommun 3

2 INNEHÅLL Förord, ännu ett framgångsrikt år året i korthet Förvaltningsberättelse Växjö kommuns organisation Vart gick skatten 2013? Fem år i sammandrag Medborgare Styrsystem Hållbar utveckling God ekonomisk hushållning 2013 Ekonomi Finansiell analys - koncernen Finansiell analys - kommunen Växjö kommun som arbetsgivare Arbete och företag Barn och utbildning Bygga och bo Demokrati och mångfald Miljö, energi och trafik Stöd och omsorg Trygghet och säkerhet Uppleva och göra EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys Pensionsredovisning enlig fullfondsmodell Särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen Drift- och investeringsredovisning Driftsredovisning per verksamhet Exploateringsreedovisning Skatte- och taxefinansierad verksamhet Resultat- och balansräkning avfallshantering, vatten och avlopp Noter avfallshantering, vatten och avlopp Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar REVISIONSBERÄTTELSE Årsredovisning 2013 Växjö kommun

3 Förord Ännu ett framgångsrikt år Året som gått har varit ännu ett framgångsrikt år för Växjö kommun. Växjös framgångar är tack vare att vi har engagerade medarbetare, kreativa medborgare, skickliga företagare, en utvecklingsinriktad kommun och ett tillåtande klimat. Vårt växande universitet och en fungerande infrastruktur har också bidragit till att Växjö är en av Sveriges starkaste tillväxtregioner. Politiker och medarbetare är tillsammans ambassadörer för kommunen. Vi ska alltid göra vårt yttersta för att tjäna de medborgare vi är till för och ge en bra service till alla. Vi ska vara en välkomnande kommun som ger människor möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar. Och faktum är att vi lyckas bra med vårt uppdrag. Man talar om Växjö med respekt i hela kommun- Sverige och vi drar till oss studiebesök från när och fjärran. Utanför mitt fönster ser jag varje vecka något lands flagga på våra flaggstänger. Man besöker Växjö för allt ifrån olika aspekter av Europas grönaste stad till Arenastaden, skol-och universitetsstaden och inte minst för att handla. Vi ligger väldigt bra till i olika sorts rankingar och jämförelser kommuner emellan. Gott näringslivsklimat, högt på Fokus lista över bästa kommuner, bra i brukarundersökningar, senast inom hemtjänsten, och bra miljöindex. Vi blev Årets idrottskommun 2013 och vi hade dam-em i fotboll. Listan kan göras lång och jag ser fram mot alla evenemang som kommer att komma till Växjö även kommande år. Vi har alla förutsättningar att bli en av Sveriges evenemangsstäder genom vårt geografiska läge och alla de arenor som finns i Växjö. Arenorna skapar också jobb, tillväxt och ökar Växjös attraktivitet. Jag är imponerad över arbetet på skolor och vårdinrättningar. Ekonomiskt bistånd minskade Det sker en tillväxt av antalet jobb och nya företag väljer Växjö. Fler företagare och nya jobb är en garant för en god kommunal ekonomi och för pengar till välfärden. Och för att klara expansionen så byggs det så det knakar i Växjö. Vi tillhör dem som bygger mest och billigast i landet och det ska vi fortsätta med. Men vi är inte utan utmaningar. Vi måste arbeta hårt med att integrera de nya svenskarna. Språk, praktik och arbete är vad som krävs. Så enkelt och så svårt är det. Och att vi bjuder på sociala relationer och kontakter. Det egna ansvaret får man dock inte ta ifrån människor. Droganvändningen bland ungdomar ökar, liksom den upplevda otryggheten. Fast antalet anmälda brott fortsätter att minska. Vårt arbete måste därför sikta mot att göra Växjö till den trygga stad och den trygga kommun vi alla vill ha. Året har som vanligt bjudit på både positiva och negativa överraskningar. Sånt är livet. Men det är glädjande att fler människor kommer i arbete och att vi får fler företagsetableringar. Kommunens ekonomi är under kontroll vilket innebär att vi förhoppnings kan fortsätta öka personaltätheten i förskolan och diskutera ökad kvalité inom omsorgen. Resurser frigörs kommande år genom förvaltningssammanslagningar, en gemensam måltidsorganisation och ett effektivare sätt att arbeta. Så nu lägger vi verksamhetsåret 2013 till handlingarna och blickar mot framtiden. För framtiden den är Växjös! Bo Frank (M) kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2013 Växjö kommun 3

4 ÅRET I KORTHET Det går bra för Europas grönaste stad Kommunens bokslut för 2013 visar ett överskott på 68 miljoner kronor. Växjö kommun har en fortsatt stark tillväxt och ett bra företagsklimat. Befolkningen har ökat stadigt med cirka personer per år de senaste åren, så också Vi har sett offensiva satsningar på bland annat Arenastaden och kollektivtrafiken. Kommunen ligger fortfarande kvar på en fjärdeplats när det gäller arbetsmarknadsregioner - hack i häl på storstäderna. Det går bra för Växjö kommun och Europas grönaste stad! Arbete och företag Innan sommaren presenterades resultatet av Svenskt Näringslivs årliga företagarenkät. Växjö klättrar nio placeringar i företagsklimatet och hamnar på sextonde plats. Jämfört med Sveriges större regioncentra ligger Växjö i topp. Ett antal intressanta etableringar och expansioner har skett under Flera verksamma företag i Växjö har tagit strategiska beslut om investeringar i 50-miljoners nivå. Det osäkra konjunkturläget har medfört två varsel av större omfattning. Antalet IT-företag fortsätter att bli fler och är kommunens starkast växande bransch. Dessutom är ett par nya logistiketableringar på ingång, vilket visar Växjös goda logistikförutsättningar i ett Nordenperspektiv. Mackens Företagscenter är en offensiv satsning för etablering av nya mindre företag. Här erbjuds ett strukturerat stöd till entreprenörer som saknar de traditionella affärskontakterna. Syftet är att hjälpa människor att gå från försörjningsstöd till självförsörjning genom företagande. Under 2013 betalades det ut 11,7 miljoner kronor mindre i ekonomiskt bistånd än under Det är en av effekterna av de senaste årens arbete med att erbjuda arbetsmarknadsanställning istället för ekonomiskt bistånd. Genom samverkan mellan Växjösommar och föreningar i Växjö har flertalet ungdomar erbjudits ferieplats inom ramen för Växjösommar året runt. Projekt Arbetsförmågebedömning har startat tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget för personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet är att förbättra livssituationen genom dagliga aktiviteter. Gymnasienämnden arbetar med konceptet Ung företagsamhet. Alla gymnasieelever på Växjös kommunala skolor ska ges möjlighet att läsa kursen Entreprenörskap, antingen som individuellt val, programfördjupning eller som programgemensamt ämne. Arbetet med att skapa ett Navigatorcentrum är klart. Målgruppen är ungdomar i åldern som står utanför eller riskerar att stå utanför studier eller arbete. Grunden i arbetet är en helhetssyn på arbetslösa ungdomars situation och att de inte ska behöva bollas mellan olika instanser. Verksamheten, som drivs i samverkan mellan gymnasienämnden och nämnden för arbete och välfärd, satte igång i liten skala den första september. 4 Årsredovisning 2013 Växjö kommun

5 ÅRET I KORTHET Barn och utbildning Skolan har även under 2013 fokuserat på ökade resultat för eleverna. Den positiva trenden med fler elever behöriga till gymnasiet har förstärkts. Kommunen bedriver fortfarande verksamheten till avsevärt lägre kostnader än jämförbara kommuner och behåller sin ställning som en av de mest kostnadseffektiva i gruppen större städer. De kommunala gymnasieskolorna ökade sin marknadsandel av eleverna i regionen. Gymnasienämnden har under 2013 prioriterat en satsning på undervisningen i matematik, svenska och engelska. De tre kommunala gymnasieskolorna har anställt tio förstelärare och Komvux har anställt två förstelärare. En förstelärare har lärarlegitimation samt minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning och särskilt god förmåga att utveckla elevernas resultat i sitt ämne. Försteläraren ska leda och stödja andra lärare i olika sammanhang. Försteläraren ska i samråd med rektor arbeta med en väl definierad utvecklingsinsats utifrån ett prioriterat förbättringsområde. Gymnasienämnden har under året arbetat för att främja det entreprenöriella lärandet och ung företagsamhet. Som en del i satsningen på Ung Företagssamhet anordnades i oktober Innovation Camp på Araby Park Arena. Syftet är att inspirera eleverna till entreprenörskap och till att vilja driva ett UF-företag. Arbetet fortsätter i Vård- och omsorgscollege där arbetsgivare och utbildare tillsammans arbetar för att fler studerande får en utbildning med kvalitet som matchar nya krav och behov. Kommunfullmäktige beslutade att all vuxenutbildning organisatoriskt ska tillhöra nämnden för arbete och välfärd från den första januari Ungdomsportalen Växapp har under året bedrivit uppsökande marknadsföring och besökt grundskolor och gymnasieskolor för att marknadsföra webbplatsen som informationskälla. Uppdraget att skapa en utbildningsförvaltning har påbörjats under hösten. Bygga och Bo Under 2013 har tio detaljplaner vunnit laga kraft som medger ca 400 nya bostäder. Bland dessa kan nämnas Romalyckan nära Teleborgs centrum, två detaljplaner på Högstorp med nya villa-/småhustomter, kv Banvallen vid Hovshaga centrum, kv Saturnus på Väster samt kv Vattentornet centralt i staden. Detaljplan för Bredvik, med ca 400 nya bostäder, antogs också 2013 men vann laga kraft i januari Nyproduktionen av bostäder uppgick till 330 st vilket är en ökning jämfört med föregående år. Till detta ska läggas ca 40 bostäder som tillskapats genom ombyggnad av lokaler och inredning av vindar. Under året påbörjades ca 500 bostäder som ännu inte är färdigställda. De två största projekten är Växjöbostäders byggnation på kv Vallen på Teleborg och kv Minnet på Väster. Intresset för byggnation i Vikaholm ökar. Östra lugnet går in i sin slutfas, all kommunal mark är såld, och nu återstår försäljning och genomförande från byggherrarnas sida. Växjö kommuns ambitioner inom trähusbyggnation har preciserats i den nya träbyggnadsstrategin, Växjö den moderna trästaden, som antogs på kommunfullmäktige i augusti. Växjö kommun blev i juni stämda av Konkurrensverket. Verket yrkar att Växjö kommun ska förbjudas att ställa krav på anslutning till fjärrvärmenätet vid försäljning av tomtmark för småhus. Tingsrättsförhandling förväntas under Demokrati och mångfald Kommunfullmäktige beslutade under förra året att införa ett mångfaldspris. Priset 2013 tilldelades; Växjö ridklubb, Arabystallet för särskilda insatser inom jämställdhet och integration, Kim Linkruus, Barnens egna TV, Öppna Årsredovisning 2013 Växjö kommun 5

6 ÅRET I KORTHET Kanalen för särskilda insatser för barn och ungdom och demokrati samt Lise-Lott Naess, Synskadades riksförbund SRF för särskilda insatser inom tillgänglighet. Under året har kommunstyrelsens och flera andra nämnders diarier publicerats på kommunens webbplats. Detta gör det möjligt för medborgare att ta del av ärenden, dokument och sammanträden på ett helt nytt sätt. Under våren började också kommunfullmäktiges sammanträden direktsändas på storskärm i Röda rummet på stadsbiblioteket. Medborgarkontoret Araby har i genomsnitt haft 760 besök per månad och antalet besök ökar kontinuerligt. Medborgarkontorets utvärdering visar individuella vinster för medborgaren samt viss avlastning för flera kommunala förvaltningar, myndigheter och organisationer. Flera förvaltningar har mångfaldscertifierats under året. Miljö, energi och trafik I början på året fick Växjö kommun det glädjande beskedet att ansökan om att få genomföra EU-projektet Smart Cities READY hade gått vidare till förhandling i Bryssel. Om projektet blir verklighet blir det Växjös hittills största EU-projekt. Växjö kommun har varit värd för Energy Cities årskonferens den april. 300 personer, från 34 nationer och 108 olika kommuner, deltog på plats och lika många deltog genom webbsändning. Evenemangen Energy Cities årskonferens, FanZone under fotbolls-em och MAT 2013 miljöcertifierades. Biogasens produktionskapacitet ökar successivt och under 2014 kommer verksamheten att vara i full drift. Den fjärde september invigdes gymnasieskolornas egen cykelpool. Nu finns 40 stycken cyklar tillgängliga att låna för elever/grupper/klasser för att enklare, snabbare och miljövänligare ta sig ut i närområdet för exkursioner, studiebesök eller annan skolverksamhet. Omsorgsnämnden har tilldelats bidrag för projektet Elcyklar till landsbygdspersonal. Vid arbetsresor upp till tre kilometer ska elcykel användas istället för bil när det är möjligt och säkert. Arbete har gjorts för att implementera synsättet att använda cykel oftare vid hembesök. Projektet Hållbar skola ekologisk odling har pågått under sommaren och hösten på Bäckaslövskolan. Projektet initierades utifrån hur skolmaten kan förbättras och elever och personal har arbetat med skolgårdsodling - från frö till mat. Parkeringsövervakningen har under året konkurrensutsatts och verksamheten läggs ut på entreprenad i april Stöd och omsorg Socialstyrelsens årliga brukarundersökning visar ett förbättrat resultat inom både äldreboende och hemtjänst. Av undersökningen framgår det att 90 respektive 84 procent av omsorgstagarna i hemtjänst och i särskilt boende är nöjda. Mest nöjd är man inom områdena bemötande och trygghet. Antalet omsorgstagare med psykiska funktionsnedsättningar fortsätter att öka. Även antalet omsorgstagare med utvecklingsstörning i ordinärt boende blir fler. Under 2013 fortsatte arbetet med att bygga ut insatser på hemmaplan för barn och ungdomar samt unga vuxna med missbruk. Utbyggnad har gjorts av Kampen HVB (Wälludden HVB). Invigning sker i maj Ett regionalt utvecklingsarbete och inventering för att förebygga psykisk ohälsa för personer med funktionsnedsättning (PRIO) har genomförts och en handlingsplan har utarbetats. Ett kommungemensamt välkomstcentrum, Landningsbana Växjö, har bildats och 349 somaliska och 22 arabiska barn och unga har deltagit i olika aktiviteter. 6 Årsredovisning 2013 Växjö kommun

7 ÅRET I KORTHET Trygghet och säkerhet En social insatsgrupp i samverkan med polisen, skol- och barnomsorgsförvaltningen samt gymnasieförvaltningen startades under året. Förslag om en samlad fältverksamhet inom kommunen i syfte att tidigt upptäcka ungdomar i riskzon presenterades under våren. Antalet nattvandringar har ökat med 19 stycken jämfört med föregående år. Uppgifter ur kommunens interna skaderapporteringssystem tyder på att antalet skador (skadegörelse, inbrott och stöld) sjunker. Ett bra arbete av kommunens bolag med olika typer av larm, kameror med mera verkar ha gett effekt. En nedåtgående trend kan även förmodas kring flera brottstyper. Nätrelaterad brottslighet tenderar dock att öka. Ett aktivt arbete för att öka antalet rastfaddrar har genomförts. Informationsfoldern har förnyats och finns tillgänglig på Växjö kommuns hemsida tillsammans med information om rastfadderverksamheten på andra språk. Arbetet har resulterat i att antalet berörda skolor och rastfaddrar har ökat. Upplev och göra Ett flertal större evenemang har genomförts. De största succéerna var utan tvekan Dam-EM 2013 och MAT2013. Dam-EM lockade en rekordpublik till Växjö. Dessutom en arrangörssuccé som fick stor uppskattning av de inblandade aktörerna. Även den uppmätta turistekonomiska effekten var betydande. MAT2013 lockade cirka personer under två dagar på Växjö Stortorg. Ett 80-tal småskaliga matproducenter med inriktning på kravodlat och närproducerat deltog. Över 40 välbesökta seminarier och workshops arrangerades. Dessutom genomfördes riksfinalen i Unga Ekokockar. Kommunledningsförvaltningen har uppdragit åt Växjö & Co. att utveckla en eventstrategi. Växjö kommun blev i september utsett till Årets idrottskommun. Araby Park Arena för en kontinuerlig dialog med olika aktörer och är genom projektet Araby Community Art inne på år tre med en djupare samverkan med Regionteatern. Under sommaren och hösten har två större satsningar genomförts, Växjö Kulturfestival och ett hiphop jam. Målen är att göra arrangemangen återkommande. Kulturnatten, Valborgsmässofirande, Vårstad, nationaldagsfirande och Jul i Växjö City har genomförts i vanlig ordning. En mobilapp för kulturnattsprogrammet producerades och kompletterades med några nya funktioner. Samma mobilapp användes även för Vårstad. Kortfattat har också följande gjorts 2013: Anna Trolle hemtjänst utsågs till årets bästa arbetsplats inom Växjö kommun. Nöjda omsorgstagare, ett hälsofrämjande arbete och en ekonomi i balans är några ingredienser bakom utmärkelsen. Kommunens avtal med Migrationsverket för ensamkommande ungdomar har sagts upp. Målet för ekologiska/närproducerade livsmedel om 40 procent uppnåddes Förvaltningschefernas organisatoriska hemvist är numera kommunstyrelsen Pär Lagerkvistpriset, det andra i ordningen, delades ut den 23 november. Pristagare var Eva Ström. Vinnare av årets byggnadspris blev Myresjöhus Arena. För första gången delades Lilla och Stora Ögonkontaktspriset 2013 ut under Vårstad. Årsredovisning 2013 Växjö kommun 7

8 VÄXJÖ KOMMUNS ORGANISATION Växjö kommuns organisation Kommunfullmäktige är Växjö kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Den kommunala verksamheten bedrivs till största delen i förvaltnings- och aktiebolagsform. Verksamhet bedrivs även i entreprenadform. VÄXJÖ KOMMUN Kommunens service omfattar i huvudsak vård och omsorg, skolundervisning, kultur- och fritidsverksamhet, gatuskötsel, VA, avfallshantering samt viss myndighetsutövning. Verksamheten bedrivs i nämnder. VÄRENDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND 78,6 % Ett kommunalförbund som bedriver räddningstjänst i Växjö och Alvesta kommuner. SMALAND AIRPORT AB 42 % Bolagets verksamhet är att äga, förvalta och driva Smaland Airport i syfte att därigenom främja flygtrafiken på flygplatsen. VÄXJÖ TEATERAKTIEBOLAG 100 % Bolagets ändamål är att främja kulturutbudet i Växjö kommun genom att utan vinstsyfte tillhandahålla lokaler för konserter, teater och andra föreställningar. AB REGIONTEATERN BLEKINGE KRONOBERG 22 % Bolaget bedriver teaterverksamhet inom Kronobergs- och Blekinge län. Ändamålet är att producera teater och att vara en aktiv del i samhälls- och kulturlivet inom de båda länen. KULTURPARKEN SMÅLAND AB 41 % Bolaget bedriver förvaltning av museala samlingar, byggnader och arkiv samt fullgör regionala uppgifter inom Kronbergs läns kulturarv samt annan kulturell verksamhet. ARENASTADEN I VÄXJÖ AB 100 % Bedriver förvaltning av fastigheter och byggnader. VÄXJÖ KOMMUNFÖRETAG AB (VKAB) 100 % Bolaget äger fem fastighetsbolag och ett energibolag. Fastighetsbolagen producerar och hyr ut bostäder och kommersiella lokaler. Energibolaget Växjö Energi AB (VEAB) producerar, distribuerar och säljer elenergi och fjärrvärme. Därutöver finns intressen i kommunalförbundet Vård och Boende i Kronoberg, Regionförbundet Södra Småland, Stiftelsen Smålands Museum samt Stiftelsen Emigrantinstitutet. Organisationsschema Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Byggnadsnämnd Värends Räddningstjänstförbund 78,6 % Fritidsnämnd Gymnasienämnd Smaland Airport AB 42 % Smaland Airport Trafikledningssytem AB Kommunstyrelse Växjö Teateraktiebolag Kulturnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg 22 % Kulturparken Småland AB 41 % Nämnd för arbete och välfärd Arenastaden i Växjö AB Omsorgsnämnd Skol- och barnomsorgsnämnd Teknisk nämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd Växjö Kommunföretag AB Växjö Energi AB Växjö Energi Elnät AB Växjö Fastighetsförvaltning AB Växjöbostäder AB Vidingehem AB Vidéum Videum AB 8 Årsredovisning 2013 Växjö kommun

9 VART GICK SKATTEN 2013 Vart gick skatten 2013? Exemplet gäller en person som har en beskattningsbar inkomst på kr/mån. Per år är inkomsten kr och 20,66% skatt uppgår till kr. Skattefinansierad verksamhet netto Procent Skatt, kostnad, tkr av skatten kronor Äldre- och handikappomsorg , Grundskola och skolbarnomsorg , Förskola , Gymnasieskola , Kultur- och fritidsverksamhet , Individ- och familjeomsorg , Stadsbyggnad, gator, parker , Kommungemensamma kostnader , Kollektivtrafik, färdtjänst, flyg , Försörjningsstöd , Miljö- och samhällsskydd , Årets överskott , Arbetsmarknads- och integrationsåtgärder , Vattenkraft, biogas , Politisk verksamhet , Vuxenutbildning , Turistverks, näringslivsbefrämjande åtgärder , Summa Mandatfördelning i kommunfullmäktige (M) (C) (KD) (FP) (S) (V) (MP) (SD) Fem år i sammandrag Kommunkoncernen Årets resultat, mkr Eget kapital (inkl ansvarsförbindelse pensioner), mkr Nettoinvesteringar, mkr Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl. avskrivn. o finansnetto) % Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Långfristig låneskuld, kr/invånare Eget kapital (inkl ansvarsförbindelse pensioner) kr/invånare Soliditet, % (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) 16,1 17,0 13,4 14,7 11,1 Antal tillsvidareanställda (kommunen, VKAB och Räddningstjänsten) Antal invånare 31/ Kommunen Årets resultat, mkr Eget kapital (inkl ansvarsförbindelse pensioner), mkr Bruttoinvesteringar, mkr Förändring av skatteintäkter, statsbidrag o skatteutjämning %. Exklusive jämförelsestörande poster Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl.finansnetto) %. Exklusive jämförelsestörande poster Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter m.m. Exklusive jämförelseströrande poster Soliditet, % (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) 19,8 21,1 19,5 25,5 20,2 Årsredovisning 2013 Växjö kommun 9

10 MEDBORGARE Befolkningsutveckling Fortsatt befolkningsökning Folkmängden för 2013 uppgår till personer, vilket är en ökning med personer. Det föddes barn i kommunen och födelsenettot var 370. I Växjö, liksom på riksnivå, står invandringen för en stor del av befolkningsökningen. Detta kan utläsas av det totala flyttnettot, 642. Det utgjordes av ett invandringsnetto på 808, en nettoinflyttning från det egna länet på 270 och en nettoinflyttning till övriga Sverige på Befolkningstillväxt är en vanligt förekommande indikator på en regions attraktivitet. Växjö kommun har haft en oavbruten befolkningsökning sedan 1968, då kommunen hade invånare. Idag är Växjö den tjugotredje största kommunen i riket, att jämföra med 2010 då kommunen var den tjugoandra. Botkyrka passerade Växjö kommun under 2011 och ligger fortfarande före Växjö. Växjö kommuns kontinuerliga tillväxt kan tillskrivas flera faktorer bland annat ålderssammansättning, förvärvsintensitet, nyföretagande, sysselsättningstillväxt, låg sårbarhet inom näringslivet, utbildningsnivå och hälsa. Hög befolkningsutveckling innebär en utmaning bland annat för kommunens bostadsförsörjning, skolplanering och integrationsarbete. Jämfört med riket har kommunen fler i åldersgruppen år och färre i åldergruppen 65+. Många i den yngre åldersgruppen flyttar till Växjö för att utbilda sig på universitetet. De flesta flyttar sedan ifrån Växjö efter avslutade studier. Normalt sett ger en hög andel i åldrarna mellan år en lättare försörjningsbörda för kommunen. Detta kan dock vara missvisande i universitetsstäder. Område Föränd Braås Furuby Gemla Ingelstad Lammhult Nöbbele Rottne Växjö Åby Åryd Dädesjö Tävelsås Vederslöv Landsbygd På förs. skrivna* Summa * inte är bosatt på någon fastighet i ovanstående församlingar Befolkningsutveckling Växjö kommun Befolkningsförändring länet Växjö Alvesta Tingsryd Lessebo Ljungby Älmhult Markaryd 10 Årsredovisning 2013 Växjö kommun

11 STYRSYSTEM Styrsystem Växjö kommun Genom Växjö kommuns styrsystem fastställs ett långsiktigt, målmedvetet och systematiskt arbetssätt som syftar till att påverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. Styrsystemet är indelat i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. Hur gick det? Följa upp Hur och vem ska göra det? Förbättra Hur kan vi få bättre måluppfyllelse? Budget Planera Vad ska vi uppnå? Barnkonvention Omvärldsanalys Milleniummål Näringslivsprogram Översiktsplan Prioritera budget för växjö kommun med verksamhetsplan för Projekt Planeringsförutsättningar Internbudget Utföra Årsredovisning Projekt Personalprogram Mångfaldsprogram Miljöprogram Projekt Landsbygdsprogram Internationell strategi Planera Växjö kommuns ledstjärna Växjö Europas grönaste stad beskriver ett framtida önsvärt tillstånd och anger en gemensam färdriktning. Kommunens verksamheter har att förhålla sig till den nationella lagstiftningen och styrningen inom en rad verksamhetsområden och därtill hörande föreskrifter, förordningar, nationella riktlinjer, läroplaner mm. Internt finns också i kommunen dokument i form av administrativa och politiska styrande dokument I kommunfullmäktiges budget uttrycks styrningen av verksamhetens inriktning utöver vad som framgår i den nationella styrningen och utgör en grund för prioriteringar. Budgeten klargör vilka mål ifrån de politiskt styrande dokumenten som ska prioriteras och de resurser som står till förfogande för genomförandet. Kommunfullmäktiges budget utgår från tio målområden i syfte att tydliggöra ett brukarperspektiv och det flerdimensionella och sammansatta uppdrag som nämnder och bolag har. Målområden Arbeteoch företag Barn och utbildning Bygga och bo Demokrati och mångfald Miljö, energi och trafik Stöd och omsorg Trygghet och säkerhet Uppleva och göra Arbetsgivare Ekonomi Utföra Utifrån kommunfullmäktiges budget upprättar nämnder och styrelser internbudgetar, fullmäktiges mål bryts ned i verksamhetsmål. Varje nämnd och styrelse ska beakta de tio målområdena i planeringen av verksamheten. Nämndens verksamhet ska bedrivas inom befintliga budgetanslag. Följa upp Under året upprättar nämnderna månadsrapporter, delårsrapporter och vid årets slut en årsrapport med bokslut. Bolagsstyrelserna upprättar tertialbokslut och årsrapport. Årsrapporten innehåller resultatredovisning i form av måluppfyllelse, resursåtgång och arbetssätt samt analys och förslag till förbättringar för ökad måluppfyllelse och ökad brukarnöjdhet. Kvalitetsuppföljning är en del av årsrapporten. Kommunstyrelsen sammanställer målområdesrapporter i en årsredovisning för den samlade uppföljningen och resultatredovisningen för hela Växjö kommun. Förbättra Årets resultat analyseras och förslag på åtgärder för ökad måluppfyllelse tillsammans med systematisk kvalitetsuppföljning så som exempelvis brukarnöjdhet, systematiska jämförelser redovisas i nämndernas och styrelsernas årsrapporter. Analysen utgör grund för kommande års budget. Nämnderna och styrelserna ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som utgångspunkt för den kvalitetsmässiga verksamhetsutvecklingen. Årsredovisning 2013 Växjö kommun 11

12 hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett övergripande och långsiktigt mål för Växjö kommun. Med hållbar utveckling menas en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och alla verksamheter i kommunen. Rådet för kommunala analyser RKA har tillsammans med SKL tagit fram en uppsättning nyckeltal om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet i kommuner. För att ge möjlighet att följa upp kommunens bidrag till samhällets hållbarhet har ett antal nyckeltal som berör kommunernas verksamheter valts ut. För att även svara upp mot behovet av omvärldsanalys har också nyckeltal som i högre grad beskriver läget i samhället, än den egna organisationens bidrag, inkluderats. Resultat före extraordinära poster kommunkoncern, kr/inv ,82 0,80 0,78 0,76 0,74 0,72 0,70 0,68 0,66 0, Växjö Kronobergs län (ovägt medel) Större städer (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Demografisk försörjningskvot, kommun Växjö Kronobergs län (ovägt medel) Större städer (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) Växjö Kronobergs län (ovägt medel) Större städer (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Ekonomisk hållbarhet Offentlig ekonomi, resultat före extraordinära poster Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag för kommuner. En god ekonomi är viktig för möjligheterna att långsiktigt bedriva och finansiera en bra verksamhet. Årets resultat är ett viktigt mått på flödet under året. Det är inget självändamål för en kommun att ha stora överskott, men överskott indikerar att man har en hållbar finansering av verksamheten. Växjö kommun har haft positiva resultat nio år i rad och har samlat ett totalt balanserat överskott på 785 miljoner kronor. Kommunen har en låg skuldsättningsgrad och detta avspeglas i ett positivt finansnetto. Kommunen har ett eget kapital som täcker in ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Demografisk försörjningskvot Källa: SCB Försörjningskvoten beräknas som antal personer som normalt inte ingår i arbetskraften (0-19 år och 65+) delat med personer i arbetsför ålder (20-64 år), och är ett mått på den demografiska utmaning kommuner står inför. Växjö har en relativt låg försörjningskvot och har således ett gynnsamt läge. Sysselsättning Källa: SCB Sysselsättning är central för bedömning av en kommuns och regions livskraft, både ekonomiskt och socialt. Kommuner kan i viss mån påverka sysselsättningen, även om konjunkturläge och strukturförändringar är viktiga faktorer. Växjö kommuns sysselsättningsgrad har ökat sedan den ekonomiska krisen 2009 men ökningen har stannat under 2012 och ligger på strax under 78%. Förvärvsfrekvensen bland män är 79% och bland kvinnor 76%. 12 Årsredovisning 2013 Växjö kommun

13 hållbar utveckling Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2, Växjö Större städer (ovägt medel) Kronobergs län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel (%) Tillväxt Källa: Bolagsverket Lokal tillväxt kan mätas genom antalet nystartade företag. Man bör dock betänka att ibland kan ett stort antal nystartade företag vara tecken på ett besvärligt arbetsmarknadsläge snarare än ekonomisk vitalitet. I Växjö kommun kan man se att antalet nystartade företag ökade kraftigt 2009 för att därefter minska något men fortfarande på en hög nivå. Statistiken redovisas inte könsuppdelad. Eftergymnasial utbildning Källa: SCB På den utvecklingsnivå Sverige befinner sig idag är genomgången grund- och gymnasieskola i princip en lägstanivå. En välutbildad arbetskraft är en förutsättning för ekonomisk utveckling. Skillnaden mellan män och kvinnor är relativt stor, ca 50% av kvinnorna har eftergymnasial utbildning jämfört med 40% av männen Växjö Större städer (ovägt medel) Kronobergs län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl EES (%) Ekologisk hållbarhet Förnybar energi Källa: Energimyndigheten Bara genom användning av förnybar energi kan samhällets energibehov tillgodoses på riktigt lång sikt. Växjös statistikinlämning inom EES släpar efter med ett år, vilket innebär att värdet för 2011 i grafen egentligen avspeglar 2010, då den fossila energianvändningen i fjärrvärmen var hög på grund av att den oljeeldade reservpannan var i drift ovanligt mycket Växjö Större städer (ovägt medel) Kronobergs län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Förnybara drivmedel till kommunens bilar enl EES, andel (%) Växjö Större städer (ovägt medel) Kronobergs län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Förnybart drivmedel till kommunens bilar Källa: Energimyndigheten Bara genom användning av förnybar energi kan samhällets energibehov tillgodoses på riktigt lång sikt. Andelen förnybart drivmedel matchar inte statistiken över andelen fordon som kan använda förnybart drivmedel. Detta kan dels bero på att små dieselbilar går långa sträckor på landsbygden där ingen möjlighet att tanka etanol finns, och dels på mytbildning om hur ofta etanolbilar måste tankas med bensin. Kommunen arbetar successivt med att minska bensinanvändning i etanolbilar samt inköp av diesel med hög biodrivmedelsinblandning. Årsredovisning 2013 Växjö kommun 13

14 hållbar utveckling Utsläpp växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4, Växjö Kronobergs län (ovägt medel) Större städer (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Ekologiskt odlad åkermark kommun, andel (%) Växjö Kronobergs län (ovägt medel) Större städer (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Växthusgaser Källa: RUS nationella emissionsdatabas Nyckeltalet avser växthusgaser som har släppts ut inom det geografiska området. Växjö har tack vare tidiga satsningar på omställning från fossil till förnybar energi nått väldigt långt när det gäller minskning av koldioxidutsläppen. Men även utsläpp av framför allt metan från avfall och avlopp har minskat kraftigt. Statistiken från RUS är inte riktigt jämförbar med den som kommunen själv sammanställer. Biologisk mångfald Källa: Jordbruksverket Växelbruk och den begränsade användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel främjar den biologiska mångfalden. I den ekologiska odlingen ersätts konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel med andra metoder. Från Jordbruksverket hämtas nyckeltal för andel ekologiskt odlad åker Ekologiska livsmedel Växjö Kronobergs län (ovägt medel) Större städer (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Ekologiska livsmedel Källa: egen undersökning i kommunen Genom att efterfråga ekologiskt producerad mat bidrar kommunen till minskad användning av gifter och konstgödsel. Ekologiskt jordbruk bidrar till att öka den biologiska mångfalden. Växjö kommun har sedan ett antal år tillbaka haft ett tydligt mål om ekologiskt producerad mat, vilket har gett goda resultat. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/ inv Växjö Större städer (ovägt medel) Kronobergs län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Social hållbarhet Källa: BRÅ Enligt kriminologer har benägenheten att anmäla brott ökat de senaste åren varför analys av utvecklingen över tid bör iakttas med försiktighet. Jämförelser med andra är dock intressant och antalet anmälda våldsbrott är lägre i Växjö än i kommungruppen större städer. 14 Årsredovisning 2013 Växjö kommun

15 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i mån under året, andel (%) Växjö Kronobergs län (ovägt medel) Större städer (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Risk för fattigdom eller social utstängning Källa: Socialstyrelsen Ekonomiskt bistånd är starkt kopplat till arbetslösheten. Arbetslösheten påverkas av konjunkturen och därmed av utvecklingen i omvärlden, men kan också bero på utbildningsnivå och andra mer strukturella komponenter. Man bör dock tänka på att nyckeltalet beräknas som en andel av bidragsberoende hushåll, och inte andelen av alla hushåll. Växjö såväl som kommungruppen större städer ligger högt jämfört med riket och utvecklingen över tid är en kraftig ökning av andelen hushåll med långvarigt (10-12 månader) ekonomiskt bistånd. Långtidsarbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef. 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1, Växjö Större städer (ovägt medel) Kronobergs län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Långtidsarbetslöshet Källa: Arbetsförmedlingen Nyckeltalet beräknas som andel av befolkningen i åldern år som varit öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program i mer än sex månader. Det är något fler män än kvinnor som är långtidsarbetslösa, 5,3% män och 4,9% kvinnor. Lönegap median kvinnor - median män, kommunsektorn, kr Växjö Större städer (ovägt medel) Kronobergs län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl IV, andel (%) Växjö Större städer (ovägt medel) Kronobergs län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Jämställdhet Källa: SCB Lönegapet mellan könen kan spegla exempelvis skillnader i ansvarstagande för barnen, möjligheter att göra karriär eller könsmässig fördelning av arbetskraften på yrkesgrupper med olika lönenivåer. Genom att inte göra statistiska korrigeringar av lönegapet för skillnader, i exempelvis befattning eller utbildning, fångar lönegapet upp alla sådana uttryck. Nyckeltalet avser invånare som är kommunalt anställda. Lönegapet mellan män och kvinnor är större i Växjö kommun än i större städer och riket. Grundläggande utbildning Källa: Skolverket I dagens Sverige är ett krav för högre utbildning och jobb ofta att man har fullföljt gymnasieskolan, varför grundläggande utbildning omfattar både grund- och gymnasieskola. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inklusive IV, är högre i Växjö än i större städer och riket. Årsredovisning 2013 Växjö kommun 15

16 Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) Hälsa Källa: FHI Befolkningens självskattade hälsa ger en mer aktuell beskrivning av nuläget. Även om hälsan påverkas av en rad faktorer, så finns på lång sikt en möjlighet att påverka hälsan genom god hälso- och sjukvård, en väl fungerande utbildningsverksamhet och ett aktivt arbete mot socialt utanförskap. Män i Växjö skattar sin hälsa högre än kvinnor, 76% män och 71% kvinnor Växjö Kronobergs län (ovägt medel) Större städer (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Bohemindex Växjö Alvesta Tingsryd Lessebo Uppvidinge Ljungby Älmhult Markaryd Riket Bohemindex Källa: SCB Bohemindex är antal yrkesutövande bohemer per 1000 invånare. Som bohemer räknas författare och skådespelare, konstnärer och idrottsmän/kvinnor. Forskning inom nationalekonomi med inriktning regional utveckling pekar på att toleranta miljöer lockar till sig kreativa och talangfulla människor och främjar samhörigheten i staden. Vikten av en tolerant befolkning för en positiv framtida utveckling betonas. Bohemindex minskar i Växjö för tredje året i rad, värt att notera att i riket som helhet ökar bohemindex under samma tidsperiod. Växjö kommun ligger dock fortfarande marginellt över riket. Sammanfattning Växjö kommun har en positiv och stark utveckling när det gäller demografisk försörjningskvot, gymnasieelever som fullföljer sin utbildning, kommunkoncernens ekonomiska resultat, ekologisk mat, förnybar energi, förnybara drivmedel, växthusgaser och självskattat hälsotillstånd. Växjö har så kallade röda siffror på några områden vilket indikerar att Växjös resultat hör till de 25% sämsta i landet. Andelen långtidsarbetslösa och andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd är sådana områden. För Växjös del är det mest intressant att jämföra sig med kommungruppen större städer. Växjö utmärker sig med en mer positiv utveckling än kommungruppen större städer på följande indikatorer: demografisk försörjningsbörda, förvärvsfrekvens, självskattat hälsotillstånd, andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning, anmälda våldsbrott, förnybar energi, förnybara drivmedel, växthusgaser och ekologisk mat. Indikatorer där Växjö utmärker sig med en mer negativ utveckling än kommungruppen större städer är: långtidsarbetslöshet, lönegap mellan män och kvinnor och biologisk mångfald. Studerar men den långsiktiga utvecklingen över tid är det samma röda indikatorer som utmärker sig med en negativ utvecklingskurva över tid. När det gäller positiv utveckling över tid kan man tydligt se effekten av Växjö kommuns medvetna miljöåtgärder i en positiv utvecklingskurva på flertalet miljöindikatorer. 16 Årsredovisning 2013 Växjö kommun

17 Enligt lagen om God ekonomisk hushållning ska kommunen ange finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen ska utvärderas i årsredovisningen. God ekonomisk hushållning Nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Verksamheten ska bedrivas effektivt. Effektiviteten bedöms mot målen för verksamheten, det vill säga graden av måluppfyllelse i relation till det ekonomiska resultatet. För att kunna säga något om god ekonomisk hushållning och effektivitet i Växjö kommun behöver man titta på verksamheternas resultat, med vilken kostnadseffektivitet verksamheterna bedrivs och brukarnas/medborgarnas nöjdhet med service och tjänster. Till hjälp för att göra denna bedömning och analys finns verksamhetsmålen för god ekonomisk och ekologisk hushållning samt skillnad mellan Växjös redovisade kostnader och strukturårsjusterad standardkostnad. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle haft om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. Bedömning av måluppfyllelse av verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning görs utifrån hur målet är formulerat, om det ska öka eller minska. I de fall det är mätbara mål är måluppfyllelsen bedömd mot det uppsatta målet. I de fall där målet är formulerat utan riktning exempelvis att skolorna ska vara effektiva, har bedömning av måluppfyllelse gjorts baserad på utvecklingen i Växjö kommun över tid samt jämförelse med andra större städer. Teckenförklaring Mycket god (positiv utveckling) God (svag positiv utveckling) Oförändrat (oförändrad utveckling)/ utfall är ej jämförbart med tidigare mätning Ej godtagbar (negativ utveckling) Målområde Verksamhetsmål Mål uppfyllelse Ekonomi Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 1,5% av summan av skatteintäkter och utjämning Ekonomi Kostnader för vatten, avlopp och avfallshantering ska över tid till 100% täckas genom avgifter. Arbete och företag Antalet företag ska öka Barn och utbildning Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka Barn och utbildning Kommunens skolor ska vara effektiva (kostnad kr per betygspoäng) Barn och utbildning SFI studieresultat, studieväg 2, andel som fått godkänt ska öka Bygga och bo Antalet färdigställda bostäder ska öka Bygga och bo Växjö kommun ska växa antalet invånare ska öka Demokrati och mångfald Växjö kommuns tillgänglighet per telefon ska öka Miljö, energi och trafik Miljö, energi och trafik Andel närproducerade och/ eller ekologiska livsmedelsinköp i kommunkoncernen ska öka (% av inköpta livsmedel) Andel enskilda avlopp med fullgod reningskapacitet ska öka (% och antal) Miljö, energi och trafik Antalet enkelresor med buss i stadstrafiken per stadsinvånare ska öka (% jämfört med 2002) Miljö, energi och trafik Stöd och omsorg Mängden använd energi per kvadratmeter i Växjö Kommunföretag AB:s fastigheter ska minska (% minskad mängd energi/m2 jämfört med 2003/2004) Kommunens hemtjänst ska vara effektiv (kr per brukare och år) Uppleva och göra Andelen medborgare som är nöjda med kulturutbudet ska öka Uppleva och göra Utbudet av evenemang och antalet besökare ska öka Årsredovisning 2013 Växjö kommun 17

18 Målområde Verksamhetsmål Mål uppfyllelse Demokrati och mångfald Växjö kommuns anställda ska spegla befolkningssammansättningen i kommunen Uppleva och göra Andelen medborgare som är nöjda med fritidsutbudet ska öka Växjö kommun som arbetsgivare Andelen nöjda medarbetare i Växjö kommun ska öka Växjö kommun som arbetsgivare Andelen medarbetare i Växjö kommun som är nöjda med sin utveckling i arbetet ska öka Arbete och företag Sysselsättningen ska öka Barn och utbildning Bygga och bo Gymnasieelever boende i kommunen ska uppnå goda resultat (andel som fullföljer gymnasieskolan inom 4 år) Andelen medborgare som upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo på ska öka Demokrati och mångfald Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka Demokrati och mångfald Växjö kommuns tillgänglighet per e-post ska öka Stöd och omsorg Andelen brukartid i hemtjänsten ska öka Stöd och omsorg Personalkontinuiteten i hemtjänsten ska öka Stöd och omsorg Andel etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka Trygghet och säkerhet Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka Uppleva och göra Andel (%) fysiskt aktiva minst 30 min per dag, år ska öka Växjö kommun som arbetsgivare Växjö kommun ska ha friska medarbetare, sjukfrånvaron ska minska (sjukdagar per snittanställd) Arbete och företag Arbetslösheten ska minska år (%) Demokrati och mångfald Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande när de kontaktar Växjö kommun ska vara fortsatt hög Miljö, energi och trafik Antalet enkelresor med buss i landsbygdstrafiken per länsinvånare ska öka (% jämfört med 2002) Miljö, energi och trafik Fossila koldioxidutsläpp ska minska (% minskade utsläpp jämfört med 1993) Miljö, energi och trafik Elförbrukningen ska minska (% minskad förbrukning jämfört med 1993) Miljö, energi och trafik Mängden tillförd energi per invånare ska minska (% minskad mängd tillförd energi/invånare jämfört med 2008) Miljö, energi och trafik De fossila CO2-utsläppen från kommunkoncernens transporter och service ska minska (% minskad mängd energi/m2 jämfört med 2003/2004) Stöd och omsorg Kommunens särskilda boenden ska vara effektiva (kr per brukare och år) Stöd och omsorg Andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska Trygghet och säkerhet Responstid för räddningstjänst ska minska Statistik finns inte tillgänglig Miljö, energi och trafik Antalet cykelpassager per mätpunkt ska öka (% ökade cykelpassager/ mätpunkt jämfört med 2004) Miljö, energi och trafik Andelen hushållsavfall som materialåtervinns ska öka. Uppleva och göra Andelen barn och unga som är föreningsaktiva ska öka 18 Årsredovisning 2013 Växjö kommun

19 De två finansiella målen uppfylls och av övriga 42 verksamhetsmål är det 16 som har uppfyllts och visar en god eller mycket god utveckling. 15 mål visar en oförändrad utveckling eller har inte kunnat följas upp på grund av att statistik saknas. Elva verksamhetsmål visar en ej godtagbar, negativ utveckling. Fokus bör ges åt att följa dessa indikatorer som utvecklas åt fel håll. Nedan redovisas avvikelsen av Växjö kommuns faktiska nettokostnader jämfört med standardkostnaden*. En avvikelse på fem procentenheter ligger inom felmarginalen. Äldreomsorgens nettokostnader ligger något högt medan övriga större verksamheters nettokostnader ligger under eller i nivå med riket. Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standard- större kostnad % växjö städer Riket Förskola 0,9 5,5 10,1 Grundskola -6,6-1,9 3,7 Gymnasieskola -2,5-1,9 3,2 Äldreomsorg 12,0 2,9 1,2 LSS 0,6-2,0-1,7 Individ- och familjeomsorg -10,7 6,1 13,0 Totalt -0,1 1,8 3,8 *) Standardkostnaden, 100, är den kostnad som kommunen skulle haft om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet Nämnderna bedriver totalt sett sin verksamhet inom tilldelad ram 2013, budgetavvikelsen är +43 mkr. Underskott redovisas för ekonomiskt bistånd och gode män. Biogasen ska över tiden gå ihop sig och inom skogen används eget kapital genom överskott från stormen Gudrun. För 2014 har det lagts effektiviseringskrav på nämnder/styrelser med ca två procent, totalt 74 mkr. Verksamhetens nettokostnader i Växjö kommun har ökat procentuellt mer än skatteintäkterna, generella statsbidrag och utjämning den senaste femårsperioden. Men gapet blir mindre och för 2013 ökade skatteintäkterna m.m. mer än nettokostnaderna. Att nämnder och styrelser kan bedriva sina verksamheter inom tilldelad budgetram samt att de har hög måluppfyllelse är av största vikt för att Växjö kommuns effektivitet ska vara god. Fokus bör ligga på att analysera de verksamhetsmål som utvecklas åt fel håll. Kommunen har de senaste nio åren klarat balanskravet och har samlat ett totalt balanserat överskott på 785 mkr enligt kommunallagen. Kommunen har en låg skuldsättningsgrad och detta avspeglas i ett positivt finansnetto. Kommunalskatten ligger under genomsnittet för riket om man väger in skatteväxlingar. Vid jämförelse av Växjös faktiska nettokostnader med standardkostnaderna så har kommunen lägre kostnader eller i nivå med riket förutom äldreomsorgen. Växjös växande befolkning medför ett ökat krav på service och större behov av investeringar. Under 2013 har arbetet med att effektivisera verksamheten och uppnå en högre kund- och medarbetarnöjdhet fortgått. Lean används som arbetsmetod med ett ständigt förbättringsarbete och utvärdering av verksamheten. Flera verksamheter uppvisar positiva effekter i form av ökad produktion och minskade led- och väntetider. Konkreta effektiviseringsåtgärder har inarbetats i budgeten utifrån förslag från respektive förvaltning. Under året har flera utredningar genomförts med syfte att säkerställa att kommunens resurser används effektivt och att samordningen inom koncernen är god. Som exempel kan nämnas kostutredningen som föreslår en gemensam måltidsorganisation för barn, elever och äldre. Under året har ett projekt påbörjats med ambition att öka kommuninvånarnas insyn och tillgänglighet till kommunen genom ett nytt kontaktcenter. Detta arbete kommer att fortgå under Samarbete och forskningssamordning har gjorts med Linnéuniversitetet. Exempelvis har en utvärdering gjorts av nystartsjobb som ger ett viktigt kunskapsunderlag inför planering av framtida åtgärder. Målet är att minska kostnader för försörjningsstöd och öka möjligheten till anställning för personer som står utanför arbetsmarknaden. It-samverkan bedrivs inom länet och flera kommuner använder idag Växjö kommuns it-plattform. Kommuncheferna i regionen har gett it-cheferna uppdraget att göra en förstudie för utökad it-samverkan. Inom respektive målområde finns det ett eller flera mål för god ekonomisk hushållning (GEH). Målen är inte viktade varför en summering av antalet uppfyllda respektive icke uppfyllda mål inte enbart kan användas för att göra en bedömning om den totala ekonomiska hushållningen i kommunen. Studerar man antalet icke uppfyllda mål är dessa elva (av 42). Av dessa elva är fem inom målområdet miljö, energi och trafik. Målområdet miljö, energi och trafik är ett profilområde för Växjö kommun och således ett centralt område, men målen är också ställda med hög ambitionsnivå. Tittar man på de mål (GEH) där måluppfyllelsen är svag kan man konstatera att Växjö kommuns utmaningar är dels att nå sina höga målsättningar inom miljöområdet samt att en viktig utmaning ligger i att minska andelen med långvarigt försörjningsstöd och att minska arbetslösheten. Man kan omvänt konstatera att områden där Växjö kommun har en god måluppfyllelse är inom utbildning, ekonomi, tillväxt och inom miljöområdet. Sammantaget, utifrån målen för god ekonomisk hushållning, de övergripande målen samt det ekonomiska resultatet för 2013 bedöms Växjö kommun ha en god ekonomisk hushållning. Detta beaktat är det viktigt att Växjö kommun fokuserar på de utmaningar som kommunen har och arbetar för att nå de mål där måluppfyllelse i dagsläget inte nås. Årsredovisning 2013 Växjö kommun 19

20 Ekonomi 20 Årsredovisning 2013 Växjö kommun

fakta om växjö kommun

fakta om växjö kommun fakta om växjö kommun 2013-2014 Växjö kommuns organisation Kommunfullmäktige är Växjö kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Den kommunala verksamheten

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Hällefors Län: Örebro län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

fakta om växjö kommun

fakta om växjö kommun fakta om växjö kommun 2012-2013 Växjö kommuns organisation Kommunfullmäktige är Växjö kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Den kommunala verksamheten

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 9 7 3 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting En jämförelse mellan sex kommuner i Kronobergs län 2010 Kvalitet i korthet

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 33 33 33 33 33 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 3 33 33 33 33 33 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

årsredovisning växjö kommun

årsredovisning växjö kommun årsredovisning växjö kommun 2011 innehåll Förord, VÄLMÅENDE VÄXJÖ året i korthet FörvaltningsberättELse Växjö kommuns organisation Vart gick skatten 2011? Fem år i sammandrag Medborgare Nytt styrsystem

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 9 9 9 9 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 7 9 9 9 9 9 9 9 3 9 3 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Information om kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt delar av resultat för Katrineholm 2010

Information om kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt delar av resultat för Katrineholm 2010 INFORMATION 1 (10) Vår handläggare Lena Andreasson, förvaltningschef Vård- och omsorgsnämnden Information om kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt delar av resultat för Katrineholm 2010 Förord från

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Definitiv Budget 2015 Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Kommunallagen om budget Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen (KS) före oktober månads utgång Budgeten ska fastställas av

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 1. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951 40 av 290 40 av 290 41 av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun

Läs mer

Sammanfattning: Svårare ekonomiskt läge för Växjö kommun

Sammanfattning: Svårare ekonomiskt läge för Växjö kommun Sammanfattning: Svårare ekonomiskt läge för Växjö kommun Nämnden för arbete och välfärd visar ett underskott på 41 miljoner år 2012 att jämföra med minus 33 miljoner år 2011. Underskottet kan härledas

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 9 7 9 9 9 9 9 9 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 9 9 9 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 7 9 9 9 9 3 9 9 1 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 7 7 7 7 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 999- Befolkningens åldersfördelning 999 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från 999 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013

En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013 En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013 Fakta Kommunens Kvalitet i Korthet Sedan 2007 genomför Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kvalitetsmätningen Kommunens Kvalitet i Korthet. Antalet

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN Andel BEFOLKNING 1 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 1 1 1 1 9 9 9 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Befolkningsprognos Va xjo kommun

Befolkningsprognos Va xjo kommun Befolkningsprognos Va xjo kommun 2015-2023 Avstämning befolkningsprognos 2014 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2015 Metod Resultat befolkningsprognos 2015 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer