med kvinnor och barn som lever med skyddad adress. Nyhetsbrevet innehåller också en notis om en studie av stöd till brottsoffer som pågår i Göteborg.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "med kvinnor och barn som lever med skyddad adress. Nyhetsbrevet innehåller också en notis om en studie av stöd till brottsoffer som pågår i Göteborg."

Transkript

1 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS NYHETSBREV Nr. 2 Maj Sekretessmarkering är inte likställt med att ha en livvakt. Det är bara en varningsflagga som visar att myndigheter ska vara varsamma med den här personens personuppgifter Läs mer om skydd till hotade personer på sidan 2 Innehåll Skydd och stöd till brottsoffer Hot och våld mot brottsoffer och vittnen för att hindra dem från att lämna uppgifter till polis eller domstol förekommer och många är rädda för att vittna. Vi har i tidigare nyhetsbrev lyft fram ett projekt som syftar till att kartlägga denna brottslighet för att kunna föreslå åtgärder, och vi har även presenterat projektet Våga vittna som finns på olika orter i landet och där ungdomar informeras om och utbildas i vikten av att vittna. Detta nyhetsbrev handlar bland annat om vilka skydd och stöd som finns tillgängliga för brottsoffer. Under rubriken Fem minuter om skydd till hotade personer ryms två intervjuer. Vi har intervjuat Mikael Hiljegren, som arbetar med personsäkerhet inom polisen, för att ta reda på vilka skyddsåtgärder som finns att tillgå för hotade brottsoffer och vittnen och hur de används. Nästa intervju är med Ingegerd Widell, handläggare på Skatteverket, som berättar om skyddet av personuppgifter inom folkbokföringen. Katarina Weinehall på Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet bidrar med en artikel om sitt forskningsprojekt Elever med skyddade personuppgifter hur säker är skolan? Projektet är finansierat av Brottsofferfonden. Sören Carlsson Sanz, vårdchef på Södersjukhusets akutmottagning, presenterar sin fondfinansierade uppföljningsstudie Storstadsvåld 2 som handlar om storstadsvåldet och dess konsekvenser. För att fortsätta på temat skydd och stöd till brottsoffer har vi bland de många ideella brottsofferfrämjande projekten valt att lyfta fram en kvinnojour som har genomfört ett projekt med kvinnor och barn som lever med skyddad adress. Nyhetsbrevet innehåller också en notis om en studie av stöd till brottsoffer som pågår i Göteborg. 5 minuter om skydd till hotade personer... 2 Aktuella beslut i brottsskadeärenden... 4 Skadestånd och brottsskadeersättning... 5 Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR) har nyligen gett ut två handböcker som här kort recenseras: Våld i samkönade relationer och Att starta och driva tjej- och kvinnojour. Elever med skyddade personuppgifter - hur säker är skolan?... 6 Vi erbjuder också en rapport från en internationell konferens i Tilburg i Nederländerna, om offer för terrorism, en rapport från temadagen med anledning av årets Internationella Brottsofferdag samt en notis om de första månaderna efter Rättegångsskolans lansering. Två nya handböcker från SKR... 7 Som vanligt kan du läsa intressanta referat från beslut i olika brottsskadeärenden, men också en artikel som tar upp skillnader mellan skadestånd och brottsskadeersättning, om varför ersättningsbeloppen ibland inte stämmer överens. Internationella Brottsofferdagen Med detta vårnummer av nyhetsbrevet vill Brottsoffermyndigheten återigen uppmärksamma vad som görs och vad som fortsättningsvis behöver göras för att förbättra stödet och skyddet till brottsoffer. Att leva på skyddad adress... 7 Studie av brottsofferstöd i Göteborg... 7 Vittnesstödsverksamheten utvärderas... 8 Nytt informationsmaterial från BrOM... 8 Storstadsvåld 2..9 Lyckad start för Rättegångsskolan Internationellt Redaktion Anna-Lena Dahlgren Ulf Hjerppe Elisabeth Wikén Jidell Maria Königsson Gudrun Nordborg Hans Sjölander Prenumeration Nyhetsbrevet finns också i elektronisk form! För kostnadsfri prenumeration besök Brottsoffermyndighetens hemsida på adressen Margareta Bergström Generaldirektör Nästa nummer Utkommer hösten 470, UMEÅ Tel: Besöksadress: Storgatan 49 Adress: Box E-post: Hemsida:

2 Fem minuter om skydd till hotade personer Intervju med Ingegerd Widell, handläggare på Skatteverket Vem har rätt att få sina personuppgifter skyddade och hur är skyddet för personuppgifter inom folkbokföringen utformat? Den som är hotad eller förföljd har rätt att få skyddade personuppgifter, dvs. där det föreligger en konkret och allvarlig hotbild. Vi registrerar de tre typer av skydd av personuppgifter som finns: sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Hur bereds ärenden om skydd? Ofta tas det första steget per telefon. Det kan vara den hotade personen själv eller t.ex. en kvinnojour som ringer och påtalar behovet av skydd. Vid en sådan kontakt läggs en interimistisk spärr in medan ärendet bereds. På så sätt kan personen förbereda underlaget för sin ansökan i lugn och ro. Ansökan görs skriftligen och skyddsbehovet måste styrkas, t.ex. genom intyg från sociala myndigheter eller polisen, kopior av domar eller beslut om besöksförbud. För att det ska finnas så få personer som möjligt som hanterar skyddade personuppgifter är det numera färre handläggare som fattar den här typen av beslut. Vi har bara handläggning av dessa ärenden på ett ställe per region. Två personer ska dock träffa sökanden för att få en uppfattning om personen och dennes situation och därefter kunna göra en bedömning. Vi utbildar handläggarna och ger rekommendationer till alla skattekontor. Vilka effekter kan ett beslut om skydd få? De är både positiva och negativa. När det gäller sekretessmarkeringen är det bra att få har tillgång till adressen. Skatteverket har ett aviseringsregister där personuppgifter överförs till vissa myndigheter. De får även information om sekretessmarkering, men det är upp till varje myndighet att själva pröva om personuppgifter med sekretessmarkering kan lämnas ut. Eftersom skyddade personuppgifter bara lämnas ut till de myndigheter som ingår i aviseringsregistret kan kontakt med andra myndigheter och organisationer försvåras. Det gäller exempelvis banker, försäkringsbolag, telefonbolag och posten och kan innebära problem när man t.ex. ska ansöka om ett lån. När banken inte kan beställa kreditupplysning, personbevis etc. via Skatteverket måste personen själv göra det. När det gäller kvarskrivning och i ännu större utsträckning fingerade personuppgifter blir problemen mer påtagliga. Att vara folkbokförd på en annan ort än den man bor på kan skapa problem när det gäller exempelvis sjukvård, dagisplats, skolgång och bostadsbidrag. Har man fingerade personuppgifter kan det vara svårt att till exempel söka jobb eftersom de riktiga uppgifterna finns på betyg och intyg. Kan brottsoffer och vittnen få fullgott skydd och hur kan de själva bidra till att öka sin säkerhet? Sekretessmarkering är inte likställt med att ha en livvakt. Det är bara en varningsflagga som visar att myndigheter ska vara varsamma med den här personens personuppgifter. Hur skyddet sedan fungerar beror mycket på vad den som hotar en vet om ens liv. Det är olika från fall till fall. För att skyddet ska fungera krävs dessutom att man själv gör en hel del förändringar i sitt liv. Man måste kartlägga sitt liv. Det ser väldigt olika ut från person till person, bland annat beroende på om man är ensamstående eller har familj. Man kan tänka sig ett släktträd där man antecknar vilka i omgivningen man kan lita på och vilka man måste bryta med, vilka föreningar och bokklubbar man är medlem i, beställningar på nätet, barnens skola har skolan ordning på sina interna rutiner, ska barnen finnas med på skolfoton? Man måste också fundera över sina vanor; åker jag till jobbet samma tid och samma väg varje dag? Vet den som hotar mig att mina barn går i ridskolan? Vi informerar de personer som ansöker om skydd för att de ska förstå vidden av det och av vilka åtgärder som krävs från deras egen sida för att det ska fungera. Vilken respons får ni från brottsoffer om hur skyddet fungerar i praktiken? Jag har själv inte daglig kontakt med hotade personer men oberoende av vilken person det handlar om är det besvärligt att leva med skyddade personuppgifter. Men jag tror att det är bättre nu när lagen ger ett minimiskydd som gör skyddade personuppgifter säkrare ur sekretessynpunkt, oavsett vilken myndighet man har kontakt med. Intervju med Mikael Hiljegren, kommissarie vid Länskriminalpolisen och samordnare för det lokala personsäkerhetsarbetet i Stockholms län Vilka olika typer av skydd finns det och vem har rätt till skydd? 2003 bildades en grupp som arbetade med vittnesskydd. Den gruppen blev sedan en nationell enhet med ansvar för det allvarligaste personsäkerhetsarbetet. Det lokala personsäkerhetsarbetet bedrivs av de enskilda polismyndigheterna men Stockholm är ensamt om att starta upp så starkt. Vi är 18 personer uppdelade på tre grupper, plus jag själv som samordnare, som arbetar enbart med personsäkerhet. Typen av åtgärder inom de lokala grupperna varierar från enklare säkerhetsarbete, t.ex. ett säkerhetssamtal om riskerna och om hur man själv kan öka sin säkerhet, till mer avancerat skydd, t.ex. omlokalisering av en person. Avsikten är att människor som hotas ska kunna bo kvar i sin bostad. Det är bara i undantagsfall, när alla andra åtgärder är uttömda, som vi flyttar utsatta personer permanent. De riktigt allvarliga skyddsärendena överförs till det särskilda nationella säkerhetsarbetet. Alla har rätt till skydd om det finns en dokumenterad hotbild. Det kan t.ex. vara kvinnor som misshandlats och/eller hotats av sin nuvarande eller före detta partner, hotade flickor med hedersrelaterad problematik, hotade vittnen eller kriminella som är hotade av andra kriminella. När vi får in ett ärende träffar vi personen och gör en hotbildsanalys med hjälp av hot- och riskbedömningsmodeller, t.ex. SARA-modellen som används i samband med våld i nära relationer. Beroende på hotbilden bestäms sedan om skydd behövs och i så fall vilket. På vilket sätt har de nya bestämmelserna om särskilt personsäkerhetsarbete förbättrat skyddet för brottsoffer och vittnen? De som utsätts för särskilt allvarliga hot och angrepp får bättre hjälp idag. Den hjälpen

3 var inte strukturerad tidigare, det fanns bara mindre grupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. Jag anser att brottsofferarbetet och personsäkerhetsarbetet ska bedrivas lokalt. Det bör finnas särskilt avsatta personer som gör allt som står i deras makt för att hotade personer ska kunna bo kvar på sina hemorter. Fungerar inte det ska det särskilda personsäkerhetsarbetet kopplas in. Utbildning är viktigt för arbetet med personsäkerhet. Vid polisen i Stockholm är det cirka tre veckors utbildning innan man börjar arbeta i en lokal personsäkerhetsgrupp. Därefter får man fortlöpande utbildning av olika slag. Verksamheten måste ständigt utvecklas. Bland övriga landets myndigheter är det bara Göteborg och Malmö som har poliser som arbetar med lokalt personsäkerhetsarbete. Ytterligare några myndigheter är på gång då personsäkerhetsarbete har blivit ett begrepp inom hela poliskåren. Hur kan man, med den hotbild som finns, motivera brottsoffer och vittnen att ställa upp och vittna? Min erfarenhet är att många vittnen är oroliga. Det tror jag beror på att man inte får någon hjälp, man är rädd. Om man kan erbjuda skydd tror jag att de skulle ställa upp och vittna. Hjälpen behövs före, under och efter rättegången och det behövs både personella och tekniska (larm etc.) insatser. Kan brottsoffer och vittnen få fullgott skydd idag och hur kan hotade brottsoffer och vittnen själva bidra till att öka sin säkerhet? I Stockholm tycker jag att man kan erbjuda människor ett gott skydd. Man kan aldrig garantera ett hundraprocentigt skydd men man kan göra så gott man kan för att komma så nära som möjligt. Vi lever i ett rättssamhälle och en öppen demokrati; att försvara det har ett pris. I de fall vi blir inkopplade börjar vi med ett säkerhetssamtal. I det samtalet ingår förslag på hur man kan öka sin egen säkerhet. Konstaterad hotbild och upplevd hotbild behöver inte alltid stämma överens. Om en person upplever sig hotad görs en analys och om det inte går att dokumentera en hotbild kan man i alla fall erbjuda ett säkerhetssamtal vilket kan räcka för att personen ska bli lugn. Vilken respons får ni från brottsoffer om hur skyddet fungerar i praktiken? Vi har precis kommit igång så det är för tidigt att säga men jag tror att det kommer att bli en positiv respons. I Stockholm har vi också tillgång till en krishanteringsgrupp som kan kopplas in vid behov dygnet runt och som står för mjukvaran. Polisen står för det praktiska skyddet, hårdvaran, men det kan också behövas ett psykologiskt stöd och där kommer krishanteringsgruppen in. Skydd för hotade personer l Skydd av personuppgifter inom folkbokföringen Sekretessmarkering Adressen registreras som vanligt men det görs en noggrann prövning innan personuppgifterna lämnas ut. Kvarskrivning Vid flytt står personen kvar som skriven på den ort där han eller hon bodde tidigare. På så sätt registreras aldrig den nya adressen i folkbokföringen och sprids därmed inte heller till andra myndigheter. Ingen kan av misstag lämna ut adressen eftersom den inte finns registrerad. Den faktiska adressen förvaras manuellt på Skatteverket. Fingerade personuppgifter Vid särskilt allvarliga hot kan en person få en helt ny identitet. Stockholms tingsrätt fattar beslutet efter ansökan hos Rikspolisstyrelsen. l Personsäkerhetsarbete Det lokala personsäkerhetsarbetet bedrivs av de enskilda polismyndigheterna. Typen av åtgärder varierar från enklare säkerhetsarbete till mer avancerade insatser. Nedan följer några exempel. Säkerhetssamtal Ett samtal där man försöker medvetandegöra personen så att han eller hon förstår att något kan hända och där man ger tips på olika sätt att öka sin egen säkerhet, t.ex.: - att alltid vara uppmärksam och se sig för; - att ha en kompis som möter upp när man ska någonstans; - att låsa om sig när man är hemma och - att inte parkera sin bil på samma plats varje dag. Trygghetspaket Innehåller mobil skyddstelefon, överfallslarm och telefonsvarare. Man kan också få delar av paketet. Säkerhetsanordningar i hemmet Säkerhetsdörr, gallergrind, fönsterlås och annat s.k. skalskydd, larm etc. Egen kontaktperson Direktkontakt med någon i den lokala personsäkerhets-- gruppen. Permanent omlokalisering Vid speciella och särskilt allvarliga hotbilder kan den hotade personen behöva flytta från sin bostadsort. Då skickas ärendet vidare till det nationella, särskilda personsäkerhetsarbetet. 3

4 Aktuella beslut i brottsskadeärenden Jag har denna gång valt att redovisa några ärenden som gäller kränkningsersättning vid sexualbrott. De två första ärendena avser brott som har rubricerats som Sexuellt utnyttjande av barn. l En yngling (R) född i augusti 987, hade vid minst 40 tillfällen vaginala eller orala samlag med en flicka, född i augusti 99, trots att han visste att hon var under år. En annan yngling (A), född i januari 988, hade vid minst 40 tillfällen vaginala eller orala samlag med flickan trots att han visste att hon var under år. En tingsrätt dömde ynglingarna för sexuellt utnyttjande av barn. De förpliktades var och en att betala skadestånd till flickan för kränkning. Av domen framgår att R inledde ett förhållande med flickan när hon var 4 år och 4 månader. Vidare framgår att det var hon som var pådrivande till att det första samlaget kom till stånd. Därefter tog båda två lika mycket initiativ till sex. De var mycket förälskade men relationen avslutades ändå efter två månader. Enligt tingsrätten byggde samlagen på fullständig frivillighet och ömsesidighet. Domstolen uppfattade dessutom R:s mognadsgrad som väsentligt lägre än den faktiska åldern. Några månader senare inledde A ett förhållande med flickan. Hon var då 4 år och 0 månader och gärningen pågick till dess hon fyllde år. Även i detta förhållande bedömde tingsrätten att samlagen skett fullt frivilligt och med en viss ömsesidig prägel. Brottsoffermyndigheten gjorde följande bedömning. För att brottsskadeersättning för kränkning skall kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet. Den omständigheten att någon frivilligt deltagit i en gärning innebär i allmänhet att denna inte anses ha innefattat en allvarlig kränkning. Innebörden av den fasta gränsen för sexuellt självbestämmande och den därtill anknutna straffrättsliga regleringen får emellertid anses vara att den som är under år helt oberoende av förhållandena i övrigt inte är mogen att själv ta ställning till sexuella handlingar av mer kvalificerad art. Att genomföra samlag med någon i medvetande om att han eller hon är under år får under sådant förhållande som huvudregel anses innebära en allvarlig kränkning av denne i skadeståndslagens mening helt oavsett om målsäganden deltagit frivilligt. Omständigheterna kan dock i det enskilda fallet vara sådana att den brottsliga gärningen inte kan sägas ha inneburit någon allvarlig kränkning av målsäganden, t.ex. om målsäganden mycket snart efter händelsen uppnår år eller om skillnaden i ålder och utveckling mellan målsäganden och den som begått gärningen varit ringa (se NJA 00 s.79 och NJA 00 s.74). Med beaktande av att samlagen i båda relationerna varit frivilliga och ömsesidiga, flickans ålder vid gärningstillfällena samt att skillnaden i ålder och utveckling mellan henne och de som begått gärningarna varit ringa finner Brottsoffermyndigheten inte visat att flickan har utsatts för en sådan allvarlig kränkning att ersättning kan lämnas. Dnr 78/007. l En flicka, född i april 99, hade under cirka sju månader - sommaren 00 till mars 00 - ett förhållande med en yngling, född i augusti 989. Han hade vid fem eller sex tillfällen samlag med flickan trots att han visste att hon var under år. Samlagen var helt frivilliga från flickans sida. Hovrätten dömde ynglingen slutligt för sexuellt utnyttjande av barn och förpliktade honom att utge skadestånd till flickan för bl.a. kränkning. Brottsoffermyndigheten fann, med samma motivering som i det förra ärendet, inte visat att flickan hade utsatts för en sådan allvarlig kränkning att ersättning kunde lämnas. Dnr 933/007. l Andra ärenden av intresse att redovisa är tre ärenden som berör rätt till kränkningsersättning vid posering framför en webbkamera. I det första fallet hade en man, som en tolvårig flicka kommit i kontakt med via en s.k. chatsida på Internet, förmått flickan att lättklädd smeka sina skylda bröst framför kameran. I det andra fallet hade en annan lika gammal flicka, vid en chat med en man på Internet, förmåtts att visa sina bröst framför webbkameran. Gärningarna bedömdes som utnyttjande av barn för sexuell posering. Brottsoffermyndigheten fann inte visat att flickorna utsatts för en sådan allvarlig kränkning som gav dem rätt till ersättning. Dnr 9390/007 och dnr 943/007. l I ett annat ärende med delvis likartade omständigheter, fann dock Brottsoffermyndigheten att en -årig flicka hade rätt till ersättning för kränkning. Under en chat på Internet förmådde en man flickan att visa sina bröst för honom samt sticka ned två fingrar i halsen. Mannen uppmanade också med ett grovt språk flickan att delta i sexuella aktiviteter. Tingsrätten och hovrätten bedömde att flickan hade utsatts för sexuellt ofredande och beviljade henne skadestånd för kränkning. Brottsoffermyndigheten fann att hon hade rätt till sådan brottsskadeersättning med 000 kr. Dnr 77/007. Hans Sjölander Avdelningsdirektör, Brottsoffermyndigheten Nämnden för brottsskadeersättning Brottsskadeärenden, där huvudfrågan är av principiell karaktär liksom vissa omprövningsärenden, avgörs av nämnden. Nämnden utses av regeringen och består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga i försäkringsfrågor samt ledamöter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. För närvarande består nämnden av följande personer: Justitieråd Ann-Christine Lindeblad (ordförande), hovrättspresident Anders Iacobæus, överåklagare Peter Hertting, professor Bill Dufwa, f.d. riksdagsledamot Märta Johansson och riksdagsledamot Ulla Löfgren. Ersättare är hovrättsråd Karl Matz, rådman Anders Dereborg, försäkringsjurist Urban Bergman, riksdagsledamot Margareta Israelsson och riksdagsledamot Karin Nilsson. 4

5 Skadestånd och brottsskadeersättning - varför stämmer ersättningsbeloppen inte alltid överens? Om brottsskadeersättningen inte blir lika hög som skadeståndet i domen är det inte helt ovanligt med reaktioner som ifrågasätter Brottsoffermyndigheten. De skilda beloppen har ofta rent juridiska orsaker. En viktig sådan är att skadeståndslagen och brottsskadelagen skiljer sig åt. En annan är att domstolen inte får döma ut ett lägre belopp än det som gärningspersonen medgett eller vitsordat som skäligt. Brottsoffermyndigheten (BrOM) är inte bunden av domstolens avgörande utan ska göra självständiga bedömningar utifrån skadeståndsrättslig praxis. Ibland blir beloppet lägre men det kan också leda till att brottsskadeersättningen blir högre, och till och med väsentligt högre, än domstolens skadestånd. Vissa skillnader mellan beloppen kan bero på att domstolens och myndighetens underlag skiljer sig åt. Domstolen kanske gör en preliminär bedömning av sjukskrivningstid och behandlingsbehov medan myndigheten får mer exakta uppgifter om behandlingar, kostnader och eventuella bestående skador. Dessa skillnader i belopp för olika personskador blir sällan ifrågasatta men det blir däremot fall med skilda belopp för den kränkning som brottet kan anses ha medfört. Det kan också markeras att domstolens och BrOM:s avgöranden om kränkningsersättningens storlek oftast är helt lika; det gäller i nio fall av tio. Lagarna har olika syften Skadeståndslagen avser skadevållarens, dvs. här gärningspersonens, ansvar i relation till den som lidit skada. Brottsskadelagen avser brottsoffrets rätt till ersättning av skattemedel när gärningspersonen inte kan betala och offret inte heller har någon försäkring som kan täcka skadan. Detta kan illustreras av ett hypotetiskt men fullt realistiskt jämförande exempel. Anna har utsatts för en misshandel som enligt X tingsrätt berättigade henne till kr i kränkningsersättning. Anders har upplevt en likartad misshandel som i Y tingsrätt gav kr. Båda ansöker om brottsskadeersättning. Myndigheten har en tredje ansökan om ersättning från Bengt. Hans polisanmälan ledde inte till rättegång eftersom spaningarna efter den misstänkte inte gav resultat. Bengts skador och vittnesuppgifterna enligt förundersökningen tyder på ytterligare en likartad misshandel. Ska BrOM följa domarna och ge Anna och Anders kr i brottsskadeersättning? Och vilken ersättning ska Bengt få? BrOM följer etablerad skadeståndsrättslig praxis. Det leder till beslut på kr till var och en. Anna tycks vinna på detta och får kr mer än i sin domstol. Anders kan tyckas förlora samma belopp men samtidigt gäller domens högre belopp eftersom Anders har rätt att fortsätta kräva den som misshandlade honom på de förlorade kr. Trots att gärningspersonen saknar medel nu kan situationen komma att förändras. Det kan finnas flera anledningar till att domstolarna dömt olika. En är att en domstol inte får döma ut ett lägre belopp än det som gärningspersonen medgett eller vitsordat. Anta att den som hade misshandlat Anders var ångerfull och kanske också hoppades på en lindrigare påföljd om han gick med på ett ovanligt högt belopp för kränkningen. Lagstiftarens avsikt var inte att skattemedel ska användas så. Varierande belopp i domar kan också bero på tidspress och/eller ovana att bedöma vissa typer av brott och skador skadeståndsrättsligt. Även om det skett en väsentlig förbättring under senare år, märks ändå en del avvikelser från skadeståndsrättlig praxis. Att BrOM, med en stab av specialiserade jurister som tillsammans handlägger fler än ansökningar varje år, har större erfarenheter av dessa bedömningar är uppenbart. Myndighetens funktion som rikslikare och praxisbildare i samspel med Högsta domstolen, vars beslut alltid har högsta rang, är viktig. Det är relativt ovanligt att skadeståndsfrågor överklagas ända upp i Högsta domstolen. Om det ändå sker är det också betydelsefullt att sådana HD-domar kan få följdeffekt på ersättningsnivåerna för andra brott. Brottsoffermyndighetens nämnd, med särskilt ansvar för principiellt viktiga beslut, bidrog t.ex. efter en skärpt syn på våldsbrott i HD under slutet på 1990-talet till att också ersättningsnivåerna för grova sexualbrott höjdes. Vid våldtäkt ändrades normalbeloppet från kr till kr, vilket snabbt tillämpades av landets domstolar. Offrets risktagande Av kriminalpolitiska skäl har brottsskadelagen en hårdare jämkningsregel än skadeståndslagen. Jämkning innebär att offret trots sina skador eller kostnader får minskad ekonomisk kompensation. Enligt båda lagarna kan jämkning ske om offret medverkat till skadan, men enligt brottsskadelagen gäller dessutom att ersättningen kan sättas ned eller falla bort om den skadelidande genom sitt uppträdande i samband med brottet eller på annat sätt har ökat skaderisken. Exempelvis kan ett tydligt provokativt beteende, som att börja använda visst våld som blir besvarat med ett motangrepp, minska såväl skadestånd som brottsskadeersättning. Dessutom ska den statliga ersättningen av skattemedel enligt lagstiftaren inte utgå när det handlat om en uppgörelse i kriminella kretsar, eller om risktagande i samband med en kriminell aktivitet, som t.ex. att båda parter missbrukat narkotika. Även om offret, eller de anhöriga om skadan lett till döden, av domstol har fått rätt till skadestånd av gärningspersonen så kan brottsskadeersättningen då falla bort helt. Inte alla brott och inte alla kränkningar Skadeståndslagen kan aktualiseras vid många former av brott. Brottsskadelagen är mer begränsad och avser främst rätt till ersättning vid brott som lett till skador på person, fysiska eller psykiska. Skadeståndslagen omfattar allvarlig kränkning genom brott som innebär angrepp på person, frihet, frid eller ära. Brottsskadelagen har en likalydande regel som dock inte har med ära. Detta skapar problem vid de allt vanligare brott där text och/eller bild sprids via nya medier som Internet och sms. Medan domstolen har rätt att beakta moment som innebär kränkning av både frid och ära, får myndigheten inte besluta om ersättning för de ärekränkande delarna. Detta är en av flera anledningar till att BrOM har begärt en översyn av lagen för att förhoppningsvis få den att stämma bättre överens med brottsoffrets behov av upprättelse vid den här typen av brott som inte var aktuella när lagen skrevs. Självrisk BrOM är i princip skyldig att göra ett avdrag på kr i självrisk. Det är alltså inte någon handläggningsavgift, utan ett uttryck för att den som saknat försäkring ska ha motsvarande reducering som vid ersättning från ett försäkringsbolag. Gudrun Nordborg Informationschef, Brottsoffermyndigheten

6 Elever med skyddade personuppgifter hur säker är skolan? I Sverige finns möjlighet för hotade och förföljda personer att få skyddade personuppgifter. Den vanligaste gruppen med skydd är kvinnor som måste gömma sig från sina före detta män. Många av dessa kvinnor har barn som också omfattas av skyddet. Barnen kan tvingas flytta, byta skola och namn. Deras vardagsliv begränsas av säkerhetsskäl. År 2007 levde barn med skyddade personuppgifter. När också barnen har skydd innebär det att fler personer omfattas av sekretessen och att fler potentiella risksituationer kan uppstå på grund av barnens normala kontakter i förskola, skola och annat. Barnen är skolpliktiga och det är viktigt att skyddet fungerar även i skolan. I ett projekt som finansieras av Brottsofferfonden studeras hur elevens skydd hanteras av skolan. I studien intervjuas rektorer, vårdnadshavare och elever med skydd. De allra flesta av rektorerna har eller har haft elevärenden som innefattat skyddade personuppgifter. Rektorerna betonar att detta är en situation som kräver extra uppmärksamhet. De skolor som haft många ärenden, och därmed fått lösa många olika skyddskrävande situationer, känner sig tryggare med sina åtgärder. När skolan möter problematiken för första gången finns inga rutiner att falla tillbaka på. Enligt rektorerna ligger det svåra i att inte ha tillräckliga kunskaper om situationen att leva med skydd att utgå ifrån. Det gör att de inte känner sig säkra på att de vidtagit tillräckliga åtgärder för att tillgodose ett täckande skydd. Det finns inga särskilda handlingsplaner för elever med skyddade personuppgifter och rektorerna anser inte heller att det är vad som behövs. Varje fall är unikt och måste hanteras utifrån sina förutsättningar. Vad rektorerna efterfrågar är en typ av checklista, enkelt och tydligt utformad, som informerar om vilka åtgärder som måste vidtas i varje ärende. Skyddet får inte brista på grund av dåliga rutiner i skolan. När en elev med skyddade personuppgifter kommer till en skola är det vanligt att vårdnadshavaren informerar rektorn om situationen. Det kommer också information via folkbokföringen, men de uppgifterna kommer ibland först efter några veckor. Samtalet med vårdnadshavaren är viktigt, anser rektorerna. Det är tillsammans med vårdnadshavaren som graden av skydd kan avgöras. I samarbete med hemmet beslutas om namnlistor, klassfoton, deltagande i öppna skolaktiviteter, rutiner för kontakter mellan hem och skola samt om information om skyddet ska lämnas ut till övrig skolpersonal och berörda. Vad rektorerna efterfrågar är en typ av checklista, enkelt och tydligt utformad, som informerar om vilka åtgärder som måste vidtas i varje ärende Rektorerna menar att problemen med att ha en elev som omfattas av skydd har att göra med hanteringen av uppgifter om eleven; hur skolan på ett regelrätt och säkert sätt ska hantera uppgifterna vid förfrågningar utifrån men också vid hanteringen av betyg som en offentlig handling. En situation som blir mer akut att lösa är när den som utgör hotet dyker upp på skolan. Varje rektor löser problemen på sitt eget sätt och hoppas att det var det rätta. Men säkra känner de sig inte. Att skolan inte har rutiner att följa för elever med skyddade personuppgifter är något som vårdnadshavarna känner av. För flera av vårdnadshavarna är livet med skydd en ny situation. De säger att de behöver känna sig trygga i att skolan kan skydda barnet, men få av dem har haft den känslan. Eleverna har skolplikt och vårdnadshavaren ska se till att barnet går till skolan. Men om situationen inte är trygg bedömer vårdnadshavaren ibland att det är säkrare att hålla barnet hemma. Några av eleverna har därför stor frånvaro. Skolorna har löst den situationen på olika sätt. Några skolor erbjuder hemundervisning några timmar per vecka, medan andra försöker ge extra stöd de gånger eleven är på plats i skolan. Eleverna själva anser att deras behov av skydd hämmar skolarbetet. De känner sig oroliga och har ofta svårt att koncentrera sig. De kan inte prata om sig själva och sin situation utan restriktioner. Skyddstänkandet måste alltid gå före. Det hämmar spontaniteten och gör att de känner sig annorlunda och utanför. Att inte finnas med på klasslistor med adress och telefonnummer har lett till att de glömts bort och inte blivit inbjudna till aktiviteter och födelsedagskalas. Det har också hänt att kamrater ställt frågor om skyddet och blivit rädda av svaret. Därefter har kamraternas föräldrar begränsat kontakten mellan sina barn och barnet med skydd. Samtliga rektorer efterfrågar ett samarbete med socialtjänsten kring elever med skydd. De flesta skolor har aktivt verkat i den riktningen men anser att intresset inte finns från socialtjänstens sida. Sekretessen sätter stopp, heter det, men med vårdnadshavarens medgivande behöver det inte vara så, betonar rektorerna. Katarina Weinehall Fil.dr och universitetslektor Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Rådet för Brottsofferfonden Rådet beslutar om fördelning av medel från Brottsofferfonden. Rådet, som utses av regeringen, består av: Generaldirektör Margareta Bergström (ordförande), generaldirektör Jan Andersson, docent Tommy Andersson, professor Pär Anders Granhag, professor Gun Heimer, professor Håkan Hydén, professor Margareta Hydén och professor Marie Torstensson Levander.

7 AKTUELLT FRÅN BROTTSOFFERFONDEN Att leva på skyddad adress Bland många goda projekt på temat skydd och stöd till brottsoffer vill vi lyfta fram ett projekt för kvinnor som lever på skyddad adress med sina barn. Projektet genomfördes av en kvinnojour med stöd av Brottsofferfonden och leddes av en anställd på kvinnojouren tillsammans med en socionom. Via Skatteverket skickades ett brev, med ett erbjudande om kontakt, ut till de kvinnor i länet som levde på skyddad adress. Efter de första kontakterna, först via brev och telefonsamtal och sedan vid personliga möten, startades två grupper. Kvinno- gruppen hade varannan vecka träffar med olika teman, t.ex. normaliseringsprocessen, nätverksbygge och hur det är att leva med skydd. Det ingick också olika typer av aktiviteter. Nio kvinnor deltog i gruppen och syftet var att bygga upp kvinnornas självkänsla samt att bilda nätverk. Mamma-barngruppen träffades en till två gånger per månad och bestod av barn i åldern till år och deras mammor. Även dessa träffar hade olika teman och gruppen gjorde också utflykter som inkluderade bad, minigolf, barnteater och djurparksbesök. Eftersom mammorna vanligtvis inte vågade gå ut på offentliga platser med sina barn och dessutom hade en begränsad ekonomi var dessa aktiviteter mycket uppskattade. Vissa av barnen hade samtal med projektledarna enligt Rädda Bar- n e n s modell Trappan. Kvinnojouren är nöjd med projektet och de positiva förändringar det fört med sig för de medverkande kvinnorna och barnen. Studie av brottsofferstöd i Göteborg Göteborgs Stad och Tryggare och Mänskligare Göteborg sökte och beviljades hösten 007 medel från Brottsofferfonden till de två första delarna i en studie av befintlig stödverksamhet för brottsoffer i Göteborg. Projektets första del består av en inventering av befintlig statlig, regional, kommunal, ideell och privat verksamhet. Samverkan mellan kommunen, polisen, rättsväsendet, sjukvården och de ideella verksamheterna kommer att inkluderas. Inventeringen görs med hjälp av telefonintervjuer under en tremånadersperiod. I den andra delen görs en genomlysning av kommunalt finansierade verksamheter. Det gäller både kommunala verksamheter och verksamheter som bedrivs med kommunala medel. Man kommer särskilt att studera hur verksamheterna inom socialtjänsten hanterar brottsutsatthet hos personer som själva begår brott. Den metod som används här är intervjuer och observationer, samt dokumentinläsning och materialanalys. Den planerade fortsättningen av projektet består av en forskningsstudie över brottsoffers erfarenheter och en avslutande värdering av arbetet med brottsutsatta. Göteborgs Stad och Tryggare Mänskligare Göteborg vill med projektet få en samlad bild av stödet till brottsoffer i Göteborgs Stad. Syftet är kunskapsbildning och underlag för kvalificerad analys av förbättringsområden. Två nya handböcker från Sveriges Kvinnojourers Riksförbund Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR) har med stöd av Brottsofferfonden gett ut två nya handböcker. Att starta och driva tjej- och kvinnojour I samband med ett seminarium den januari 008 lanserades Att starta och driva tjej- och kvinnojour. Handboken har tagits fram för att ge tips och råd för dem som avser starta tjej- eller kvinnojourer. Boken är uppdelad i olika delar för att vara lättöverskådlig. I det första kapitlet får några kvinnor och tjejer ge röst åt sina livsöden. Sedan följer olika kapitel om att starta och att driva jourer, med praktiska tips och tänkvärda råd om vad styrelsearbete i en förening innebär, medlems- och mötesfrågor, en dag på kvinnojouren, utbildning, mötet med en hjälpsökande och hur det är att vara jourtjej eller jourkvinna. I handboken finns också ekonomiska riktlinjer för föreningen, tips om hur man utformar informationsmaterial och mycket annat. Sista delen tar upp SKR igår, idag, i morgon och SKR pekar på att trots att det ibland kan kännas som om inget händer på området mäns våld mot kvinnor, så har kvinnojoursrörelsen bidragit till en stor förbättring för utsatta kvinnor. Budskapet är att det finns hopp för framtiden och att engagemang gör skillnad. Våld i samkönade relationer För att synliggöra våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer och deras barn har SKR tagit fram en handbok som vänder sig till dem som möter denna grupp inom socialtjänsten, polisen, kvinnojourerna och tjejjourerna. Våld i samkönade relationer lanserades den februari 008. Det kan krävas särskild kunskap för att bemöta en homo- eller bisexuell kvinna eller tjej som utsätts för våld av sin partner. Handboken börjar med en genomgång av olika sexuella identiteter och ett kapitel om homofobi och hatbrott. Vidare beskrivs våld i nära relationer och normaliseringsprocessen med utgångspunkt i det lesbiska förhållandet. Under rubriken Mötet med den hjälpsökande ges sedan praktiska tips och råd inför mötet med homo- eller bisexuella kvinnor eller tjejer som utsätts för våld av sin partner. Det handlar om att samla kunskap och vidga sitt perspektiv, hur man kan se tecken på våld och hur man bemöter och samtalar med den hjälpsökande. I slutet av handboken finns en sida med kontaktuppgifter till ideella organisationer och myndigheter. Genom handboken lyfter SKR fram denna bortglömda grupp brottsoffer. Man sticker också hål på myter omkring (frånvaron av) våld i samkönade relationer och visar på svårigheter i utredningen av sådana brott. SKR visar även på framgångar som nåtts på området under senare år. 7

8 Efternamn Personnummer (ååmmdd-xxxx) Adress Postadress (postnummer och ortnamn) Telefon bostad (inkl. riktnummer) Mobiltelefon E-postadress Bankkontonummer inkl. clearingnr eller plusgiro-/personkontonummer Namn Sätt kryss i tillämplig ruta Adress Postadress (postnummer och ortnamn) Telefon (inkl. riktnummer) Klientmedelskonto Tilltalsnamn Yrke/titel Telefon arbete (inkl. riktnummer) Mobiltelefon Vilket datum och på vilken ort inträffade brottet? Kort beskrivning av brottet Denna yta är reserverad för Brottsoffermyndighetens anteckningar endast en VårdnadshaVare finns VårdnadshaVare 2 (vid gemensam vårdnad) brottsoffermyndigheten telefon telefax e-post och hemsida Storgatan registrator brottsoffermyndigheten.se Box 470, UMEÅ Namn Adress Postadress (postnummer och ortnamn) Telefon (inkl. riktnummer) Mobiltelefon Vittnesstödsverksamheten utvärderas Målsägande och vittnen har möjlighet att få information och medmänskligt stöd av ideellt engagerade vittnesstöd i samband med rättegången. Idag finns vittnesstödsverksamhet vid samtliga tingsrätter och hovrätter i landet. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har regeringens uppdrag att gemensamt se till att vittnesstödsverksamhet bedrivs över hela landet. Brottsoffermyndigheten har det övergripande ansvaret medan Domstolsverket ska se till att de praktiska förutsättningarna för att bedriva verksamheten finns. Uppdraget ska utföras i nära samarbete med Brottsofferjourernas Riksförbund och de andra ideella organisationer som bedriver vittnesstödsverksamhet. I regeringsuppdraget ingår att Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket ska lämna in en gemensam utvärderande rapport med förslag för den fortsatta verksamheten den oktober 008. Arbetet med att sammanställa rapporten pågår nu för fullt. För att samla in synpunkter på verksamheten har myndigheterna genomfört undersökningar riktade till brukare, dvs. vittnen och målsägande, till aktiva vittnesstöd, domstolar och åklagare. Dessutom har möten hållits med Brottsofferjourernas Riksförbund, som även lämnat in en skrivelse med synpunkter på verksamheten. Synpunkterna har bearbetats och ett utkast med förslag för den fortsatta verksamheten ska presenteras och diskuteras vid ett referensgruppsmöte med representanter från rättsväsendet och ideella organisationer. Därefter kommer författandet av rapporten att gå in i sin slutfas. Läs mer i kommande nyhetsbrev om vilka förslag som presenteras i rapporten. Chrystal Kunosson Projektledare för Brottsoffermyndighetens vittnesstödsprojekt Nytt informationsmaterial från Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten arbetar för närvarande med en översyn av sitt informationsmaterial. Både innehåll och layout revideras och nytt material har tillkommit. Syftet är att förenkla språket och göra materialet mer tilltalande och lättillgängligt för brottsoffer. Blanketten för ansökan om brottsskadeersättning har ändrats och den nya versionen finns nu tillgänglig att beställa eller ladda ned. Blanketten har förenklats och instruktionerna har förtydligats. ansökan om brottsskadeersättning för personskada och kränkning Som nyhet finns ett vikt litet kontaktkort (visitkortsstorlek) med tips om Brottsoffermyndighetens hemsida, Brottsofferportalen och Rättegångsskolan på webben. Det lilla formatet gör att kortet fungerar utmärkt att ha med sig och dela ut till enskilda brottsoffer eller vid olika typer av informationstillfällen. Det kan också läggas ut i t.ex. väntrum eller expedition på jouren, polisstationen, vårdcentralen eller advokatbyrån lättillgängligt för brottsoffer och andra besökare. Korten och övrigt material kan beställas helt kostnadsfritt via myndighetens hemsida, eller via servicetelefonen, Vittnesstöd vad är det? Ett vittnesstöd är en ideellt verksam person som erbjuder vittnen och brottsoffer mänskligt stöd och praktisk information i samband med rättegång. 1. sökande (var god texta) Vittnesstöden bidrar till att skapa större trygghet för vittnen och målsägande i samband med domstolsförhandlingen. 2. VårdnadshaVare 1 ombud ställföreträdare 11. ERSäTTNINg VID DÖDSFAll Observera att en separat ansökan krävs för dödsboets räkning, se informationsblad. 11 a. Dödsboets yrkande om ersättning för begravningskostnader m.m. Typ av kostnad kr Typ av kostnad kr Ett vittnesstöd har genomgått utbildning i bl.a. bemötandefrågor och rättsprocessen. 11 b. Efterlevandes övriga yrkanden som inte tidigare angivits (sorgkläder m.m. samt förlust av underhåll). Reviderad mars läs bifogat InformatIonsblad noga VId Ifyllandet av ansökningsblanketten! 3. brottet Brottsskadeersättning lämnas endast för skador som uppkommit till följd av brott. 4. PolIsanmälan Har brottet polisanmälts? Ja Polisanmälans diarienummer (K-nummer): K- Nej Typ av kostnad/ersättning kr Typ av kostnad/ersättning kr YTTERlIgARE UPPlYSNINgAR (Om utrymmet inte räcker till, skriv på separat papper). Om brottsskadeersättning utbetalas övertar staten enligt 17 brottsskadelagen din rätt till ersättning från gärningsmannen avseende det utgivna beloppet. Om det visar sig att du, efter det att brottsskadeersättning beviljats, har rätt till ersättning från annat håll (t.ex. från försäkringsbolag), övertar Brottsoffermyndigheten normalt rätten till denna ersättning. Polismyndighet och distrikt: Ange skälen under ytterligare upplysningar, se ansökans sista sida Jag medger att Brottsoffermyndigheten får ta del av följande handlingar: 5. uppgifter om domstolsprövning Bifoga kopia av fullständig dom med bilagor samt bevis om laga kraft. Ingen domstolsprövning Sjukjournaler, läkarintyg och andra handlingar som upprättats rörande min person vid sjukhus, försäkringskassa eller motsvarande. Uppgifter från Skatteverket och andra myndigheter rörande mina ekonomiska och sociala förhållanden. Tingsrättens namn datum målnummer Uppgift från försäkringsbolag rörande mina försäkringsförhållanden samt akt och beslut i försäkringsärendet. Hovrättens namn datum målnummer Vid domstol sekretessbelagd handling rörande mina personliga förhållanden. Högsta domstolen datum målnummer Uppgift från bank eller kreditinstitut rörande mina kontonummer. Jag intygar att uppgifterna i denna ansökan med tillhörande handlingar är riktiga Vill du ha kontakt med ett vittnesstöd? Om du vill komma i kontakt med ett vittnesstöd kontakta din domstol (www.dom.se). Domstolen kan hänvisa dig till den lokala vittnesstödsverksamheten. Jag är medveten om att jag måste meddela Brottsoffermyndigheten om jag får eller har fått ersättning från skadevållaren eller från försäkringsbolag. Om jag inte meddelar detta riskerar jag att bli återbetalningsskyldig. Jag är medveten om att felaktiga eller utelämnade uppgifter kan medföra straffansvar. Jag är medveten om att Brottsoffermyndigheten övertar min rätt till skadestånd eller annan ersättning upp till det belopp som utbetalats som brottsskadeersättning. SÖKANDENS UNDERSKRIFT Om sökanden är omyndig ska ansökan undertecknas av vårdnadshavaren eller båda vårdnadshavarna (vid gemensam vårdnad) eller en särskilt förordnad ställföreträdare. Datum Namnteckning Namnförtydligande Datum Namnteckning Namnförtydligande ANSÖKAN SKA SKIcKAS TIll: Brottsoffermyndigheten Box UMEÅ Vill du göra en insats? Om du är intresserad av att arbeta ideellt som vittnesstöd kontakta Brottsoffermyndigheten (www.brottsoffermyndigheten.se) eller Brottsofferjourernas Riksförbund (www.boj.se). 8

9 Storstadsvåld 2 Storstadsvåld 2 är den nya undersökningen som redovisas av antivåldsgruppen på Södersjukhusets (SÖS) akutmottagning. Den baseras på samma enkätfrågor som använts sedan Studien visar bl.a. att gatuvåldet i Stockholm drabbar allt yngre, många gånger är offren inte mer än 15 år gamla, och att antalet våldsskadade varje år ökar med mellan 100 och 300 patienter. Vad är gatuvåld? Med gatuvåld menar man oftast det att bli attackerad utomhus och på offentlig plats av någon man inte känner eller ens har sett tidigare. Våldsutövarna verkar ha dålig kunskap om kroppens sårbarhet och allt oftare går de åt huvudet och ansiktet på sitt offer, dvs. de kroppsdelar som ligger närmast hjärnan. Detta medför många svåra konsekvenser för offren, t.ex. är en 17-åring som får en hjärnblödning inte friskare än en 70-åring som får en stroke. Många av benstrukturerna i ansiktsskelettet är inte tjockare än sidan i ett seriemagasin eller udden på en blyertspenna. Går de sönder kan man inte gipsa ett sådant benbrott utan det måste fixeras, oftast med operativa ingrepp. Man fäster ihop benet med titanplattor eftersom titan är det enda grundämne som kroppen inte försöker stöta bort. Livslånga fysiska skador är vanliga hos offren. De allra flesta är av kosmetisk art, men alltför många människor får hela sin livskvalitet kraftigt nedsatt och en del dör alltför tidigt en plötslig och onödig död. De långsiktiga konsekvenserna utöver de fysiska kan vara av psykisk karaktär, t.ex. sömnproblem, fobier, depressioner, isolering och neuroser. Vilka är offren för gatuvåld? Det vanligaste offret är en pojke mellan 15 och 24 år som är ute natten mot lördag eller natten mot söndag mellan klockan och I 59 procent av fallen är offret utsatt för våldsövergrepp av fler än en gärningsman. Av den anledningen blir ofta de fysiska skadorna grövre eftersom samtliga gärningsmän vill sätta sitt eget bomärke på offret. Studien visar att offer och gärningsmän har ungefär samma ålder. Det är inte alltid så att våldsskadade är utsatta för oprovocerat våld, en hel del av de offer som kommer till akutmottagningen är själva våldsverkare. I och med att de ofta befinner sig i miljöer där våld lätt uppstår ser man dem i statistiken bland dem som blivit misshandlade tidigare. De uppgår nu till hela 49 procent jämfört med 33 procent Att de själva är våldverkare kan man också förstå genom det stora antal vapen och tillhyggen som beslagtas på akutmottagningen. Beslutet att beslagta vapen och tillhyggen är en lokal bestämmelse och ingår i akutmottagningens systematiska arbetsmiljöarbete. Att behandla patienter som är beväpnade är i sig en hotbild mot sjukvårdspersonal och sådant accepteras inte på vår arbetsplats! I 71 procent av fallen av inkomna våldsskadade finns det alkohol med i bilden. Bland män finns uppmätta värden mellan 0 och 4 promille av alkohol, med ett medelvärde på 1,35, och bland kvinnor ligger värdena på mellan 0 och 2 promille, med ett medelvärde på 1,25. 2 STORSTADSVÅLD En UndErsökning vid södersjukhusets akutmottagning Vad ligger bakom denna grymhet? Tyvärr blir den bild man anar bekräftad; det är framför allt unga män som ligger bakom våldet i strävan efter att bl.a. få respekt. De saknar ofta relationer som ger närhet och trygghet. De saknar sunda manliga förebilder och hotar och slår bland annat för att få uppleva respekt. Tyvärr slutar respekten i den stund de vänder ryggen till sitt offer och springer från brottsplatsen. Återigen är de respektlösa och blir kallade skitstövlar av dem de utsatt för hot och våld. Behovet av bekräftelse kan också vara så stort att de föredrar den smädelsen hellre än att vara ignorerad och inte betyda någonting. Det är tyvärr allt fler kvinnor bland både förövare och offer, 15 procent jämfört med den tidigare studien då det var 12 procent. Tillhyggen och vapen är vanligare, t.ex. köksknivar, stiletter, spikklubbor och skjutvapen. Ökar omfattningen av våldet? Om man bortser från våld i nära relation och sexuella övergrepp tog SÖS akutmottagning emot patienter som utsatts för våldsbrott på Stockholms gator under år 2006 och under Det är mer än 25 procent fler våldsskadade än under år 1998 då SÖS antivåldsgrupp tog fram sin senaste rapport. Om man räknar in de som fallit offer för sexualbrott, kvinnomisshandel samt relationsvåld tog vi emot hela 50 procent fler våldsskadade under 2007 än under alltför många människor får hela sin livskvalitet kraftigt nedsatt och en del dör alltför tidigt en plötslig och onödig död Våldsskador pga. penetrerande våld (knivoch skottskador) har minskat kraftigt, skottskador till hälften gentemot tidigare studier och knivskador med drygt 10 procent. Kniv- och skottskador är våldsskador som för oss alltid är livshotande till dess vi kan bevisa motsatsen, vilket innebär att det initialt sätts in mycket stora resurser på våra akutrum. Tyvärr vill allt färre polisanmäla övergreppen. Hela 61 procent har bestämt sig redan under tiden på akutmottagningen att inte polisanmäla, trots sjukvårdspersonalens rekommendationer. Sören Carlsson Sanz Vårdchef, ansvarig för antivåldsgruppen Södersjukhuset, Akutmottagningen 9

10 Lyckad start för Rättegångsskolan! Brottsoffermyndighetens Rättegångsskola på webben har sedan mitten av mars varit tillgänglig för allmänheten på adressen Under de första tre veckorna hade sidan närmare 4000 unika besökare och det genomsnittliga antalet har sedan varit 170 per dag. Brottsoffermyndigheten har fått mycket positiv respons från många tacksamma privatpersoner. Bland de första kommentarerna från användarna finns följande: Sajten är det snyggaste jag har sett från myndighetshåll. Klart, tydligt, enkelt och pedagogiskt. Om det finns nåt pris för sånt här är ni väl förtjänta av det! Även myndigheter inom rättsväsendet och ideella organisationer har kommit med uppskattande kommentarer. Många tycks vara intresserade av att använda produkten i sitt arbete med att hjälpa brottsoffer och har också spridit information om Rättegångsskolan via sina egna webbsidor. Rättegångsskolan har också uppmärksammats i media. Alla större dagstidningar har rapporterat och både radio och TV har haft nyhetsinslag och intervjuer med projektledaren Ulf Hjerppe och informatören Chrystal Kunosson. Fantastiskt roligt att se att produkten är precis så användbar som vi anade! Vi verkar ha prickat helt rätt och hoppas nu att så många som möjligt hittar till sidan. Informationen är ju användbar inte bara för brottsoffer utan även för andra som vill lära sig mer om hur en rättegång går till. Inte minst hoppas vi att den kan komma till användning inom utbildning på olika nivåer, säger Ulf Hjerppe. Den 11 april genomfördes ett utbildningsseminarium om Rättegångsskolan på webben i Stockholm. Drygt 50 personer från brottsofferjourer, kvinnojourer, andra ideella organisationer samt Stödcentra för unga brottsoffer deltog och fick en genomgång av Rättegångsskolan samt tips på hur den kan användas som utbildningsmaterial. Det blev ett lyckat arrangemang som uppskattades av deltagarna. Upptagningsområdet var denna gång Stockholm och näraliggande orter men fler seminarier runt om i landet planeras. Det är Brottsoffermyndighetens förhoppning att alla myndigheter, frivilliga organisationer, advokatbyråer m.fl. som kommer i kontakt med brottsoffer och vittnen, använder sig av och hänvisar till Rättegångsskolan. Kom ihåg att länka till Rättegångsskolan, och hör gärna av dig för att få en banner med logotypen skickad till dig för att lägga upp på din organisations hemsida! Brottsoffermyndighetens uppsatstävling Brottsoffermyndigheten utlyser regelbundet en uppsatstävling som riktar sig till studenter. Uppsatsen skall vara på lägst C-nivå och placera brottsoffret i centrum. Ämnet kan t.ex. vara juridik, sociologi, psykologi, medicin, hälso- och sjukvård eller ekonomi. Många av de uppsatser som har deltagit i tidigare tävlingar har varit examensarbeten i juridik och C-uppsatser i sociologi, psykologi eller socialt arbete. Vi uppmuntrar även studenter inom andra ämnen att bidra med mer och ny kunskap om brottsoffer. Nuvarande tävlingsperiod pågår 1 juli januari Tävlingsjury utgörs av Rådet för Brottsofferfonden. De tre bästa uppsatserna belönas enligt följande: Första pris: kr. Andra pris: kr. Tredje pris: kr. Förslag på uppsatsämnen finns på Brottsoffermyndighetens hemsida. Internationella Brottsofferdagen Varje år uppmärksammas den Internationella Brottsofferdagen (IBD) av Brottsoffermyndigheten och en rad ideella organisationer. Dagen infaller den 22 februari. Internationella Brottsofferdagen Fredag 22 februari Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm Sårbara rättigheter från mänskliga rättigheter till hot och problem som särskilt sårbara grupper av brottsoffer kan möta Dagens program arrangeras av Brottsoffermyndigheten i samarbete med ett antal ideella organisationer som också agerar för brottsoffer i Sverige Brottsoffermyndigheten har tillsammans med en rad ideella organisationer etablerat en tradition att högtidlighålla den Internationella Brottsofferdagen med en temadag. I år skedde detta för nionde gången. Drygt 400 personer tog del av det digra programmet många fler hade velat komma men lokalerna på Norra Latin i Stockholm rymde inte fler. Årets tema var Sårbara rättigheter. Under dagen hölls flera uppskattade föreläsningar kring temat och många aspekter belystes; allt ifrån mänskliga rättigheter till hot och problem som särskilt sårbara grupper av brottsoffer kan möta. Temadagen rymde dessutom tio seminarier där tillfälle gavs till ett mer aktivt deltagande. Programmet avslutades traditionsenligt av justitieminister Beatrice Ask. Snö och hårda vindar satte tyvärr stopp för den planerade ljusmanifestationen Varje år hålls också en rad lokala arrangemang runt om i landet i samband med IBD, ofta samordnade av den lokala brottsofferjouren. Fredag 20 februari 2009 är det dags för den tionde upplagan av IBD och planeringen av jubileumsprogrammet är redan igång. Mer information kring det arrangemanget finner du på Brottsoffermyndighetens hemsida i höst. 10

11 Organisation/Namn Utdelningsadress Postnummer och ort Telefon (inkl. riktnummer) E-postadress Kontaktperson Organisationsnummer Bankkonto inkl. clearingnr/plusgiro/bankgiro Projekttitel Projektet beräknas pågå under tiden Sökt belopp (kronor) Mobiltelefon Har tidigare sökt medel från Brottsofferfonden? Organisation/Namn Telefon (inkl. riktnummer) E-postadress Organisation/Namn Telefon (inkl. riktnummer) E-postadress Ansökan avser Nytt projekt Mobiltelefon Mobiltelefon Ytterligare medel till projekt som tidigare beviljats medel från Brottsofferfonden, dnr:... Ja Nej Denna yta är reserverad för Brottsoffermyndighetens anteckningar Brottsoffermyndigheten Telefon Telefax E-post och hemsida: Storgatan Box 470, UMEÅ INTERNATIONELLT Rapport från konferens i Tilburg Företrädare för Brottsoffermyndigheten deltog den 0- mars på konferensen Standards for Victims of Terrorism - Developing standards for assistance to victims of terrorism in the EU, som arrangerades av det viktimologiska institutet INTERVICT (The International Victimology Institute Tilburg) vid universitet i Tilburg, Holland. Konferensen utgjorde en del av ett tvåårigt projekt som finansierats av EU-kommissionens särskilda program VICT till stöd för terrorismens offer. Syftet med projektet har varit att utveckla normer för offer för terrorism. Projektet har varit ett samarbete mellan INTERVICT och the European Forum for Restorative Justice och det har stötts av the Centre for the Study of Terrorism and Political Violence, universitetet i Leuven och den holländska brottsofferorganisationen, Victim Support Netherlands. Inom ramen för projektet hade en omfattande litteraturstudie gjorts om olika aspekter av stöd till terroristoffer. Den följdes upp av workshops med samma teman under konferensen. Några av de inbjudna gästerna var personer som själva drabbats av terrorism, t.ex. Jo Berry vars pappa mördades av en medlem i IRA men som valt att försonas med gärningsmannen och John Tulloch som var med vid bombattentatet i Londons tunnelbana 00 men klarade sig mirakulöst. Den mars högtidlighölls Europadagen för terrorismens offer med några tysta minuter. Då lyste många små ljus i rummet där konferensen hölls eftersom alla deltagarna hade fått en liten lampa med texten make an impact att sätta på kavajslaget. En av huvudfrågorna på konferensen var huruvida offer för terrorism har andra behov än offer för annan brottslighet. En annan fråga som diskuterades var värdet av restorative justice (reparativ rättvisa) i anslutning till terroristbrott. Under konferensens avslutning antogs en deklaration med ett upprop, till kommissionen, nationella myndigheter och ideella organisationer, som gick ut på att beakta det utkast till rekommendationer och andra dokument som utarbetats under projektet. Anna Wergens Brottsoffermyndigheten Kom ihåg att medel för brottsofferinriktade projekt kan sökas från Brottsofferfonden! Brottsoffermyndigheten fördelar medel ur Brottsofferfonden två gånger per år. Fondens medel kan användas till forskning, utbildning, information och försöks- och utvecklingsverksamhet med ett brottsofferperspektiv. Särskilt prioriterade är projekt där samverkan ingår som en viktig del. Andra brottsofferfrågor av särskild betydelse är t.ex. kvinnor och barn samt offer för brott med rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska inslag. Sista ansökningsdag inför nästa utdelning är den oktober 008. Informationsfolder och ansökningsblankett finns att hämta på myndighetens hemsida. Välkommen med ansökan! ANSÖKAN om medel från Brottsofferfonden för brottsofferinriktat projekt Har du eller någon du känner utsatts för brott? Brottsoffermyndigheten har tre innehållsrika hemsidor! brottsofferportalen.se Allsidig information, råd och stöd för dig som utsatts för brott. 1. Huvudsökande (var god texta) 8. övriga upplysningar Ange uppgifter som kan påverka bedömningen av projektets värde, exempelvis uppgift om samarbetspartner, tidigare genomförda eller pågående projekt. 2. Medsökande, om sådana finns 3. Projektet BROTTSOFFERFONDEN ska stödja projekt som syftar till att förbättra situationen för människor som utsatts för brott. Brottsofferfonden har två ansökningsomgångar varje år med sista ansökningsdag 1 april resp. 1 oktober. Beslut om fördelning av medel fattas av ett råd som utses av regeringen. Rådets beslut kan inte överklagas. Besked om ansökan beviljats eller avslagits skickas till alla sökande. Beviljade projekt offentliggörs även på Brottsoffermyndighetens hemsida. ANSÖKAN ska undertecknas av behörig företrädare och inges i original. Ideella föreningar ska bifoga verksamhetsberättelse och årsredovisning, stadgar samt uppgift om firmatecknare. 9. Förteckning över bilagor Föreningar ska till ansökan bifoga stadgar, aktuell förteckning av styrelsemedlemmar inkl. firmatecknare och den senaste verksamhetsberättelsen och årsredovisningen. 1. Hjälp för dig som vill lära dig hur en rättegång går till. 2. Reviderad mars Frågor angående ansökan eller andra frågor om Brottsofferfonden kan ställas till Brottsoffermyndigheten på tel Anvisningar finns även på myndighetens hemsida Sökandens underskrift (behörig firmatecknare för föreningar) Datum Namnteckning Namnförtydligande Datum Namnteckning Namnförtydligande ANsökAN ska skickas till: Brottsoffermyndigheten Box Umeå Vägledning i frågor om ekonomisk ersättning i samband med brott.

12 B BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Box 470, Umeå Servicetelefon: Kalendarium Besök oss dygnet runt på: ONSDAG MAJ maj Barn som upplever våld, föreläsningar i Göteborg Hitta mer information för dig som brottsoffer på: LÖRDAG MAJ maj Utdelning av Brottsoffermyndighetens nationella pedagogiska pris vid Umeå universitets vårhögtid Prenumerera elektroniskt och bidra till att förbättra vår miljö! Kontaktpersoner Generaldirektör Margareta Bergström TORSDAG SEPTEMBER 18 FREDAG SEPTEMBER 19 Brottsskadechef, stf gd Per Rubing Avdelningsdirektör Hans Sjölander september Kvinnofrid erfarenheter och visioner, nationell konferens i Sollentuna i samverkan med många andra FREDAG OKTOBER oktober Vardagsrädsla, temadag i Umeå Du vet väl om att du kan prenumerera på nyhetsbrevet i elektronisk form? Brottsoffermyndigheten övergår i allt större utsträckning till digital distribution av nyhetsbrevet. Du kan få nyhetsbrevet direkt i din e-postbrevlåda och samtidigt bidra till att minska pappersanvändningen och värna om vår miljö. Besök för att ändra din prenumeration eller anmäla dig som ny prenumerant. Administrativ chef Knut Hardeland Enhetschef Kunskapscentrum /Brottsofferfonden Elisabeth Wikén Jidell Informationschef, ansvarig utgivare Gudrun Nordborg Informatör för bibliotek och webb Mari Printz Norell Projektledare Vittnesstöd Chrystal Kunosson Projektledare Rättegångsskolan Ulf Hjerppe FREDAG NOVEMBER 7 7 november Viktimologisk forskarkonferens i Stockholm med Liz Kelly som gäst Brottsoffermyndigheten planerar för fler arrangemang under hösten, vilket kommer att framgå av kalendariet på hemsidan. Håll utkik!

Tingsrättens namn datum målnummer. Hovrättens namn datum målnummer. Högsta domstolen datum målnummer

Tingsrättens namn datum målnummer. Hovrättens namn datum målnummer. Högsta domstolen datum målnummer ANSÖKAN om brottsskadeersättning för personskada och änkning 1. sökande (var god texta) Efternamn Tilltalsnamn Personnummer (ååmmdd-xxxx) Yrke/titel Denna yta är reserverad för Brottsoffermyndighetens

Läs mer

ANSÖKAN om brottsskadeersättning för per son ska da och kränkning

ANSÖKAN om brottsskadeersättning för per son ska da och kränkning ANSÖKAN om brottsskadeersättning för per son ska da och änkning 1. SÖKANDE (var god texta) Efternamn Tilltalsnamn Personnummer Yrke/titel Denna yta är re ser ve rad för Brotts of fer myn dig het ens anteckningar

Läs mer

Ersättning vid brott

Ersättning vid brott Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Det berör oss alla! Den här broschyren har vi tagit fram för till stöd för den som lever med våld eller hot eller som känner rädsla för hot och

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Exempel Sexuellt ofredande 10 000 kr 5 000 kr 5 000 kr 10 000 kr Våldtäkt mot barn

Exempel Sexuellt ofredande 10 000 kr 5 000 kr 5 000 kr 10 000 kr Våldtäkt mot barn Exempel Sexuellt ofredande En kvinna ofredades sexuellt av en man som under sammanlagt ett och ett halvt år skickade ett stort antal sms till henne som innehöll grova sexuella anspelningar.tingsrätten

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Till dig som utsatts för brott

Till dig som utsatts för brott Till dig som utsatts för brott Reaktioner Målsägandebiträde Åtal Vittnesstöd Polisanmälan Förundersökning Stöd o Stödperson hjälp Rättegång Ideella organisationer Po Skadestånd Försäkringsersättning lisanmälan

Läs mer

om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga

om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga Sista dag för ansökan 31 december 2014 Skicka ansökan till: Ersättningsnämnden Box 2089 103 12 Stockholm Blankett för ansökan om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

1. Sökande/huvudmannen (den som vill ha god man eller förvaltare) Personnummer

1. Sökande/huvudmannen (den som vill ha god man eller förvaltare) Personnummer Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare enligt FB 11 kap 4 respektive 7 får göras av den ansökan avser. Syftet med blanketten är att utreda om förutsättningarna för godmanskap eller förvaltarskap

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014 Att Trygga Sexuellt Utnyttjade, ATSU Eskilstuna Grundutbildning, våld i nära relationer Barnen Först (BF) Föreläsningar på

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Information. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst

Information. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Lättläst Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Om du har varit omhändertagen för samhällsvård och blivit utsatt

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

organisationer att fortsätta arbeta för att vittnesstödsverksamheten

organisationer att fortsätta arbeta för att vittnesstödsverksamheten BROTTSOFFERMYNDIGHETENS NYHETSBREV Nr. 3 November 2008 Kvinnofridsreformen tio år Mycket har gjorts för att stärka kvinnofriden de senaste tio åren, men det behövs ytterligare kunskap om mäns våld mot

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Alla Kvinnors Hus, Stockholm Grund- och vidareutbildning för volontärer Alla Kvinnors Hus, Stockholm Informations- och utbildningssatsning

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Handlingsplan. Skyddad identitet

Handlingsplan. Skyddad identitet Handlingsplan Skyddad identitet Innehållsförteckning Inledning Skyddade personuppgifter/identitet Sekretessmarkering Kvarskrivning Fingerade personuppgifter Att tänka på Socialtjänsten Barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Om att vara ung & leva med skyddade personuppgifter

Om att vara ung & leva med skyddade personuppgifter Jag vill veta Om att vara ung & leva med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se 14 17 år Den här broschyren är till för dig som är ung och lever med skyddade personuppgifter. Brotts offermyndigheten

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Informationssatsning Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Grundutbildning

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer Anmälan till överförmyndarnämnden om behov av god man eller förvaltare får lämnas in av den som har kunskap om den enskildes behov. Vanligtvis anmäls behovet av socialtjänsten eller av läkare. Överförmyndarnämnden

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

HYLTE. Revisionsrapport "Skyddad identitet" 2012-03- 1 9 2012-03-09

HYLTE. Revisionsrapport Skyddad identitet 2012-03- 1 9 2012-03-09 HYLTE Kommunrevisionen 2012-03-09 Ki-loYLTE KOMMUN I mm9iiingskontor 2012-03- 1 9 _'idnerir Till Kommunstyrelseii- Hylte kommun Revisionsrapport "Skyddad identitet" Ernst & Young har, på revisorernas uppdrag,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 5680-14 KLAGANDE OCH MOTPART (Åklagare) Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART (Tilltalad) JE Ombud

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

ANSÖKAN TILL TINGSRÄTTEN. Avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 (egen ansökan).

ANSÖKAN TILL TINGSRÄTTEN. Avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 (egen ansökan). ANSÖKAN TILL TINGSRÄTTEN Avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 (egen ansökan). Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer du är inte ensam» Att bli utsatt för våld och hot av någon du lever eller har levt ihop med är kränkande och känsloladdat. Vi har förståelse för att det kan kännas mycket svårt att

Läs mer

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7. 1. Kryssa för vad anmälan avser

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7. 1. Kryssa för vad anmälan avser ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 I föräldrabalken 11 kap 4 framgår följande: Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning,

Läs mer

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag Inledning Inom stadens verksamheter hanteras en stor

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt NFT 1/2006 för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden av Kristina Strandberg och Johanna Turunen Kristina Strandberg

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

KRÄNKNINGAR, HOT, MISSHANDEL

KRÄNKNINGAR, HOT, MISSHANDEL Pressrelease från Stoppa Gatuvåldet: 27 april 2009 KRÄNKNINGAR, HOT, MISSHANDEL Det kan inte ha undgått dig att våldet i vårt samhälle ökar. Våldet går nu även ner i åldrarna. Var finns föräldrarna och

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Skadestånd och brottsskadeersättning

Skadestånd och brottsskadeersättning Skadestånd och brottsskadeersättning Ett av de seminarier om brottsofferfrågor som arrangerats i Göteborg under hösten 2006 fokuserade på skadestånd och brottsskadeersättning. Ur historisk, internationell,

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Senast ändrad 8 oktober 2013 Syftet med denna policy är att säkerställa en gemensam syn på kompetens och etik inom Brottsofferjourens

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7 ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7 Ansökan om förordnande av god man enligt föräldrabalken 11 kap 4 får göras av den ansökan avser, dennes maka/make/sambo

Läs mer

Ansökan om god man eller förvaltare

Ansökan om god man eller förvaltare Ansökan om god man eller förvaltare Här följer instruktioner för hur en ansökan om anordnande av godmanskap enligt 11 kap 4 föräldrabalken, dvs. ett vanligt godmanskap, eller förvaltarskap enligt 11 kap

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Barn och unga som brottsoffer

Barn och unga som brottsoffer Barn och unga som brottsoffer POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNING BARNKONVENTIONEN SOCIALTJÄNST ANMÄL STÖD OCH HJÄ POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNIN STÖD OCH HJÄLP POLIS BARNAHUS

Läs mer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare enligt FB 11 kap 4 respektive 7 får göras av den som ansökningen avser (en egen ansökan ska då lämnas in) samt av hans eller hennes make eller sambo och

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

2. Nuvarande adress om annan än den där bidrag söks Postnummer och postort

2. Nuvarande adress om annan än den där bidrag söks Postnummer och postort Sänds till Fylls i av Stadsbyggnadskontoret STADSBYGGNADSKONTORET Ansökan om Fastighetsbeteckning bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassningsavdelningen Box 8314 104 20 Stockholm Tfn vxl 08-508 27 300

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

Vid akuta incidenter sekundär intervention

Vid akuta incidenter sekundär intervention Vid akuta incidenter sekundär intervention I detta avsnitt finns information om vad som är viktigt när en akut incident har inträffat. Avsnittet behandlar främst trakasserier, hot och våld eftersom det

Läs mer

Bostadsanpassningsbidrag - hur ansöker jag?

Bostadsanpassningsbidrag - hur ansöker jag? Bostadsanpassningsbidrag - hur ansöker jag? Bostadsanpassningsbidraget är ett ekonomiskt bidrag som du som har en bestående funktionsnedsättning kan söka för att anpassa din bostad. Du ansöker genom att

Läs mer

Exempe. Gemensam ansökan om ÄKTENSKAPSSKILLNAD Sida 1 av 4. Makans uppgifter. Makens uppgifter. Gemensamma barn under 18 år, under gemensam vårdnad

Exempe. Gemensam ansökan om ÄKTENSKAPSSKILLNAD Sida 1 av 4. Makans uppgifter. Makens uppgifter. Gemensamma barn under 18 år, under gemensam vårdnad 1 empel Gemensam ansökan om ÄKTENSKAPSSKILLNAD Sida 1 av 4 Makans uppgifter FÖR EFTER ADRESS POSTNUMMER OCH ORT Makens uppgifter FÖR EFTER ADRESS POSTNUMMER OCH ORT Gemensamma barn under 18 år, under gemensam

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer