nr Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift Gott Nytt År!

Transkript

1 nr Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift Gott Nytt År!

2 Innehållsförteckning sid Ledare: Hushållningssällskapet ställer upp! 3 Förgröning -nytt EU-stöd Gotland Grönt Centrum AB har startat 9 Projekt kring Ekologiska grönsaker 13 Svenska ärtor och bönor -odling på Gotland? 16 Nytt utseende på vår hemsida 19 Avbytarverksamheter fyller 40 år 21 Nyvalda ledamöter i Förvaltningsutskottet 27 Hushållningssällskapets 223:e årsmöte 28 Gotlandsjul har fyllt 30 år 30 Adress: Roma Lövsta 2, Romakloster Telefon: (växel): Telefax: Telefontid: Hemsida: E-post: hushi@hushallningssallskapet.se Individuella e-postadresser: fornamn.efternamn@hushallningssallskapet.se Plusgiro , Bankgiro Länsbygderåd Gotland / Hela Sverige skall leva Gotland Adress: c/o Hushållningssällskapet, Roma Lövsta 2, Romakloster Ordförande: Bengt Wickman tel e-post: bengt@rovide.se Sekr/kansli: Riina Noodapera, tel E-post: riina.noodapera@hush.se Hushållningssällskapets russtam, Lojsta hed: Tillsynsman Ingvar Andersson, Autsarve, Lojsta, tel Hushållningssällskapets tidskrift: Ansvarig utgivare: Mats Pettersson Redaktionskommitté: Mats Pettersson, Peter Olofsson och Veronica Östling Annonser: Peter Olofsson, Mats Pettersson Omslagsbild: Rondellbock av halm visar vägen till Gotlandsjul Hushållningssällskapets 30:e julmarknad Foto: Marie Bodin 2 VD Mats Pettersson , Växtodllingsrådgivare Göran Qviberg , (sjukskriven) Birgitta Kallings , Bengt Viken , Hanna Ahlsten , Matkonsult Veronica Östling , Husdjursrådgivare Christina Mellberg , Företagsrådgivare Kenneth Eckard , Landsbygdsrådgivare och projektledare Riina Noodapera , Markkartering Bengt Viken , Redovisning/Avbytartjänst Peter Olofsson , Receptionist Inger Nielsen Hallfreda Försöksstation Försöksledare Bo Pettersson ,

3 Hushållningssällskapet ställer upp! Hushållningssällskapet och LRF ställer upp för att Sveriges lantbrukare ska få vettiga förutsättningar som företagare. Vi tar striden. Det borde fler göra, tex regeringen och olika myndigheter. Värna företagandet och våra arbetstillfällen. Det borde naturligtvis funnits en svensk livsmedelsstrategi för länge sedan. Konkurrenskraftsutredningen är ett bra initiativ. Hushållningssällskapet och LRF deltar i detta arbete. Förenklingsresan som Jordbruksverket och LRF genomför är också ett bra initiativ. Men när sker det verkliga förändringar i Sverige som höjer vår konkurrenskraft? Finns det några svenska djurbönder kvar då? Det har börjat hända saker som går i rätt riktning. Vi var många som tog striden i våras, bla med uppmaningar om bojkott av handelns egna varumärken, så att matens ursprung inte blir anonym och att konsumenterna får en rimlig chans att välja svenskproducerade livsmedel. Efter den senaste tidens larm om antibiotikaresistens orsakad av bla dansk grisproduktion har försäljningen av svenskt griskött, enligt ICA, ökat med 10 % i våra livsmedelsbutiker. Importen har samtidigt minskat med 10 %. Konkurrenskraftsutredningen måste leda till förbättringar som leder till ökad lönsamhet inom svensk lantbruksproduktion. Utredningsuppdraget har bestått av följande delar: Belysa konkurrenskraften i svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion Redovisa ett huvudscenario för en trolig utveckling av det svenska jordbruket och trädgårdsnäringens produktion fram till år 2030 Ta fram förslag till strategi och åtgärder för en livskraftig svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion Den 1 mars 2015 ska ett slutligt betänkande med åtgärdsförslag redovisas. Då måste vi alla vara med och påverka, så att de föreslagna förbättringarna för svenskt lantbruk, verkligen genomförs. Gotland Grönt Centrum AB har startat. Läs mer om de satsningar som nu görs på Lövsta i detta nummer av Hushållningssällskapets tidsskrift. Årets julmarknad på Wisby Strand blev även i år mycket lyckad, med ett 100-tal utställare och över besökare under tre dagar. Stort tack till alla funktionärer som gjorde detta möjligt. Jag önskar alla medlemmar och övriga läsare ett GOTT NYTT ÅR! Mats Pettersson 3

4 Vi finns nära dig! Återförsäljare nära dig: Fole Kvarn AB Visby Tel Svenska Foder AB Box Lidköping Vxl

5 Förgröning -nytt EU-stöd 2015 Det har väl inte undgått någon att vi nästa år får ett nytt gårdsstöd. Förgröningsstödet skall ses som en form av miljövillkor inom gårdsstödet och politiskt motiveras det med minskat kväveläckage, ökad biologisk mångfald och minskad växtsjukdomstryck. Om du bedriver certifierad ekologisk produktion anses du direktkvalifierad till stödet. Reformen är komplicerad och inte lätt att förstå i alla stycken. Hushållningssällskapet har aktivt påvisat för svenska myndigheter de många nackdelar detta regelverk medför för odlingen i Sverige och det lilla det tillför till de uppsatta miljömålen. Hushållningssällskapet har också påpekat den ohållbara situationen där regelverk inte finns färdiga inom rimlig tid före de skall implementeras. Krav på tre olika grödor Har du hektar åkermark ska du odla minst 2 grödor, har du mer än 30 ha åkermark eller mer ska du odla minst 3 grödor. Den enskilt största grödan får maximalt täcka 75 % av arealen och de två största grödorna tillsammans får täcka max 95 % av arealen. Vall (grödkod 49, 50, 51, 57, 58, 59) räknas som en gröda men i övrigt representerar varje grödkod en gröda som (höst)korn och (vår)korn har olika koder i SAM-ansökan och räknas då som två olika grödor. Förgröningstöd utan att ha minst 2 eller 3 grödor Vid mindre än 10 hektar åkermark eller om minst 75 procent av din åkermark är träda eller vall och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Minst 5 % av din åkermark ska vara fokusarealer EFA-arealer Förgröningsstödet innebär även att minst 5 % av din åkermark ska vara sk fokusarealer om du har mer än 15 ha åker. Vallar äldre än 5 år ( ), betesmarker och permanenta grödor som ex. fruktodling ska räknas bort för att räkna ut 5 % fokusareal. Ta reda på hur stor andel av din åkermark som har legat i vall (i SAMinternet) sedan redan nu när du planerar inför kommande år. Till fokusarealer räknas med en omräkningsfaktor: Träda x 1,0 Salix x 0,3 Kvävefixerande grödorna ärter, åkerbönor, bönor (dock inte bruna bönor), sötlupin, kikärter, vicker, lucern och klöver, de kvävefixerande grödorna ska odlas i renbestånd. Grödorna får skördas tidigast den 1 augusti. x 0,7 Obrukad fältkant på åkermark, det vill säga en remsa utmed åkerkanten där du inte har någon produktion, x 9 per löpmeter. De får vara 1-20 meter breda, men vi räknar bara löpmeter multiplicerat med 9.0. Du vinner alltså ingen ekologisk fokusareal om du har bredare kanter än 1 meter. De obrukade fältkanterna ska vara bevuxna. Du får inte använda mineralgödselmedel eller växtskyddsmedel där. De får inte ligga 5

6 Vi är lantbrukarens bästa affärspartner På Swedbank är vi stolta över våra specialkunskaper om det gotländska lantbrukets särskilda förutsättningar. Med kontor i Slite, Visby och Hemse finns vi alltid nära dig. Mats, här i mitten, är din lokala mäklare på Fastighetsbyrån. Mats omger sig med medarbetare på Swedbank Gotland. Gör dina affärer med banken och Fastighetsbyrån i ryggen! Vi ger dig kunskap och trygghet hela vägen. Välkommen att kontakta någon av oss! /Juliana Falke, Anders Ahlin, Åsa Johansson, Kerstin Sjögren, Ann Rydell Tellström och Mats Hedqvist 6

7 där det finns ett åtagande för skyddszoner längs vattendrag, eftersom du inte kan få miljöersättningar på ekologiska fokusarealer. Vallinsådd i huvudgröda på våren eller försommaren i en huvudgröda x 0,3. Det får inte vara arealer som du får miljöersättningar för minskat kväveläckage för. Om du sår in vallen på våren eller försommaren räknas marken som ekologisk fokusareal samma år. Vallinsådd som du gör i en höstgröda räknas som ekologisk fokusareal året därpå. Du får bryta insådden tidigast den 1 november. Vallinsådd får endast ske i spannmål eller oljeväxter. Förgröningsstödet utan att ha fokusarealer Mindre än 15 ha åker. Om minst 75 procent av din åkermark är träda eller vall och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Långliggande vallar kommer din mark bli uppmärkt i ett nytt system i SAM internet som antigen åkermark eller långliggande vall. Vall mellan år Om man har odlat vall med grödkoderna på åkermark mellan år kommer blocket att vara uppmärkt som långliggande vall i SAM internet Det betyder alltså att din mark har använts för vallodling minst 5 år i rad år i SAM internet. På nationell nivå finns ett krav på att andelen permanenta gräsmarker (betesmarker samt åkermark som odlats med vall i mer än 5 år) inte får sjunka mer än 5 % jämfört med en fastställd referensareal från år Du får odla upp åkermark som klassats som permanent gräsmark men skulle den nationella nivån sjunka för mycket kan det krävas av dig att du sår in marken igen. När det gäller fokusarealer på mark som är uppmärkt som långliggande vall bör man observera att man inte kan söka träda som fokusareal. Det går dock att bryta vallen och etablera en annan typ av fokusareal. Vall mellan år Om en man har odlat vall på åkermark mellan år kommer blocket att vara vanlig åkermark i SAM Internet Marken har då använts för vallodling 4 år i rad år I detta fall kommer marken att fortsätta att vara vanlig åkermark i blockdatabasen år 2015 oavsett om man väljer att fortsätta med vallodling på skiftet eller väljer att odla en annan gröda inklusive träda. Marken räknas med då den totala arealen åkermark beräknas för förgröningsstödet och det går bra att använda marken som ekologisk fokusareal inklusive träda. Om lantbrukaren fortsätter med vall på skiftet eller väljer att byta till träda kommer marken att klassas om till långliggande vall året därpå, alltså år 2016, det sjätte året. Stödrätter 2015 får du bara behålla så många stödrätter som du redovisar mark 7

8 för i din SAM-ansökan och som du får gårdstöd för. Försök att sälja de stödrätter du inte använder eller passa på att köp om du saknar. Just nu finns det olika värden på stödrätter men kommer stegvis att jämnas ut och år 2020 kommer alla stödrätter ha lika värde. EU-service 2015 SAM-internet kommer troligtvis öppna för 2015 års ansökan i mitten av mars och sista ansökningsdag blir troligtvis den 12 maj. Greppa näringen Kontakta din EU-rådgivare på Hushållningssällskapet om du har frågor kring hur förgröningsstödet påverkar dig. Vi erbjuder kostnadsfri rådgivning inom Greppa Näringen, bl.a. växtnäringsbalanser, kvävestrategier, bekämpningsstrategier, betesstrategier och klimatkoll. Greppa Näringen bidrar till att sänka dina kostnader och öka lönsamheten. are på Gotland är: Bengt Viken tel Birgitta Kallings tel Christina Mellberg tel Hanna Ahlsten tel Victor Olaisson tel Erik Siggelin tel Hushållningssällskapet har ny telefonväxel. Vi har samma telefonnummer som tidigare, bara tekniken är ny. För dig som söker oss innebär det att oavsett om du ringer på det fasta telefonnumret eller på mobiltelefonnumret kopplas du till rådgivarens mobil. Du kan även SMS:a till det fasta numret inom Sverige. Alla våra telefonnummer hittar du på sidan 2. 8

9 Gotland Grönt Centrum AB har startat Efter nästan två års diskussioner och förberedelser har vi nu i startat Gotland Grönt Centrum AB (svb). Skoljordbrukspersonal, vaktmästare, IT- och servicefunktioner samt personal inom restaurang- och konferensdelen, totalt 16 st, har redan den 1 januari gått över till bolaget. Lärarna på Lövsta (5 st inom karaktärsämnen) går över först i sommar, när nuvarande läsår tar slut. Naturbruksgymnasieeleverna kommer att vara knutna till Wisbygymnasiet. De ska fortfarande läsa sina kärnämnen som svenska, engelska och matematik inne i Visby. Om några år räknar vi med att ett ökat elevunderlag ska göra att all undervisning ska kunna ske på Lövsta. Med hjälp av olika satsningar och erbjudanden ska eleverna på Naturbruksprogrammet fördubblas från dagens ca 40 till 80 elever inom fem år. Inför kommande läsår kan vi erbjuda de gymnasieelever som börjar på Lövsta fler profiler att välja mellan. Liksom tidigare finns inriktningarna Lantbruk samt Djur. Det nya är att inriktningen Djur ska delas upp i profilerna Lantbruksdjur respektive Häst. Längre fram hoppas vi också kunna erbjuda t.ex. Djursjukvård som en ny profil. Andra nyheter för nya gymnasieelever är möjlighet till elevboende på skolan samt möjlighet att få körkortsutbildningen för B-körkort betald. Initialt kommer några av de bostadshus som finns på Lövsta att användas till elevboende. Därefter hoppas vi 9

10 kunna bygga om t.ex. Hushållningssällskapets nuvarande kontor till ett nytt elevhem. Målet är att detta också ska kunna nyttjas av elever på olika sommarkurser med koppling till t.ex. mat, djur eller landsbygd. En annan utbildning som startar snart är Grundkurs i jordbruk, G34. Det är en grundläggande lantbruksutbildning som läses på Lövsta och bedrivs på uppdrag av Komvux. Du söker vid Komvux och kursen börjar i mars och slutar till julen Kursen innehåller ett brett utbud av yrkeskurser inom växtodling, lantbruksmaskiner, lantbruksdjur, motorsåg och företagsekonomi. I kursen ingår också praktik som görs antingen på Lövsta gård eller på andra gårdar runtom på Gotland. Gotland Grönt Centrum AB (svb) är icke vinstutdelande och är samägt mellan det offentliga och näringen. Hushållningssällskapet Gotland är majoritetsägare med 55%, LRF äger 5% och Region Gotland 40% av aktierna. Bolagets affärsidé är att utbilda, utveckla, sälja tjänster och produkter samt erbjuda en attraktiv mötesplats för de gröna näringarna. Det övergripande målet är att Gotland Grönt Centrum ska bidra till Gotlands utveckling och en levande landsbygd. Gotland Grönt Centrum ska också att samla företag och organisationer i en klusterbildning för att åstadkomma olika samordningsfördelar. I april hoppas vi att Växa Sverige ska flytta in i fd Kultur- och Fritidshuset, efter en viss anpassning av lokalerna. Efter sommaren hoppas vi att även Mellanskog och LRF, ska flytta in. Sedan tidigare finns redan tex Hushållningssällskapet, Svenska Djurhälsovården, Vuxenskolan, Leader Gotland, Cillas Byggkonsult och LivsTek på Lövsta. Syftet med klusterbildningen kopplat till Gotland Grönt Centrum kan t.ex. beskrivas enligt följande: Vara ett nav mellan utbildning, forskning och företag inom Gotlands gröna näringar. Skapa en attraktiv mötesplats för nätverkande och förmedling av kontakter inom Gotlands gröna näringar för såväl befintliga som nya rådgivare. 10

11 Bidra till ökat utbud av helhets- rådgivning till kunderna Bidra till optimism, framtidstro och gynna rekryteringen till de gröna näringarna Ge aktörerna samordningsvinster och ökad lönsamhet Det är stor omfattning på det skoljordbruk som nu ska drivas av Gotland Grönt Centrum AB. Ägandet av fastigheten ligger kvar hos Region Gotland. Med sidoarrenden kommer bolaget att bruka 234 ha åker, 6 ha beten och 130 ha skog. Av åkermarken är 182 ha anslutet till KRAV och resten odlas konventionellt. Mjölkproduktionen omfattar ca 80 mjölkkor i KRAV med en avkastning på kg ECM. Grisproduktionen är konventionell och är ansluten till en suggring och det produceras årligen nästan smågrisar och slaktsvin. En mindre lammbesättning av Gotlandsfår finns också sedan några år tillbaka. Det är en mycket stimulerande utmaning för undertecknad att på halvtid (tjänstledig från Hushållningssällskapet på 50%) få vara VD för Gotland Grönt Centrum AB och medverka i nysatsningen på Lövsta. Det känns också bra att satsningen görs i stor politisk enighet. Mats Pettersson, VD Hushållningssällskapet och Gotland Grönt Centrum AB telefon: mobil: Odling av baljväxter Vill du lyckas bättre med din baljväxtodling? Funderar du på att odla en ny gröda? Det nya är det gamla! Ämnen för dagen är odlingsteknik, växtföljd, sorter, etablering, ogräshantering, växtskydd, skörd och marknad. Vi kommer även prata om gamla gotländska baljväxtsorter samt andra gamla sorter som kan bli det nya! Medverkar gör Per Modig rådgivare på Hushållningssällskapet Skåne. Per driver även gården Fagra slätt som odlar olika proteingrödor bl a svarta bönor, soldatbönor och linser. Matbönorna packas sedan och säljs. Lisa Germundsson, Partnerskap Alnarp och Georg Carlsson, Institutionen för biosystem och teknologi, SLU. Georg forskar och undervisar om odlingssystem, hållbarhet och baljväxternas potential. Stefan Haase, kulturhistoriker och odlare av gamla baljväxtsorter från bl a. Gotland, Sverige och Litauen. När: Måndagen den 9 februari Tid: (fika kl. 9,30) Plats: Stora konferenssalen, Lövsta Välkomna! Partnerskap Alnarp bjuder på lunch och fika. Anmäl dig på hemsidan: 11

12 God Jul & Gott Nytt År önskar Länsförsäkringar Gotland och Länsförsäkringar Fastighetsförmedling Tillsammans med samarbetspartnern ReAgro börjar Länsförsäkringar Gotland det nya året med att återigen erbjuda möjligheten att boka hämtning av skrot och farligt avfall. Läs mer på reagro.se/gotland Tel , 12

13 Projekt kring ekologiska grönsaker Under hösten 2014 har Hushållningssällskapet i samverkan med föreningen Gotlands Ekologiska Odlare drivit projekt med fokus på ekologiska grönsaker. Satsningen utgjordes av två delprojekt finansierade av Leader Gotland. Det första projektet hade fokus på samverkan mellan odlare samt potentiella nya odlare och branschföreträdare verksamma med handel/uppköp av ekologiska grönsaker. Det andra projektet hade fokus på rådgivning till ekologisk grönsaksodling samt kompetensutveckling för odlarna. Den 7 november genomfördes en branschdag på Lövsta där branschföreträdare medverkande. Syftet med dagen var att samordna inför odlingssäsongen Medverkande branschföreträdare var Widegrens Gård, Ryftes Gård, Stora Tollby Gård samt Svenska Odlarlaget från Helsingborg. Dagen besöktes av ett 35 tal personer inklusive grundkursen på Lövsta. Dagen förgicks av att en resa till Helsingborg gjordes i slutet av oktober där odlarmöte hos Svenska Odlarlaget bevistades för att jobba för utvecklingen av ekologiska grönsaker från Gotland. Odlarlagets försäljningsansvarig för ekologiska produkter närvarade sedan på branschdagen den 7 november. Under besöket i Skåne träffades även grönsaksrådgivare på HS i Kristianstad för att informera om hur de arbetar med grönsaksrådgivningen i Skåne. Torsdagen den 27 november arrangerades en rådgivardag om ekologisk grönsaksodling. Dagen riktade sig till intresserade konventionella odlare, intresserade nya odlare samt till redan befintliga ekologiska odlare. Dagen inleddes Marie Håkansson och Jörgen Thomsson, När i samspråk med säljare av grönsakspackningsmaskin på ELMIA. med att Hermann Leggedör, Agri- Kultur i Småland, föreläste med rubriken Ta steget till en ekologisk grönsaksodling. Hermann tog upp vad som man bör tänka på när man börjar odla ekologiska grönsaker samt maskinval och olika tekniska lösningar för odlingen. Dagen fortsatte med David Hansson från SLU Alnarp som föreläste under rubriken Ogräsbekämpning i ekologiska grönsaker, främst morötter. David redogjorde för sin forskning om olika strategier för ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling så som falska såbäddar och strategisk 13

14 14

15 bevattning. Han berättade även kort om sin nuvarande forskning om ogräsreglering via växtföljdsplanering. Dagen avslutades med att Anders Östlund, Källsprångs Gård utanför Örebro, berättade om sin odling och sitt företag. Anders är ekologisk grönsaksodlare som succesivt byggt upp ett samarbete med lokal grossist och levererar mycket till offentlig upphandling i sin region. Anders redogjorde för sina odlingsstrategier med fokus på kål- och morotsodling december arrangerades Elmia Odla i Jönköping. Elmia Odla inriktar sig på frilands- och potatisodling. I projektets regi arrangerades en bussresa med ett 20 tal deltagare. Resan startade med kvällsbåten till Oskarshamn den 9:e. Övernattning på hotell i Jönköping för att sedan spendera hela nästa dag på mässan. Sedan togs kvällsbåten hem från Oskarshamn. Utställare på mässan var allt inom frilandsodling så som maskiner och redskap, fröfirmor och förpackningsmaskiner och sorteringsverk. Gotland inte har någon etablerad rådgivning för grönsaksodling. Vare sig för ekologisk odling eller konventionell. Ett av projektens syfte har varit att kunna starta ett samarbete, med början i den ekologiska odlingen, för att under nästa år kunna bredare gå fram med en satsning på odlingsrådgivning till Gotlands grönsaksodlare. Arvid Mickelåker Projektledare Osäker på tvärvillkoren? I år är sista chansen att få rådgivning så passa på att boka nu! Jag kommer ut på besök och vi går igenom vad som gäller på din gård. Besöket tar ca 3 timmar inklusive en rundvandring på gården. Vi går igenom vilka åtgärder som måste göras du får ut det skriftligen efteråt. Jag har tystnadsplikt och anmäler inga avvikelser till någon annan! Extra! Är du EU-kund på Hushållningssällskapet är besöket kostnadsfritt! Andra lantbrukare betalar 30 % av kostnaden, resten finansieras av EU. Christina Mellberg Hushållningssällskapet telefon:

16 Svenska ärtor och bönor på tallriken -hemma och på krogen, ny framtidsgröda för Gotland? Bönor och ärter utgör bra växtproteiner som komplement till kött och fisk. Intresset för ärtor och bönor i maten behöver återuppväckas, allt är inte fläsk med bruna bönor eller ärtsoppa och med tanke på att det finns flera hundra olika baljväxter i världen som används som människoföda och varje böna eller ärta kan tillagas på många sätt borde man kunna hitta sorter som passar både hemma och på restaurang i olika rätter för att profilera sin region. Bönorna (även ärtorna och linser) är gamla kulturväxter, liksom spannmålen, och odlades i medelhavsområdet för ca 4000 år sedan. Alla har vi en relation till odling. Bara en eller två generationer bakåt i tiden odlade vår släkt den egna maten. Att odla bönor är att hålla kontakten bakåt i tiden. Får du frö från en arvesort var rädd om dem, spara frö till nästa sådd, låt berättelsen om sorten leva vidare om du ger bort frö. Så hålls minnet levande av den långa tradition av odling av ärter som vi har i landet. För 150 år sedan fanns det en uppsjö av lokala sorter som vi inte kan se idag. Lokala förhållanden och traditionen att behålla en del av det bästa utsädet gjorde att sortrikedomen den odlade mångfalden- var stor. Programmet för odlad mångfald (POM) som samordnas av centrum för biologisk mångfald CMB, har genom åren samlat in s.k. arvesorter för att 16

17 rädda dem åt eftervärlden. Bland dessa sorter finns även Gulbönan från Östergarn, som Märta från Lärbro berättat om: Gulbönan från Östergarn har odlats av fyra generationer på Gotland. Bönan kommer ursprungligen från mormor Julia som troligen fick med sig den från sitt föräldrahem på Östergarnslandet runt 1861, sedan odlades den av min mamma, först i Norrlanda, sedan i Lärbro och sen av mig. Gulbönan såddes när risken för frost var över. Den var lättodlad och gav en riklig skörd. Man skördade baljorna allteftersom och la dem luftigt att eftertorka. Sedan lades baljorna i vita mjölsäckar. Man trampade på säcken så att bönorna lossnade ur baljorna. Dessa bönor har en mildare smak än de bönor man kan köpa idag. Under alla år den specifika bönan odlats av släkten har den flyttat drygt 5 mil. Näringsinnehåll i baljväxter Proteinhalten i baljväxter: linser och sojabönor 24 % bruna bönor 19 % vita bönor 21 % gula ärter 22 % Som jämförelse ger potatis 2 %, fisk ca 18 % och biff ca 19 % protein. Bönor och ärter innehåller också mycket energi (kalorier=kcal): bruna bönor 347 kcal/100 g gula ärter 310 kcal/100 g Dessutom innehåller de fosfor, järn och stora mängder vitamin B1 och B2. Det går att leva på en kost som baseras på bönor om man tillför livsmedel som innehåller C-vitamin, t.ex. potatis eller vitkål, dessutom är det billigt och gott. Sommaren 2003 visades en utställning på konstmuseet i Visby om fröer och det gröna kulturarvet som baserades på den gotländske amatörbotanisten Bengt Larssons samlingar och utmärkelsen Guldärtan instiftades och utdelades av Lillemor Arvidsson postumt till Bengt Larsson. Guldärtan är en avgjutning av en gotländsk blåärt och har delats ut i många län i Sverige till kloka mångfaldsbevarare, som många gånger arbetar i det tysta. Vägen till att på nytt få ut dessa odlingsvärda sorter i odling är lång. Det tar tid att uppföröka sorterna i den mängd som behövs för att de ska säkras för framtiden. Lena Nygårds har lagt ner mycket arbete genom åren för att hitta dessa arvesorter som mycket väl skulle kunna återupptas i småskalig odling för husbehov och till restaurang för att ge den regionala maten ytterligare profil. Ett frölager av de insamlade sorterna finns i Alnarp i Skåne. Är man intresserad av vilka sorter som finns att tillgå från Gotland kan man söka i registret. De fröer som visat sig vara unika finns i Nordiska genbankens säkerhetslager på Svalbard Läs mer på Ett seminarium om odling av ärtor och bönor på Gotland äger rum på Lövsta den 9 februari 2015 med syfte att väcka intresse och initiera en odling på ön. Arbetet med att återinföra ärtor, bönor, ev linser i odling igen på Gotland för att användas till annat än djurfoder är välkommet. 17

18 EU-service 2015 Ett seminarium om odling av ärtor och bönor på Gotland äger rum på Lövsta den 9 februari 2015 med syfte att väcka intresse och initiera en odling på ön. Man måste dock räkna med att det kommer att behövas en hel del ideellt arbete för bevarande och uppförökning innan man kan uppnå lönsamhet i odlingen. Inför 2015-års SAM-ansökan finns liksom tidigare många frågor att ta ställning till. Hushållningssällskapet hjälper Dig med detta! En jämförelse med hur ett sådant återinförande kan gå till är att se på hur Gutekorn ekonomisk förening arbetat med att ta omhand sortmaterial av kulturspannmål funna på Gotland och sett till att dessa kommit i odling med lönsamhet för vissa av sorterna. www. gutekorn.se Av Hushållningssällskapets EU-rådgivare får Du den bästa hjälpen och vi lämnar en garanti på att inga misstag görs när vi optimerar Din SAM-ansökan. Ring och beställ rådgivning på tel Riina Noodapera Landsbygdsrådgivare Hushållningssällskapet telefon: mobil:

19 Nytt utseende på vår hemsida Nu blir det ännu lättare för dig som är medlem i och/eller kund hos Hushållningssällskapet att hålla dig uppdaterad om vad som är på gång. I slutet av november lanserade vi en ny hemsida. Hitta spännande evenemang, kurser och nyheter för landsbygdens näringar. Vi gör det lätt för dig att hitta rätt kompetens inom det område du behöver hjälp inom. Vad kan vi göra för dig? Alla Hushållningssällskapen har gått ihop och producerat en gemensam hemsida för alla våra tjänsteområden, nyheter och evenemang för att du som kund eller sökare av information skall hitta den så enkelt och snabbt som möjligt på en och samma plats. Du kan som tidigare även med fördel gå in på Hushållningssällskapet Gotlands lokala sidor för att hitta den information just Du söker och sådant som gäller Gotland i synnerhet. De lokala sidorna hittar du snabbast genom att endera klicka på menyn i överkanten Om oss och sedan i menyn som dyker upp i vänsterspalten välja Hushållningssällskapet Gotland. Du kan även direkt i webbläsarfönstret skriva in vår lokala adress: Vi fyller på de lokala sidorna succesivt så att du snart kan finna det du är van att hitta på vår hemsida och lite till. Besök vårt artikelarkiv, läs senaste numret av tidskriften, ta en sväng i vår receptbank, läs aktuell information mm. Den nya hemsidan är uppbyggd för att automatiskt anpassa sig efter den typ av webläsare du använder: oavsett om det är PC, platta eller mobil. Välkommen in och besök oss! 19

20 Gott Nytt År Ny omgång av grundkursen i jordbruk Den 2 mars startar en 34 veckor lång grundkurs i jordbruk för dig som är intresserad av lantbruk eller helt eller delvis är verksam inom jordbruket och vill lära dig mer. Utbildningen genomförs på Lövsta landsbygdscentrum. Ansök senast den 30 januari. Har du frågor om utbildningen? Kontakta gärna expeditionen på Lövsta, tel: eller Jörgen Olsson, tel: Läs mer om utbildningen och ansök på Komvux hemsida. Välkommen med din ansökan! önskar vi alla våra medlemmar och kunder Komvux Gotland Gesällgatan 7, Visby Hushållningssällskapet Gotland 20

21 Avbytarverksamheten på Gotland 40 år På initiativ av Hushållningssällskapet kom Gotland med i en försöksverksamhet som startade hösten 1974 och pågick till den 30 juni Huvudman var Lantbrukarnas Riksförbund som uppdrog åt Hushållningssällskapet att handha arbetsledning och administration. Efter statlig utredning och riksdagsbeslut om bidrag till verksamheten byggdes densamma successivt ut i landet från den 1 juli Svalt intresse i början Här på Gotland satte Hushållningssällskapet igång med att utröna intresset för avbytarverksamhet inom djurskötseln på Gotland, dra upp riktlinjer för ev. verksamhet samt planera utbildning av avbytare. Frågeformulär skickades till samtliga jordbrukare med mer än 2 ha åker eller 3025 st. 825 svar erhölls och av dessa anmälde 110 intresse för att utnyttja avbytarsystemet regelbundet, tex två gånger per månad. Av enkätundersökningen framgick vidare bl.a. att det ansågs för dyrt och att behovet av avbytare vid sjukdom, militärinkallelse och längre semesterledighet var större än för den regelbundet återkommande ledigheten. Första avbytarkursen Samtidigt undersöktes intresset för att arbeta som avbytare, vilket gav till resultat att 11 anmälde intresse för arbete på heltid, 16 på deltid och 35 var intresserade av att rycka in vid enstaka tillfällen. På basis av detta igångsattes en 5-veckors avbytarkurs på Lövsta lantbruksskola med 12 kursdeltagare. Start med 53 gårdar och fem avbytare Under det avbytarkursen pågick skulle abonnemangskontrakt tecknas samt indelning i avbytarkretsar göras. Av olika anledningar svalnade intresset och svårigheter uppstod att få in abonnemangskontrakten. Informationen intensifierades, vilket gav till resultat att när avbytarverksamheten kunde starta den 1 oktober 1974 hade 53 gårdar anslutit sig och tillsammans tecknat 73 avbytardagar per månad. Verksamheten blev organiserad i fem kretsar med vardera en avbytare. Positiv utveckling med toppnotering 1990 Verksamheten ökade undan för undan och 1983 var 226 gårdar anslutna med 6133 avbytardagar. Detta år var det organiserat i 40 kretsar med vardera en avbytare på hel-eller deltid. Därtill fanns 30 reservavbytare att tillgå för oplanerade situationer. Den positiva utvecklingen fortsatte. Kulmen nåddes 1990 med utförda avbytardagar. Vi hade 65 avbytarkretsar och med reservavbytare förfogade vi över ca 100 resurspersoner. I juli månad fanns hela 110 avbytare på avlöningslistan. 21