Årsredovisning

Transkript

1 Årsredovisning

2 Innehållsförteckning VD-kommentar 3 Förvaltningsberättelse 5 Fem år i sammandrag Nyckeltal 8 Resultat- och balansräkning Resultaträkning 10 Balansräkning 11 Kassaflödesanalys 12 Noter 13 Underskrift av styrelsen 38 Revisionsberättelse 39 Sparbankens styrelse och revisorer 40 Företagsstyrning 41 Sparbankens huvudmän 43 sid 2

3 VD kommentar När nu bokslutet för verksamhetsåret 2014 har sammanställts finns en stor tillfredsställelse att Södra Hestra Sparbank lagt sitt jubileumsår 140 år till historien med ett stabilt resultat och en fortsatt god utveckling. Jubileumsåret har uppmärksammats med några extra evenemang och en jubileums-tidning som beskrev bankens utveckling och nuvarande status med tjänster, värdegrunder och kunder. Även i föregående års VD kommentar skrev jag om svårigheten att behålla bankens viktigaste intäktspost i form av räntenettot. Detta har verkligen satts på sin spets på liknande sätt under Riksbanken har fortsatt att sänka reporäntan till noll för närvarande, vilket på ett dramatiskt sätt krymper räntemarginalen. Dessutom har en fristående Sparbank inga större möjligheter till upplåning utanför banken till lägre kostnad än den egna inlåningen. Det som har kompenserat detta är en stark svensk aktiemarknad och god tillväxt på fondsparandet. Dessutom har bankens utlåning förmedlad till Swedbank Hypotek ökat någotsånär. Många aktiva kundmöten har allt tillsammans ökat bankens provisionsintäkter. Därtill har kostnaderna kunnat hållas i schack gentemot de senare åren och därför blev det redovisade rörelseresultatet fortsatt starkt. Bankens lönsamhet under 2014 är ett tydligt resultat av en balans mellan sunt förnuft och gedigna affärsvärderingar. Goda affärer kräver ett personligt bemötande kombinerat med ekonomisk spetskompetens och yrkesskicklighet. Ett balanserat arbete som ger den goda lönsamhet som är grunden för att kunna agera lokalt och tryggt även i framtiden. Det positiva resultatet har åstadkommits genom långa och goda kundrelationer baserade på en pålitlig värdegrund. Jag är övertygad om att våra kunder, både privatkunder och företag, har stor nytta av en ekonomiskt stark, lokalt baserad bank som värnar det som varit, är och kommer. Affärsvolymen för Södra Hestra Sparbank har ökat mest för sparandet i fonder samt bolån förmedlade till Swedbank Hypotek. Det traditionella sparandet som inlåning i banken har kunnat behållas trots låga räntor hitintills men det blir allt svårare i ett bestående lågränteläge. Bankutlåningen har ökat måttligt beroende på en relativt låg investeringsvilja framförallt med lånat kapital. Volymfördelningen har utvecklats väl i relation till bankens resurs av kapital för att nå en positiv utveckling av kapitalrelationen. Under jubileumsåret har vi blickat tillbaka på bankens historia och olika milstolpar som mynnat ut i dagens Södra Hestra Sparbank. Många avgörande beslut har tagits av tidigare beslutsfattare som bidragit till att banken fortfarande är en fristående Sparbank har kunnat utvecklas till nuvarande nivå. Den drivkraften att vidmakthålla det lokal beslutsmandatet måste berömmas och ska vara ett rättesnöre även i framtiden. Konjunkturen globalt går väldigt olika bland de utvecklade ekonomierna, USA fortsätter att gå starkt medan Europa fortfarande är i stagnation. Den finanspolitiska stöttningen har varit framgångsrik i USA samtidigt som liknande åtgärder i Europa inte nått liknande framgång, främst beroende på brist på politisk kompromissvilja och handlingskraft. Tillväxtekonomierna har också utvecklats åt olika håll med en uppgång i Indien med högre tillväxt medan den starka motorn Kina avmattats något och bedömningen är att det fortsätter de närmaste åren. I Brasilien har betydande svårigheter dykt upp och tillväxten avmattats betydligt. Sämst kanske det ändå går för Ryssland som kläms från EU och USA med sanktioner och andra negativa påverkansfaktorer. Detta påverkar även ekonomierna för många europeiska länder såsom Finland mycket negativt. Den svenska ekonomiska politiken har anpassat sig till de försämrade externa utsikterna. Riksbanken har sänkt reporäntan till noll, i hopp om att inflationen ska ta fart upp mot målet 2 procent. Det har till viss del även försvagat kronans värde vilket exportindustrierna har välkomnat. Den starka inhemska efterfrågan bedöms trots allt vara den viktigaste faktorn för en positiv tillväxt i nivån drygt 2,5 procent per år de närmaste åren. 3

4 Hushållens höga skuldsättning oroar myndigheter, ekonomer och politiker i den allmänna debatten. Det framkommer många förslag på åtgärder frivilliga eller tvingande, allt från amorteringskrav till slopande av ränteavdragen. Ökade amorteringar innebär ytterligare ökad sparkvot som kan hämma den inhemska efterfrågan vilket skulle påverka tillväxten nedåt. Framtidsvisionen för vår lokala bankverksamhet kommer att bygga på några speciella nyckelfaktorer som Södra Hestra Sparbank måste utvecklas med, såsom ny teknik och förändrat kundbeteende. Även kundkompetensen ökar genom all tillgänglig information och utbildning vilket kräver en ständigt förbättrad yrkeskompens hos bankens medarbetare och för att kunna visa mervärde i form av närhet och engagemang. En tuff makroekonomi innefattar ränteutveckling, lokal och internationell konjunktur, inflationsförändringar, aktiebörsens svängningar och flera andra skeenden som är svåra att styra. Detta måste banken kunna hantera över tiden för att kunna göra affärer med kunderna även i svångremstider. Det bästa sättet att säkerställa detta är en stabil bank med stark kapitalbas och god lönsamhet. Jag vill tacka alla våra lojala kunder, styrelse, huvudmän och medarbetare som gör Södra Hestra Sparbank till en fantastisk fristående Sparbank. Hyltebruk i februari Jörgen Rydqvist VD 4

5 Redovisning för verksamhetsåret 2014 Styrelsen för Södra Hestra Sparbank får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet 2014, bankens 140:e verksamhetsår. Ordinarie Sparbanksstämma hålls den 1 april Sparbankens verksamhet och struktur Förvaltningsberättelse Södra Hestra Sparbank har ambitionen att vara en alldeles egen bank. Banken skall vara en självständig och starkt lokalt förankrad fullservicebank som värnar om den lokala bygden. Banken riktar sig till både privatpersoner, företag och organisationer som vill ha förmånen till djup kunskap, ekonomisk överblick och trygga starka relationer. Den geografiska huvudmarknaden är Hylte kommun samt den sydvästra delen av Gislaveds kommun. Huvudkontoret finns i Hyltebruk och därtill finns kontor i Burseryd, Unnaryd och Torup. Kontoret i Hyltebruk har förutom bemanning för privatmarknaden, avdelningar för företag och administration som betjänar hela verksamhetsområdet. Bankens ledningsgrupp består av VD, företagsmarknadschef, privatmarknadschef, biträdande privatmarknadschef, ekonomichef, administrativ chef, personalansvarig, marknadsansvarig och facklig representant. Personalstyrkan består av 28 årsarbetare fördelade på de olika kontoren och för de yrkesroller som kräver det, är medarbetarna Swedseclicensierade. Viktiga händelser 2014 Under året som gått har Södra Hestra Sparbank stolt kunnat passera sitt 140:e verksamhetsår. Jubileumet har främst uppmärksammats genom att sammanställa en jubileumstidning som distribuerats till samtliga hushåll inom verksamhetsområdet. Jubileumstidningen beskrev dels bankens utveckling under denna långa tidsperiod med fokus på vägen till dagens Södra Hestra Sparbank, dessutom vad som kännetecknar en fristående Sparbank och skillnaden mot samarbetspartnern Swedbank. Några kunder med olika inriktning medverkar också och berättar varför de är kunder i banken. Sparbankens resultat Bankens räntenetto har minskat med 1,8% under Provisionsnettot var ca 1,5 miljoner bättre än föregående år, en ökning med 7,2%. Under året erhöll banken utdelning på Swedbankaktierna med tkr. Kostnaderna i banken har även under 2014 varit föremål för hård kontroll, vilket resulterade i en liten kostnadsökning, 0,2 %. Kreditförlusterna ligger lite under föregående års nivå, tkr, vilket motsvarar 0,32 % av utlåningen. Kreditförlustnivån är fortfarande något hög och målsättningen är en nivå under 0,20% av utlåningen. Under året utnyttjades 455 tkr av föregående års gruppreservering på tkr. Vid årets slut bokfördes en ny gruppreservering på tkr för identifierade riskengagemang inom företagssektorn. Krediter till privatkunder exponerar betydligt lägre risk för kreditförluster även om risken för obestånd har ökat beroende på bristande betalningsförmåga och några mycket svårsålda villafastigheter. Sparbankens ställning Balansomslutningen vid utgången av 2014 uppgick till mkr, en ökning med 80 mkr eller 3,2% under året. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till mkr, en ökning med 7,9%. Inlåningen från allmänheten ökade med 2,1%, eller 47 mkr, och uppgick till årsskiftet till mkr. Sparbankens kunder hade förmedlade placeringar i Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB med sammanlagt marknadsvärde av mkr, en ökning med 19,7%. Nya volymer och börsutvecklingen under året har gett denna stora ökning. Utlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till mkr, en ökning med 23 mkr, eller 1,2%. 5

6 Under året har banken köpt st aktier i Swedbank AB och innehar vid årets slut totalt A-aktier i Swedbank AB. Banken äger även aktier i Sparbankernas Kort AB och Sparbankernas Försäkring AB enl not 19. Beträffande sparbankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen samt not 3. Bankens egna kapital uppgår till 342 mkr. Kärnprimärkapitalrelationen vid utgången av 2014 uppgick till 19,78. Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av Fem år i sammandrag på sidan 8 samt Resultat- och balansräkningar på sid 9. Allmännyttig verksamhet Bygdens Bank projekt Den sedvanliga sparbanksstämman hölls i april månad och i anslutning till den förrättades prisutdelning till Årets företagare inom Bygdens Bank projektet. Södra Hestra Sparbank hade det stora nöjet att tilldela Torups Bilverkstad AB och dess ägare Roger Karlsson och Patrik Larsson, priset på 25 tkr. De har på en tio års period byggt upp en mycket välskött Mekonomenverkstad genom uppfräschning av lokalerna och en trogen kundkrets som skapat ett stabilt företag med god ekonomi. Andra axplock som fått stöttning genom dessa pengar har varit Unnaryds Fiberförning 75 tkr, Hyltebruks IF allaktivitetplan 20 tkr och flera andra med varierande belopp. Miljö Södra Hestra Sparbank är miljöcertifierade enligt ISO Det centrala i miljöarbetet är de miljöledningssystem som arbetats fram och är det styrande dokumentet i arbetet. Syftet är att genom ett strukturerat miljöarbete minska bankens miljöpåverkan på ett affärsmässigt sätt. Banken har fastställt följande mål för 2015: - Ansluta kunder till Swish för att minska antalet kassatransaktioner - Ansluta kunder till Mobilbanken för att minska antalet kassatransaktioner - Minska antalet girobetalningar till 12% av den totala betalmängden till förmån för digitala transaktioner - Öka antalet anslutningar av Autogiro med 5% för att på så sätt få ner antalet girobetalningar via papper - Nå anslutningar av mobilt bank-id innan året slut Miljöpolicy Södra Hestra Sparbanks miljöarbete ska vara en del i skapandet av ett uthålligt samhälle och bidra till en uthållig lönsamhet och ett stärkt varumärke. Södra Hestra Sparbank är medveten om de globala miljöfrågorna och bankens möjlighet till direkt och indirekt påverkan. Södra Hestra Sparbank ska därför: - bedriva affärsverksamhet så att möjligheter och risker beaktas utifrån ett miljöperspektiv - ha ett nära samspel med kunder och övriga intressenter i miljöfrågor - i all verksamhet självklart efterleva gällande lagar och förordningar samt verka för en positiv utveckling på detta område - i all verksamhet sträva efter att minska och förebygga föroreningar - bedriva ett internt miljöarbete som leder till ständiga förbättringar - ta tillvara medarbetarnas engagemang och medvetenhet - införa och utveckla ett miljöledningssystem Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för olika risker. En närmare beskrivning av dessa återfinns i not 3 Finansiella risker. 6

7 Förväntad framtida utveckling Det fortsatta extremt låga ränteläget i Sverige med en nollränta från Riksbanken påverkar de svenska bankernas räntemarginaler väldigt negativt, de fristående Sparbankerna möjligtvis ännu hårdare på grund av uteblivna möjligheter till upplåning på kapitalmarknaden. Sparbankerna är som regel hänvisade till inlåningen vilken i dagsläget blir dyrare än kapitalmarknaden. Detta kommer troligtvis att sätta sin prägel på 2015 och medföra en lägre intjäning via räntenettot. Provisionsintäkterna har under några år ökat mycket bra i Södra Hestra Sparbank beroende på hög aktivitet i kundarbetet och en gynnsam utveckling på aktiebörsen. Ambitionen för 2015 är en lika hög aktivitetsnivå mot bankens kunder med fokus på helkundsförhållanden. Dock finns alltid osäkerheten i aktiebörsens svängningar och den ökade konkurrensen på förvaltningsavgifterna. Det budgeterade resultatet är därför lägre än utfallet för 2014 års verksamhet, beroende på nämnda faktorer. Volymtillväxten är svår att bedöma dels med tanke på verksamhetsområdets utveckling, dels beroende på konkurrensen. Därför blir en fortsatt stram kostnadskontroll viktig, även om vissa utbytesinvesteringar kan bli nödvändiga. Riksbankens planerade sedelutbyte i slutet av året är inget positivt för Södra Hestra Sparbank. Eftersom det blivit färre och färre banker med kontantservice kommer trycket bli stort att växla in utgående sedlar. Dessutom måste bankens sedelmaskiner bytas ut eller uppgraderas till betydande belopp för att kunna hantera detta. Därför måste banken anta en strategi för de närmaste årens kontantservice. Sättet att göra affärer med bankens kunder kommer att ha fortsatt starkt fokus även under 2015 genom att fokusera på kundkontakter och goda relationer. Kundrelationen och att kunden uppskattar lokal och personlig service samt sätter ett värde på detta är bankens starkaste framtidsrecept. Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 400 tkr - överföring till reservfonden tkr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha kärnprimärkapital som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom ett beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärdering. Bankens kärnprimärkapital uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 331,8 mkr ( 290,8 mkr föregående år). Sparbankens totala riskvägda exponeringsbelopp är vilket ger en kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition på 19,78. Specifikation av posterna framgår av not 33 om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 7

8 FEM ÅR I SAMMANDRAG NYCKELTAL, tkr Volym Affärsvolym, ultimo Förändring under året, % 7,9 6,4 12,3 1,9 11,6 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + netto av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 13,99 13,16 10,57 10,63 10,29 Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital/Riskvägt exponeringsbelopp 19,78 Ej relev jämförtal Ej relev jämförtal Ej relev jämförtal Ej relev jämförtal Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,23 2,31 2,43 2,70 2,01 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,06 1,13 1,23 1,30 1,15 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,51 0,53 0,57 0,60 0,43 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 9,26 9,99 10,47 11,58 8,67 Rörelseresultat i förhållande till Balansomslutningen, % 1,51 1,51 1,35 1,55 1,14 KI-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,45 0,45 0,46 0,47 0,61 KI-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,52 0,53 0,54 0,54 0,63 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 94,6 71,9 66,20 72,82 69,42 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,03 0,13 0,10 0,49 0,73 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt övertagen egendom och kreditgarantier 0,31 0,34 0,36 0,32 0,05 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

9 FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr RESULTATRÄKNING Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat inkl av- och nedskrivningar på materiella tillgångar BALANSRÄKNING Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser mm Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar mm Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för pension mm Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättn och eget kapital

10 RESULTATRÄKNING 1 januari - 31 december, tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella tillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 1 januari - 31 december, tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

11 BALANSRÄKNING 1 januari - 31 december, tkr TILLGÅNGAR Not Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser mm Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar mm Materiella tillgångar 20 - Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Åtaganden

12 Rapport över förändringar i eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Vinstdisposition Anslag till Bygdens Bank Utgående eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Vinstdisposition Anslag till Bygdens Bank Utgående eget kapital Kassaflödesanalys, tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Avskrivningar Kreditförluster Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner -12 Inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av utlåning till allmänheten Förändring av övriga tillgångar Förändring av inlåning från allmänheten Förändringar av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förändring finansiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Försäljning/utrangering materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Specifikation av likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Skulder till kreditinstitut

13 NOTER 1. Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Södra Hestra Sparbank, org.nr , som är sparbank med säte i Hyltebruk. Adressen till huvudkontoret är: Storgatan 14, Box 14, HYLTEBRUK. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder värderas till verkligt värde (se not 32). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m räkenskapsår 2015 planeras inte att förtidstillämpas. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har sparbanken ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter. 13

14 Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Premie till insättargaranti och Stabilitetsavgift. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på två olika sätt enligt nedan: -Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter och provisioner hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande brutto. Ev förlust bokförs som kreditförlust. -Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro och depåavgifter. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Valutakursförändringar - Räntebärande värdepapper samt övriga finansiella instrument Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, sociala avgifter, pensionskostnader, och andra sociala avgifter. Här redovisas också bl a IT-, revisions-, fastighets-, lokal-, porto- och telefonkostnader. 14

15 Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder. -Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. -Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instruments klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. 15

16 Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Kundoch lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. -Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument -Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp. c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. 16

17 Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva bevis kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva bevis om att lånet är osäkert. Finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Annars sker nedskrivning direkt mot eget kapital. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 50% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. -Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. -Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnar uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar -Ägda tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 17

18 Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. -Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. -Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, inventarier avskrivs på 5 alt. 3 år, byggnader avskrivs på 50 år, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter eftersom effekten av övergången blir marginell och rörelsefastighetens andel av sparbankens totala tillgångar är relativt liten (0,7%). Omprövning sker varje år. Ersättningar efter avslutad anställning -Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) samt Swedbank försäkring. Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. För nyanställd personal i Södra Hestra Sparbank gäller BTP1 fr o m , vilken är en premiebestämd pensionsplan. Premien är 4,5% på pensionsmedförande lön. På lönedelar mellan 7,5 och 30 inkomstbasbelopp betalas dessutom 30% på pensionsmedförande lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 18

19 3. Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster nu på en acceptabel nivå i förhållande till utestående kreditvolym. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Banken ökar bevakning och uppföljning på engagemang med låg eller sjunkande klassning för att om möjligt minska förlustrisker. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabellen på nästa sida. 19

20 Kreditriskexponering brutto och netto 2014 Total kreditriskexponering före avdrag säkerheter Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter mot säkerhet av: 1 Statlig och kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga Varav kreditinstitut Summa Värdepapper 6 AAA AA BBB Utan rating Summa Åtaganden Ej utnyttjad kredit Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering Kreditriskexponering brutto och netto 2013 Total kreditriskexponering före avdrag säkerheter Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter mot säkerhet av: 1 Statlig och kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga Varav kreditinstitut Summa Värdepapper 6 AAA AA A K BBB Utan rating Summa Åtaganden Ej utnyttjad kredit Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerheter 6 utgår från Standard and Poor s rating 20