/VNNFS +VOJ (FOFSBUJPO /PMM,PMM

Transkript

1 /VNNFS +VOJ (FOFSBUJPO /PMM,PMM * LÚMWBUUOFU QÌ EFCBUUFO PN 4.4 MÌOFO EVHHBS MBSNSBQQPSUFSOB UÊUU PN VOHEPNFOT CSJTUBOEF LVOTLBQFS J QSJWBUFLPOPNJ PDI SÚTUFSOB IÚKT GÚS BUU JOGÚSB ÊNOFU QSJWBUFLPOPNJ QÌ TLPMTDIFNBU.FO ÊS EFU EF USBEJUJPOFMMB NPEFMMFSOB TPN ÊS MÚTOJOHFO J EBHFOT JOGPSNBUJPOTn PE 0DI WFN ÊS EFU TPN IBS BOTWBSFU &HFOUMJHFO 1

2 Innehåll 2. Redaktionen har ordet 3. Ledaren 4. Kalendarium 6-8. Rapport från Svensk Inkasso Årsmöte Tema: GENERATION NOLL KOLL 19. På gång hos JD Sv Ink arrangerar utbildningsdag Forum Myndighet 22. Inkassohandläggares bekännelse 23. Utbildning 24. Korten på bordet 25. Notiser 26. Branschfakta Ett tips till finansfolkbildare Mats Odell - satsa på goda förebilder Jag minns en diskussion som en av mina bästa vänner hade med sina barn om pengar. Det var ett tag sedan och de befann sig åldersmässigt någonstans i världen mellan barn och tonåringar, tillräckligt gamla för att ha drabbats av konsumtionskicken men för unga för att ha fattat varifrån pengarna faktiskt kommer. Jag har glömt vad det var som var så nödvändigt att köpa just då, men min vän förklarade att pengar var en begränsad tillgång och skulle användas till nödvändiga saker som mat, hyra och busskort i första hand. Barnen lyssnade till sin mor, himlade med ögonen, suckade som barn gör och var på hela taget totalt oförstående till min väns argumentation: Men mamma, det är ju bara att gå till bankomaten och hämta nya. Vad är problemet? Barnen är så gott som vuxna nu, den ena pluggar ekonomi och extrajobbar på Fina Bankens treasuryavdelning och har en lysande karriär i finansvärlden framför sig, det är jag övertygad om. Den andra har jobb, är självförsörjande, och i färd att flytta hemifrån, så även om de en gång hade noll koll så har de idag full koll. Och den som ska ha credit för det är min vän som hade förnuftet och viljan att envisas med att lära dem grunderna i privatekonomi. Att hyra och mat gick före färggranna plastleksaker och att om pengarna inte räckte till att köpa ny cykel bara för att färgen på den gamla inte dög så var det att välja mellan den man hade eller apostlahästarna. Bästa kunskapskällan för våra barn är faktiskt vi själva. Barn gör inte som du säger, de gör som du gör. Vem har egentligen skyldighet att se till att vi blir ansvarstagande, förnuftiga medborgare som inte utsätter sig för onödiga risker och ställer till det för oss själva? Sak samma om det är konsumtion, skuldsättning, spelande, alkohol, ohälsosamt leverne med för fet mat och för lite motion, klimatpåverkan eller konsekvensen av att cykla utan hjälm. Är det Samhället, man eller kan det faktiskt vara - vi själva? P.S. Klimatkompenserade du din sista resa? Annars kan du göra det här: Redaktionen Juni 2008 Elisabet Hammar, Redaktör Niklas Björklund, Biträdande redaktör 27. Styrelse/Övriga Elisabet Hammar, Sergel Kredittjänster AB Redaktör, Säkra Betalningar Telefon: E-post: elisabet.hammar@sergel.com Niklas Björklund Biträdande Redaktör och annonsansvarig, Säkra Betalningar Telefon: E-post: niklas.bjorklund@webcredit.se Ansvarig utgivare Claes Månsson, ordförande Svensk Inkasso claes.mansson@adv-aberg.se 2 ISSN X

3 Ledaren Ett framgångsrikt första år Svensk Inkasso kan summera sitt första verksamhetsår som sammanhållen branschorganisation på inkassomarknaden i Sverige; ett framgångsrikt år. Föreningen bildades i början av år 2007 samtidigt som de tidigare branschföreningarnas verksamheter avvecklades. Den helt dominerande delen av alla inkassoföretag i marknaden är medlemmar i Svensk Inkasso. Föreningen har etablerat medlemskap i FENCA, den europeiska samarbetsorganisationen för inkassobranschen. Det ordinarie årsmötet 2007 antog en verksamhetsplan som innefattade att de äldre föreningarnas verksamheter skulle övertas i vissa delar och vidareutvecklas. En fungerande kansliorganisation skulle upphandlas, en hemsida produceras och lanseras och en juristkommitté bildas och sättas i arbete. Utbildning, branschtidning och Inkassonämnden skulle omstartas i Svensk Inkassos regi. Samtliga dessa frågor har lösts och föreningen fungerar i dessa avseenden utmärkt. Juristkommittén samlar alltid ett betydande deltagarantal och viktiga juridiska frågor debatteras och bidrar till ökad kunskap och förståelse. Svensk Inkassos utbildning håller hög klass, attraherar många studenter och bidrar till en hög kunskapsnivå i branschen. Tidningen Säkra Betalningar är en kvalitetsprodukt på väg att etablera sig som en betydande plattform för branschens information och opinionsbildning. Inkassonämnden och dess arbete säkrar att branschen arbetar efter goda etiska principer. Svensk Inkassos styrelsearbete har bedrivits intensivt och med framgång under det första verksamhetsåret. Det finns ett stort intresse bland medlemsföretagen att deltaga i styrelsearbetet. Svensk Inkasso har snabbt etablerat sig som remissinstans, samtalspart och företrädare för borgenärerna och den svenska inkassobranschen. Föreningen har nått ut i mediedebatten på ett bra sätt i dagsaktuella frågor och deltagit i såväl tryckt press som i flera TV-inslag för att framföra branschens ståndpunkter. Vid riksdagens TVsända hearing om sms-lån och överskuldsättning höll Svensk Inkasso ett inledande anförande som mottogs väl. De frågor som dominerat debatten är överskuldsättning och barns skulder. Svensk Inkasso har bedrivit ett intensivt arbete både genom media, i skrivelser och muntliga kontakter med utredningar, myndigheter och beslutsfattare. Den allmänna uppfattningen är att branschens anseende tagits tillvara och att dess ståndpunkter fått gott fotfäste. Det finns alla förutsättningar för att branschens uppfattningar kan bli vägledande för framtida ställningstaganden. Svensk Inkassos initiativ med ett större medlemsmöte under hösten 2007 var en stor framgång och kommer att upprepas under innevarande år. Torsdagen den 16 oktober 2008, samlas hela inkassobranschen med inbjudna gäster på Skepparholmen Konferens utanför Stockholm. Det blir anföranden och debatt i viktiga branschfrågor, underhållning och gemensam middag. Svensk Inkasso har snabbt etablerat sig som remissinstans, samtalspart och företrädare för borgenärerna och den svenska inkassobranschen. Svensk Inkasso kommer att arbeta vidare med att konsolidera branschens ställning i samhället, men också verka för ökad kunskap och förståelse för de tjänster och viktiga samhällsfunktioner som utförs i vardagen. En än mer proaktiv hållning med initiativ från Svensk Inkasso till möten med olika beslutsfattare i samhället skall leda till bättre kunskap om inkasso- och andra tjänster som medlemsföretagen tillhandahåller. Claes Månsson, Ordförande Svensk Inkasso, juni 2008 FÖR SNABBARE FRAMGÅNG Svensk Delgivningsservice AB -RIKSTÄCKANDE DELGIVNINGSORGANISATION- Telefon: info@delgivningsservice.se 3

4 Kalendarium Torsdag 22 November 2007 Torsdag 29 November 2007 Tisdag 4 December 2007 Svensk Inkasso avger remissvar över Kronofogdemyndighetens nya verkställighetspolicy. Svensk Inkasso ordnar seminarie i Stockholm om Elektronisk bevisning. Styrelsesammanträde Svensk Inkasso. Kronofogdemyndigheten håller ingivarmöte i Stockholm. Onsdag 5 December 2007 Fredag 7 December 2007 Torsdag 31 januari 2008 Planerat sammanträde i utredningen om Ett samordnat Insolvensförfarande. Svensk Inkasso deltar i intresserådet för tillsyn i konkurs hos kronofogden. Hearing om överskuldsättning i Riksdagen. Se sidan 6-9 Tisdag 19 Februari 2008 Fredag 22 Februari 2008 Tisdag 18 Mars 2008 Skrivelse till Regeringen om Kronofogdens opinionsbildande verksamhet. Möte arbetsgruppen som överväger frågor om barns skuldsättning. Inkassonämden sammanträder. Riksdagen behandlar propositionen om Rättelse av uppgifter i Kronofogdens verksamhet mm. Torsdag 1 Maj 2008 Torsdag 15 Maj 2008 Fredag 23 Maj 2008 Riksdagen behandlar under maj propositioner om Europeiskt Betalningsföreläggande, Europeiskt småmålsförfarande och propositionen om En starkare företagsinteckning. Onsdag11 juni 2008 Måndag 1 September 2008 Måndag 15 September 2008 Kronofogdemyndigheten Insynsråd sammanträder. Årsmöte Svensk Inkasso. Se sidan 9 Riksdagen behandlar under september proposition om Elektroniskt företagsinteckningsbrev. Möte med Konsumentverket och andra myndigheter. Slutbetänkande från utredningen om ett samordnat insolvensförfarande väntas vara klart. Torsdag 25 September 2008 Torsdag 16 Oktober 2008 Torsdag 6 November 2008 FENCA World Congress i Nice. Svensk Inkasso håller medlemsmöte. Svensk inkasso arrangerar utbildningsdag. Se sidan 19 4

5 SMART SOFTWARE FOR HARD CASH MARKNADENS SMARTASTE SYSTEMLÖSNINGAR APTIC RATIONALISERAR AFFÄRSPROCESSER Med våra smarta affärssystem har du full koll på fordringshantering och kassaflöde, hela vägen från faktura till betalt. Fakturaadministration, reskontraservice, factoring och inkasso Modulbaserade lösningar som växer med företag och behov Hög automatiseringsgrad ger effektivitet och maximal lönsamhet APTIC 5

6 Hearing om SMS-lån och överskuldsättning RAPPORT FRÅN 6 Hearingen hölls på initiativ av Civildepartementet med anledning av ett antal motioner som behandlas under våren Samtliga inbjudna deltagare gavs möjlighet till ett kortare anförande och hearingen avslutades med att utskottets ledmöter erbjöds tillfälle att ställa konkreta frågor. Svensk Inkassos anförande kan ni läsa i sin helhet här bredvid, likaså de frågor som ställdes till Claes Månsson och Svensk Inkasso. Många av anföranden, i synnerhet myndighetsrepresentanterna fokuserade på sms-lånen och dess konsekvenser. För överskuldsättningen hänvisades flitigt till förslaget om absolut preskription och förslagen om saneringslån enligt finsk modell nämndes. Flera av de inbjudna deltagarna efterlyste strängare kreditprövning, samma representanter riktade samtidigt kritik mot att betalningsanmärkningar kvarstår alltför länge i registren. Ett dubbelt budskap som också påpekades av representanterna för sms-lånen. Kronofogdens rapport Alla vill göra rätt för sig förekom ofta i inläggen och fick mycket positiv respons. Representanterna från sms-lånen försökte nyansera den massmediala bilden av produkten genom att informera om att kreditprövningar alltid görs, inga lån beviljas till personer utan inkomst eller med betalningsanmärkningar. Genomsnittsåldern för en kredittagare är ca 35 år, ångervecka tillämpas och ingen under 18 år beviljas lån. Bägge välkomnade en strängare lagstiftning och reglering av marknaden korta krediter. Gäldenärsrepresentanterna ansåg förvånande nog att sms-lånen inte utgör något egentligt problem. Justitiedepartementet avslutade med att redogöra för pågående lagstiftningsarbete, vilket omfattar uppdraget Samtliga motioner rörande sms lån avslogs av Riksdagen den 13 mars 2008 med hänvisning till pågående arbete inom Justitiedepartementet. Samtliga motioner avseende olika förslag på åtgärder mot överskuldsättning avslogs av Riksdagen den 13 mars 2008 med hänvisning till pågående utredning. Sex ledamöter från (s) och en ledamot från (v) reserverade sig mot beslutet. Deltagare: Representanter från Konsumentverket, Kronofogden, Socialstyrelsen, Förbundet för Sveriges Kommuner och Landsting, Yrkesförening för budget- och skuldrådgivare, Riskföreningen Insolvens, Mobillån i Sverige AB, Folkia AB, Riksföreningen Svensk Inkasso, Svenska Bankföreningen, Justitiedepartementet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet och Insolvensutredningen. för Insolvensutredningen men också det effekterna av det nya Konsumentkreditdirektivet. Även om snabba och korta krediter fortfarande är undantagna i det nya direktivet finns möjlighet att införa särskilda nationella bestämmelser för sådana undantag. Under frågestunden ställdes många frågor kring sms-lånen. Det framgick att sambandet med överskuldsättning var tämligen svagt, men flera, bl.a. Rikskronofogden ansåg att de kunde förvärra situationen för de redan skuldsatta och för ungdomar leda till betalningsanmärkningar, vilket försvårar inträdet i vuxenlivet. Frågorna kring överskuldsättning handlade mycket om de förslag som framförts av myndigheterna som en väg ut ur skuldfällan, t ex absolut preskription, saneringslån, räntetak m m. Handeln med fordringar var också föremål för diskussion där möjligheten att vidhålla kravet under så lång tid ifrågasattes. Skolans ansvar för utbildning i privatekonomi diskuterades och Kronofogden, Konsumentverket och Sveriges Kommuner och Landsting talade en del kring de utbildningsinsatser som pågår just nu. Sammanfattat av: Elisabet Hammar Hela protokollet från hearingen kan hämtas via riksdagens hemsida/utskottens betänkanden. Sök på överskuldsättning. Svensk Inkassos anförande i hearingen, i sin helhet: Claes Månsson, Svensk Inkasso: Fru ordförande! Riksdagens ledamöter! Svensk Inkasso är branschorganisation för den svenska inkassomarknaden. Jag är advokat och ordförande i branschföreningen. Inkassobranschen är en betydande spelare på svensk tjänstemarknad. Bolagen tillhandahåller bland annat uppdragsinkasso, reskontratjänster, administrationsoch finansieringstjänster, factoring, fakturabelåning, fakturaköp och förvärv av fordringsstockar. Föreningen har inbjudits av riksdagens civilutskott för att bidra med sina kunskaper och ge sin syn på sms-lån och överskuldsättning. Sms-lån och den lagreglering som behövs för denna finansieringsprodukt är en viktig fråga och förtjänar den uppmärksamhet som civilutskottet nu har gett den. Sammankopplingen mellan sms-lån och överskuldsättning är däremot mindre självklar. Det är en relativt ny produkt på finansmarknaden som avses, och det är relativt låga belopp som lånas. Ingen kan, i varje fall för närvarande, sägas ha kommit i vad som är överskuldsättning till följd av sms-lån. Överskuldsättning har debatterats tidigare i dag, och det har påståtts att det inte finns någon bra definition. Men ni som är riksdagsmän vet naturligtvis att det finns en sådan bra definition, en definition som ni själva har instiftat i skuldsaneringslagen nämligen det kvalificerade insolvensrekvisitet. Man är överskuldsatt när man inte kan återbetala sina skulder inom överskådlig tid. Det är det begrepp som vi tycker att man måste hålla sig till, i alla fall tills riksdagen beslutar något annat. Det skulle förenkla debatten om vi höll oss till de regler som riksdagen har föreskrivit. Det hindrar inte att man ska debattera frågan om att förändra reglerna, men när man diskuterar problemet bör man utgå från det regelverk som gäller. När det gäller sms-lån skulle jag vilja föreslå ett annat begrepp för att komma till rätta med problemen. I de fall en person tar på sig en skuld som han eller hon kanske ångrar dagen efter skulle man kunna kalla det för obetänksam skuldsättning. Det är ett bättre begrepp. Den här skuldsättningen tycks följa ett mönster i snabb kreditgivning. Det handlar om ny teknik och fortsättning nästa sida

7 fortsättning, Sv Ink anförande i... om en viss typ av kredittagare. Antalet ärenden om betalningsföreläggande ökar snabbt. Nu ska man inte överdriva den frågan. Det är fortfarande ett väldigt litet antal betalningsföreläggandeärenden som har sms-lån som grund om man jämför med det totala antalet som är på någonstans runt Smslånen kanske svarar för Mot den bakgrunden anser Svensk Inkasso att frågan om sms-lån och deras reglering får hanteras inom ramen för konsumentkreditlagens bestämmelser, inom ramen för EU:s konsumentkreditdirektiv och inom distansavtalslagens bestämmelser. Samhället ställer också krav på ökade informationsinsatser. Det är viktigt att alla medborgare, också unga vuxna, får möjlighet och insikt att klara sin privatekonomi. Det hindrar inte att andra åtgärder kan behövas. Det är uppenbart att lagstiftaren, alltså riksdagen, får fundera på att införa EU:s konsumentkreditdirektiv. Som vi hörde Konsumentombudsmannen redogöra för är det inte säkert att det löser problemen eftersom det även i det direktivet, liksom i den svenska konsumentkreditlagen, finns undantag för lån med korta löptider och små belopp. Vi tror att vägen till framgång är information i marknadsföring och i avtal, precis som det föreslås i konsumentkreditdirektivet. Vi har ingen invändning mot att riksdagen gör en översyn av den svenska konsumentkreditlagen redan tidigare om det anses erforderligt. Det kan vara klokt att ange effektiv ränta även för små lån. När lagstiftningen skrevs och undantaget skrevs in för smålån med korta löptider fanns inte den här tekniken. Tekniken har ändrats kanske måste konsumentkreditlagen ändras. Det är ingen stor sak att en långivare får rätta in sig i ledet och ange effektiv ränta om det är det som erfordras för att folk ska förstå att detta belastar ekonomin. När det gäller överskuldsättningen finns det ett större problem. Det är uppenbart att det finns ett problem i samhället när det med 12 års erfarenhet av en skuldsaneringslag fortfarande finns människor som inte kommer ur skuldproblemet. Hade lagen varit korrekt utformad skulle naturligtvis de som är överskuldsatta de påstås vara allt från till , det är svårt att ange i frågan ansöka om skuldsanering, men de som verkligen anser sig nå upp till det kvalificerade insolvensrekvisitet och faktiskt ansöker är extremt få. Antalet har ökat betydligt sedan riksdagen ändrade lagen per januari 2007, och nu kanske antalet ansökningar kommer upp i per årsbasis. Det är en väldig skillnad mot de som nämndes. Alla de förslag och åtgärder för att komma till rätta med överskuldsättningen som har visats och debatterats på senare tid, bland annat i era motioner, utgår från att angripa följderna av överskuldsättningen. Knappt någon av er redovisar något om undersökningar om orsakerna. Kronofogdemyndigheten har gjort en förtjänstfull undersökning, en mycket bra rapport, som underlag för att förstå problemet överskuldsättning. Däremot kanske man inte ska dra så långtgående slutsatser som myndigheten gör. Vi anser att det för vår bransch är oklokt att ändra i civilrätten för att komma till rätta med ett insolvensrättsligt problem. Civilrätten med fordringspreskription framför allt och avräkning av kapital före ränta och liknande förslag slår rätt igenom hela civilrätten i alla frågor. Samma sak är det med den processuella förändring som föreslås, nämligen att man ska ändra åberopsbörda när det gäller preskriptionsanvändningen i den exekutiva processen. Ytterligare något som lagstiftaren bör fundera över i frågan om Kronofogdemyndighetens roll i denna debatt är att folk tycks tro att det är en myndighet som verkar som en förlängd arm för borgenärskollektivet. Så är det naturligtvis inte. Kronofogdemyndigheten är oväldig myndighet i den exekutiva processen. Det är en acksatorisk process. Det är två parter. Det är sökande och svarande, och båda har lika rätt att få sina inlägg beaktade. Man kan inte ändra en lagreglering som är århundraden gammal och slår igenom civilrätten för 9 miljoner medborgare för att lösa ett problem för kanske maximalt personer. Fordringsrätten i Sverige är enkel: Avtal ska hållas, innehav av fordringar, precis som vilken lös eller fast egendom som helst, försvaras av staten och gäller för evigt. Det finns preskriptionsregler, men de är inte till för att avsluta fordringsförhållanden i klara tydliga fall utan i oklara fall. Preskription ska alltså drabba fordringar där borgenären är passiv. Det är oklokt att låta fordringar vara giltiga om borgenären inte gör gällande sin fordring. Men om borgenären gör gällande sin fordring och gör det enligt gällande rätt så ska det försvaras av staten. Det är staten som ska stå bakom att rättsordningen står stabil och att fordringar kan drivas in om man har förbrukat den nyttighet eller den tjänst som man borde ha betalt för. Med det sagt ska jag avsluta med att säga att lösningen inte finns i ändringar i civilrätten. Lösningen ligger i att ändra i insolvensrätten. Man kan inte ändra en lagreglering som är århundraden gammal och slår igenom civilrätten för 9 miljoner medborgare för att lösa ett problem för kanske maximalt personer. Det är där problemet ligger: Vi ska lösa problemet för dessa om det nu handlar om det och inte för de 9 miljonerna. Om riksdagen kommer fram till att skuldsaneringslagen är otillräcklig är det den lagen som ska ändras, inte förutsättningarna för ett korrekt kreditgivningsoch fordringsrättsligt samhälle. RAPPORT FRÅN Sagt i hearingen Vi har sagt att absolut preskription för civilrättsliga fordringar för privatpersoner kanske är den viktigaste och nödvändigaste åtgärden, men det är inte den enda Eva Liedström Adler, Rikskronofogde Det ska absolut vara krav på kreditprövning. Vi efterlyser att utbetalningen sker dagen efter och med ångerrätt och att man inte beviljas lån om man har betalningsanmärkning. Ingela Pedersén, Yrkesföreningen BUS Jag kommer nu tillbaka till jätteproblemet med betalningsanmärkningar. Varför i hela världen ska en betalningsanmärkning ligga i tre år när man har betalat en skuld? Är skulden betald ska den strykas direkt, tycker vi, för annars skapar det bara en massa hinder för de skuldsatta Ingela Pedersén, Yrkesföreningen BUS Tar man exempelvis bort de här betalningsanmärkningarna, som kreditföretagen arbetar med när de ska titta på om en kund kan betala tillbaka ett lån eller inte, tar man bort en viktig parameter när det gäller att se om man överskuldsätter en person eller inte Magnus Johansson, Mobillån Sverige AB Det övergripande syftet med ett samordnat insolvensförfarande skall vara att ta tillvara borgenärernas intressen. Ni hörde inte fel, och jag läste inte fel: skall vara att ta tillvara borgenärernas intressen. Då förstår man naturligtvis varför ingen gäldenärsföreträdare finns med i Insolvensutredningen, för gäldenärerna är ju inte bäst skickade att ta tillvara borgenärernas intressen, eller hur? Att vi sedan inte sitter här i dag just för att borgenärskollektivet för en tynande tillvaro hör kanske inte hit Rikard Stenberg, Insolvens Ett stort frågekomplex rör sambandet mellan företagsrekonstruktion och konkurs för näringsidkare. Det är från det sammanhanget jag vill gärna säga det redan nu som citatet är hämtat som Rickard Stenberg från Riksföreningen Insolvens läste upp nyss, citatet som handlade om att man skulle beakta borgenärernas intresse. Det är från det sammanhanget det citatet är hämtat, inte från det sammanhang som vi nu talar om, nämligen överskuldsättning Magnus Graner, Justitiedepartementet Vi välkomnar en hårdare kontroll från exempelvis Finansinspektionen av bolag som bedriver låneverksamhet. Vi tycker att Finansinspektionen bör utfärda förbud mot företag som inte lever upp till dess krav. Däremot tycker vi att förbud mot en viss kreditform skulle innebära en diskriminerande lagstiftning till fördel för andra kreditformer. Magnus Johansson, Mobillån Sverige AB 7

8 RAPPORT FRÅN Från frågestunden: Johan Löfstrand (s): Den andra frågan är en fråga som kanske inte har berörts så jättemycket här. Men jag undrar om Kronofogdemyndigheten eller någon annan skulle vilja lyfta upp och belysa problematiken kring handel med fordringar, för det är ett av de problem som jag har stött på vid överskuldsättning och stor överskuldsättning. Handeln med fordringar leder lätt till att man inte har kontroll över vem man är skyldig pengar och framför allt inte över den ränta man sedan måste betala till fordringsägarna. Yvonne Andersson (kd): Jag skulle vilja höra er syn på att man får gå in och betala av den skuld man hade och inte alla de andra kostnaderna. Som en annan fråga skulle jag vilja höra hur Svensk Inkasso tänker kring handeln av fordringar, de kostnader som det betingar, de räntor som finns genom förfarandet och att det många gånger är oförutsägbart hur lång tid det tar. Är Svensk Inkasso nöjd med de förhållanden som gäller i dag? Claes Månsson, Svensk Inkasso: Jag skulle gärna vilja kommentera frågan om fordringsöverlåtelser som har ställts och inte fått något tillfredsställande svar. Företagen i inkassobranschen tillhandahåller många tjänster, inte bara inkasso utan också, som jag nämnde inledningsvis i mitt anförande, förvärv av fordringar. Förvärv av fordringar sker för att fordringar är som vilken annan nyttighet som helst i samhället till salu. Det sätts ett pris på en marknad. Alla leverantörer, alla banker överlåter fordringar till inkassoföretag i slutändan, nästan alla, för det är där kompetensen finns. Det är de företagen som är specialiserade tjänsteföretag för att hantera fordringar där betalning inte har influtit. Det är de bolagen som har tekniska system och kunniga medarbetare för att klara indrivning och bevakning av fordringar. När det gäller ränta på försummade fordringar är även det ett utflöde av samhällets syn på fordringar. Ränta är priset på ett lån, en kredit. Om man försitter den betalningstid som har avtalats finns det drag av repression hos lagstiftaren. Det är ni, riksdagens ledamöter, som faktiskt har varit med och beslutat om att det ska finnas dröjsmålsränta för den som inte betalar i tid. Den dröjsmålsräntan ska naturligtvis betalas alldeles oavsett hur lång tid lånet inte har varit betalt. Det är klart att det blir stora summor. Här finns det alla möjligheter i världen, det mål som Kronofogdemyndigheten aldrig ser, för gäldenär och borgenär att komma överens. Vi ska ha klart för oss att det är mycket stora volymer av uppgörelser som sker mellan parterna, borgenär och gäldenär, som över huvud taget aldrig kommer till Kronofogdemyndigheten eller in i några register. Det är tvärtom det vanliga att folk träffar uppgörelser under resans gång, där samhällets och statens repression och indrivning över huvud taget inte tas i anspråk. Andreas Norlén (m): Jag skulle vilja koppla på det som Claes Månsson, Svensk Inkasso, just var inne på med inkassoföretagens agerande. Det är riktigt som han sade i sitt anförande att vi har avtalsfrihet i landet. Jag är naturligtvis en vän av avtalsfrihet, men man kan samtidigt konstatera att det finns många exempel på inkassoföretag som fortfarande håller på och driver in till exempel postorderskulder från 80-talet med avtalade räntor som ligger väsentligt högre än dagens marknadsräntor. Man hade ju ett helt annat ränteläge för många år sedan. De räntenivåerna håller man fortfarande fast vid i avtalsbindningens namn. Då är frågan om detta är ett skäligt agerande. Eller kan man tänka sig att senare inträffade förhållanden, det vill säga ett kraftigt fall i marknadsräntorna, borde göra att man omprövar sin hållning till gamla krediter med höga räntor? Det är ni, riksdagens ledamöter, som faktiskt har varit med och beslutat om att det ska finnas dröjsmålsränta för den som inte betalar i tid. Claes Månsson, Svensk Inkasso: Det är naturligtvis alldeles riktigt som du säger att man med gamla avtal stundtals ligger kvar med räntor som är satta i en annan tid. Problemet är emellertid inte särskilt stort. De allra flesta räntor är inte avtalsräntor utan följer räntelagens bestämmelser, diskontot plus 8 procent, precis som lagstiftaren har bestämt att dröjsmålsräntan ska vara. I den mån det förekommer avtalsräntor som du anser är av oskäligt slag är det precis det som sker som jag sade i min korta replik tidigare. Inkassoföretagen, i vart fall om de kan påverka frågan, om de äger fordringen är de uppdragstagare är det naturligtvis borgenären som beslutar avtalar part och part emellan om att komma till rätta med skulden. Då får naturligtvis både kapital och ränta stryka på foten om det blir en god uppgörelse för båda parter. Mera sagt i hearingen Ny teknik ställer nya frågor, och man kan inte alltid lösa dessa frågor med gammal lagstiftning eller gamla sätt att se på saker Per Spångberg, Folkia AB Vi har hittills lagt störst kraft på att undersöka hur skuldsaneringslagen skulle kunna luckras upp. Med dagens regler är den lagen mer eller mindre stängd för aktiva näringsidkare, alltså företagare som inte har avvecklat verksamheten, typiskt sett genom en konkurs Per Olsson, Insolvensutredningen Men jag tror också att vi måste uppmärksamma att om det finns en skuld finns det också en fordran. Är det någon som inte kan betala är det någon annan som förlorar pengar. Jag tror att det är viktigt att våga erkänna att det finns de som inte kan betala, men det finns också de som inte vill betala Lennart Pettersson, (c) Det som vi tycker är mest anmärkningsvärt är att kostnaderna och räntan i samband med handel med fordringar ökar väldigt mycket. När fordran kommer in för indrivning har kapitalbeloppet blivit en väsentligt mindre del av den totala fordran Eva Liedström-Adler, Rikskronofogde 8

9 RAPPORT FRÅN Svensk Inkasso Årsmöte 2008 Den 15 maj höll Svensk Inkasso årsstämma i Stockholm med ett 30-tal medlemmar närvarande. Ordförande Claes Månsson inledde med att redogöra för föreningen och styrelsens arbete under året som gått. Mycket av insatserna har ägnats åt struktur och organisation av de olika verksamheterna samt att etablera föreningen som samtalspart och branschens representant hos myndigheter och lagstiftare. Svensk Inkasso har yttrat sig över flera remisser och varit mycket aktiv med att föra ut branschens synpunkter i aktuella frågor. En av de högaktuella frågorna har varit barns skulder där Svensk Inkasso tagit initiativ till ett samarbete med Konsumentverket, Kronofogden m.fl. för att få en lagändring till stånd. Föreningen är också representerad i den pågående Insolvensutredningen. Sedvanliga årsmötesförhandlingar följde där årets resultat och balans fastställdes, budget och föreningsavgifter beslutades samt val av styrelsemedlemmar, revisorer och valnämnd genomfördes. Ordförande tackade de avgående styrelsemedlemmarna Anders Cardell och Anders Uddfors för väl utfört arbete. Niklas Björklund, biträdande redaktör för Säkra Betalningar avtackades. Styrelsen för 2008 består av ordförande Claes Månsson och ledamöterna Mats Bergström (Kreditinkasso), Mats Holmfeldt ( Intrum Justitia), Erika Rönnquist Hoh (Aktiv Kapital), Gordon Odenbarck (Gothia Financial Group), Anders Rönngard (Invoice Finance), Charlotte Strandberg (Inkasso AB Marginalen), Anders Svensson (Alektum Inkasso), Susanne Bruce (Lindorff Sverige) samt Mats Kärsrud (Svea Ekonomi). Styrelsen, och de nya ledamöterna (Erika Rönnquist Hoh och Mats Kärsrud) kommer att presenteras i kommande nummer av Säkra Betalningar. Text: Elisabet Hammar 9

10 GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL En befolkning med Noll Koll på pengarna I alla fall om vi ska tro de larmrapporter som duggar tätt om bristande baskunskaper i ekonomi hos den svenska befolkningen. Danske Bank presenterar i en internationell undersökning stora kunskapsluckor när det handlar om privatekonomi, och där svensken tycks vara bland de sämsta i klassen. Politikerna bekymrar sig för att ungdomen drar på sig betalningsanmärkningar och ropar efter införande av privatekonomi på schemat. Samtidigt konstaterar Konsumentverket för de som söker budget- och skuldrådgivning lägger kommunerna ca 3 minuter per invånare och år, varav mikroskopiska en tjugondel ägnas åt förebyggande verksamhet. Håller vi på att förvandlas till ekonomiska analfabeter? Danske Banks undersökning februari 2008 Attityder och kunskaper i ekonomiska frågor hos åringar och deras föräldrar svårt att identifiera det billigaste lånet av tre alternativ, hela 39 % svarade fel på frågan. Än sämre var det med kunskapen om disponibel inkomst, 62 % av de svenska föräldrarna kunde inte definiera termen. det finns ett gap mellan föräldrarnas faktiska kunskaper och ungdomarnas uppfattning att föräldrarna är de bästa rådgivarna i privatekonomiska frågor. 10 Danske Bank har med hjälp av Zapera genomfört en undersökning bland åringar i de Nordiska länderna samt Nordirland och Irland avseende deras attityder och kunskaper i ekonomiska och finansiella frågor. Undersökningen omfattar också deras föräldrar. Undersökningen visar att åringar i Sverige har en sund inställning till sin privatekonomi, 64 % har koll på hur mycket de har på kontot och hur mycket de behöver till sina utgifter vare månad. 41 % skulle avstå från köp om de inte hade råd. Svenska ungdomar är de som är mest positiva till att låna pengar. har bristande kunskaper i ekonomiska och finansiella frågor. Svenska och Norska ungdomar var sämst på att rätt kunna definiera ränta bland 4 alternativ och de var också sämst på att identifiera de billigaste av tre olika lånealternativ. Närmre 60 % angav fel svar i bägge frågorna. Svenska ungdomar har inte heller koll på vad disponibel inkomst är, hela 70 % kunde inte svara rätt på den frågan anser att föräldrarna ger bra råd i privatekonomi men att de gärna skulle få mer rådgivning av såväl föräldrar som banken. 39 % av ungdomarna diskuterade ofta privatekonomiska frågor med sina föräldrar. Undersökningen visar också att ungdomarnas föräldrar Anser att de tar ansvar för barnens förståelse för privatekonomin men att skolan och den finansiella sektorn också spelar en viktig roll. I Sverige och Finland ansåg närmre 50 % att skolan hade ansvar medan däremot bara 30 % av föräldrar i Danmark och Norge ansåg detta viktigt. Cirka 30 % ansåg att finansiella sektorn delade ansvaret förutom i Finland också uppvisar vissa bristande faktakunskaper i ekonomiska och finansiella frågor. Merparten av föräldrarna kunde definiera ränta, i Sverige svarade 22 % fel på frågan. Stor andel av de svenska föräldrarna hade också Whaaajt frågar: Varför måste man betala tillbaka mer än man lånat? Låter stört. Kronofogden svarar: Självklart tjänar företagen på den här verksamheten /Janne (citat från Kronofogdens & Konsumentverkets chat på Playahead)

11 GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL Kronofogdens ungdomsindikatorer 2007 Kronofogden fick 2006 uppdraget att sammanställa Indikatorer för ungdomars* levnadsvillkor med rapportering till Ungdomsstyrelsen. I rapporten för 2007 redovisas: Antalet ansökningar om betalningsföreläggande i åldersgruppen hade ökat med 18 % jämfört med 2006 till stycken ( ). Gruppen är överrepresenterad, 14,8 % jmf med 11,2% för hela befolkningen Den genomsnittliga skulden minskade något, från 5260 kr till 5241 kr Antalet gäldenärer i åldersgruppen som är föremål för indrivning har ökat med 3 % jämfört med 2006, till personer (36 522) Gruppen är underrepresenterad 3,7 % jmf med 5,3 % för hela befolkningen Dubbelt så många män som kvinnor förekommer i registret, 60 % jmf med 30 % Antal skuldposter per gäldenär är lägre i gruppen, 4,1 jmf med 5,3 i riksgenomsnittet Kronofogden noterar att bland skulder till stat och kommun har gruppen en betydligt högre andel skulder som inte avser skatter, dvs TV-avgifter, studiemedel, felparkering och böter. Bland ungdomar är denna andel 51 % av den totala skulden, jämfört med 7 % för samtliga registrerade gäldenärer. Antalet ansökningar om avhysning i åldersgruppen har ökat med 10,5 % jämfört med 2006, antalet verkställda avshysningar har ökat med 6,8 % I gruppen är det vanligare att ansökan verkligen resulterar i en avhysning än för riksgenomsnittet Kronofogden finner siffrorna oroande att med hänvisning till att många i ungdomsgruppen ännu inte skaffat sig eget boende och det finns därför anledning till att anta att det i realiteten är en betydligt större andel med eget boende som blir vräkta från sin bostad. Rapporten kan hämtas på Kronofogdens hemsida. Sök på ungdomsindikatorer. * Med ungdomar definierar Kronofogden åldersgruppen år. Finansinspektionens rapport Hushållens ekonomiska förmåga, publicerad Finansinspektionen lät våren 2007 genomföra en enkätundersökning inriktad på hushållens ekonomiska förmåga. Undersökningen fokuserade på fem områden: Att få pengarna att räcka till Att ha kontroll över pengarna, planera ekonomin mer långsiktigt, välja finansiella tjänster efter behov, hålla sig informerad om det som påverkar den egna ekonomin Ca 10 % uppgav att de hade svårt att få pengarna att räcka till. Bland dessa var: 60-talister överrepresenterade, stor andel bor i hyreshus, 60 % hade ingen planering för mellanstora utgifter och 59 % utnyttjar ofta sin kredit. Ca 74 % definierar sig själva som slösare och 25 % köper hellre på kredit än sparar. Tar pengarna slut använder 29 % sitt kreditkort, 28 % lånar av bekanta. Gruppen håller sig normalinformerad och är lika benägna som andra att söka hjälp vid ekonomiska problem Kring 85 % av hushållen har koll på pengarna, dvs. kan ange hur stora kontanta tillgångar man har och ca 50 % har koll på kontantuttag och köp av livsmedel. Hushåll med låga inkomster har generellt bättre kontroll över sina pengar, likaså steg kollen med åldern Hushåll med hög inkomst är bättre på att planera sin ekonomi långsiktigt. Så mycket som 2/3 av hushållen har ingen beredskap för om inkomsterna skulle försämras kraftigt. Över 60 % är osäkra på hur stor pensionen kommer att bli och misstron mot att den allmänna pensionen räcker är stor. Ca 55 % har eget pensionssparande. Vid val av finansiella tjänster var bara ca 25 % av hushållen som jämförde olika alternativ, även om bolån hade en högre andel (41 %). Lägst andel hade val av lönekonto och kreditkort, ca 19 % vardera. De finansiella leverantörerna har stor påverkan på valet, men bara 42 % har tilltro till rådgivarens rekommendationer. Ca 75 % tycker att det är viktigt att hålla sig informerad kring finansiella frågor. Den grupp som definieras mindre informerad har samma inställning till privatekonomi som andra och har normal kontroll över sina pengar men har relativt små inkomster. Pensionärer och unga är överrepresenterade och stor andel bor i hyreslägenhet. I gruppen finns få 50- och 60-talistger. Rapporten finns att hämta via Finansinspektionens hemsida Bluenemo frågar: Vad är det maximala man kan ha i skulder innan man hamnar i fängelse? Kronofogden svarar: Man hamnar inte i fängelse för att man är skyldig pengar. För länge sedan kunde man göra det, då sattes man på bysis/janne (Citat från Kronofogdens & Konsumentverkets chat på Playahead) 11

12 GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL Konsumentverkets rapport 2008:8 Kommunernas budget och skuldrådgivning, en lägesrapport 2008 Konsumentverket har under första kvartalet 2008 genomfört kartläggning av verksamheten bland Sveriges alla kommuner. 12 Topp antal timmar totalt/vecka Stockholm 706 Invånare Göteborg 548 Invånare Helsingborg 210 Invånare Malmö 200 Invånare Västerås 140 Invånare Uppsala 126 Invånare Södertälje 123 Invånare Örebro 110 Invånare Norrköping 100 Invånare Topp antal minuter per invånare och år Storuman Sala Åsele Högsby Nordanstig 22,0 minuter 11,7 minuter 11,0 minuter 10,5 minuter 10,2 minuter Enligt skuldsaneringslagen måste varje kommun tillhandahålla budget- och skuldrådgivning för sina invånare. Men undersökningar som Konsumentverket gjort visar att resurserna för rådgivningen är otillräckliga i många kommuner och att det viktiga förebyggande arbetet inte hinns med. Lägesrapport Konsumentverket gör årligen den så kallade Läget i landet -undersökningen för att få kännedom om konsumentvägledarnas arbete i kommunerna. I år gjordes en liknande undersökning för första gången även för de kommunala budget- och skuldrådgivarna. Av landets 290 kommuner har 285 någon form av budget- och skuldrådgivning. Totalt arbetar 216 årsarbetskrafter med kommunal budget- och skuldrådgivning. Medelvärdet i landet per person och år är 3,2 minuter, varav hälften läggs på rådgivning och en tredjedel på skuldsaneringsarbete. Rapporten visar att mindre kommuner erbjuder mer rådgivning per individ än större kommuner. Genomsnittligt läggs 5 % av årsarbetstiden på förebyggande arbete. 130 kommuner, anger att de inte arbetar med förebyggande överhuvudtaget. I de flesta kommuner har socialnämnden huvudansvaret för budget- och skuldrådgivningen. Budget- och skuldrådgivare var behjälpliga med skuldsaneringsansökan till Kronofogden i 67 % av fallen. Stora variationer fanns mellan kommunerna. Rapporten kan hämtas via Konsumentverkets hemsida. Välj Publikationer och sedan Rapporter. Botten antal minuter per invånare och år Längsta väntetiderna Gävle, Mora, Nykvarn, Vingåker Vadstena, Vallentuna Lomma, Åtvidaberg Alvesta, Mellerud, Svedala Inga väntetider Malmö, Helsingborg, Höganäs och Uppsala 0,3 minuter 0,4 minuter 0,5 minuter 0,7 minut Samtliga 290 kommuner i Sverige fick i en enkät besvara frågor om hur verksamheten med budget- och skuldrådgivning är organiserad och hur många timmar budget- och skuldrådgivning som kommunerna erbjuder kommuninvånarna per vecka. Dessutom fick timmarna fördelas på ett antal olika arbetsuppgifter; rådgivning, skuldsanering, förebyggande respektive internt arbete. Genom att antalet timmar per vecka som kommunerna angett jämfördes med invånarantalet i varje kommun kunde de olika kommunernas arbete med budget- och skuldrådgivning jämföras. Resultatet visar att 215 av landets 290 kommuner tillhandahåller mindre än en heltidstjänst för budget- och skuldrådgivning. 70 kommuner har minst en heltid eller mer. Undersökningen visar också att mindre kommuner erbjuder mer vägledning per individ än större kommuner. Medelvärdet för hur verksamheten är fördelad per invånare och år är 3,2 minuter. I de minsta kommunerna är medelvärdet 3,7 trots att två av de fem kommuner som helt saknar budget- och skuldrådgivning återfinns i denna kategori. 16 kommuner erbjuder mindre än en minut per invånare och år. Orimliga väntetider Parallellt med denna undersökning undersökte även Konsumentverket hur lång väntetid det är till budget- och skuldrådgivning i landets kommuner. Här framgår att väntetiden i vissa kommuner är ett år eller mer. Kommunerna ansvarar själva för vilka resurser som tillsätts. Konsumentverket vill dock betona hur viktigt det är att det finns en fungerande budget- och skuldrådgivning utan långa kötider i varje kommun. Konsekvenserna av de långa väntetiderna kan bli att den skuldsatte förlorar hoppet om att få hjälp och hamnar i en allt djupare överskuldsättning. Ju tidigare man får Motala 19 månader Sthlm Hägersten Liljeholmen, 18 månader Vänersborg Sthlm-Hässelby Vällingby 16 månader Sthlm Södermalm 15 månader Botkyrka, Värmdö, Gbg Lundby, Sthlm Bromma, Gullspång, Mariestad, Töreboda, Lycksele 12 månader Konsumentverkets målsättning - Likvärdig budget- och skuldrådgivning i alla kommuner komma till en budget- och skuldrådgivare, desto lättare är det dessutom att rätta till problemen. Konsumentverket vill dock betona hur viktigt det är att det finns en fungerande budget- och skuldrådgivning utan långa kötider i varje kommun. större än någonsin. Förebyggande är lågprioriterat Undersökningen visar att i dagsläget består i genomsnitt endast fem procent av budget- och skuldrådgivarnas arbetstid av förebyggande arbete och hela 130 kommuner svarade att de inte arbetar förebyggande alls! Konsumentverket anser detta vara anmärkningsvärt och att kommunerna bör arbeta mycket mer med privatekonomisk rådgivning i till exempel skolor. Syftet med förebyggande arbete är att försöka stoppa problemen på ett tidigt stadium. Med en allt aggressivare marknadsföring av snabba lån och ett allt större utbud av aktörer på lånemarknaden är behovet av förebyggande arbete troligtvis Kronofogdens undersökningar visar att det finns mellan och personer i landet som har problem med att betala sina räkningar. Ungefär personer har i dagsläget skulder för indrivning hos Kronofogden och antalet betalningsförelägganden ökar för varje år. Oroväckande är att ökningen är störst bland unga vuxna.

13 GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL fortsättning, Konsumentverkets målsättning... Ökningen tyder på att det finns ett stort behov av både rådgivning för redan skuldsatta liksom förebyggande arbete för att minska ökningen av antalet personer i Kronofogdens register. För att uppnå detta krävs resurser för budget- och skuldrådgivning. Konsumentverket har dock förståelse för att med de resurser man har hinner man inte mycket mer. Det som önskas är att kommunerna ska sätta till mer resurser så att budgetoch skuldrådgivarna ska hinna med både rådgivning och skuldsanering och förebyggande arbete Ökade krav på kompetens och utbildning I ett alltmer komplext samhälle krävs kompetens inom ett stort antal områden. För att kommunernas budgetoch skuldrådgivning ska ha en bred kompetens erbjuder Konsumentverket en omfattande grundutbildning. Grundutbildningen innefattar allt från skuldsanering och frivilliga betalningsuppgörelser till konsumentkrediter och omvärldsbevakning. Även kunskaper i presentations- och förhandlingsteknik samt samtalsmetodik ingår i grundutbildningen. För de mer erfarna budget- och skuldrådgivarna planeras en fördjupningsutbildning. Förutom den nya grundutbildningen är det så kallade metoddokumentet, Budget- och skuldrådgivning en viktig verksamhet som lanserades i början av maj 2008, ytterligare ett led i att få budget- och skuldrådgivningen mer likvärdig i de olika kommunerna. I metoddokumentet anges vad Konsumentverket anser ingår i de kommunala budget- och skuldrådgivarnas arbete. Där anges även vilka krav och kvalifikationer som en budget- och skuldrådgivare bör ha. Förhoppningen är att samtliga kommuner ska analysera den verksamhet de bedriver idag utifrån dokumentet och tillsätta mer resurser för budget- och skuldrådgivning! Mer resurser behövs Sammanfattningsvis kan nämnas att resurserna för budget- och skuldrådgivning är otillräckliga i många kommuner och att det viktiga förebyggande arbetet inte hinns med. Resultaten från undersökningarna visar även att det förekommer stora variationer mellan kommunerna. Alla ska ha samma möjligheter att få hjälp av en budget- och skuldrådgivare, oavsett var man bor i landet. Det är oacceptabelt med ett tillstånd där överskuldsatta tvingas vänta ett halvår eller mer för att överhuvudtaget få träffa en rådgivare Budget- och Skuldrådgivarnas utbildning Omfattar sammanlagt 12 dagar fördelade på 4 utbildningstillfällen. Dessutom håller Konsumentverket årligen fördjupnings och uppdateringsutbildningar för de rådgivare som genomgått utbildningen. Metoder för budget- och skuldrådgivning Skuldsaneringslagen, Konsumenträtt Praxis och rättsfall Metoder för frivilliga överenskommelser Sekretess och dokumentation Dataprogrammet HEPSYSTEM Samtalsmetodik, praktisk psykologi Presentationsteknik Verksamhetsberättelse Konsumentverkets stöd Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare Kronofogdens verksamhet Rådgivningsbyråer Försäkringskassan och CSN Datainspektionen och Finansinspektionen Spel och spelmissbruk Kommentar Lars Nöremark Budgetrådgivningen, Malmö Kommun Malmö Kommun har inga väntetider i sin budget- och skuldrådgivning. Vad är hemligheten, hittar inte folk till er? - Jodå, folk hittar hit och vi har många som besöker oss regelbundet. Vi insåg tidigt att vi, för att möta medborgarnas behov behövde arbeta efter en annan modell. Vi har valt att ha en öppen mottagning en gång i veckan där våra budget- och skuldrådgivare tillsammans med individen benar ut situationen och redan under första samtalet kan ge konkreta förslag till åtgärder. Individen får sedan gå hem och jobba på problemet med våra förslag i ryggen. Det kan röra sig om en mängd olika saker, att få löpande konsumtion att börja fungera, att prioritera viktigt, inte skaffa sig nya skulder, att avstå något, sälja bilen, eller föra bok över det man faktiskt lägger sina pengar på. Vi går inte in in i någon behandlingsprocess, har ingen krishantering och djuplodar inte i orsakerna till situationen, Individen är välkommen tillbaks till oss under den öppna mottagningen för fortsatt rådgivning, vilket i slutändan kan innebära att vi hjälper till med en skuldsaneringsansökan. Vi står bakom ca 80 % av ansökningarna som kommer från vår kommun. I många kommuner är Socialförvaltningen ansvarig för budget- och skuldrådgivarna, vilka ofta innebär att man delar lokaler och har en kollegial närhet och där fokus ibland kanske i alltför stor utsträckning riktas mot en behandlande modell och en särskild kategori av individer istället för en bredare rådgivning för alla som kan ha behov av det. I Malmö så ligger huvudmannaskapet för vår verksamhet istället under Miljöfövaltningen, vilket jag tror är en viktig bidragande faktor för att vår modell faktiskt fungerar. Kallamiggumman frågar: Varför har median så mycket emot sms-lån? Bör man lyssna på vad som står i tidningen? Konsumentverket svarar: Det har skrivits mycket om farorna med SMS-lån i median den sista tiden. Vi tycker det är bra att media uppmärksammar problemet och skriver artiklar så att fler ungdomar lär sig mer om farorna med sms lån/margareta (Citat från Kronofogdens & Konsumentverkets chat på Playahead) Vilhelm Nordenanckar, Konsumentverket Margareta Lindberg, Konsumentverket 13

14 (Foto Angelica Engström/TV3) 14 GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL Folkbildning a la TV3 Jag vet inte vem som kom upp med programidén om Lyxfällan och sedan sålde in det till Tv3. Hela konceptet med ett program som handlar om vanligt folks ekonomiska elände och vad man gör åt det låter som en vansinnig idé för ett tv program. Men det skulle inte förvåna mig ett ögonblick om det var Charlie Söderberg. Jag är svag för personer som brinner för det de gör. Och det gör Charlie. Så det sprakar. Det som jag personligen gillar med Lyxfällan är den enkelhet med vilken Charlie och Mathias visar konsekvenserna av att stoppa huvudet i sanden. Ännu bättre är att de lyckats med att nå ut i mediebruset, göra ett populärprogram om ett svårt ämne så alla fattar. Kristallklart. - Vad tycker du Charlie, frågar jag. Har svensken noll koll på sin ekonomi? - Noll koll, är alldeles för starkt, det är inte fråga om några dumskallar, absolut inte! Jag blir för ett ögonblick nervös för att den här intervjun ska bli superkort. - Vi lever mitt i ett konsumtionssamhälle, fortsätter Charlie, där vi kommer allt längre bort från pengarna. Vi gör inga långsiktiga planer, saknar ekonomiska mål: för vårt sparande och vår pension. Hur vill vi ha det längre fram i livet? Vad drömmer vi om? Jag förtränger tanken på det där senaste brandgula kuvertet och på min bankkvinna som strängt såg på mig och undrade när jag senast såg över mitt PPM val. - Det som slår en när man ser ert program, säger jag, att personerna blir så chockade när ni visar vart inkomsterna faktiskt går, och att vägen ut innebär både att avstå från det något man har, eller vill ha. - Javisst är det så suckar Charlie. När vi startar och ber de medverkande att beskriva situationen får vi ofta svaret Det är så mycket räkningar som om det är räkningarna i sig själv som är orsaken. Någonstans på vägen har man helt glömt bort orsak och verkan. - Idag bygger allt på att vi ska ha nu och betala sedan. Dessutom är vi flockdjur som konsumerar för att andra gör det, vi reflekterar inte över om vi har råd. Han fortsätter: - Vi har fostrat en generation som vant sig vid att få det man vill ha. Och det gör man genom att leva över sina tillgångar där allt bygger på värdestegringen på fastigheter. Den dagen det vänder så kommer privatekonomierna att falla som korthus. - Folk lever utan marginaler, säger Charlie, jag läste senast idag att en normalsvenskt hushåll inte klarar av ett inkomstbortfall om ett par tusenlappar. Det är ju inte klokt! - Jag som har jobbat länge i den här branschen, lägger jag till, märker ju att man låter det gå alldeles för långt innan man försöker göra något åt det. - Det är inte så konstigt, replikerar han. - Det tar mindre energi att bara låta saker gå än att bryta mönstret. I programmet går vi inte in för att ta hand om. Vi säger som det är - och där kommer vår svarta tavla in där vi klistrar upp tusenlapparna och visar vad pengarna läggs på. Vi vill göra det plågsamt tydligt om det ohållbara i situationen, och peka på varför det är så. - När vi skulle göra programmet så bekymrade sig TV3 mycket om dataprogram och kalkyler medan Mathias och jag sa nej, vi vill jobba med papper och penna, det var därför vi började med svarta tavlan, för att visa att ekonomi inte är så svårt som man tror. Och det lyckas de bra med, tänker jag. Ibland blir jag så upprörd över de medverkandes nollkoll att jag måste zappa bort innan jag går i taket. - Sedan försöker vi hitta målbilderna, fortsätter han. Vi säger kanske: vad skulle det innebära om du skulle kunna betala din dotters utbildning, behålla huset, flytta dit ni vill bo eller vad det nu kan vara. Det som avgör är motivationen. Finns inte den så hjälper inga program eller utbildningar i världen, då är hjälpen verkningslös. Du kan vara professor i ekonomi och ändå oförmögen att lösa situationen - Respekten för extremåtgärder har dessutom minskat, säger Charlie. Inkassokrav är inte så allvarligt och får man en betalningspåminnelse blir man snarare arg än kopplar ihop det med betalningsskyldigheten. Många är väl medvetna om att det går att glida på betalningen utan att få en anmärkning. - Det egentliga problemet är sällan att människor konsumerar, utan att de som har små marginaler och inte någon fallhöjd konsumerar som om situationen aldrig skulle förändras Jag passar på att fiska efter lite medhåll genom att fråga efter Charlies åsikt om Skuldsaneringslagen. - I vår bransch hävdar vi att det rätta verktyget för att hjälpa överskuldsatta, om man inte kan få till en frivillig lösning, medan det andra lägret hävdar att lagen är otillräcklig för att inte tillräckligt många söker och kommer därför med förslag som absolut preskription och liknande metoder för att begränsa rätten att driva in en fordran. Vad tror du? Charlie Söderberg, Lyxfällan TV3 - Jag kan inte mycket om det, tvärstoppar han mina följdfrågor, vi får mycket frågor till programmet om skuldsanering, det blir ett slags modebegrepp. Det är bara att ta lån och sedan söka skuldsanering. Många förstår inte att det är tufft att genomgå en skuldsanering, att det handlar om att leva på existensminimum i fem år, vända ut och in på ekonomin. - Sedan är det ju så, biter han till, att både för inkassobolag, banker och kreditgivare så är det lönsamt att folk betalar lite för sent, hela systemet är ju uppbyggt så, problemet blir när det går överstyr och folk trillar igenom. - Hur ska man då nå ut, frågar jag. Myndigheterna har ju ansträngt sig under åren med broschyrer och pamfletter och utspel i media till ingen nytta, verkar det som. Den massiva kampanjen i media om smslånens fördärv tycks ju snarare ha haft motsatt effekt. - Det där är ju inget nytt, och jag tänker inte moralisera över SMS lånen, fnyser han. Försäljning idag bygger på att du inte ska behöva tänka på betalningen när du köper. Försök bara gå in i en butik och handla en platt-tv mot kontant betalning! - Personligen tror jag på bekvämlighet, inflikar jag, det är ju så mycket lättare med ett fast pris, utskrivet i kronor och ören, än att börja med en räkneoperation med 11,5% på 5000 kr i 45 dagar. osv - Ja,håller Charlie med, mobiltelefonbolagen har gjort det i åratal, Vi tycker det är för dyrt med en telefon som kostar 8 000, istället köper vi den för 1 :- och tecknar oss för ett abonnemang som innebär att vi betalar , för bekvämligheten att inte behöva betala nu. - Helst av allt vill man ju förhindra att en person hamnar i en sådan här situation, säger jag. I slutändan så handlar det, enligt min mening, om individens val och hur man hanterar konsekvenserna av det. När skadan redan är skedd så blir det egentligen någon slags skademinimering. Finns det något som Staten skulle satsa på för att förbättra nollkolläget?

15 Foto: Anders Cardell, Svensk Inkasso GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL - Det egentliga problemet är sällan att människor konsumerar, utan att de som har små marginaler och inte någon fallhöjd konsumerar som om situationen aldrig skulle förändras. När något sedan händer med ekonomin så blir det katastrof. Man måste inse att den ekonomiska nivån man lever i inte är för evigt: Arbetsgivaren kommer inte alltid betala din lön, pensionen blir inte vad du tänkt dig, räntorna kan stiga osv. ta ansvar för sin privatekonomi och sluta att fatta ekonomiska beslut på emotionella grunder. En anledning till att jag ville göra programmet var för att visa att det inte är svårt med ekonomi. Det handlar om plus och minus och ja, nåja lite % räkning också, skrattar han. Idag ses privatekonomi som ett problem istället för något roligt. - Hur kommer det sig att det blivit så? undrar jag. kul och enkelt och något som alla kan förstå och klara av. Det borde vara självklart för varje individ, avslutar Charlie intervjun. Och jag vet vad jag ska göra. Jag ska gå hem och ta fram inloggningskoden till PPM. Bums. - Viktigast är att satsa på en långsiktig kampanj och höja den ekonomiska mognaden hos svenska folket. Det måste bli självklart för människor att engagera sig och Kompetenslyftet Intervjuare, Elisabet Hammar, Svensk Inkasso Svensk Inkasso och utbildning En av branschorganisationens hörnpelare är uppbyggd kring just utbildning. Utbildning i form av seminarium, temadagar och mer omfattande program har tagits fram genom åren. År 2003 gick startskottet för certifieringsprogrammet. Vad var bakgrunden till att man plötsligt satte ned foten och ville ta fram en sådan utbildning? För det första fanns ett behov och ett önskemål från medlemsföretagen. Ett syfte med att certifiera är att man sätter en gemensam standard för vilka kunskaper man anser skall utgöra grunden för en certifiering i branschen. Andra faktorer är: höja branschens kompetensnivå och därmed få en kvalitetsstämpel kompetenshöjning hos den enskilda individen good will för de företag som belönas med certifierade handläggare genom att de säkrar en bra kvalitet på sina tjänster och blir attraktiva arbetsgivare. Utbildningsinnehållet kan du läsa mer om under utbildningsinformationen i tidningen eller hämta via vår hemsida. Certifieringsprogrammet är öppet för alla inte bara medlemsföretag, det går även att välja enskilda dagar om man inte vill tentera och följa hela programmet. Ca 200 handläggare har certifierats sedan våren 2003, nästan lika många har valt att gå enstaka dagar. - Jag vet inte faktiskt, men det är kanske så att det finns många som tjänat mycket pengar på att förespegla att privatekonomiska frågor är komplicerat, när det är både Om svensken blir allt okunnigare så blir yrkeskåren som möter de skuldsatta allt kunnigare. Stora insatser görs för att utbilda branschens aktörer och ge dem kompetens att hjälpa gäldenärerna att hitta en lösning på sin ekonomiska situation. Utbildningar som omfattar mycket mer än regelverk, rutiner och processer. Ett beslut att genomföra certifieringsutbildningen är ett klokt beslut, för den som deltar, för arbetsgivare och för branschen i sin helhet. Till skillnad från alla internutbildningar som de större företagen genomför har certifieringsutbildningen fördelen att man handläggaren träffar kollegor från andra företag, såväl privata näringslivet som offentliga sektorn. Handläggarna bygger nätverk och utbyter erfarenheter en synnerligen smakfull kombination! Utöver certifieringsprogrammet håller utbildningssektionen även temadagar och seminarium. Höstens planerade seminarium den 6 november, finns beskrivet på annan plats i denna tidning. Utbildninsgsektionens mål är att öka kunskapen om utbildningen till medlemsföretagen men framförallt till företag utanför branschorganisationen som inte uppdateras med löpande information på samma sätt som medlemmarna. I princip kommer alla företag i kontakt med fordringsrätten; alla fakturerar, alla vill få betalt i enlighet med de regelverk som finns. Alla har dock inte möjlighet att bli experter på hur man bäst hanterar en oreglerad faktura eller ett ej fullföljt avtalat åtagande. För att vara expert krävs löpande utbildning, motivation och kompetenshöjande åtgärder inom den praktiska/ ekonomiska och juridiska hanteringen av fordringar. Utbildning lägger således grunden till att vi får experter som vet vad sund betalningsmoral innefattar och som därmed indirekt skapar grunden till ett väl fungerande affärsklimat. Inkassobranschen är alltid föremål för medias bevakning - att ha ett väl fungerande utbildningspaket känns som en bra present till alla de som fortfarande tycker att inkassoverksamhet är något mystiskt. Vi som arbetar i utbildningssektionen är: Mats Bergström, styrelserepr. Marie Bråberg, rektor Anders Cardell, föreläsare/projektledare Vi utvärderar löpande utbildningen för att kunna erbjuda det som branschen efterfråga utan att vi ger avkall på den ursprungliga tanken. Vår tillsyndmyndighet Datainspektionen samt andra myndigheter och organisationer är alltid med och föreläser för att uppdatera oss om det senaste i branschen. 15

16 GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL Spetskompetens Hur ser man i branschen på utbildningen för handläggare? Vi frågade ett par av de som medlemsföretag som är mest flitiga med att låta sina handläggare certifiera sig. 16 Jakob Snoder, utbildningsansvarig, Payex Av Payex ca 700 medarbetare, arbetar mer än hälften med kravhantering, i genomsnitt 5-7 år För att upprätthålla kompetens och kvalitet under vår kraftiga expansion har det varit avgörande att formalisera utbildningar internt i företaget. Våra lärare, som utbildas kontinuerligt, jobbar också verksamheten när de inte utbildar. Alla våra utbildningar hanteras övergripande av PayEx Academy som säkerställer att utbildningar skräddarsys efter behov. Genom PayEx Academy genomförs gemensamma utbildningar för hela koncernen i allt från introduktionsprogram till fördjupningsutbildningar. På sikt kommer vi även ha e-learning utbildningar. På PayEx har alltid kunden och medarbetaren stått i centrum. Det är våra duktiga medarbetare som skapar nöjda kunder och det i sig skapar lönsamhet och tillväxt. För ledningen har det varit viktigt att förvalta våra framgångsfaktorer och våra värderingar genom att ha rätt kompetens på våra medarbetare och strategier för vår kompetensförsörjning. Efterhand vi blivit en koncern har fokuset vidgas till kompetensspridning över landsgränsen. På sikt säkrar det våra jobb och för medarbetaren ger det utvecklingsmöjligheter och tydliga karriärvägar. Det skapar långsiktighet inom företaget och gör oss till en attraktivare arbetsgivare och bättre resultat och kvalitet på våra tjänster = nöjdare kund. Tanja Andréeff, handläggare hos Payex Jag har jobbat över 4 år som kravhandläggare och gått flera interna utbildningar såsom telefonkurs, kravhantering, reskontrahantering, bokföring samt certifieringsprogrammet. Samtliga utbildningar har erbjudits av företaget. Skillnaden i mitt arbetssätt efter certifieringen har varit att jag kunnat utföra mitt arbete effektivare eftersom jag känt mig mycket mer säker och har på så sätt kunnat hjälpa och vägleda våra kunder och gäldenärer mer än tidigare i våra kontakter. Jag skulle vilja komplettera min utbildning genom en fortsättnings kurs på certifieringen eller någon annan juridisk utbildning. Jag tycker att utbildningen är bra för utvecklingen inom yrket och att det var kul att få träffa andra inom liknanden yrken. Då det var en stor kurs hade den många olika inriktningar vilket betydde att man även fick se områden som jag själv inte jobbat med vilket var väldigt intressant och roligt. Det är viktigt att arbetsgivaren erbjuder utbildning och det borde vara självklart att vilja ha certifierade handläggare så att man vet att personalen kan handlägga ett ärende korrekt enligt lagarna. Det är även ett bevis på att arbetsgivaren har förtroende för en som medarbetare så att denne känner att det är värt att satsa på en. Pär Gärdö, utbildningsansvarig Aktiv Kapital Aktiv Kapital har ca 40 medarbetare som arbetar med kravhantering, i genomsnitt 6-7 år. Alla anställdas utbildningsbehov utvärderas löpande och både intern- och extern utbildning sker kontinuerligt. Vi har även som mål att samtliga handläggare skall vara certifierade. I takt med att vi vuxit så har vårt fokus på personal- och utbildningsfrågor ökat. Det avgörande när vi utvärderar utbildningsbehovet är den enskilde medarbetarens bakgrund och behov i relation till dennes arbetsuppgifter. Vi ser alltid positivt på utbildning och andra kompetenshöjande åtgärder. De ger, förutom ny kunskap även en energiinjektion för den enskilde medarbetaren. Det ökar trivseln på arbetsplatsen och bidrar till att man väljer att stanna hos oss längre. Certifieringsprogrammet är en kvalitativ och bred utbildning som ger de nyanställda en mycket bra grund att utgå ifrån och mer erfarna handläggare får en bra repetition. Ett komplement skulle kunna vara mer utbildning som inriktar sig mot de mjuka delarna i arbetet. Kraven på kompetensen hos en kravhandläggare har förändrats mycket under senare tid då våra uppdragsgivare idag förväntar sig en helhetslösning och inte bara traditionell inkasso. Vi förväntas vara en partner som även bidrar till att utveckla uppdragsgivarnas interna processer kring kravhantering och inte bara leverera en procentuellt god återvinning i de inkassoärenden som vi hanterar. Dessutom har alternativen inom området för kravhantering blivit fler och många väljer idag att istället helt överlåta sina fordringar till oss i ett tidigt skede i kravprocessen. När det gäller folkutbildning av svensken tror jag det viktigaste är att få allmänheten att förstå vilka allvarliga konsekvenser en misskött ekonomi kan få för den enskilde individen. Den viktigaste målgruppen är ungdomarna, och att hitta rätt kommunikationsvägar för att nå ut till dem. Här tror jag att kanaler som massmedia och Internet har stor betydelse. Generellt sett är flertalet gäldenärer dåligt insatta i vad som händer om ärendet väl hamnat hos oss. Saknas kunskap om vad som sker eller än värre att de struntar i konsekvenserna av att inte sköta sina betalningar gör läget allvarligt. Jan Arnolde, handläggare hos Aktiv Kapital Jag har jobbat ca 5 år med kravhantering, och har genomgått internutbildning vid anställning, certifieringsutbildning samt intern- och extern utbildning inom specifika områden. Certifieringsutbildningen är obligatorisk för alla handläggare inom Aktiv Kapital vilket är uppskattat. Den ger en bra grund och säkerställer en god kvalitet i arbetet och är en gemensam kunskapsbas som dessutom en ger bättre kommunikation mellan oss handläggare. Homogenisering av grundkompetensen är viktig så att alla lyfts till nya nivåer. För personalen är det en trygghet att man certifierats. Jag har inte upplevt några stora förändringar i mitt arbetssätt efter certifieringsutbildningen vilket till stor del kan bero på jag tidigare lärts upp internt av certifierade handläggare samt att min universitetsutbildning täckt in de mesta. Jag arbetar med inkasso som tjänst för externa klienter och märker att i klientkontakten finns behov av mer ekonomisk rådgivning. Rådgivningsrollen är ibland en balansgång då man även är part i målet. Sett över tid så har kraven på handläggarens kompetens förändrats i viss mån mot att gäldenärerna även har flertalet andra fordringsägare som konkurrerar om kundens begränsade betalningsmöjlighet. Att förmå kunden att betala vår klients fordran är min utmaning, särskilt i de fall som de av Kronofogden befunnits sakna tillgångar. Att förhandla och hitta lösningar tillsammans med kunden ställer krav på mig och min kompetens men är samtidigt en rolig utmaning. När det gäller svensken och noll koll så går inte att dra alla över en kam. Det ligger ju i sakens natur att vi möter dem som inte lyckats så bra med sin privatekonomi. Generellt sett är flertalet gäldenärer dåligt insatta i vad som händer om ärendet väl hamnat hos oss. Saknas kunskap om vad som sker eller än värre att de struntar i konsekvenserna av att inte sköta sina betalningar gör läget allvarligt. Har man kunskap om ekonomi och de rättsliga följderna så är naturligtvis förutsättningarna bättre för att klara sig undan skuldfällan, vilket samhället i stort tjänar på. Därför är det nödvändigt att man redan i grundskolan lägger in undervisning om ekonomi.

17 Kor rekta kreditbeslut ger bra affärer! Aktuell och relevant information av hög kvalitet om privatpersoner och företag. Träffsäker kreditbedömning av kunder och prospects. Lönsammare kreditgivning med marknadens främsta score. Ta en UC! Den kompletta kreditupplysningen om företag och privatpersoner för snabba kreditbeslut. Sveriges ledande affärs- och kreditupplysningsföretag UC AB nov 07.indd :18:32 17

18 GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL GENERATION NOLL KOLL Lösningsgrad Hur når man då ut i mediebruset? Regeringen och Mats Odells satsar på folkbildning enligt traditionell modell tillsammans med Finansinspektionen, Konsumentverket och Kronofogden försöker nå ut med chatforum och Konsumentverket satsar på webbben och ger ut en ungdomstidning. Satsningar för att stärka den finansiella allmänbildningen Utbildning en del av konsumenttskyddet Tyvärr visar både svenska och internationella undersökningar att delar av allmänheten har dålig förståelse för de privatekonomiska frågorna och för de ekonomiska samband som påverkar den egna vardagsekonomin. Många unga har dåliga grundkunskaper och skolan tillför över lag inte särskilt mycket till ämnet privatekonomi. Många vuxna har svårt att planera sin ekonomi och förstå och överblicka de tjänster som erbjuds. För vissa utsatta grupper är talar t.o.m regeringen om ett finansiellt utanförskap. Och visst är det svårt att göra bra val på finansmarknaden. Många finansiella produkter är komplexa och avtalsvillkoren svåra att utvärdera. Det krävs också kunskaper och engagemang för att ta till sig den information och den vägledning som erbjuds inte minst för att veta när och var hjälp finns att få. Mot den bakgrunden ser Finansinspektionen frågorna om finansiell utbildning och information som grundläggande komponenter i ett gott konsumentskydd på finansmarknaden. I november 2007 lämnades FI:s rapport aktionsplan för småspararna till regeringen. Skolan har högsta prioritet FI:s strategi är att engagera och utbilda utbildare, i första hand lärare inom gymnasieskolan. Målet är att fler lärare ska avsätta mer tid för privatekonomisk undervisning. Tillsammans med Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket förbereder FI en besökskampanj för att under hösten 2008 nå ut till landets gymnasieskolor. I ett kommande steg tror vi att en bredare krets av utbildare ska kunna engageras - budget- och skuldrådgivare i kommunerna, studieledare i bildningsförbunden, fackliga ombud liksom många av de finansiella rådgivare som finns i instituten på finansmarknaden. Bättre information via webben Portalen Finanskunskap.se avsedd för information om läromedel och utbildningsmaterial för ämnet privatekonomi är under uppbyggnad. Insatserna avgränsas inte till vissa budget- och skuldfrågor utan omfattar också KOV pratar privatekonomi i skolan områden som sparande, pensioner, riskhantering och försäkringar för medvetna val på det finansiella området. Bred uppslutning bakom den finansiella folkbildningen Många kräver att regeringen och kommunerna ut i landet ska ta ett samlat grepp och öka insatserna. Många argumenterar också för att ämnet privatekonomi ska få obligatorisk plats i skolundervisningen. Detta kan ses som en rättvisefråga där samliga elever, oberoende av bakgrund, studieinriktning eller individuella val, får samma grundförutsättningar. Text: Per Arne Ström, Finansinspektionens småspararkansli En skolturné tillsammans med Kronofogden och Finansinspektionen samt en rad nya skolmaterial. För Konsumentverkets barn- och ungdomsgrupp handlar det mesta om ungas privatekonomi just nu. 18 Det är bråda tider för Konsumentverkets barn- och ungdomsgrupp. I dagarna går nya skolmaterialet Pengapusslet i tryck, en 48-sidigt diskussionsförberedande artikelantologi om gymnasisters privatekonomi, tänkt att fungera som komplement till mer traditionella läromedel. Materialet har tagits fram i nära samarbete med två gymnasieklasser från Malmö, och det är elevernas egna åsikter och funderingar kring sin ekonomi som ligger till grund för artiklarna. Konsumentverket har även medverkat i framtagningen av Cash, Bank- och finansbyråns basmaterial om privatekonomi, skrivet på medvetet lätt svenska. Detta material är kostnadsfritt och kan beställas från Bank- och finansbyråns hemsida. Pengapusslet införskaffas enklast via Konsumentverkets hemsida från 1 juni. Dessa båda material är två av en handfull som kommer att introduceras för gymnasielärare runt om i landet i samband med höstens skolturné. Turnén är ett samarbete mellan Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten och Finansinspektionen som syftar till att ytterligare lyfta frågan om privatekonomi på schemat. Förutom ovanstående tryckta skolmaterial introduceras även ett nytt filmat material som tagits fram specifikt för turnén, den halvtimmeslånga Koll på cashen. Närmare 30 skolor runt om i landet kommer att få besök. Väl på plats kommer representanter från de tre myndigheterna att hålla lektionspass för utvalda avgångsklasser. Lektionsinnehållet anknyter till ungas många gånger ansträngda ekonomi i samband med flytten hemifrån. Lärarna inbjuds till att närvara vid två informationspass efter skoltid, ett mer allmänt hållet med utgångspunkt i filmen, och ett efterföljande fördjupningspass för de lärare som är intresserade av att arbeta mer med privatekonomi. Inför varje skolbesök kommer ortens budget- och skuldrådgivare samt konsumentvägledare att bjudas in för att delta i aktiviteterna under dagen. Kanske kommer de att bemanna kampanjmontern dit skolans samtliga elever är välkomna för att ställa frågor om privatekonomi i största allmänhet, tävla eller förse sig med give-aways. Turnén beräknas pågå från mitten av augusti till slutet av november. Även framgent kan barn- och ungdomsgruppens verksamhet komma att kretsa kring privatekonomiska frågor. Det hoppas i varje fall enhetschef Lars Jönsson. Vi har fått vissa signaler som tyder på det. Förhoppningsvis får vi möjlighet att arbeta vidare med en del av de förslag vi och Kronofogdemyndigheten presenterade i rapporten Överskuldsättning och ekonomiska problem bland ungdomar. Niklas Eklöv, Konsumentverket

19 På Gång hos Justitiedepartementet Hämtat från Justitiedepartementets verksamhetsberättelse Hela dokumentet kan hämtas via regeringen. se/publikationer Proposition lämnad Inskrivningen flyttas från Domstolsverket till Lantmäteriverket Lämnad under januari 2008 Departementspromemoria planerad Processen i de allmänna förvaltningsdomstolarna, Under 2008 Ny delgivningslag, Våren 2008 Bättre konsumentskydd vid Kreditavtal Hösten 2008 Moderna försäljningsmetoder vid exekutiv auktion & försäljning av lös egendom, Hösten 2008 Lagrådsremiss planerad Forum i tvistemål, Våren 2008 Proposition planerad Ett Europeiskt betalningsföreläggande, Våren 2008 Ett Europeiskt småmålsförfarande, Våren 2008 Digitala Företagsinteckningsbrev, Sommaren 2008 Ändringar i Stiftelselagen, Sommaren 2008 Ändringar i förmånsrättsordningen, Våren 2008 Utökad möjlighet till återvinning i konkurs, Hösten 2008 Utredningar Översyn av hyreslagen, Redovisas 1 november, 2008 Bostadsrättsregister, Beslut om fortsatt, inriktning våren 2008 Insolvensutredninge, September 2008 Sammanfattat av Elisabet Hammar. Svensk Inkasso arrangerar Utbildningsdag Den 6 november arrangerar Svensk Inkasso en utbildningsdag med tema kreditinformation och personuppgiftslagen. Dagen kommer också innehålla information om några för branschen intressanta rättsfall. Inbjudna föreläsare är: Sören Öman, verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law samt regeringens särskilde utredare och dessutom medförfattare till Personuppgiftslagen. Sören kommer bland annat ta upp regelverket kring samkörning av register. Bengt Vestlund, UC kommer reda ut begreppen om olika typer av betalningsanmärkningar och Kronofogdens rättelseavdelning informerar om hur rättelser fungerar i praktiken och gällande praxis. Sabine Sändergaard, Jurist & Inkasso, som framgångsrikt drev preskriptionsmålet NJA 2007 s 157 berättar om domen, dess effekter och hur den ska användas. Håll utkik efter program och inbjudan kommer att sändas ut under våren. Sista anmälningsdag är 30 juni så håll utkik efter program och inbjudan som kommer att sändas ut separat i juni. Priset kommer att var 4000 kr (exkl moms) för medlemmar, 4500 kr (exkl moms) för icke medlemmar. Professorns betraktelser Kausalitet vad är det för djur? I England kunde man konstatera för första halva av förra århundradet att antalet intagna på mentalsjukhus växte i takt med antalet radiolicenser. Kunde det vara så att stanniolhattar ändå är något? Nej man kunde sedermera konstatera att det rörde sig om ett så kallat nonsenssamband, dvs. ökningstakten reflekterade bara samhällsutvecklingen i stort och dess påverkan på IT och psykiatri. Ett inkassobolag fick tillgång till data om vilttätheten per capita i olika postnummergrupper, dessa var dikotomiserade till hög respektive låg. Alla postnummer under samt alla på 40 till 44 tusen var klassade som låg, resten som hög viltförekomst per capita. Vid en genomgång visade det sig att inkassokrav med en gäldenär från de viltglesa områdena i genomsnitt hade en andel obetalt kapital som var 25 % högre på sina inkassokrav, mot de relativa viltrika områdena (5% kontra 4% faktiskt). Innan vi skickar ut massor av praktikanter för att räkna älgar i olika postnummer kanske man ska undersöka varför sambandet observerats. Professorn 19

20 FORUM MYNDIGHET Hur många skuldsatta barn finns det? Mörkertalet är stort när det gäller antalet barn med skulder eftersom inkassobolagens barnärenden inte finns med i någon offentlig statistik. Datainspektionen inleder nu därför ett projekt för att reda på hur många skuldsatta barn som finns i Sverige. Hur många skuldsatta barn finns det i Sverige? Tiotusen? Hundratusen? Flera hundratusen? Vi vet inte. Kronofogden känner bara till antalet barn i sina egna register och kommunerna känner bara till hur många barn som aktivt kontaktar dem för skuldrådgivning vilket väldigt få gör. Datainspektionen kommer i år att kartlägga antalet skuldsatta barn och granska om inkassobolagen hanterar dessa skulder i enlighet med god inkassosed. Projektet ska också undersöka i vilka branscher som skulderna uppstår. Arbetet har redan börjat. Tidigare i år utförde vi en enkätinspektion då de största inkassobolagen i Sverige samt andra inkassobolag där det kan vara troligt att inkassoärenden mot barn förekommer fick svara på ett antal frågor om barns skulder i en elektronisk enkät. Svaren från undersökningen håller nu på att sammanställas för att sedan analyseras. Brister eller oklarheter som framkommer i enkäten kommer sedan att följas upp med i första hand på-platsen-inspektioner hos utvalda inkassobolag. Vi vet att det i Sverige finns problem med skuldsatta barn men vi vet inte hur stort problemet är eftersom mörkertalet är så stort. Hur många barn som finns i inkassobolagens register varierar kraftigt. Medan ett inkassobolag har över barn i sitt register har närmare 7 av 10 tillfrågade inkassobolag inga skuldsatta barn. Under de senaste åren har frågan om skuldsatta barn mer och mer uppmärksammats. Med skulder kan barnen få börja sitt vuxna liv med betalningsanmärkningar hos kreditupplysningsbolagen vilket gör att de har mycket små möjligheter att få krediter och hyreslägenhet. Det arbetas på sätt att komma till rätta med skuldsättningen av barn. Tidigare kunde till exempel ett barn registreras som ägare till fordon och blev på så sätt ansvarigt för eventuella obetalda skatter och parkeringsavgifter. Numera kan barn fortfarande vara ägare men en vuxen brukare måste då anmälas som blir ansvarig för skatter, parkeringsavgifter och andra avgifter. Ett annat exempel är den överenskommelse som Sveriges skolfotografers branschorganisation gjort med Konsumentverket som säger att vid beställning av skolfoton är det föräldern som ska vara gäldenär och inte barnet. På gång är också en lagändring som innebär att avtal som föräldrar ingår för sina barns räkning och där barnet skuldsätts bara är giltiga om de godkänns av överförmyndaren. Barn måste få en chans att börja sitt vuxna liv utan skulder. Ett inträde i vuxenvärlden med betalningsanmärkningar, utmätningar och annan ekonomisk belastning ökar riskerna för att hamna i långvariga ekonomiska trångmål med risk för social utslagning som följd. 20 Göran Gräslund Generaldirektör Datainspektionen