Yrke En prognos för behovet av svenskspråkig yrkesutbildning

Transkript

1 Yrke 2015 En prognos för behovet av svenskspråkig yrkesutbildning

2 Förord Är det framtiden för samhället Svenskfinland, en region eller kommun i Svenskfinland eller kanske för en enskild läroinrättning som är Din utgångspunkt inför beslut om yrkesutbildningen? Kan vi gagna det som ligger oss närmast genom att samtidigt ta ansvar för allfinlandssvenska intressen? Sydkustens landskapsförbund inbjuder inom ramen för projektet Yrke 2015 alla med sakkunskap om, ansvar för och vilja att utveckla yrkesutbildningen till samarbete. Då både samhällets behov av finlandssvensk arbetskraft, individuella elevprioriteringar och läroinrättningars ambitioner skall samordnas med regionala intressen, förstår vi att uppgiften inte är lätt. Den prognos som nu finns som underlag för planering och beslut, visar att vi behöver svenskspråkig arbetskraft i större omfattning än vad de flesta tänkt sig. Vår yrkesutbildning på andra stadiet står inför särskilt stora och krävande utmaningar. Med gemensamma krafter bör det vara möjligt att anta utmaningen. Idag är situationen till alla delar inte helt tillfredsställande. Det finns läroanstalter som varken har brist på elever, lärare eller pengar. Men många av våra yrkesläroinrättningar har ont om allt. För varje skola, både den som klarar sig bra idag och den som har problem, är utmaningen att bli bättre en överlevnadsfråga. Konkurrensen om studerande kommer alltid att vara ett faktum i Svenskfinland som erbjuder ett begränsat elevunderlag. Den höga gymnasiebenägenheten bland finlandssvenskar är för alla andra stadiets yrkesutbildningar en utmaning. Under vilka förutsättningar kan den svenska skolan utgöra det mera lockande alternativet för de många tvåspråkiga? Skall varje läroinrättning, sida vid sida, ibland nästan vägg i vägg, ensam kämpa för elever, lärare, resurser, utrymmen, läromedel, ja, allt det som är nödvändiga konkurrensvillkor. Eller kan resurserna och krafterna användas bättre? Är det möjligt att läroanstalter, som står inför samma utmaning, planerar och enas kring gemensamma samordnade lösningar? Kan andra stadiets yrkesutbildning utvecklas till ett konkurrenskraftigt alternativ? Vad kan samarbetet mellan gymnasiet, yrkesläroanstalten och yrkeshögskolan ge för mervärde? Kan vi erbjuda så intressanta alternativ att också finska ungdomar som kan svenska vill studera i våra läroinrättningar? Är alla parter beredda att sätta sig vid samma bord och gemensamt dra upp riktlinjerna inför framtiden? Det är sällan möjligt att sätta likhetstecken mellan samhällets behov av yrkesutbildad arbetskraft och utbildningar som intresserar de unga. Ännu svårare är uppgiften i Svenskfinland där särbehov, mindre årskullar, regionala skillnader, långa avstånd och konkurrerande finsk utbildning är en realitet. Ingen enskild läroinrättning eller person har svaren. Lösningarna måste vi formulera och enas om tillsammans. I bästa fall är vi eniga om att vi klarar av utmaningarna bättre tillsammans. Carita Lundin direktör Sydkustens landskapsförbund

3 Bakgrund Motstridiga intressen I Finland finns en högt ställd ambition om att yrkesutbildningen skall matcha arbetslivets behov (1) med individernas efterfrågan (2) och dessutom beakta samhällsintresset (3). Det sistnämnda kan för Svenskfinland innebära att dimensionera utbildningen så att vi garanterar tillgången på svenskspråkig service inom vården eller att vi främjar den finlandssvenska identiteten genom en satsning på utbildning inom kultur. I praktiken är det inte alltid så enkelt att matcha de tre nämnda intressena. Läroanstalterna kan erbjuda hur mycket utbildning som helst i försöket att täcka t.ex. lokala metallföretags behov av arbetskraft, men det hjälper inte ifall de unga har den ofta felaktiga uppfattningen att metallarbete är ett smutsigt fabriksjobb och inte söker till utbildningen. Andra utbildningar kan ha motsatt problem. Frisörsutbildningen har lockat unga i högre grad än vad utbildningen sysselsätter på arbetsmarknaden. Helt handfallen behöver man ändå inte stå inför de här problemen. Erfarenheterna av projekt där företag i samarbete med skolor satsat på information om yrken är uppmuntrande. Utbildningsstyrelsens aktuella utvärdering av studiehandledningen visade att det största problemet är att varken elever eller studiehandledare har en tillräcklig kunskap om arbetslivet och olika yrken. Det finns också branscher inom vilka det samtidigt råder arbetslöshet och arbetskraftsbrist. Arbetslöshet beror inte i sådana fall på att utbildningen är överdimensionerad. Det finns också andra skäl till att alla inte sysselsätts. Ofta följer dimensioneringen av utbildningen i praktiken andra faktorer än de tre som nämnts ovan. Orsaken till att man drar in gammal utbildning är sällan att den inte längre behövs i arbetslivet, utan att den inte drar studerande och därmed statsandelar till läroanstalten. Ekonomiska faktorer (4) smyger sig ofta av nöden in i läroanstalternas beslutsfattande och kan ses som en fjärde faktor som påverkar dimensioneringen. De flesta läroanstalter lever under ekonomiskt knappa omständigheter och det kan vara avgörande hur man satsar de resurser man har. Också tillgången på behöriga lärare (5), lokaliteter och apparatur (6) avgör i hög grad vilken utbildning som arrangeras. En ny yrkesutbildning kan kräva miljoninvesteringar i apparatur och erfarenheterna visar också att det tar ungefär fem år för en ny yrkesutbildning att etablera sig och bli bra. Att hitta behöriga yrkeslärare i Svenskfinland är inte lätt. Det är därför viktigt att utbildningsanordnarna inte alltför lättvindigt fattar beslut om nya utbildningar eller om indragning av gamla. Ytterligare en faktor som speciellt i Svenskfinland diskuterats som väsentlig när utbildningen dimensioneras är den regionala tillgängligheten (7). De som påbörjar sina studier kommer i regel direkt från grundskolan och är bara femton-sexton år gamla. Men det är också ett faktum att all utbildning inte kan ordnas i alla regioner - vi har inte råd att konkurrera ut varandra i Svenskfinland och samordning av de utbildningar som redan finns kan behövas. Ett annat geografiskt problem är att utbildningen inte alltid är placerad i den region där utbildningen mest behövs. På vissa orter råder det brist på yrkesutbildning som intresserar kvinnor. Konsekvensen kan vara att kvinnorna påbörjar gymnasiestudier och därefter flyttar från orten för att fortsätta studera eller att de i hög grad blir arbetslösa på hemorten. I viss mån har man på dessa orter lyckats locka vuxna arbetslösa kvinnor till annars mansdominerad utbildning, men aktiva försök till att sporra till för könen otraditionella yrkesval fanns inte vid läroanstalterna, enligt en nordisk utvärdering som utfördes för några år sedan. (Dimensionering för vem? 1999) Det finns inte ett entydigt uttalat behov av yrkesutbildning, utan många motstridiga. Olika intressenter har olika behov, arbetslivet är mångfacetterat och regionerna har mycket olika omständigheter att beakta. Därför finns det följaktligen inte heller ett riktigt utbildningsutbud. Det innebär att den prognos, som Yrke 2015 ställt och som presenteras i den här rapporten, inte ska ses som en absolut framtidsförutsägelse. Processen som lett fram till prognosen är minst lika viktig

4 som resultatet, vars största betydelse är att förbereda alla som arbetar med yrkesutbildning på problem, som sannolikt uppstår i framtiden, och för att ange en riktning för utvecklingen. Besluten har decentraliserats Hela årsklassen ska erhålla yrkesinriktad utbildning. Utbildningsanordnarna fick år 1998 ansvaret för att inom vissa ramar själva dimensionera sin utbildning. I undervisningsministeriets beslut om varje utbildningsanordnares utbildningsuppgift framgår inom vilka utbildningsområden undervisning kan ges och hur många studerande utbildningsanordnaren kan ha totalt för att erhålla statsfinansiering. Läroanstalten preciserar årligen hur många studerande som antas till olika studieområden. Det är vanligt att läroanstalter tar in större grupper än planerat och att vissa undervisningsgrupper förblir halvfyllda. Speciellt för en stor utbildningsanordnare ger det decentraliserade systemet stor beslutanderätt. En nordisk utvärdering visade att det bland utbildningsanordnarna efter år 1998 fanns dels entusiasm över att få genomföra efterlängtade förändringar, dels en ovana vid att själv ta ansvar för dimensioneringen. Utbildningsanordnare med många läroanstalter ville t.ex. se över överlappningar i utbudet, men det visade sig vara svårt att få läroanstalter att avstå från utbildning. Läroanstalterna upplevde sig i hög grad vara fastlåsta av den infrastruktur, i form av lokaler, utrustning och lärare, de byggt upp. Utvärderingar som genomförts har också visat att samverkan mellan huvudmännen varit svagt utvecklad när det gäller överenskommelser om ansvarsfördelning. Det har t.o.m. funnits utbildningar som samma år erbjudits av flera läroanstalter med den påföljd att ingen fått tillräckligt med studerande för att kunna påbörja undervisningen. Utbildningsanordnarna och läroanstalterna upplevde att det är en ekonomisk risktagning att påbörja nya utbildningar, eftersom det inte finns garantier för elevtillströmningen. Arbetslivets agerande var, enligt utvärderingar som utförts, ibland avgörande när en läroanstalt ville dra in en utbildning som inte fick studerande. Det fanns exempel på att branschföreträdare protesterat och att utbildningen med stöd av företagen på orten fått ny luft under vingarna och inte dragits in. (Backman 2001 a, Backman 2001 b, Dimensionering för vem?, 1999). Läroanstalterna följer sporadiskt med utvecklingen i arbetslivet, men utnyttjar bara i viss mån forskning, statistik, utvärdering eller prognoser i beslutsfattandet. Det har däremot blivit rätt allmänt att läroanstalterna följer upp hur de utexaminerade placeras i arbetslivet. Feedback från arbetslivet får läroanstalterna framförallt genom utvärderingen av inlärning i arbete, personliga kontakter och delegationsarbetet. Utvärderingarna visade att arbetslivet är osäkert över sin roll i dimensioneringen. Arbetsgivarna skulle gärna påverka mer, medan läroanstalterna säger att det är svårt att få med arbetslivsrepresentanter i beslutsfattandet. Vid läroanstalterna har funnits en strävan att utöka utbildningen inom sådana inriktningar som är i ökande på arbetsmarknaden, men läroanstaltens ledning och lärare förklarar att de egentligen inte har någon uppfattning om vad de här nya behoven innebär numerärt. Det finns inget enkelt sätt för läroanstalterna att tillgodose arbetslivets behov. Företagen kan i allmänhet överblicka en ganska begränsad framtid och har svårt att ange sitt framtida behov kvantitativt. (Backman 2001 b och Backman 2001 a, Dimensionering för vem?, 1999) Yrke en prognos som ska stödja svåra beslut Den här komplexa problematiken är bakgrunden till att Sydkustens landskapsförbund år 2000 startade det allfinlandssvenska prognosprojektet Yrke Utgångspunkten för projektet var aldrig att få en absolut förutsägelse om arbetslivets och yrkesutbildningens framtid, utan att ge bättre förutsättningar för framsynthet och förändringsberedskap och att ge underlag för de svåra beslut om yrkesutbildning som måste fattas varje år. Med hjälp av prognosen och processen som lett fram till den, skall de som berörs få möjlighet att sätta sig ned tillsammans och begrunda vad de fakta vi har tillgång till ger oss för handlingsalternativ. Vad göra när t.ex. den enda utbildningen

5 inom ett yrke inte drar elever, fastän yrket skulle sysselsätta på arbetsmarknaden? När man skall ta ställning till så här svåra frågor är det en fördel om man kan arbeta med tillräckligt stor tidsram. Det kan vara fråga om att få med arbetsgivare i marknadsföringskampanjer till elever, att söka finansiering för ny apparatur eller en behövlig tillbyggnad. Det kan också handla om att se över personalstrukturen vid läroanstalten. I framtiden blir det viktigare än någonsin förut att hitta nya kreativa samarbetslösningar mellan regioner, läroanstalter och arbetsgivare. Prognosen utgår från hur många sysselsatta som behövs inom olika yrken på arbetsmarknaden år 2015, men för att den prognosen ska kunna verkställas borde utbildningsutbudet inom de flesta studieområden förändras redan nu. Yrke 2015 önskar att prognosen ska kunna påverka dimensioneringen av yrkesutbildningen både på nationell och lokal nivå, så att behovet av utbildning i högre grad än hittills avgör utbildningsutbudet. Prognosen kommer bl.a. att utnyttjas under hösten 2003 då statsrådet fastställer det svenskspråkiga utbudet på yrkesutbildning på nationell nivå i utvecklingsplanen för utbildningen för åren Prognosens resultat utnyttjas också i det nationella utvecklingsprogram för den sociala sektorn som social- och hälsovårdsministeriet startat i november En finlandssvensk modell En riksomfattande prognos för behovet av arbetskraft enligt näringsgren år 2020, som ställts vid arbetsministeriet av en arbetsgrupp ledd av Pekka Tiainen, har utgjort utgångspunkten för Yrke 2015-prognosen (Työvoima 2017, 1998, Työvoima 2020, 2002). Yrke 2015-prognosen har sedan ställts med den s.k. Mitenna-modellen, som utarbetats och utvecklats av ett team vid Utbildningsstyrelsen under flera års tid (Autio, Hanhijoki, Katajisto, Kimari & co, 1999). Det är en beprövad datorbaserad kalkylmodell för både nationell och regional prognostisering. Med dessa utgångspunkter har Yrke 2015-projektet kunnat koncentrera sig på de svenskspråkiga särdragen. Den svenskspråkiga yrkesstrukturen ser annorlunda ut än den finska, svenskspråkiga är i lägre grad arbetslösa än finskspråkiga och pensionsåldern är högre bland svenskspråkiga. Bland annat detta inverkar på utbildningsbehovet. De förväntade nationella trenderna har med hjälp av datormodellen anpassats enligt finlandssvenska förhållanden. Resultatet av projektet Yrke 2015 är konkret. Med hjälp av det resultat som den datorbaserade kalkylmodellen gett och den kvalitativa analys som sakkunniga gjort av detta resultat har projektet fått till stånd en rekommendation om hur många som borde påbörja studier vid svenskspråkiga yrkesläroanstalter i medeltal per år enligt studieområde under perioden Fokus i arbetet ligger på yrkesutbildningen på andra stadiet för unga. Yrke 2015 tar inte ställning till det förslag som datormodellen gett för yrkeshögskole- och universitetsutbildningen, men presenterar vissa siffror i det här pappret och i slutrapporten. Prognosen beaktar inte behovet av vuxenutbildning. Uppgifter från ett tiotal register, sammanlagt ungefär sidor fulla med statistik (ca 34 miljoner celler statistik), som gäller bl.a. yrkesstruktur, pensionsavgång, arbetslöshet, arbetskraftens ålder, nuvarande utbildningsutbud och avbrott i studierna har använts. Stora mängder information har kunnat sammanlänkas tack vare datormodellen och gett delvis överraskande resultat, som annars hade varit svåra att tänka ut. Yrke 2015 har gett en rekommendation för yrkesutbildningen på andra stadiet som delvis avviker från datormodellens förslag. Orsaken är att problem som datormodellen lyft fram kan lösas på olika kreativa sätt, vilket en datormodell inte klarar av att se, och att projektet velat rekommendera

6 ett utbildningsutbud som ska vara möjligt att genomföra i praktiken. Men prognosresultatet är trots detta så utmanande att det för beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå kvarstår en del utmaningar och problem att lösa. Hela Svenskfinland är med I ledningsgruppen ingår samarbetsparterna Sydkustens landskapsförbund, Utbildningsstyrelsen, Finlands Kommunförbund, länsstyrelsen i Södra respektive Västra Finlands län, Nylands landskapsförbund, Östra Nylands landskapsförbund, Egentliga Finlands landskapsförbund, Österbottens förbund och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. I ledningsgruppen deltog dessutom en representant för undervisningsministeriet och en för Ålands landskapsstyrelse. Ledningsgruppen har sammankommit 17 ggr. Eftersom centrala aktörer på nationell och regional nivå i hela Svenskfinland deltar i projektet erhölls en täckande prognos, vilket är nödvändigt p.g.a. den geografiska rörligheten bland studerande och yrkesverksamma och eftersom utbildningarnas upptagningsområden inte följer någon bestämd regionfördelning. Ofta är upptagningsområdet för en utbildning hela Svenskfinland. Projektets uppdrag har varit att ställa en allfinlandssvensk prognos. Regionerna erbjöds emellertid möjligheten att följa med arbetsprocessen. Fem regionala expertgrupper arbetade inom ramen för projektet. Grupperna har tillfört projektet kunskap om regionala förhållanden inom Svenskfinland, men också erhållit jämförbar statistik enligt region från projektet. Framförallt har grupperna främjat användningen av materialet på lokal nivå. Projektchefen besökte de regionala grupperna 2-3 ggr per region. Regionerna höll därutöver flera egna möten och arbetsseminarier. Regionernas egna rapportutkast ingår i detta material och kommer inom ramen för yrkesutbildningskonferensen i Helsingfors att behandlas den 12 november. Projektet har finansierats av Europeiska socialfonden, Svenska kulturfonden och samarbetsparterna. För det regionala och lokala arbetet erhölls landskapsutvecklingspengar från de tvåspråkiga landskapsförbunden. Slutrapporten utkommer i januari och projektet avslutas i mars Resultaten Här presenteras Mitennamodellens resultat och den delvis avvikande rekommendation som Yrke 2015-projektet gett för utbildningsbehovet. Rekommendationen är preliminär och kan förändras. Efter yrkesutbildningskonferensen i Helsingfors den november slås rekommendationen slutgiltigt fast och publiceras i projektets slutrapport i början av år Arbetskraftsbehovet enligt näringsgren år 2015 Prognosen utgår från att trenderna inom olika näringsgrenar fram till år 2015 är de samma inom den svenskspråkiga arbetskraften som i hela landet, men att näringsstrukturen i Svenskfinland ser annorlunda ut vi har t.ex. en större andel lantbruk än i landet som helhet. Lantbruket är i minskande också inom Svenskfinland, även om andelen sysselsatta inom lantbruk också i framtiden är större än i landet i övrigt. Prognosen visar att andelen sysselsatta inom lantbruk minskar från 8,6 till 4,6 procent och inom övrig industri från 6,7 till 5,1 procent åren Andelen svenskspråkiga sysselsatta minskar också inom skogsbruk, skogsindustri, tillverkning av transportmedel, övrig metallindustri, offentlig förvaltning, försvar och allmän ordning samt rengöringsservice. Andelen sysselsatta ökar i stället inom finansiering, försäkring, fastigheter och affärsliv (från 9,5 till 11,4%), utbildning och forskning (från 7,8 till 8,5%), hälsovård (från 6,7 till 7,7%), socialvård (från 6,6 till 7,5%), byggverksamhet (från 3,4 till 4,1%) samt handel (från 14,4 till 16,5%) under åren

7 En viss ökning av antalet sysselsatta förväntas också ske inom tillverkning av metallprodukter och elektroniska produkter, organisationsverksamhet, kultur samt tjänster för privata hushåll under åren Svenskspråkiga sysselsatta 1970 och 1990, prognos för år 2015 (avrundat till tiotal) Lantbruk Skogsindustri Maskintillverkning Tillverkning av transportmedel Övrig metallindustri Byggverksamhet Kommunikation Offentlig förvaltning, försvar och allmän ordning Utbildning och forskning Socialvård Kultur Okänd Skogsbruk Tillverkning av metallprodukter Tillverkning av elektroniska produkter Tillverkning av instrument och dylika produkter Övrig industri Handel Finansiering, försäkring, fastigheter och affärsliv Renhållning Hälsovård Organisationsverksamhet Tjänster för privata hushåll Figur 1: Svenskspråkiga sysselsatta enligt näringsgren 1970 och 1990, prognos för år 2015 Arbetskraftsbehovet enligt yrke år 2015 Prognosen enligt yrkessektor och yrkesgrupp utgår från i vilken mån olika yrkesgrupper sysselsätts inom olika näringsgrenar. Prognosen beaktar att den finlandssvenska yrkesstrukturen har särdrag. Andelen lantbrukare är t.ex. större än i landet som helhet. Prognosen visar att de mest ökande yrkesgrupperna åren är: undervisning och fostran, social- och fritidsarbete, sjukskötare, finansieringsexperter och ingenjörer. Också yrkesgrupperna elarbete, husbyggnad, försäljningsarbete, restaurangservice, resetjänst, ledararbete inom den offentliga och privata sektorn, jurister, ledare inom naturvetenskapligt arbete och inom lant- och skogsbruk, läkare, journalister och andra som arbetar med kommunikation och olika konstnärliga yrken ökar. De yrkesgrupper som minskar mest åren är jordbruk och boskapsskötsel, kontorsarbete samt bokföring och kassaförvaltning. Andra yrkesgrupper som minskar är fiskeri och pälsnäring, skogsarbete, livsmedelsarbete, textil- och beklädnadsarbete, metallarbete, träarbete, kemiskt processarbete, stuveri- och lagerarbete, landtrafikarbete, vattentrafikarbete, post- och telekommunikation, tekniker, ledararbete inom kommunikation, fastighetsarbete samt städarbete.

8 Svenskspråkiga sysselsatta enligt yrkessektor år 1970 och 1990, prognos för år år LANT- OCH SKOGSBRUK INDUSTRIARBETE BYGGARBETE TRAFIKARBETE POST- OCH TELEKOMMUNIKATION LEDAR- OCH EXPERTARBETE INOM PRODUKTION OCH KOMMUNIKATION SERVICEARBETE KONTORSARBETE LEDAR- OCH EXPERTARBETE INOM EKONOMI OCH ADMINISTRATION VÅRDARBETE UTBILDNING OCH KULTUR ARBETE INOM SKYDDSBRANSCHEN ÖVRIGT ELLER OKÄNT ARBETE Figur 2: Svenskspråkiga sysselsatta enligt yrkessektor år 1970 och 1990, prognos för år 2015 Om vi ser på yrkessektorer (fig. 2), som är en grövre indelning än yrkesgrupper, ökar följande sektorer: ledar- och expertarbete inom produktion och kommunikation, ledar- och expertarbete inom ekonomi och administration, vårdarbete samt utbildning och kultur. Minskande yrkessektorer är lant- och skogsbruk, industriarbete, byggarbete, trafikarbete, post- och telekommunikation samt kontorsarbete. Servicearbete hålls ungefär på nuvarande nivå. Utbildningsbehovet Inom varje yrkesgrupp sysselsätts personer med varierande utbildningsbakgrund. Prognosmodellen räknar t.ex. med att jordbrukare kan ha en utbildning inom lantbruk, men också inom trädgårdsskötsel, huslig ekonomi, handel, skogsbruk, maskin- och metallbranschen o.s.v. Utbildningsbehovet har räknats ut utgående från arbetskraftsbehovet enligt näringsgren och yrkesgrupp som presenterats ovan. Den mest avgörande faktorn för utbildningsbehovet är emellertid inte om arbetskraftsbehovet ökar eller minskar inom en yrkesgrupp. Modellen visar nämligen att 83 procent av arbetskraftsbehovet under perioden avgörs av pensionsavgången. Andelen som pensioneras varierar mycket enligt yrke och ger ett resultat som förutsätter stora förändringar inom yrkesutbildningen. Andra faktorer som beaktats är hur många som avslutar den utbildning de påbörjat, hur många av de utexaminerade som fortsätter studera, hur många av de utbildade som står utanför arbetskraften och hur stor arbetslösheten är. Enligt prognosen kommer behovet av utbildning på andra stadiet att öka (fig. 3), medan utbildningen på högre nivå (både yrkeshögskola och universitet) något borde minska detta trots att yrkesgrupper med ledaruppgifter förväntas öka fram till år 2015.

9 Påbörjade studier enligt utildningsnivå för år , prognos för år Grundexamina Yrkeshögskola Universitet utbildningsnivå Figur 3: Påbörjade studier enligt utbildningsnivå för år , prognos för år Utbildningsbehovet ökar inom teknik och kommunikation, naturbruk samt handel och administration (fig. 4). Inom social- och hälsovård ökar utbildningsbehovet numerärt, men procentuellt blir behovet av utbildning inte nämnvärt större fram till år 2015, eftersom den finlandssvenska årsklassen ökar samtidigt. Utbildningsbehovet inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen ökar också numerärt, men procentuellt borde utbildningsområdets andel av all utbildning minska något. Utbildningen inom kultur samt humanistisk och pedagogisk utbildning minskar både i antal och procent. Påbörjade studier i svenskspråkig yrkesutbildning på andra stadiet , prognos för åren Humanistisk och pedagogisk utbildning Kultur Hälsovård och det sociala området Turism- kosthålls- och ekonomibranschen Handel och administration Rekommendation Modellens förslag Påbörjade studier Teknik och kommunikation Naturbruk Figur 4: Påbörjade studier i svenskspråkig yrkesutbildning på andra stadiet , prognos för åren

10 Påbörjade studier i % enligt utbildningsområde på andra stadiet år 2001, prognos % 90% 80% 70% 60% 50% 40% Humanistisk och pedagogisk utbildning Kultur Social- och hälsovårdsbransc Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen Handel och administration Teknik och kommunikation 30% 20% Naturbruk Gymnasium 10% 0% Figur 5: Påbörjade studier i % enligt utbildningsområde på andra stadiet år 2001 och prognos för År 2001 har 54 procent av dem som påbörjat studier på andra stadiet börjat vid ett gymnasium och 46 procent inom yrkesutbildningen. Prognosen visar att 59 procent borde påbörja studier inom yrkesutbildningen och bara 41 procent inom gymnasiet (fig, 5). Förhållandena mellan gymnasium och yrkesutbildning borde vara mer än omvända vad gäller elevtillströmningen. För prognosens verkställande är det avgörande ifall det finns beredskap att minska på gymnasieintagningen i kommunerna och om elevrekryteringen till yrkesutbildningen kan förbättras. Nedan presenteras prognosen enligt utbildnings- och studieområde. Med modellens förslag avses det förslag som den datorbaserade kalkylmodellen Mitenna gett och med rekommendation avses den rekommendation som Yrke2015-projektet ger utgående från datormodellens förslag.

11 Naturbruk 140 Påbörjade studier inom naturbruk på andra stadiet , prognos för antal påbörjade studier Lantbruk Trädgårdsskötsel Fiskeri Övrig utbildning inom naturbruk Skogsbruk Påbörjade studier Modellens förslag Rekommendation Figur 6: Påbörjade studier inom naturbruk på andra stadiet , prognos för Utbudet på utbildning inom naturbruk borde, enligt prognosmodellen och projektets rekommendation, utökas fram till år Utbildningen inom lantbruk, fiskeri, skogsbruk och övrig utbildning inom naturbruk föreslås öka, medan utbildningen inom trädgårdsskötsel föreslås minska en aning. Karaktäristiskt för alla dessa studieområden, förutom trädgårdsskötsel, är att de sysselsättande yrkesgrupperna är i nedåtgående, men att antalet pensionerade är mycket större än minskningen i antalet sysselsatta. Trots att t.ex. yrkesgruppen jordbruk och boskapsskötsel förväntas minska från 7447 till 4220 sysselsatta under perioden behövs mer utbildning för att ersätta de 5062 personer som pensioneras under samma period. Inom trädgårdsskötsel är de sysselsättande yrkesgrupperna tvärtom i ökande fram till år 2015, men de nu sysselsatta är så unga att avgången kommer att vara låg. Utbildningsprogrammet för lantbruk erbjöds av fyra enheter år 2002: två i Österbotten, en i Egentliga Finland och en på Åland. Dessutom erbjöds utbildningsprogrammet för hästhushållning i Egentliga Finland. Under de senaste åren har ca 120 nybörjarplatser erbjudits per år. Bara drygt 80 av platserna har fyllts. Prognosen visar att utbildningen borde locka 127 nya studerande varje år. Åtgärder för att förbättra rekryteringen borde sättas in genast. Inom trädgårdsskötsel har i medeltal 55 nybörjarplatser per år erbjudits de senaste åren, men bara ca 25 har påbörjat studier varje år. Prognosen rekommenderar 23 påbörjade studier per år I Österbotten har utbildning inom trädgårdsproduktion och blomster- och trädgårdshandel erbjudits och i Mellannyland har utbildning inom trädgårdsproduktion och grönsektorn erbjudits år Utbildningen inom fiskeri i Egentliga Finland har fått endast en studerande i medeltal per år åren Prognosen visar att det behövs 14 påbörjade studier per år Hösten 2002 har en ny utbildning, delvis förlagd i Österbotten, fått fler studerande. Övrig utbildning inom naturbruk har erbjudit 40 nybörjarplatser per år, men bara 7 personer har påbörjat studier per år År 2002 erbjöds utbildningsprogrammet för miljö av en enhet i Österbotten och en i Egentliga Finland. Utbildningsprogrammet för natur erbjöds av en enhet i

12 Österbotten. Utbildningen borde koncentreras till färre enheter. Behovet för åren är endast 10 påbörjade studier per år. Utbildning inom skogsbruk har erbjudits av en enhet i Österbotten och en i Västra Nyland, med i medeltal 26 påbörjade studier per år I Österbotten erbjuds utbildning för skogsmaskinsbranschen. Prognosen rekommenderar 30 påbörjade studier per år Teknik och kommunikation Påbörjade studier inom teknik och kommunikation på andra stadiet , prognos för antal påbörjade studier Grafiska branschen VVS-branschen Maskin- och metallbranschen Bil- och transportbranschen Textil- och beklädnandsbranschen Livsmedelsbranschen Elbranschen Lantmäteribranschen Byggbranschen Träbranschen Ytbehandlingsbranschen Pappersindustri och kemisk industri Sjöfartsbranschen Övrig utbildning inom teknik och kommunikation Påbörjade studier Modellens förslag Rekommendation Figur 7: Påbörjade studier inom teknik och kommunikation på andra stadiet , prognos för Utbildningsbehovet ökar, enligt prognosmodellen, inom samtliga studieområden inom teknik och kommunikation förutom inom byggnadsbranschen och sjöfartsbranschen. Yrke 2015 ger i många fall från modellens förslag avvikande rekommendationer, eftersom flera av ökningarna kan lösas på annat sätt. Yrke 2015 påför t.ex. i vissa fall den av modellen föreslagna ökningen på motsvarande hantverksinriktningar inom utbildningsområdet kultur. Den svenskspråkiga utbildningen inom grafiska branschen har lagts ned. Fram till år 2015 kommer emellertid en stor del av dem som arbetar med grafiskt arbete att pensioneras, vilket ger ett utbildningsbehov på 21 påbörjade studier per år Yrke 2015 rekommenderar istället en satsning på utbildningen inom mediekultur inom utbildningsområdet kultur en utbildning som påbörjats vid tre enheter år Det har varit svårt att fylla de 23 platser som per år erbjudits inom VVS-branschen bara 7 påbörjade studier per år År 2002 erbjöd två enheter i Österbotten utbildningsprogrammet för VVS-montering. Medelåldern är hög och pensionsavgången kommer att vara stor inom yrkesgruppen rörarbete, vilket ger ett utbildningsbehov på 27 påbörjade studier per år Insatser för att få studerande att söka till utbildningen borde genast sättas in, speciellt i södra Finland, där det rått brist på yrkesmän. De 150 platserna som per år erbjudits inom maskin- och metallbranschen har inte fyllts - bara 118 påbörjade studier åren Utbildningen erbjöds av sex enheter år 2002: tre i Österbotten, två i Nyland och en i Egentliga Finland. Arbetskraftsbehovet ökar och många pensioneras inom många av de sysselsättande yrkesgrupperna fram till år Utbildningsbehovet ökar därför till

13 191 påbörjade studier per år Yrke 2015 rekommenderar ännu mer påbörjade studier per år, förutsatt att den plastinriktning som getts inom maskin- och metallbranschen fortsätter ordnas och att utbildning inom övrig teknik inte startas. Rekommendationen förutsätter en ordentlig satsning på elevrekryteringen. Grundexamen inom bil- och transportbranschen erbjöds år 2002 av sex enheter: två i Österbotten, tre i Nyland och en på Åland. År påbörjade 128 studier inom branschen. En stor andel pensioneras inom de sysselsättande yrkesgrupperna före år Arbetslösheten har också varit låg bland de utbildade, som sysselsätts inom många branscher. Utbildningsbehovet ökar därför till 181 påbörjade studier åren Utbildningen inom textil- och beklädnadsbranschen har inte lyckats fylla de 41 platser som erbjudits per år bara 24 påbörjade studier per år Grundexamen inom textilbranschen erbjöds av en enhet i Österbotten och grundexamen inom beklädnadsbranschen erbjöds av tre enheter i Österbotten, varav en erbjöd inriktningen inom pälsbranschen, år Trots att textil-, beklädnads- och läderarbete kommer att ha ett minskat arbetskraftsbehov är utbildningsbehovet ökande, eftersom 76 procent av de sysselsatta pensioneras före Utbildningsbehovet är 75 påbörjade studier per år fram till år 2015, men Yrke 2015 rekommenderar bara 51 påbörjade studier och istället en fortsatt satsning på textil- och beklädnadsinriktningen inom hantverk och konstindustri. År 2002 erbjöds grundexamen inom livsmedelsbranschen vid en enhet i Österbotten. En enhet i Nyland har ibland arrangerat utbildningen. Modellen föreslår en ökning från 21 till 38 påbörjade studier per år, men Yrke 2015 rekommenderar 29 påbörjade studier per år under perioden och räknar med att en del av utbildningen istället integreras med den närstående hotell- och restaurangutbildningen. Grundexamen inom elbranschen erbjöds av sju enheter år 2002: två i Österbotten, tre i Nyland, en i Egentliga Finland och en på Åland. Prognosmodellen föreslår och Yrke 2015 rekommenderar att de 206 påbörjade studierna per år ungefär bibehålls påbörjade studier föreslås för åren Utbildningsbehovet inom lantmäteribranschen är 7 påbörjade studier per år under åren Utbildningen hade inga påbörjade studier alls åren , trots att 10 nybörjarplatser erbjöds. Speciella åtgärder borde sättas in för att förbättra rekryteringen till den enda svenskspråkiga utbildningen, som finns i Österbotten. Grundexamen inom byggnadsbranschen arrangerades av sju enheter år 2002: tre i Österbotten, två i Nyland, en i Egentliga Finland och en på Åland. Arbetskraftsbehovet ökar och andelen som pensioneras är stor inom de sysselsättande yrkesgrupperna. Nuvarande elevtillströmning (ca 100 påbörjade studier per år) motsvarar ändå utbildningsbehovet fram till år Yrke 2015 rekommenderar däremot 114 påbörjade studier per år, förutsatt att utbildning inom ytbehandlingsbranschen inte arrangeras på svenska och att utbildningen inom träbranschen inte utökas så som modellen föreslår. De som arrangerar byggutbildningen borde beakta att även målning och snickeri ingår i studierna. Utbildning inom träbranschen ordnades år 2002 av två enheter i Österbotten. År påbörjade 18 studier per år. Utbildningen betjänar skiv- och sågindustrins behov, men svarar också mot behoven av snickare och båtbyggare. Utbildningsbehovet ökar till 44 påbörjade studier under den nämnda perioden, men Yrke 2015 rekommenderar bara 16 påbörjade studier per år och istället en satsning på dels utbildningen inom byggnadsbranschen, dels träinriktningen inom hantverk och konstindustri. Svenskspråkig utbildning inom ytbehandlingsbranschen har inte ordnats. Behovet av utbildning är 19 påbörjade studier per år under perioden , men Yrke 2015 rekommenderar istället en satsning på dels utbildningen inom byggnadsbranschen, dels målning inom ramen för hantverk och konstindustri, d.v.s. utbildning som redan finns vid de svenskspråkiga läroanstalterna. Inom pappersindustri och kemisk industri är utbildningsbehovet 41 påbörjade studier per år fram till år Det är en stor ökning antalet nybörjarplatser har varit 16 per år, men bara 11 personer

14 påbörjade studier per år Grundexamen inom laboratoriebranschen ordnades år 2002 av en enhet i Österbotten, som nu planerar att dessutom starta en processkötarutbildning. Grundexamen inom pappersindustrin har inte ordnats på svenska. Nästan hälften av de svenskspråkiga sysselsatta inom branschen fanns år 1995 i södra Finland, där sannolikt ett stort utbildningsbehov kommer att finnas. Utbildningen inom sjöfartsbranschen har erbjudits på Åland (däcks-och maskinreparationer, maskinbefäl) och i Egentliga Finland (däcksbefäl) år Prognosmodellen har inte till fullo beaktat den finlandssvenska utbildnings- och yrkesstrukturen vad gäller sjöfarten eller den internationella särprägel som sjöfarten har. Yrke 2015 rekommenderar därför att nuvarande 66 påbörjade studier per år bibehålls under åren , trots att modellen visar på ett minskat utbildningsbehov. Övrig utbildning inom teknik har inte ordnats på svenska. Till studieområdet hör grundexamen i ur- och mikromekanik samt grundexamen i plast- och gummiteknik. Plastutbildning har på svenska ordnats inom ramen för maskin- och metallbranschen. Yrke 2015 rekommenderar därför att utbildningsbehovet om17 påbörjade studier per år fram till år 2015 också i fortsättningen ordnas som en inriktning inom maskin- och metallbranschen. Handel och administration Påbörjade studier inom handel och administration på andra stadiet , prognos för antal påbörjade studier Påbörjade studier Modellens förslag Rekommendation Figur 8: Påbörjade studier inom handel och administration på andra stadiet , prognos för År 2002 erbjöd 8 enheter grundexamen inom företagsekonomi och 5 enheter grundexamen inom databehandling. Åren påbörjade 269 studier inom handel och administration per år. Prognosmodellen utgår från att försäljare i framtiden ska ha en utbildningen inom handel. Hittills har försäljare i mycket hög grad saknat utbildning inom branschen eller varit studerande. Arbetskraftsbehovet inom försäljningsarbete ökar dessutom mycket, samtidigt som närmare 5000 av de nuvarande försäljarna pensioneras före år 2015, vilket ger ett starkt ökat utbildningsbehov. Arbetskraftsbehovet minskar inom kontorsarbete samt bokföring och kassaförvaltning, men en stor andel pensioneras inom dessa yrkesgrupper, vilket höjer utbildningsbehovet. Inom kontorsarbete, som minskar med drygt 800 sysselsatta, pensioneras t.ex. drygt 4800 svenskspråkiga sysselsatta

15 före Enligt den här beräkningsgrunden är utbildningsbehovet 453 påbörjade studier per år inom handel och administration åren en mycket stor ökning, trots att arbetslösheten år 1998 och 2001 legat över genomsnittet. Yrke 2015 rekommenderar en något mindre ökning påbörjade studier per år. Avgörande för om prognosen kommer att stämma in eller inte är ifall utbildningen lyckas locka unga som vill bli försäljare. Om gymnasiebenägenheten inte minskar lyckas detta sannolikt inte. Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen Påbörjade studier inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen på andra stadiet , prognos för antal påbörjade studier Hotell-, restaurang- och storhushållsbranschen Huslig ekonomi och rengöringsservice Påbörjade studier Modellens förslag Rekommendation Figur 9: Påbörjade studier inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen på andra stadiet , prognos för Utbildningen inom huslig ekonomi och rengöringsservice har minskat och utbildningen inom hotell- och restaurang- och storhushållsbranschen har ökat under de senaste åren. Fram till år 2015 ökar utbildningsbehovet inom huslig ekonomi, medan utbildningen inom hotell- och restaurangbranschen borde minska. Eftersom elevtillströmningen går i precis motsatt riktning rekommenderar Yrke 2015 att de två studieområdena vid behov dimensioneras som en helhet, så att man utgår från att utbildade inom det ena studieområdet kan sysselsättas inom yrken som mer representerar det andra studieområdet. Per år har 264 påbörjat studier inom hotell- och restaurangutbildningen År 2002 arrangerade fyra enheter grundexamen inom turism, sju läroanstalter grundexamen inom cateringbranschen och elva enheter grundexamen inom hotell- och restaurangbranschen. De sysselsatta är unga och en liten andel pensioneras före Därför minskar utbildningsbehovet till 203 påbörjade studier per år under perioden Yrke 2015 rekommenderar däremot att den nuvarande elevintagningen bibehålls, förutsatt att utbildningen inom huslig ekonomi och livsmedelsarbete inte utökas så som prognosmodellen föreslår. Inom huslig ekonomi har 41 nybörjarplatser erbjudits per år under de senaste åren, men åren påbörjade bara 29 studier inom branschen. Grundexamen i huslig ekonomi och konsumentservice ordnades av 3 enheter. Ingen ordnade grundexamen i rengöringsservice. Yrke 2015 rekommenderar att man försöker fylla 48 platser fram till år 2015, även om prognosmodellen

16 visar att utbildningsbehovet egentligen är 114 påbörjade studier per år. Rekommendationen förutsätter att utbildningen inom hotell-, restaurang- och storhushållsbranschen ökar enligt rekommendationen ovan. Hälsovård och det sociala området Påbörjade studier inom hälsovård och det sociala området på andra stadiet , prognos för antal påbörjade studier Social- och hälsovårdsbranschen Skönhetsbranschen Påbörjade studier Modellens förslag Rekommendation Figur 10: Påbörjade studier inom hälsovård och det sociala området på andra stadiet , prognos för Utbildningen inom social- och hälsovårdsbranschen är omfattande och lockar en mycket stor del av speciellt de kvinnor som söker till yrkesutbildningen 210 påbörjade studier per år åren År 2002 erbjöds grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen av fyra enheter och grundexamen i läkemedelsbranschen av en enhet i Österbotten. Grundexamen i tandteknik erbjöds inte på svenska. Medelåldern bland de sysselsatta är rätt låg, men antalet som pensioneras är ändå stort och arbetskraftsbehovet beräknas öka väsentligt fram till år 2015, enligt kommissionen för beräkning av social- och hälsovårdens arbetskraftsbehov vid social- och hälsovårdsministeriet. Utbildningsbehovet ökar därför till 309 påbörjade studier per år , men Yrke 2015 rekommenderar 293 påbörjade studier per år. En del av ökningen påförs istället skönhetsbranschen. Inom skönhetsbranschen påbörjade 58 sina studier per år Utbildningen har utökats mycket under de senaste åren. År 2002 erbjöds grundexamen inom hårbranschen av fyra enheter, men det finns sammanlagt fler läroanstalter som ordnar utbildningen alla startar inte utbildning varje år. Grundexamen inom skönhetsbranschen (kosmetolog) erbjöds år 2002 av en enhet. Utbildningsbehovet är endast 34 påbörjade studier per år , men Yrke 2015 rekommenderar 50 påbörjade studier per år. Detta förutsätter emellertid att undervisningen delvis innehåller element från vården så att de utbildade får förutsättningar att t.ex. sysselsättas med uppgifter som integrerar skönhetsvård och åldringsvård. Svenskspråkiga frisörer och kosmetologer har varit arbetslösa mindre än genomsnittet, men det finns skäl att noggrant följa upp hur de utexaminerade sysselsätts.

17 Kultur Påbörjade studier inom kultur på andra stadiet , prognos för antal påbörjade studier Hantverk och konstindustri Mediekultur och bildkonst Musik Teater och dans Påbörjade studier Modellens förslag Rekommendation Figur 11: Påbörjade studier inom kultur på andra stadiet , prognos för Det är utmanande att förutse utbildningsbehov inom små studieområden med en datorbaserad kalkylmodell. Utbildningen inom kultur har haft en god elevtillströmning och ökat mycket under 1990-talet. Därför är många av de verksamma inom yrkesgrupperna unga och kommer länge att finnas kvar på arbetsmarknaden. Utbildningsbehovet är därför minskande under de närmaste åren, trots att prognosen förutspår en ökning av antalet sysselsatta inom t.ex. näringsgrenen kultur. De höga arbetslöshetssiffrorna bland de utbildade inom kultur, med undantag av musikerna, bidrar till att sänka det kommande utbildningsbehovet. Det finns emellertid en del unga, som inte kan tänka sig andra alternativ än en utbildning inom kultur och det är viktigt att också dessa unga erbjuds utbildning. Inom hantverk och konstindustri har 97 påbörjat studier per år Utbildningsprogrammet för planering och tillverkning av föremål erbjöds vid en enhet i Västra Nyland, en i Egentliga Finland och en i Österbotten år Utbildningsprogrammet för planering och tillverkning av textil och beklädnad erbjöds av fyra enheter i västra och östra Nyland, Egentliga Finland respektive Österbotten. Utbildningsprogrammet för miljöplanering och byggande erbjöds vid en enhet i Östra Nyland. Yrkesgruppen är ung och få pensioneras före Dessutom har arbetslösheten bland de sysselsatta varit över medeltalet. Därför är utbildningsbehovet endast 61 påbörjade studier per år, men Yrke 2015 rekommenderar ändå att den nuvarande elevintagningen bibehålls (96 påbörjade studier), förutsatt att utbudet inom textil- och beklädnadsbranschen, ytbehandlingsbranschen samt träbranschen inom utbildningsområdet teknik och kommunikation inte utökas. Behovet av serietillverkning måste därför beaktas i undervisningen. Utbildningen inom mediekultur och bildkonst är ny och har ökat mycket under den tid den funnits - 51 påbörjade studier per år År 2002 erbjöds grundexamen i audiovisuell kommunikation av en enhet i Österbotten och grundexamen i visuell framställning av en enhet i

18 Österbotten och en i Östra Nyland. I siffrorna ingår dessutom den åländska utbildningen multimedia och kommunikation. De sysselsatta är mycket unga och få pensioneras före Arbetslösheten har dessutom varit så hög att utbildningsanordnarna noggrant borde följa upp hur de utexaminerade placeras. Utbildningsbehovet är, enligt modellen, bara 19 påbörjade studier per år Yrke 2015 föreslår emellertid att den nuvarande elevintagningen kan bibehållas, förutsatt att ingen utbildning inom grafiska branschen inom teknik och kommunikation påbörjas. Lösningen förutsätter att utbildningen inom mediekultur och bildkonst delvis kan svara mot de arbetskraftsbehov som finns inom grafiskt arbete p.g.a. pensionering före Eftermiddagsverksamheten blir också sannolikt en sysselsättare under kommande år. Det finns dessutom en del unga, som inte kan tänka sig andra alternativ än en utbildning inom kultur och det är viktigt att också dessa unga erbjuds utbildning. Utbildningen inom musik har inte kunnat fylla de 26 platser som i medeltal per år erbjudits. Bara 9 påbörjade studier per år Grundexamen i musik har erbjudits av en läroanstalt i Österbotten. Elevtillströmningen har däremot rätt väl motsvarat behovet av utbildning ur sysselsättningssynvinkel. Utbildningsbehovet fram till år 2015 är endast 7 påbörjade studier per år. Yrke 2015 rekommenderar att nuvarande intagning av 9 studerande per år fortsätter, eftersom ingen av de utbildade har varit arbetslösa år 1998 eller Modellen föreslår i medeltal 1 påbörjad studie per år inom teater och dans, där ingen utbildning hittills ordnats. Yrke 2015 bedömer att det här inte bildar ett tillräckligt underlag för att starta en ny svenskspråkig yrkesutbildning. Humanistisk och pedagogisk utbildning Påbörjade studier inom humanistisk och pedagogisk utbildning på andra stadiet , prognos för antal påbörjade studier Fritidsverksamhet Idrott Påbörjade studier Modellens förslag Rekommendation Figur 12: Påbörjade studier inom humanistisk och pedagogisk utbildning på andra stadiet , prognos för Inom fritidsverksamhet och idrott är arbetsmarknaden i hög grad svenskspråkig. Det är föreningar, organisationer, församlingar och kommuners svenskspråkiga verksamhet som sysselsätter. Arbetslösheten har emellertid varit hög bland de utbildade och det är viktigt att utbildningsanordnarna följer upp hur de utexaminerade sysselsätts.

19 År 2002 erbjöds grundexamen i barn- och familjearbete av en enhet och grundexamen i ungdomsoch fritidsinstruktion av fyra enheter. Inom fritidsverksamhet påbörjade årligen 48 sina studier Utbildningsbehovet är enligt modellen bara 25 påbörjade studier per år , men Yrke 2015 rekommenderar nuvarande intagning: 48 påbörjade studier. Inom idrott erbjöds 33 nybörjarplatser per år , men bara 19 påbörjade studier per år Utbildningen har erbjudits i Österbotten och i södra Finland. Enligt modellen är utbildningsbehovet bara 10 påbörjade studier per år, men Yrke 2015 rekommenderar16 påbörjade studier per år under perioden Regionala behov Inom Yrke 2015 har fem regionala grupper arbetat. Österbotten arbetade i en grupp, men lyfte i slutskedet fram de tre subregionernas behov. Nyland delades upp i tre regioner (västra, östra och mellersta Nyland) och Egentliga Finland hade en grupp. (bilaga 1 och 2). Åland arbetade självständigt med sin prognos och hade observatörsstatus i Yrke Vissa av grupperna har diskuterat frågor vid bilaterala möten, eftersom flera av problemen borde lösas över regiongränserna. All yrkesutbildning kan inte ordnas i varje region. Det är fråga om att välja den bästa placeringen för varje utbildning, att välja vilka utbildningar som bäst stödjer varje regions näringsliv och att utarbeta samarbetsmodeller som befrämjar hela Svenskfinlands intressen. Svenskspråkiga sysselsatta enligt yrkessektor och region i procent år % 1 LANT- OCH SKOGSBRUK 12 ARBETE INOM SKYDDSBRANSCHEN 80% 3 BYGGARBETE andel i % av alla sysselsatta 60% 40% 13 ÖVRIGT ELLER OKÄNT ARBETE 5 POST- OCH TELEKOMMUNIKATION 4 TRAFIKARBETE 2 INDUSTRIARBETE 11 UTBILDNINGS- OCH KULTURARBETE 10 VÅRDARBETE 20% 7 SERVICEARBETE 8 KONTORSARBETE 0% Mellannyland Åland Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Svenskfinland Finland Österbotten 6 LEDAR- OCH EXPERTARBETE INOM PRODUKTION OCH KOMMUNIKATION 9 LEDAR- OCH EXPERTARBETE INOM EKONOMI OCH ADMINISTRATION Figur 13: Svenskspråkiga sysselsatta enligt yrkessektor och region i procent år 1995 De finlandssvenska regionerna har alla sin egen profil när det gäller yrkesstrukturen. I figur 13 framgår t.ex. att andelen lant- och skogsbruk är stor i Österbotten, Östra Nyland och på Åland, medan andelen industriarbete är speciellt stor i Österbotten, Västra och Östra Nyland. Andelen ledar- och expertarbete är speciellt stor i Mellannyland och Egentliga Finland. Uppgifterna i figur 13 presenteras på en grov nivå. Därför märks t.ex. inte Ålands speciella särprägel vad gäller sjöfarten.

20 I Österbotten och på Åland är balansen mellan benägenheten att söka sig till gymnasie- och yrkesutbildning ganska god (fig. 14). I övriga regioner utgör gymnasiebenägenheten ett större problem ifall Yrke 2015-projektets rekommendation ska verkställas som sådan. I Mellannyland påbörjade bara 30 procent yrkesstudier av alla som påbörjade studier på andra stadiet år På Åland var motsvarande andel 56 procent och i Österbotten 53 procent. I den åländska yrkesutbildningen i fig. 14 ingår även vissa s.k. studieförberedande utbildningar med yrkesprofil, en utbildningsform som är speciell för Åland. Påbörjade studier inom svenskspråkig utbildning på andra stadiet procent år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Humanistisk och pedagogisk utbildning Kultur Social- och hälsovårdsbrans Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen Handel och administration 20% 10% 0% Mellannyland Egentliga Finland Svenskfinland Västra Nyland Östra Nyland Österbotten Åland Teknik och kommunikation Naturbruk Gymnasium Figur 14: Påbörjade studier inom svenskspråkig utbildning på andra stadiet i procent år 2001 Om den allfinlandssvenska prognosen ska verkställas krävs stora förändringar i regionerna, framförallt när det gäller förhållandet mellan yrkesutbildning och gymnasieutbildning. I figur 15 beskrivs hur prognosen exempelvis kunde verkställas på regional nivå, ifall man utgår från att regionerna i fortsättningen ska ordna lika stor andel av hela Svenskfinlands utbildningsutbud enligt utbildningsområde som de gjort år 2001.