NR Maud Olofsson om näringspolitiken. Timmerlass på öppet vatten De nya biobränslesortimenten Efter branden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NR 4 2006. Maud Olofsson om näringspolitiken. Timmerlass på öppet vatten De nya biobränslesortimenten Efter branden"

Transkript

1 NR Maud Olofsson om näringspolitiken Timmerlass på öppet vatten De nya biobränslesortimenten Efter branden

2 Styrka Stil Kvalitet Logset är det skogsmaskinsmärke som ökar mest i Sverige just nu. Vårt kompletta maskinprogram och vår förstärkta service- och försäljningsorganisation i Sverige är de främsta orsakerna till det. Våra maskiner de karaktäristiska Titan-skördarna och de robusta skotarna briljerar med häpnadsväckande låg bränsleförbrukning och hög produktivitet och tillförlitlighet. Våra skördaraggregat klarar allt från gallring av energived till tung slutavverkning. Mats Åhfeldt, Tel , Göran Packendorff, Tel , Det finns en ny stark aktör på den svenska skogsmaskinsmarknaden Hännisvägen 2, FI Kvevlax, nu. Ta kontakt och bekanta dig med Logsets maskiner, du med. Tel , Fax Norra Skogsmagasinet nr 4/2006

3 Norra Skogsmagasinet utges av Norra Skogsägarna ek. för. ISSN Adress: Norra Skogsmagasinet Norra Skogsägarna Box 4076, Umeå Ansvarig utgivare: Erik Jonsson, tel: Chefredaktör/bildredaktör: Calle Bredberg, tel Reporter: Lars Pekka, tel Annonsansvarig: Annonspriser, bokningar, etc: Anders Jakobsson, , E-post: Layout och produktion: Guldbrand & Guldbrand, tel Tryckeri: Nya Tryckeri City, Umeå Omslagsbild: Energigallring i konfliktbestånd. Foto: Calle Bredberg Kontakta redaktionsrådet! Norra Skogsmagasinet har ett redaktionsråd bestående av förtroendevalda, tjänstemän och redaktionen. Kontakta gärna någon av nedanstående om du har tips eller synpunkter. Erik Jonsson, Umeå, tel Calle Bredberg, Umeå, tel Lars Pekka, Luleå, tel Gunilla Guldbrand, Umeå, tel Anders Jakobsson, Kalix, tel , Anna Lundström, Skellefteå, tel Tomas Mörtsell, Storuman, tel Nils Broman, Umeå, tel Thomas Olsson, Råneå, tel Mats Lundberg, Skellefteå, tel Håkan Lageson, Örnsköldsvik, Ur innehållet Näringsministern besvarar Tomas Mörtsells frågor sid 4 5 Norra avverkar den brandskadade skogen sid 6 7 Älgskadorna fortsatt stora sid 8 Skog & virke, Krönikör Nils Broman sid 11 Elever på skogsexkursion sid 12 Sågverk planerar för ökad produktion sid 17 Öavverkning, i Umeälven sid Skogsägarkvinnor sid Markägare kan drabbas av tvångsinlösen sid 22 Norraprofilen Elvar Hellström sid 25 Norra förstärker i Luleåregionen sid 26 Därför blev det ett bra år _ sid 27 Skogsskolan biobränsle sid Ekonomi & Juridik sid 31 Norra testar friluftskök sid 32 Ledare Tomas Mörtsell, ordförande Norra Skogsägarna Norra Skogsägarna är ett fantastiskt företag! Ett bevis för det påståendet är det ekonomiska resultatet från räkenskapsåret som vi nu summerar. Att prestera ett resultat på 43 miljoner kronor, under ett år då vi genomfört fusionen med Norrbottens Läns Skogsägare och dessutom gått före med prishöjningar på både sågtimmer och massaved, är otroligt starkt. Med facit i hand kan jag konstatera att vi har lyckats väl med bägge uppgifterna. Kostnaderna för att väva ihop två skogsägarföreningar till en har varit rimliga. Prishöjningarna som vi gick ut med mötte motstånd, men har nu etablerats på virkesmarknaden. Det finns många anledningar till varför vi är så framgångsrika. Vi har trogna medlemmar med ett högt förtroende för Norra Skogsägarna samt en lönsam och effektiv industri. Dessutom har vi en fältorganisation med mycket dugliga anställda och entreprenörer. Samtidigt kan vi aldrig slå oss till ro och nöja oss med det vi har uppnått. Ska vi i framtiden kunna fortsätta utveckla familjeskogsbruket i norra Sverige måste vi fortsätta att bli bättre och effektivare. Den industristrategi som företagsledningen arbetar med är ett medel i den strävan. En lönsam industri är ett viktigt verktyg för att kunna betala bra för den råvara vi levererar till föreningen. För någon vecka sedan fick jag möjlighet att träffa vår nya näringsminister Maud Olofsson för att diskutera skogsbrukets framtid i Sverige. Det var ett bra möte, som visade att vi har en mycket engagerad minister med en stark tro på möjligheterna för de gröna näringarna. Ett tydligt budskap var hennes tilltro till skogsägarnas förmåga att själva ta tag i och lösa de utmaningar som de ställs inför. Mer frihet, engagemang och eget ansvar, istället för fler regler, avgifter och detaljstyrningar var ett av budskapen Maud Olofsson levererade till oss skogsägare. Nu blir det intressant att se om regeringen ger oss de verktyg som vi efterfrågar, för att vi ska kunna fortsätta att utveckla vår näring på bästa möjliga sätt. Den nya regeringen kan exempelvis börja med att se till att transportstödet blir kvar, gärna med en förstärkning. Transportstödet är ett av de bästa sätten att kompensera det norrländska skogsbruket för avståndet till våra kunder. Nästa viktiga fråga är förslaget om skatt på avstånd, det vill säga kilometerskatt på lastbilstransporter. Vi hoppas verkligen att det förslaget snarast hamnar i papperskorgen. Statens avsättningar av skog till naturvård, kombinerat med omställningen av energisystemet, är också en ekvation som inte går ihop. Jodå, den nya regeringen har en del att fundera på och vi inom skogsägarrörelsen håller tills vidare tummarna så knogarna vitnar.

4 Maud Olofsson och Tomas Mörtsell En pratstund två förtroendevalda emellan För några veckor sedan passade Norra Skogsägarnas styrelseordförande Tomas Mörtsell på att få en pratstund med nyblivna näringsministern Maud Olofsson. Medan snöstormen ven utanför gården i Högfors fick Tomas svar på många frågor som är angelägna för de medlemmar han företräder. Text & foto: Calle Bredberg Som många säkert känner till är Maud Olofsson den enda ministern som kommer från Norra Skogsägarnas område, närmare bestämt från byn Högfors, en knapp mil väster om Bygdeå. Hemmanet är maken Rolfs föräldrahem, men Maud har ändå mycket starka känslor för gården. Varje träd som har planterats här är en bopåle, ett blad i historieboken. Det skulle vara mycket svårt att tvingas göra sig av med det här stället, berättar Maud medan hon fyller kopparna med väldoftande, nybryggt kaffe. Mellan kaffeslurkarna är Tomas Mörtsells ambition att få svar på en del frågor av näringspolitisk karaktär. Den första frågan som levereras till Maud är omfattande och kräver ett utförligt svar. Hur vill du utveckla den resurs som skogsägarna sitter på? De stora frågorna nu är jobben, energin och inte minst klimatproblematiken. Vi måste klara av att diskutera alla dessa frågor samtidigt. Klimatfrågan rör oss alla, och om vi inte löser den snart kommer förutsättningarna för all skogsproduktion att ändras. Både skogen och skogskunnandet är en fantastisk tillgång för oss här uppe. Vi sitter på en guldresurs, både i form av råvaran, men även med vår historik och kunskap. Vi kan skogsproduktion, logistik, förädling och allt annat. Om framtiden heter bioenergi då kan vi säkert producera det som världen efterfrågar. Alla vill ju samarbeta med oss om energi- och bränslefrågorna. Norra Skogsmagasinet nr 4/2006

5 Hur kommer den nya regeringen att hantera Skogspolitiska utredningen? I första hand är det Eskil Erlandsson som har hand om den. Inställningen är dock att den ska ut på remiss. Eskils och min åsikt är att vi ska ha så lite regleringar som möjligt. Skogen är ju ändå en näring som sköter sig rätt så väl själv, och det ska den fortsätta att göra. Få regleringar ger näringen stort eget ansvar. Om det är ekonomiskt lönsamt att göra en åtgärd, exempelvis röjning, borde varje skogsägare kunna göra den bedömningen. Vår roll är snarare att förmedla kunskap. Maud Olofsson hade koll på att omslagsbilden på Norras åresberättelse föreställer en hanblomma från en tall. Ser du några problem med att vi jobbar med produktionshöjande åtgärder? Nej, det är inget problem, för vi kan verkligen höja produktionen genom ett antal åtgärder. I jämförelse med jordbruket har skogsbruket mycket mer att göra för att nå det biologiska taket. Vi måste dock kunna prata både produktions- och miljömål samtidigt, vilket exempelvis även gäller den kontroversiella gödslingen. Ibland ser man nästan ner på produktionen, som ett sätt att klara miljömålen Hur ska vi kunna kombinera ökad skogsproduktion med stora avsättningar till naturvård? Vi ska se över regelverket kring avsättningarna och naturvårdsavtalen. Vi har centerpartister på både närings- miljö- och jordbruksdepartementet, de tre viktigaste departementen för de här frågorna. I vårt parti har vi varit kritiska till kvantitativa avsättningar. Vi kan faktiskt tacka de privata skogsägarna för att de, i generation efter generation har skött skogen så att vi idag har den så skyddsvärda biologiska mångfalden. Därför måste vi också behålla en stor del av det privata skogsbruket. Det här kommer vi att diskutera mycket framöver i riksdagen. Hur ska vi belöna dem som har skött skogen så pass mycket att samhället nu vill bevara den och visa upp den för en större allmänhet? Hur ser framtiden ut för transportstödet? Transportstödet är ett av de allra bästa stöden. Det gör Sverige rundare. Det första jag upptäckte som näringsminister var att transportstödet är underfinansierat. För nästa år fattas det ungefär 140 miljoner. Den förra regeringen verkade inte bry sig det minsta om att plocka fram en finansiering eller se över regelverket. Det man kan reagera på är att en del småföretag inte får stödet. Nu ska vi dock se över transportstödet och hitta ett sätt att finansiera det. Ska vi ha Skatt på väg, som drabbar vår transportkrävande näring så hårt? Regeringen har inte tagit ställning till det än, men Centerpartiet har motsatt sig det. Ur klimatsynpunkt måste vi dock hitta ett skattesystem på bränsle som stimulerar övergången till andra, mer miljövänliga bränslen. Klimatet sätter gränser för hur mycket vi kan släppa ut och en omställning är nödvändig. Det är viktigt att skogsnäringen snabbar på den här utvecklingen och ställer krav. Vi måste ligga i framkant av utvecklingen, så att vi står som vinnare när omställningen är här. Hur kommer regeringen att hantera alla utredningar som påverkar äganderätten negativt? Hur ser du på en ratificering av ILO 169? Det finns ingen regeringsuppfattning, men tre av fyra partier säger nej till ILO 169. Generellt anser jag att konflikter mellan näringar ska kunna lösas lokalt. Jag vill ha en rennäring, liksom ett aktivt skogsoch jordbruk. Det måste gå att kombinera och det måste gå att få folk att prata med varandra. Det gäller att aktivt engagera sig för att hitta lösningar. Slutligen, vilken politisk fråga ligger dig egentligen allra närmast hjärtat? Klimat- och energifrågorna, utan tvekan. Bioenergi är en jätteutmaning för skogsägarrörelsen idag. Det finns en global önskan och ett stort behov av alternativa bränslen. Hela världen sneglar på oss och vi ska bli bäst i världen på bioenergi. Vi ska starta nya jobb, tjäna pengar och spara på miljön. Det är egentligen bara fördelar med bioenergin. Vi ska bli framtidens oljeshejker, avslutar Maud Olofsson lite skämtsamt, men ändå med ett visst mått av allvar. Innan Tomas lämnar gården i Högfors kan han ändå inte låta bli att sätta Maud på prov en smula. Den avslutande frågan blir om hon vet vad omslagsbilden på Norra Skogsägarnas senaste årsberättelse föreställer? Efter en liten stunds funderande kommer Maud Olofssons svar: Det borde vara en tall, en hanblomma förmodligen. Imponerande. Hur många skogsägare kunde egentligen svaret på den frågan? Norra Skogsmagasinet nr 4/2006

6 Avverkning efter Sveriges största skogsbrand En kamp mot tiden och snön Elden och hettan har bitvis gått hårt åt virket. Det 120-åriga tallbeståndet på Klusåberget ser nästan normalt ut under den tunga upplegan. Men de rostbruna och röda barren, som täcker marken där skördaren har gått fram, ger ett spöklikt intryck. Träden är döda. Här avverkas virket i högt tempo efter Sveriges största skogsbrand i modern tid. Text & foto: Lars Pekka Maskinlaget kör 20 timmar per dygn för att ta reda på det brandskadade virket. Det är en kamp mot tiden och mot snön, som kommit ovanligt tidigt denna höst i Lule älvdal. Vi har hitintills jobbat intensivt med att ta reda på de bestånd där en stor del av träden ligger på marken. Men nu börjar snötäcket vara för tjockt, och vi får nog ta resterande liggande träd till våren, säger Per Andersson, en av Norras entreprenörer som har igång två maskinlag på Klusåberget. De två maskinerna, som körs av bröderna Emil och Elov Lindroth från Råneå, har nu gått in i ett 120-årigt brandskadat bestånd på den nordöstra sluttningen kubikmeter Den andra entreprenören som vi träffar den här dagen är Jens Enberg från Klusån. Jens är även skogsägare i området. 270 hektar av hans skogsmarker brann och han har kvar 50 hektar på ett utskifte utanför brandområdet. Snön har täckt den brända, sotiga marken, men under upplegan lyser de roströda barren fram. Barken på tallarna håller på att flagna av. Vissa stockar, som skördaren lagt i högar, är sotiga och brandskadade. Det handlar om kubikmeter virke som vi ska avverka, berättar produktionsinspektorn Jim Degerman, som arbetat med branden sedan den bröt ut i mitten av augusti. Maskinlaget lyckades så småningom innesluta elden genom att hugga upp 29 kilometer brandgator många gånger i hetta och gnistregn som tvingade dem att retirera. Norra fick förtroendet Norra Skogsägarna stod på markägarnas sida från första dagen. Ordföranden Tomas Mörtsell förhandlade med dåvarande näringsministern Ulrika Messing och det var Norra Skogsmagasinet nr 4/2006

7 önskar läsarna God Jul & Gott Nytt År Maskinlagen håller högt tempo. Bortåt kubikmeter brandskadad skog och även en del röjningsvirke ska tas tillvara. Modern IT firar triumfer Modern IT har visat sig vara ovärderlig vid avverkningen på Klusåberget. Utan GPS och satellitnavigering skulle det vara omöjligt att hålla rätt på rågångarna i midvintermörker och en skogsmiljö som förändrats radikalt efter branden, berättar entreprenörerna Per Andersson och Jens Enberg. Jim Degerman informerar markägarna Viola och Arild Långström om hur avverkningarna går. Norra som var rådgivare vid möten med försäkringsbolagen. Norra fick också förtroendet från de enskilda markägarna att sköta avverkningarna efter branden, när det stod klart att inget naturreservat skulle bildas på området och att markägarna skulle ta krafttag för att skapa ny skog efter branden. Så det kanske inte är så konstigt att skogsägaren Arild Långström har en Norrakeps på sig när han besöker avverkningen tillsammans med hustrun Viola. 217 hektar välskötta skogar brann på deras skiften och de har endast kvar 35 hektar levande grön skog. Deras skog var försäkrad hos Länsförsäkringar och de har redan träffat sitt försäkringsbolag. Kalla oss inte för skogsägare längre, säger Arild. Skogen har brunnit upp. Vi är knappt ens markägare, eftersom även mar ken brunnit upp på stora områden där det bara återstår mineraljord och sten. Långlivad fråga Det tar många år innan allt kan regleras slutligt mellan skogsägarna och försäkringsbolagen. Det som bland annat ska fastställas är ekonomiska förluster på grund av kvalitetsnedsättning vid avverkningen, för tidig avverkning och återbeskogning, tillväxtförluster, eventuella skador från insekter (det finns risk för bland annat en märgborreexplosion efter en brand) och förluster på grund av markdegenerering (när humustäcket och näringen i marken har gått upp i rök). De här försäkringsärendena kommer att leva i många år och vi ska givetvis fortsätta att hjälpa markägarna att bevaka sin rätt, avslutar Norras regionchef Erland Johansson. På en bildskärm ser skördarförarna hela tiden var de befinner sig i terrängen. Hade vi inte satellitnavigering skulle Jim Degerman få pulsa omkring i snön dygnet runt och dirigera skördarna, skojar de bägge entreprenörerna. Via Internet kan produktionsinspektorn Jim Degerman skicka både datorprislistor och kartmaterial direkt in i skördarna. Det är särskilt värdefullt för Per Anderssons maskinlag, som ligger ute i skogen under veckorna i en modern övernattningsvagn med fyra kojplatser och kök. Apteringsdatorerna med inlästa prislistor och dimensionsgränser är till stor hjälp när skördarförarna ska aptera sortiment med ändrade förutsättningar man tar exempelvis klenare energived än normalt. Men fortfarande måste det mänskliga ögat bestämma krökar och kvalitetsgränser på virket, berättar Per Andersson. Tre sortiment tas ut: Stolpar, sågbart virke och biobränsle. Ingen massaved tas ut på Klusåberget eftersom pappersmassa är extremt känslig för sot. Norra Skogsmagasinet nr 4/2006

8 Älgskadorna fortsatt stora Älgbetesskadorna på tallungskog är fortsatt besvärande höga för skogsbruket. De lokala variationerna är dock mycket stora, vilket innebär att en del skogsägare drabbas hårdare än andra. Text: Calle Bredberg, Martin Lundgren Foto: Calle Bredberg Även årets älgbetesinventering pekar på en högre skadenivå än vad skogsbruket accepterar. Det som kan säkerställas är att det handlar om mycket stora variationer mellan olika områden samt mellan inventeringsår. Lokalt kan alltså skogsägare drabbas mycket hårt. En av dem som har förlorat stora summor på grund av älgarnas vinterbetestryck är Allan Eriksson från Botsmark. Det känns hemskt. För min del rör det sig om en nettoförlust på kronor. Jag fick faktiskt rådet att hugga ner ungskogen och plantera nytt. Det här är absolut det värsta året någonsin, konstaterar Allan Eriksson. Flera orsaker Förklaringen till att vissa år är värre än andra beror förmodligen till stor del på hur vintern utvecklar sig. En utdragen vinter, med ett tidigt snötäcke och sen snösmältning, innebär en längre vinterbetesperiod och ett hårdare betestryck på tall. Om snötäcket dessutom är djupt blir konsekvenserna ändå värre för skogsägaren. Med största säkerhet finns det dock andra parametrar som inverkar på betestrycket, inte minst älgarnas vandringsmönster. Idag finns inte kunskapen om hur vi ska kunna lösa problemet med de lokala variationerna. I framtiden hoppas vi få lite hjälp av ett utökat samarbete mellan jaktvårdskretsarna. Dessutom kan älgmärkningarna hjälpa oss att kartlägga vandringsmönstren, något som vi sedan kan överföra i den lokala älgförvaltningen, påpekar Martin Lundgren, ledamot i Viltvårdsnämnden och Västerbottens Rovdjursråd samt styrelseledamot i Norra Skogsägarna. Stora skillnader För Västerbottens del är variationerna mycket tydliga. Vilhelmina kommun är värst drabbad, med över nio procent färska stamskador på tallhuvudstammar. Grannkommunen Dorotea har däremot klarat sig undan med en skadenivå på endast 1,4 procent. I Norrbotten har Överkalix drabbats hårt. I jämförelse med den senaste inventeringen i samma område har älgbetesskadorna ökat från fyra till elva procent. Skadorna har däremot minskat något i de flesta av Norrbottens kustkommuner. För skogsbrukets del finns ingen anledning att ändra på målsättningen att älgbetesskadorna måste ner till två procent. Enbart för Västerbottens del motsvarar en halvering från dagens nivå på omkring fyra procent ungefär m 3 timmer, vilket mer än väl täcker råvarubehovet för Norras såg i Lycksele. Fungerande samarbete Även om skogsbruket och jägarna fortfarande har olika mål och troligen för all framtid kommer att vara oeniga om hur pass stor älgstam vi ska ha i Västerbotten, så är det mycket viktigt att de bägge intressegrupperna fortsätter att tillsammans arbeta fram gemensamma förvaltningsplaner och avskjutningsrekommendationer. Vår ambition är att minska älgstammen, medan jägarna förespråkar en stam på ungefär den nuvarande nivån. Även om det finns olika målsättningar så ska jägarna ha en eloge för att de verkligen ställer upp när vi väl diskuterat oss fram till en tilldelning, avslutar Martin Lundgren. Älg i Västerbotten Antalet älgar i vinterstam i Västerbotten uppskattades vara djur under 2005/06. (Svensk Naturförvaltning) I Västerbotten har älgavskjutningen under de senaste åren legat på ungefär djur. Tjurarnas andel i vinterstam har från 1998 till 2005 minskat från 35 % till 30 %. (Svensk Naturförvaltning) En älgs foderbehov under vinterbetesperioden är 3 5 kg torrvikt per dygn eller kg barr och kvistar för hela perioden. (Finn Stålberg, Älgen Djuret skötsel och jakt) 4 % årliga färska betesskador på tallhuvudstammar ger ett bortfall av cirka m 3 timmer, vilket motsvarar råvarubehovet för m 3 sågad vara. (SCA skog) Under 2005 inträffade 358 älgpåkörningar i Västerbotten. (Polisens datasystem STORM) Norra Skogsmagasinet nr 4/2006

9 Traktorflishugg i containerutförande... En vinnande kombination som ger mer flis... Mus-Max Terminator 8 effektivast i klassen i kombination med Valtra T190 skogsutrustad för Terminator 8 med 18 m 3 container. Marknades mest flexibla ekipage! Drift: 8x8 (navmotor) Kran: Cranab FC65 kombi, IQAN styrsystem Chassi: 23 ton Hjul: 700 alt 800 Backkamera Vågceller Intagsöppning: T8= 76X42 cm, 10 knivar. Lägre bränslekostnader Billigare transportkostnader (45 km/tim) Kontantinsats från 0 kr! Ring oss för mer information. Välkomna! Det är genom oss Ni kan Leasa Hyra Köpa Vi hjälper dig med att totalfinansiera den kompletta utrustningen med endast maskinen som säkerhet! Försäljning/tillverkning/information, Sverige Terminatorservice Tel Försäljning: Robert Fichtinger Fax Försäljning: Torbjörn Almenfors E-post: Tillverkning & information: Lars Johansson Norra Skogsmagasinet nr 4/2006

10 Nya Tigercat H09 En ny tid är här! Smidighet och hög produktionsförmåga har äntligen förenats. Smidiga Tigercat H09, marknadens produktivaste beståndsgående gallringsskördare. Iveco 6-cyl diesel 183 hk, tre pumpar, 8 WD, boggilyftar runt om, Mowi 900 kran. Erkänt stabil och ändå bara 2,1 m bred. Aggregat: LogMax 4000 eller SP 451 LF. En trygg och beprövad svensk skördare som nu klarar det mesta. Ring oss så berättar vi gärna mera. Distrikt söder: Göran Persson Distrikt norr: Jan Persson våra servicelämnare i norra Sverige Henrys Maskinservice Lappträsk Tel Mob ML Maskinservice Byske Tel Mob Marcus Maskinservice Sorsele Tel Mob Vindelns Maskinservice Vindeln Tel: Mob: Norra Skogsmagasinet nr 4/2006

11 ELVERK KVM Traktorelverk Lågvarvig 1500 varvs generator 16, 30, 42, 53, 63, 75 kva 30 kva NU! :- Dieselvärmepannor mobila stationära kw Fraktfritt exklusive moms. Tel Ring för information om återförsäljare på din ort! Ett brett skogsprogram Ta kontakt med oss för ytterligare information Sverige norr: Hans Wiippa Sverige mitt: Roland Johansson Skog & virke Krönikör: Nils Broman, skogschef Norra Skogsägarna eller 90-10? Idag pågår en diskussion om hur stor del av den svenska skogsmarken som ska nyttjas för skogsbruk. Skogsstyrelsen har uttalat ett förhållningssätt till avvägning mellan produktion och miljö som benämns Vad innebär då detta? Jo, Skogsstyrelsen menar att 80 procent av skogsmarken bör brukas med generell hänsyn, det vill säga inklusive den hänsyn som tas vid föryngringsavverkning enligt 30 i Skogsvårdslagen. Man skulle kunna kalla detta för skogsbruksmark. Den första 10:an står för tio procent skogsbruk med förstärkt hänsyn utöver lagkravet enligt 30. Det handlar om andra skötselmetoder än trakthyggesbruk och anpassning till andra samhällsintressen, som exempelvis rekreation. Man skulle kunna kalla detta för anpassningsmark, som alltså motsvarar drygt två miljoner hektar i Sverige. Den andra 10:an står för tio procent av skogsmarken där naturvårdsmålen helt dominerar. Dessa drygt två miljoner hektar avsättningsmark består av formellt skyddad mark och frivilliga avsättningar. Norra Skogsägarnas tolkning är att skulle innebära en väsentlig förändring av dagens skogsbruk, med minskad virkesproduktion som följd. Skogsbruket i Sverige bedrivs sedan 1990-talet utifrån en inriktning som kan sammanfattas med 90-10, det vill säga 90 % av skogsmarken ska brukas som skogsbruksmark med generell hänsyn och 10 % undantas från skogsbruk som avsättningsmark med hänsyn till naturvård och kulturmiljövärden skulle innebära en kursändring av skogsbruket, jämfört med det skogsbruk som planeras och bedrivs idag. För skogsbruket i Västerbottens län innebär ytterligare 10 % avsättning/anpassning att man avstår virkesproduktion motsvarande virkesförbrukningen i Norra Skogsägarnas sågverk i Kåge, Sävar och Lycksele. Norra Skogsägarnas bedömning är också att Skogsstyrelsens förhållningssätt medför att skogsbruket byråkratiseras mer för många skogsägare. Det finns idag ett antal starka motiv som talar för att är en betydligt bättre avvägning än : Skogsbrukets och skogsindustrins betydelse som välfärdsmotor i Sverige blir alltmer tydlig. De svenska skogsindustriernas ökade efterfrågan på skogsråvara motsvarar cirka 1 miljon kubikmeter/år. Efterfrågan på biobränsle har ökat och bedöms växa kraftigt till följd av ökade olje- och elpriser. Oljekomissionen pekar ut skogen som en viktig resurs vid omställningen till ett minskat oljeberoende. Riksdagsbeslutet Levande Skogar ger inget stöd för ytterligare avstående från skogsproduktion utöver hektar. Riksdagsbeslutet har inte följts upp med finansiering av det formella skyddet av skogsmark (reservat, biotopskydd och naturvårdsavtal). Att besluta om ytterligare mark- eller produktionsavstående på anpassningsmarken torde innebära att skogsägaren får stå för en stor del av denna kostnad (uteblivna intäkt). Det saknas vetenskapligt stöd och de praktiska erfarenheterna är otillräckliga för att börja tillämpa alternativa skötselformer istället för trakthyggesbruk på 2,5 miljoner hektar anpassningsmark. Norra Skogsmagasinet nr 4/

12 Elever på skogsexkursion På flera platser spelades det skogsteater för eleverna. Det blir en himla massa olika produkter från ett träd. I höstas fylldes skogarna i Norrbotten med mer än sjätteklassare. Norra Skogsägarna var medarrangör till elevaktiviteterna, som ägde rum på nio olika platser i länet. Text: Lars Pekka Skogsexkursionerna för Norrbottens sjätteklassare hölls i Pajala/Kiruna, Boden, Luleå, Jokkmokk, Kalix/Haparanda, Piteå/Älvsbyn, Överkalix och Gällivare kommuner. I Arvidsjaur/Arjeplog kommer motsvarande exkursion att hållas till våren. Samordnare för arrangemangen var Skoglig samverkan i Norrbotten och de kunde genomföras i samarbete med bland andra Norra Skogsägarna, Sveaskog, SCA, skogsallmänningarna, Skogsstyrelsen, och Jägarförbundet. I Pajala bussade man ihop 250 elever från bland annat Karesuando och Kiruna till en exkursion i Tärendö. Hela kalaset gick lös på cirka kronor. Det var värt varenda krona, konstaterar Thomas Mäkikaltio, medarrangör och skogsinköpare på Rolfs Såg. Utspisning i skogen Under exkursionerna fick eleverna prova på att plantera, röja, provsitta i skördare och lära sig väsentligheter om skog och natur. På samtliga platser utspisades elever och lärare med grillade hamburgare, smörgåsar, fikabröd, läsk och skogskaffe. Norras skogsinspektor Helena Gålnander ledde övningarna i Boden. Det är otroligt stimulerande och kul att jobba med ungar som är så intresserade av skog och natur. Det känns dessutom mycket angeläget att få förmedla grundläggande kunskaper om skog och skogsbruk, påpekar Helena. M.E.C.AB Tele: ATV från :- Din närmaste återförsäljare hittar du på 12 Norra Skogsmagasinet nr 4/2006

13 Vilken tur att så många kan räkna så rätt! Lastutrymme standard Lastad till grindkanten: Lastvikt: 14,5 ton Lastutrymme Active Load Space 17,1 ton på vagnen och plats för mer... PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER Tänk om allt virke fraktades till avlägg på skotare utrustade med konventionella lastbärare. Vilket dyrt virke det skulle bli! Som tur är har så många insett det självklara, nämligen att en skotare alltid ska nå upp till sin fulla lastkapacitet, till och med när virket väger extra lätt. Exemplet ovan visar JD 1710D Eco III med och utan Active Load Space behövs några ytterligare argument för vårt genialiska, variabla och dämpade lastutrymme? Vi kan möjligtvis lägga till något om ALS-skotarnas bränsleekonomi, och kanske också något om tre mycket bränslebesparande nyheter som följer med på köpet av våra nya Eco III modeller. ALS fi nns till våra skotare 1110D Eco III, 1410D och 1710D Eco III - alla tre lika enkla att räkna hem! Norra Skogsmagasinet nr 4/

14 Nu sänkt dieselskatt! Succébilen CR-V finns nu även med Hondas nya dieselmotor 2,2 i-ctdi; vinnare i International Engine of the Year 2005 kategori 2,0 2,5 liter. Bränsleeffektiv, tyst och med en imponerande kraftfull prestandanivå! Honda CR-V Diesel: bränsleförbrukning blandad körning 6,7 l/100 km. Miljöklass CO g/km. Bilen på bilden är extrautrustad. Företagsleasing Leasingförslag på 36 månader (alla uppgifter är exkl. moms) CR-V diesel Pris kr Första förhöjda hyra kr Restvärde kr Leasingavgift kr Nya CR-V Diesel från kr Sveriges största Hondaåterförsäljare! Se våra beg. bilar i bild på LAN6233-NorraSkogsmag186x129 LULEÅ Ostrong. 4 (intill Coop Arena) Tel Sida ÖPPETTIDER 1 Mån-tor Fre Lör Prova hur vi kan göra verklighet av dina skogsdrömmar Prova vad det innebär att få en partner som är specialiserad på jordbruks- och skogsfastigheter. Att få ett finansieringsåtagande som sträcker sig längre än över själva köpet. Hur du kan få hjälp, inte bara med lån utan med råd som ger dig möjlighet till bättre intäkter från skogen. Det kan betyda skillnaden mellan dröm och verklighet. Ring oss på eller gå in på Jordnära finansieringar 14 Norra Skogsmagasinet nr 4/2006

15 KLAPPAR SOM FÅR GRANEN ATT BARRA SKYDDSPAKET SOM BONUS OM DU KÖPER EN AV VÅRA UTVALDA MOTORSÅGAR! BONUS! HUSQVARNA 345 e-series TRIOBRAKE INKL. SKYDDSPAKET kr HUSQVARNA 455 RANCHER INKL. SKYDDSPAKET kr SKYDDSPAKET, VÄRDE KR FLEECEJACKA JULPRIS : 595 kr (ORD. PRIS 900 KR) HUSQVARNA 321 ELECTRIC JULPRIS : kr (ORD. PRIS KR) LÄDERKÄNGOR JULPRIS : kr (ORD. PRIS KR) AKTIVITETEN GÄLLER T O M DEN 30 DECEMBER 2006

16 Passgrannens klagan Av Östen Bjurman, ledamot i Norra Skogsägarnas styrelse När jägaren kommer till passet en dag, då tar han fram radion och säger god dag. Sen frågar han artigt dem som legat natten: Hur gick det för er, måste ni kasta vatten? Och älgen som gick här förbi klockan tre, var det samma älg som du prata med? Och stor n som gick där i långa gräset, var det samma älg de sköt på i Näset? De fyra som gick här på lägdan breve, var en av dem skadad, han verka rätt sne? Hur slutade hockeyn, det alla vill veta. Nu small det ett skott, ska vi komma och leta? Och passet han fått det är stilla och dött, men gräset på vägen dit det var blött. Där är så tråkigt, han vill byta pass. Det passar så bra, för han måste på dass Kålbotten passar, det slipper han leta, eller Bjurmans ängar, där man kan meta. De fyra du såg, gick de väst eller öst? Och om det kan vara till någon tröst, så tystnar han plötsligt och alla njuter. Han byt batterier på några minuter, Sen hörs han igen med tydlig röst oj vad jag fryser, jag tror det är höst! Illustration: Gunilla Guldbrand Har någon hört hunden, vi vill ju så gärna?! Men ack vi bedrog oss, det var grannlaget som träna. Vädret är vackert, vet nå n hur det blåser? En tidning han läst har recept på såser. Nu blir det ett brejk, måste sluta att skriva. Alla ska samlas, vi ska ut och driva. Vi ropar och skriker allt vi förmår, att ingen sett älgen är lätt att förstå. De vet redan allt, det är bara att lyssna, har stenkoll uppå var man kan möta en byssa. Men vad händer nu, en älg står på passet?! Och han som int fått bort rimmet från glaset. Han sticker ut bössan så glaset yr, är utan tvekan klar att ge fyr. Siktar med bössan och trycker in knappen, men alla i radion kan höra klappen. Det blir ingen smäll, han har glömt bort att ladda. Ett leende sprider sig hos alla andra, men bakom var gran och bakom var skreva står älgen och tänker: Det är lätt att få leva. Bara att lyssna vad de hittar på Vad bra det är med radio ändå! Östen och hans kamrater i Bjuråns jaktlag jagar från jakttorn med plexiglas i skjutluckorna. Ofta övernattar de även i de relativt komfortabla tornen. Passgrannens klagan skrev Östen den 15 oktober i höstas. Inspirationen är hämtad från 20 års samlad radiotrafik i älgskogen. Trygghet ska vara enkelt! ACTIVE SECURITY Box Services, ett mobilt och enkelt övervakningssystem som du själv kan lära vad den ska larma för. Boxen placeras lätt, exempelvis på din skogsmaskin, skoter, cistern eller något annat du vill skydda. Om någon gör åverkan får du ett SMS eller ett mail samt en kartbild som visar vart din egendom befinner sig i händelse av bortforsling. Systemet är utprovat tillsammans med SSF för bl a: entreprenadmaskiner, vapenskåp, containrar, dieselcisterner och skogsmaskiner. Kontakta oss för mer information, innan det är för sent. Tel: Norra Skogsmagasinet nr 4/2006

17 Sågverk planerar för ökad produktion Nu har sågverken i Kåge och Sävar fått de miljöstillstånd som krävs för rejäla produktionsökningar. Därmed läggs en viktig pusselbit för att kunna uppnå bättre lönsamhet för både industrin och skogsägarna. Text: Lars Pekka Ökad produktion och förädling vid Kågesågen innebär högre lönsamhet och större förmåga att betala bra för familjeskogsbrukarnas sågtimmer. Kåge såg fick sina miljöstillstånd av länsstyrelsen redan i augusti, medan Sävar såg fick vänta fram till mitten av oktober. När de förlösande tillstånden nu äntligen har erhållits är det bara att blicka framåt. Miljötillstånden är viktiga pusselbitar i den framtidsstrategi som Norra Skogsägarna håller på att lägga upp för sina industrier. Nu kan vi börja planera för en rejäl ökning av produktionen. Det ger möjlighet till ökad lönsamhet och i slutänden större potential för oss att betala bra för timret till medlemmar och andra familjeskogsbrukare, berättar Göran Persson, tillförordnad platschef på Sävar såg. För Kåges del handlar det om möjligheten att fördubbla produktionen av sågade trävaror till m 3 samt femdubbla förädlingen till m 3 hyvlade och m 3 fingerskarvade trävaror. För Sävar såg innebär tillståndet inte riktigt en fördubbling, men sågen har nu möjlighet att producera precis samma volymer som i Kåge. Utökade skift Miljötillstånden föreskriver bland annat vissa skärpningar vad gäller buller och utsläpp från biobränslepannorna. Några beslut om investeringar är inte tag na ännu men Jan-Olov Flodin, platschef på Kåge såg, tror att det i första hand kommer att bli frågan om en utökning av skiften. I andra hand kan det handla om investering i ytterligare en såglinje. Särskilt nöjd är Jan-Olov Flodin över möjligheten att kunna mångdubbla förädlingskapaciteten. Ökad produktion innebär att sysselsättningen säkras. Som en följd av ny teknik och rationell tillverkning är det dock inte säkert att några nya jobb skapas i produktionen. Helautomatisk kedjeslipmaskin för sågkedjor Mycket stor slipavverkning, bra vid stensågade skördarkedjor. Allt för skog och fritid på 304 sidor! Pris :- exkl moms Markusson Tel , ring ELLEr BESÖK SKogma.SE Norra Skogsmagasinet nr 4/

18 Tunga timmerlass på öppet vat Under sommaren fullföljde Norra Skogsägarna en annorlunda avverkning strax utanför Stensele. Själva avverkningen kanske inte var speciellt ovanlig, men transporterna var desto originellare. Timmerbilarna gick nämligen på pråmar över Umeälven till och från ön Storholmen. Text & foto: Calle Bredberg Planeringen inför det ovanliga projektet inleddes redan i våras med muddringar och förberedelser av angöringsplatser. Dessutom bröts det en två kilometer lång väg på ön, som fick fyllas med pinnmo, vattenbegjutas och saltas innan avverkningarna kunde komma igång. Kajplatsen byggdes i direkt anslutning till en asfaltväg, allt för att virket snabbt skulle kunna köras fram till industrin. För att avverkningen och inkörningen skulle fungera så smidigt som möjligt hade man tidigt på sommaren ett planeringsmöte med entreprenörerna. Alla berörda upplevde nog projektet som både ovanligt och spännande. 16 bilar per dag Den 15 juli anlände pråmen och någon vecka senare kördes maskinerna ut till den 123 hektar stora ön. I strålande solsken satte därefter tre skördare och lika många skotare, från Stenlunds Skog och Rogers Skogstjänst, igång med avverkningen, som höll på fram till början av september. Under den perioden fraktades dagligen 16 fullastade timmerbilar över Stenavan, från sex på morgonen till nio på kvällen, fyra dagar i veckan. Sammanlagt rörde det sig om en avverkningsyta på 70 hektar och 253 billass som fraktade ut en volym på drygt kubikmeter. Mångsidig pråm Den maffiga pråmen, som ägs av Vägverket, klarar utan problem ett sextiotonsekipage med timmer. I militärt bruk får den till och med lastas upp till 150 ton. Pråmen är för övrigt en mångsidig farkost, som bland annat används som arbetsplatt Transporten över Stenavan i Umeälven är meter lång och klaras av på ungefär 15 minuter. form vid brobyggen. Däremot är det sällsynt att den används som flythjälpmedel för timmerbilar Det här är förmodligen det största projektet i sitt slag. Tack vare att allt har gått så bra här uppe är det många andra som har visat intresse för liknande lös Skördarföraren Roger Alm, till vänster, unnar sig en pratstund med Norras skogsinspektor Stefan Olofsson. 18 Norra Skogsmagasinet nr 4/2006

19 ten Emil Jonsson fyller ett av många lass ute på Storholmen. ningar, konstaterar Lars Bexell, en av de två pråmförarna som manövrerar farkosten. Normalt netto Den naturliga frågan är förstås om ett sådant här projekt verkligen kan ge något netto kvar till skogsägaren. För markägarna, Per-Olof och Britt- Inger Stenvall, slutade avverkningen på Storholmen ändå med en hyfsad behållning. Vi har sökt och fått regleringsmedel för fördyrad avverkning. Ersättningen har täckt upp merkostnaderna, så i slutänden blev det ett ganska normalt netto, berättar Per-Olof Stenvall. Dessförinnan hade dock paret Stenvall haft en segdragen process mot Vattenfall gällande fördyringar i samband med regleringen, en process som de slutligen förlorade. Men tack vare regleringsmedlen blir det ändå en någorlunda lönsam avverkning när allt summeras. Nyttig erfarenhet Det är naturligtvis oerhört värdefullt att ett sådant här projekt blir en fullträff och det ingjuter en hel del självförtroende. Vi som har varit delaktiga känner att vi klarade den här svåra uppgiften på ett bra sätt. Det gör att vi är väl förberedda för att anta nya, liknande utmaningar. Nu finns den värdefulla erfarenheten, förklarar Kjell- Anders Persson, produktionsinspektor på Norra Skogsägarna. Norra tackar för ett bra jobb Ett projekt av den här digniteten kräver förstås noggranna förberedelser, genomtänkt logistik och en välsmord organisation. När de berörda entreprenörerna och tjänstemännen nu tittar i backspegeln har de all anledning att klappa sig för bröstet. Produktionsinspektorn Kjell-Anders Persson riktar ett speciellt tack till alla de entreprenörer som gjorde avverkningen möjlig. Alla berörda ska ha mycket beröm för ett väl utfört arbete. Stenlunds Skog och Rogers Skogstjänst tillsammans med åkarna Elissons Åkeri och Sjöbergs Åkeri. Därtill kommer pråmförarna Lars Bexell och Per Johansson samt Kjin Schakt som byggde vägen på ön. Alla har de bidragit till det lyckade resultatet, konstaterar Kjell-Anders. Personal på Norra skogsägarna som har varit involverade i projektet: Kjell-Anders Persson, produktionsinspektor. Stefan Olofsson, produktionsansvarig och virkesspecialist. Olle Lindh, skogsinspektor. Norra Skogsmagasinet nr 4/

20 Skogsägarkvinnor skogsägarkvinnor skogsä Kvinnliga skogsägare som vill ta mer plats i skogen och inom föreningsrörelsen. Konferens för kvinnliga skogsägare Nu vill vi ta mera plats! Dumma frågor finns inte bara dumma svar. Skogsspråket är ett praktexempel på fikonspråk. Tror du som kvinna att det bara är du som inte har förstått, så kan du vara övertygad om att ingen har förstått, sa Hillevi Wiss Kullebjörk, när ett 40-tal kvinnor samlades för en konferens vid Kalix folkhögskola i höstas. Text & foto: Lars Pekka Under konferensen i Kalix berättade kvinnorna om sina erfarenheter från arbete i skogen och från skogsägareföreningen. Att så pass många deltog i konferensen är ett tydligt tecken på att kvinnorna nu engagerar sig i skogsägarrörelsen på allvar och att de vill ta plats både som skogsägare och förtroendevalda. Nya upptäckter Hillevi Wiss Kullebjörk, styrelseledamot från Nuksujärvi med många års erfarenhet av föreningsarbete, menade att kvinnor inte bara ska våga ta beslut. Vi måste också våga riva upp beslut som är dumma. Vi måste stå upp för vår kompetens! Ann-Helen Bergwall, skogsägare från Råneå, berättade om hur alla i början vände sig till hennes man när de ville prata skog. Från början hade jag också själv svårt att se mig som skogsägare. Jag litade på att min man och mina bröder tog besluten. Men sedan engagerade jag mig och upplev de tjusningen skogen. Nu titulerar jag mig skogsägare och jag kan skog, meddelade Ann-Helen med trygg självkänsla. Elisabeth Sandberg från Boden berättade att hon också från början gärna tittade ner på lingonriset och markvegetationen när hon upplevde skogen. Idag har jag upptäckt skönheten i tallkronorna och nu ser jag också skogens ekonomiska värden. Många värden Norras ordförande, Tomas Mörtsell, var den ende manlige deltagaren på konferensen. Han talade om nya ekonomiska värden i skogen och gav exempel på hur man utvecklat Älgens Hus i Bjurholm, produktion av träull hos Storumans Emballageindustri och andra nya sätt att få ut ekonomiska värden från skogen. Gör gärna en affärsplan för din skog och fundera över alla presumtiva värden förutom massaved och timmer även biobränslen och grus, fiske- och jaktturism och mycket annat. Jag tror att vi bara står i en början när det gäller att utvinna andra värden ur skogen, förutspådde Tomas Mörtsell. Populär skogsmässa i Ostvik Foto: Mats Lundberg Skellefteå norra sbo genomförde en mycket populär mässdag vid Norra Skogsägarnas komponentfabrik i Ostvik. Ett brett spektra av utställare och ett antal skördare i varierande arbete tillhörde begivenheterna. En stor attraktion var Hanna Marklund, fotbollspelare och meriterad idrottsprofil från Skellefteå. Tillsammans med Säf-kvinnornas representant, Anna Lundström, bjöd hon både barn och vuxna på uppskattade tävlingar. önskar läsarna God Jul & Gott Nytt År 20 Norra Skogsmagasinet nr 4/2006

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN:

FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN: Umeå/Luleå 2006-05-10 FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN: Delrapport Arjeplogs kommun 2005/2006 Rapporten avser perioden 12/02-05 till 27/03-06 och omfattar positioner från 40 älgar, varav 2 sköts under

Läs mer

AGENDA. Ny älgförvaltning from 2012. Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO

AGENDA. Ny älgförvaltning from 2012. Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO Överkalix 20150331 AGENDA Ny älgförvaltning from 2012 Historisk avskjutning Norrbotten Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix Planer/avskjutning Överkalix ÄSO Älgbetesinventering Skogsbrukets mål skogsskador

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN Nu är vintern här! För oss skogsbrukare är det bra när kylan kommer tidigt, helst innan snön lägger sig som ett isolerande täcke så att marken och skogsbilvägarna

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN Norrbotten. Här kommer du framöver få lokal information om vad som är på gång hos BillerudKorsnäs i det område där du har din skog. Våren närmar sig Vilken avverkningsmässigt

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

SkogsAffärer. Högre netto i gallring! Välkommen på Skogsdag! En informationsskrift från Rörvik Skog Nr 3-2008

SkogsAffärer. Högre netto i gallring! Välkommen på Skogsdag! En informationsskrift från Rörvik Skog Nr 3-2008 SkogsAffärer En informationsskrift från Rörvik Skog Nr 3-2008 Högre netto i gallring! Välkommen på Skogsdag! I förra numret av SkogsAffärer skrev vi om barkborrens härjningar i Kråketorpsreservatet. Det

Läs mer

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Klentimmer öka värdet i din avverkning med klentimmer Genom att

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2014-06-26 Diarienummer Länsstyrelsen: 501 4403-2014 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2014 / 1674 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län. Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475

Läs mer

Innehåll: Vision. Riktlinjer. Mål. Organisation - Medlemmar - Ledningsgrupp - Ordförande - Verksamhetsledare - Kommungrupper. Ekonomi.

Innehåll: Vision. Riktlinjer. Mål. Organisation - Medlemmar - Ledningsgrupp - Ordförande - Verksamhetsledare - Kommungrupper. Ekonomi. Verksamhetsplan 2006-2009 Innehåll: Vision Riktlinjer Mål Organisation - Medlemmar - Ledningsgrupp - Ordförande - Verksamhetsledare - Kommungrupper Ekonomi Övrigt Vision med Mera Skog i Västerbotten Medlemsföretagen/organisationerna

Läs mer

Byagruppen. Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb

Byagruppen. Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb Byagruppen Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid 2 Bakgrund sid 3 Varför pratar vi så mycket om begreppet

Läs mer

Sbo-handledning Förtroendevald i skogsbruksområdet

Sbo-handledning Förtroendevald i skogsbruksområdet Sbo-handledning Förtroendevald i skogsbruksområdet www.norra.se Innehåll Sbo-verksamhetens syfte och Sbo-rådens uppgifter sid 2 Ekonomin i skogsbruksområdet 6 Valberedning i skogsbruksområdet 6 VO-råd

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

DM 1409. Prislista sågtimmer, limträstock och massaved

DM 1409. Prislista sågtimmer, limträstock och massaved DM 1409 Prislista sågtimmer, limträstock och massaved Prislista sågtimmer, limträstock och massaved 1409-tv TALLTIMMER Prislista nr DM1409 Pris kr/m 3 to Kvalitet 1 397 467 535 602 658 715 756 780 801

Läs mer

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen

Läs mer

Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet

Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2014-11-24 Dnr: 14/00933 SAKEN Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region

Läs mer

Stolpar sätter guldkant på skogsägarens intäkt Agnäs Stolpfabrik

Stolpar sätter guldkant på skogsägarens intäkt Agnäs Stolpfabrik Stolpar sätter guldkant på skogsägarens intäkt Agnäs Stolpfabrik www.norra.se Medlemsnytta Norra Skogsägarnas affärsidé är att på kort och lång sikt skapa bästa möjliga lönsamhet i medlemmarnas, ägarnas,

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Aptering för högsta möjliga virkesvärde Korsnäs följer noga upp hur virket blir apterat, dvs om det blir kapat så att skogsägaren får ut högsta virkesvärde enligt prislistorna.

Läs mer

En naturlig partner för enkla, trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för enkla, trygga skogsaffärer. En naturlig partner för enkla, trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag och alla vill vinna förtroendet att

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén Konkurrensen om skoglig råvara Nolia 2013-11-12 Fredrik Forsén 1 VEDFÖRSÖRJNING OCH BRUK Vedförsörjning! Totalt behov 10 M m 3 fub! Import 1.4 M m 3 fub! 0.4 M m 3 fub barrved! 1 M m 3 fub lövved Köp och

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Motorbanor och biologisk mångfald?! Planterad och igenvuxen fd grusgrop

Läs mer

Hjärnkraft. Målinriktad gymnasiepraktik. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté

Hjärnkraft. Målinriktad gymnasiepraktik. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté Hjärnkraft en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2009 Tema: Skolkontakter/Arbetsplatsförlagd Utbildning Målinriktad gymnasiepraktik 2015 Hjärnkr aft 2015 Den röda tråden Uthållighet

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Förslag/uppslag till examensarbeten

Förslag/uppslag till examensarbeten Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar

Läs mer

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Sönderdelning - Vägtransport Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Översikt Skogsbränslesystem Lösgrotshantering Låga lastvikter Kallt system Möjlighet att sönderdela hos kund Lagringsutrymme hos kund

Läs mer

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ditt skyddsombud Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ligger du vaken om nätterna och grubblar över hur skyddsombudet har det? Inte det? Byggnads vet i alla fall att många skyddsombud funderar

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller

Läs mer

Detta är jag, Harald.

Detta är jag, Harald. Detta är jag, Harald. Född 1938. Skogsarbetare. Studier, gymnasium, lärarhögskola, biologi 20p, skogsproduktion 10 p. 1972 Mellanstadielärare i 30 år. Fritidspolitiker. Bisysslor. Naturfotograf - frilanser.

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Annie Johansson Kyllesjö

Läs mer

En bok om hur vi tillsammans ska få fler i vår omvärld att upptäcka hur fantastiska Sveriges nationalparker är.

En bok om hur vi tillsammans ska få fler i vår omvärld att upptäcka hur fantastiska Sveriges nationalparker är. En bok om hur vi tillsammans ska få fler i vår omvärld att upptäcka hur fantastiska Sveriges nationalparker är. Vår gemensamma identitet Varumärken har personligheter, precis som människor. Vi står för

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång!

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! 10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! Kenth Åkerman Det är värt vilket pris som helst att få se en slocknad blick lysa upp på nytt, få se ett leende tändas hos den som tycktes ha glömt att

Läs mer

Thomas i Elvsted Kap 3.

Thomas i Elvsted Kap 3. Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax

Läs mer

Klimatförändring och försäkring

Klimatförändring och försäkring Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning

Läs mer

Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet

Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet Konferensen är ett led i projektet Friskare Skogsvattens arbete att genomföra kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med skogsägare

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Skogsriket Norrbotten. Piteå 2013 11 27

Skogsriket Norrbotten. Piteå 2013 11 27 Skogsriket Norrbotten Piteå 2013 11 27 från prat till resultat övriga världen ser lite annorlunda ut Råvaran skog med potential för tillväxt från prat till resultat Arbetet i styrgruppen 2013 Landshövding

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Prissättning och premiering av råvara i Södra

Prissättning och premiering av råvara i Södra Prissättning och premiering av råvara i Södra 2 SÖDRAS PRISSÄTTNINGSMODELL Södra strävar efter att hålla ett pris i prislistorna som speglar efterfrågan och marknaden. Ovanpå prislistan kan man erhålla

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Samhall Sveriges mest mångsidiga företag

Samhall Sveriges mest mångsidiga företag BASFAKTA 2014 Samhall Sveriges mest mångsidiga företag 1 Samhall är ett aktiebolag som ägs av staten Uppdraget Att producera efterfrågade varor och tjänster där behoven finns och genom detta skapa meningsfulla

Läs mer

Förstudie Vindelälvsdalen

Förstudie Vindelälvsdalen Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen

Läs mer