Hållbart. Positiv livsstil utan droger Snart är det dags att utse #1/APR/2009. Informationsbrev. från Centrum. för folkhälsa och miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbart. Positiv livsstil utan droger Snart är det dags att utse #1/APR/2009. Informationsbrev. från Centrum. för folkhälsa och miljö"

Transkript

1 Hållbart #1/APR/2009 Informationsbrev Positiv livsstil utan droger Snart är det dags att utse bästa n i satsningen Drogfri.nu. Många förväntansfulla elever väntar spänt på resultatet. Det är Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Lions som tillsammans med kommunerna vill stimulera eleverna i årskurs 6 till en positiv livsstil utan droger. En samverkan till gagn för de unga skåningarna, i linje med en stor del av folkhälso t. Det finns mycket att vinna på att tidigt lägga grunden för goda levnadsvanor. Eftersom det finns ett tydligt samband mellan hälsa och lärande, utgör skolan en unik miljö för att påverka elevernas hälsa och deras framtida val av levnadsvanor. Alkohol och droger är en viktig del i konceptet Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne. Missbruk och bruk av alkohol, narkotika och tobak leder till många sjukdomar och till stort mänskligt lidande. Dessutom kostar detta det svenska samhället åtskilliga miljarder varje år. En mycket allvarlig och tydlig konsekvens av alkohol och drogmissbruk återspeglas i trafikskadestatistiken. I kategorin döda och svårt skadade i polisrapporterade olyckor i trafiken toppar yngre män, år. Det är i denna ålderskategori som det är vanligast att föraren varit påverkad av alkohol och droger. Det är nödvändigt för alla oss aktörer, som på olika sätt är involverade i folkhälsot, att ytterligare vässa vårt främjande och förebyggande, så att från Centrum för folkhälsa och miljö vi når de unga tidigt med målgruppsrelaterade insatser som berör. Först då kan vi främja ett hälsosamt beteende eller förändra ett destruktivt beteende. Skånes geografiska läge och det växande utbytet i Öresundsområdet innebär mycket positivt i många avseenden, men i drogsammanhang innebär läget att tillgången på lättåtkomlig alkohol och narkotika är större än i landet i övrigt. Lättåtkomligt särskilt för de unga. Samverkansgruppen mot droger, som bygger på samverkan mellan Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Malmö stad, Vägverket, Kriminalvården, Polisen samt Tullverket, har i uppdrag att stödja och stimulera samordning och mobilisering av det främjande och förebyggande t i Skåne och inriktar mycket av sitt gemensamma på unga i riskzon, inte minst relaterat till Skånes utsatta läge. Klimatförändringarna är gränslösa, men medför olika konsekvenser på olika håll i världen. Läs om Klimatberedningens ordförande Lotta Hedströms visioner i klimatt i Skåne. Sist men inte minst. Ett positivt samband mellan hälsa och ekonomisk framgång har konstaterats i flera internationella rapporter och att det finns starka ekonomiska skäl att investera i befolkningens hälsa för att stärka tillväxten. Läs mer på sidan 7. Margareta Dahlén Nord Folkhälsodirektör, chef för Centrum för folkhälsa och miljö

2 Regionens hälsosamtal ökar kraftigt Drogvaneundersökningen bland Skånes ungdomar ger en bild över drogvanor och utvecklingen över tid. Undersökningar har genomförts i de flesta kommuner sedan Drogvaneundersökning i 22 av Skånes kommuner I 22 av Skånes 33 kommuner och i två gymnasieförbund, genomfördes i veckorna drogvaneundersökningar i åk 6, 9 och/eller åk 2 på gymnasiet. De flesta har valt att undersöka drogvanorna i årskurs 9. Drogvaneundersökning 09 möjliggörs genom ett sam mellan Region Skåne, genom Centrum för folkhälsa & miljö, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning, CAN, som ombesörjer utskicket av enkäten. Drogvaneundersökningar har genomförts vartannat år i de flesta av de skånska kommunerna sedan Resultaten utgör ett viktigt underlag för politiska beslut och för det förebyggande och främjande t. Undersökningarna ger en bild av drogvanor och utvecklingen över tid. De kan visa vilka förebyggande åtgärder som gett effekt och vilka som varit mindre framgångsrika och som kanske kan plockas bort, säger Patrik Runesson, Kommunförbundets Skånes samordnare för drogfrågor och ansvarig för undersökningarna. Det blir allt viktigare att följa och jämföra utvecklingen i regionen som helhet eftersom allt fler ungdomar går i skola och har aktiviteter i andra kommuner. Drogvaneundersökningen innehåller frågor om konsumtionsmönster, beteende och attityder. I årskurs 6 är frågorna mest inriktade på det senare. Det kan till exempel gälla skoltrivsel och Patrik Runesson. resultat i rapport Socialmedicinska enheten vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö har uppdraget att analysera resultaten från undersökningen. De kommer att presenteras i rapportform för varje kommun respektive gymnasieorganisation, med statistik, nyckeltal och en presentation av samband och skydds- och riskfaktorer. Viss koppling kommer också att göras med resultaten från Folkhälsoenkät Kostnaden per enkät för: Åk 6 25 kr Åk 9 och åk 2 gymnasiet 38 kr Malmö, Lund och Helsingborg gör egna undersökningar. skolk, föräldrars bjudvanor osv. Riskfaktorer och skyddsfaktorer vaskas fram. Nytt för i år är att undersökningen också innehåller frågor om spelvanor. En rapport från Folkhälsoinstitutet visar att det drogförebyggande t har ökat i Sveriges kommuner. En förhoppning Patrik Runesson har, är att det ska bli ett bättre helhetsperspektiv i insatserna och mer samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och föreningsliv. Det handlar om hur vi kan få ungdomarna att må bra och därmed minska risken för ett beteende som leder till negativa konsekvenser, både för dem själva, deras familj och för samhället. Vi måste jobba på alla nivåer, individuellt, på gruppnivå och generellt i samhället. Representanter från regionen, länsstyrelsen och Kommun förbundet ingår i arbetsgruppen bakom drogvaneundersökningen tillsammans med representanter från några kommuner. kontakt: patrik runesson, kommunförbundet skåne Telefon: ann-christine lundkvist centrum för folkhälsa & miljö telefon: Några av förra årets deltagare i Drogfri.nu De kom från Kyrkskolan och Roslättskolan i Svedala kommun. Foto: Johan Bävman. Ung utan droger Region Skåne, genom Centrum för folkhälsa och miljö, driver tillsammans med Kommunförbundet Skåne och Lions det drogförebyggande projektet Drogfri.nu. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för unga att avstå droger och välja en positiv livsstil. I dagarna får några bland de skånska sjätteklassare som deltagit , och kronor för sina n. Satsningen genomförs inom ramen för processen Hälsofrämjande skolutveckling som i sin tur är ett led i den regionala Samverkar för att motverka Den 6 maj hålls ett seminarium i Malmö om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen, dvs tillfällen då ungdomar av tradition dricker mycket alkohol. Arrangörer är Samverkan mot droger. Vad är samverkan och vilka är framgångsfaktorerna, är frågor som kommer att diskuteras. Bl a kommer Klippans kommun, Malmö stad och Polismyndigheten att dela med sig av sina erfarenheter. Mer information: strategin för bättre folkhälsa i Skåne och en överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Lions. Region Skåne och Lionsdistriktet svarar gemensamt för prissummorna. Mer information: kontakt: Ann-Christine Lundqvist Centrum för folkkhälsa & miljö: telefon: Ingela Sjöberg Kommunförbundet Skåne telefon: Rune Esbjörnsson Lions telefon: CAN har drygt 40 organisationer som medlemmar, bland andra ABF, IOGT-NTO, Riksidrottsförbundet, Rädda Barnen och TCO. CAN tar inte ställning i alkohol- och narkotika politiska frågor. I alla län finns CAN:s länsombud som arbetar drogförebyggande på regional nivå. De har god kännedom om situationen i Hälso- och sjukvården i Region Skåne är viktig i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsot. Med sina breda kontaktytor och höga förtroendekapital kan man tidigt upptäcka risker och informera och motivera patienter till att förändra sina levnadsvanor. Samtal om hälsa tar tid och resurser. Region Skåne har därför infört en särskild ersättning för sjukhusen. Sedan ersättningen infördes för snart ett år sedan har antalet hälsosamtal på sjukhusen ökat kraftigt. Tanken är att ersättningsmodellen så småningom ska utvecklas och att ersättningen ska kopplas till en åtgärd, exempelvis ett utskrivet FaR-recept eller en remiss till tobaksavvänjning. Parallellt med ersättningen för hälsosamtal genomför Centrum för Folkhälsa och miljö en utbildningssatsning på motiverande samtal för medarbetare från sjukhusen. Motiverande samtal är en metod som främst används för att hjälpa individer att ändra Här är CAN:s länsombud Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har till uppgift att sprida information om alkohol och andra droger. sina respektive län och många kontakter för det drogförebyggande t. De ger råd och upplysningar till organisationer, institutioner och allmänhet. De medverkar också vid kurser, konferenser, mässor och utställningar. Dessutom har de kontakt med lokala och regionala massmedier, länsorgan, kommunala organ m m. Länsombud i Skåne är: livsstil, att skapa intresse för och att hitta den egna motivationen till en förändring. (Primärvårdens medarbetare har möjlighet att utbilda sig via det statliga Riskbruks projektet.) Under 2009 hålls många kurser och inspirationsföre läsningar i motiverande samtal i olika delar av Skåne. Läs mer om t med hälsoinriktad hälso- och sjukvård på inriktadvard Kontakt: Ellinor Bengtsson, Centrum för folkhälsa & miljö telefon: Ann-Christine Lundkvist Region Skåne Tel Patrik Runesson Staffanstorps kommun Tel Ulf ljungberg Malmö stad Tel Jenny Neikell Länsstyrelsen Skåne Tel

3 Antalet dagligrökare minskar Resultaten från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor 2008 har redovisats vad gäller levnadsvanor. De visar bland annat att antalet dagliga rökare minskat med personer de senaste fem åren. Minskningen noteras i alla samhällsgrupper. Fler kvinnor än män röker dagligen men andelen har minskat med fem procentenheter mellan 2004 och Andelen män som röker dagligen har minskat med två procentenheter under samma period. Det är vanligare bland män i Skåne att röka dagligen än bland män i övriga Sverige. När det gäller bruk av alkohol är det vanligare med ett riskfyllt drickande bland män än bland kvinnor. Riskabla spelvanor är vanligare bland män än bland kvinnor, framför allt bland utlandsfödda män. Flest kvinnor med riskabla spel vanor återfinns i åldergruppen år. Totalt har svenskar till frågats om sina levnadsvanor i 2008 års undersökning. Projektbidrag till frivilligorganisationer Frivilligorganisationernas är en viktig del av t mot droger, kriminalitet och utanförskap. Insatserna har bidragit till en utveckling och samhällets kunskaper om att motverka drogmissbruk har ökat. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att fördela 15 miljoner kronor till frivilligorganisationers drogförebyggande verksamhet Ansökan till Socialstyrelsen senast 17 april 2009.www.socialstyrelsen.se Region Skåne lämnar sedan flera år tillbaka bidrag till en rad olika frivilligorganisationer. Att begränsa tillgången på alkohol, tobak och droger är ett av de mest effektfulla sätten att förebygga bruk och missbruk hos unga. Effektivare med samordnare Ungefär två tredjedelar av de skånska kommunerna har idag en tjänst med uttalat samordningsansvar för kommunens alkohol-, narkotika- och tobaks- (ANT) förebyggande, så kallade drogförebyggande samordnare. Stora nationella satsningar inom det ANT-förebyggande området under 2000-talet har gett kommunerna möjlighet att söka statsbidrag för att tillsätta samordnartjänster. Syftet med en samordnartjänst är främst att arbeta strategiskt och att samordna och utveckla kommunens ANT-förebyggande inom olika arenor, exempelvis skola och fritid. Bäst effekt Aktuell forskning visar att bäst effekt i t mot alkohol, narkotika och tobak uppnås genom en kombination av tillgänglighets- och efterfrågebegränsande insatser som riktar sig mot hela befolkningen. Det kan exempelvis handla om att begränsa tillgängligheten till alkohol, narkotika och tobak genom kommunens tillsyn och polisens, samt att stärka skyddsfaktorer kring barn och ungdomar. Även om fokus ligger på ANTförebyggande insatser, arbetar många samordnare i ett bredare folkhälsoperspektiv. Social och emotionell träning för elever i skolan, fortbildning av lärare i konsten att skapa ett gott klassrumsklimat som gynnar lärande, samt erbjudande om föräldrastöd, ger inte bara positiv effekt på konsumtionen av alkohol, narkotika och tobak. Insatser av den här typen bidrar också till att skapa generella förutsättningar för ett gott liv för individen och en god folkhälsa. Nätverk Länsstyrelsen i Skåne län har sedan 2008 regeringens uppdrag att samordna det alkohol-, narkotika- och tobaksförebyggande t i länet och t drivs av länssamordnarna Annie Stråhlén och Jenny Neikell. Fyra gånger om året sammankallar länssamordnarna ett nätverk av kommunala drogförebyggande samordnare. Syftet med nätverket är att diskutera aktuella frågor, ta del av ny forskning och kunskap, utbyta erfarenheter och planera olika gemensamma insatser. Vid ett par tillfällen har nätverket för drogförebyggande samordnare sammanförts med Region Skånes och Kommunförbundet Skånes nätverk för kommunala folkhälsosamordnare. Anledningen är att nätverken påtalat ett behov av ett forum för samverkan mellan olika kompetenser inom folkhälsoområdet, utifrån ett helhetsperspektiv. kontakt: länssamordnare Jenny Neikell Annie Stråhlén , Länsstyrelsen Skåne. Trelleborgs kommun: Ovanligare att ungdomar smakar alkohol hemma Specialinsatser inför studentavslutningen, drogvaneenkäter till skolelever, information till föräldrarna, bra relation till medier och polis, och bra kommunikation mellan olika instanser i kommunen. Trelleborgs kommun satsar på drogpreventivt. Att kommunen gjort tjänsten som tidigare finansierades med statliga anslag permanent, visar att t bedöms vara viktigt. Dessutom finns jag organisatoriskt direkt under Kommunstyrelsen. Min tjänst är kommunövergripande och jag har mycket kontakt med skolförvaltningen, socialförvaltningen och miljöoch hälsoförvaltningen, och med polis och press, berättar folkhälsopedagog Karin Jeppsson som arbetat som alkoholoch drogförebyggande samordnare i kommunen sedan Just nu håller hon bland annat på med ett projekt om rökfri arbetstid för de kommunanställda ( gäller fr o m 1 juli i år), i sam med folkhälsosamordnaren, kommunstyrelsen och personalavdelningen. I projektet ingår informationsträffar och rökavvänjning via Previa. Frågan är väl förankrad i kommunledningen, och har en viktig förebildsaspekt, men meningarna bland de anställda är delade. Trelleborg är en inrökt stad, 22 procent av invånarna röker, att jämföra med rikssnittet på 15 procent och grannkommunen Vellinges 13 procent. Karin Jeppsson. Stå emot En viktig del i mitt är föräldrainformation. Fem år i rad har vi skickat hem foldern Stå emot till samtliga sexors föräldrar. Deras barn är på väg upp i tonåren och det är en bra föräldragrupp att nå. Den följs upp med föräldramöten där jag informerar om tobak och alkohol, vad man som förälder kan göra för att förebygga, och berättar om resultatet av kommunens drogvaneundersökningar bland ungdomar. Responsen från föräldrarna är väldigt god, vid mötena får de också tillfälle att prata med varandra och knyta kontakter. Drogvanor undersöks Kommunen gör regelbundna drogvaneenkäter vartannat år sedan 1999, hos niorna och åk 2 i gymnasiet. Många i den senaste undersökningen säger att de aldrig blir bjudna på alkohol hemma för varje år som alkoholdebuten skjuts upp, desto bättre är det. En ung kropp har lättare att bli beroende. Resultatet varierar från år till år, vid senaste undersökningen hade alkoholkonsumtionen hos killarna gått ner, men upp hos tjejerna. Tobakskonsumtionen hade sjunkit generellt. De flesta ungdomar är väldigt negativa till narkotika, samtidigt har 17 procent av gymnasietjejerna testat, och 13 procent av killarna, främst hasch. I högstadiet åk 9 har det minskat bland tjejerna och ökat bland killarna. Många föräldrar är räddast för narkotikan. Är man berusad är dock risken större att man testar något annat. Narkotikapolisen är med på en del möten och informerar bland annat om konsekvenserna av narkotikainnehav svårare att få körkort, bostad och. Foldern Stå Emot skickas till föräldrar till barn i årskurs 6. Skolaslutning Vi satsar mycket inför studentavslutning, lussevaka och liknande. Skolledningen har utökat sin information om vad som gäller att det inte är OK att komma till skolan och ha druckit. Vi informerar eleverna i aulan, press, polis och skolledning, och har fått med oss studentkommittén och närpolis, det förekommer en del beslag av alkohol på stan och vi berättar vad som händer om man kallas som vittne till langning. Halvtimmesfilmen Festmetoden visas för avgångseleverna på gymnasiet och skildrar hur man dricker på ett smartare sätt att själv se till att man har koll, dricka varannan vatten, och sluta när det är som roligast. Det är inte aja-baja-propaganda och jag tror att ungdomarna tar till sig innehållet. Efteråt diskuterar eleverna filmen tillsammans med sin mentor. Man har gjort de här insatserna tre år i rad och skolledningen och polisen tycker att festandet under studenten lugnat ner sig. Lärarna har en viktig uppgift, att de är med och syns under avslutningsveckan, och sätter gränser när det går för långt. Provköp av tobak En annan insats är provköp av tobak på stan, ungdomar som fyllt arton får i uppgift att gå ut på stan och köpa tobak, och kollar vilka butiker som ber om legitimation. De butiker som sköter sig kan få sina namn publicerade i tidningen. Provinköp görs även av folköl, i sam med socialförvaltningen och närpolisen. Man får ha mycket tålamod när det gäller förebyggande, det går i kringelikrokar fram till målet. Det är positivt med minskningen av killarnas alkoholkonsumtion, och att det blivit ovanligare att ungdomarna fått smaka alkohol hemma, där har budskapet gått fram, skillnaden är tydlig. För mig handlar t mycket om att bygga relationer med dem jag samarbetar med, och det kan vara enklare i en stad av den här storleken, man vet vem man ska kontakta. text: CAROLINE ALESMARK Alkohol- och drog före Byggande samordnare mer information: Tjänsten har sedan 2003 finansierats med statliga anslag menfr o m 1 januari är Karin Jeppsson tillsvidareanställd.trelleborgs kommun har runt ungdomar mellan 13 och 18 år, fem kommunala högstadieskolor, en friskola och en stor gymnasieskola Söderslättsgymnasiet.

4 Region Skånes klimatberedning: konkreta förslag för minskad klimatpåverkan Det är en stor utmaning. Hotet om kraftiga klimatförändringar orsakade av människans utsläpp av växthusgaser är kanske det största miljöproblem som mänskligheten ställts inför. Vi i Skåne måste ta vårt ansvar men samtidigt innebär lösningarna på problemen också en utvecklingspotential för Skånes regionala utveckling, säger Lotta Hedström (mp), ordförande i Region Skånes klimatberedning. Beredningen består av tio politiker (en från varje parti i regionfullmäktige samt två från Kommunförbundet Skåne). Uppdraget är att föreslå konkreta åtgärder för hur Skåne på både lång och kort sikt ska minska utsläppen av växthusgaser, samt hur vi ska anpassa oss till klimatförändringarna. I mitten av mars presenterade klimatberedningen sin stora projektinventering 4000 genomförda eller planerade klimatåtgärder i Skåne har kartlagts för att få en bild över vad som redan görs inom området. Vi kan direkt konstatera att det genomförs väldigt många åtgärder runt om i landskapet och att det finns många entusiastiska människor som arbetar med frågorna, säger Anders Nylander, sakkunnig i Klimatberedningen. Projektinventeringen visar att de största utsläppen av växthusgaser kommer från energiförsörjning och transporter. Samtidigt är det också inom dessa områden som flest åtgärder har satts in till exempel byggs fjärrvärmenäten ut, hälften av all svensk vindkraftsel produceras i Skåne och här finns mycket goda förutsättningar för att fortsätta utveckla produktionen av biogas. Däremot är delar av jordbruket eftersatta områden bland klimatåtgärderna. ledande region Det krävs oerhört mycket mer för att vi i Skåne ska kunna bidra till att uppfylla målet att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent eller mer till 2020, säger Anders Nylander. Hur detta ska se ut och vilka områden som är viktigast att satsa på håller klimatberedningen nu på att arbeta fram. Till sin hjälp har man haft olika dialogforum, bland annat ett tiotal grupper med experter inom till exempel hälsa, markanvändning och jordbruk som under ett års tid träffats och skrivit rapporter inom sina olika områden. Man har konstaterat starka samband mellan klimatförändringar och folkhälsa, t ex när det gäller vattenförsörjning och smittspridning. Klimatberedningen har även genomfört medborgarsamtal och träffat forskare. Nästa stora händelse är den 20 april då representanter från bland annat kommuner, organisationer och näringsliv bjuds in till en stor aktörsdialog för att få möjlighet att direkt påverka, kommentera och göra inspel till ett utkast av klimatberedningens slutrapport. Den ska presenteras senast oktober Vår vision är att Skåne ska bli en ledande region i Europa inom klimatt! Det ska vi föra fram i samband med klimattoppmötet COP 15 i december i Köpenhamn, säger Lotta Hedström. text: tove ZellMan kontakt: Stig persson, region SkåneS klimatberedning telefon: först i sverige SomförstaochhittillsendaregionalapolitiskaorganisationiSverige tillsatteregionskåne2007enklimatberedningbeståendeavtiopolitiker(enfrånvarjepartiiregionfullmäktigesamttvåfrånkommunförbundetskåne).klimatberedningens uppdragärattföreslåkonkretaåtgärderförhurskånepåbådelångoch kortsiktskaminskautsläppenav växthusgaser,samthurviskaanpassaosstillklimatförändringarna.arbetetärnuinneienintensivperiod ochklimatberedningenskapresenterasinrapportislutetavvåren grader VARmARe i skåne EUharsommålattväxthuseffektenintefårbidratillattdenglobala temperaturenökarmedmerän 2grader.FörattbidratillattnådettamålbehöverviiSverigeminska utsläppenavväxthusgasermed40 procenttillår2020(jämförtmed 1990årsnivåer).Tillår2050 måstevihaminskatutsläppenmed 75 90procent.Englobaltemperaturhöjningpå2gradermotsvarar enligtforskaresberäkningarenhöjningmed5graderiskåne.denna klimatförändringkommerattinnebärabådepositivaochnegativa konsekvenserförossiskåne.de positivaärmindreriskförköldskador.denegativaövervägerochhar framföralltattgöramedhögatemperaturer,storanederbördsmängder, längretorrperioderochökadsmittspridning. kreativa arbetsplatser gynnar hälsa I överenskommelsen mellan Region Skåne och Folkhälsoinstitutet, FHI, ingår ett samarbetsprojekt med flera andra regioner Folkhälsa för regional utveckling. Region Skåne är projektägare. Med projektet vill man tydligare visa på de dubbelriktade sambanden mellan folkhälsa och regional utveckling. God folkhälsa = bättre hållbar regional utveckling och bra hållbar regional utveckling = bättre folkhälsa. Efter den två år långa projekttiden ska olika samhällsaktörer kunna hämta kunskap om hur hälsa och ekonomisk tillväxt hänger samman samt utveckla befintliga och ta fram nya metoder för hur man kan arbeta för att de båda perspektiven bättre skall kunna stärka varandra. De olika samhällsaktörerna är t ex kommuner, regioner, högskolor och universitet. kreativa arbetsplatser gynnar hälsa Inom ramen för projektet driver deltagande regioner varsitt fristående fördjupningsprojekt. Region Skånes fördjupningsprojekt heter Hälsofrämjande och kreativa arbetsplatser sunda kreativa Öresund och drivs av Centrum för folkhälsa och miljö. Idag måste vi utveckla beredskap för att ständigt möta förändringar och nya utmaningar i arbetslivet. Forskningen visar på samband mellan å ena sidan innovativa och kreativa arbetsplatser och å den andra upplevelse av välbefinnande och god hälsa. Frågan som den första delen av projektet ska ge svar på är hur lokala aktörer som kommuner, landsting och utbildningsväsendet kan bidra till att utveckla sunda och kreativa arbetsplatser. Vilka förutsättningar krävs för att de ska engagera sig i frågan, vilka insatser behövs och är möjliga att vidta inom Öresundsregionen som helhet? Andra delen av projektet ska lägga grunden för ett mer omfattande för att stimulera arbetsplatserna i regionen att arbeta för mer hållbara miljöer som även gynnar hälsa, kreativitet och innovationer. kontakt: tommy aspegren CentruM för folkhälsa&miljö Vilka samband finns mellan folkhälsa och regional tillväxt? Samverkan Statens folkhälsoinstitut och Region Skåne En överenskommelse om samverkan har gjorts mellan Region Skåne genom Centrum för folkhälsa och miljö, och Folkhälsoinstitutet, FHI. Syftet är att öka kunskapen om hälsans betydelse för regional utveckling och ekonomisk tillväxt. Samverkan ska medverka till framtagandet av ny kunskap inom området och till att nya strategiska arbetssätt utvecklas. Till exempel kan samverkan ske när det gäller aktualisering och förankring av det regionala utvecklingsprogrammet samt utveckling av mått och indikatorer när det gäller uppföljning av hälsa /folkhälsa och tillväxt. Vidare ska man samverka kring hälsofrämjande och innovativa arbetsplatssatsningar samt följa sambandet hälsa och ekonomisk tillväxt i anslutning till ett projekt i Landskrona kommun. Det regionala folkhälsot på områden som Hälsosamt åldrande och hälsokonsekvensbedömningar ingår också i samverkan. Relationerna mellan nationella, regionala och lokala aktörer och hur dessa kan vidareutvecklas intresserar också. FHI följer även t med revideringen av Skånes folkhälsostrategi vilket sker i nära samverkan med alla berörda. Överenskommelsen omfattar också utveckling av arbetsformer och metoder inom området Hälsofrämjande hälso och sjukvård. Institutet och regionen arrangerar gemensamt den nationella konferensen Sjukvård och hälsa går det ihop? Program finns på folkhalsa under konferenser & arrangemang. samarbetsprojekt IdetnationellasamarbetsprojektetingårförutomRegionSkåne,ocksåVästraGötaland,RegionförbundetUppsala,RegionförbundetHalland,Jämtlandslänslandsting,FHI, SKLochNutec. Arbetsplatser som är kreativa och innovativa är också mest hälsosamma och därmed också mest produktiva.

5 Folkhälsoberedningen och FHI satsar mot spelberoende Region Skåne måste finna samverkansformer med andra samhällsaktörer för att förebygga problematiken med det ökande spelandet, framför allt på nätet. Därför har vi tagit initiativ till en överenskommelse om samverkan med Spelberoendes förening i Malmö, säger Anders Åkesson (mp), ordförande i folkhälsoberedningen. Regionstyrelsen beslutade den 18 december att ge Spelberoendes förening kronor i anslag till projektet Korten på bordet. Också Statens folkhälsoinstitut bidrar med pengar till projektet, kronor. Spelberoendes förening i Malmö har stora erfarenheter och kan utgöra en stödfunktion för att nå ut med information, utbildning och stöd för drabbade och lindra de negativa effekterna som spel med pengar på nätet för med sig. Ordförande Niklas Grahn menar att det är viktigt att konkreta insatser görs. Föreningen har sett en tydlig tendens att de som söker sig till dem för att få hjälp blir allt yngre, ibland år och de har spelat bort stora summor pengar. Ett sätt att förebygga är genom informationsinsatser. Bland annat erbjuds universitet och högskolor i Skåne utbildning och information genom projektet som fått namnet Korten på bordet. Se artikel härintill. mer information: Porträttet / Mikael Nilsson Mikael Nilsson är 41 år och bosatt i Arlöv. Han är uppvuxen på Möllan i Malmö och arbetar numera ett stenkast därifrån, på Spelberoendes förening i Malmö i Folkets Hus. Han började spela som femtonåring, men är nu spelfri sedan fem år tillbaka. Det viktigaste av allt för honom är det återknutna vardagsbandet till barnen. Mikael har försörjt sig på många olika saker som väktare, i vården och som kock. För honom handlar t i Spelberoendes förening i Malmö om möjligheten att möta och hjälpa människor, att fungera som krycka under en tid Detta visste du inte om Mikael Nilsson: Trodde inte på Gud tidigare men är numera frälst. Mikael visar vägen tillbaka Det handlar om att se under ytan. Det kanske inte är just spelberoendet en människa kommer och ber om hjälp med. Det kan yttra sig som dålig ekonomi, problem med studierna eller sömnsvårigheter i stället. Medan det egentliga problemet är spelandet, säger Mikael Nilsson. Spelandet ökar drastiskt inte minst på nätet och kryper allt längre ner i åldrarna. Tretton rätt ger respekt, att förlora drar ner självkänslan. Spelberoendes förening i Malmö är en religiöst och politiskt obunden kamratstödjarförening för spelberoende och deras anhöriga ansluten till Spelberoendes Riksförbund. Fokus på studenter Föreningen har nyligen fått kronor från Region Skåne och från Statens Folkhälsoinstitut för att driva Korten på bordet, ett utbildnings- och informationsprojekt som riktar sig till högskolor och universitet, men även till gymnasieskolor. Vi ska arbeta speciellt mot studentvärlden, hjälpa personalen när det gäller de här frågorna, och informera bland studenter om spelberoende. Spelar du så spelar du för det du har, det beror inte på hur mycket eller lite pengar du har. Det senaste året har vi märkt en tydlig trend de som söker sig till oss är yngre och har fastnat via internetpoker eller andra nätspel. Många har på kort tid blivit skuldsatta och spelandet har förstört deras studier. De riskerar att hamna i kronofogdens register, har tagit SMS-lån för att finansiera sitt spelande, och mår fysiskt och psykiskt dåligt, berättar Mikael Nilsson, som är en av två anställda på föreningen. Personalen på studenthälsan vid universitet och högskolor vet inte riktigt hur de ska hantera problemet och det är här projektet kommer in. Tanken är att möta behovet genom att utbilda berörd personal kuratorer, sjuksköterskor och studievägledare. Ofta har spelberoendet inte hunnit gå lika långt hos en student, även om de ekonomiska konsekvenserna kan vara lika stora. Korten på bordet kommer även att medverka i olika sociala sammanhang som vid terminsstart, på kårens informationsträffar och annat. Det handlar inte om skrämselpropaganda utan saklig information om riskerna och om möjlighet att få hjälp, både som spelare och som anhörig. Jag har själv pluggat och många av dem som borde sitta och skriva A- och B-uppsatser satt och spelade nätpoker i stället människan har en benägenhet att ägna sig åt det som är roligare. Personalen måste vara uppmärksam på de signaler som sänds ut, många förnekar spelproblem och söker hjälp för något annat. Det är lätt att sluta spela men svårt att låta bli att börja igen. Mikael Nilssons problem med spelberoende gick det så långt som till ett självmordsförsök. Kontakten med föreningen blev hans räddning. Han började spela på trav redan som femtonåring atmosfären på Jägersro, folklivet och spänningen lockade. I början spelade jag för de pengar jag hade. Efter lumpen började jag jobba, träffade en tjej, skaffade barn och spelade för kanske 300 i veckan. Men efter att ha vunnit oerhört mycket pengar drogs det hela igång. Jag började jaga kicken och hade snart ställt hela familjens ekonomi på spel, min flickvän hade inte en susning. Jag lånade pengar för att hålla min livslögn flytande, spelade på svartklubb och blev skyldig pengar. Tills sist raserades både familjeliv och ekonomi. Efter att ha varit på djupaste botten, lyckades han ta sig upp, och ägnar sig numera åt att, med hjälp av sin egen erfarenhet, hjälpa andra. Till Spelberoendes förening i Malmö kan vem som helst komma, man måste dock vara myndig men kan vara anonym om man vill. Den 27 mars hölls en upptaktsträff kring Korten på bordet på Malmö Högskola. Text och foto: CAROLINE ALESMARK Hållbart ges ut av Centrum för folkhälsa och miljö, Regionhuset, Baravägen 1, LUND. Region Skåne och vänder sig till dig som har ett intresse av folkhälsooch miljö frågor i Skåne genom ditt eller genom ett föreningsengagemang. Ansvarig utgivare: Margareta Dahlén Nord. Redaktör: Ingela Davidsson, ingela Grafisk form: Giv Akt AB. Hör gärna av dig till redaktören med synpunkter och idéer. Informationsbreven hittar du också på Vill du ha Hållbart? Mejla din adress till

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 1 YDRE KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 Antagen av Kf 70 2012-10-08 Dnr. KS 2012/ 0088 2 Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Inledning 3 De nationella övergripande och

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE POLICY

DROGFÖREBYGGANDE POLICY DROGFÖREBYGGANDE POLICY 2 DROGFÖREBYGGANDE POLICY Nacka kommuns policy för drogförebyggande arbete för åldrarna 0 18 år. Antagen av Kommunstyrelsen 4 maj 2009. NACKA KOMMUNS DROGFÖREBYGGANDE POLICY Det

Läs mer

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell

Läs mer

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Arbetsplats/Projektdeltagare: Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Val av frågeställning/medborgarprocess Blir pojkar gynnade i kommunens arbete för att

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Det skall vara vägledande för nämnder och förvaltningar i verksamhetsplanering

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Tillsammans mot våld och droger. Reviderad

HANDLINGSPLAN. Tillsammans mot våld och droger. Reviderad HANDLINGSPLAN Tillsammans mot våld och droger Reviderad 2010-09-22 Inledning I denna övergripande handlingsplan presenteras inriktningar och åtgärder för det vålds-, tobaks-, alkohol- och drogförebyggande

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM

ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM 2007-2011 2011 Antaget av kommunfullmäktige ktige 2007-12 12-1717 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Handlingsprogram för Åstorps kommun... 3 Övergripande mål för alkohol-

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun

Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2013 Mellan HSN och Kommun 1 Bakgrund Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av de insatser som finansierats av folkhälsomedel i enlighet

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Handlingsplan för ANDT-strategi

Handlingsplan för ANDT-strategi www.hassleholm.se S Handlingsplan för ANDT-strategi Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Alkohol... 3 Narkotika... 4 Dopning... 5 Tobak... 5 Diarienummer: 2015/418 700 Fastställt den: 2015-09-28

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

Västerås. Årets förebyggande kommun år 2011. Drogfocus 2012-10-24

Västerås. Årets förebyggande kommun år 2011. Drogfocus 2012-10-24 Västerås Årets förebyggande kommun år 2011 Drogfocus 2012-10-24 Kriterier Policy för alkohol & drogförebyggande arbete som är aktuell och innehåller mätbara mål som följs upp Persona avdelad för det drogförebyggande

Läs mer

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun 2016-2020 Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Programmet ska vara vägledande för nämnder och förvaltningar

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

MISSIV. Datum 2009-04-27 Dnr 0900659. Remiss. En ny alkohollag (2009:22)

MISSIV. Datum 2009-04-27 Dnr 0900659. Remiss. En ny alkohollag (2009:22) Folkhälsoberedningen Centrum för folkhälsa och miljö Ann-Christine Lundqvist Strateg folkhälsa 044-309 32 38 ann-christine.lundqvist@skane.se MISSIV Datum 2009-04-27 Dnr 0900659 1 (1) Folkhälsoberedningen

Läs mer

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE. ISSN 2000-043X HebyFS 2012:05 Infördes i författningssamlingen den 7 maj 2012 Alkohol- och drogpolitisk plan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT 2011-2014 Erfarenheter och insatser Trysil 7 september 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson, Barnoch

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

En drogfri miljö. för barn och unga

En drogfri miljö. för barn och unga En drogfri miljö för barn och unga Denna skrift beskriver vad som gäller kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och överdrivet spelande för grund- och grundsärskolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Läs mer