Utlandsrapport. XML på den amerikanska scenen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utlandsrapport. XML på den amerikanska scenen"

Transkript

1 Utlandsrapport XML på den amerikanska scenen Nicklas Lundblad,Stig Berild, Nicklas Lundblad San Francisco,San Francisco November 1999

2 Innehåll 1 Inledning IT når varje hörn av vårt samhälle Med sikte på informationsutbyte Med sikte på informationssamverkan Fortsättning följer XML teknikperspektivet Dokumentinnehåll Dokumentmallar DTD-vokabulärer Att arbeta med ett mottaget dokument Presentation Språkkompletteringar Rikare referensmöjligheter Namespaces EDIFACT och XML. Vän eller fiende? XML i elektroniska affärer Inledning Visionen Dagsläget Initiativ på standardområdet en översikt Standarder? Vilka, för vad och av vem? AdXML BizTalk cxml CBL CPML ebxml eco FinXML FpML ICE Internet Open Trading Protocol Open Financial Exchange/Interactive Financial Exchange Open Buying on the Internet (OBI) P3P Utvecklingen Aktörer på XML-marknaden Arbortext Ariba Bluestone CommerceNet CommerceOne IBM Interleaf Microsoft OASIS Object Design Oracle... 46

3 5.12 Poet Software RosettaNet UWI WebMethods Händelseutvecklingen Affärscenario Några reflexioner Semantik Dokumentmetaforen Nyttjandebekymmer? Har W3C tappat fokus? XML för alla behov? Var finns det övergripande perspektivet? Avslutningsord Källor Sveriges Tekniska Attachéer Rapporten får inte kopieras utan tillstånd.

4 1 Inledning 1.1 IT når varje hörn av vårt samhälle Processorerna blir snabbare, minnena rymmer mer, kommunikationshastigheterna ökar allt i en rasande fart. Kontor och industrier fylls av stora och små datorer samt diverse kringutrustning. I många fall är de sammanbundna i nät. Internet-uppkoppling är snart en självklarhet. Mobiltelefoner, digitala assistenter (PDA), GPS-navigatorer, settop-boxar, m.m. blir allt intelligentare. Mobiltelefoner kompletteras med dator, datorer kompletteras med GPS, PDAer blir både dator, mobiltelefon och GPS,. gränserna suddas ut. Inom industri- och affärsverksamhet blir tillverknings-, affärs- och administrativa processer mer komplexa, löser mer avancerade uppgifter, blir alltmer integrerade och gränsöverskridande företagen emellan. Myndigheter och organisationer når ut med ett ständigt mer förfinat IT-baserat serviceutbud. Hemmen fylls med hemdatorer och avancerade dataspelsutrustningar. Bilar, tvättmaskiner, elmätare, TV-apparater och annan hemelektronik börjar fyllas med processorer för att informera, stödja, styra, övervaka. De fullgör alla var för sig med outsinlig ork sina arbetsuppgifter. I vissa fall sker det isolerat, i andra fall i samverkan över lokala nät (LAN) för mer sammansatta arbetsuppgifter. Både hem, industri, organisationer och förvaltning omfattas av en allt intensivare processamverkan. Information finns för alla dessa parter i outsinlig mängd, enkelt tillgänglig, fritt flödande mellan tillhandahållare och nyttjare över Internet, intranets och extranets. Avancerat informationsutbyte har blivit en självklar del i våra dagliga liv, både på jobbet och hemmavid. Information utgör dessutom ofta den formaliserade länken mellan samverkande parter i processer oavsett om dessa är människor eller IT-baserade. Vi talar här om informationssamverkan. I samband med XML kommer vi i denna rapport främst att behandla informationssamverkan. 1.2 Med sikte på informationsutbyte Med globala generella nät följer en helt ny dimension av samverkansmöjligheter, av möjligt tjänsteutbu samt informationsutbyte. Internet har banat väg. Öppenhet har blivit ett honnörsord. Men öppenhet ställer krav. Bilar är gjorda för att köras där det finns vägar, oavsett var dessa finns. Men det går knappast att köra utan trafikregler, åtminstone inte på ett ordnat, planerat sätt och i alla händelser inte när många samtidigt är ute och kör. De elektroniska näten kräver motsvarande umgängesregler i form av överenskomna protokoll och modeller. Med en strävan efter globala, allomfattande umgängesformer följer krav på regler som accepteras och tillämpas av alla. Acceptansen av TCP/IP-protokollen som nätverks- respektive transportprotokoll har banat väg för Internets, ja varit en förutsättning för dess framgång. Intranets kan visserligen tillämpa egna protokoll när så befinns vara

5 lämpligt men så fort behovet expanderar den minsta bit utanför de egna gränserna ökar behovet av öppenhet. Extranets existerar normalt i en öppen miljö med kontinuerligt skiftande förutsättningar i kontaktbehov och teknik. Standardprotokoll är nästintill ett måste såvida inte miljön är stabil och bygger på mycket speciella förutsättningar. Om och när vi når fram till ett allomfattande meganet för alla behov är ett enhetligt protokoll en underförstådd självklarhet. Med en globalt accepterad Internetstandard föddes visionen om en oändlig tillgång till information tillgänglig överallt och flödande genom näten. Men för detta krävs det mer än bara protokoll som hackar upp data i och för överföring och sedan binder ihop delarna igen på andra sidan. Information kan ha en sammansatt, formaliserad struktur. Inte minst gäller detta inom informationssamverkan. Delarna kan vara distribuerade till olika platser på nätet och information kan behöva relateras till annan information genom referenser(länkar). Informationen blir till en distribuerad hypertext, en väv av informationselement. World Wide Web (WWW) introducerades för ett tiotal år sedan i syfte att genom olika protokoll och modeller möjliggöra en enhetlig hantering av hypertexter över Internet. Med hjälp av Unified Resource Identifiers (URI) tänks såväl information som alla typer av abstrakta eller fysiska resurser i den elektroniska världen kunna identifieras. Inom Internet används vanligen en subtyp av URI benämnd Unified Resource Locator (URL). En URL identifierar en resurs genom att referera till dess absoluta plats. Protokollet Hypertext Transfer Protocol (HTTP) sköter kontakter och överföring. Klientdator Webbläsare Internet HTTP Webb Server Serverdator HTMLdokument Information kan alltså flöda. Men ska det vara någon vits med informationsflödet måste den som sänder och den som tar emot ha kommit överens om hur informationen ska vara strukturerad så att det avsändaren packar ner i en bitström inte bara kan återuppstå hos mottagaren efter uppackning utan även ge kompletterande information om struktur, layout, mm. I Internetvärlden grupperas och avgränsas en informationsmassa i form av en dokumentmetafor. Dokumentet har i allmänhet en mer eller mindre sammansatt intern struktur. Eftersom Hypertext Markup Language (HTML) tidigt anammades som generellt struktureringsspråk kunde avsändaren med hjälp av detta språk entydigt markera dokumentets delar, skicka över det till mottagaren, varefter mottagaren med samma kunskap om HTML och dess markeringar kunde generera dokumentet i det skick avsändaren avsett. I stort sett alla kommer till vardags i kontakt med Hypertext Markup Language (HTML). Dock utan att vi vet om det eller tar någon notis om det. Vartenda dokument som presenteras i våra webbläsare är nämligen strukturerat med hjälp av HTML inklusive tillkommande direktiv för dess presentation. Eftersom de allra flesta webbläsare förstår HTML och webbläsare finns i varje dator kan i stort alla världens dokument presenteras överallt. HTML

6 har förmodligen varit den viktigaste bidragande faktorn till webbens explosionsartade framväxt. HTML består av en fast uppsättning märkord som används för att identifiera dokuments typiska uppbyggnad i form av rubriker, stycken, tabeller, etc. HTML bekymrar sig däremot inte alls för innehållet i dessa dokument. <H1> Att åstadkomma datautbyte med hjälp av XML </H1> betyder lika mycket för en webbläsare som <H1> Bla bla bla </H1> Webbläsaren identifierar genom märkordet H1 texten som en rubrik på översta nivå, varken mer eller mindre. Vad rubriken betyder får läsaren själv genom sina kunskaper i svenska tolka efter eget huvud. Samma sak med övriga delar av dokumentet. HTML fungerar alldeles utmärkt vid många typer av enklare dokument, för sådant informationsutbyte vi vetgirigt blivit vana vid att initiera via våra webbläsare. 1.3 Med sikte på informationssamverkan Men informationsutbyte är inte vägs ände. I vissa fall räcker det inte med att skicka "några "standardlådor" med information. Vi behöver veta vad som är i "lådorna". Inte minst gäller detta i anslutning till informationssamverkan. Vi måste där kunna förmedla och ta emot dokument uppbyggda som mer eller mindre avancerade strukturer av informationselement. Strukturer har inte bara ett visuellt värde, de förmedlar kunskap om relationer mellan elementen och viktning dem emellan. Vi vill dessutom kunna komplettera med uppgift om varje ingående elements semantiska innebörd, allt för att förmedla ett ökat informationsinnehåll, underlätta tolkning och undvika missförstånd. En förutsättning för de elektroniska affärsprocesser som har att nyttja informationen. Genom det närmast exploderande intresset för e-commerce 1 ställs kraven på sin spets. Dokument skickas inte längre bara till människor för allmän läsning. De måste kunna skickas som viktiga informationsbärare i anslutning till alla de nya affärsprocesser inom e-commerce som snabbt ser dagens ljus, affärsprocesser som representerar en till synes oändlig uppfinningsrikedom. Dokument uppbyggda som semantiska elementstrukturer behöver, förutom att tolkas dessutom hanteras på olika mer eller mindre avancerade sätt, exempelvis delas upp, struktureras om eller sättas samman i nya dokumentstrukturer. Man brukar schablonmässigt tala om kategorierna Business-to-Consumer (B2C) där människor och företag utbyter information för något syfte och Business-to-Business (B2B) där företag sinsemellan utbyter information i och för fullgörandet av någon affärsprocess. Prognosinstitutet IDC räknar med att B2B e-commerce kommer att omsätta ca 500 miljarder dollar år 2002 eller ca fem gånger så mycket som B2C e-commerce. Lägger vi därtill all övrig samverkan som inte är direkt relaterad till köp och försäljning ser vi datautbytesvolymer av oanade mått. Följande schematiska exempel får illustrera B2B-utbyte: 1 Det finns ingen bra svensk översättning varför vi kommer att alternera mellan att använda det engelska ecommerce och det svenska elektroniska affärer.

7 Räkenskaper AB Firma Säljer Allt Fakturering Paket Ohoj upa Servicearkitektur Orderbehandling Citybanken Leverans Kreditkontroll Betalning En order (dokument) kommer in till Firma Säljer Allt. Den tas emot av Orderbehandling, en programmodul eller komponent hos firman som utför en avgränsad arbetsuppgift. Låt oss kalla det jobb. Orderbehandling utför för en typ av service. Firma Säljer Allt accepterar inte vilka kunder som helst. Därför skickas orderns kunduppgifter till Citybankens Kreditkontrollservice för bedömning. Svar lämnas till Orderbehandling som, om kunden visar sig vara trovärdig som kund, skickar ordern vidare till Paket Ohoj upa för leverans. Eftersom Firma Säljer Allt utlokaliserat all lagerhantering, paketering och distribution till Paket Ohoj upa är det lätt att inse att servicen Leverans omfattar en mängd arbetssteg involverande flera olika avdelningar inom företaget. Servicen Leverans är i det perspektivet att se som en egen fullödig, distribuerad affärsprocess. Nåväl, det sista Leverans gör är att meddela Orderbehandling att jobbet utförts så att Orderbehandling kan meddela Räkenskaper AB, det företag som sköter firmans ekonomi, att fakturering kan ske i enlighet med de uppgifter Leverans lämnat. Servicen Fakturering initieras. Eventuellt kan man tänka sig att Leverans har fullmakt att direkt meddela Fakturering detta utan inblandning av Orderbehandling. Även Fakturering är att se som en sammansatt affärsprocess med ett antal möjliga arbetssteg, inte minst i dialogen med den förhoppningsvis så småningom betalande kunden. Pengarna skickas till Citybanken där Betalning ser till att uppdatera aktuella konton, meddela Fakturering att betalning levererats samt Orderbehandling att de nu kan avsluta detta ärende. (Har Orderbehandling realiserats med objektorienterad teknik innebär det att den aktuella förekomsten av typen Orderbehandling utgår.) Som synes gäller här en samverkan mellan distribuerade, fristående servicefunktioner. En service ansvarar för och utför ett i sig fullständigt arbete från början till slut. Detta hindrar givetvis inte att servicen ingår som ett avgränsat steg i en än mer sammansatt process där varje steg och dess relatering till övriga steg är av avgörande betydelse för helhetsutfallet. Det intressanta är att man ofta kan acceptera en löslig bindning mellan de olika arbetsstegen både i utförandelogik och tid. När service A anropar service B väntar inte A tills B meddelar att dess arbete utförts så som är fallet för många traditionella, mer integrerade tillämpningar. A kan vid behov fortsätta med andra arbetsuppgifter däremellan. Inte heller spelar det så stor roll om det dröjer en stund innan den anropade servicen reagerar eller att anropet inte går fram direkt, t ex på grund av någon störning. Det får dröja av skäl man inte behöver bekymra sig om eller är beroende av. Man brukar skilja på synkron (integrerad, direkt beroende) och asynkron (lösligare, mer oberoende) samverkan. För e-commerce med sina behov av global och ofta spontant behovsrelaterad samverkan mellan fristående servicefunktioner passar asynkron samverkan ofta alldeles utmärkt. Vid asynkron samverkan är det dessutom alldeles naturligt att informationsutbytet sker i dokumentform. Med andra ord kan vårt exempel illustreras enligt figuren nedan

8 Räkenskaper AB Firma Säljer Allt Paket Ohoj upa Citybanken Lägg därtill alla övriga tillämpningar och aktiviteter som bygger på distribuerat, asynkront informationsutbyte företagen emellan eller mellan företag och människor i olika roller och i samverkan för något syfte. Servicetillhandahållare Affärspartner Egna Leverantörer intranet Internet extranet meganet Samhälle, Myndigheter Kunder Legacy + ERP Dessutom finns många olika behov av informationssamverkan människor emellan som man väljer att utföra asynkront för något syfte. Till sist tillkommer de behov av asynkron informationssamverkan som, parallellt med olika typer av processamverkan, i den annalkande post-pc-eran kommer att vara helt naturlig mellan i stort sett alla typer av processorbestyckade produkter, från Smart Cards, över mobiltelefoner till kraftfulla datorer. Smart Card Erbjuden service, inte dess fysiska förpackning, blir det intressanta. Liksom vikten av att betydelsen av den information som hanteras mellan de olika stegen i en sammansatt informationssamverkan inte missförstås. Vi måste alldeles uppenbart kunna precisera innehållet i dokumenten på ett entydigt och överenskommet sätt. Vem vill riskera

9 feltolkningar av fakturor, order, patientjournaler, arbetsscheman, produktspecifikationer, etc? Kanske är det inte alls aktuellt att presentera det i någon webbläsare för mänsklig tolkning. Kanske levereras istället dokumentet till någon tillämpning eller service som underlag för en bearbetning alternativt som svar från en sådan. Kanske förs dokumentets innehåll efter kontroll direkt in i en databas. Varje del av dokumentet måste med andra ord entydigt kunna avgränsas och förstås. Att förväxla 200 som beställt antal med 200 som à pris kan exempelvis få förödande konsekvenser. Problemställningen är knappast ny. I publiceringssammanhang identifierades behovet tidigt. Redan 1986 antogs en mycket ambitiös standard av ISO under benämningen Standard Generalized Markup Language (SGML). Se ISO Bekymret med SGML var att det var för omfattande, för ambitiöst - inte för sitt ursprungliga ändamål - avancerad publicering, utan för användning av "gemene man" i en universell webbmiljö befolkad av miljontals nyttjare. Webbens HTML saknade å sin sida uttrycksmedel för detta nya behov. Visserligen hade finurligt fixande och tänjande av HTMLs egenskaper delvis lyckats överbrygga en del begränsningar men avancerade klurigheter var ingen långsiktig lösning. Konventionell Electronic Data Interchange - EDI är sedan länge en självklarhet vid utbyte av handelsdata mellan de flesta större företag samt för annat utbyte inom specifika sektorer av näringslivet. Konventionell EDI är dock inte Internet-baserad samt har även i andra avseenden egenskaper som inte gör det alldeles attraktivt för de nya förutsättningar och krav e-commerce ställer upp. Se vidare nedan tillsatte World Wide Web Consortium (W3C) en arbetsgrupp för att ta fram en enklare version av SGML enligt principen: hitta de 20 procent av SGML som klarar av att lösa 80 procent av alla behov. Vilket man enligt allas uppfattning lyckades med i form av den på våren 1998 antagna rekommendationen (W3Cs synonym för 'standard') Extensible Markup Language (XML) extensible Markup Language (XML) 1.4 Fortsättning följer Både det snabbt framväxande e-commercefältet och ett alltmer sofistikerat samhälle ställer krav på smidiga kontakter med omgivningen för att inhämta och leverera information, för att utföra komplexa, gemensamma operationer, för att generera eller reagera på händelser, med mera. Dessutom ändrar denna omgivning kontinuerligt karaktär och omfattning. Vilket även gäller den egna verksamheten i form av nya behov, krav, avtal, lagstiftningar, affärsidéer, m.m. Globala nät baserade på öppna, standardiserade gränssnitt kommer ge upphov till globalt distribuerade tillämpningsmiljöer där funktion, tjänst eller service realiseras som fristående komponenter i mer eller mindre komplex samverkan och där dessa komponenter lever och dör, tillåts vara mobila, kan replikera sig, fatta egna beslut, kanske vara dynamiskt läraktiga. Med öppenhet följer krav på fungerande lösningar vad gäller säkerhet, kvalitet, behörighet.

10 Vi lever i en rörlig tid med snabba kast. Knappast glädjande för den som söker stabila omständigheter, vill kunna formulera långsiktiga strategier, hoppas på säker återbäring på teknikinvesteringar, vet att återvändsgränder kan vara livsfarliga inte bara ur en teknisk synvinkel utan för verksamhetens överlevnad. Men potentialen är enorm. Vilka nya tillämpningsvärldar kan inte nu öppnas för den kreative. Vad kommer de närmaste åren föra med sig?

11 2 XML teknikperspektivet 2.1 Dokumentinnehåll XML bygger i princip på att framför varje element i ett dokument placera ett väl valt märkord som förhoppningsvis beskriver hur elementet ska tolkas. Märkordet är knappast en fullödig semantisk beskrivning av innebörden, men i många fall tillräckligt för att ge den korrekta förståelsen. Speciellt om parterna dessförinnan "vid förhandlingsbordet" kommit överens om betydelsen av de nyttjade märkorden. XML erbjuder därutöver en hierarkisk uppbyggnad av dokumentets innehåll ner till valfritt djup. Samt ett antal andra faciliteter vi utelämnar i denna översikt. Antag att vi har ett orderdokument med innehåll och layout enligt figur a. Bortser vi nu från orderns layout har den ett hierarkiskt innehåll enligt figur b. Ordern består av fyra olika typer av underelement (Ordernr, Kund, Orderrad och Summa), varav Orderrad upprepas två gånger. Kund och Orderrad står i sin tur för varsin grupp underelement, Kunds Namn, Adress och Orderrads Produkt, Antal och Apris. Kund: Order Stina Storgatan Produkt Antal Apris Ordernr: 123 Vilstol Lampa Summa att betala: 3500 Order Ordernr: 123 Kund Namn: Stina Adress: Storgatan Orderrad Produkt: Vilstol Antal: 4 Apris: 500 Orderrad Produkt: Lampa Antal: 6 Apris: 250 Summa: 3500 Figur a Figur b Eftersom XML enbart uttrycker innehåll, inte dess layout, är det strukturen i figur b som ska formuleras på ett sätt som kan skickas och tas emot på ett entydigt sätt. Att skicka information över ett nät innebär att skicka en ström av bitar, i XMLs fall i form av textsymboler. Alltså gäller det att framför varje element med hjälp av ett inledande märkord tala om hur det ska tolkas så att det kan tas om hand på rätt sätt. Lika viktigt är det att indikera elementets slut för att undvika missförstånd. Ta exempelvis Stina. Vi vill tala om att Stina är ett namn. Märkordet bör med andra ord vara 'namn'. För att skilja märkord från övrig text omges det med hakparenteser. Ett inledande märkord matchas alltid med ett likalydande avslutande märkord men där det senare indikeras med ett snedstreck direkt innanför den första hakparentesen. Vi erhåller: <namn>stina</namn> Därefter kompletterar vi med adressuppgift enligt

12 <namn>stina</namn><adress>storgatan</adress> Dessa två uppgifter är vad som beskriver kund något vi talar om genom att omge uppgifterna med kund-märkord enligt: <kund><namn>stina</namn><adress>storgatan</adress></kund> eller mer överskådligt enligt <kund> <namn>stina</namn> <adress>storgatan</adress> </kund> Gör vi sedan samma sak med de två orderraderna, inkluderar ordernumret och summan samt talar om att alla dessa uppgifter tillsammans är en order genom att omge dem med 'order'- märkord blir resultatet enligt figur c. <order> <ordernr> 123 </ordernr> <kund> <namn> Stina </namn> <adress> Storgatan </adress> </kund> <orderrad> <produkt> Vilstol </produkt> <antal> 4 </antal> <apris> 500 </apris> </orderrad> <orderrad> <produkt> Lampa </produkt> <antal> 6 </antal> <apris> 250 </apris> </orderrad> <summa> 3500 </summa> </order> Figur c Dokumentet är nu entydigt definierat till sitt innehåll och sin struktur. 2.2 Dokumentmallar Den explosionsartade utvecklingen av webbtillämpningar för e-commerce liksom för generell distribuerad samverkan mellan såväl företagens interna tillämpningar som dess externa kontaktytor med andra företag i och för fullgörandet av allehanda affärsprocesser ställer nya

13 och allt hårdare krav på standarder för datautbyte. När det gäller B2B-samverkan 2 är vanligtvis fokus endast i begränsad utsträckning mot presentation av dokument men desto mer mot utbyte av strukturerade data. Det kan gälla data som utbyts mellan egna och/eller andras tillämpningar eller mellan avsändares och mottagares respektive databaser där källmaterialet kanske kommer från flera databaser och där målet hos mottagaren också kan vara flera databaser. Kanske är kontakten mellan de av mänsklig hand inmatade uppgifterna och den tillämpning som står för den fortsatta bearbetningen. Det är gott och väl att ett dokument i och för datautbyte kompletteras med informerande märkord eftersom innehållet då lättare kan tolkas. Men i många av sammanhangen enligt ovan räcker inte detta. Man behöver vara överens om exakt vilka dokument som ska utbytas och, för varje dokument, exakt vilket innehåll det ska ha. Dokumentet har en given roll att fylla och måste svara mot förväntade kvalitetskrav. En order ska alltid innehålla vissa element. Andra element är frivilliga. Ytterligare andra element kanske får upprepas flera gånger, t ex orderrader. Villkoren stipuleras lämpligen i form av mallar föreskrivande vad som kan accepteras. XML innehåller syntax för att uttrycka mallar. Dessa mallar kallas för Document Type Definitions (DTD). Låt oss återvända till orderdokumentet. Dess struktur är enligt figur d. Samma sak som ett hierarkiskt träd visas i figur e. Order Ordernr Kund Namn Adress Orderrad Produkt Antal Apris. Ordernr Kund Order Orderrad Summa Summa Namn Adress Produkt Antal Apris Figur d Figur e Samtliga orderdokument antar vi måste följa samma innehållsstruktur. Vi väljer att uttrycka detta i en generell typbeskrivning - en DTD. På översta nivå finns order med dess fyra typer av underelement. I XML deklareras översta nivån enligt: <!ELEMENT order (ordernr, kund, orderrad+, summa)> Som synes finns ett plustecken efter orderrad. Tecknet indikerar villkoret att antalet orderrader kan vara ett eller flera (1:M). Varje typ av underelement måste i sin tur deklareras. Vi börjar med ordernr: <!ELEMENT ordernr (#PCDATA)> 2 Business to business elektroniska affärer mellan företag.

14 Ordernr uttrycks som #PCDATA vilket står för Parsed Character Data, d v s text som kan identifieras. DTD-syntaxen saknar möjlighet att precisera acceptabel datatyp, t ex att det måste vara ett heltal. Kund deklareras därefter: <!ELEMENT kund (namn, adress?)> Som synes är kund sammansatt av namn och adress. Frågetecknet efter adress indikerar att uppgiften får förekomma ingen eller en gång (0:1). På samma sätt som ordernr ovan deklareras därefter namn respektive adress: <!ELEMENT namn (#PCDATA)> <!ELEMENT adress (#PCDATA)> Deklarerar vi därefter på samma sätt orderrad och dess underelement samt summa. Resultatet blir den samlade deklarationen enligt figur f. Överst i dokumentet anger vi att vi har valt att kalla DTD-mallen (doctype) för 'order'. Hakparenteserna markerar deklarationens början och slut. <!DOCTYPE order[ <!ELEMENT order (ordernr, kund, orderrad+, summa)> <!ELEMENT ordernr (#PCDATA)> <!ELEMENT kund (namn, adress?)> <!ELEMENT namn (#PCDATA)> <!ELEMENT adress (#PCDATA)> <!ELEMENT orderrad (produkt, antal, apris)> <!ELEMENT produkt (#PCDATA)> <!ELEMENT antal (#PCDATA)> <!ELEMENT apris (#PCDATA)> <!ELEMENT summa (#PCDATA)> ]> Figur f Dokument som är korrekt formulerade i enlighet med XML-syntaxen kallas "well-formed". Ett dokument kan även sättas att peka på en DTD varmed underförstås att dokumentet anses vara av den utpekade typen. Med referens till en DTD kan dokumentets innehåll, inte bara dess syntax, testas för korrekthet. Svarar dokumenten mot villkoren i refererad DTD kallas det för ett "valid" dokument. DTD Dokument Dokument Well-formed Document (XML-korrekt) Valid Document (DTD-korrekt)

15 Figur g Förutom att användas för dokumentkontroll kan en DTD lämpligen biläggas avtal som parter förmodligen önskar teckna för att reglera formerna för planerad samverkan. 3 DTDer saknar viss uttryckskraft som visat sig vara angelägen för korrekt hantering vid många typer av dokumentsamverkan. Dit hör rikare möjligheter att ange strukturvillkor. Idag kan plustecken (1:M), asterisk (0:M) och frågetecken (0:1) användas för att ange antalsvillkor. Förfinade villkor som exempelvis 0:3 eller <1000 kan inte formuleras. Inte heller går det att precisera vilken datatyp som ska gälla för ett löv-element (annat än #PCDATA). Något som visat sig vara en besvärande brist i många situationer. Det kan exempelvis vara viktigt att kunna deklarera att ordernr är ett fyrsiffrigt heltal eller att summa inte får vara större än kronor samt alltid anges inklusive ören. Förutom standarddatatyper bör egna datatyper kunna specificeras för unika behov, t ex olika typer av tidsintervall och symbolsekvenser. W3C har därför initierat en arbetsgrupp under arbetsnamnet XML Schema vars arbete förhoppningsvis ska utmynna i ett rikare språk - speciellt vad gäller datatyper och preciserande villkor och bindningar - än vad som idag står till buds för DTD-specifikationer. XML Schema kommer, om och när det blir en antagen rekommendation, att kunna ersätta den nu tillgängliga DTD-syntaxen. Flera separata förslag har lämnats in. Enligt många bedömare lär det dröja ett bra tag innan en standard föreligger, kanske först under år Möjligtvis kan pressen från marknaden komma att snabba upp processen. 2.3 DTD-vokabulärer Antag att två parter kommit överens om att utbyta dokument svarande mot tre DTDdeklarerade dokumenttyper. Figur g Allt är förmodligen under kontroll och rimligt hanterbart. Men de flesta företag har inte bara kontakt med en affärspart. Vi kompletterar med ytterligare två företag och hamnar i en situation liknande figur h. Nu är det plötsligt inte lika överskådligt längre, trots att det maximalt utbyts tre dokumenttyper per samverkande par. 3 Det är en öppen fråga vilken rättslig betydelse en sådan biläggning skulle ha.

16 Figur h Vi kan bara ana hur det skulle se ut för ett företag som har 20 leverantörer, ett otal kunder, ett antal myndigheter och diverse andra att utbyta dokument med, förmodligen många gånger i för företaget kritiska affärsprocesser. Ohållbart! Dominerande företag kan visserligen diktera ett dokuments uppbyggnad genom att ställa det som ett krav för att en affärsrelation ska inledas. I det framväxande e-commerce blir affärsprocesserna sannolikt betydligt mer inflätade mellan många intressenter och över många roller. Ett dominerande inflytande kan inte lika självklart etableras. Istället behövs renodling och standardisering. Ta de 20 leverantörerna. Kanske utbyter företaget i de allra flesta fall i stort sett samma typ av dokument med var och av dem. Dessa leverantörer har förmodligen i sin tur leverantörer som man utbyter data med enligt i stort sett samma mönster. Varför inte om möjligt en gång för alla standardisera en rimligt heltäckande uppsättning dokumenttyper som har relevans inom det avgränsade området, var och en med ett genomtänkt innehåll. Då behöver ju inte detta specifikationsarbete upprepas varje gång nya parter ska komma överens om och realisera liknande datautbyte. "Gröten" ovan kanske kan ersättas med nedanstående figur där parterna efter visst kompromissande kommit överens om att renodla umgänget till endast fyra dokumenttyper utan att för den skull förlora i informationsinnehåll.

17 Gruppen har enats om vad som allmänt kallas en dokumentvokabulär (figuren till höger). Självfallet måste en vokabulär formuleras av dem som känner syftet utan och innan samt har datautbytesbehoven. Branschorganisationer, företagarföreningar eller andra rimligt stora och ansvarskännande sammanslutningar är typiska exempel. Ett ansvar många organisationer för övrigt redan tagit på sig eftersom insatsen är angelägen men också för att det med XMLsyntaxens hjälp är skäligen enkelt för vem som helst att syntaktiskt korrekt definiera en uppsättning dokumenttyper. Dessa bransch- eller tillämpningsområdesspecifika så kallade vokabulärstandarder, eller vokabulärer, dyker nu följdriktigt upp i strid ström. Däri ligger såväl en styrka och fara. Styrkan ligger i att parterna tydligen lyckas komma överens. För detta krävs både en genuin förståelse för de egna behoven och hur de relateras till de övrigas. Varje element som är resultatet av en omfattande kompromiss - måste noga definieras till sitt syfte och sin innebörd. Alla nyanser måste redas ut. Rätt avgränsade, rätt formulerade och rätt använda kan de komma att spela en mycket effektiv roll som normbildare och kvalitetshöjare för datautbyte. En angenäm och viktig följdeffekt blir förhoppningsvis en ökad förståelse för vikten av och ett allmänt ökat intresse för de semantiska aspekterna kring datahantering och datautbyte. Faran ligger i den "Klondyke-eufori" som nu tycks sprida sig kring vokabulärstandardisering. Går det för fort? Sker det alltid baserat på välgenomtänkta syften? Bland frågeställningar att ta ställning till kan nämnas: * Hur omfattande, heltäckande ska en vokabulär vara? Hur bör ämnesområdet lämpligen avgränsas? Vad är eftersträvansvärt i skalan från en enda DTD till en stor uppsättning DTDer? Vad finns gjort på andra håll? Finns överlappningar? Risk för diskrepanser? * Ska, givet ett avgränsat ämnesområde, ansatsen vara att endast standardisera en minsta uppsättning okontroversiella element - en minsta gemensam nämnare - som alla snabbt kan samsas kring? Ska ansatsen istället vara att i en DTD få med allt för att tillgodose allas önskemål? Är det överhuvudtaget möjligt med tanke på semantiska nyanser, mm? * Vilken grad av förankring och samordning bör eftersträvas? Bör den ligga på branschnivå eller kan den lilla företagarföreningen i kommunen formulera sin egen vokabulär? Eller ska båda versionerna om möjligt kunna samexistera? Vad gör man om de på vissa punkter kommer i konflikt med varandra? Vad ligger i den kommersiella vågskålen av för- och nackdelar för det företag som själv väljer att utveckla och föra ut en vokabulär inom sin domän? * Vilka krav ska ställas på uppslutning bakom en vokabulär för att den ska föras ut som standard?

18 * Vilken roll ska vokabulären spela? Ska den vara bindande eller rådgivande? Om det förra, hur ska efterlevnaden drivas på, kontrolleras? Om det senare, ökar risken för fragmentarisering och inkompatibilitet eftersom alla som så önskar kan modifiera den. * En vokabulär har en livstid under vilken den behöver felrättas, anpassas, vidareutvecklas. Vem bör rimligtvis ta på sig det långsiktiga ansvaret? Med vilken rätt? Vad innebär ansvar? Hur hanteras helt allmänt konflikter mellan vokabulärer och överlappande vokabulärer? * Vad är generellt sätt eftersträvansvärt; genomarbetade, stabila standarder eller anpassbara, flexibla dito? Har man tagit i beaktande de möjliga konsekvenserna av de två alternativen? Dessa frågor är endast ett urval av de frågor som måste diskuteras aktivt inom standardiseringorgan, branschorgan m.m.. Ingen vet ännu de goda svaren. Vi träder in i en global och allomfattande samverkansmiljö som långt ifrån ännu hittat sina färdiga former. Vad som däremot är säkert är att turbulensen kommer att blir stark, att många viljor under överskådlig tid kommer att råda och att marknadskrafter till sist kommer att spela den avgörande rollen. Någon stabilitet är knappast att någonsin förvänta i en elektronisk värld som kännetecknas av alltmer snabbföränderliga förutsättningar med nya spelregler, nya aktörer, nya affärsprocesser, ny teknik och nya behov. Den andra delen av denna rapport går igenom ett antal av dessa initiativ för att visa på deras mångfald och i vissa fall deras uppbyggnad. 2.4 Att arbeta med ett mottaget dokument HTML-dokument skickas huvudsakligen till någon webbläsare för presentation. XMLdokument kan visserligen användas på samma sätt men dess primära användning bedöms bli för den typ av datautbyte som diskuterades i inledningsavsnittet oavsett om det ligger inom kategorin B2C eller B2B.. I båda fallen behöver vi på alla upptänkliga sätt kunna arbeta med dokumentets ingående element. Antag att ett orderdokument anländer till vårt tidigare företag Firma Säljer Allt, närmare bestämt till dess Ordermottagning-service. Ordermottagning Orderns alla element registreras först och främst i en orderdatabas samtidigt som ett urval av elementen uppdaterar en kunddatabas. Kunddata sänds också till bankens Kreditkontroll. Ordern i sin helhet kompletteras med diverse leverantörsuppgifter (Paket Ohoj upa betjänar flera företag) och sänds vidare till Leverans-servicen. Väl där sker registrering i en lokal databas och uppgifter skickas om beställda produkter och antal tillsammans med ett nygenererat leveransnummer till den leveransansvariges PDA. 4 Och så vidare. Det är tydligt att orderns ingående element måste kunna urskiljas och användas vidare för olika syften. 4 Personal Digital Assistent handdator.

19 Kontroll av dokumentet och uppdelning i dess beståndsdelar utförs i allmänhet med hjälp av en så kallad XML Parser (det finns flera att gratis ladda ner från webben). Eftersom de olika elementen behöver kunna vidarebearbetas på olika sätt enligt ovan, måste parsern kunna lämna ifrån sig elementen i en form som gör detta möjligt. W3C har tagit fram standarden Document Object Model (DOM) just för detta behov. DOM definierar en hierarkisk struktur enligt vilken alla element entydigt placeras in. DOM innefattar därutöver ett tillämpningsgränssnitt (API - Application Programming Interface) via vilket olika typer av operationer på strukturen kan begäras. Med APIets hjälp kan man både söka fram, ändra, radera, lägga till och placera om element, d.v.s. i stort sett allt som överhuvudtaget kan tänkas behöva utföras på och med dokumentet i och för de fortsatta operationerna. I figur i tittar vi innanför skalet på Orderbehandling. XML-parsern tar emot dokumentet. I den mån dokumentet refererar till en DTD, vilket vi förmodar är normalfallet i de flesta välgenomtänkta sammanhang, utnyttjar parsern även denna information för att bättre kontrollera dokumentets innehåll. Ut kommer en hierarkisk DOM-struktur. Den lagras i primärminnet. Programmoduler (objekt, komponenter, ) har sedan möjlighet att bearbeta strukturen via APIet. DOM (Document Object Model) DOM API XML- parser Programmodul Figur i Ett annat alternativ är att utnyttja SAX (Simple API for XML), ett händelsebaserat API. I detta fall upprättas ingen intern dokumentstruktur. Istället informerar parsern programmodulen vad den hittar allteftersom den går igenom dokumentet (nu kommer kunddata, nu är det slut på kunddata, nu kommer namn,.). SAX är lämpligt bland annat när man har mycket stora dokument som kräver avsevärt arbete för att upprätta en DOM-struktur. Framförallt kommer dock SAX till sin rätt när man bara är intresserad av något enstaka element i dokumentet. Programmodulen väntar lugnt tills just det efterfrågade rapporteras från SAX. Att i det läget upprätta en DOM-struktur är onödigt slöseri med resurser.

20 SAX (Simple API for XML) XML- parser Programmodul I båda fallen är det därefter fritt fram för programmodulen att arbeta vidare med dokumentdata på avsett sätt. Det kan vara att anropa någon annan modul för vidare arbete på strukturen. Kanske väljer modulen att anropa en annan modul med hjälp av något middleware som ställer unika krav på meddelandeuppbyggnad. Modulen kan skapa meddelanden efter de aktuella reglerna genom att extrahera de erforderliga elementen och placera in dem i meddelandet. Kanske väljer modulen att skapa ett nytt dokument med sitt unika innehåll i och för anrop till någon extern service alternativt för hantering inom någon databashanterare. Kanske väljer man att med hjälp av några element i dokumentet istället formulera en SQLinstruktion. Självfallet kan man också med olika teknik välja att presentera valda element ur dokumentet. Görs presentationen i en webbläsare skapar modulen lämpligen ett HTMLdokument för vidare transport till webbläsaren. Med flera olika varianter.? SQL DB.. Möjligheterna är närmast obegränsade även om DOM-API inte är det mest lättillgängliga, dessutom på en ganska detaljerad hanteringsnivå. Av den anledningen har W3C initierat en DOM2-aktivitet som man hoppas ska utmynna dels i nya objektmodeller, bland annat en för Cascading Style Sheets och en för Events, dels i ett betydligt rikare API. Det har också inkommit förslag om att tillföra ett frågespråk under beteckningen XQL (extensible Query Language) som på ett elegantare sätt ska erbjuda sökmöjligheter i strukturen. Om och när XQL är ännu alltför tidigt att sia om. 2.5 Presentation XML formulerar innehåll, inte layout. Ska dokumentet presenteras måste alltså layoutinformation tillföras dokumentet. Detta kan ske på i stort sett samma sätt som för HTML, d v s genom specifikation av layouten i ett så kallat style sheet en formatmall, exempelvis Cascading Style Sheets (CSS), en standard också framtagen av W3C. CSS kan användas både för HTML- och XML-dokument för att föreskriva önskad layout. För XML-

Web Services. Cognitude 1

Web Services. Cognitude 1 Web Services 1 Web Services Hur ska tillämpningar integreras? Hur ska tillämpningar integreras (via nätet ) för att erbjuda tjänster åtkomliga på nätet? SVAR: Web Services (Enligt Microsoft, Sun, IBM etc.)

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Anvisning för Svensk Livfaktura

Anvisning för Svensk Livfaktura Anvisning för Svensk Livfaktura Bilaga B: Validering av PEPPOL BIS Svefaktura 5A 2.0 Version 1.0 Upphovsrätt Den här anvisningen för Livfaktura BIS 5A 2.0 är baserad på PEPPOL BIS 5A 2.0 som i sin tur

Läs mer

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML ITK:P2 F1 FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML DSV Peter Mozelius 1 Hemsidor med HTML Hur många av er har provat på att bygga en egen hemsida med HTML eller XHTML? För hand eller med hjälpverktyg? Har ni lagt

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer

Web Services - fakta och synpunkter!"#

Web Services - fakta och synpunkter!# Web Services - fakta och synpunkter!"# )! Datasystemstrend Webbtjänst Webbservice * $%&! %! ( ) +, Komponent Affärsobjekt Tillämpning Objekt Modul Funktion Nyckelord: Samverkan, Service! !" Nya förutsättningar

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data UTKAST Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data...

Läs mer

Elektronisk tullräkning Sid 1(9) Samverkansspecifikation. Version: 1.0 SAMVERKANSSPECIFIKATION. för. e-tullräkning

Elektronisk tullräkning Sid 1(9) Samverkansspecifikation. Version: 1.0 SAMVERKANSSPECIFIKATION. för. e-tullräkning Elektronisk tullräkning Sid 1(9) SAMVERKANSSPECIFIKATION för e-tullräkning Elektronisk tullräkning Sid 2(9) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Introduktion...3 2 Identifikation av parterna...4 2.1

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

Begreppsmodelldriven informationssamverkan - exponeringsansats 1

Begreppsmodelldriven informationssamverkan - exponeringsansats 1 Begreppsmodelldriven informationssamverkan - exponeringsansats 1 Subproject: Supporting facilities Tema Informationssamverkan: Begreppsmodelldriven informationssamverkan - exponeringsansats 1 Version 0.8

Läs mer

Se upp med Oracle och SAP

Se upp med Oracle och SAP Överlever dagens affärssystem en tjänsteorientering i moln? Eskil Swende, seniorkonsult och partner, IRM Se upp med Oracle och SAP Det är inte så lätt att baxa in kolossalprodukter som Oracle databas och

Läs mer

Europeana Data Model vad, varför och hur

Europeana Data Model vad, varför och hur Europeana Data Model vad, varför och hur Fagdag om modellering hos Riksantikvaren 2014-03-07 Hannes Ebner hannes@metasolutions.se Innehåll 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Bakgrund / Varför EDM? Nyckelegenskaper

Läs mer

VAD GÖR DU / VEM ÄR DU?

VAD GÖR DU / VEM ÄR DU? INNEHÅLL Vad blir din roll Databaser vad är och varför Terminologi Datamodellering vad är och varför Utvecklingsprocessen SQL vad är det Data / Information / Kunskap Kapitel 1 delar av. Praktisk Datamodellering

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

Isolda Inköp - EDI. Specifikation v 2.0

Isolda Inköp - EDI. Specifikation v 2.0 Isolda Inköp - EDI Specifikation v 2.0 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Introduktion... 3 1.1 Vad är EDI?... 4 1.2 Skicka och ta emot dokumenten... 4 1.3 Filformaten... 4 1.3.1 XML (Språket/Formatet)...

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser. WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Generella principer för arkivering Informationsbärare: Analogt (papper) Digitalt (ettor och nollor på t ex ett

Läs mer

Middleware vad, hur, varför när?

Middleware vad, hur, varför när? Middleware vad, hur, varför när? Anders Kingstedt Askus AB Ersättas med en bild 1 Disposition Vad? Hur? Varför? När? Målsättning Ge er möjlighet att skilja på och 2 Vad? - är Middleware Ersättas med en

Läs mer

Fi2xml-meddelande Arkitektur

Fi2xml-meddelande Arkitektur Innehåll 4 Inledning 2 4.1 Process certifiering 2 4.1.1 Projektdefinition 3 4.1.2 Konstruktion 3 4.1.3 Godkännande och certifiering 4 4.1.4 Publicering 4 4.2 Scenarier 4 4.2.1 Behov av integrationer mellan

Läs mer

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet Affärssystem Linda Askenäs Linköpings universitet AS AS i sitt sammanhang i verksamheten - val, införande och användning Finns flera sätt att betrakta detta. Vi skall gå in på några framförallt tekniska,

Läs mer

Mycket 'meta' är det

Mycket 'meta' är det Mycket 'meta' är det Stig Berild (Myndigheten för skolutveckling) Inledning Metadata är inne. Det dyker upp inom snart när alla tillämpningsområden, inte minst de med bäring på Internet och webben. 'Metadata'utgör

Läs mer

Introduktion. Byggstenar TDBA63 2005-11-22

Introduktion. Byggstenar TDBA63 2005-11-22 Introduktion UML står för Unified Modeling Language. Det är tänkt att fungera som hjälpmedel vid modellering av alla tänkbara typer av utvecklingsarbeten, inte bara inom dataomdrådet. Det största värdet

Läs mer

Information Management made simple

Information Management made simple Information Management made simple Genom fullständigt stöd för dokument hantering tillsammans med inbyggd ärendehantering och nämndadministration erbjuds ett komplett informationsstöd som påtagligt underlättar

Läs mer

Connectivity Services the Palette VAN. Connectivity Services Seamless electronic business documents

Connectivity Services the Palette VAN. Connectivity Services Seamless electronic business documents Connectivity Services the Palette VAN Connectivity Services Seamless electronic business documents Palette Connectivity Services översikt februari 2014 E-fakturor med Palette Celina Lindberg Nytorpsvägen

Läs mer

E-lösningar för sjö- och flygtransporter

E-lösningar för sjö- och flygtransporter E-lösningar för sjö- och flygtransporter Förenklad administration Lösningar för små och stora godsflöden Kundcase Så här kommer du igång Ordlista 2 Enklare administration med våra e-lösningar Det är ingen

Läs mer

Molnbaserad B2B: Minska kostnader och integrera fler partners!

Molnbaserad B2B: Minska kostnader och integrera fler partners! Molnbaserad B2B: Minska kostnader och integrera fler partners! Dagens globala affärslandskap översvämmas av interaktionspunkter mellan partners. Verksamheter av olika storlekar försöker kontinuerligt optimera

Läs mer

Elektronisk handel för alla. Håkan Lundmark

Elektronisk handel för alla. Håkan Lundmark Elektronisk handel för alla Håkan Lundmark Elektronisk handel Framgångsfaktorer för e- handel Snabb leverans en konkurrensfördel Ökad e-handel med smarta telefoner Enkelheten avgör för konsumenterna Sid

Läs mer

Molntjänster -- vad är molnet?

Molntjänster -- vad är molnet? En e-bok från Visma Spcs Molntjänster -- vad är molnet? Vad du bör tänka på för att göra rätt val till ditt företag Molntjänster -- vad är molnet? En guide till att förstå molntjänster Innehåll Hänger

Läs mer

GADD Software en introduktion

GADD Software en introduktion GADD Software en introduktion Publik version, September 2013, gaddsoftware.com page 1 Vad är GADD Software? Vårt fokus Beslutsstöd, BI, tillgängligt för alla Retailing och ISV (Independent Software Vendors)

Läs mer

Standarden Namespaces in XML en björntjänst! [Stig Berild]

Standarden Namespaces in XML en björntjänst! [Stig Berild] # 0 september 2000 Standarden Namespaces in XML en björntjänst! [Stig Berild] En artikel från Rockad Stig Berild arbetar för närvarande vid Sveriges Tekniska Attachéers kontor i Silicon Valley med att

Läs mer

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Kerstin Frenckner, tel 790 7143, e-post kfrenck@nada.kth.se 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Frivillig labb ATT GÖRA WEBBSIDOR

Läs mer

Råd för kravställande vid upphandlingar

Råd för kravställande vid upphandlingar UTKAST Råd för kravställande vid upphandlingar Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 3 1.1. Råd för kravställande vid upphandlingar...

Läs mer

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Statistik från webbplatser

Statistik från webbplatser Statistik från webbplatser problem och möjligheter Ulf Kronman Föredragets huvuddelar Frågorna och motfrågorna Vilka frågor ställer chefen, BIBSAM och ISO? Varför ställer webmastern krångliga motfrågor?

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Creo Customization. Lars Björs 2014-10-16

Creo Customization. Lars Björs 2014-10-16 Creo Customization Lars Björs 2014-10-16 Norra Europas största partner och återförsäljare av PTC relaterad programvara (Windchill, Creo, Arbortext, MathCad, Relex) 70 anställda Egen utvecklingsavdelning

Läs mer

WHITE PAPER. Open End TM Funktionell översikt

WHITE PAPER. Open End TM Funktionell översikt Open End TM Funktionell översikt Open End tillför verksamhetsprocesser nya möjligheter genom att kombinera avancerad teknik för automatiserad informationshantering i realtid med intuition och hög användbarhet.

Läs mer

SVENSKA BÅTUNIONENS INFORMATIONSHANTERING. SBU:s IT-kommitté. Rapport

SVENSKA BÅTUNIONENS INFORMATIONSHANTERING. SBU:s IT-kommitté. Rapport SVENSKA BÅTUNIONENS INFORMATIONSHANTERING SBU:s IT-kommitté Rapport augusti 2000 1 Avsnitt 1 SAMMANFATTNING Vi får allt fler möjligheter att meddela oss med varandra. Tekniken att sprida och hämta information

Läs mer

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS Delrapport DP3 FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS Karin Bredenberg & Mats Berggren IT/SoU 010-476 71 23 2013-01-14 2.0 1(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BILAGA 1: METS...3 1.1 INTRODUKTION...3

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0 Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning

Läs mer

Distribuerade affärssystem

Distribuerade affärssystem Distribuerade affärssystem Kursens mål Bygga upp, strukturera och programmera distribuerade system med en flerskiktsarkitektur Beskriva och förklara teorier och uttryck som används inom affärskritiska

Läs mer

Visionen om en Tjänstekatalog

Visionen om en Tjänstekatalog Visionen om en Tjänstekatalog Varför ska vi införa tjänster? Copyright BiTA Service Management/Rolf Norrman 1 IT:s värde för verksamheten tydliggörs i verksamhetens egna termer Organisationens kundfokus

Läs mer

Tema Informationssamverkan - Rapportserieöversikt 1

Tema Informationssamverkan - Rapportserieöversikt 1 Tema Informationssamverkan - Rapportserieöversikt 1 Subproject: Supporting facilities Tema Informationssamverkan - Rapportserieöversikt 1 Version 0.5 (2004-05-05) Stig Berild (Santa Anna IT Research Institute

Läs mer

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012 Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet Juni 2012 1 Om detta dokument Marknaden och tekniken kring film (video on demand och livesändningar) på Internet utvecklas blixtsnabbt. Video

Läs mer

Råd gällande beständiga länkar

Råd gällande beständiga länkar UTKAST Råd gällande beständiga länkar Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 2 1.1. Råd gällnade beständiga länkar... 2 1.2. Vem

Läs mer

Federerad åtkomst Information om åtkomst till Apotekens Services tjänster inom ramen för en identitetsfederation.

Federerad åtkomst Information om åtkomst till Apotekens Services tjänster inom ramen för en identitetsfederation. Federerad åtkomst Information om åtkomst till Apotekens Services tjänster inom ramen för en identitetsfederation. Datum: 2011-02-28 Version: Författare: Christina Danielsson Senast ändrad: Dokumentnamn:

Läs mer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-WEB Klass Systemutvecklare.NET Syfte och koppling till yrkesrollen För att kunna arbeta som systemutvecklare

Läs mer

Faktura direktiven ur ett utvecklingsverktygs och en infrastrukturprogramvaras synvinkel! Copyright 2003 icore Solutions AB. All rights reserved.

Faktura direktiven ur ett utvecklingsverktygs och en infrastrukturprogramvaras synvinkel! Copyright 2003 icore Solutions AB. All rights reserved. Faktura direktiven ur ett utvecklingsverktygs och en infrastrukturprogramvaras synvinkel! Produktbolaget icore Solutions! Målmarknaden eai: intern applikationsintegration och samverkan med affärspartners

Läs mer

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Mohammad Honarbakhsh 2013 01 11 073 784 22 74 mo.honar@wisebs.com www.wisebs.com Ms Office Ms Word, Ms Outlook, Ms PowerPoint, Ms

Läs mer

Så får Atlas Copco ut maximalt värde och säkrad drift av sina affärskritiska applikationer

Så får Atlas Copco ut maximalt värde och säkrad drift av sina affärskritiska applikationer REFERENS Så får Atlas Copco ut maximalt värde och säkrad drift av sina affärskritiska applikationer Om Atlas Copco Atlas Copco är en världsledande leverantör av lösningar för industriell produktivitet.

Läs mer

PROV. 13 JSP Standard Tag Library

PROV. 13 JSP Standard Tag Library 13 JSP Standard Tag Library 13.1 Bibliotek med nya JSP-kommandon 13.2 JSP Standard Tag Library (JSTL) 13.3 Filstruktur för webbapplikationer med JSTL 13.4 Deklaration av JSP-kommandon 13.5 Lägga till biblioteksfiler

Läs mer

Vilka krav på avtalsreglering föreligger? Sten Lindgren, Odette Sweden

Vilka krav på avtalsreglering föreligger? Sten Lindgren, Odette Sweden Vilka krav på avtalsreglering föreligger? Sten Lindgren, Odette Sweden Krav på avtalsreglering som följd av ny faktureringslagstiftning Elektronisk fakturering En regel förs in i mervärdesskattelagen som

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2009

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2009 Företagsstrukturer Vetenskap, teknologi och informationssamhälle 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn (09) 17 341, Fax (09) 1734 2465 tiede.teknologia@stat.fi Enligt statistiklagen (280/2004) är uppgifterna på

Läs mer

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006 Vad är MoReq1? en informationsmodell som specificerar funktionella krav på ett elektroniskt dokumenthanteringssystem (specifika, ERMS) kan tillämpas inom såväl offentlig som enskild sektor omfattar i någon

Läs mer

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur Objekt-orienterad utveckling Saker man vill uppnå: Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 16 mars 2005 en systematisk metod för att gå från problembeskrivning till färdigt

Läs mer

EXAMENSARBETE. Från manuell till datoriserad informationsbehandling. en aktionsstudie. Jan Engberg, Cathrin Pettersson

EXAMENSARBETE. Från manuell till datoriserad informationsbehandling. en aktionsstudie. Jan Engberg, Cathrin Pettersson 2001:208 SHU EXAMENSARBETE Från manuell till datoriserad informationsbehandling en aktionsstudie Jan Engberg, Cathrin Pettersson Data- och systemvetenskapliga programmet Institutionen för Industriell ekonomi

Läs mer

TaxiPro24.se, är en tjänst för dig som vill optimera ditt åkeri med schemaläggning & passbokning via webben!

TaxiPro24.se, är en tjänst för dig som vill optimera ditt åkeri med schemaläggning & passbokning via webben! Användarvillkor 1. GODKÄNNANDE AV VILLKOR Välkommen! TaxiPro24.se, är en tjänst för dig som vill optimera ditt åkeri med schemaläggning & passbokning via webben! TaxiPro24.se erbjuder dig som åkare en

Läs mer

2000-talet tillgänglighet på webben. Olle Olsson Swedish W3C Office Swedish Institute of Computer Science (SICS)

2000-talet tillgänglighet på webben. Olle Olsson Swedish W3C Office Swedish Institute of Computer Science (SICS) Ivan Herman 2000-talet tillgänglighet på webben Olle Olsson Swedish W3C Office Swedish Institute of Computer Science (SICS) EpiServer-dagen 11 mars 2009 SICS Swedish Institute of Computer

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProHost

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProHost säkerställer stabil och trygg integration mellan ProMark och bakomliggande system som ERP och lön. är en konfigurerbar standardlösning som innehåller en lång rad förkonfigurerade filuppsättningar. PROMARK

Läs mer

Nya möjligheter med M3 Technology. Björn Svensson, Björn Torold

Nya möjligheter med M3 Technology. Björn Svensson, Björn Torold Nya möjligheter med Technology Björn Svensson, Björn Torold Vem är vi? 2 Copyright 2011 Lawson. All rights reserved. Nya möjligheter med Technology System Foundation Grid Förändrar basen i Installation

Läs mer

Tove Carlsund Systemutvecklare

Tove Carlsund Systemutvecklare OM MIG Under mina yrkesverksamma år som systemutvecklare har jag jobbat mycket med olika Content Management System, CMS. Dels med utveckling av själva systemen, mestadels frontend. Men också med transformation

Läs mer

E-Faktura Användarhandbok till Servicesidorna för Fakturamottagare

E-Faktura Användarhandbok till Servicesidorna för Fakturamottagare E-Faktura Användarhandbok till Servicesidorna för Fakturamottagare i samarbete med Version 1.1 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Kort om Elektronisk Faktura... 3 3. Servicesidorna...

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Välkommen till Studiekanalen.se

Välkommen till Studiekanalen.se Välkommen till Studiekanalen.se Det här produktbladet beskriver besökarens (elevens) väg till utbildningen, hur de matchas mot rätt skola och utbildning. Det beskriver även hur utbildningsanordnaren kan

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Logistik och processorientering?

Logistik och processorientering? Lagerstyrningsakademin.se Logistik och processorientering? Stig-Arne Mattsson För att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet på en alltmer konkurrensutsatt marknad har det blivit allt viktigare att snabbt

Läs mer

E12 "Evil is going on"

E12 Evil is going on E12 "Evil is going on" Föreläsning 12, HT2014 AJAX Kurs: 1dv403 Webbteknik I Johan Leitet E12 Evil is going on Dagens agenda AJAX XMLHttpRequest-objektet JSON Vad är AJAX? Asynchronous JavaScript and XML

Läs mer

BEAst rekommendation för hantering av bilagor till elektroniska fakturor 2011-05-17

BEAst rekommendation för hantering av bilagor till elektroniska fakturor 2011-05-17 BEAst rekommendation för hantering av bilagor till elektroniska fakturor 2011-05-17 1(7) Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. BEAST:S REKOMMENDATION... 3 2.1 EDIFACT... 3 2.2 XML... 3 3. ALLMÄNT...

Läs mer

Skapa en generell informationsmodell?

Skapa en generell informationsmodell? Sven-Håkan Olsson Konsult, arkitekt och utvecklare Oberoende konsult och teknikentreprenör Skapa en generell informationsmodell? Sven-Håkan Olsson måndag 11 aug 14 TEKNIK En generell, kanonisk informationsmodell

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Weber effektiviserar order- till fakturaprocessen mot leverantör med hjälp av IBS fakturamatchning

Weber effektiviserar order- till fakturaprocessen mot leverantör med hjälp av IBS fakturamatchning Weber effektiviserar order- till fakturaprocessen mot leverantör med hjälp av IBS fakturamatchning Per Redtzer, SC Director, Weber Per Dahlberg, Produktansvarig, IBS Weberprodukter (f.d. maxit) Kunder

Läs mer

Administration generellt

Administration generellt Administration generellt Motsvarande vägledningar för vänstermeny hittar du längre ner i dokumentet Generellt Med Business Online Administration kan du bl.a. registrera, ändra och ta bort användare beställa

Läs mer

Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige

Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige Quincy Invånare: 5,300 Arbete: 52% jordbruk 18 % byggsektor 18 % offentlig sektor Språk: Spanska 57% Företaget Inköp Företaget Inköp Installering Lång

Läs mer

archive En produkt från Ida Infront - a part of Addnode Group

archive En produkt från Ida Infront - a part of Addnode Group archive En produkt från Ida Infront - a part of Addnode Group Det handlar egentligen inte om standarder för filformat, arkivredovisning och lagringsmedia. Det handlar om att bevara värdefull information.

Läs mer

communication En produkt från ida infront - a part of Addnode

communication En produkt från ida infront - a part of Addnode communication En produkt från ida infront - a part of Addnode Det handlar egentligen inte om kryperting, nyckelhantering, och elektroniska certifikat. innehåll communication Det handlar om trygghet och

Läs mer

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster...

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 1 2 Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 9 Definition av molntjänster (forts.)... 11 Tjänster... 12 Skikt

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 1 Bakgrund om e-handel och e-fakturering i kommuner och landsting? Hittills har kommuner och landsting infört

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Introduktion till P@L och AribaNetwork FAQ - vanliga frågor från leverantörer

Introduktion till P@L och AribaNetwork FAQ - vanliga frågor från leverantörer Introduktion till P@L och AribaNetwork FAQ - vanliga frågor från leverantörer P@L, Procurement at Lantmännen, är sättet som vi hanterar inköp av indirekt material och tjänster på Lantmännen Indirekt material

Läs mer

Innan du anmäler dig till Quantum View Outbound Checklista

Innan du anmäler dig till Quantum View Outbound Checklista Innan du anmäler dig till Quantum View Outbound Checklista Under anmälningsförfarandet får du en rad frågor om uppgifter du kanske inte känner till. Innan du anmäler dig bör du läsa följande information

Läs mer

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 till Härjedalens kommun

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 till Härjedalens kommun Handledning Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 till Härjedalens kommun Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00 Senast Uppdaterad: 10-12-19 Exder Härjedalen

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

Ordlista för PaL. står för: ariba network, för mer information se "Ariba Network"

Ordlista för PaL. står för: ariba network, för mer information se Ariba Network Ordlista för PaL Förkortning/ ord Förklaring AN står för: ariba network, för mer information se "Ariba Network" ANID står för: ariba Network Id, vilket är det ID nummer som varje leverantör har i ariba

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

Tio tips för att lyckas med mobila lösningar

Tio tips för att lyckas med mobila lösningar Tio tips för att lyckas med mobila lösningar 2 Tio tips för att lyckas med mobila lösningar Mobila lösningar för arbetsorderhantering, tidrapportering, checklistor, besiktningsprotokoll med mera har visat

Läs mer

Webbpolicy för Klippans kommun

Webbpolicy för Klippans kommun Webbpolicy för Klippans kommun Framtagen av Kommunkansliet 2006-10-11 (ändring 2006-10-31) 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Syfte och målgrupper... 3 4. Riktlinjer... 3 5. Ansvar...

Läs mer

XML Lars Celander en effektiv introduktion m n skonsam E

XML Lars Celander en effektiv introduktion m n skonsam E En skonsam men effektiv introduktion XML Lars Celander Om denna bok... I enlighet med den nya ekonomins logik, kan den här boken laddas ner gratis över nätet. Boken var ursprungligen tänkt att säljas till

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer