Företagsnyckeln. Hur klarar sm-företagen nya krav? Nätfakturan - här för att stanna s. 16 Företagarkryssning drog fullt hus s. 28

Transkript

1 Företagsnyckeln En gemensam tidning för svenskspråkiga företagare inom FiF 1/2011 Foto: Daniel Eriksson, Ålandstidningen Hur klarar sm-företagen nya krav? Nätfakturan - här för att stanna s. 16 Företagarkryssning drog fullt hus s. 28 Företagarnas Centraldelegation rf

2 2

3 Håll hjulen rullande med Aktia finansiering AVBETALNING OCH LEASING - finansieringsalternativ nu även hos Aktia! Innebär kommande år uppdatering av fordonsparken eller andra dyrare anskaffningar? Avbetalnings- eller leasingkontrakt kan vara det mest lämpliga sättet att finanisera investeringen. Berätta för oss om dina planer. Tillsammans utreder vi det bästa alternativet för dig. Ta kontakt med ditt kontor för mera information!

4 Riksomfattande medlemsförmåner 2011 Alla förmåner förutsätter att du uppger ditt medlemskort eller -nummer! Närmare information om medlemsförmånerna: 4 Med Asiakastietos årsavgift (240 + moms 23 %) får medlemsföretagaren förmåner till ett värde på över 500, bl.a. flera sökningar och användarkoder till webbtjänsten, nyhetsbrevet och utbildningar, tidningen Luotsi, synlighet i aarre.fi och i avtalskundens webbtjänst. Läs mer om förmånerna och sök allmän information på medlemssidorna Bli avtalskund: asiakaspalvelu@asiakastieto.fi, tel Soliditet erbjuder medlemmarna i FiF företagskredituppgifter utan årsavgift och en 20 %:s rabatt på riktpriset. Tilläggsinformation: Bisnode Finland Oy, tel. (09) , asiakaspalvelu@bisnode.com. Fennia erbjuder en avbrottsförsäkring i Fenniakasko och en möjlighet till glasförsäkring. Dessutom erbjuder vi en avgiftsfri gruppolycksfallsförsäkring i samband med Företagarens Personskydd och 45 %:s rabatt på premien för omfattande Fenniakasko. Grundbonus för omfattande Fenniakasko är 70 %. Tilläggsinformation: tel Finder Yhteystieto är avgiftsfritt tillgänglig för dig, när du skriver in dig på med ditt eget medlemsnummer. Du får göra hundra Finder-sökningar per månad avgiftsfritt. Tilläggsinformation och tekniskt stöd: tel , finder@fonecta.com Lentoparkki Oy vid Helsingfors-Vanda flygplats ger medlemmarna i FiF 15 %:s medlemsrabatt på normala parkeringspriser. Lentoparkki är öppet 24 h/dygn. Prisuppgifter 24 h telefontjänst Obs! vår nya adress är Dickursbyvägen 151, VANDA %:s rabatt på alla biluthyrningspriser i Finland som publicerats på adressen också erbjudanden. Rabatten gäller dygnspriser för bilar, men inte tilläggstjänster. Tilläggsinformation och bokningar: tel , varaukset@ europcar.fi. De medlemsförmåner och -erbjudanden som är i kraft kan du se på våra internethemsidor tel mån fre D-Fence Oy erbjuder en kontinuerlig 20 %:s rabatt på e-posttjänster. D-Fence avvärjer hot, garanterar att relevant e-post når fram och krypterar e-posttrafiken. Tilläggsuppgifter och tjänstens ibruktagande på: tel. (09) Medlemmar får 15 %:s rabatt på dagens bästa pris i Standardrum på alla Best Western hotell i de nordiska länderna, Baltikum och Polen. Prisuppgifter och bokningar: avgiftsfria servicenummer , vid internetbokningar använd företagskoden Hilton-hotellkedjan erbjuder inkvartering och konferenstjänster till medlemsförmånspriser. FiF och avtalsnumret D ska uppges vid bokning. Prisuppgifter och bokningar: Hilton Helsinki Kalastajatorppa, tel. (09) Hilton Helsinki Strand, tel. (09) Hilton Helsinki-Vantaa Airport, tel. (09) Medlemmarna i Företagarna i Finland får 20 %:s rabatt på normala rumspriser från måndag till fredag samt en 10 %:s rabatt på á la carte-priserna. Prisuppgifter och bokningar: tel. myyntipalvelu@hotelarthur.fi, p. (09) %:s rabatt på alla hotell i Finland, Sverige och Europa och i Danmark och Norge 8 %:s rabatt på flexpriserna. Dessutom får medlemmarna av FiF 5 %:s rabatt på alla konferenstjänster i Scandichotellen i Finland. Tilläggsuppgifter och bokningar: tel FiF och avtalsnumret D ska nämnas vid bokning %:s rabatt på alla affärsresor och på grupp- och konferensresor i företagssyfte. Tilläggsinformation och bokningar: grupp- och konferenskunder tel Företagarna i Finlands kundnummer Vid privatresor som medlem av FiF har du direkt tillgång till silvernivån i stamkundsprogrammet Club One. Ytterligare information och registrering i stamkundsprogrammet Club One via medlemssidorna på yrittajat.fi. Prisuppgifter och bokningar tel (1,64 /besvarat samtal + alltid lna/msa). Viking Line erbjuder båtresor till medlemsförmånspriser. Prisuppgifter, rabattkoder och länkar för bokning finns på medlemssidorna Bokningen av en reguljär resa ska bokas under medlemsföretagets namn, och rabattkoder ska uppges vid bokning. Tilläggsinformation och bokningar: tel (1,64 /besvarat samtal + lna/msa). Med Neste Oil Företagskort får du 2,5 cent/liter (inkl. moms) rabatt på bensin och diesel på Neste Oils trafik- och automatstationer. Kontoförvaltningsavgiften med e-faktura är 1 /mån. och med pappersfaktura 2,5 /mån. Rabatten gäller inte på Neste Oil Express-automatstationer. I avtalets fält för tilläggsuppgifter skall man skriva Företagarna i Finland rf -avtal. Tilläggsuppgifter och ansökan om företagskort: tel Med euroshell Företagskort får du 2,1 cent/liter (inkl. moms) rabatt på Shell-bensin och -diesel. Rabatten gäller inte på Shell express-stationer. Kontoförvaltningsavgiften för kunder med företagskort är 3 /faktura (inkl. moms), pdf-räkningar 0 /mån. Tilläggsinformation och ansökningar om företagskort: tel , anteckna koncernnumret R2130 på ansökningsblankettens högra hörn. På tankleveranser av Shell Thermo uppvärmings- och motorbrännoljeleveranser 2 cent/liter (inkl. moms) rabatt beräknat på marknadsprisnivån. Minimimängden vid engångsleverans är liter. Tilläggsuppgifter: tel Med St1-företagskort får du 2,2 cent/liter (inkl. moms) rabatt på bensin och diesel på de särskilt utmärkta St1-stationerna. Inga fakturerings- eller kontoavgifter Tilläggsuppgifter och ansökan om företagskort: tel , kortit@st1.fi och från stationerna. St1 Brännolja till specialpris. Minimimängden vid engångsleverans är liter. Beställningar: tel Med Teboil Företagskort får du 2,69 cent/liter (inkl. moms) rabatt på bensin och diesel samt 10 %:s rabatt på smörjmedel, bilkemikalier, gasol och biltvätt. Ingen kontoavgift. Med medlemskortets magnetband är kontantrabatten 2,2 cent/liter på bensin och dieselolja samt 10 % på Teboil smörjmedel. Tillläggsinformation och ansökan om företagskort: tel eller anne-maria.juhala@teboil.fi. Teboil brännolja och motorbrännolja till konkurrenskraftiga avtalspriser. Fråga efter en offert och beställ på nummer (på svenska) eller (suomeksi) eller tilauskeskus@ teboil.fi. Minimimängden vid engångsleverans är liter. Skapat Energia erbjuder konkurrensutsättning av elanskaffning och experttjänster till avtalspris! Tilläggsuppgifter och elavtal: asiakaspalvelu@skapatenergia.fi, tel Utnytta även de lokala medlemstjänsterna och -servicen fråga din egen regionförening! Företagarna i Finland PB 999, Helsingfors telefon (09) toimisto@yrittajat.fi

5 LEDARE Företagsstöd har stor betydelse för sm-företag Markus Jussila, vd för Företagarnas Centraldelgation och Österbottens Företagarförening Frågan om företagsstöd har varit på tapeten under den sista tiden. Självaste Jorma Ollila aktualiserade frågan genom att ifrågasätta behovet av statligt stöd till företag. Därefter har man på arbets-och näringsministeriet hastigt utrett frågan och kommit fram till att en fjärdedel av företagsstöden går till stora företag. I jämförelse mellan olika EU-länder är stödnivån i Finland under medeltalet för EU-länderna med 0.47% av BNP. Det är självklart att stöd till börsbolag för forskning och utveckling och t.ex. ett investeringsstöd för ett sm-företag bör betraktas som helt olika saker. För ett sm-företag kan stödet vara helt avgörande vid ett investeringsbeslut eller ett beslut om att inleda export till ett nytt marknadsområde, medan större företag med hjälp av stöden t.ex. kan bedriva produktutveckling som annars vore för riskabel att satsa på. Därför får det inte bli så att Ollilas uttalande äventyrar stödet för smföretagen. Tvärtom är det av central betydelse att våra beslutsfattare ser till att företagsstöden för sm-företagen ökas och inte minskas. Självfallet bör det samtidigt ses till att stöden fungerar effektivt och att de fördelas rättvist. På fältet finns det nämligen ett missnöje med de regionala skillnaderna i stöden där företag i glesbygdsområden har möjlighet till mångsidigare stöd än företag i t.ex. västra Finland. Detta upplevs som snedvridande eftersom företagen ofta tävlar om samma leveranser och då möts som konkurrenter. Riksdagsvalet närmar sig snabbt, och man kan notera att kandidaterna aktiverar sig. Kärnfrågorna ur företagarnas synvinkel kommer troligen att handla om beskattning, speciellt då dividendbeskattningen, samt frågor gällande flexibilitet i arbetslivet. Gällande dividendbeskattningen har företagarna samstämmigt fört fram att det nuvarande systemet fungerat bra. Speciellt incentivet till starkt eget kapital har varit viktigt och skyddat företagen från konkurser. Detta har varit avgörande i att hålla kvar arbetstillfällen och hålla landet på fötter under konjunktursvackan. Varför ändra på något som upplevts som välfungerande? Även arbetslivets flexibilitet har stor betydelse för företagens framgång. Att våga växa genom att anställa främmande arbetskraft får inte vara för dyrt. Även möjligheten till lokala avtal ifall båda parter så önskar bör få finnas. Allt detta för att trygga sm-företagens möjlighet att växa och sysselsätta. Företagarens socialskydd samt beskattningen vid överlåtelse av företag inom familjen är exempel på andra centrala frågor. Hos oss i Österbotten är frågan om pälsnäringens verksamhetsförutsättningar ett exempel på en regional fråga som förtjänar uppmärksamhet. Det finns krafter som talar för att förbjuda hela näringen i vårt land. Att detta sannolikt skulle leda till att näringen flyttar till länder där övervakningen är obefintlig, är knappast önskvärt för någon. Därför bör även regionala frågor såsom denna hållas framme i diskussionerna. 5

6 INNEHÅLL 8 Småföretagarbyråkratin blir inte lättare 10 Klara mål och genomtänkt marknadsföring LEDAREN s Framåt med hjälp av bredare kunnande 14 Gemensam strävan efter friska hus 16 Nätfakturan - här för att stanna 18 Nytänkande i hälsans och smakens tecken 20 Renässans för den fria bilverkstaden 22 Bildoktorn har nöjda patienter Företagsstöd har stor betydelse för sm-företag 24 En salong med plats för fler proffs 26 Social trygghet för fler 28 Företagarkryssning drog fullt hus 30 Designtävling för global konkurrenskraft 31 Marknaden väntar - prisbelönta idéer på god väg FÖRETAGSBILEN s Nya regler om bruket av visstidsanställning 34 Företagarens vardag i Latinamerika 36 Mässkalendern våren Företagsbilen 40 Snickarboden går tillbaka till ursprunget 41 Mariehamn firar 150 år 42 Man hittar alltid guldkorn i diskussionerna Provkörning av Opel Astra Sport Tourer, rymlig och ekonomisk mellanklasskombi Bilen som uppfinning fyller 125 år, två patent lade grunden till dagens stjärna Europas bilhandel på minus men kraftig tillväxt i Norden Granskning av bränsleprisutvecklingen i kustregionen 44 Nu hittar du rätt i projektdjungeln HUR KLARAR SM-FÖRETAGEN NYA KRAV? s Solventia s. 8 Pixelfarmen s. 10 Creamarketing s. 12 Simons Element s. 14 Närpes Fiskdelikatesser s. 18

7 ORDFÖRANDE- SPALTEN s. 11 Din åsikt är viktig! SOCIAL TRYGGHET FÖR FLERA s fler omfattas av företagarnas pensionslag sedan årsskiftet. NYA REGLER FÖR VISS- TIDSANSTÄLLNING s. 33 Företagsnyckeln språkrör för Finlands svenska företagare sedan 1997 Chefredaktör: Markus Jussila Tfn (06) Redaktionssekreterare: Ann-Christin Wik Tfn (06) Redaktörer: Max Lindholm Tfn (09) Anne Manner Tfn Jonny Mattsson Tfn (018) Thorbjörn Sirén Tfn (019) , Kontaktuppgifter: c/o Österbottens Företagarförening Sandögatan 6, Vasa Pb 289, Vasa Tfn (06) Prenumerationspris: 30 euro/år Tryckeri: Fram Ab, Vasa ISSN Arbetsavtalslagens 1 kap. 3 3 moment gällande visstidsanställningar har ändrats Utgivningstidtabell år 2011 Nr Utkommer Material 1 v v v v v Utgivare: Företagarnas Centraldelegation rf Hantverks- o fabriksföreningen i Lovisa Korsnäs Företagare Närpes Företagare Södra Finlands Företagarförening Ålands Företagareförening Österbottens Företagarförening Bildoktorn s. 22 Hair House s. 24

8 Småföretagarbyråkratin blir inte lättare Statsmaktens officiella strävan är att göra företagarens byråkrati enklare och mera lättöverskådlig, men den allmänna uppfattningen är nog att det har blivit både krångligare och svårare för de allra flesta. Är det så även ur bokföringsbyråernas synvinkel? Ole Andersson på Solventia ett företag som uppstått efter en mängd fusioner av ett flertal olika mindre bokföringsbyråer, är inne på samma linje. 8 Ole Andersson på Solventa tar itu med nästa kunds skattedeklaration.

9 Hur klarar sm-företagen nya krav? Det går nog inte en dag att vi inte möter kunder som är allt från förbannade till förvirrade över framförallt skattekontoreformen som i alla fall tillsvidare inte gjort livet lättare för företagarna. Och även vår personal ger nog uttryck för ganska stor frustration - det måste medges, konstaterar Ole Andersson på Solventia med en djup suck. Tanken bakom skattekontot är ju bra, den skulle förenkla företagarens arbete. På webbplatsen vero.fi kan vi läsa: Skattekonto är en sammanställ ning av skatter som skattebetalaren ska betala på eget initiativ. Skattekontot upprätthålls av Skatteförvaltningen. Kontot är personligt. Skatteförvaltningen bokför på skattekontot de skatter som skattebetalaren deklarerat i sin periodskattedeklaration samt de betalningar skattebetalaren betalat in med skattekontots referensnummer. På kontot registreras också de skatter på eget initiativ som Skatteförvaltningen debiterat och återburit samt räntor. På skattekontot bokförs inte inkomstskatter, fastighetsskatter, arvsskatter, skogsvårdsavgifter eller överlåtelseskatter. De facto så är de allra flesta företagarna antagligen inte ajour med läget vad gäller saldot på det egna kontot. Överraskningarna blir ofta stora när det dimper ned ett brev från skatteverket där de berättar att man påförts förseningsränta. Ja det har till och med hänt att avgifter gått till utmätning - utan att företagaren ens varit medveten om att det har funnits en skatteskuld. Informationen är nog bristfällig. Andersson konstaterar att det ofta kan vara rätt svårt att reda ut varför en företagare fått en förseningsränta - de beräkningar bokföringsbyrån gör och enligt vilka företagaren gjort sin inbetalning kan skilja sig från skatteverkets beräkning. Om företagaren betalt för lite påförs han en 5 avgift för försenad betalning från dag 1. Det krävs ofta många samtal till skatteverket för att reda ut bakgrunden till det annorlunda synsättet och eventuellt få rättelse gjord. Det otrevliga här är ju det att företagaren som drabbas av denna förseningsränta - har levt i god tro och betalt sin skatteskuld - men pga olika tolkningar hos bokföringsbyrån och skatteverket - får han trots det, denna extra utgift. Det att han kan försöka kräva det av sin bokföringsbyrå är ju en sak mellan dessa. Andersson konstaterar också att han tidvis stöter på godtyckliga förskottsbeslut som han har haft svårt att förstå - med samma påföljd som ovan. Men det allra grövsta är nog när skatteverket till företagarens förvåning plötsligt gör ett beslut om utmätning av en skuld - utan att företagaren på förhand gjorts medveten om detta. Det är det mest skrämmande. Så transparensen i systemet - de få möjligheterna för företagaren att på ett lätt och tydligt sätt få insyn i det egna skattekontot - utan att ringa till skattekontorådgivningen, det är nog det som är sämst. Vi hade ett bra och välfungerande system, jag upplever nog att skattekontoreformen var ett steg bakåt. Men samtidigt vill jag nog höja på hatten för de människor som svarar i telefon på skattekontorådgivningen. Även om de kanske inte har helt klart för sig för vad som ligger bakom enskilda beslut och åtgärder, är de i alla fall väldigt vänliga och tjänstvilliga. Andra förändringar som påverkat tillvaron för företagarna är matmomsen som ändrades mitt under skatteåret och nu har vi omvända mervärdesskatten för företag i byggnadsbranschen på kommande. Här saknas fortfarande tydlig och entydig information till bokföringsbyråerna och de skatteskyldiga. Jag skall ju inte klaga egentligen, skrattar Andersson. Ju krångligare eller ju mera förändringar det görs i systemen och regelverken - desto mer jobb har vi. Regelverket som berör revision av företag har förändrats. Det betyder att småföretag har befriats från plikten av ha en revisor, medan större bolag bör ha en auktoriserad revisor. Det var för att inte öka småföretagens utgifter pga av fiskala beslut som dessa befriades fån revisionsplikten, men den dyker ändå oftast upp om företaget önskar begära om tex Finnvera-finansiering eller om man behöver ett större finansieringsstöd. Även de flesta banker kräver att företagets bokföring har granskats av en auktoriserad revisor, före de behandlar ett företags låneansökan. Här är dörren öppen för unga ivriga ekonomer, det finns ont om unga revisorer i Finland och medelåldern på de som finns är väldigt hög. Efterfrågan på revisorstjänster ökar hela tiden och de stora revisionsbyråerna kan lättt styra prisnivån i den riktning de önskar, konstaterar Ole Andersson på Bokföringsbyrå Solventia med ett leende. Text och foto: Thorbjörn Sirén Företagandet är en livsstil För mig. Jag är medlem av företagarföreningen. Ju fler vi är, desto starkare är vår förening. kom med du också! Teresa De Rita - Cavlek Move Wellness & Dance Center 9

10 Hur klarar sm-företagen nya krav? Klara mål och genomtänkt marknadsföring Utvecklingen rusar men målet är detsamma för Malin Sjöberg på Pixelfarmen: att hjälpa kunderna med en marknadsföring som når målgruppen. Fundera på målsättningen och satsa på innehållet i all marknadsföring. De råden ger Malin Sjöberg, Pixelfarmen, sina kunder. Det gäller för minsta trycksak lika mycket som för webbsida och visuell identitet. Drunkna i massan eller satsa på kvalitet i innehållet? Svaret är självklart det senare om Malin Sjöberg, som driver Pixelfarmen i Jakobstad, svarar. Hon vill att hennes kunder ska lyckas nå sin målgrupp och fånga dess uppmärksamhet. Oberoende om en kund anlitar mig för att göra ett visitkort, en broschyr eller en webbsida, börjar vi med att reda ut målsättningen. Med den som grund kan jag sortera fram lämpliga alternativ. En kund som ursprungligen tänkt sig en broschyr kanske egentligen behöver uppdatera sin webbsida. Eller tvärtom. Snyggt skal räcker inte Bland kunderna finns såväl små som stora företag samt föreningar och kommuner. Även om kundkretsen är bred har Sjöbergs arbete alltid samma syfte. Hon ska presentera kunden för rätt målgrupp. Och det är där både tjusningen och utmaningen ligger. Jag vill träffa kunden personligen, eftersom det är viktigt för mig att fånga andan inom det företag eller den organisation jag ska ge synlighet. Med kännedom om kunden och ett klart utmejslat mål börjar arbetet med att framställa ett vettigt innehåll. Utan ett genomtänkt och välgjort innehåll blir allt bara ett vackert skal, och den önskade effekten uteblir. Kunderna börjar allt mer inse vikten av en fungerande helhet; bland annat vill allt fler ha proffsiga bilder och texter. Det är Sjöberg glad för - för kundernas skull. Idag, när snart sagt alla ger sig ut i de sociala mediernas vimmel är det viktigt att verkligen ha någonting att säga. Och att kunna framföra det på ett sätt som får målgruppen att titta och läsa. Detsamma gäller för såväl webbsidor och trycksaker. Ilande utveckling Malin Sjöberg står själv för såväl design som tekniskt framställning av hemsidor. Och inom den branschen gäller det att hänga med i svängarna - dock med eftertanke. Det är inte värt att nappa på alla trender. På webben sker en oerhört snabb utveckling. Jag har ibland en känsla av att jag precis hunnit lära mig behärska någonting, så är det dags för nästa nyhet. Men jag accepterar föränderligheten och blir därför inte frustrerad. Malin Sjöberg utbildade sig till webbdesigner i Sydney. I Stockholm fortsatte studierna, som resulterade i 10

11 examen som omfattar både design och teknik. Mycket av det jag lärde mig då är visserligen föråldrat idag, men den bas som en ordentlig utbildning ger är till nytta när det gäller att ta till sig ny information. Dagens små - morgondagens proffs Idag vill de flesta ha alla tjänster från ett ställe, och det ser Sjöberg till att erbjuda. Konceptet har fungerat bra hittills och verkar göra det inom överskådlig tid. Men vad som händer när man själv börjar närma sig pensionsåldern och dagens småttingar kommer ut i arbetslivet återstår att se. Malin Sjöberg påpekar att dagens barn nästan föds med dator i handen, och när de lämnar studielivet kan de bli farliga konkurrenter till etablerade företag. Man får väl se till att anställa dem när det blir så dags, säger företagaren med glimten i ögat. Kunskaperna har ökat också bland kunderna och de är i regel vana datoranvändare. Det märks på deras önskemål. Många vill uppdatera sina hemsidor själva. Den möjligheten fanns inte tidigare, och väldigt få skulle ha kommit på tanken att ens fråga. Att mycket har blivit enklare för den vanliga användaren betyder däremot inte att grundarbetet går i ett nafs. Få av de som bloggar tänker på hur mycket arbete som krävs för en hemsida. Det är till exempel enkelt att starta en egen blogg idag, men få tänker på att det tagit åratal att arbeta fram bloggverktygen. Att göra en hemsida är heller inget hastverk. Start i IT-svackan Malin Sjöberg startade sitt företag i en tid när andra drog öronen åt sig, mitt under IT-svackan år Som nyutbildad hörde jag mig för om anställningsmöjligheter, men sådana fanns inte då. Däremot visade några företag intresse av att köpa tjänster. Under den tiden fanns det inte särskilt många i Jakobstadstrakten som sysslade med produktion av hemsidor på heltid. Och efterfrågan ökade allt mer. Med några uppdrag i bagaget satte Sjöberg igång. Jag började i liten skala, jobbade hemifrån och gjorde inga stora investeringar. Efterfrågan har stigit alltmer och under lågkonjunkturen var Sjöberg minst lika sysselsatt som annars. Marknadsföringen är viktig i alla lägen och kan definitivt inte förbises under dåliga tider. Text och foto. Anne Manner ORDFÖRANDESPALTEN Stephan Rantala, orförande för svenska utskottet och Företagarnas Centraldelegation Din åsikt är viktig! Det kinesiska nyåret började detta dygn. Nu är det harens år. Detta år torde för oss svenskspråkiga företagare, betyda många aktiviteter och utvecklingsprojekt. Alla med avsikten att utveckla den svensksspråkiga verksamheten. Företagarna i Finland annordnar sin traditionella ordförandekryssning den till Stockholm. Under den svenska företagartäffen, har man för avsikt att lansera en enkät till alla svenskspråkiga företagare. Detta torde vara den första i sitt slag. Med detta frågebatteri, vill man höra fältets uppfattning om vilken typ av service de svenska företagarna önskar sig nu och i en nära framtid. Fältets röst är just nu oerhört viktig. Detta därför att man funderar över hur den svenska servicen skall organiseras inom Företagarna i Finland. Här finns naturligtvis många olika möjligheter. En möjlig lösning av denna fråga skulle naturligtvis vara en organisationsform, som oberoende av region, garanterar samma höga kvalitet på den svenska servicen. Förståelsen för de regionella och kommuna behoven behöver kontinuerligt utvecklas. Detta så att både servicen och intressebevakningen, alltid når fram. Därför uppmanar jag nu varje svenskspråkig företagare, som får ovannämda enkät, att ta ställning och besvara frågorna. Genom att fylla i frågerformuläret kan man påverka framtiden. Straxt efter ordförandekryssningen, på tisdagen den , samlas också Företagarna i Finlands svenska utskott till sitt första möte. Efter det mötet sammankommer också styrelsen för Företagarnas Centraldelegation. Båda dessa organisationer, önskar dialog och växelverkan med fältet. Detta för att kunna fungera som verkliga språkrör, för den enskilda svenskspråkiga företagaren. Jag inbjuder alla svenskspråkiga företagare till dialog med oss. Detta för att vi vill höra Dina åsikter, så att vi kan hjälpa dig att nå fram både till regionella och nationella tjänstemännen och beslutsfattare. Låt oss tillsammans göra 2011, till det år, då vi tillsammans utvecklar den svenska verksamheten, stärker organisationen och får vår åsikt hörd i alla svenska företagarfrågor! 11

12 Framåt med hjälp av bredare kunnande Ingen är bra på allt. Det gör ingenting. Nu finns möjlighet att få in ett bredare kunnande i det egna företaget. En av ELY-centralen godkänd konsult hjälper vid starten, en grupp skräddarsys och sen följer en fortlöpande utveckling. Tjänsten går under namnet Advisory Board. För vår del handlar det om utveckling. Vi har ett starkt tekniskt kunnande i företaget, men har saknat någon att bolla de strategiska frågorna med. Det säger Karl-Johan Smeds, vd för Oy Creamarketing Ab i Vasa. Advisory Board passar som hand i handske. Konceptet bygger på att en grupp, sammansatt enligt företagarens behov och önskemål, fungerar som ett bollplank. Vi har länge tänkt ta in en ny styrelsemedlem, och Advisory Board ger vårt företag precis det vi behöver: ett bredare kunnande. Vi gjorde bedömningen att en grupp är starkare än en enskild individ. Framåt i rätt takt Creamarketing erbjuder internettjänster bland annat till företag. En utveckling av företaget är aktuell och nu gäller det för Smeds, kompanjonen Kim Ståhl och styrelsen att välja väg och klargöra målsättningar. Vi måste fundera på i vilken riktning vi ska utvecklas samt med vilka kunder och vilka produkter. Vi övervä- Med hjälp av Advisory Board väljer Creamarketing i vilken riktning företaget ska utvecklas, berättar Karl-Johan Smeds. ger noga innan vi fattar beslut som ger resultat på sikt, alltså om ett par, tre år. Smeds berättar att Advisory Board nu är ett infört koncept i Creamarketing. Företaget har valt att inte jäkta fram på vägen mot nya mål, utan låtit de bråda tiderna sluka möda och energi. Det är helt i Advisory Boards anda. Företagaren väljer gruppen, takten och målsättningen. Till sin hjälp vid igångsättningen har företaget en Advisory Board-konsult. Vi har haft två möten. Under det första presenterade vi oss och företagets verksamhet, och under det andra kom vi igång med en riktigt bra diskussion. Kostnaden är ingen omöjlighet. I startskedet subventionerar ELY-centralen konsulttjänsten och gruppens medlemmar lyfter ett rimligt mötesarvode och ersättning för sina resor. Fortlöpande process Tanken är att en grupp på tre till fyra personer ska fungera som stöd och bollplank för företagaren. Det är i startskedet en konsult finns med i bilden. Personen i fråga måste ha avlagt ett särskilt körkort för att få fungera som konsult i Advisory Boards anda. Konsulterna är inte så många, men de finns på båda språken och de kan sin sak, berättar företagsanalytiker 12

13 Hur klarar sm-företagen nya krav? Henrik Granqvist på ELY-centralen i Österbotten. Det är han som lotsar en undrande företagare vidare. Han berättar att han själv blev mycket intresserad när han hörde Erkki Petäjä från Solutum Oy i Seinäjoki presentera Advisory Board. Erkki Petäjä är den som infört och arbetat fram konceptet här, och han vann också upphandlingen som ELYcentralen gjorde. Numera fungerar han som en av de konsulter företagarna kan få hjälp av när den fortgående processen sätts igång. Advisory Board: ELY-centralen subventionerar två och en halv konsulteringsdag. Mikro- och småföretag betalar själva 450 euro och för medelstora företag är kostnaden 550 euro. Två dagar behövs i startskedet och en halv dag för uppföljning, kanske ett halvår senare. Tjänsten konkurrerar inte med vare sig mentorer eller konsulter. Kvalitet framom volym Vi eftersträvar inte stora volymer, utan går in för att verkligen erbjuda kvalitativ hjälp där den behövs. Jag tänker mig ELY-centralen i Österbotten har upphandlat konsulterna för Advisory Boardprogrammet ELY-centralen subventionerar 2,5 konsulteringsdag Idén är att få in ett bredare kunnande i företaget De godkända konsulterna är: Erkki Petäjä, som också införde konceptet Erkki Niskanen Andre Österholm Göran Jansson Asko Lamminen mellan fem och tio företag om året, säger Granqvist. Det är främst små företag som kan tänkas behöva den här hjälpen. I familjeföretag kan utomstående personer föra in ett nytänkande, och i företag som saknar styrelse kan en grupp á la Advisory Board vara precis vad som behövs. Företagare kan ta kontakt med Granqvist, som enligt företagets behov presenterar alternativ. Men företagare ska inte heller bli förvånade om någon av de godkända konsulterna väljer att informera om de möjligheter Advisory Board ger. Ingenting hindrar dem från att kontakta företag som kan ha nytta av den här möjligheten, säger Henrik Granqvist. Det ligger en hel del arbete bakom det koncept som idag står till företagens förfogande. Det om något visar att staten gärna ser att företagen utvecklas. Text: Anne Manner Foto: Oy Creamarketing Ab mer information hittar du på CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA Yrkeshögskolan Novia, CLL, PB 6, Vasa, tfn: (06) , fax: (06)

14 Gemensam strävan efter friska hus Lagar och EU-bestämmelser är inte alltid ett otyg som gör teori och praktik till varandras motpoler. Inom hustillverkningen strävar faktiskt alla parter åt samma håll i arbetet för friska och energieffektiva hus. Pia Simons berättar att tjocka och välisolerade väggar är A och O för att bygga friska och energieffektiva hus. 14 Ibland kan lagstiftningen vara precis vad som behövs för att sätta fart på utvecklingen. Pia Simons, vice vd för Simons Element i Vörå, nämner u-värdet som exempel. Det är ett värmevärde som anges för väggar, i enheten watt per kvadratmeter Kelvin. Arbetet för en sänkning av u-värdet har pågått sedan 1990-talet, men tog ett kliv framåt ifjol. Ifjol trädde en lag i kraft, som slår fast att värdet inte får överstiga 0,17. Visserligen medförde lagen en viss brådska på sina håll inom tillverkningen, men den brådskan gjorde nytta. Pia Simons berättar att kunderna är medvetna om värdet och dess betydelse. Simons Element har nått ned till 0,146 W/m2K. Strävan efter täta hus Vägen fram till ett sänkt värde har kantats av nya rön och ständig fortbildning. Vi inom branschen har redan länge vetat att hus ska ha tjocka och välisolerade väggar, och att den friska luften ska tas in genom ventilationen. Det är viktigt att den insikten finns i varje länk i arbetskedjan. Till exempel måste en som spacklar veta det som planeraren vet; att minsta lilla hål spolierar alla ansträngningar. Ett missöde med spackelspateln kan ge en inkörsport för kondensvatten, som i sin tur kan leda till mögelangrepp. Det finns redan teknik för att avslöja även pyttesmå läckage. Det går att köra in övertryck i ett färdigt hus. Spisöppningar och ventilationssystem täpps till och sedan kontrollerar man hur snabbt trycket sjunker i huset. Sjunker det onormalt snabbt måste man reda ut var läckaget finns. Det sker genom värmefotografering. En lämplig tidpunkt för kontrollen är när husets innerväggar är försedda med skivor och allt är tejpat och isolerat som sig bör. Vi välkomnar den här metoden, eftersom det är bra att kunna visa upp dokument på ett välgjort arbete. Simons Elemet gör en handbok för de kunder som gör en del byggarbeten själv. Boken ska hjälpa kunderna att arbeta vidare med samma mål för ögonen. Det blir visserligen allt ovanligare med gör-det-själv-byggare. De flesta av Simons Elements kunder väljer fortfarande elementhus, men efterfrågan på färdigt monterade volymhus ökar stadigt. De som köper element vill ha allt fler arbetsmoment avklarade innan de själv tar över. Det här är en trend som kommit under 2000-talet, och jag tror inte den är övergående. Allt fler räknar med att om professionella byggare gör arbetet, så blir det rätt från början. Dessutom prioriterar nutidsmänniskan familjen och sin egen tid allt högre.

15 Hur klarar sm-företagen nya krav? Solenergi vinner terräng Hustillverkning är mycket mer än byggteknik. EU:s bestämmelser ger upphov till nya nationella lagar, men också till praktiska lösningar. Tillverkarna av isoleringsmaterial produktutvecklar och nya, effektiva material har kommit ut på marknaden. Det betyder tunnare väggar, men med samma isoleringseffekt som tidigare. Energifrågor kommer på ett naturligt sätt in i hustillverkarens vardag. Enligt EU:s direktiv ska en viss mängd av energin komma från förnybara källor. Det har gett upphov till en utveckling av bland annat solenergi för småhus. Det finns också ett visst intresse för små vindkraftverk. För egen del har Simons Element bytt ut olja till flis för uppvärmningen av utrymmena. Dessutom har företaget satsat på återvinning i den mån det är möjligt. Vi maler restbitar av bergull och använder som ljudisolering i hus. Det minskar mängden avfall. Speciallösningar och -bestämmelser Simons Element tillverkar cirka 150 hus per år. Tillverkningen omfattar allt från små sommarstugor till stora radhus i två våningar. Eftersom kunderna finns över hela Finland, är det inte bara lagar och EU-bestämmelser som tillverkaren måste hålla reda på. Kommunerna har egna bestämmelser och dessutom kan olika byggnadsinspektörer inom en kommun tolka bestämmelserna på olika sätt. Det kan vara knepigt för oss, som levererar hus till hela Finland, att hålla reda på alla detaljerade bestämmelser. Trots att arbetet utförs effektivt, tar det längre tid idag att tillverka ett hus än det gjorde till exempel på 1980-talet. Dels gör dagens bestämmelser att elementritningarna är mera invecklade, något som givetvis återspeglar sig i tillverkningen. Dessutom önskar kunderna numera svårare hustyper. Vardagsrum med öppet innertak till andra våningen är populära just nu och det kräver speciallösningar så som höga elementväggar. Samarbetar för att få personal Företaget sysselsätter cirka 135 personer. Under högkonjunkturen låg största utmaningen i att få tillräckligt antal anställda. Simons Element, Oravais Hus och Heikius Hus har gjort gemensam sak i frågan. Vi har till exempel haft en gemensam monter på Know-how-mässan för att informera ungdomar om möjligheterna till arbete i branschen. Simons Element önskar att de anställda ska ha branschutbildning, men har också anställt personer med genuint intresse och praktisk erfarenhet, samt tagit vara på möjligheten till läroavtalsutbildning. För den fortbildning som behövs samarbetar vi med nejdens andra hustillverkare. Läroinrättningar skräddarsyr kurser för personalen. Text: Anne Manner Foto: Simons Element och Anne Manner Kaj Holm arbetar med mellanbjälklaget på ett Sivo-hus. Foto: Simons Element. En konvoj åker iväg för att leverera ett volymhus. Simons Element har egen personal som monterar husen på ort och ställe. På så sätt har tillverkaren full kontroll över arbetet från planering till överlåtande. Foto: Simons Element. 15

16 Nätfakturan - här för att stanna Länder Nätfakturan har blivit vardagsmat idag - det vet de flesta företagare, men överraskande många är trots allt kvar i den gamla pappersfakturans grepp - kanske pga. av okunskap eller kanske av rädsla för det okända. Men hur göra det? Vi beslöt ta reda på det och steg in på Aktia bank i Borgå och vände oss till deras Företagskontor. Vi möts av Gunvor Eriksson, en av bankrådgivarna på Företagskontor och hennes chef Kenneth Udd. Båda med en lång karriär i bankvärlden bakom sig och genast beredda att hjälpa till och svara på Företagsnyckelns frågor. Det är ingen skillnad vilken bank som berättar hur man skall göra - huvudsaken att någon gör det. Ja så sammanfattar direktör Kenneth Udd på Aktias Företagskontor i Borgå. Ta i bruk nätfakturering Första förutsättningen för att man skall kunna ta i bruk en nätfakturering är att man har ett kundförhållande i banken och att man slutit ett Nätfakturaavtal - endast ett avtal om betalningstjänst och nättjänst för företag räcker inte. Nätfakturaavtalet behöver man sedan när man går in i nätbanken för att sätta igång. Och då måste man vara uppmärksam för att få allt rätt ifyllt - då är det många ställen det kan gå fel. Vi har tagit Aktias nätfakturatjänst som exempel, men alla bankers system är snarlika. I Aktias nättjänst för företag finns ett demoprogram i fyra delar, där det steg för steg visas hur man bör gå tillväga för att ta i bruk nätfakturering och hur man skapar och skickar respektive som berörs av SEPA överenskommelsen (Källa: Aktia) Mörkgröna: EU-länder Ljusgröna: EES länder Grå: Övriga Europeiska länder tar emot nätfakturor. Det är bra att bekanta sig med dessa demon före man börjar mata in sina uppgifter. Det först man bör göra att klicka in sig på Inställningar som i Aktias fall är längst till höger och klicka in sig på faktureringsinställningar. I det skedet skall man ta fram nätfakturaavtalet, för utom de sedvanliga uppgifterna om företagets uppgifter adress, telefon etc., bör man fylla i sin egen nätfakturaadress, en sifferkod som finns angiven i nätfakturaavtalet. Koden behöver man också då man skall meddela de företag som man önskar att skall skicka e-fakturor i stället för pappersfakturor. På sidan för faktureringsinställningar frågas även efter EDI-kod, det är företagets FO-nummer utan bindestreck, föregånget av siffrorna Således är redaktörens företags EDI-kod

17 Hur klarar sm-företagen nya krav? Sedan frågas efter mervärdesskattenummer. Igen en gång är det FOnumret utan bindestreck men nu med prefixet FI, det blir således FI i redaktörens fall. Tveka inte om du har frågor, konstaterar bankrådgivaren Gunvor Eriksson. Kom in eller ring så hjälper vi gärna. Precis som idag, så kan också vi lära oss någonting av våra kunders frågor. Ur kundsynvinkel är det viktigt att man börjar med att titta på demon - vis av erfarenhet kan konstateras, att det annars är många frågor som blir obesvarade - anvisningarna på Aktias nätsida svarar inte på alla frågor men svaren får man uttryckligen i deras demon. T.ex. det att man först måste klicka in sig på faktureringsinställningarna för att lyckas med att ta i bruk närfaktureringstjänsten, är en aning otydligt i Aktias Internetbank. Samma gäller Företagskundrådgivaren Gunvor Eriksson samt direktören för Aktias Företagskontor i Borgå, Kenneth Udd SEPA Single Payment Area. Det gemensamma eurobetalningsområdet till vilka hör förutom alla EU-länder även Monaco, Norge, Liechtenstein, Island och Schweiz. Används i alla betalningar inom detta område från den IBAN International Bank Account Number, ett internationellt kontonummer som bygger på det nationella gamla kontonumret. Används för betalningar inom SEPA-länder. De finländska IBAN numren är 18 tecken långa. BIC Bank Identity Code. En 8 eller 11 tecken lång kod som identifierar banken. De 4 första tecknen betecknar banken, de 2 följande landet och de 2 sista staden där bankens huvudkontor finns. SWIFT Samma som BIC. EDI-kod En nummerserie som i Finland börjar med 0037 varpå följer FO-numret utan bindestreck. Alla siffror i en följd. Mervärdesskattenummer En nummerserie som inleds med prefixet FI varpå följer företagets FO-nummer, utan bindestreck, alla bokstäver och siffror i en följd. begreppen EDI-kod och mervärdesskattenummer, vilka inte förklaras på sidorna. Men den förbättras hela tiden tack vare feedback från kunderna, skrattar Gunvor Eriksson glatt. Sedan när man fyllt i alla obligatoriska och frivilliga uppgifter är det dags att gå vidare och börja fylla i produktkatalogen, priserna och bestämma vilken omsättningsskatteprocent som gäller för ifrågavarande produkter eller tjänster som man säljer. Även kundens nätfakturaadress behövs För att kunna fakturera en kund med en e-faktura bör man komma överens om det med kunden på förhand - och i samband med det be om dennes nätfakturaadress och nätfakturaoperatör. Men om man inte råkar ha de uppgifterna tillhanda, kan man hitta dem - förutsatt att kunden har ett nätfakturaavtal, genom att gå in på Internet på adressen fi. Där hittar man de flesta företag i Finland med nätfakturaavtal och även alla de uppgifter som behövs. Än så länge finns sidan endast på finska. Det viktiga att veta är kundens IBAN kontonummer, SWIFT/BIC kod och kundens nätfakturaadress och nätfakturaoperatör, samt kundens exakta postadress. En utländsk kunds bank kan fakturera rätt mycket för att reda ut och korrigera uppgifterna. Fakturering med nätfaktura billigt och enkelt Man kommer rätt snabbt underfund med att nätfakturering de facto både underlättar faktureringen och gör hela processen smidigare - även för kunden. Dessutom blir det billigare att skicka en nätfaktura än att skriva ut och posta varje enskild faktura. I nästa nummer av Företagsnyckeln skall vi ta en titt på hur löneutbetalningarna kan förenklas och skötas med sk Nätlön. Text och foto: Thorbjörn Sirén 17

18 Nytänkande i hälsans och smakens tecken 18 Närpes Fiskdelikatesser Kb och projektet Qvarkenfood har ett gemensamt intresse. Båda vill utveckla livsmedelsbranschen, produkterna, marknadsföringen, samarbetet och företagandet. Projektet är inne på sitt tredje år, medan Närpes Fiskdelikatesser har drygt 25 år av ständig utveckling bakom sig. Och arbetet fortsätter. Kjell och Eva Rosendahl i Rangsby, Närpes, koncentrerar numera sig på förädling av fisk. I sortimentet ingår ett 15-tal produkter, och intresset för den egna branschen ger allt emellanåt upphov till nya smakupplevelser. Visserligen tar det lite tid för nya godsaker att hitta den breda allmänhetens smaklökar, men när produkterna väl funnit sin plats i butiksdiskarna går de åt som smör i solsken. Som exempel kan vi nämna den vitlöksrökta laxen. En del har frågat Varorna är vakuumförpackade och ska ännu prismärkas före leverans till butiksdiskarna. oss om de ska våga smaka. Svaret är enkelt: den som gillar vitlök och äter fisk gillar också den här produkten, säger Kjell Rosendahl. Eva Rosendahl berättar att de redan tidigare infört den pepparrökta varianten, när en av döttrarna undrade om företaget inte kunde testa vitlöken. Idag är båda produkterna populära, liksom såväl varm- som kallrökt och gravad lax. Medvetenheten om nyttan med omega 3 märks på försäljningen. Ryska läckergommar och svenska julfirare Utvecklingen är ständig. De seminarier och företagsbesök som projektet Qvarkenfood, med Företagshuset Dynamo som projektägare, erbjudit har gett goda kontakter med företagare i samma bransch. Närpes Fiskdelikatesser har varit på företagsbesök, bland annat i Sverige, men också själv agerat värd. Goda kontakter är guld värda, särskilt för att nå utländska läckergommar. Vi har börjat leverera rökt hälleflundra till Ryssland. Och genom en kontakt i Sverige har vi nått de rikssvenska stående julborden. Kjell Rosendahl förklarar att specialiteten är ren ögonfröjd. Den består av en specialfilead regnbågslax, bestående av huvudet och två filéer. Företaget använder dock mest lax som råvara, eftersom den går att få tag på året om. 20 lyft Under årens lopp har bestämmelser om hygienen skärpts åtskilligt. I början kändes de nya kraven invecklade, men när man väl är inne i rutinerna är det inga problem, säger Eva Rosendahl. Provtagningar, kontroll av temperaturen i kyl och frys samt vem som tvättat maskinerna hör till sådant som

19 Hur klarar sm-företagen nya krav? ska dokumenteras. Det ser paret Rosendahl som positivt, liksom kravet på hygienpass för de som hanterar fisken. Vi sköter ändå allt enligt reglerna, så det är bara bra att ha det dokumenterat. De berättar att fisken genomgår 20 lyft från att den tas in som råvara tills den är klar för transport. Råvaran ska skinnas, fileas, saltas, gravas eller rökas, kylas ner, skivas eller skäras i bitar och förpackas samt prismärkas innan den kan säljas. Mängden av fisk kräver effektiv hantering. Företaget har nyligen skaffat en ny maskin, som kan omvandla 230 kilogram fisk per timme till skivor. Ugnen som kallröker rymmer 800 kilogram fisk per omgång, och varmrökningen har plats för 300 kilogram. Bilkö i byn Gårdsbutiken är öppen inför stora helger, och då bildas bilkö fram till delikatesserna. Då vi har öppet hus ordnar vi också kaffebjudning. Många säger att det inte blir någon jul eller midsommar utan våra fiskprodukter på bordet. Fisk är en populär företagsgåva. Rosendahls har särskilda förpackningar för ändamålet. Paret tänker också på föreningslivet. Inför jul, påsk och midsommar får idrotts- och andra föreningar ta upp beställningar och sälja mot provision. Leif Norrgård gravar lax. Han är en av företagets två anställda. Eva Rosendahl vid den nya skivmaskinen. Den klarar 230 kilogram fisk per timme. Eva sköter också kontorsarbetet inom företaget. Ungdomarna får pengar till sin verksamhet och vi når kunder som kanske inte tidigare smakat våra produkter, säger företagarna. Från putt-puttbåt till butiksdisk Vägen fram till dagens verksamhet började med fiskodling år 1985 och försäljning av varm, rökt fisk direkt ur putt-puttbåten. Vi hade fiskodlingen ute vid vår sommarstuga. Det innebar en ständig trafik mellan fastlandet och odlingen. Fiskarna skulle ha mat oberoende av väderlek, berättar paret Rosendahl. Paret insåg att förädling kunde vara en lämplig nisch. Kjell är fiskarson och hade ett brett kunnande i bagaget. Han arbetade som snickare i Sverige men paret ville hem när nästa generation såg dagens ljus. Jag fick nytta av både fiskeri- och snickeribranschen när vi sadlade om till förädling. Numera har företaget tusen kvadratmeter till sitt förfogande. Snickaren och fiskarsonen har faktiskt byggt största delen av företagets utrymmen två gånger. En eldsvåda ödelade 600 kvadratmeter produktions- och lagerutrymme. Det var i november för några år sedan och julrushen stod för dörren. Med talkohjälp av byborna gick återuppbyggnaden snabbt och vi missade inte en enda leverans. Den hjälp vi fick fyller oss fortfarande med tacksamhet, säger paret. Under åren av företags- och produktutveckling har paret Rosendahl också hunnit idka kioskverksamhet. De har hunnit exportera rom av regnbågslax till Tyskland. Laxpiroger har också funnits med på listan av produkter. Företagarnas intresse för utveckling har gett dem utmärkelser. År 1998 blev Närpes Fiskdelikatesser utsett till årets företag i Närpes och år 2004 utdelades titeln årets nytänkare av Foodia. Text och foto. Anne Manner Kjell Rosendahl berättar att både varmoch kallrökt lax går åt i stora mängder. Nutidsmänniskan är medveten om omega 3 och andra nyttigheter som fet fisk innehåller. 19

20 Utgifter för service och reparationer utgör en stor del av bilägandets totala kostnader. Med hjälp av friare konkurrens vill EU sänka konsumenternas kostnader. Renässans för den fria bilverkstaden För att främja konkurrensen och valfriheten i fråga om bilservice och reservdelar har EU-kommissionen genom reglerna i det så kallade gruppundantaget stegvis minskat biltillverkarnas särställning och möjligheter till marknadsuppdelning. Det nya gruppundantaget trädde i kraft i juni 2010 och innebär att biltillverkarna inte längre kan ställa krav på att bilen servas på märkesverkstad eller repareras med originaldelar för att garantin ska gälla. Bilägaren kan välja en fristående verkstad och även alternativa delar så länge som deras kvalitet motsvarar originaldelar. Biltillverkarna får däremot fortfarande kräva att de garantireparationer som de initierar och betalar ska utföras på märkesverkstad. Hit hör de på senare tid allt vanligare återkallandena av enskilda modeller med typfel. Alla verkstäder ska dessutom ha rätt att ta del av tillverkarens tekniska information om bilarna och kunna skaffa serviceverktyg och analysprogram på skäliga och likvärdiga villkor som märkesverkstäderna. Likaså ska nödvändiga servicescheman och kvalifikationskrav redovisas öppet. Samtidigt har de olika tillverkarna av bilreservdelar fått rätt att ha sina varumärken även på förpackningarna för originaldelar. På det sättet blir det tydligt varifrån dessa härstammar och gör det möjligt att välja motsvarande komponenter ur ett fristående sortiment. Kostnadsstegringen bröts EU:s målsättning är att sänka bilägarnas kostnader och öka valfriheten. Av en bils totala kostnad under dess livscykel utgörs cirka 40 procent av service och reparationer. Kostnaderna har stigit kontinuerligt och uppgången har varit snabbare än andra levnadskostnader. Från 2005 till 2009 steg konsumentprisindex i Finland med åtta procent. Under samma tid ökade priset på bilreparationer med 17, på krockskadereparationer med 25 och på billackering med hela 30 procent. Den ekonomiska krisen medförde dock att bilverkstädernas genomsnittliga normaldebitering sjönk en aning under Trots EU:s tydliga regler lever de gamla uppfattningarna kvar på sina håll i bilhandeln och vissa bilimportörer försöker med olika formuleringar eller antydningar styra kunderna till märkesverkstaden. Eftersom verkstäderna är lönsamma medan marginalerna på bilförsäljningen minskat kraftigt, så ställer de flesta importörer krav på att återförsäljarna ska ha egna verkstäder. Detta har också påskyndat de oberoende kedjornas tillväxt. Verkstäder för alla behov För mindre verkstäder innebär investeringar i ny utrustning och utbildning av personalen att det krävs effektivare 20