Jag drivs av lusten. Kampen för jordens vatten. Smide med uråldrig teknik. Exklusivt. 6 sidor special. frågor till ida östensson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag drivs av lusten. Kampen för jordens vatten. Smide med uråldrig teknik. Exklusivt. 6 sidor special. frågor till ida östensson"

Transkript

1 Nr 7 November 2013 Årg kr Smide med uråldrig teknik Studieförbundet Vuxenskolans tidning Exklusivt reportage Kampen för jordens vatten 6 sidor special Exilförfattare får fristad i Sverige De gör filmer för ett bättre klimat Så gick det när de unga fick ta plats 10 frågor till ida östensson Lena Einhorn både författare och filmare Jag drivs av lusten och så Sverige Runt, puls, noterat och kryss

2 Ingång ledare // innehåll // brev // # anders öhberg, ansvarig utgivare Ett samhälle för alla eller Nu väntar supervalåret bakom hörnet. Partierna tar sats för att visa sig på styva linan och dra väljare till sig. Senast man mätte valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning var den 20 procent. Omvänt. Åtta av tio som hade rätt att uttrycka sin demokratiska rättighet valde eller fick inte chansen att göra det. Det går inte att tala om ett demokratiskt samhällsbygge när tydliga grupper står utanför. Hur tänker partierna hantera detta? SV tillsammans med FUB (Riksförbundet för barn, unga, vuxna med utvecklingsstörning) genomför nu ett projekt för att med folkbildningens hjälp utveckla metoder för att höja valdeltagandet i målgruppen. På sju orter runt om i landet blir det fullskaliga försök med cirklar, debatter och SV Arenor, och utöver detta satsar SV på att stimulera för att höja valdeltagandet i alla avdelningar i landet. anders tre bästa usa-debaclet kring budgeten kostade drygt 150 miljarder kronor. Så mycket bildning, hälsovård och skola man kunnat skapa för de medlen. anders öhberg Samarbetet med FUB är ett konkret exempel på Lite snack och mycket verkstad och bygger på det strategiska mål som SVs förbundsstämma la fast: Vår verksamhet för personer med funktionsnedsättning bedrivs med hög kvalitet och vilar på en värdegrund om alla människors rätt till full delaktighet i samhället med FNs konvention om Mänskliga Rättigheter för personer med funktionsnedsättning som grund. Vår verksamhet syftar till att stärka individens självklara rätt till egenmakt. I otaliga offentliga dokument, förordningar, lagtexter, FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med flera, markeras betydelsen av allas rätt och i de offentliga salongerna är rättigheterna en självklarhet. Men sen då! I den verklighet som personer med funktionsnedsättning möter dagligen och stundligen blir det bara»ett samhälle som inte är inkluderande är ett bräckligt samhälle.» tomma ord. När jag som ung vill leva ett normalt liv med tillgång till fritidssysselsättning, eget boende och arbete. När jag på väg in i vuxenlivet känner behov av att studera och utvecklas. När jag som kulturpersonlighet vill förkovra mig. När jag som samhällsdebattör vill uttrycka mig medialt. Då gäller inte dokumenten. När Moomsteatern i Malmö anställde skådespelare med funktionsnedsättning lyftes statistiken till 0,5 promille (!), och i de senaste mediemätningarna är förekomsten av personer med funktionsnedsättning 0,6 promille. Detta är verkligheten i Sverige idag. Ett samhälle som inte är inkluderande och tar till vara var och ens förmåga och ger möjligheter för varje individ att växa och därmed bidra till samhällsbygget, är ett bräckligt samhälle. Som folkbildare inte minst aktiva i SV har vi ett särskilt ansvar att lyfta och driva dessa frågor. Det kan vi göra genom att på hemmaplan ställa frågan till politikerna vad man konkret gör för att inkludera, exempelvis till Kulturnämnden: Finns kulturutövare med funktionsnedsättning med i er politik, i era planer, i ert utbud och er medelstilldelning? Låt oss anta den utmaningen inför supervalåret.«anders öhberg schablonerna om landsbygdsdöden sprids i media men också av landsbygdens egna företrädare. Dags att lyfta fram motbilderna. Resele är ett. i eu 2020 är närmare än vi tror. Just nu formuleras strategier och fördelas resurser i myndigheter och departement. Prioritera lokal utveckling. Omslagsfoto thron ullberg Impuls ges ut av Studieförbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år. redaktion Telefon Fax Postadress Box Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Stockholm E-post Internet Ansvarig utgivare Anders Öhberg Redaktionssekreterare Mats Nilsson Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB Annonser Anne-Marie Franzén Tel Tryck och repro Sörmlands Grafiska AB Katrineholm Kundtjänst Prenumeration Helår 225 kr Claudio Briones Pg: Adressändring Claudio Briones Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: impuls nr

3 innehåll Vi kan inte använda vatten som om det vore en outsinlig källa. (Cecilia Chatterjee-Martinsen, generalsekreterare i Water-Aid) brev och sms Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst - tyck till om Impuls, både utseende och innehåll. Sms: , Mejl: eller 4 Vattenbrist i världen miljö. Akut brist på färskt vatten hotar världens befolkning. Om den globala vattenbristen skriver samarbetsorganet för världens rikaste länder, OECD, i en ny rapport. 12 En fristad i Malmö yttrandefrihet. Naeimeh Doostars texter är bannlysta i Iran. Nu bor hon i Malmö, som ingår i nätverket Fristad. 18 Från forskare till humanist porträttet. Lena Einhorn är cancerforskaren som blev författare och filmare med många utmärkelser i bagaget. Impuls har träffat henne. 22 Alla kan göra något klimat. Visst kan alla bidra till att vi inte ödelägger vår planet genom klimatförändringar. SV i Jämtland fick ta del av statens Klimatmiljon vilket resulterat i flera kortfilmer som lagts ut på bland annat Youtube. 30 Flinka fingar studiecirkel. David Bymark är cirkelledaren som lär ut den urgamla tekniken filigran i småländska Virserum. 32 och fötter studiecirkel. I föreningen Amaryllis i Sollentuna är det historisk dans som gäller. Varannan vecka tränar deltagarna inför årets höjdpunkt balen! sidan 18»Utan lust blir det varken böcker eller filmer.» dessutom i detta nummer Sverige runt 17 Tio frågor Ida Östensson 24 Reportage Ung i Sunne 26 Puls EU och landsbygden 29 Reportage Gå i cirkel 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan Skogen är framtidens guld // Marit Paulsen Romer fick Frihetstonen» På Kulturnatta i Göteborg 11 oktober delades för tredje gången priset och utmärkelsen Frihetstonen ut. Den gick till Romska Musiksällskapet, grundat 2008 av Joseph Kwiek och sonen Harry Kwiek. Utdelningen blev en manifestation för den yttrandefrihet och demokrati vi i Sverige bekänner oss till, och som nyligen svårt sargats med de polisregister som uppdagats över tusentals romer i Sverige. Frihetstonen är jämte Frihetspennan pris instiftade av Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne. Arrangemanget var en samverkan mellan Stiftelsen Torgny Segerstedts minne, Artisten och Studieförbundet Vuxenskolan. Motiveringen löd: Harry Kwiek och det romska Musiksällskapet tilldelas Torgny Segerstedts Frihetston 2013 för att man bland annat genom romska musikfestivaler synliggör, skapar förståelse för och bygger broar till en unik och stolt kultur och inlemmar den i ett allmänt kulturutbud. Monica Påhlsson Impuls rättar» I Impuls nr 6 blev det fel fotograf till bilden med Anna Östlund med mattan på sidan 24. Det ska vara Pär K Olsson/ Reklamfotograferna. nr impuls 3

4 miljö» vatten Kampen för det ovärderliga vattnet Nästan hälften av jordens befolkning beräknas leva i områden med svåra vattenförhållanden år I dag har vattnet kommit upp på den internationella agendan och blivit en angelägen fråga för både fattiga och rika. text Louise Fauvelle foto stockholm International Water Institute Vatten har de senaste åren kommit att bli en av de hetaste frågorna på internationell nivå. Att många människor i dag närmare två miljarder saknar tillgång till rent vatten är något som ideella organisationer och biståndsorgan har arbetat med i årtionden. Nu har den rika delen av världen börjat inse att vattenfrågan berör alla fattiga som rika och att vattensituationen har kommit att få stora konsekvenser för världsekonomin. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, är ett internationellt samarbetsorgan för världens rikaste länder och jobbar med demokrati- och marknadsekonomiska frågor. Deras nya rapport Water Security for Better Lives visar att framtidsutsikten inte är ljus. Mer än 40 procent av jordens befolkning beräknas leva i områden som karaktäriseras av svåra vattenförhållanden år Det innebär en miljard fler människor än idag. Faktorer som driver på vattenfrågan är klimatförändringarna, befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten; ju rikare vi blir desto fler kommer att börja äta mer kött (det krävs drygt liter vatten för att producera ett kilo nötkött) och konsumera fler produkter. Mer välstånd drar alltså mer vatten, säger Jens Berggren, som bland annat ansvarar för Stockholm Water Prize (världen mest prestigefulla pris på vattenområdet) på Stockholm International Water Institute, Siwi. Att vissa delar av världen drabbas av torka och översvämningar är inget nytt fenomen, men vi människor har historiskt sett anpassat våra liv och vårt jordbruk till den lokala vattensituationen. När tillgången på färskt vatten nu håller på att ändras på grund av klimatförändringen, tillväxt och föroreningar så skapar det problem. I dag är det inte bara bristen på vatten som har blivit ett problem, i vissa fall drabbas områden även av för mycket vatten. Temperaturhöjningen har inneburit att glaciärerna, som har försörjt människor med rent vatten i årtusenden, börjar smälta av i större flöden än tidigare. I till exempel Peru håller glaciärer, som lagrar vatten mellan regn- och torrperioder, på att försvinna. När man i dag talar om att ett område i världen har problem med vatten handlar det om att det finns för lite, för mycket eller är för smutsigt. Det är tyvärr inte ovanligt att samma område drabbas av alla dessa utmaningar under ett år, säger Jens Berggren. Så kallad vattenstress delas vanligen upp i två typer. På vissa ställen råder fysisk vattenstress, det vill säga att det finns för lite vatten. På andra ställen råder ekonomisk vattenstress, vilket innebär att det finns tillräckligt mycket vatten men att man saknar resurser för att hantera att det kommer vid fel tid eller har för dålig kvalitet. Länder med monsunklimat kan till exempel få hela årets nederbörd under ett par dagar. Man kan tycka att det finns något ironiskt över det faktum att jorden, vars yta till 71 procent är täckt med vatten, kan ha brist på just vatten.» 4 impuls nr

5 Jorden sinar. Snart kan vatten vara en bristvara både för fattig och för rik. foto: istockphoto» nr impuls 5

6 miljö» vatten Dricksvatten Vatten är erkänt av FN som en mänsklig rättighet. Men det är inte så enkelt. Av allt vatten är det bara tre procent som inte är salt. Och större delen av dessa tre procent utgörs av is. Kvar finns en halv procent av allt jordens vatten som är färskt och finns tillgängligt i floder, sjöar och grundvatten. Det vattnet ska räcka till alla världens hushåll, jordbruk och industrier, men också till alla vilda djur och växter. Jens Berggren: Antalet vattenmolekyler har inte blivit färre, men jordens befolkning har ökat och vattnet har blivit smutsigare. När vattnet används inom hushållen och industrin avdunstar det till vattenånga eller blir smutsigare. Det är det som är definitionen av vattenanvändning. Färskvatten som blir till vattenånga samlas i molnen och regnar sedan ofta ner i haven och blandas med havsvatten. Det är alltså inte volymen vatten som förändras, utan dess renhet. För att vi ska kunna ha nytta av vattnet måste vi också få tillgång till det i rätt mängd, vid rätt tid. Colorado i USA har under 2013 till exempel först haft perioder av allvarlig torka och sedan kraftiga översvämningar, vilket förstör skördarna. Vatten är komplext på så sätt. Huruvida vi kan ha nytta av det är beroende på hur, var och när vi får tillgång till det, säger Jens Berggren. w Med tanke på teknikens utveckling de senaste decennierna borde det väl inte vara så svårt att salta av saltvattnet och sedan använda det? Det är inte jättesvårt, rent tekniskt, men det är ofta väldigt dyrt. Den vanligaste metoden är att man trycker vattnet genom ett filter i vilket saltmolekylerna fastnar. Men det krävs ett högt tryck som i sin tur kräver mycket energi. Att avsalta en kubikmeter vatten kostar ungefär en halv dollar, vilket är mer än jordbrukare har råd att betala för bevattning. Vattenfrågan kan framstå som ett problem som pågår i länder långt bort. Men i och med att vi lever i en globaliserad värld så drabbas även ett land som Sverige, där vi är bortskämda med rent vatten. En stor del av allt som vi privatpersoner köper i form av mat och prylar kommer från internationella företag som har fabriker med produktion utomlands, inte sällan på platser med vattenbrist. När dessa länder får allt större problem med vatten kan det i långa loppet leda till höjda priser för konsumenterna i Sverige. Alla varor och tjänster är helt beroende av att det finns tillräckligt med vatten med rätt kvalitet. Även termiska kraftverk som tillverkar el behöver stora mängder vatten för att kylas ner. Ökar bristen på vatten i framtiden kommer det att slå hårt på alla människors välbefinnande. Allt från mikrochip och kläder till ekosystem och biologisk mångfald kommer att påverkas, anser Jens Berggren. Den världsekonomiska aspekten i vattenfrågan har fått allt större utrymme på senare år. Utöver OECDs rapporter om framtidens vattensituation har vattenfrågan bland annat uppmärksammats av World Economic Forum. Det är en ideell stiftelse som årligen har en konferens där världens mäktigaste beslutsfattare inom politik och näringsliv samlas. Deras riskanalyser visar att vatten under den kommande tioårsperioden är en av de största riskerna för ekonomisk tillväxt i världen. USAs energidepartement har slagit fast att svår torka är deras största hot och i Frankrike har man sagt att man inte kan bygga fler termiska kraftverk eftersom man inte har tillräckligt med vatten för att kyla dem, säger Jens Berggren, och fortsätter: 6 impuls nr

7 Klimat Klimatförändringarna är ett hot mot tillgången till färskt vatten. Jordbruk Globalt sett förbrukar jordbruket den största andelen färskvatten. Sanitet Mer välstånd drar mer vatten. Visst kan man använda havsvatten för att kyla kraftverk, om verken ligger nära kusten, men även det får konsekvenser. När det uppvärmda vattnet åter släpps ut i havet förändrar man den naturliga vattentemperaturen, så kallad termisk förorening, vilket starkt kan påverka de arter som lever där. Det må låta som att vi går en dyster framtid till mötes, men det finns faktiskt flera åtgärder som kan minska problemet redan i dag. Jordbruket står för cirka 70 procent av jordens vattenuttag och med hjälp av nya tekniker kan man spara stora mängder vatten. Årets vinnare av 7000 Stockholm Industry Water Award, Netafim, fick 6000 priset för att ha utvecklat 5000 en bevattningsteknik som innebär att man ger vatten till grödorna i precis 4000 rätt mängd och vid rätt 3000 tid. Det har visat sig att 2000 man på så sätt kan dubbla skördarna samtidigt som 1000 man halverar vattenförbrukningen och dessutom minskar 0 mängden Vattenanvändning (kbm) 2000 ogräs, jämfört med de vanligaste bevattningsteknikerna. Även matsvinnet slukar i onödan stora mängder vatten. Upp till hälften av all mat förloras eller slängs innan den har kommit in i någon människas mun. Det beror delvis på att många utvecklingsländer har problem med lagring och transport av mat, vilket gör att en stor del blir oätlig innan den når slutdestinationen. I industriländerna slänger vi i gengäld stora mängder mat och många äter dessutom mer än de behöver. Världens vattenanvändning, Industri El Hushåll Jordbruk 2025 År Utmaningen är att ta fram incitament för att företag inte ska slösa med vatten. Vi på Siwi funderar på hur man kan skapa system med ekonomiska styrmedel för att utnyttja vatten mer effektivt. Det finns till exempel vattensparande teknik för jordbruk, men bara fem procent av det bevattnade jordbruket använder den, säger Jens Berggren. Under årets Världsvattenvecka, som ägde rum i Stockholm i september, lyftes frågan om vilka som bör betala för sitt vatten och till vem de i så fall ska betala. Vatten är erkänt av FN som en mänsklig rättighet. Men om man inte prissätter en råvara som är så otroligt användbar finns det alltid risk för överanvändning. Vi behöver hitta en lösning där företag stimuleras att hushålla med vatten men som samtidigt inte hindrar fattiga att få tillgång till vatten, menar Jens Berggren. Sedan Siwi startade Världsvattenveckan för 23 år sedan har den vuxit 2050 i status. Under årets till- Källa: OECD, 2007» nr impuls 7

8 miljö» vatten jens berggren»faktorer som driver på vatten frågan är klimatförändringarna, befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten; ju rikare vi blir desto fler kommer att börja äta mer kött (det krävs drygt liter vatten för att producera ett kilo nötkött) och konsumera fler produkter. Mer välstånd drar alltså mer vatten.» ställning talade bland andra Unescos generaldirektör Irina Bokova, OECDs generalsekreterare Angel Gurría och FNs vice generalsekreterare Jan Eliasson. I sitt tal pratade Jan Eliasson främst om problemet med vatten, sanitet och hygien och refererade till sina erfarenheter under sin tid som ordförande för WaterAid Sverige. När han tillträdde sin nuvarande tjänst inom FN, i juli 2012, avslutade han sin tjänst som ordförande. Cecilia Chatterjee-Martinsen har varit generalsekreterare på Water- Aid Sverige sedan WaterAid är en internationell organisation som framförallt jobbar med dricksvatten, sanitet och hygien till världens fattigaste samhällen. I dag står vatten högre upp på den internationella agendan, säger hon. Cecilia Chatterjee-Martinsen befinner sig för ett möte i London när Impuls når henne på telefon. I London träffas representanterna för de 27 länder i vilka WaterAid bedriver landsprogram och de fem medlemmarna för den internationella federationen som jobbar med påverkansarbete kring vatten- och sanitetsfrågor, för att prata framtida strategier och prioriteringar. Cecilia Chatterjee-Martinsen upplever att allt fler företagsledare inser att deras verksamheter inte kommer att finnas om 50 år om de inte tar vattenfrågan på allvar. Vatten som resurs inom jordbruket och industrin har kommit upp på företagsledares agendor Jens Berggren, Stockholm International Water Institute, Siwi, och Cecilia Chatterjee- Martinsen, Water- Aid, delar analysen: Vatten ses inte längre som enbart en miljöfråga utan också som en fråga om företags överlevnad. >> Fakta Den genomsnittliga världsmedborgaren konsumerar drygt liter vatten per person och dag. Bara cirka fem procent av vattnet kommer direkt från kranen. Resten är så kalllat virtuellt vatten allt det vatten som går åt för att producera en produkt och som finns dolt i maten vi äter och produkter vi köper. Källa: Världsnaturfonden, WWF det ses inte längre som enbart en miljö- eller CSR-fråga utan även som en faktor för företagets överlevnad. Det är en stor skillnad jämfört med för tio år sedan, säger hon. Många företag som sysslar med produktion behöver mycket vatten. De ser att vatten periodvis inte finns i de länder där de verkar, att vattnet inte är rent och att människorna som jobbar för dem därför blir sjuka. Man har tagit vatten för givet, sett det som en outsinlig källa och använt det besinningslöst, utan att fundera över konsekvenserna av nedsmutsning och överanvändning. Nu när det har uppstått en större problematik så tvingas företagen att reagera, säger Cecilia Chatterjee- Martinsen. Att FN de senaste åren har lyft frågan om vatten tror hon beror på att medlemsländerna har fått allt större bekymmer. Man har sett fall av extrem torka på bland annat Afrikas horn, i delar av USA och i södra Europa. Jag tror, tyvärr, att det faktum att även industriländerna har fått uppleva konsekvenserna av problemet har gjort att frågan har börjat tas på större allvar. I dag är vatten inte bara en fattigdomsfråga utan en fråga för hela världen, säger hon. Eftersom jordbruket globalt sett förbrukar den största andelen av vårt färskvatten måste regeringarna och jordbrukssektorn se över hur vattnet används och vilka grödor som odlas, anser Cecilia Chatterjee- Martinsen. Det finns exempel på platser med ökenklimat där man odlar persikor som behöver mycket vatten och där man kanske måste tänka om och istället odla mer vattensnåla grödor, säger hon. w Borde inte jordbrukarna själva inse att det är mer hållbart att odla vattensnåla grödor? Det skulle man kunna tycka, men så är det inte alltid. Jordbruken bygger på en ekonomisk kalkyl där kortsiktig vinning ofta går före ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Det många inte vet är att människor i slummen ofta betalar mer för sitt vatten än stora företag inom jordbrukssektorn. Vatten måste börja värderas högre. w Vem ska se till det? Det är de nationella regeringarna som bär det största ansvaret för att lösa situationen. De har också den största makten över hur vattnet värderas och används inom landets gränser. Även de regionala samarbetsorganisationerna som EU och Afrikanska Unionen har makt att sätta ramverk. FN kan också komma med riktlinjer, men hur de sedan efterlevs är en helt annan fråga. w När har vi löst problemet med vattnet? Jag tror aldrig att vi kommer att lösa vattenfrågan, precis som att vi inte kan lösa vår egen hälsa. Vi behöver leva med den vetskapen om att vatten är en resurs i världen som vi måste förvalta med sunt förnuft och på ett hållbart sätt. Om regeringar, jordbruk, industri och privatpersoner börjar använda vatten som om det inte vore en outsinlig källa, tror jag att det kommer att göra stor skillnad.«8 impuls nr

9 Så många liter vatten går det åt att producera dessa livsmedel Liter vatten kilo nötkött liter 1 kilo lammkött liter Källa: Water Footprint Network Oxfilén kostar liter kilot Genom att bli mer medvetna om vad vi konsumerar kan vi själva göra något åt vattenbristen i andra delar av världen. Men det är inte alltid lätt att fatta rätt beslut. Anna Forslund, programme manager på Stockholm International Water Institute, Siwi, tror på en minskad och mer medveten konsumtion. Hälften av de produkter vi konsumerar kommer från utlandet och ofta från länder med vattenbrist, som bomull från Pakistan och Indien. Bomull är ett otroligt vatten krävande material, säger Anna Fors lund. w Vad kan privatpersoner i Sverige göra för att mildra problemet med vattenbrist i andra delar av världen? Vi kan konsumera mindre och bättre. I stället för att köpa en t-shirt för 70 kronor som man kanske slänger efter något år, kan det vara bättre att satsa på ett plagg som håller längre och som är gjort av mindre vattenkrävande material, till exempel lin eller ull. Andra tips är att ta hand om kläderna så att de håller längre, att handla second hand och att inte slänga mat. När det gäller kött sparar man mycket vatten genom att äta svenskt naturbeteskött. w Vore det bästa om vi bara konsumerade svenska produkter? Jag tror inte på att bojkotta mat och varor från andra länder. Bo mullsnäringen i Pakistan bygger ju nästan hela landet. Men däremot är det bra att konsumera mindre och till exempel gynna ekologiska produkter. Det finns många globala initiativ för att ta fram mer ekologiska odlingar. De tar dock inte hänsyn till just vattenanvändningen, men ekologiskt är bra av andra anledningar. w Det krävs i 1 kilo bomull liter 1 kilo griskött liter 1 kilo kyckling liter 1 kilo ris liter 1 kilo mjölk liter 1 kilo ost (komjölk) 940 liter 1 kilo gurka/pumpa 350 liter genomsnitt liter vatten för att producera ett kilo nötkött och 290 liter för ett kilo potatis. Löser vi vattenproblemet om alla blir vegetarianer? Så kan man inte riktigt säga. Lokalt producerat kött från Sverige kan ha mindre vattenpåverkan än en lika stor mängd ris från delar av Kina där det råder vattenbrist. Det är därför viktigt att göra medvetna val. Djur som får beta fritt i Sverige bidrar även till att bibehålla betesmarker som har hög biologisk mångfald. w Det låter som att det lätt kan bli förvirrande när man vill göra rätt val. Finns det några enkla riktlinjer? Allting landar i att konsumera mindre om vi vill minska vårt vattenfotavtryck. Det kan vara svårt att direkt länka en viss produkt till vilken påverkan den har på vattensituationen. Men vi vet att den stora vattenanvändningen ligger inom jordbruket och att vi de senaste åren har ökat uttaget av vatten för att odla mat och material till kläder. En ökad konsumtion är direkt länkad till ett större uttag av vatten. Ett annat vattenslukande problem är matsvinnet. Enligt Livsmedelsverket slängs kilo mat per år och person. Det vatten som har gått åt till produktionen har därmed förbrukats i onödan. Anna Forslund påpekar att vi som konsumenter både kan spara pengar och bidra till miljön om vi inte kastar mat i onödan. I stället för att köpa stora mängder billig mat som man sedan måste kasta för att den har blivit dålig, kan man köpa mindre mängder som är lite dyrare men bättre. Drar man ner på sin köttkonsumtion till ett par dagar i veckan kan man i gengäld köpa naturbetat kött från glada kor och grisar som kostar lite mer. Om alla gjorde så skulle vi se en miljöförändring, säger hon.«1 kilo potatis 290 liter 1 kilo sallad 240 liter 1 banan (200 gram) 160 liter 1 kopp kaffe (125 ml) 30 liter 130 liter 1 äpple (150 gram) 125 liter 1 glas vin (125 ml) 110 liter 1 glas öl (250 ml) 74 liter 1 kopp te (250 ml) nr impuls 9

10 Sverige Runtdet händer i sv Många i Kinna engagerade sig i halsduksstickningen. Foto: Christer Hansson När bitarna sattes ihop mätte halsduken 160 meter. Foto: Gisela Hansson kinna Den halsduken värmer gott Invånarna i Kinna har på SVs initiativ stickat en 160 meter lång halsduk. Är det någon som kan slå det rekordet? stickat. I somras uppmande SV Kinna, Marks kommun i Sjuhäradsbygden, folk att sticka en 15 cm bred halsduk. Det började stickas i hemmen, på lunchraster och vi lade också ut stickningar på Folktandvården, vårdcentraler och Kinna centrum med flera platser, berättar Inger Malmberg, verksamhetsutvecklare i SV Kinna. Bitarna samlades in och sattes ihop till en lång halsduk som sedan hängde i taket på Kinna bibliotek under ett par veckor. Nyligen togs halsduken, som nu var 160 meter lång, ner och vi visade upp den i Kinna centrum, berättade hur den kom till och vad som händer med den nu. En film har lagts ut på Youtube, säger Inger. I en studiecirkel ska halsduken monteras ihop till barnfiltar som via en insamling kommer att skickas till barnhem i Rumänien. Det är ett samarbete mellan SV, Bibliotek Mark, Marks näringslivsråd, Kinnagarn och Rumänieninsamlingen. 160 meter halsduk någon som kan slå detta rekord?«2rättvik Ung 30-årsfest Kultur. När Kulturhuset i Rättvik firade sin 30-åriga existens var det framför allt ungdomens kultur som var i fokus. Flera ungdomsföreningar samt studieförbunden SV och ABF medverkade. Besökarna bjöds på konst, musik, hemslöjd och föreläsningar. på gång i SV NOVEMBER 14 TORSDAG 2013 Uppsala 18 november Politiska knuten på SV i Uppsala, Kungsängsgatan 12, 18 november kl 19. Debatt om lärarnas villkor mellan Maria Gardfjell (MP) och Mohamad Hassan (FP). stockholm 27 nov Kroppen i konsten - Göran Ståhle berättar 27 november kl 13 på SV Stockholm, Eriksbergsgatan 8 B. 3hedeviken Textilhistoria i ny bok Textil. Nu finns Jämtlands och Härjedalens textilhistoria dokumenterad av Ulla Oscarsson. Hon besökte två kvällar i rad i oktober Nylunds konferens i Lillhärdal och Trosavik Slöjd i Hedeviken. Ulla Oscarsson var första antikvarie i 32 Ulla Oscarsson. år på Jamtli museum i Östersund. Ett 50-tal åhörare fick höra henne berätta utifrån sin bok Kvinnomöda och skaparglädje, med underrubriken Nedslag i Jämtlands och Härjedalens textila historia. Kathy Bäck 4kalmar län Studiecirklar som förenar möten. Studiecirklarna spelar en viktig roll som mötesplatser och för att skapa fritidsintressen och sammanhållning på landsbygden. Det säger Reidun Ullström, verksamhetsutvecklare på SV i Kalmar län. De populäraste studiecirklarna i Hultsfreds kommun Reidun Ullström. är motorsågskörkort, yoga och italienska. I Mönsterås är det motorsågskörkort, dans, yoga och Ipad. Cirklarna blir mötesplatser och det ger en inre tillfredsställelse att gå en cirkel. Åldrarna på den som går i cirkel är allt från 18 år till över pensionsåldern.«10 impuls nr

11 Redaktör: Mats Nilsson // // karlskrona Exklusivt med Victoria igen Reportrarna på tidningen Mediaboom har gjort det igen. För andra gången har de fått en exklusiv intervju med kronprinsessan Victoria. Medier. På Victoriadagen mitt i högsommarvärmen i juli i år åkte Mediabooms redaktion från Karlskrona till Öland för att intervjua kronprinsessan på Solliden. Det var full aktivitet och mycket folk på Solliden för att fira Victorias födelsedag. Hon tog sig ändå tid att träffa Mediabooms reportrar på en lugn plats bakom slottet. Det var andra gången som Mediaboom lyckats få en intervju med kronprinsessan. Första gången var när hon besökte Karlskrona. Mercy Wilhemsson, en av Mediabooms medarbetare, var med då också. Nu hade hon förberett sig inför en ny intervju. Mediabooms redaktion fick en exklusiv intervju med kronprinsessan Victora på Victoriadagen i Borgholm i somras. Foto: NN Det ska bara bli roligt. Jag har tänkt ut frågan jag ska ställa sedan länge, berättar hon för Blekinge Läns Tidning. Mediaboom är en tidning som görs av unga och vuxna med funktionshinder. Den startade 2001 och drivs som en studiecirkel i SV. Medarbetarna träffas en gång i veckan för att jobba med tidningen. SV samarbetar med handikappförvaltningen i kommunen, Human Touch och FUB. Nyligen kom ett nytt nummer av Mediaboom som kan beställas från SV Karlskrona.«8malung Artister på hälsa-turné Turné. Artisterna Kerstin Bäck och Bengt Kyllinge turnerar i Dalarna med föreläsningsföreställningen Hälsa på varandra för ett rikare liv. Flera bygdegårdar har fått besök under hösten, 6nyköping Hälsomässa Fritid/Hälsa. För första gången i Nyköping har en fritids- och hälsomässa anordnats för personer med funktionsnedsättning. I utbudet fanns både styrketräning och olika idrotter som besökarna kunde testa. Nyckelteatern underhöll. SV, Nyköpings kommun och FUB, föreningen för barn och unga och vuxna med utvecklingsstörning, var arrangörer. 7hässleholm Boken i fokus Bokens dag. 26 oktober firades Bokens dag i biblioteket och Kulturhuset i Hässleholm med debatter och föreläsningar. Flera författare svarade på frågor. SV var en av medarrangörerna. Åsgarn, Nybo, Norsbo- Hinsnoret, Lindan, Idbäckens-Rommarheden och Bengtsheden är några exempel. Klas Darlin på SV i Malung har satt ihop turnén.«9hjo Hjo, nu har SV kontor här också SV har öppnat ett nytt kontor i Hjo. Det var nyligen invigning och kommunalrådet Catrin Hulmarker talade. Invigning. Catrin Hulmarker önskade SV all framgång och framhöll det positiva i att SV går emot trenden. Nyetableringar på orten är inte så vanliga. Catrin Hulmarker såg också fram emot ett framtida samarbete där SV kan bidra med nya idéer och vara en drivande kraft i samhällsdebatten, såsom att erbjuda ett brett kulturutbud till kommuninvånarna. SVs verksamhet i Hjo har tidigare skötts från kontoret i grannkommunen Tibro. De nya lokalerna i Hjo ligger centralt belägna vid kyrkan. Hjo firar 600-årsjubileum i år och har slagit på stora trumman vad gäller kulturutbudet. Vi hoppas växa ur lokalerna snabbt, säger Birgitta Andersson, SVs verksamhetsutvecklare på orten. Om vi behöver större utrymme har kommunalrådet lovat oss att det går bra att låna lokaler i kommunen. Åsa Bergman Birgitta Andersson, SVs verksamhetsutvecklare i Hjo och Catrin Hulmarker, kommunalråd i Hjo. 0 3 Så många har gästat Samtal om mat i Ingelstorp, Ystad, ett arrangemang av Olof Viktors i Ingelstorp och SV. Hittills har stjärnkocken Mathias Dahlgren varit där, liksom Annika Unt Widell, projektledare för Skolmatens vänner, och mjölkbonden Mikael Palm. Sist ut blir krögaren Daniel Berlin, Skånes Tranås, som ska medverka 4 december. nr impuls 11

12 socialt» författarfristad Naeimeh Doostdar. Exilförfattarna fristad i Journalisten och författaren Naeimeh Doostdars texter är bannlysta i Iran. Nu är hon fristadsförfattare i Malmö. Människorättsaktivisten och journalisten Parvin Ardalan valde att stanna i Sverige efter två år som fristadsförfattare. TEXT SVEN ROSELL FOTO KENT KLICH 12 impuls nr

13 Parvin Ardalan. fick en malmö nr impuls 13

14 socialt» författarfristad Naeimeh Doostdar har just fått sin första bok översatt från persiska till svenska. Titeln är Så småningom gick jag inte hem, en samling med censurerade dikter och noveller. För fem år sedan hade jag aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle bli översatt till svenska, säger hon och skrattar. Det är ovanligt att nutida iranska författare bosatta i Iran blir översatta. Naeimeh har ännu inte vant sig vid tanken på att människor från en annan kultur nu kan läsa hennes dikter och noveller. Det kommer att bli väldigt intressant att få kommentarer av svenska läsare. Året var 2009 och det blev allt svårare villkor för författare och journalister i Iran. Naeimeh Doostdar tog sig till Malaysia på ett turistvisum tillsammans med sin man Reza Haji Hosseini, som är journalist, och deras dotter på fem månader. De hade bestämt sig för att lämna hemlandet där det blivit näst intill omöjligt att vara verksam som journalist och författare. Problemet var att de inte visste vart de skulle ta vägen. Jag hittade en sajt om fristadsförfattare. Sökte och blev antagen, att det blev Sverige och Malmö var en tillfällighet. Man kan inte välja stad. Ett 40-tal städer runt om i världen tar emot fristadsförfattare. Fristäderna erbjuder skydd åt hotade författare och journalister som tvingats fly från sitt hemland. I Malmö får Naeimeh och hennes familj lägenhet och ett tvåårigt arbetsstipendium. Det mesta i Så småningom gick jag inte hem skrev hon i Iran. Där ges en gripande bild av framför allt kvinnors svåra villkor. naeimeh doostdar»i Iran händer det faktiskt. Moralpolisen kan stoppa dig på gatan och beordra dig till en parkeringsplats för att du har hög musik på i bilen eller för att du inte bär din hijab korrekt. Du kan få böter för sådant.» En passage i Naeimehs dikt Små minnen lyder så här: Jag kommer ihåg den gången de satte min bil i fängelse och gav mitt hår böter Det är helt sant. I Iran händer det faktiskt. Moralpolisen kan stoppa dig på gatan och beordra dig till en parkeringsplats för att du har hög musik på i bilen eller för att du inte bär din hijab korrekt. Du kan få böter för sådant. I Iran, förklarar Naeimeh, finns tillgång till allt vad gäller musik och moderna kläder samtidigt som det är förbjudet. Hon beskriver landet som ett gigantiskt fängelse för journalister och författare. Många är fängslade medan andra tvingas anpassa sig till otaliga skrivna och oskrivna regler. Det är omöjligt att publicera något utan att orden lindats in, oavsett vad texten handlar om. Ett tema i hennes dikter och noveller är kvinnor som inte mår bra i det iranska samhället. Som novellen om en kvinna som är på väg till ett sjukhus för att göra abort. Om jag skulle skriva den i dag skulle jag skriva mer rakt på sak. En svårighet för en kvinnlig författare i Iran är att skriva om kärlek. En kvinna förväntas att hålla en låg profil. Känslor och utseende får inte beskrivas, åtminstone inte utan omskrivningar. Censuren slår mot alla typer av texter och bilder. Avsikten med det som publicerats behöver inte ens ha varit att rikta kritik mot något. Jag tror inte att det finns en enda journalist som säger att han eller hon kan skriva fritt, understryker Naeimeh. Censuren kan slå ner på till synes helt oskyldiga saker. Som redaktör för ett magasin publicerade hon vid ett tillfälle en text där det stod att något var rött. Det råkade ske under shia-muslimernas sorgemånad Muharram när allt ska vara svart. Texten skadade troende shia-muslimer, slog censuren fast. Utifrån detta lilla exempel kan du förstå hur förhållandena är i Iran. Tidningar blir sällan långlivade vilket gör journalisters villkor ytterst osäkra. Att försörja sig på att skriva är omöjligt. Det är nödvändigt att ha ytterligare någon inkomstkälla. Om du hela tiden ska kämpa mot denna censur kan du aldrig utveckla ditt skrivande. Naeimeh sökte därför andra sätt att arbeta på. Det förde henne till persiskspråkiga webbsidor, radiooch tv-stationer baserade i andra länder, men där var hon tvungen att arbeta under pseudonym. Att arbeta för uppdragsgivare i utlandet betraktar regimen i Iran som liktydigt med att ta steget över till fienden. Ett kontrakt på en iransk radiostation i Tjeckien 2009 öppnade en möjlighet att arbeta. Men strax före planets avgång klev vakter ombord. Hon greps, passet beslagtogs och hon fördes av planet för att förhöras. Efter två veckor i hemmet blev hon arresterad tillsammans med flera andra journalister. Advokaten försökte lugna Naeimehs man med att hans fru knappast kunde få mer än fem år i fängelse. För dig med världen i fokus Utrikespolitiska institutet bevakar, forskar och informerar om internationella frågor. Besök och beställ våra publikationer, håll dig informerad om seminarier och våra aktiviteter. Här hittar du inspirerande instuderingsmaterial och den unika landdatabasen Landguiden.se Ui_Generellannons_Impuls_191x55mm_2013.indd :22 14 impuls nr

15 I fängelset blev Naeimeh förhörd flera gånger, men fick aldrig veta hur länge hon skulle bli tvungen att stanna där. Anklagelserna mot henne rörde spioneri och att hon var ett hot mot landets säkerhet. Jag är en väldigt viktig person, säger Naeimeh och skrattar. Hon blev frisläppt efter en månad men kallades till rättegång vid flera tillfällen. Det tog ett och ett halvt år innan hon fick tillbaka sitt pass. Något domslut fick hon aldrig besked om. Det blev värre när jag kom ut. Jag hade inget utrymme alls. Det var som att hamna i ett stort fängelse, säger hon. Beskedet från redaktörerna var att de omöjligen kunde samarbeta med henne. Hon var svartlistad. Enda utvägen var att skriva texter utan att signera dem. Nu skriver Naeimeh, liksom hennes man, för webbsidor runt om i Europa. Som fristadsförfattare framträder hon ofta hos föreningar och på litteraturträffar. Jag vill bli mer delaktig i det svenska samhället. Och jag tror inte att jag bara kommer att skriva om Iran i framti- Naeimeh Doostdar lämnade Iran och fick en fristad i Malmö. Sex svenska städer tar emot författare som är censurerade och förföljda i sitt hemland. BOKA NÄSTA RESA MED OSS! den, säger Naeimeh Doostdar eftertänksamt. Malmös första fristadsförfattare var Parvin Ardelan, journalist, författare och inte minst människorättsaktivist. För en svensk publik är hon nog mest känd för att ha fått Olof Palmepriset Under 90-talet startade hon ett kulturcenter för kvinnor i Teheran. Det var länge en bas för opinionsbildning och dokumentation om kvinnors villkor i Iran. Centret gav ut en nättidning om äktenskap, utbildning, prostitution, hiv och våld mot kvinnor. Censuren stängde tidningen flera gånger men den återuppstod under olika namn. Att vara demokratiaktivist är ännu svårare än att vara författare i En del av Tranås Resebyrå TravelArt har mångårig erfarenhet och rutin av att hantera både små och stora grupper till världens alla hörn. Vår affärsidé grundas på vårt personliga engagemang och kunskap. Du ger oss förutsättningarna - vi skräddarsyr din resa efter dina önskemål. dagens Iran, säger hon när vi träffas på ett café i Malmö. Parvin vet vad hon talar om. Hon har dömts till fängelse och arresterats flera gånger för att ha krävt lika villkor för kvinnor och män. Ett krav har varit att få bort bestämmelsen att en far måste godkänna sin dotters äktenskap. Ett annat krav har varit att stoppa möjligheten för pappor att gifta bort sina döttrar, vilket de kan göra även medan döttrarna är barn. Hon stoppades från att resa och ta emot Olof Palmepriset Då dömdes hon och tre andra aktivister till vardera sex månaders fängelse för en namninsamlingskampanj och tidningsartiklar som fördömde kvinnoförtrycket i hemlandet nr impuls 15

16 socialt» författarfristad Jag ville egentligen åka tillbaka till Iran när jag tagit emot priset, men det gick inte och därefter sattes många i fängelse. Även min advokat. Efter två år som fristadsförfattare i Malmö valde Parvin att stanna och hon har fått permanent uppehållstillstånd. Hon tycker om staden. Men det är inte enbart av godo att stanna i Sverige, förklarar hon. Hennes krafter behövs i Iran, men situationen där har gradvis blivit allt mer riskfylld för människorättskämpar. Här har jag stora möjligheter att arbeta men mitt tidigare sammanhang är borta. Nu är jag del av ett nytt sammanhang. Mycket av min energi går åt till allt det nya i Sverige. Ibland känner jag mig som en ny människa på en ny planet, säger hon och skrattar. Efter hand har Parvin upptäckt allt fler brister i det svenska samhället. Jag är emot rasismen och diskrimineringen av minoriteter här också och måste engagera mig mot den. Och även här har jämlikheten brister. Mitt problem är att jag nu arbetar på två fronter. Parvin Ardelan är igång med en bok om kvinnorörelsen i Iran. Hon arbetar också, tillsammans med ett stort antal personer, med ett projekt om kvinnors liv och arbete i Malmö.«Fristadsförfattaren Parvin Ardelan, Malmö, fick Olof Palmepriset Fristadsförfattare ett globalt nätverk Ett 40-tal städer i Europa, USA och Latinamerika ingår i nätverket International Cities of Refuge Network, ICORN. Det startades i början av 1990-talet med ett upprop av författaren Salman Rushdie (bilden). Sex av städerna är svenska: Malmö, Göteborg, Stockholm, Uppsala, Sigtuna och Växjö. Fristäderna ger förföljda och censurerade författare, journalister och dramatiker skydd och möjligheter att fortsätta sitt skrivande. Kulturrådet samordnar de svenska fristäderna och stödjer fristadsförfattarnas deltagande i seminarier, debatter, uppläsningar och andra offentliga arrangemang. De kan även få stöd med översättning och publicering. Förhoppningen är att författarna knyter kontakter med kollegor i Sverige. De städer som ingår i stödprogrammet erbjuder ett stipendium och en bostad i upp till två år. Det diskuteras om att vidga gruppen till att även omfatta musiker, filmare, bildkonstnärer och andra som drabbas av censur och förtryck.«6 NR FÖR ENDAST 180 KR SPARA 155 KR Ge dina nära och kära kunskap och insikter om viktiga omvärldshändelser. Världspolitikens Dagsfrågor ger dig fördjupning, förståelse och bakgrund till aktuella händelser i omvärlden. Tidskriften kommer ut med tolv nummer om året. Teckna en halvårsprenumeration (6 nr för endast 180 kr) på Du sparar 155 kr mot ord. lösnummerpris. Frågor? Kontakta kundtjänst på eller Erbjudandet gäller perioden november 2013 t.o.m.15 januari 2014 och kan ej kombineras med andra erbjudanden. Du förbinder dig inte till vidare köp. Ui_VD_Julannons_Impuls_191x110mm_2013.indd :24 16 impuls nr

17 10 frågor till Ida Östensson Kampanjen Fatta: Rättsväsendet funkar inte. Vi vill ha en lag som säger att sex ska handla om samtycke. text sophy elevall 1Vad är syftet med Fatta? Det första är att få människor att reflektera kring övergrepp och fatta att sex handlar om samtycke. Det andra är att få politiker att fatta beslut och lagstifta så att ingen som våldtar går fri. Sexualbrottslagen som den ser ut i dag funkar inte och de normer som skapar våldtäktsmän måste bort. 2Varför drog ni igång kampanjen? Vi reagerade på en dom i Umeå där tre killar friades efter att ha våldtagit en tjej med en glasflaska. Den friande domen synliggjorde hur rättsväsendet utgår från de könsroller vi är påtvingade och de hade tolkat det att hon höll ihop benen för att hon var blyg. Det var så sjukt så vi tänkte att nu fick det vara nog. 3Vilka är ni som driver detta? Jag, genom min stiftelse Crossing Boarders där vi jobbar mycket med lobbing och opinionsbildning för att förändra strukturer. Vanessa Marko är grundare av Femtastic och jobbar med att föra fram frågor via musik, samt artisterna Nathalie Cleo Missaoui och Isabel Syster Sol Sandblom. 4Hur började ni? Vi samlade in berättelser från 150 människor som själva blivit utsatta för sexuellt våld och som inte litar på rättsväsendet. Av berättelserna gjorde vi en låt och en musik video för att nå ut till den breda massan. Den släpptes samtidigt som vi publicerade en debattartikel på SVT debatt. 5Vad har ni gjort mer? Vi arrangerade en klubb med panelsamtal på Färgfabriken i Stockholm, i samarbete med SV, där experter diskuterade just hur man skulle kunna förändra lagstiftningen och vad som behövs för att Foto: Simon Öhman Jönsson >> Fakta Namn Ida Östensson. Ålder 28. Gör Grundare och vd för den nationella stiftelsen Crossing Boarders. Aktuell Driver kampanjen Fatta för ett jämställt samhälle fritt från sexuellt våld. förändra de normer som skapar våldtäktsmän. Vi var med på bokmässan i Göteborg och har tagit många mediala debatter. Den 7 oktober arrangerade vi en manifestation utanför riksdagen. 6Ni lämnade över något till makthavarna den dagen. Vad var det? De 150 berättelserna, panelsamtalet på en dvd där experterna i panelen berättar vilka krav de ställer till politikerna, och så en namninsamling med namn som en tjej startade mot den friande domen i Tenstafallet, där sex killar våldtog en tjej. Som respons har vi blivit inbjudna till ett möte med jämställdhetsminister Maria Arnholm i slutet av november. 7Vad vill ni ska hända? Vi har två krav, dels att de ska skjuta till mer resurser till det främjande förebyggande arbetet gällande sex, samtycke och normer, dels vill vi få in en samtyckesreglering i sexualbrottslagsstiftningen. 8Varför är en sådan lag viktig? Lagar skapar normer. Kan vi förändra en lag till att sex ska handla om samtycke kommer det att rinna ner i sängkammaren. Vi hade en lagändring 1979 som sa att man inte längre fick aga sina barn. Det satte en norm i samhället. 9Vad kan vi privatpersoner göra? Alla kan engagera sig på många olika sätt. Men det viktigaste är att börja fundera själv. Vad har jag varit med om, har jag gått över någons gräns, hur ser jag på sex? Speciellt män, diskutera med andra män. Hur känns det att leva i en maskulinitetsnorm, hur påverkas man av det? Och hur kan man se till att man inte går över gränser? Det handlar både om ett eget och ett kollektivt ansvar. 0Tror du på ett jämställt samhälle fritt från sexuellt våld? Absolut.«nr impuls 17

18 porträttet» lena einhorn Växelbruk med bra skörd sitt Lena Einhorn om dubbelliv som författare och filmare Lena Einhorn är cancerforskaren som bytte spår till humanist mitt i livet och förvånade sin egen mor. Växelbruket mellan författarens och filmarens värld har givit både Augustpriset och dubbla Guldbaggar. Men inget av den lustdrivna folkbildarens projekt hade blivit av utan omåttlig envishet. text Eyal Sharon Krafft foto thron ullberg Detta gäller definitivt hennes Greta Garboprojekt, vilket Lena Einhorn föreläser om land och rike runt. Vi sitter på ett vitmålat kafé drygt två kilometer från Greta Gustafssons hem på Södermalm i Stockholm, närmare bestämt Blekingegatan 32, precis som titeln på Lena Einhorns nyskrivna roman. Lena Einhorn har en utforskande blick och är, ovanligt nog, både rapp och eftertänksam på samma gång. Bitvis livliga gester tyder på ett visst temperament. Som så många andra hyste hon glupande nyfikenhet på Garbos mytomspunna gestalt. För att stilla sin vetgirighet producerade hon en tv-dokumentär om filmstjärnan för Sveriges television på 1990-talet. Efteråt var nyfikenheten på Garbo slut. Jag kände att jag var färdig med henne. Jag genomskådade henne: Hennes mystik var tunn, hon var en olycklig människa utan något intresse för andra människor. Fem år senare publicerades Garbos 33 brev till Mimi Pollak, hennes klasskamrat från Dramatens elevskola, och, skulle det visa sig, hennes stora ungdomskärlek. Jag läste breven och blev helt paff. En helt ny person trädde fram, en person som jag aldrig känt. Hon var nyfiken. Hon var skrattlysten. Hon var livsnjutare och i allra högsta grad älskande. Det var i takt med att hennes filmkarriär utvecklades som hon blev allt olyckligare. Det nytända intresset för Garbo närde tanken på en» 18 impuls nr

19 Författaren och filmaren Lena Einhorn har både vunnit Augustpriset och Guldbaggar.» nr impuls 19

20 porträttet» lena einhorn lena einhorn»jag tycker om växelbruk och drivs av lust. Utan lust blir det varken böcker eller filmer. När jag hittar okända fynd lyssnar jag på min magkänsla. Jag måste känna lusten. Och när jag väl hittat ett projekt som jag helt går upp i vill jag gärna dela med mig.» spelfilm om den olyckliga filmstjärnan. I sju år hade Lena Einhorn samlat material och brottats med finansiärer. Men Svenska Filminstitutets upprepade nej, trots stöd från flera stora produktionsbolag, blev till slut dödskyssen för filmprojektet. Och startskottet för romanprojektet. Min förläggare undrade nu om jag inte hade lust att skriva en bok om Garbo. Jag svarade: Det var det dummaste jag hört!. Men efter två upprepade påstötningar vaknade hon mitt i natten av ett blixtrande ja! och kastade sig över romanprojektet med liv och lust. Nu är romanen Blekingegatan 32 både skriven och tryckt. Jag är inte den som ger upp i första taget, konstaterar hon och läppjar på sitt ryska Earl Grey. Den som söker rötterna till hennes intellektuella hängivenhet får bege sig till en liten hyreslägenhet i Stockholmsförorten Vällingby och sedan till en villa i välmående Danderyd norr om Stockholm, dit föräldrarnas klassresa förde henne. Både Jerzy och Nina Einhorn var samhällsengagerade och välrenommerade cancerläkare. Givetvis hårt arbetande, dessvärre ofta frånvarande; Lena och lillebror Stefan hade barnflicka. Jag var intellektuellt brådmogen, men inte emotionellt. Jag var annorlunda än de flesta barn. Och jag lärde mig att läsa på egen hand som fyraåring. Jag måste ha tittat någon över axeln. En dag låg jag febrig i sängen med klippdockor av cowboys och indianer. När mamma kom hem läste jag högt för henne: Hopalong Cassidy. För den läraktiga Lena var föräldrarnas största bidrag till den intellektuella stimulansen deras handfasta uppmaning till självständigt tänkande. Pappa sa att det var till och med okej om vi kastade tallrikar på väggen. Det var okej att leva ut och rasa ut! Barn skulle inte hämmas. Ändå blev han urförbannad när Stefan och jag blev för bråkiga, så den goda föresatsen höll inte hela vägen. Men grundinställningen höll. Exklusivt Några yrkesdrömmar eller tankar om framtiden hade hon inte. Dock var hon duktig i naturvetenskapliga ämnen och funderade på att studera kemi eller geologi. Helt utan föräldrarnas påverkan det försäkrar hon med en bestämd ton fastnade hon för studier i medicin för dess bredare möjligheter till försörjning. Om hon bara visste hur rätt hon hade. Men först väntade en inspirationsresa till det förlovade landet för den då 20-åriga läkarstudenten på Karolinska Institutet i Stockholm. En dag stod hon framför en grop i israeliska Tel Arad. I gropen låg år Namn Lena Einhorn. Ålder 59 år. Bor Stockholm. Familj Brodern Stefan med familj. Yrke Författare, filmare och regissör. Filmer och böcker i urval Blekingegatan 32, Handelsresande i liv, Ninas resa, Vad hände på vägen till Damaskus?, Siri. gamla lämningar från den första bronsåldern. Runt om henne fanns den vidsträckta Negevöknen liksom en grupp entusiaster. Kunde gropen hysa en kungagrav? Lena märkte hur eggad hon blev av gåtan. Gåtan skulle knäckas. När den arkeologiska utgrävningen snopet hade avbrutits återvände hon dit ett år senare med brodern och en kompis och grävde på egen hand. Jag blev som besatt. Det visade mig att jag inte släpper taget om jag blir nyfiken på något. Då förstod jag att forskning skulle passa mig. Är hon en envis rackare? Hon nickar. Man måste vara det för att fullfölja sin forskning. Eller vilket projekt som helst som man håller på med. Envisheten skulle hon ha stor glädje av senare i livet. Men först universitetsstudier. Med en doktorsexamen i virologi och tumörbiologi från Karolinska Institutet forskade hon om cancer i över ett decennium. Mitt i livet, vid fyllda 35, blev det allt svårare att njuta av enmansforskning. Någon bra mentor fanns inte till hands, lusten sinade. Vad skulle hon göra? Jag gav mig rätten att sluta med forskningen. Istället kände jag att jag ville göra dokumentärfilmer. Det fick hon göra som medicinsk redaktör på Lifetime Television i New York. Snart nog märkte hon att hon drogs till mänskliga frågor. En uttalad medicinsk film kom att handla om läkare med drogproblem. En dag kom föräldrarna på besök till USA. De tittade på mina filmer och mamma blev som förstummad. Så sa hon: Men, Lena, du är humanist! Det var ingen värdering i det, men det var som om hela hennes bild av mig förändrades. Ännu några år senare återvände 40-åriga humanisten till Sverige, och till åtta månader lång arbetslöshet. Efter en rad vetenskapsdokumentärer för SVT löpte hon hela linan ut och lämnade vetenskapens värld bakom sig. En dokumentär med inslag av spelfilm kom till världen, Handelsresande i liv, vilken handlar om räddningsinsatser under andra världskriget. Erkännandet som filmare lät inte vänta på sig hon förärades med priset Prix Europa (liksom med en Emmy-nominering). Året därpå kom författardebuten med en roman med samma titel. När förläggaren ringde och undrade om jag ville skriva en bok sa jag: Aldrig i livet!. Sen tittade jag på hyllan med allt researchmaterial och ändrade mig. Till en början trodde jag inte att jag skulle trivas med att skriva. Men det gjorde jag. Jag kunde leva mig in i materialet. >> Lena Einhorn 20 impuls nr

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Hållbar utveckling vatten

Hållbar utveckling vatten Hållbar utveckling vatten med Adam & Alen lulz 1 Innehållsförteckning Pedagogisk planering s. 3 Drickadagboken s. 4 Virtuellt vatten vår osynliga vattenförbrukning s. 5 Elevuppgift s. 9 Kranvatten s. 10

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

ÄLKOMMEN TILL SVERIGES 4H

ÄLKOMMEN TILL SVERIGES 4H Sveriges 4H en organisationsbeskrivning. V ÄLKOMMEN TILL SVERIGES 4H Adress: Sveriges 4H Box 2012 641 02 Katrineholm Telefon: 0150 503 80 Fax: 0150 535 99 e-mail: sveriges.4h@rs4h.se Hemsida: www.rs4h.se

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-10-22 Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Bakgrund Farsta stadsdelsnämnd fördelar årligen bidrag till

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Vatten i Världen. -och kopplingen till svensk konsumtion. Anders Berntell Stockholm International Water Institute, SIWI

Vatten i Världen. -och kopplingen till svensk konsumtion. Anders Berntell Stockholm International Water Institute, SIWI Vatten i Världen -och kopplingen till svensk konsumtion Anders Berntell Stockholm International Water Institute, SIWI Dagens situation 0,9 miljarder människor (14%) av jordens befolkning har inte tillgång

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 3 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Sanna designer/konstnär /Sanna slipar en möbel, köper blommor, visar upp sina konstverk, målar i en studio./ SANNA designer & konstnär.

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Fristad åt förföljda författare Motion den 23 september 2014 av Sidney Holm, Gudrun Hubendick, Per Chrisander, Kerstin Nöre Söderbaum (MP).

Fristad åt förföljda författare Motion den 23 september 2014 av Sidney Holm, Gudrun Hubendick, Per Chrisander, Kerstin Nöre Söderbaum (MP). 2015-03-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/573-869 Kommunstyrelsen Fristad åt förföljda författare Motion den 23 september 2014 av Sidney Holm, Gudrun Hubendick, Per Chrisander, Kerstin Nöre Söderbaum

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Program 7 12 oktober

Program 7 12 oktober Program 7 12 oktober En vecka om psykiska olikheter, lika rättigheter Blekinges psykiatrivecka är en vecka för ökad kunskap, hopp och samtal kring psykisk (o)hälsa. I hela Blekinge arrangeras kulturarrangemang

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET. Jesper Norda

NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET. Jesper Norda 2001 NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET Jesper Norda Hyr filmen Breakdown (Kurt Russel, Kathleen Quinlan m fl, regi: Jonathan Mostow, 1997). I det tysta och stilla partiet, när Amy har lämnat Jeff

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

OPAKETERAT. Fyll Väg Betala Spara. Vad finns de?

OPAKETERAT. Fyll Väg Betala Spara. Vad finns de? OPAKETERAT Vi blir allt bättre på att återvinna de förpackningar som vi släpar hem från affären. Men finns det inte ett enklare sätt, bättre både för dig och miljön? Tänk om du kunde ta hem både mat och

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Antonis & Pia. Dimitrios Solarides

Antonis & Pia. Dimitrios Solarides Antonis & Pia Dimitrios Solarides Antonis & Pia Copyright 2012, Dimitrios Solarides Ansvarig utgivare: Dimitrios Solarides Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1143-5 Till min bror Akilles 4 Ett femtiotal

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer