Sverige har torv av högsta Europaklass. Tidningen. Branschföreningen. Torvens konkurrenskraft i ny rapport Sid 3-4

Transkript

1 Nummr Braschförig Tidig Svrig har torv av högsta Europaklass Torvs kokurrskraft i y rapport Sid 3-4 Måga mötts på Höstmöt i Götborg Sid 4-5 Tmasidor om rgitorv Sid 8-10 Braschförig Svsk Torv / r

2 Braschförig Tidig Svsk Torv gs ut av Braschförig Svsk Torv i xmplar och riktar sig till bslutsfattar, politikr, förtag, förigar och opiiosbildar. Asv. utgivar Clas Rülckr, vd, Svsk Torv clas.rulckr@svsktorv.s Rdaktör Igrid Kyllrstdt. Svsk Torv igrid.kyllrstdt@svsktorv.s Rdaktiosråd Magus Bradl, Svsk Torv A-Cathri Eklud, Nova Lif Olsso, Nova Sidy Jämthag, frilasjouralist Produktio och layout Kataria Törll, Balasrad Kommuikatio Omslagsfoto Thomas Mrlöv, ScaPat Läs mr på Svsk Torv Hollädargata Stockholm tf Styrmdl gyar kol Rgrig har gtt Ergimydight i uppdrag att utrda vad koskvsra blir av vtull utfasig av torv ur lcrtifikatssystmt. Svsk Torv har gjort g utrdig som visar att d olika styrmdl; koldioxidskatt, lcrtifikat och utsläppshadlssystmt u ldr till mr avädig av fossilt kol i kraftvärmvrk. D faktorr som påvrkar är att koldioxidskatt säkts för fossila bräsl, att prist på kol och utsläppsrättr har sjukit kraftigt och att tt stort atal aläggigar förlorad sia lcrtifikat För d aläggigar som fasats ut ur lcrtifikatssystmt är kol u billigar ä båd biobräsl och torv. Viktiga fördlar md samldig av torv och biobräsl är att torvibladig gr miskad risk för bläggigar i paoras värmövrförigsytor och miskad risk för sitrig. Dssutom ka paora köras md högr ågtryck md torvibladig tillsammas md biobräsl. Rsultatt blir att ma får ut högr ffkt ur dt isatta bräslt md lägr utsläpp som följd. Dt vor därför dirkt flaktigt, ur båd klimat- och avädigssypukt, att it ha torv kvar i lcrtifikatssystmt. Dt gr fl sigal till kraftvärmförtags asvariga att ifrågasätta torv. Dt visar också på okuskap hos bslutsfattara vilkt gör att bslut ka få hlt motsatt vrka att fossila bräsl kokurrrar ut torv tt lågsamt förybart och lokalt bräsl. Läs mr om dtta i rapport om torvs Mdarbtar på Svskt Torv kokurrskraft i dtta ummr. Läs också våra tmasidor om torvs klassificrig på rgiområdt. Öskar våra läsar god jul och tt gott ytt Trvlig läsig! Clas Rülckr Braschförig Svsk Torv har fuits sda 1999 och är samarbtsorgaisatio för torvproductr och avädar av torv för rgiädamål samt i trädgård som jordförbättrar och som strö iom djurhållig. Syftt är blad aat att iformra om torv och vrka för att torv och torvmark förvaltas på tt hållbart sätt. Foto da sida: Orasis Foto Igrid Kyllrstdt är kommuikatios- och mdiasvarig på Braschförig Svsk Torv. Ho är rdaktör för tidig och hmsida www. svsktorv och asvarar för iformatio och mdikotaktr. Har du frågor llr tips, hör gära av dig till Igrid. E-post: igrid.kyllrstdt@svsktorv.s Magus Bradl är projktldar på Braschförig Svsk Torv md särskild asvar för politik och samhällskotaktr, båd i Svrig och itratiollt. Ha är sakkuig iom torv, och har stor rfarht av biorgibrasch. Vill du ha iformatio om torv llr om Svsk Torvs iställig i olika frågor, kotakta gära Magus. E-post: magus.bradl@svsktorv.s Visst du att... dikad orörda torvmarkr släppr ut växthusgasr som påvrkar klimatt. Dtta utsläpp ka upphöra om torv skördas och mark görs om till skog llr fåglsjö. På dtta sätt avbryts tt utsläpp av växthusgasr samtidigt som d biologiska mågfald förstärks. 2 Braschförig Svsk Torv / r

3 Förädrigar i styrmdl gör kol billigar ä torv och biobräsl Torvavädig har kraftigt miskat i Svrig och för att få övrblick har Braschförig Svsk Torv låtit sammaställa obrod rapport om rgitorvs kokurrskraft. D visar att d koomiska styrmdl som rglrar avädig av rgitorv är av stor btydls och att d varirat myckt udr d sast år. Författar till rapport Övrsiktlig bdömig av torvs kokurrskraft är Aa-Kari Hjalmarsso på Miljökraft. Ho är civiligjör md låg rfarht frå rgioch miljöbrasch och spcialisrad på styrmdl kopplad till rgisktor. - Dt har varit turbult priod för rgitorv där styrmdl påvrkat utsläppsrättra och prist har flukturat. Elcrtifikat och skattra har också ädrats myckt udr d sast tio år vilkt har gjort att torv fått mr osäkr situatio, kostatrar Aa-Kari Hjalmarsso. Torvavädig har miskat till häft, frå ca 4,3 TWh pr år till uvarad 2 TWh pr år. D största dl av rgitorv kommr frå Svrig, m import har ökat och uppgår u till ca 1,4 TWh av d sammalagda förbrukig. Huvuddl av rgitorv aväds i kraftvärmvrk, aläggigar som samtidigt producrar l och värm iförds så kallad lcrtifikat och förbräig av torv för lproduktio är brättigad till dssa i godkäda aläggigar. Ett år sar, 2005, iförds iom EU tt hadlssystm md utsläppsrättr och utsläpp frå förbräig av torv krävr utsläppsrättr i dt uropiska hadlssystmt. Ökat pris på utsläppsrättr har störr gativ ffkt på torv ä kol ftrsom utsläppsfaktor som fastställts för torv i systmt är högr ä för kol. Dtta gör att dt fossila bräslt kol billigar ä torv vid förbräig. Dt är viktigt för torvs kokurrskraft att fortsatt vara brättigat till lcrtifikat, framhållr Aa-Kari Hjalmarsso i rapport. Yttrligar sak som påvrkar rgitorvs kokurrskraft är avvcklig av koldioxidskatt för bräsl som omfattas av hadl md utsläppsrättr. Dt har ökat kokurrskraft för kol jämfört md torv i kraftvärmaläggigar. Forts. ästa sida Txt: Igrid Kyllrstdt Foto ova: Gustav Kro/ givrto.s Aa-Kari Hjalmarsso, Miljökraft, är författar till rapport Övrsiktlig bdömig av torvs kokurrskraft Foto: Igrid Kyllrstdt Braschförig Svsk Torv / r

4 Forts. Förädrigar i styrmdl... Avädig av olika bräsl och möjlight att rsätta bräsl är till stor dl aläggigsspcifika och bror på vilk förbräigstkik som aväds. Kostruktio av bräslhatrig och vilka bräsl dt fis miljötillståd att lda är också faktorr som påvrkar valt av olika bräsl. Torv har positiva ffktr vid samldig md biobräsl grllt och mdför högr ffkt, vilkt också har btydls i dtta sammahag då dt stärkr torvs kokurrskraft. Samtidigt miskar ökad kudkrav på att fjärrvärm ska g låga koldioxidutsläpp kokurrskraft. Att torv dfiirats som fossilt bräsl vid bräkig av påvrka på växthusffkt miskar dss kokurrskraft gom blad aat kudkrav vid försäljig av fjärrvärm och l, kostatrar A Kari Hjalmarsso i rapport. Styrmdl som påvrkar kokurrs mlla bräsl Styrmdl Olja Kol Biobräsl Torv INTÄKT Elcrtifikat Nj Nj Ja* Ja* KOSTNAD Hadl md utsläppsrättr Ja Ja Nj Ja Ergiskattr -koldioxidskatt Ja Ja Nj Nj -rgiskatt Ja Ja Nj Nj -svavlskatt Ja Ja Nj Ja * i aläggigar som är crtifikatsbrättigad Måga utmaigar för att få torv accptrad Txt: Igrid Kyllrstdt Foto: Thomas Mrlöv Årts höstmöt samlad tt tjugotal prsor frå mdlmsförtag som tillsammas md dltagara i Svbios Ergidagar had tt varirat utbud av fördrag att välja på. Vid d gmsamma middag lockad limricktävlig fram mågas krativa sidor. Höstmött kallas d årliga två dagars sammakomst för Braschförig Svsk Torvs mdlmsförtag. Sda förra årt arragras dt på samma plats som Svbios Ergidagar. I år var plats strax utaför Götborg. Mdlmsförtag iom rgitorv kud udr första dag välja mlla Svbios smiarir och braschförigs gt program där d flsta fördrag hadlad om odligstorv och torvtäktr. D adra dag ägads åt itra frågor och diskussior. Aika Rygård, hadläggar vid Naturvårdsvrkt, brättad om lägt för d ya prövigsvägldig för lokalisrig torvtäktr som ska vara klar i börja av Vi har tagit fram prövigsvägldig för att Naturvårdsvrkt har utpkad roll i torvförordig och it har möjlight att gå i i alla prövigar som rör torvtäktr. Vi får måga vägldigsfrågor frå Lässtyrls och syftt md vägldig är att bidra till gmsam bdömigsgrud vid prövig av torvtäktr, sad Aika Rygård. Prövigsvägldig ska också bidra till arbtt md bra lokalisrigar av torvtäktr och förklara och tydliggöra Naturvårdsvrkts roll. Till grud för prövigsvägldig liggr våtmarksivtrig som gjorts udr 25 år. D är ladsomfattad och byggd md htlig mtodik vilkt ska udrlätta för jämförbarht av ärd i hla Svrig. Dt är otroligt viktiga sakr vi tagit upp som kommr ha stor btydls för arbtt md att korta asökigstidra. Dt var itrssata fördrag och att vi fick träffa Naturvårdsvrkts hadläggar var bra ftrsom dt är viktigt att vi få till kommuikatio md dm. Rgia Jösso, projktrigsasvarig vid Nova 4 Braschförig Svsk Torv / r

5 Torbjör Classo, ordförad i Braschförig Svsk Torv, rdogjord på Höstmötts adra dag för lägt för torv. Brist på accptas är av d största utmaigara i framtid. - E av d största utmaigara vi har är att torvproduktio ass vara tt problm för d biologiska mågfald. För rgitorv är utmaig att torv ass vara tt fossilt bräsl vilkt gör att rgibolag lämar torv samtidigt som dt fis risk för att ma åtrgår till fossila bräsl som kol, sad ha. Och hur ska Svsk Torv bmöta dtta?, löd fråga frå åhörara. Udr mött prstrads flra iitiativ för att öka accptas för torv. E av dm var att klarlägga och rdovisa torvbrukts klimatfördlar. Att udrsöka om växthusgasutsläpp frå dikad torvmarkr ka bli lösig för ökad torvavädig var tt aat iitiativ som diskutrads. Ett aat var att RPP-crtifirig, som idag bart görs för odligstorv, bör komplttras md crtifirig äv för rgitorv. E itsifirad spridig av iformatio om torv i Svrig och EU för att öka accptas för torv var också tt förslag som diskutrads på Höstmött. Åsa Prlrius, Nova och A-Cathri Eklud, Nova Mats Adrsso, Ecoova Robrt Wdmo, ScaPat Torbjör Classo, Nova samt ordförad i Svsk Torv Lif Olsso, Nova Igrid Kyllrstdt, Svsk Torv Jy Malmkvist, miljökosult vid WSP, iformrad dltagara i publik om tt rbjudad till alla mdlmsförtag som tagits fram. Dt ibär att braschförigs mdlmmar ka få timms kostadsfri rådgivig av WSP:s miljökosult llr miljöjurist. Mdlmmara ka xmplvis få rådgivig är dt gällr asöka och prövig av tillståd till torvtäkt samt tips på vilka utrdigar som ka vara ödvädiga och adra frågor som rör täktvrksamht. D kostadsfria rådgivig för mdlmsförtag ifattar it rstid och utlägg som till xmpl rsrsättig. Dssa liksom övriga utlägg, t x matrial frå Latmätrit, dbitras mdlmsförtagt. - Vi är myckt öjda md att kua rbjuda dtta som y mdlmsförmå och hoppas att våra mdlmmar ska väda sig till WSP och få hjälp md allt frå tillstådsprövigar och miljökoskvsbskrivigar till juridisk xprtis iför domstolsförhadligar, sad Clas Rülckr, vd, Braschförig Svsk Torv. Ulf Lidqvist, Jämtkraft Rita Larsso, Nova Göra Adrsso, Ecoova Clas Rülckr, Svsk Torv Clas Bohli, Hasslfors Gard Adrs Kroo, Södra Jag är jättöjd, bara att få ta åt sig och träffa mäiskor i brasch är lyx Mikal Norbrg, EO, Örbro Dt var itrssata sakr som kom fram. Naturvårdsvrkts prstatio var bra och viktig Ja Burvall, bräslasvarig, Skllftå Kraft Braschförig Svsk Torv / r

6 ScaPat AB Export av r torv till odligar i Europa Txt: Sidy Jämthag och Igrid Kyllrstdt Foto: ScaPat Thomas Mrlöv, drifts- och försäljigsasvarig, och Brit Wiradi, kaslist, på hög av blocktorv som producras på ScaPat ABs aläggig i Strömsäsbruk. ScaPat AB producrar torv av högsta klass. Dt visad tt tst som d hollädska crtifirigsorgaisatio RHP gomfört. Idag är ScaPatgrupp av Svrigs största productr av blocktorv som främst aväds iom trädgårdsärig. Substratt är gift- och ogräsfritt och dt msta xportras. I ScaPat AB igår fm torvproducrad förtag i södra Svrig; Hylttorps Torv, Mullmästr, Söftsmåla Naturtorv, Ulvö Torv samt UitdPat. Förtag vrkar båd på g had och tillsammas iom ScaPat AB. På ScaPats g aläggig i Strömsäsbruk i Smålad producras blocktorv och odligssubstrat som bstår av siktad blocktorv som maskillt bladats md olika kompotr. Av produktio går 60 proct på xport. RHP Horticultur Blocktorv är crtifirad av RHP. Dt är tt kvalittsmärk för substrat som garatrar kvalitt i hla produktioskdja, frå skörd av torv till förädlig av product. Crtifirig gr tillståd att aväda tiktt md RHP Horticultur på förpackig vilkt för kosumtr och odlar visar att torv uppfyllr olika kvalittskrav. ScaPats blocktorv har olika kudr. Platskolor, yrksodlar och grossistr är d som kosumrar mst blocktorv. - Främst xportrar vi till yrksodlar och grossistr i Hollad och Itali, brättar ThomasMrlöv, drifts- och försäljigsasvarig vid ScaPat AB. Dt höga btygt som ScaPats blocktorv fick av RHP har stor btydls för förtrodt för produkt. - Vid tstt utvärdrads och aalysrads blad aat vattupptagigsförmåga och hur väl fukt bibhölls. Ma kostatrad äv att dt var stora skilladr mlla blocktorv och fräs- och harvtorv, då blocktorv fick btydligt högr btyg, sägr Thomas och förklarar hur skörd av blocktorv går till. Blocktorv skärs ur moss i hla torvblock md spcialmaski. Block staplas därftr för had på pallar, täcks md plast och får sda torka. Därftr trasportras torv till förvarig udr tak för vidar förädlig. Block dlas sda och siktas och torv bladas md olika äm som till xmpl kalk och gödig. 6 Braschförig Svsk Torv / r

7 Rcptt varirar brod på vad som ska odlas. - Våra odligssubstrat är kudapassad ftr d blommor och växtr som d ska avädas till, xmplvis har vi bladig för julstjäror och aa för vårblommor och för hallobuskar och äpplträd lvrrar vi adra substratbladigar på siktad blocktorv, brättar Thomas Mrlöv. Varför är blocktorv så bra för odlig? - Blocktorv har bättr vattupptagigsförmåga ä fräs- och harvtorv. Dt bror blad aat på att blocktorv ihållr flr hla vakuolr; tua sugrör som trasportrar vatt, syr och ärig i torv. Ma ka säga att dt är krukas luga. Om dssa tua rör bryts södr förlorar torv sia positiva gskapr därför är skördtkik hlt avgörad, förklarar Thomas Mrlöv. ScaPat-grupp sökr städigt ya mossar ftrsom ftrfråga är störr ä tillgåg. För svskt torvbruk och för alla som bhövr torv, är dt ödvädigt att hitta ya lämpliga torvmossar och att tillståd till torvbruk gs. Torv är fatastisk rsurs då torv har gskapr som gör d oumbärlig för jordförbättrig i växthus och trädgårdar och orhört värdfull som till xmpl strö i stall och ladugårdar, sägr Thomas. ScaPat AB ScaPat bstår av ScaPat samt följad förtag: Hylttorps Torv, Mullmästr, Söftsmåla Naturtorv, Ulvö Torv samt UitdPat. Atal aställda: 9 prsor, 30 säsogsaställda. För iformatio s Torv ka också avädas iställt för hyvlspå i hästboxara, fodrtorv till smågrisar, fibr i aturmatrial, kologiskt byggadsmatrial och som sarigs- llr filtrmatrial. Iom sviärig har dt visat sig att torvfodrt gör att grisara mår och växr bättr samt att utsläpp av kväv i stallts luft miskar kraftigt. - Markad av torvfodr till grisar är lit idag, m ftrsom torvfodrt visat sig vara så bra för grisara skull vi rt tortiskt kua xportra hla årsproduktio av torv till Damarks orma sviuppfödig, kostatrar Thomas Mrlöv. E av ScaPats torvtäktr. Braschförig Svsk Torv / r

8 Hur torv klassificras TEMA ENERGITORV är d ctrala rgifråga Txt: Igrid Kyllrstdt Foto: Orasis Foto Dt fis myckt som talar för att klassificra torv som tt lågsamt förybart biomassabräsl. I d fall dtta it accptras bör torv klassas som torv. I da artikl prstras d politiska bslut i Svrig och EU som gjort att torvs roll i rgisystmt förblivit oklar. Är torv förybar och vad ibär såda klassificrig för torvbrasch samt hur har diskussio om torvs klassificrig stt ut iom EU. Dtta är tr ctrala frågor som blyss i dssa artiklar där Magus Bradl, projktldar vid Braschförig Svsk Torv, gr bakgrud till diskussiora som hadlar om torv ska btraktas som tt förybart biomassabräsl. Artiklara basras på prstatio som Magus Bradl gjord för vid Baltiska Torvproductförigaras Forum i Vilius d 5 sptmbr E dl av ihållt har äv publicrats i artikl i IPS tidskrift, Patlads Itratioal höst Olika sysätt skapar förvirrig Txt: Magus Bradl D fiska så kallad Crillrapport fastslår att torv ka klassificras som tt biomassabräsl och d svska torvutrdig sägr att torv är förybar rsurs. Samtidigt fis dt bslut iom EU som talar mot dtta, vilkt gör torvs rgipositio oklar. I tt uttalad i EU-kommissio (Graldirktorat för Forskig, Ergi och Miljö) frå år 2000 där ma diskutrad huruvida torv skull omfattas av CEN-stadard för biobräsl står att torv it är tt biobräsl. Torvmarkr är skyddad udr habitat-dirktivt och kommissios åsikt var att it främja produktio av torv i Europa. Bortstt frå dtta ka lädr där torvproduktio är hållbar välja att ta fram ga atiolla stadardr för torv. M ftrsom d aturliga förutsättigara för torvproduktio it är lika i alla lädr bdömd kommissio att framtagad av uropisk stadard som pottill koflikt md si politik rörad bvaradt av atur. D fiska rgrig bställd år 1998 studi som skull utrda klassificrig av torv i rlatio till trädbräsl och fossila bräsl (Crill P, Hargravs, K ad Korhola A. 2000) kallad Crillrapport. Rapport slog fast att torv ka klassificras som tt biomassabräsl för att skilja ut dt frå biobräsl som trädbräsl samt fossila bräsl som kol. Till skillad frå fossila bräsl, fast i likht md biobräsl, är biomassabräsl förybara. M brod på d låga tidspriod som krävs för att bygga upp torvtäkt, som är möjlig att skörda, så bör torv - i jämförls md trädbräsl - btraktas som tt lågsamt förybart biomassabräsl. När Itratioal Ergi Agcy, IEA, i Paris, som är OECD lädras samarbtsorgaisatio i rgifrågor, utvärdrad torv i si årliga utvärdrig av mdlmslädras rgipolitik år 2002 gjord d följad uttalad: Förybara bräsl är bräsl som rhålls frå aturliga procssr som fylls på kotiurligt. I sia olika formr utvis d dirkt llr idirkt frå sol llr ur värm som grras djupt ur brggrud. Ifogad i dfiitio är rgi utvu av sol, vid, biomassa, gotrmi, vattkraft samt havts rsursr och biobräsl och vätgas utvua frå förybara rsursr. IEA btraktar i dagslägt it torv som förybar rsurs. D svska torvutrdig frå samma år (SOU 2002:100, s.29) fastslog att torv är aturlig rsurs som är varaktig och förybar och ka karaktärisras som tt lågsamt förybar biomassabräsl i lij md d fiska Crill-rapport. 8 Braschförig Svsk Torv / r

9 TEMA ENERGITORV Torvs oklara klassificrig tt problm Dt fis fyra faktorr som mr ä adra påvrkar torvs klassificrig som förybart. D oklara situatio som idag rådr gör att torvs ställig som bräsl är problmatisk. Mot d politiska och historiska bakgrud ka ma fråga sig vilka som är d viktigast faktorra för att bdöma om torv är förybart llr it. Dssa är följad: Tidsdimsio Crillrapport och d svska torvutrdig hävisar till att tid för förybarht är lägr ä för trädbräsl. Koflikt md biodivrsitt EU-kommissio slår fast att torvproduktio kommr i koflikt md EUs habitatdirktiv och därför it bör klassas som tt biobräsl. Torv är rikligt förkommad rsurs i d svska torvutrdig står också att torv är rikligt förkommad rsurs, vilkt var tt av argumt för att bdöma torv som tt lågsamt förybart biomassabräsl. Oklar klassificrig. I IEA prcisrar it varför ma vark klassificrar torv som förybart llr fossilt. D avgörad fråga är om torv föryas och därmd är tt förybart bräsl. Vi ka slå fast att torv är rsurs som föryas, m att tid för föryls är lägr ä för trädbräsl. Vi ka också kostatra att torv it klassificras som tt biobräsl llr tt förybart bräsl i lij md EUs förybarhtsdirktiv RES samt EUs systm för hadl md utsläppsrättr EU ETS. Å adra sida har it EU llr IPCC klassificrat torv som tt fossilt bräsl. Därför ka torv klassificras som torv m it fullt ut som tt biobräsl, ligt EUs trmiologi, uta som tt lågsamt förylsbart biomassabräsl. Crill-rapport splar viktig roll i dtta sammahag. Fråvaro av klassificrig av EU och IPCC har skapat problm för torv. Torv ka båd vara tt biobräsl llr tt fossil bräsl. Ett rsultat av d oklara klassificrig har blivit att torv it är tt bräsl som uppmärksammas och hatras i EU. Frå och md 2011 har EUs rgioch klimatpolitik förädrats då vi fått y EU-kommissio i Bryssl. Europiska rådt (EUs statsmiistrar llr motsvarad) bslutad i fbruari 2011 att EUs stratgi fram till 2050 skall vara pådrivad till tt mr rgi- och rsursffktivt, hållbart, låg kol (mi amärkig), säkrt sammakopplat och kokurrskraftigt Europa till fördl för alla kosumtr. I lij md dtta bslut skall stratgi i 2050-prspktivt ikludra rgi- och lågkolprspktivt. Rådt otrad i dtta sammahag att lågkol it utslutr rgitkik som har låga kolutsläpp, äv om dssa basras på kolbasrad bräsl (jag tolkar dt som fossila bräsl). Ma ka säga att Europiska rådt i och md dtta har rsatt förybart md lågkol som tt övrgripad rgi- och klimatmål. Äv hållbarht är viktig faktor. Txt: Magus Bradl Foto ova: Nova Braschförig Svsk Torv / r

10 TEMA ENERGITORV Txt & foto: Igrid Kyllrstdt Midr skarp gräs i framtid Txt: Magus Bradl Foto: Gustav Kro/ givrto.s 10 Hur sr då framtid ut för torv? Dfiitiora Klimat Av dtta ka vi dra följad slutsatsr: llr lågkol kommr saolikt bli dt övrgripad målt för EU, och hållbarhtskritrir för biorgi ibär att Torv är it klassat som biobräsl llr förybart gräs mlla biorgi och torv it kommr att bli lika bräsl ligt EUs förybarhtsdirktiv RES llr EUs avgörad som i dag. systm för hadl md utsläppsrättr. Torv är it hllr klassat som fossilt av EU och Dtta har udrstrukits i EU-kommissios gröbok IPCC. riktlijr för klimat och rgipolitik till 2030 (mars Torv ka därför i lij md Crillrapport klassas 2013). Gröbok lyftr ä gåg fråga om klimatsom tt lågsamt förybart biomassabräsl. Adra målt ska bli dt övrgripad målt för klimat och ka välja att klassa torv som torv. rgipolitik. Yttrligar fråga som itroducras är Diskussio udr sar år har mr förskjutits mot hållbarht som viktig drivkraft för rgipolitik. att uppmärksamma utsläpp av klimatgasr frå olika rgirsursr. Diskussio om förybara bräsl har mr och mr övrgått till att diskutra lågkolbräsl och hållbarht. Braschförig Svsk Torv / r

11 Svsk Torvs mdlmmar BMR Produktr Producrar och förädlar växttorv, torvströ, torvblock och torvmix. E.ON Värm Svrig AB Producrar och distriburar fjärrvärm och fjärrkyla. Ecoova Gard Jordproduct och lvratör av trädgårdsproduktr på d skadiaviska markad. Gard Products AB Säljr torvblock. Gällivar Ergi AB Bdrivr fjärrvärmvrksamht som omfattar produktio, distributio och försäljig samt produktio av l. Hasslfors Gard Trädgårdsförtag md torv-och jordproduktr till hobby, proffs och aläggig. Holm Ergi AB Har asvart för kocrs vattkraft- och vidkraftaläggigar och för lförsörjig till Holms idustrir i Svrig. Hylttorps Torv AB Bdrivr torvtäkt samt förädlig och försäljig av torv. Igår i ScaPat AB. Härjdals Miljöbräsl AB Lvrrar torra biobräsl så som pllts och brikttr basrad på trä och/llr torv som råvara. Hörl Torv AB Tillvrkar och säljr torvströ och torvmull. Jämtkraft AB Poducrar samt lvrrar förybar l och fjärrvärm. Killbrgs Torvidustri AB Producrar och säljr torv för trädgårdsodlig. Kommubräsl i Ådal AB Producrar och säljr torv och adra biobräsl. Krotorp AB På Krotorps Gård bdrivs skogsbruk, jordbruk, brgtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättrig. Mllaskog Är skogsägarförig som på olika sätt hjälpr skogsägar att få välskötta skogar. Mullmästr AB Bdrivr brytig och förädlig av torv, främst för avädig till stallströ, jordförbättrig och växtodlig. Igår i ScaPat AB. Nova AB Svrigs största torvproduct. Erbjudr produktra pllts, torv, fjärrvärm samt olika rgilösigar. Ryd Torv AB Bdrivr torvtäkt och VTS Maski utför arbtt md att bryta torv. Råsa Torv AB Bdrivr brytig och försäljig av torvproduktr. Röluda Produktr AB Bdrivr tillvrkig av jordförbättrigar samt hadl och tillvrkig av trädgårdsproduktr. SCA Ergy AB Norrbräsl Producrar och lvrrar biobräsl såsom grot, bark, spå, flis och torv. ScaPat AB Arbtar md blocktorv för yrksodlig md målt RHP crtifirig samt RPP (Rsposibl Pat Productio). Skllftå Kraft AB Har ga produktiosaläggigar för vidkraft, vattkraft, värm och biorgi. Smålädska Torv AB Arbtar md rgitorvutviig och torvproduktr. Svarums Torvproduktr AB Bdrivr barbtig och tillvrkig av torvproduktr. Säv Torv AB Bdrivr torvbrytig och säljr torv till stallströ, jordförbättrig och för uppvärmig. Södra Skogsrgi AB Producrar och säljr strötorv, växttorv och rgitorv, samt alla typr av fasta biobräsl. Södra Århults Torv AB Framställr sammasättigar till blad aat växthusodligar, platskolor, golfbaor, offtliga miljör och iomhusplatrigar. Söftsmåla Naturtorv AB Producrar torvblock på gt torvfält. Avädigsområd: stallströ och jordförbättrigsmdl. Igår i ScaPat AB. Kotakt: softsmalaaturtorv@tlia.com Torvfabrikatras Ctralförig (TFC) E förig md syft att främja mdlmmaras gmsamma koomiska itrss. Ulvö Torv AB Producrar och säljr torvströ och torvmull. Igår i ScaPat AB. Kotakt: ulvotorv@tlia.com Umå Ergi AB Lvrrar förybar l, miljöapassad fjärrvärm och fjärrkyla samt brdbad. Uitd Pat Brytr och säljr torvproduktr. Igår i ScaPat AB. Braschförig Svsk Torv / r

12 Da tidig gs ut av Braschförig Svsk Torv och mdföjr äv som bilaga i tidig Biorgi. Torv är aturlig råvara för rgi, i trädgårdar, i stall och ladugårdar roll d rv och d md? a r tar för to ch rätt förvaltad a v rb a u h c d o rar rv o Vill ch iform dl av to 999 o fjärd s sda 1 s yta bstår till it. fu r a h g tillgåg ri rv rr v o tö T S s äu ystm. Svsk is rg li g sktorv.s b v i s ra r va ch till ifo@ a jl Braschfö ållbart torvbruk o a ihmska rå m r ll h ka d sktorv.s fyllr i tt s o ti forma För mr i Foto: ScaPat Braschförig 12 Braschförig Svsk Torv / r