Åtgärdsbehov Järle stationshus och uthus. Järle stationshus inom Stiftelsen NJOV i Flåten Ervalla socken, Örebro kommun, Västmanland.

Transkript

1 Åtgärdsbehov Järle stationshus och uthus. Järle stationshus inom Stiftelsen NJOV i Flåten Ervalla socken, Örebro kommun, Västmanland. Örjan Hedhman Rapport 2011:32 Engelbrektsgatan ÖREBRO Tel

2 2

3 Innehåll BAKGRUND...4 HISTORIK...4 ALLMÄN BESKRIVNING...4 Stationsbyggnaden exteriört... 4 Stationsbyggnaden interiört... 4 Uthusbyggnad... 5 SKADOR STATIONSBYGGNAD...5 Tak i väntsal... 5 Murstock vid gjutjärnskamin... 6 Fönsterbågar, fönsterbänkar och smygar interiört... 7 Dörrar och fönster exteriört... 7 Fasad och tak... 9 SKADOR UTHUSBYGGNAD MED DASS...9 Mark... 9 Grund... 9 Fasad Tak Skorsten och ventilationshuv Dörrar och fönster Svamp och mögel FOTOPROTOKOLL...14 BILDDOKUMENTATION...15 INFORMATION HÄMTAD FRÅN...17 Bild 1. Stationsbyggnaden. 3

4 Järle stationshus och uthuslänga Bakgrund Åtgärdsrapporten är upprättad för att konkretisera de akuta åtgärdsbehoven på stationsbyggnaden och uthuset med dass och är alltså inte ett beräkningsunderlag för offert. Åtgärdsrapporten har upprättats efter besök på Järle station 10 november 2011, närvarande var Jonas Jansson Länsstyrelsen i Örebro Län Gösta Tegner Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och Veteranjärnväg (NJOV) Örjan Hedhman Örebro Läns Museum. Reparation- och underhållsarbeten är senast utförda av personal från NJOV, PEAB och med hjälp av AMS. Järle stationsbyggnad är nu åter i behov av reparationsarbeten interiört i väntsalen där färgen flagnar i tak och vid fönstren men även murstockens puts och kalkavfärgning släpper. Färgen på fasaden, dörrar och fönster är torr och delvis sprucken och till viss del flagnar av. En uthusbyggnad som är ett kombinerat förråd och dasslänga har akuta skador med att delar av taket har rasat in vilket lett till svamp och mögelangrepp i ett av förråden och dassbåsen och att marken är väldigt blöt runt byggnaden. Historik Järle stationsområde är en del av Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och Veteranjärnvägs anläggningar som byggnadsminnesförklarades enligt beslut Längs järnvägssträckningen uppfördes att stort antal byggnader och anläggningar för tågtrafikens behov. I Järle, Nora och Gyttorp byggdes stationshus. Järle station byggdes redan , två år innan järnvägen stod klar, och anses vara Sveriges äldsta stationshus. Nora- Ervalla Järnväg (NEJ) invigdes den 17 mars 1856 som Sveriges första normalspåriga järnväg för person- och godstrafik. Den är starkt förknippad med bergsbrukets utveckling under samma tid, en verksamhet som då sedan 1600-talet varit strategisk för hela Sveriges ekonomi. Den ursprungliga sträckningen mellan Nora och Ervalla var endast 18 km lång, och redan ursprungligen fanns planer på att bygga ut banan. (Texten från Länsstyrelsen i Örebro Län beslut om byggnadsminnesförklaring). Allmän beskrivning Stationsbyggnad exteriört Byggnaden från 1854 är timrad och i ett plan och klädd med liggande hyvlad fasspontpanel. Upptill på fasaden längs med takfoten finns korta dekorativt spetsformade brädor. Nedtill på fasaden en hyvlad fotbräda avfasad i överkant. Knutbrädorna är hyvlade brädor. Fasaden och omfattningarnas färger går i grönt och brunt, (grön umbra). Dörrarna är fyllningsdörrar med tre glasfyllningar upptill och den nedre av trä. Ytterdörrarna är tillverkade av Hidingebros Snickerifabrik i Fjugesta. Fönstren är tvåluftsfönster med tredelad spröjsning och mittpost. Dörrarna och fönstrens färgsättning är brunröd, en järnoxidbrun, (bränd terra). Grundningen är utförd med linolja utspädd med lacknafta varefter målad med Primolin linoljefärg HP-färg. Stationsbyggnad interiört Väntsalens golv är av breda brunmålade brädor. Väggarna är nedtill panelade med stående brunmålad pärlspont med en bred horisontellt liggande bröstlist. Väggarna är tapetserade upptill med en i brunt randig tapet med växtornamentik. Tapeterna är handtryckta från Råneå. Golvlisten är hög, kraftigt profilerad och målad i brunt. 4

5 Takets breda fasspontpanel är målad med en lackfärg i gult under detta skikt är ett brunt underlag synligt. De breda taklisterna med svanhalsprofil är målade med samma färg och kulör som taket. Fönsterbänkar, smygar och fönsterbågar är målade med samma gula lackfärg som taket. Underliggande synliga lager är brunt, grönt, vitt och nuvarande gult. I väntsalen finns en låg gjutjärnskamin som det aldrig eldas i, rökrörets anslutning är upptill på en slätputsad murstock. Murstocken är putsad och avfärgad vit med (kalkfärg, eventuellt är den limfärgsmålad). Snickerierna är målade med Alcros lackfärg, övrigt med alkydoljefärg. Allmän beskrivning Uthusbyggnad Byggnaden är uppförd 1907 med en stolpverkskonstruktion som vilar på en grundmur av slaggsten. Timret och reglarna är bearbetade dels genom handbilat skrätt timmer men även flera delar är maskinsågade. Fasaden är klädd med liggande fasspontpanel som är rödfärgsmålad. Taket är ett sadeltak som är klätt med tvåkupigt lertegel. Över dassdelen sitter en ventilationshuv av trä som är plåtklädd i den andra delen som varit tvättstuga har en murad skorsten med utkragat krön. Bräddörrarna är ramverksdörrar med fyllningar. Dörrarna vid toaletterna har ribbade fyllningar i överdelen för luftning. Förrådsdörrarna är narade. Invändigt är en del målade med järnoxidbrunt, utvändigt grönmålade. Fönstren är enkla spröjsade grönmålade fönster, över en del dassdörrar sitter spröjsade överljus. I tvättstugedelen sitter ett större spröjsat fönster med mittpost. Uppe i östra gaveln sitter ett kvadratiskt spröjsat fönster. Skador stationsbyggnad Tak i väntsal Färgen i väntsalens innertak spricker och flagnar på flera ställen. Under flagorna syns en äldre brun färgsättning. Förmodad orsak beror på fukt. Alkydfärg är en tät färg vilket inte tillåter någon form av fuktvandring genom materialet, detta leder till att färgen spricker. Löst sittande färg skrapas bort. Fläckarna spacklas upp, slipas och målas med liknande färgsystem som innertaket är målat med. Hela taket målas minst en gång för att få ett enhetligt intryck. Dessutom bör någon form av avfuktning ske med fläktar eller avfuktare. 5

6 Bild 2 och 3. Bilderna visar taket i väntsalen. Färgen flagnar i hela taket. Murstock vid gjutjärnskamin Gjutjärnskaminen är installerad 1985 och dess rökrör är ansluten till murstocken strax under taket. Murstocken är putsad och målad vit. Den vita färgen flagnar, även underliggande spackling släpper. På grund av att kaminen inte används så lagras mycket fukt i murstocken, detta leder till att fukt tränger ut i stora mängder och tar med sig uppspackling och avfärgning. Bild 4 och 5. Murstocken i väntsalen. Bilden till höger detaljbild av skadorna. 6

7 Löst sittande färg och puts/spackel skrapas bort. Ytorna spacklas med likvärdigt material som murstocken är renoverad med. Murstocken avfärgas med kc-färg alternativt vit linoljeförstärkt limfärg. Avfuktning bör ske regelbundet. Fönsterbågar, fönsterbänkar och smygar interiört Färgen och underliggande uppspackling och slipstryckning flagnar på flera ställen. Förmodad orsak beror på fukt. Alkydfärg är en tät färg vilket inte tillåter någon form av fuktvandring genom materialet, detta leder till att färgen spricker. Bild 6. Fönsterbänken i väntsalen. Löst sittande färg skrapas bort. Fläckarna spacklas upp, slipas och målas med liknande färgsystem som innertaket är målat med. Hela taket målas minst en gång för att få ett enhetligt intryck. Avfuktning bör ske regelbundet. Dörrar och fönster exteriört Färgen är torr och sprucken. På utsatta ställen flagnar färgen. Skadeorsak beror på att underliggande trä tar upp linolja som finns i träet. Utvändigt torkar sol och vind ut och färgen lakas ur, blir spröd och flagnar. Kittning på en del rutor är sprucken och lossnar. Omfattningarna kring dörrar och fönster har torr färg. Fönstrens skvättbrädor är plåttäckta, dessa har rost som tränger igenom färgen. 7

8 Bild 7. Detaljbild av dörrbladets torkskador. Bild 8. Detalj av fönster, foder och plåttäckt skvättbräda. Löst sittande färg skrapas bort. Trä linoljemålas. Trärena ytor målas minst tre gånger. Övriga ytor linoljemålas och målas minst en gång med linoljefärg utspädd med linolja. Kittning på fönster och dörrar kontrolleras och kittas om vid behov. Kittfalsarna oljas och målas en gång med linoljefärg före kittning. Dörr- och fönsteromfattningarna skraps rena på löst sittande färg. Trärena ytor oljemålas och målas tre gånger med linoljefärg. Övriga ytor linoljemålas med halvolja. Plåtar görs rena, rostskyddsbehandlas och målas med linoljefärg. Bild 9. Detalj av fasaden visar flagnande färg. Bild 10. Buskar och blommor står för nära fasaden. 8

9 Fasad och tak Färgen är torr och sprucken. På utsatta ställen flagnar färgen. Skadeorsak beror på att underliggande trä tar upp linolja som finns i träet. Utvändigt torkar sol och vind ut och färgen lakas ur, blir spröd och flagnar. Fotbrädan är på vissa ställen täckt med planteringsjord. Vindskivornas färg är på utsatta ställen sprucken och flagnar. Vatten skvätter på fasaden på den sydöstra sidan från en utskjutande takränna.. Växter är planterade för nära fasaden. Vid blåsigt väder skrapas fasaden och det hindrar även att fasaden ska ha möjlighet att torka efter regn. Löst sittande färg skrapas bort. Trä linoljemålas. Trärena ytor målas tre gånger med linoljefärg. Övriga ytor linoljemålas med halvolja och målas minst en gång med linoljefärg utspädd med linolja. Kulör tas fram som är likvärdig den som finns målad på fasaden. Vindskivorna skrapas från löst sittande färg. Trärena ytor oljemålas och målas tre gånger med linoljefärg. Övriga ytor linoljemålas med halvolja. Takrännan förlängs eller förseglas med en plågavel så vattnet rinner ut i stuprör. Planteringsjord tas bort från fotbrädan och åtgärdas som fasaden. Buskar tas bort från plantering intill fasaden. Skador uthusbyggnad med dass Mark Marken runt uthusbyggnaden är väldigt blöt och fuktig, detta leder till att hög fuktighet lagras i byggnaden. Buskar växer nära inpå fasaden, dessa hindrar att fasad och grund torkas ur. Marken är i stort behov av ytdränering. Vatten från stuprör leds bort från grund. Buskar tas bort. Grund Stolpverkskonstruktionen vilar på en låg mur av slaggsten. En del stenar har frusit sönder och några stenar har även tryckts ut. Sönderfrusna stenar byts ut och sten som tryckts ut läggs tillbaka. 9

10 Bild 11 och 12. Buskarna är för nära byggnaden. Dörrbladen är fuktiga nedtill. Marken är sank. Bild 13 och 14. Bilden visar hur fotbrädan är rötskadad och fasaden är skadad nedtill. 10

11 Fasad Rödfärgningen är gammal den fäller och släpper på en utsatta ställen. Nedtill mot marken finns även skador av röta och mögel. Fotbrädan är rötskadad. Knutbrädorna har åldrad färg. Rötskadade delar av fasaden byts ut. Fasaden borstas ren och målas med röd slamfärg. Lämpligt fabrikat används. Fotbräda och knutbrädor lagas vid behov. Löst sittande färg skrapas bort. Trärena ytor oljemålas och målas tre gånger med linoljefärg. Övriga ytor linoljemålas med halvolja. Tak Sadeltaket är täckt med ett tvåkupigt lertegel. På en stor del av det norra takfallet har teglet rasat ned och inbrädningen är rötskadad. Även delar av teglet är dåligt täckt vid skorsten och ventilationshuv. Bild 15 och 16. Det rötskadade taket Kräver omedelbar täckning. Även takstolsdelar är rötskadade. Omedelbar åtgärd är att täcka taket med presenning. Ventilationshuven kan eventuellt monteras ned för tätare täckning. Huven förvaras för lagning och återmontering. Teglet tas ned. Takets inbrädning lagas med bräder likt det befintliga i tjocklek bredd och av god kvalitet. Taket täcks med fördel med oljehärdad masonit. Är inbrädningen tät kan underlagspapp läggas, i så fall förordas en förstärkt underlagspapp av hög kvalitet. Tvåkupiga lerteglet rengöres och läggs tillbaka. Finns det enkupigt tegel att tillgå används detta. Skorsten och ventilationshuv Teglet är nedsmutsat och fogning saknas på en del ställen. Ventilationshuven är rötskadad och plåttäckningen är rostskadade. 11

12 Bild 17 och 18. Ventilationshuven är rötskadad och teglet ligger inte på plats. Den murade skorstenen behöver rengöras och fogas om. Teglet rengöres och löst sittande fogning avlägsnas. Fogarna lagas i. Rötskadade delar byts ut. Trärena ytor oljas in och målas med röd linoljefärg. Plåttäckning kompletteras om det är möjligt annars görs ny likt den befintliga. Dörrar och fönster En del rötskador finns på dörrarna på utsatta delar. Färgen är torr och sprucken. På utsatta ställen flagnar färgen. Skadeorsak beror på att underliggande trä tar upp linolja som finns i träet. Utvändigt torkar sol och vind ut och färgen lakas ur, blir spröd och flagnar. Kittning på en del rutor är sprucken och lossnar. Omfattningarna kring dörrar och fönster har torr färg. Rostiga beslag finns på dörrar och fönster. Rötskador lagas. Löst sittande färg skrapas bort. Trä linoljemålas. Trärena ytor målas minst tre gånger. Övriga ytor linoljemålas och målas minst en gång med linoljefärg utspädd med linolja. Kittning på fönster och dörrar kontrolleras och kittas om vid behov. Kittfalsarna oljas och målas en gång med linoljefärg före kittning. Dörr- och fönsteromfattningarna skraps rena på löst sittande färg. Trärena ytor oljemålas och målas tre gånger med linoljefärg. Övriga ytor linoljemålas med halvolja. 12

13 Bild 19. Glasad dubbeldörr till tvättstugan. Bild 20. Dörrarna till dassen. Svamp och mögel I ett av förrådsutrymmena, den gamla vedboden, med jordgolv och två av dassbåsen direkt under takläckaget har svamp, mögelskador och rötskador. I dassen är golv och väggar rötskadade och svampangripna. Delar av syllstocken, stolpar vid förrådsdörren och takstolskonstruktionen är rötskadade och svampangripna. Täckning av taket med presenning och därigenom stoppas tillflödet av vatten och fukt. Städa ur förråd. Ta bort så mycket det går av organiskt material på marken. Stolpverkskonstruktionen ska vara fri från jord, spån eller markvegetation. Ventilera och använd fläktar som torkar ur. Vill man veta exakt vad för slags svampar som växer och frodas i uthuset så måste de analyseras, detta görs på ett bra och prismässigt överkomligt sätt hos Mycoteam i Oslo. Av äldre bilder att döma så har inte svampkroppen vuxit nämnvärt. Äkta hussvamp etablerar sig med fördel där den har tillgång till kalk. Vid reparationsarbetena byts de rötskadade delarna. Bild 21. Svampen som är synlig på det ena förrådets golv. 13

14 Fotoprotokoll Objekt: Järle stationsbyggnader Fastighet: Nora Ervalla Järnväg 1:1 och 2:1 Socken: Flåten Ervalla Kommun: Örebro Län: T År: 2011 Motiv: Åtgärdsbehov på byggnadsminnet Järle station. Bild 1: Stationsbyggnaden från norr Bild 2-3: Innertaket i väntsalen Bild 4-5: Murstocken i väntsalen Bild 6: Fönstersmyg i väntsalen Bild 7: Detalj av dörrblad till väntsal Bild 8: Detalj av fönster till väntsal Bild 9: Detalj av fasad Bild 10: Plantering nära byggnaden Bild 11: Marken kring uthuset Bild 12-13: Uthusets grund Bild 14: Förrådsdörrar Bild 15: Rötskadad del av uthusets tak Bild 16: Takstolskonstruktionen Bild 17: Ventilationshuven över dassen Bild 18: Skorstenen över tvättstugan Bild 19: Tvättstugans dubbeldörr Bild 20: Dassdörrar Bild 21: Svampangrepp i före detta vedbod Bild 22: Väntsalens dubbeldörr Bild 23: Baksidan på stationsbyggnaden Bild 24: Detalj av fotbräda och omfattning vid entrén Bild 25: Väntsalens fönster Bild Uthuset Bild 28-29: Svampangrepp i före detta vedboden Bild 30: Mögelangrepp i ett av dassbåsen Bild 31: Uthusets förråds- och dassdörrar Fotograf: Örjan Hedhman, ÖLM Bild 1-31 Registrerade bilder finns med acc.nr 2011_41_1-17 Diarienummer:

15 Bilddokumentation Bild 22. Dörrparet in till väntsalen. Bild 23. Takrännans vatten skvätter ned fasaden. Bild 24. Detalj av fotbräda vid entrédörren. Bild 25. Ett av fönstren ut mot banvallen. 15

16 Bild 26. Växtligheten nära inpå byggnaden. Bild 27. Förvaring på baksidan. Bild 28. Svampen växer på trädetaljer som ligger på marken. Bild 29. Fuktskadade delar av konstruktionen. 16

17 Bild 30. Golv och vägg i ett av toabåsen. Bild 31. Svamp växer även i panelbrädorna. Information hämtad från Nora Bergslag Järnväg restaurerad Antikvarisk rapport från restaureringsarbetena vid Nora Bergslags Järnväg Monika Albertsson. Järle Station Uthuset. Okulärbesiktning 8 nov 2009 utförd av Gösta Tegner och Karl-Arne Karlsson. Beslut om byggnadsminnesförklaring av Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och Veteranjärnvägs anläggningar. För stiftelsen Örebro Läns Museum Örjan Hedhman Bebyggelseantikvarie 17