Hållbart. Positiv livsstil utan droger Snart är det dags att utse #1/APR/2009. Informationsbrev. från Centrum. för folkhälsa och miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbart. Positiv livsstil utan droger Snart är det dags att utse #1/APR/2009. Informationsbrev. från Centrum. för folkhälsa och miljö"

Transkript

1 Hållbart #1/APR/2009 Informationsbrev Positiv livsstil utan droger Snart är det dags att utse bästa n i satsningen Drogfri.nu. Många förväntansfulla elever väntar spänt på resultatet. Det är Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Lions som tillsammans med kommunerna vill stimulera eleverna i årskurs 6 till en positiv livsstil utan droger. En samverkan till gagn för de unga skåningarna, i linje med en stor del av folkhälso t. Det finns mycket att vinna på att tidigt lägga grunden för goda levnadsvanor. Eftersom det finns ett tydligt samband mellan hälsa och lärande, utgör skolan en unik miljö för att påverka elevernas hälsa och deras framtida val av levnadsvanor. Alkohol och droger är en viktig del i konceptet Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne. Missbruk och bruk av alkohol, narkotika och tobak leder till många sjukdomar och till stort mänskligt lidande. Dessutom kostar detta det svenska samhället åtskilliga miljarder varje år. En mycket allvarlig och tydlig konsekvens av alkohol och drogmissbruk återspeglas i trafikskadestatistiken. I kategorin döda och svårt skadade i polisrapporterade olyckor i trafiken toppar yngre män, år. Det är i denna ålderskategori som det är vanligast att föraren varit påverkad av alkohol och droger. Det är nödvändigt för alla oss aktörer, som på olika sätt är involverade i folkhälsot, att ytterligare vässa vårt främjande och förebyggande, så att från Centrum för folkhälsa och miljö vi når de unga tidigt med målgruppsrelaterade insatser som berör. Först då kan vi främja ett hälsosamt beteende eller förändra ett destruktivt beteende. Skånes geografiska läge och det växande utbytet i Öresundsområdet innebär mycket positivt i många avseenden, men i drogsammanhang innebär läget att tillgången på lättåtkomlig alkohol och narkotika är större än i landet i övrigt. Lättåtkomligt särskilt för de unga. Samverkansgruppen mot droger, som bygger på samverkan mellan Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Malmö stad, Vägverket, Kriminalvården, Polisen samt Tullverket, har i uppdrag att stödja och stimulera samordning och mobilisering av det främjande och förebyggande t i Skåne och inriktar mycket av sitt gemensamma på unga i riskzon, inte minst relaterat till Skånes utsatta läge. Klimatförändringarna är gränslösa, men medför olika konsekvenser på olika håll i världen. Läs om Klimatberedningens ordförande Lotta Hedströms visioner i klimatt i Skåne. Sist men inte minst. Ett positivt samband mellan hälsa och ekonomisk framgång har konstaterats i flera internationella rapporter och att det finns starka ekonomiska skäl att investera i befolkningens hälsa för att stärka tillväxten. Läs mer på sidan 7. Margareta Dahlén Nord Folkhälsodirektör, chef för Centrum för folkhälsa och miljö

2 Regionens hälsosamtal ökar kraftigt Drogvaneundersökningen bland Skånes ungdomar ger en bild över drogvanor och utvecklingen över tid. Undersökningar har genomförts i de flesta kommuner sedan Drogvaneundersökning i 22 av Skånes kommuner I 22 av Skånes 33 kommuner och i två gymnasieförbund, genomfördes i veckorna drogvaneundersökningar i åk 6, 9 och/eller åk 2 på gymnasiet. De flesta har valt att undersöka drogvanorna i årskurs 9. Drogvaneundersökning 09 möjliggörs genom ett sam mellan Region Skåne, genom Centrum för folkhälsa & miljö, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning, CAN, som ombesörjer utskicket av enkäten. Drogvaneundersökningar har genomförts vartannat år i de flesta av de skånska kommunerna sedan Resultaten utgör ett viktigt underlag för politiska beslut och för det förebyggande och främjande t. Undersökningarna ger en bild av drogvanor och utvecklingen över tid. De kan visa vilka förebyggande åtgärder som gett effekt och vilka som varit mindre framgångsrika och som kanske kan plockas bort, säger Patrik Runesson, Kommunförbundets Skånes samordnare för drogfrågor och ansvarig för undersökningarna. Det blir allt viktigare att följa och jämföra utvecklingen i regionen som helhet eftersom allt fler ungdomar går i skola och har aktiviteter i andra kommuner. Drogvaneundersökningen innehåller frågor om konsumtionsmönster, beteende och attityder. I årskurs 6 är frågorna mest inriktade på det senare. Det kan till exempel gälla skoltrivsel och Patrik Runesson. resultat i rapport Socialmedicinska enheten vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö har uppdraget att analysera resultaten från undersökningen. De kommer att presenteras i rapportform för varje kommun respektive gymnasieorganisation, med statistik, nyckeltal och en presentation av samband och skydds- och riskfaktorer. Viss koppling kommer också att göras med resultaten från Folkhälsoenkät Kostnaden per enkät för: Åk 6 25 kr Åk 9 och åk 2 gymnasiet 38 kr Malmö, Lund och Helsingborg gör egna undersökningar. skolk, föräldrars bjudvanor osv. Riskfaktorer och skyddsfaktorer vaskas fram. Nytt för i år är att undersökningen också innehåller frågor om spelvanor. En rapport från Folkhälsoinstitutet visar att det drogförebyggande t har ökat i Sveriges kommuner. En förhoppning Patrik Runesson har, är att det ska bli ett bättre helhetsperspektiv i insatserna och mer samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och föreningsliv. Det handlar om hur vi kan få ungdomarna att må bra och därmed minska risken för ett beteende som leder till negativa konsekvenser, både för dem själva, deras familj och för samhället. Vi måste jobba på alla nivåer, individuellt, på gruppnivå och generellt i samhället. Representanter från regionen, länsstyrelsen och Kommun förbundet ingår i arbetsgruppen bakom drogvaneundersökningen tillsammans med representanter från några kommuner. kontakt: patrik runesson, kommunförbundet skåne Telefon: ann-christine lundkvist centrum för folkhälsa & miljö telefon: Några av förra årets deltagare i Drogfri.nu De kom från Kyrkskolan och Roslättskolan i Svedala kommun. Foto: Johan Bävman. Ung utan droger Region Skåne, genom Centrum för folkhälsa och miljö, driver tillsammans med Kommunförbundet Skåne och Lions det drogförebyggande projektet Drogfri.nu. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för unga att avstå droger och välja en positiv livsstil. I dagarna får några bland de skånska sjätteklassare som deltagit , och kronor för sina n. Satsningen genomförs inom ramen för processen Hälsofrämjande skolutveckling som i sin tur är ett led i den regionala Samverkar för att motverka Den 6 maj hålls ett seminarium i Malmö om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen, dvs tillfällen då ungdomar av tradition dricker mycket alkohol. Arrangörer är Samverkan mot droger. Vad är samverkan och vilka är framgångsfaktorerna, är frågor som kommer att diskuteras. Bl a kommer Klippans kommun, Malmö stad och Polismyndigheten att dela med sig av sina erfarenheter. Mer information: strategin för bättre folkhälsa i Skåne och en överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Lions. Region Skåne och Lionsdistriktet svarar gemensamt för prissummorna. Mer information: kontakt: Ann-Christine Lundqvist Centrum för folkkhälsa & miljö: telefon: Ingela Sjöberg Kommunförbundet Skåne telefon: Rune Esbjörnsson Lions telefon: CAN har drygt 40 organisationer som medlemmar, bland andra ABF, IOGT-NTO, Riksidrottsförbundet, Rädda Barnen och TCO. CAN tar inte ställning i alkohol- och narkotika politiska frågor. I alla län finns CAN:s länsombud som arbetar drogförebyggande på regional nivå. De har god kännedom om situationen i Hälso- och sjukvården i Region Skåne är viktig i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsot. Med sina breda kontaktytor och höga förtroendekapital kan man tidigt upptäcka risker och informera och motivera patienter till att förändra sina levnadsvanor. Samtal om hälsa tar tid och resurser. Region Skåne har därför infört en särskild ersättning för sjukhusen. Sedan ersättningen infördes för snart ett år sedan har antalet hälsosamtal på sjukhusen ökat kraftigt. Tanken är att ersättningsmodellen så småningom ska utvecklas och att ersättningen ska kopplas till en åtgärd, exempelvis ett utskrivet FaR-recept eller en remiss till tobaksavvänjning. Parallellt med ersättningen för hälsosamtal genomför Centrum för Folkhälsa och miljö en utbildningssatsning på motiverande samtal för medarbetare från sjukhusen. Motiverande samtal är en metod som främst används för att hjälpa individer att ändra Här är CAN:s länsombud Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har till uppgift att sprida information om alkohol och andra droger. sina respektive län och många kontakter för det drogförebyggande t. De ger råd och upplysningar till organisationer, institutioner och allmänhet. De medverkar också vid kurser, konferenser, mässor och utställningar. Dessutom har de kontakt med lokala och regionala massmedier, länsorgan, kommunala organ m m. Länsombud i Skåne är: livsstil, att skapa intresse för och att hitta den egna motivationen till en förändring. (Primärvårdens medarbetare har möjlighet att utbilda sig via det statliga Riskbruks projektet.) Under 2009 hålls många kurser och inspirationsföre läsningar i motiverande samtal i olika delar av Skåne. Läs mer om t med hälsoinriktad hälso- och sjukvård på inriktadvard Kontakt: Ellinor Bengtsson, Centrum för folkhälsa & miljö telefon: Ann-Christine Lundkvist Region Skåne Tel Patrik Runesson Staffanstorps kommun Tel Ulf ljungberg Malmö stad Tel Jenny Neikell Länsstyrelsen Skåne Tel

3 Antalet dagligrökare minskar Resultaten från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor 2008 har redovisats vad gäller levnadsvanor. De visar bland annat att antalet dagliga rökare minskat med personer de senaste fem åren. Minskningen noteras i alla samhällsgrupper. Fler kvinnor än män röker dagligen men andelen har minskat med fem procentenheter mellan 2004 och Andelen män som röker dagligen har minskat med två procentenheter under samma period. Det är vanligare bland män i Skåne att röka dagligen än bland män i övriga Sverige. När det gäller bruk av alkohol är det vanligare med ett riskfyllt drickande bland män än bland kvinnor. Riskabla spelvanor är vanligare bland män än bland kvinnor, framför allt bland utlandsfödda män. Flest kvinnor med riskabla spel vanor återfinns i åldergruppen år. Totalt har svenskar till frågats om sina levnadsvanor i 2008 års undersökning. Projektbidrag till frivilligorganisationer Frivilligorganisationernas är en viktig del av t mot droger, kriminalitet och utanförskap. Insatserna har bidragit till en utveckling och samhällets kunskaper om att motverka drogmissbruk har ökat. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att fördela 15 miljoner kronor till frivilligorganisationers drogförebyggande verksamhet Ansökan till Socialstyrelsen senast 17 april 2009.www.socialstyrelsen.se Region Skåne lämnar sedan flera år tillbaka bidrag till en rad olika frivilligorganisationer. Att begränsa tillgången på alkohol, tobak och droger är ett av de mest effektfulla sätten att förebygga bruk och missbruk hos unga. Effektivare med samordnare Ungefär två tredjedelar av de skånska kommunerna har idag en tjänst med uttalat samordningsansvar för kommunens alkohol-, narkotika- och tobaks- (ANT) förebyggande, så kallade drogförebyggande samordnare. Stora nationella satsningar inom det ANT-förebyggande området under 2000-talet har gett kommunerna möjlighet att söka statsbidrag för att tillsätta samordnartjänster. Syftet med en samordnartjänst är främst att arbeta strategiskt och att samordna och utveckla kommunens ANT-förebyggande inom olika arenor, exempelvis skola och fritid. Bäst effekt Aktuell forskning visar att bäst effekt i t mot alkohol, narkotika och tobak uppnås genom en kombination av tillgänglighets- och efterfrågebegränsande insatser som riktar sig mot hela befolkningen. Det kan exempelvis handla om att begränsa tillgängligheten till alkohol, narkotika och tobak genom kommunens tillsyn och polisens, samt att stärka skyddsfaktorer kring barn och ungdomar. Även om fokus ligger på ANTförebyggande insatser, arbetar många samordnare i ett bredare folkhälsoperspektiv. Social och emotionell träning för elever i skolan, fortbildning av lärare i konsten att skapa ett gott klassrumsklimat som gynnar lärande, samt erbjudande om föräldrastöd, ger inte bara positiv effekt på konsumtionen av alkohol, narkotika och tobak. Insatser av den här typen bidrar också till att skapa generella förutsättningar för ett gott liv för individen och en god folkhälsa. Nätverk Länsstyrelsen i Skåne län har sedan 2008 regeringens uppdrag att samordna det alkohol-, narkotika- och tobaksförebyggande t i länet och t drivs av länssamordnarna Annie Stråhlén och Jenny Neikell. Fyra gånger om året sammankallar länssamordnarna ett nätverk av kommunala drogförebyggande samordnare. Syftet med nätverket är att diskutera aktuella frågor, ta del av ny forskning och kunskap, utbyta erfarenheter och planera olika gemensamma insatser. Vid ett par tillfällen har nätverket för drogförebyggande samordnare sammanförts med Region Skånes och Kommunförbundet Skånes nätverk för kommunala folkhälsosamordnare. Anledningen är att nätverken påtalat ett behov av ett forum för samverkan mellan olika kompetenser inom folkhälsoområdet, utifrån ett helhetsperspektiv. kontakt: länssamordnare Jenny Neikell Annie Stråhlén , Länsstyrelsen Skåne. Trelleborgs kommun: Ovanligare att ungdomar smakar alkohol hemma Specialinsatser inför studentavslutningen, drogvaneenkäter till skolelever, information till föräldrarna, bra relation till medier och polis, och bra kommunikation mellan olika instanser i kommunen. Trelleborgs kommun satsar på drogpreventivt. Att kommunen gjort tjänsten som tidigare finansierades med statliga anslag permanent, visar att t bedöms vara viktigt. Dessutom finns jag organisatoriskt direkt under Kommunstyrelsen. Min tjänst är kommunövergripande och jag har mycket kontakt med skolförvaltningen, socialförvaltningen och miljöoch hälsoförvaltningen, och med polis och press, berättar folkhälsopedagog Karin Jeppsson som arbetat som alkoholoch drogförebyggande samordnare i kommunen sedan Just nu håller hon bland annat på med ett projekt om rökfri arbetstid för de kommunanställda ( gäller fr o m 1 juli i år), i sam med folkhälsosamordnaren, kommunstyrelsen och personalavdelningen. I projektet ingår informationsträffar och rökavvänjning via Previa. Frågan är väl förankrad i kommunledningen, och har en viktig förebildsaspekt, men meningarna bland de anställda är delade. Trelleborg är en inrökt stad, 22 procent av invånarna röker, att jämföra med rikssnittet på 15 procent och grannkommunen Vellinges 13 procent. Karin Jeppsson. Stå emot En viktig del i mitt är föräldrainformation. Fem år i rad har vi skickat hem foldern Stå emot till samtliga sexors föräldrar. Deras barn är på väg upp i tonåren och det är en bra föräldragrupp att nå. Den följs upp med föräldramöten där jag informerar om tobak och alkohol, vad man som förälder kan göra för att förebygga, och berättar om resultatet av kommunens drogvaneundersökningar bland ungdomar. Responsen från föräldrarna är väldigt god, vid mötena får de också tillfälle att prata med varandra och knyta kontakter. Drogvanor undersöks Kommunen gör regelbundna drogvaneenkäter vartannat år sedan 1999, hos niorna och åk 2 i gymnasiet. Många i den senaste undersökningen säger att de aldrig blir bjudna på alkohol hemma för varje år som alkoholdebuten skjuts upp, desto bättre är det. En ung kropp har lättare att bli beroende. Resultatet varierar från år till år, vid senaste undersökningen hade alkoholkonsumtionen hos killarna gått ner, men upp hos tjejerna. Tobakskonsumtionen hade sjunkit generellt. De flesta ungdomar är väldigt negativa till narkotika, samtidigt har 17 procent av gymnasietjejerna testat, och 13 procent av killarna, främst hasch. I högstadiet åk 9 har det minskat bland tjejerna och ökat bland killarna. Många föräldrar är räddast för narkotikan. Är man berusad är dock risken större att man testar något annat. Narkotikapolisen är med på en del möten och informerar bland annat om konsekvenserna av narkotikainnehav svårare att få körkort, bostad och. Foldern Stå Emot skickas till föräldrar till barn i årskurs 6. Skolaslutning Vi satsar mycket inför studentavslutning, lussevaka och liknande. Skolledningen har utökat sin information om vad som gäller att det inte är OK att komma till skolan och ha druckit. Vi informerar eleverna i aulan, press, polis och skolledning, och har fått med oss studentkommittén och närpolis, det förekommer en del beslag av alkohol på stan och vi berättar vad som händer om man kallas som vittne till langning. Halvtimmesfilmen Festmetoden visas för avgångseleverna på gymnasiet och skildrar hur man dricker på ett smartare sätt att själv se till att man har koll, dricka varannan vatten, och sluta när det är som roligast. Det är inte aja-baja-propaganda och jag tror att ungdomarna tar till sig innehållet. Efteråt diskuterar eleverna filmen tillsammans med sin mentor. Man har gjort de här insatserna tre år i rad och skolledningen och polisen tycker att festandet under studenten lugnat ner sig. Lärarna har en viktig uppgift, att de är med och syns under avslutningsveckan, och sätter gränser när det går för långt. Provköp av tobak En annan insats är provköp av tobak på stan, ungdomar som fyllt arton får i uppgift att gå ut på stan och köpa tobak, och kollar vilka butiker som ber om legitimation. De butiker som sköter sig kan få sina namn publicerade i tidningen. Provinköp görs även av folköl, i sam med socialförvaltningen och närpolisen. Man får ha mycket tålamod när det gäller förebyggande, det går i kringelikrokar fram till målet. Det är positivt med minskningen av killarnas alkoholkonsumtion, och att det blivit ovanligare att ungdomarna fått smaka alkohol hemma, där har budskapet gått fram, skillnaden är tydlig. För mig handlar t mycket om att bygga relationer med dem jag samarbetar med, och det kan vara enklare i en stad av den här storleken, man vet vem man ska kontakta. text: CAROLINE ALESMARK Alkohol- och drog före Byggande samordnare mer information: Tjänsten har sedan 2003 finansierats med statliga anslag menfr o m 1 januari är Karin Jeppsson tillsvidareanställd.trelleborgs kommun har runt ungdomar mellan 13 och 18 år, fem kommunala högstadieskolor, en friskola och en stor gymnasieskola Söderslättsgymnasiet.

4 Region Skånes klimatberedning: konkreta förslag för minskad klimatpåverkan Det är en stor utmaning. Hotet om kraftiga klimatförändringar orsakade av människans utsläpp av växthusgaser är kanske det största miljöproblem som mänskligheten ställts inför. Vi i Skåne måste ta vårt ansvar men samtidigt innebär lösningarna på problemen också en utvecklingspotential för Skånes regionala utveckling, säger Lotta Hedström (mp), ordförande i Region Skånes klimatberedning. Beredningen består av tio politiker (en från varje parti i regionfullmäktige samt två från Kommunförbundet Skåne). Uppdraget är att föreslå konkreta åtgärder för hur Skåne på både lång och kort sikt ska minska utsläppen av växthusgaser, samt hur vi ska anpassa oss till klimatförändringarna. I mitten av mars presenterade klimatberedningen sin stora projektinventering 4000 genomförda eller planerade klimatåtgärder i Skåne har kartlagts för att få en bild över vad som redan görs inom området. Vi kan direkt konstatera att det genomförs väldigt många åtgärder runt om i landskapet och att det finns många entusiastiska människor som arbetar med frågorna, säger Anders Nylander, sakkunnig i Klimatberedningen. Projektinventeringen visar att de största utsläppen av växthusgaser kommer från energiförsörjning och transporter. Samtidigt är det också inom dessa områden som flest åtgärder har satts in till exempel byggs fjärrvärmenäten ut, hälften av all svensk vindkraftsel produceras i Skåne och här finns mycket goda förutsättningar för att fortsätta utveckla produktionen av biogas. Däremot är delar av jordbruket eftersatta områden bland klimatåtgärderna. ledande region Det krävs oerhört mycket mer för att vi i Skåne ska kunna bidra till att uppfylla målet att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent eller mer till 2020, säger Anders Nylander. Hur detta ska se ut och vilka områden som är viktigast att satsa på håller klimatberedningen nu på att arbeta fram. Till sin hjälp har man haft olika dialogforum, bland annat ett tiotal grupper med experter inom till exempel hälsa, markanvändning och jordbruk som under ett års tid träffats och skrivit rapporter inom sina olika områden. Man har konstaterat starka samband mellan klimatförändringar och folkhälsa, t ex när det gäller vattenförsörjning och smittspridning. Klimatberedningen har även genomfört medborgarsamtal och träffat forskare. Nästa stora händelse är den 20 april då representanter från bland annat kommuner, organisationer och näringsliv bjuds in till en stor aktörsdialog för att få möjlighet att direkt påverka, kommentera och göra inspel till ett utkast av klimatberedningens slutrapport. Den ska presenteras senast oktober Vår vision är att Skåne ska bli en ledande region i Europa inom klimatt! Det ska vi föra fram i samband med klimattoppmötet COP 15 i december i Köpenhamn, säger Lotta Hedström. text: tove ZellMan kontakt: Stig persson, region SkåneS klimatberedning telefon: först i sverige SomförstaochhittillsendaregionalapolitiskaorganisationiSverige tillsatteregionskåne2007enklimatberedningbeståendeavtiopolitiker(enfrånvarjepartiiregionfullmäktigesamttvåfrånkommunförbundetskåne).klimatberedningens uppdragärattföreslåkonkretaåtgärderförhurskånepåbådelångoch kortsiktskaminskautsläppenav växthusgaser,samthurviskaanpassaosstillklimatförändringarna.arbetetärnuinneienintensivperiod ochklimatberedningenskapresenterasinrapportislutetavvåren grader VARmARe i skåne EUharsommålattväxthuseffektenintefårbidratillattdenglobala temperaturenökarmedmerän 2grader.FörattbidratillattnådettamålbehöverviiSverigeminska utsläppenavväxthusgasermed40 procenttillår2020(jämförtmed 1990årsnivåer).Tillår2050 måstevihaminskatutsläppenmed 75 90procent.Englobaltemperaturhöjningpå2gradermotsvarar enligtforskaresberäkningarenhöjningmed5graderiskåne.denna klimatförändringkommerattinnebärabådepositivaochnegativa konsekvenserförossiskåne.de positivaärmindreriskförköldskador.denegativaövervägerochhar framföralltattgöramedhögatemperaturer,storanederbördsmängder, längretorrperioderochökadsmittspridning. kreativa arbetsplatser gynnar hälsa I överenskommelsen mellan Region Skåne och Folkhälsoinstitutet, FHI, ingår ett samarbetsprojekt med flera andra regioner Folkhälsa för regional utveckling. Region Skåne är projektägare. Med projektet vill man tydligare visa på de dubbelriktade sambanden mellan folkhälsa och regional utveckling. God folkhälsa = bättre hållbar regional utveckling och bra hållbar regional utveckling = bättre folkhälsa. Efter den två år långa projekttiden ska olika samhällsaktörer kunna hämta kunskap om hur hälsa och ekonomisk tillväxt hänger samman samt utveckla befintliga och ta fram nya metoder för hur man kan arbeta för att de båda perspektiven bättre skall kunna stärka varandra. De olika samhällsaktörerna är t ex kommuner, regioner, högskolor och universitet. kreativa arbetsplatser gynnar hälsa Inom ramen för projektet driver deltagande regioner varsitt fristående fördjupningsprojekt. Region Skånes fördjupningsprojekt heter Hälsofrämjande och kreativa arbetsplatser sunda kreativa Öresund och drivs av Centrum för folkhälsa och miljö. Idag måste vi utveckla beredskap för att ständigt möta förändringar och nya utmaningar i arbetslivet. Forskningen visar på samband mellan å ena sidan innovativa och kreativa arbetsplatser och å den andra upplevelse av välbefinnande och god hälsa. Frågan som den första delen av projektet ska ge svar på är hur lokala aktörer som kommuner, landsting och utbildningsväsendet kan bidra till att utveckla sunda och kreativa arbetsplatser. Vilka förutsättningar krävs för att de ska engagera sig i frågan, vilka insatser behövs och är möjliga att vidta inom Öresundsregionen som helhet? Andra delen av projektet ska lägga grunden för ett mer omfattande för att stimulera arbetsplatserna i regionen att arbeta för mer hållbara miljöer som även gynnar hälsa, kreativitet och innovationer. kontakt: tommy aspegren CentruM för folkhälsa&miljö Vilka samband finns mellan folkhälsa och regional tillväxt? Samverkan Statens folkhälsoinstitut och Region Skåne En överenskommelse om samverkan har gjorts mellan Region Skåne genom Centrum för folkhälsa och miljö, och Folkhälsoinstitutet, FHI. Syftet är att öka kunskapen om hälsans betydelse för regional utveckling och ekonomisk tillväxt. Samverkan ska medverka till framtagandet av ny kunskap inom området och till att nya strategiska arbetssätt utvecklas. Till exempel kan samverkan ske när det gäller aktualisering och förankring av det regionala utvecklingsprogrammet samt utveckling av mått och indikatorer när det gäller uppföljning av hälsa /folkhälsa och tillväxt. Vidare ska man samverka kring hälsofrämjande och innovativa arbetsplatssatsningar samt följa sambandet hälsa och ekonomisk tillväxt i anslutning till ett projekt i Landskrona kommun. Det regionala folkhälsot på områden som Hälsosamt åldrande och hälsokonsekvensbedömningar ingår också i samverkan. Relationerna mellan nationella, regionala och lokala aktörer och hur dessa kan vidareutvecklas intresserar också. FHI följer även t med revideringen av Skånes folkhälsostrategi vilket sker i nära samverkan med alla berörda. Överenskommelsen omfattar också utveckling av arbetsformer och metoder inom området Hälsofrämjande hälso och sjukvård. Institutet och regionen arrangerar gemensamt den nationella konferensen Sjukvård och hälsa går det ihop? Program finns på folkhalsa under konferenser & arrangemang. samarbetsprojekt IdetnationellasamarbetsprojektetingårförutomRegionSkåne,ocksåVästraGötaland,RegionförbundetUppsala,RegionförbundetHalland,Jämtlandslänslandsting,FHI, SKLochNutec. Arbetsplatser som är kreativa och innovativa är också mest hälsosamma och därmed också mest produktiva.

5 Folkhälsoberedningen och FHI satsar mot spelberoende Region Skåne måste finna samverkansformer med andra samhällsaktörer för att förebygga problematiken med det ökande spelandet, framför allt på nätet. Därför har vi tagit initiativ till en överenskommelse om samverkan med Spelberoendes förening i Malmö, säger Anders Åkesson (mp), ordförande i folkhälsoberedningen. Regionstyrelsen beslutade den 18 december att ge Spelberoendes förening kronor i anslag till projektet Korten på bordet. Också Statens folkhälsoinstitut bidrar med pengar till projektet, kronor. Spelberoendes förening i Malmö har stora erfarenheter och kan utgöra en stödfunktion för att nå ut med information, utbildning och stöd för drabbade och lindra de negativa effekterna som spel med pengar på nätet för med sig. Ordförande Niklas Grahn menar att det är viktigt att konkreta insatser görs. Föreningen har sett en tydlig tendens att de som söker sig till dem för att få hjälp blir allt yngre, ibland år och de har spelat bort stora summor pengar. Ett sätt att förebygga är genom informationsinsatser. Bland annat erbjuds universitet och högskolor i Skåne utbildning och information genom projektet som fått namnet Korten på bordet. Se artikel härintill. mer information: Porträttet / Mikael Nilsson Mikael Nilsson är 41 år och bosatt i Arlöv. Han är uppvuxen på Möllan i Malmö och arbetar numera ett stenkast därifrån, på Spelberoendes förening i Malmö i Folkets Hus. Han började spela som femtonåring, men är nu spelfri sedan fem år tillbaka. Det viktigaste av allt för honom är det återknutna vardagsbandet till barnen. Mikael har försörjt sig på många olika saker som väktare, i vården och som kock. För honom handlar t i Spelberoendes förening i Malmö om möjligheten att möta och hjälpa människor, att fungera som krycka under en tid Detta visste du inte om Mikael Nilsson: Trodde inte på Gud tidigare men är numera frälst. Mikael visar vägen tillbaka Det handlar om att se under ytan. Det kanske inte är just spelberoendet en människa kommer och ber om hjälp med. Det kan yttra sig som dålig ekonomi, problem med studierna eller sömnsvårigheter i stället. Medan det egentliga problemet är spelandet, säger Mikael Nilsson. Spelandet ökar drastiskt inte minst på nätet och kryper allt längre ner i åldrarna. Tretton rätt ger respekt, att förlora drar ner självkänslan. Spelberoendes förening i Malmö är en religiöst och politiskt obunden kamratstödjarförening för spelberoende och deras anhöriga ansluten till Spelberoendes Riksförbund. Fokus på studenter Föreningen har nyligen fått kronor från Region Skåne och från Statens Folkhälsoinstitut för att driva Korten på bordet, ett utbildnings- och informationsprojekt som riktar sig till högskolor och universitet, men även till gymnasieskolor. Vi ska arbeta speciellt mot studentvärlden, hjälpa personalen när det gäller de här frågorna, och informera bland studenter om spelberoende. Spelar du så spelar du för det du har, det beror inte på hur mycket eller lite pengar du har. Det senaste året har vi märkt en tydlig trend de som söker sig till oss är yngre och har fastnat via internetpoker eller andra nätspel. Många har på kort tid blivit skuldsatta och spelandet har förstört deras studier. De riskerar att hamna i kronofogdens register, har tagit SMS-lån för att finansiera sitt spelande, och mår fysiskt och psykiskt dåligt, berättar Mikael Nilsson, som är en av två anställda på föreningen. Personalen på studenthälsan vid universitet och högskolor vet inte riktigt hur de ska hantera problemet och det är här projektet kommer in. Tanken är att möta behovet genom att utbilda berörd personal kuratorer, sjuksköterskor och studievägledare. Ofta har spelberoendet inte hunnit gå lika långt hos en student, även om de ekonomiska konsekvenserna kan vara lika stora. Korten på bordet kommer även att medverka i olika sociala sammanhang som vid terminsstart, på kårens informationsträffar och annat. Det handlar inte om skrämselpropaganda utan saklig information om riskerna och om möjlighet att få hjälp, både som spelare och som anhörig. Jag har själv pluggat och många av dem som borde sitta och skriva A- och B-uppsatser satt och spelade nätpoker i stället människan har en benägenhet att ägna sig åt det som är roligare. Personalen måste vara uppmärksam på de signaler som sänds ut, många förnekar spelproblem och söker hjälp för något annat. Det är lätt att sluta spela men svårt att låta bli att börja igen. Mikael Nilssons problem med spelberoende gick det så långt som till ett självmordsförsök. Kontakten med föreningen blev hans räddning. Han började spela på trav redan som femtonåring atmosfären på Jägersro, folklivet och spänningen lockade. I början spelade jag för de pengar jag hade. Efter lumpen började jag jobba, träffade en tjej, skaffade barn och spelade för kanske 300 i veckan. Men efter att ha vunnit oerhört mycket pengar drogs det hela igång. Jag började jaga kicken och hade snart ställt hela familjens ekonomi på spel, min flickvän hade inte en susning. Jag lånade pengar för att hålla min livslögn flytande, spelade på svartklubb och blev skyldig pengar. Tills sist raserades både familjeliv och ekonomi. Efter att ha varit på djupaste botten, lyckades han ta sig upp, och ägnar sig numera åt att, med hjälp av sin egen erfarenhet, hjälpa andra. Till Spelberoendes förening i Malmö kan vem som helst komma, man måste dock vara myndig men kan vara anonym om man vill. Den 27 mars hölls en upptaktsträff kring Korten på bordet på Malmö Högskola. Text och foto: CAROLINE ALESMARK Hållbart ges ut av Centrum för folkhälsa och miljö, Regionhuset, Baravägen 1, LUND. Region Skåne och vänder sig till dig som har ett intresse av folkhälsooch miljö frågor i Skåne genom ditt eller genom ett föreningsengagemang. Ansvarig utgivare: Margareta Dahlén Nord. Redaktör: Ingela Davidsson, ingela Grafisk form: Giv Akt AB. Hör gärna av dig till redaktören med synpunkter och idéer. Informationsbreven hittar du också på Vill du ha Hållbart? Mejla din adress till

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Alkohol- och drogförebyggande arbete i Jönköpings län 2009-2014

Alkohol- och drogförebyggande arbete i Jönköpings län 2009-2014 Alkohol- och drogförebyggande arbete i Jönköpings län 2009-2014 Detta dokument är en sammanfattning av Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014. Du kan läsa

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER

HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER Umeå kommuns för- och grundskola Område unga Dokumentnamn: Handlingsplan mot tobak, alkohol och droger Umeå kommuns för-och grundskola Dokumentansvarig: Dokumentdatum:

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

En drogfri miljö. för barn och unga

En drogfri miljö. för barn och unga En drogfri miljö för barn och unga Denna skrift beskriver vad som gäller kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och överdrivet spelande för grund- och grundsärskolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan 2010 Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2006-05-24 med årlig revidering Reviderat av barn- och utbildningsnämnden den 20 juni 2010 Framtagna

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län.

HANDLINGSPLAN 2014. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län. HANDLINGSPLAN 2014 1 Förkortningar: VOF Vård och omsorgsförvaltningen, Individ och familjeomsorgen, (enhet inom VOF), HSLHälso

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30. Stefan Trönnhagen

Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30. Stefan Trönnhagen NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (13) Sida Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30 ande Monica Olsson (s) Kajsa Gladh (m) Sig-Britt

Läs mer

PROTOKOLL. Datum: 2009-09-22. Landstingshuset. konferensrum Dr Prag. Hus 2 Plan 2. 2009-09-22 kl. 09:00-15:00. Eva-Britt-Jonsson Kajsa Larsson

PROTOKOLL. Datum: 2009-09-22. Landstingshuset. konferensrum Dr Prag. Hus 2 Plan 2. 2009-09-22 kl. 09:00-15:00. Eva-Britt-Jonsson Kajsa Larsson Ungdomsråd Tid och plats för Sammanträdet Beslutande Landstingshuset. konferensrum Dr Prag. Hus 2 Plan 2. 2009-09-22 kl. 09:00-15:00 Marielle Nordström Eva-Britt-Jonsson Kajsa Larsson Meeri Brandum Granqvist

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Beställarkontor Vård Göran Rådö

Beställarkontor Vård Göran Rådö 1 Centrum för Alkohol- och Drogprevention 04 09 22 Beställarkontor Vård Göran Rådö Centrum för Alkohol- och Drogpreventions yttrande med anledning av Begäran om synpunkter på de nationella alkohol- och

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika Vuxenförvaltningen 1(6) Datum 2007-03-30 Handläggare Er Referens Vår Referens Claes Zachrison dnr 2006/131 016 6001 Förvaltningsutredare Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika

Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika Gymnasieskola November 2003 (Reviderad juni 2006) Inledning Skolan har ett ansvar att motverka tobaksbruk, alkohol- och narkotikamissbruk bland elever

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN Fastställd av Kommunfullmäktige i Habo kommun 2009-01-29 3 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida INLEDNING 3 GRAVIDITET/ AMNING 4 UNGDOMSTIDEN 5 IDROTTEN 7 TRAFIKEN 7 2 Drogpolitisktprogram

Läs mer

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström Rapport 2001:1 Drogvaneundersökning 2001 Fotomontage: Martin Ekström Drogvanor hos unga Resultatet av en enkätundersökning i årskurs 9 samt gymnasiets andra årskurs i Lund 2001. Samordningsgruppen för

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2006-08-31 Alkohol är en socialt etablerad dryck som det stora flertalet konsumerar med måtta, och har glädje av. Vi måste

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Verksamhetsområde Social utveckling

Verksamhetsområde Social utveckling Trestad 2 2012-2014 Fokus: Cannabis Dubbla målgrupper, ungdomar och vuxna nära ungdomar (föräldrar, professionella, föreningar) Utgår från storstädernas förutsättningar och från det som görs idag Verksamhetsnära

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt. program

Alkohol- och drogpolitiskt. program Alkohol- och drogpolitiskt program Haparanda Stad Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-21, 5 INNEHÅLL Sida 1. AKTUELL SITUATION SVERIGE 1 Den nationella handlingsplanen Den kommunala handlingsplanen 2.

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) J. 5 ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM I LOMMA KOMMUN Definition I vardagslivet är begreppet drog mångtydigt. Det är därför viktigt att till en början bestämma hur begreppet skall

Läs mer

Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer

Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer Bakgrund Utifrån skolsköterskas hälsosamtal, LUPP-rapport samt Välfärdsbokslut 2013 så synliggörs behovet av en aktiv mobilisering mot droger i Kungälvs kommun. En

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Lokalt och regionalt arbete

Lokalt och regionalt arbete Lokalt och regionalt arbete Utsatta barn i Åtvidaberg Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna Bakgrund 2008 Det var svårt att rekrytera barn till BUS-grupperna Skolpersonal saknade

Läs mer