Finanspolisens årsrapport Rikskriminalpolisen
|
|
- Christoffer Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finanspolisens årsrapport 2012 Rikskriminalpolisen
2
3 innehåll 3 Innehåll Inledning...4 Annual Report Organisationsförändring för effektivare kamp mot penningtvätt...8 Finanspolisens organisation...8 Det nationella samarbetet har utvecklats ytterligare...8 Underrättelsesamarbete är en förutsättning för verksamheten...9 Internationellt samarbete är centralt...9 Global samverkan genom FATF...9 Rådgivande roll inom EU...10 Östersjöprojektet för långsiktighet...10 Brottsutbyten upptäcks och kan förverkas...11 Kortare svarstider via ARO...11 Tillgångsutredningar visar om det finns förutsättning för förverkande...12 Tillgångsgruppens verksamhet Administrativa åtgärder som försvårar organiserad brottslighet...13 Återtagande av brottsutbyte öppnar nya möjligheter...14 Utbildningsinsatser med långsiktiga effekter...14 Beskrivning av ett ärende vid tillgångsgruppen...15 Finanspolisens verksamhet mot penningtvätt...17 Rapportörerna spelar en viktig roll...17 Därför är det så viktigt att rapportera...17 Allt som avviker bör granskas oavsett belopp...17 Handläggning av ärenden...18 Penningtvättens olika ansikten...19 Stora kontantsummor ett varningstecken...19 Kriminell aktivitet med kopplingar till företag...19 Smuggling av kontanter...19 Nya betalningsmetoder...20 Prepaid cards...20 Internetbaserade betaltjänster...20 Mobilt...21 Virtuella valutor...21 Olika former av penningtvätt under Trojanbedrägerier...22 Narkotika och dopningspreparat...22 Punktskattebedrägeri med alkohol och tobak...22 Bedrägerier på andrahandsmarknader...23 Framtidens bekämpning av penningtvätt...24 Förslag om att penningtvätt ska kriminaliseras...24 Nytt EU-direktiv stärker kampen mot penningtvätt fjärde penningtvättsdirektivet...25 Statistik för Finanspolisen Penningtvättsrapporter mellan 1997 och Externa förfrågningar...26 Förfrågningar per land...26 Populäraste transaktionsmålen...28 Typ av transaktion...28
4 Inledning 4 Inledning Under 2012 har fokus mot brottsvinster och de rättsvårdande myndigheternas arbete för återtagande av sådana varit mycket tydligt. Tanken bakom detta är inte bara att återföra brottsvinster till staten och målsägare, utan också insikten om att drivkraften bakom att begå brott är att få någon form av vinning. Om samhället försvårar för personer med kriminella avsikter att få behålla vinningen från brott, minskar också motivationen för att begå brott. Finanspolisens Tillgångsgrupp har under året medverkat till att betydande brottsvinster återtagits från personer som varit under utredning för olika brott. Efterfrågan på s.k. tillgångsutredningar ökar dramatiskt. Det tyder på en ökad medvetenhet om att återtagande av brottsutbyte är en effektiv metod för att bekämpa brott och på sikt en väg att förebygga brottsliga avsikter. I årsrapporten för 2012 uppmärksammas särskilt Tillgångsgruppens arbete med att identifiera och säkra kriminellas tillgångar samt därigenom skapa förutsättningar för att återta brottsvinster. I betänkandet Penningtvätt kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud (SOU 2012:12) föreslogs förändringar i lagstiftningen, vilka om de realiseras kommer att förbättra och utöka samhällets verktyg att agera kraftfullt mot de ekonomiska drivkrafterna bakom brottsliga gärningar. Förslaget innebär i korthet att själva penningtvättsåtgärden kriminaliseras, vilket inte är fallet i dagsläget då ett förbrott till penninghäleri måste styrkas. Vidare föreslås en särskild förverkandebestämmelse som är direkt kopplad till det nya penningtvättsbrottet, samt möjligheten för polis och åklagare att besluta om ett förbud för en kund eller motsvarande aktör att disponera pengar eller egendom som bedömts som föremål för misstänkt penningtvätt. De nya reglerna kommer sannolikt att börja gälla någon gång under För att insatserna mot penningtvätt ska lyckas, måste misstänkta transaktioner rapporteras till Finanspolisen. Rapporteringsplikten styrs av lag men det förtjänar att understrykas att det inte handlar om en polisanmälan. Det handlar istället om att rapportera en transaktion som kan antas vara misstänkt penningtvätt. Under 2012 rapporterades misstänkta transaktioner till Finanspolisen. Det är en tydlig minskning jämfört med siffrorna från 2011, men i praktiken är rapporteringsläget ungefär detsamma. Anledningen till den statistiska skillnaden är att Finanspolisens ärendehanteringssystem numera redovisar antalet ärenden och inte antalet enskilda rapporter, vilka inte sällan rör samma ärende. Den totala beloppsmässiga omfattningen av rapporteringen av misstänkta transaktioner uppgår till mångmiljardbelopp avseende både genomförda och av rapportören stoppade transaktioner. Finanspolisen har som ett ständigt uppdrag att förbättra olika verksamhetsutövares benägenhet att rapportera misstänkta transaktioner. Inom flera av näringslivets sektorer skulle medvetenheten och kunskapen om rapporteringsskyldigheten, och dess syfte, behöva öka. Av den anledningen samverkar Finanspolisen med de myndigheter som har till uppgift att utöva tillsyn över branscher som är rapporteringspliktiga enligt penningtvättslagen. Dessa myndigheter bedriver också riktad informationsverksamhet om gällande bestämmelser till verksamhetsutövare inom ansvarsområdet. Finanspolisens samverkan med tillsynsmyndigheterna bedrivs genom Samordningsorganet mot penningtvätt, där Finansinspektionen är sammankallande myndighet. Ytterligare en faktor som är av största vikt i kampen mot penningtvätten är god samverkan mellan alla brottsbekämpande myndigheter. Samarbetet mellan Finanspolisen, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverkets skattebrottsenheter på handläggarnivå har under året utvecklats ytterligare för att effektivisera lagföring av olika brott samt insatserna mot ekonomiskt brottsutbyte. Finanspolisen samverkar i stort sett med alla brottsbekämpande myndigheter
5 Inledning 5 inklusive landets åtta regionala underrättelsecenter med finansiell underrättelseinformation. Internationell samverkan är också ett måste då kriminella aktörer i allt större utsträckning verkar gränsöverskridande. Finanspolisen har bra upparbetade kanaler i detta syfte och arbetar ständigt på att utveckla dessa. Under 2012 startades också ett särskilt projekt med syfte att bekämpa penningtvätt och göra det möjligt att återta brottsvinster inom Östersjöregionen. I projektet deltar, förutom Sverige, representanter för Finanspolisens motsvarigheter i Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Projektet bedrivs med ekonomiskt stöd av Svenska institutet. Finanspolisens huvudsakliga målsättning är att försvåra penningtvätt och att sätta brottsutbytesfrågor i fokus. Den allmänna medvetenheten i samhället om brottsutbytesfrågornas betydelse gör att det finns anledning att se ljust på förutsättningarna för Finanspolisens verksamhet och mål i framtiden. Stefan Kronqvist Finanspolisen, Rikskriminalpolisen
6
7 7 Annual Report 2012 The Financial Intelligence Unit and Asset Recovery Office (FIU/ARO) The main objective of the Financial Intelligence Unit and Asset Recovery Office is to make money laundering more difficult and to focus on proceeds from crime. The reported suspicious transactions, both the completed ones and those stopped by the rapporteur, amount to many thousands of millions of SEK. In 2012, a total of 9,436 suspicious transactions were reported to the FIU. It is a clear decrease, compared to the figures from 2011, but in practice, the reporting mode is basically the same. The reason for the statistical difference is that the FIU case management system nowadays accounts for the number of cases and not the number of separate reports, which not seldom refer to the same case. The FIU s permanent mission is to improve different operators inclination to report suspicious transactions. International cooperation is also essential as crime has become more transnational. The FIU/ARO has elaborated well-functioning channels for this purpose, and is constantly working to develop these. In 2012, the FIU processed 252 international requests for financial information. In 2012, the largest number of reported remittance transactions were also directed to Nigeria and Ghana and the same applies to transactions to Sweden. The absolutely largest cash transactions in 2012 were made to Dubai, Germany and the United Arab Emirates. When it comes to transactions to Sweden, it can be noted that the number of transactions from Estonia has trebled, compared to Furthermore, it can be noted that the country from which the largest amount of transactions originated in 2012, was Libya. FIU/ARO has during the last year carried out a reorganisation and a partially transformed work process, aiming at a more effective registration of reports on suspected money laundering and the financing of terrorism, as well as to create the possibilities to immediately decide whether a case is to be prioritised or not. By the end of 2012, there were 33 persons employed by the FIU/ARO, out of which approximately 2/3 are police officers. The other employees are experts and administrators with different areas of expertise. Approximately 2/3 of the staff are men and 1/3 women.
8 8 Organisationsförändring för effektivare kamp mot penningtvätt Finanspolisen har haft ett intressant verksamhetsår. Det viktigaste för Finanspolisen har varit att förmedla och ta emot erfarenheter som kan hjälpa oss och de andra myndigheterna att bli effektivare i kampen mot penningtvätten. Finanspolisens organisation Gruppchef Grupp 1 Beredning Desk Ledningsstöd Sektionschef Biträdande sektionschef Gruppchef Grupp 2 Handläggargrupp Gruppchef Grupp 3 Tillgångsgrupp Finanspolisen har genomfört en organisationsförändring och en delvis förändrad arbetsprocess vars huvudsakliga syfte är att undvika fördröjning av registrering av rapporter om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism, samt att skapa möjligheter att omedelbart kunna avgöra om ett ärende ska prioriteras. Inom funktionen ledningsstöd finns bl.a. en strategisk samordningsverksamhet som har till uppgift att fånga upp och analysera nationella och internationella påverkansfaktorer med bäring på Finanspolisens verksamhet. Finanspolisens ansvar för underrättelseverksamhet relaterad till brott mot miljöbalken har under 2012 flyttats till Rikskriminalpolisens Underrättelsesektion. Ansvaret för underrättelseverksamhet avseende falska betalningsmedel är en annan del av Finanspolisens uppdrag. Vid utgången av 2012 var 33 personer anställda vid Finanspolisen varav ca 2/3 är poliser. Övriga anställda är experter och administratörer med olika specialkompetenser. Av personalen är ca 2/3 män och 1/3 kvinnor. I arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism arbetar 16 personer, varav huvuddelen (13 handläggare) med fördjupad ärendehandläggning. Inom området finansiering av terrorism samarbetar Finanspolisen med Säkerhetspolisen. Det nationella samarbetet har utvecklats ytterligare Finanspolisen är verksam inom den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet genom att samverka med övriga brottsbekämpande myndigheter i åtta regionala underrättelsecenter (Ruc) samt det nationella underrättelsecentret (Nuc), både på strategisk och på operativ nivå. Finanspolisen deltar också i arbetet inom aktionsgruppsverksamheten vid Rikskriminalpolisen och i de regionala kriminalunderrättelsetjänsterna i Polisens samverkansområden (SamO- Kut). Samarbetet mellan Finanspolisen, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverkets skattebrottsenheter på handläggarnivå har under året utvecklats ytterligare för att effektivisera lagföring av olika brott samt insatserna mot ekonomiskt brottsutbyte. Syftet med samarbetet är att uppnå effektiva metoder för att med operativa och administrativa åtgärder tillsammans angripa den ekonomiska brottsligheten och dess brottsvinster.
9 9 Finanspolisens deltagande inom Samordningsorganet mot penningtvätt ger en bra möjlighet att nå ut med information till rapporteringspliktiga verksamhetsutövare genom att deltagande tillsynsmyndigheter också bedriver riktad informationsverksamhet om gällande bestämmelser till sina respektive verksamhetsutövare. Finanspolisens nära kontakter med de rapporteringspliktiga verksamhetsutövarna är viktiga för att skapa förtroende, behålla en hög kvalitet på rapporterna och ge återkoppling på rapporteringen. Genom dialog kan Finanspolisen snabbt få tidiga signaler om trender och avvikelser i transaktionsmönster som kan vara viktiga vid bearbetning av information som rapporterats. Finanspolisens nära kontakter med de rapporteringspliktiga verksamhetsutövarna är viktiga för att skapa förtroende, behålla en hög kvalitet på rapporterna och ge återkoppling på rapporteringen. Underrättelsesamarbete är en förutsättning för verksamheten Finanspolisen registrerar, bearbetar och analyserar information om misstänkt penningtvätt som sedan struktureras och delges som finansiell underrättelseinformation. Det är på detta stadium polisen inhämtar, bearbetar och analyserar information från olika källor i syfte att nå fram till en konkret brottsmisstanke som kan leda till att en förundersökning inleds av åklagare. En strukturerad finansiell underrättelseinformation är en förutsättning för att identifiera penningtvätt, brottsvinster och nya strategiskt betydelsefulla aktörer samt att i ett tidigt skede identifiera modus och trender. Inom verksamhetsområdet falska betalningsmedel arbetar Finanspolisen underrättelsebaserat när det gäller bl.a. förfalskade pengar och förfalskade (skimmade) kredit- och betalkort. Internationellt samarbete är centralt Det internationella samarbetet är av central betydelse för Finanspolisen då utbyte av brott ofta sker över gränserna och de kriminella aktörerna i allt större utsträckning verkar gränsöverskridande. Finanspolisen har bra upparbetade kanaler i detta syfte och arbetar ständigt på att utveckla dessa. Bland annat ingår handläggargruppen vid Finanspolisen i en internationell samarbetsfunktion mot penningtvätt, där flertalet av världens FIU 1 ingår i ett globalt nätverk. Tillgångsutredarna vid Finanspolisen har rollen som en internationell kontaktyta för gränsöverskridande brottsutbytesfrågor och utgör ett ARO 2. Sverige är också medlem i CARIN 3 som är ett informellt nätverk och som har till syfte att förbättra det internationella samarbetet för återtagande av brottsvinster. Global samverkan genom FATF I februari 2012 antog den mellanstatliga organisationen FATF 4 40 reviderade rekommendationer om bekämpning av penningtvätt, finansiering av terrorism och finansiering av spridning av massförstörelsevapen. Sverige är en av 36 medlemmar i organisationen. I och med att de reviderade rekommendationerna antogs, väntar också en ny utvärdering av hur medlemsländerna följer rekommendationerna. Sverige kommer att utvärderas Finanspolisen har under året deltagit i FATF-möten och FATF-arbete för att för bereda sig inför utvärderingen samt för att utbyta erfarenheter och kunskaper med övriga medlemsländer. 1 FIU Financial Intelligence Unit. 2 ARO Assets Recovery Office. 3 CARIN - Camden Assets Recovery Inter-agency Network. 4 FATF Financial Action Task Force. Ett mellanstatligt organ som har till uppgift att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism på global nivå samt har mandat att utvärdera medlemsländernas efterlevnad av dess rekommendationer.
10 10 Rådgivande roll inom EU Inom EU pågår samarbetsgrupper av olika slag där Finanspolisen deltar i syfte att påverka kommande rådsbeslut som handlar om penningtvätt och återtagande av brottsutbyte. Arbetsgrupperna är rådgivande för beslutsfattarna inom EU. Det är nödvändigt att råden kommer från experterna som är insatta i ämnena och Finanspolisen deltar i mötesgrupperna. Östersjöprojektet för långsiktighet I februari 2012 höll Finanspolisen ett konstituerande möte med chefer och övriga representanter för FIU och brottsutbytesenheterna ARO i Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Vid mötet deltog även representanter från Europol, Eurojust och samarbetspartnern Svenska institutet. Projektet syftar till att med en internationell samverkan höja effektiviteten och åstadkomma ett långsiktigt formaliserat samarbete inom områdena penningtvätt och återtaganden av brottsutbyten. Både utredning av penningtvätt och återtagande av brottsutbyten bedrivs oftast i gränsöverskridande former. Därför är det angeläget att de brottsbekämpande myndigheterna på bästa sätt anpassar sitt arbete efter brottslighetens utbredning och karaktär. EU-ländernas strategiska samarbete har antagit en särskild strategi mot organiserad brottslighet. Kampen mot denna brottslighet förutsätter ett systematiskt informationsutbyte, användning fullt ut av europeiska gemensamma utredningsverktyg samt utveckling av gemensamma utredningsmetoder och förebyggande åtgärder.
11 11 Brottsutbyten upptäcks och kan förverkas Tillgångsgruppens uppgift är att medverka till att brottsutbyten i alla dess former upptäcks och senare kan förverkas via domstolsbeslut. Arbetet sker både nationellt och internationellt. Tillgångsgruppens arbete är att spåra, beräkna och återföra brottsutbyte från alla brott som kan ge vinning. Genom att polis och åklagare satsar på att återta det kriminella aktörer vunnit från sin brottsliga gärning riktas samhällets insatser mot det som är själva drivkraften bakom den brottsliga gärningen. Genom att polis och åklagare satsar på att återta det kriminella aktörer vunnit från sin brottsliga gärning riktas samhällets insatser mot det som är själva drivkraften bakom den brottsliga gärningen. Den förhållandevis nya lagstiftningen om förverkande innebär ett nytt arbetssätt och nya möjligheter för Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna där målsättningen är att förverkande av brottsutbyte ska öka och att tillgångsutredningar ska vara en naturlig del av förundersökningen. Arbetssättet innebär också att så tidigt som möjligt ta ställning till om ett brott medfört något utbyte och om det finns förutsättningar för ett utvidgat förverkande. Gruppen har två internationella nätverk att tillgå för att utbyta operativ information och utveckla det internationella samarbetet. Inom EU utgör gruppen den svenska polisiära delen av nätverket ARO och globalt är gruppen medlem av nätverket CARIN 5 med kontaktpunkter i ett femtiotal länder utanför EU-området. Det svenska ARO-nätverket samverkar också med andra internationella regionala nätverk för återtagande av brottsutbyte. Svenska representanter blev invalda i CARIN:s 5 Camden Assets Recovery Inter-agency Network. styrgrupp 2012 och har därigenom fått en viktig position i nätverket, bl. a. vid inval av nya medlemsländer i nätverket. Positionen innebär även att Sverige bistår med utvärderingar, s.k. peer-review, av andra länders arbete med återvinning av brottsutbyte. Syftet med nätverken är att utveckla samarbetet mellan länderna speciellt när det gäller att effektivisera brottsutbytesfrågor. Regelbundna möten underlättar möjligheten att utbyta information. Under 2012 har Tillgångsgruppen deltagit i det nämnda Östersjöprojektet för att utveckla det regionala samarbete mellan länderna runt Östersjön som gäller organiserad brottslighet kopplad till brottsutbyte (se avsnittet Östersjöprojektet för långsiktighet). Syftet har varit att öka samarbetet och på sikt kunna skapa gemensamma utredningar som korsar nationella gränser. Kortare svarstider via ARO Inom EU finns sedan 2008 särskilda nationella enheter, ARO, för operativt internationellt samarbete med att återta brottsvinster och bekämpa penningtvätt. I Sverige finns ett ARO-kontor där ansvaret delas mellan Rikskriminalpolisen/Finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten/Brottsutbytesenheten. Finanspolisens ARO handlägger polisiära frågor av underrättelsekaraktär och kan biträda svenska myndigheter och utländska ARO med operativt stöd för insatser som syftar till att identifiera, spåra, säkra och återföra brottsutbyte. En av de stora fördelarna med att använda ARO, som är ett formellt nätverk, är möjligheten att förkorta handläggningstiden. Om åklagaren begär internationell rättslig hjälp är svarstiden ofta flera månader. Om frågan istället ställs genom ARO-kanalerna förkortas svarstiden avsevärt. Efter ett svenskt initiativ har det införts tidsregler för handläggningstider och om det inte finns någon frihetsberövad är den normala svarstiden maximalt 14 dagar. Om det istället finns personer frihetsberövade i ärendet är svarstiden högst 8 timmar.
12 12 Under 2012 behandlade Finanspolisens ARO ca 50 förfrågningar. De frågor som ställs via AROsamarbetet är om en person eller ett företag har tillgångar i annat land om en person eller ett företag har förbindelser med finansiella institutioner om en person eller ett företag förekommer i olika register, som bolags- eller fastighetsregister om personen eller företaget bedriver verksamhet i annat EU-land annan information för att underlätta en framtida rättshjälpsansökan från åklagaren. En av de stora fördelarna med att använda ARO, som är ett formellt nätverk, är möjligheten att förkorta handläggningstiden. Tillgångsutredningar visar om det finns förutsättning för förverkande Tillgångsgruppen biträder Rikskriminalpolisen och landets polismyndigheter, främst i utredningar där reglerna om utvidgat förverkande aktualiseras 6. Utredningsarbetet avser inte enbart utredningar om utvidgat förverkande, utan även ärenden där det finns förutsättningar för ordinärt förverkande 7. Vid tillgångsinriktade brottsutredningar fordras som regel att de misstänkta personernas ekonomiska ställning kartläggs för att domstolen ska kunna avgöra om den egendom som förverkandeyrkandet avser klart mera sannolikt utgör utbyte av brottslig verksamhet än att den skulle vara legitimt förvärvad. En tillgångsutredning ska huvudsakligen ge svar på om den misstänkte har tillgångar som kan förverkas legala förutsättningar att skaffa och inneha tillgångarna, d.v.s. att utreda om det framstår som klart mera sannolikt att tillgångarna utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet kan en tillgångsutredning vara av omfattande karaktär, men också begränsas till en enklare utredning. Det finns inte några fastställda formalia kring hur en tillgångsutredning ska genomföras eller vem som ska initiera en sådan. En tillgångsutredning kan initieras av polisen, före en inledd förundersökning, genom att uppgifter inhämtas på underrättelsestadiet om personer som t.ex. kan antas ha kopplingar till den organiserade brottsligheten. En tillgångsutredning kan också påbörjas i samband med att en förundersökning inletts. En åklagare bör då ta ställning till om det ska genomföras en utredning av en misstänkts tillgångar i följande situationer: när det kan förväntas att den misstänkte i domen kommer att åläggas en omfattande betalningsskyldighet i form av skadestånd eller värdeförverkande när det brott som utreds kan medföra utvidgat förverkande 8. En tillgångsutredning bör normalt planeras och påbörjas så snart det finns anledning att anta att straffprocessuella åtgärder kommer att vidtas mot en person. Tillgångsgruppen biträder också med ekonomiska 6 Brott med 6 års fängelse eller mer i straffskalan och vissa typiska vinningsbrott enligt särskild uppräkning i 36 kap. 1b tredje stycket brottsbalken. 7 Enligt 36 kap. 1 brottsbalken. 8 Handbok Förverkande m.m. åtgärder mot ekonomiska fördelar av brott, Utvecklingscentrum Stockholm
13 13 kartläggningar i andra typer av brottsutredningar, speciellt där det kan finnas ekonomiska motiv till att begå brottet och där det kan behövas stödbevisning. Utöver utredningsverksamheten bistår gruppen med rådgivning som gäller tillämpning av metoder i förverkandeutredningar, utbildning, inhämtning av internationell information och medverkan i administrativa åtgärder. Tillgångsgruppens verksamhet 2012 Av tabellen nedan framgår att Tillgångsgruppen utförde totalt 21 tillgångsutredningar under Av dessa utredningar var 5 beslutade av Operativa rådet, 8 utredningar bedrevs på Rikskriminalpolisens utredningssektion och 8 var biträdesutredningar till landets polismyndigheter. Av utredningarna avsåg 10 stycken grova narkotikabrott, 3 bedrägerier, 1 ekobrott, 2 korruptionsbrott, 1 vapenbrott, 1 miljöbrott, 1 krigsbrott, 1 dopningsbrottsärende och 1 rånbrott. Tillgångsutredningar utförda av Finanspolisens tillgångsgrupp 2012 Uppdragsgivare Antal utredningsuppdrag Förverkande/yrkat förverkande (SEK) Administrativa åtgärder (SEK) Operativa Rådet Rikskriminalpolisen 8 Polismyndighet Totalt De tillgångsutredningar som Tillgångsgruppen utförde under 2012 var mer kvalitativt omfattande än under tidigare år. Det har medfört att färre utredningar genomfördes under 2012 jämfört med föregående år samt att det belopp som har förverkats har minskat jämfört med 2011, se tabellen nedan. Dessutom varierade gruppens personaltillgång under 2012, vilket även bidrog till en minskad insats. Summerar man de belopp som förverkats i domstol, blir totalsumman kronor. Förverkande har hittills gjorts i fyra ärenden, med belopp som varierar mellan kronor och kronor. Förverkandena kommer enbart från narkotikabrottsärenden. I två ärenden har kvarstadsbelagd egendom på kr inte resulterat i förverkande. De administrativa åtgärderna från ärenden beslutade av Operativa Rådet rör ett ärende. Det är för övrigt det ärende där ett kvarstadsyrkande på drygt 8 miljoner kronor inte ledde till förverkande i domstol. De administrativa åtgärderna avser huvudsakligen taxeringshöjningar för såväl fysiska som juridiska personer. Förverkande har hittills gjorts i fyra ärenden, med belopp som varierar mellan kronor och kronor. Förverkade/yrkat förverkande penningbelopp i Finanspolisens tillgångsutredningsverksamhet År Förverkande/yrkat förverkande (SEK) Den kraftiga nedgång som noterats i förverkade belopp beror främst på att Tillgångsgruppen koncentrerat sitt arbete på utredningar som bedrivits vid Rikskriminalpolisens utredningssektion och insatser beslutade av Operativa Rådet. I de ärendena har inte några förverkningsbara tillgångar anträffats. Administrativa åtgärder som försvårar organiserad brottslighet Administrativa åtgärder innebär i korthet att den offentliga sektorn försvårar förutsättningarna för den organiserade brottsligheten att använda sig av legala möjligheter för illegala ändamål. Polisen samverkar med andra myndigheter, t.ex. Skatteverket, Försäkringskassan, Kronofogden och de kommunala alkoholtillståndsenheterna, i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten. Målet är att frågor om brottsutbyte ska handläggas med
14 14 den metod som är mest effektiv i det enskilda fallet. Det är av största vikt att det sker en myndighetssamverkan över gränserna så att de bästa verktygen används hos respektive myndighet. Ett ökat fokus på administrativa åtgärder har även gjort att förverkandebeloppen har minskat eftersom åtgärder har vidtagits hos andra myndigheter och inte i första hand genom ett förverkande av polisen. De administrativa åtgärderna behöver inte nödvändigtvis innebära ett beloppsmässigt resultat som går att mäta, utan kan även medföra andra åtgärder som innebär ett försvårande för grovt kriminella att bedriva sin verksamhet. Under våren 2012 gjordes en utökad kontroll inom insatsen mot fusk på restauranger. Där deltog flertalet myndigheter, bl. a. kommunala tillståndsenheter. Åtgärden har kortsiktigt haft en brottsförebyggande effekt vad gäller hantering av illegal sprit. Återtagande av brottsutbyte öppnar nya möjligheter Den nationella brottsutbytesfunktionen, där samtliga myndigheter som ingår i satsningen mot den grova organiserade brottsligheten är representerade, har presenterat sin slutrapport Regeringen kommer under 2013 att uppdra åt dessa myndigheter att samverka för att utveckla och följa upp den myndighetsöverskridande samverkan som sker på brottsutbytesområdet. Denna samverkan ska bidra till det gemensamma arbetet med att återföra vinster av brott. En del av dagens problem kommer förmodligen att få sin lösning i och med att funktionens förslag kommer att tillämpas. Även vissa av Penningtvättsutredningens förslag 9 kommer att gagna möjligheterna att kunna återta brottsutbyten i en större utsträckning än i dag, bl.a. reglerna om att ersätta kravet på ett 9 SOU 2012:12. styrkt förbrott som härrör från brottslig verksamhet och stoppandet av transaktioner (dispositionsförbud). Rikspolisstyrelsen har identifierat att polisen behöver bli bättre på att spåra vinster från brott som kan leda till att egendom säkras, förverkas och återförs som utbyte från brott. Polisen behöver utbildning om förverkandereglerna och det krävs också att alla poliser, från de som jobbar ute på fältet till de som utreder eller leder förundersökning, har kunskap om hur man kan omsätta reglerna i praktiken 10. Rikspolisstyrelsen ska under 2013 ta fram nationella riktlinjer för polisens arbete med att spåra vinster från brott. Riktlinjerna ska bidra till ett mer enhetligt och långsiktigt arbete med att spåra vinster från brott samt till ökad kompetens och kvalitet i arbetet. Rikspolisstyrelsen har angett att det vid samtliga polismyndigheter ska finnas en funktion, brottsutbytesansvariga, som ansvarar för strategiska frågor som att utveckla och förbättra rutiner i arbetet med att säkra utbyte från brott. Vid varje myndighet ska det finnas resurser avsatta för arbete med brottsutbytesfrågor, motsvarande tillgångsutredare. Dessa personer ska ha kvalificerad kompetens, och de ska kunna ta fram underlag som kan leda till att utbytet av den brottsliga verksamheten kan förverkas och återföras. Utbildningsinsatser med långsiktiga effekter Tillgångsgruppen vid Finanspolisen får löpande förfrågningar om att ge information och leda utbildning om arbetet med återtagande av brottsutbyte. Under 2012 har Tillgångsgruppen därför ökat sina utbildnings- och informationsinsatser. Vid ca 30 tillfällen har mellan 25 och 250 personer per till 10 RPS Inspektion av polismyndigheternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet.
15 15 fälle utbildats och informerats inom brottsutbytesområdet. Effekterna av utbildningsinsatserna kommer att märkas långsiktigt i form av ökad återvinning av brottsutbyte. Effekterna av utbildningsinsatserna kommer att märkas långsiktigt i form av ökad återvinning av brottsutbyte. Utbildningsinsatserna har både genomförts internt inom polisen och externt för andra myndigheter. Bland annat har en särskild utbildning för alkoholhandläggare genomförts. Utbildningen syftade till att ge en kunskap om hur den grova organiserade brottsligheten investerar i olika former av kontanthandelsbranscher, företrädesvis restauranger. Tillgångsgruppen har också deltagit och föreläst på konferenser som hållits för samtliga alkoholhandläggare i Sverige. Internationellt samarbete för efterforskande av tillgångar/brottsutbyte har skett mellan Sveriges ARO och utländskt ARO med tillfredsställande resultat. Under utredningen har det konstaterats att kriminella aktörer gjort investeringar genom köp av fast egendom utomlands. Informationen har kommunicerats inom Gob-insatsen 11 mellan externa myndigheter såsom Skatteverket och Kronofogdemyndigheten för vidare administrativa åtgärder. Vidare har rättshjälp använts för utredningsåtgärder utomlands. De administrativa åtgärder som har gjorts i ärendet är följande: 30 personer och 20 bolag som har direkt eller indirekt koppling till ärendet har blivit föremål för granskning av Skatteverket upptaxeringar av skatt har gjorts med miljonbelopp för de kriminella aktörerna betalningssäkringar mot ett företag inom restaurangbranschen har gjorts med framgångsrikt resultat. Beskrivning av ett ärende vid Tillgångsgruppen Detta ärende påbörjades underrättelsemässigt under 2011 genom inhämtning kring speciellt utpekade kriminella aktörer inom den grova organiserade brottsligheten. Underrättelseinformationen togs in till Finanspolisen i samverkan med en polismyndighet. Ärendet bearbetades av Tillgångsgruppen, i samverkan med andra myndigheter, och Operativa rådet beslutade att en insats skulle genomföras. Brottsmisstankarna avsåg grovt skattebrott och bokföringsbrott, penninghälerier samt grovt narkotikabrott. Huvudinriktningen var förundersökning kring misstanke om punktskattebrott. Under insatsen, som fortfarande pågår, har ett flertal personer gripits och lagförts. Beslag av egendom och kontanter har gjorts, och frysning av bankkonton har skett till belopp om flera miljoner kronor. 11 Myndighetsgemensam satsning mot grov organiserad brottslighet.
16
17 17 Finanspolisens verksamhet mot penningtvätt Finanspolisens arbete mot penningtvätt regleras i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (nedan kallad penningtvättslagen) samt EU:s Rådsbeslut av den 17 oktober 2000 (2000/642/RIF). Finanspolisen är nationell, exklusiv, mottagare av rapporter om misstänkta penningtvättstransaktioner från de institut (rapportörer) som faller under penningtvättslagens gransknings- och rapporteringsskyldighet. I penningtvättslagens 1 kap. 1 2 anges vilka näringsverksamheter som omfattas av lagen. Enligt 3 kap. 1 penningtvättslagen ska en verksamhetsutövare som omfattas av lagen granska transaktioner för att kunna upptäcka sådana som den misstänker eller har skälig grund att misstänka utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism. Om misstanke efter närmare analys kvarstår, ska uppgifter om alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt eller finansiering av terrorism utan dröjsmål lämnas till Rikspolisstyrelsen, d.v.s. Finanspolisen. Rapportörerna spelar en viktig roll För att förebygga att kriminella aktörer använder bulvaner för konton och depåer finns det lagstiftning som innebär att rapportörerna måste ha en god kundkännedom. Ofta rör det sig om många kunder och man måste då arbeta riskbaserat och se över var riskerna är som störst. Genom en god kundkännedom ser rapportörerna lättare när något avviker från det som är normalt för just den kunden. Inkomst och typ av verksamhet är några exempel på faktorer som man tittar på. Genom en god kundkännedom ser rapportörerna lättare när något avviker från det som är normalt för just den kunden. Därför är det så viktigt att rapportera Misstänkta transaktioner ska rapporteras till Finanspolisen. Målet är att ringa in den grova organiserade brottsligheten, som ofta finansieras av pengar med illegalt ursprung och som måste tvättas. Det som kan tyckas vara några enstaka misstänkta transaktioner kan vara ett led i ett stort kriminellt maskineri, exempelvis grov ekonomisk brottslighet eller finansiering av terrorism. Det som kan tyckas vara några enstaka misstänkta transaktioner kan vara ett led i ett stort kriminellt maskineri, exempelvis grov ekonomisk brottslighet eller finansiering av terrorism. Genom att alla rapportörer bidrar med rapportering av misstänkta transaktioner har myndigheterna större möjligheter att bekämpa grov brottslighet. Det ökar möjligheterna att återta brottsvinster och hämmar de kriminellas största drivkraft för brott. Allt som avviker bör granskas oavsett belopp Säljer man varor för beloppet euro eller mer omfattas man av skyldigheten att granska och eventuellt rapportera kontanta köp av t.ex. bilar, båtar, guld, ädelstenar, konst, antikviteter eller annat som är dyrbart. Allt som avviker från det normala ska granskas. Det är inte normalt att betala en bil eller båt som kostar flera hundra tusen kronor kontant när det finns säkrare sätt att genomföra en sådan affär, t.ex. genom banköverföring eller betalning med bankkort. Om man inte finner en naturlig förklaring ska det rapporteras till Finanspolisen. Kundkännedomen är en mycket viktig bidragande faktor för rapportören att avgöra om transaktionen ska rapporteras eller inte.
18 18 Det är inte normalt att betala en bil eller båt som kostar flera hundra tusen kronor kontant när det finns säkrare sätt att genomföra en sådan affär, t.ex. genom banköverföring eller betalning med bankkort. Handläggning av ärenden Handläggningen av penningtvättsrapporter vid Finanspolisen består i mottagning, registrering, bearbetning, analys och delgivning. Rapporterna kompletteras med uppgifter från polisiära och öppna register. I förekommande fall inhämtas kontoinformation. Syftet med handläggningen är att undersöka om de rapporterade transaktionerna kan knytas till ett särskilt brott eller utgöra ett led i en brottslig verksamhet. Om Finanspolisens utredning resulterar i misstanke om bakomliggande brottslighet, delges informationen till berörd polismyndighet eller annan brottsbekämpande myndighet 12. Den brottslighet som upptäckts handläggs sedan vidare på den myndighet som tagit emot Finanspolisens underrättelserapport. Informationen i rapporten kan slutligen vara en del i ett underlag för en åklagare att inleda förundersökning och väcka åtal. Den kan också leda till att Skatteverket startar en revision som föranleder en beskattningsåtgärd med en brottsanmälan. Syftet med handläggningen är att undersöka om de rapporterade transaktionerna kan knytas till ett särskilt brott eller utgöra ett led i en brottslig verksamhet. 12 Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Skattebrottsenheten (brottsbekämpande enhet inom Skatteverket).
19 19 Penningtvättens olika ansikten Det ligger i sakens natur att kriminella aktörer söker nya och ur deras perspektiv säkrare sätt att tvätta pengar och att dölja de illegala förtjänsterna i samma takt som lagstiftningen förändras och myndigheterna ökar sin kunskap om tillvägagångssätten. Det kan ändå konstateras att penningtvättens olika ansikten både förändras och består när det gäller tillvägagångssätt. Internet har gett kriminella aktörer nya möjligheter. I dag kan en kriminell person styra över sina konton och depåer via elektronisk kommunikation trots att personen inte är den egentliga kontoinnehavaren. Till det kommer att traditionella produkter och tjänster förpackade på ett nytt sätt och med en helt ny nivå av tillgänglighet har etablerat sig som betalningsmetoder på marknaden (se avsnittet Nya betalningsmetoder). I dag kan en kriminell person styra över sina konton och depåer via elektronisk kommunikation trots att personen inte är den egentliga kontoinnehavaren. Stora kontantsummor ett varningstecken I vissa branscher finns det en långvarig tradition av att handel med varor och tjänster ska ske kontant. Många av rapportörerna bedömer denna kontanthantering som en högre risk vilket medför noggrannare granskningar av dessa transaktioner. Varje led i kedjan måste ta sin del av ansvaret för att bedöma och granska transaktionen och jämföra den med sin kundkännedom. För den verksamhetsutövare som vill undvika exponering gentemot exempelvis banksektorn kan valet falla på att istället handla med kontanter. Genom ett samlat grepp från alla rapporteringspliktiga aktörer kan dock även storskalig kontanthantering upptäckas. Av statistiken kan man utläsa att vissa branscher är mindre rapporteringsbenägna än andra. Flera av dessa är också branscher där kontanthanteringen är en tradition, t.ex. handel med bilar, båtar, ädelstenar eller konst. Kriminell aktivitet med kopplingar till företag Många personer med kriminell avsikt har i stor utsträckning, direkt eller indirekt, koppling till något företag. Inom företaget finns olika möjligheter att tvätta pengar. De kriminella aktörerna utfärdar också falska arbetsgivarintyg från dessa företag i syfte att de som fått intyget ska kunna ta lån på dyra bilar, båtar eller bostadsrätter trots att de inte har möjlighet att kunna betala tillbaka lånet. Lånen betalas tillbaka med pengar från brott, vilket är en form av penningtvätt. Smuggling av kontanter En metod för att föra ut brottsvinster ur landet är att smuggla kontanta medel i resväskor på flygplan eller via färjor gömt i bilar. Tullen är därför ett viktigt filter för Finanspolisen. Information kan lämnas av tullkontrollanterna redan på underrättelsestadiet, information som senare kan kopplas till konkreta brott. Finanspolisen samverkar också med Tullverket i samband med EU-gemensamma aktioner vars syfte är att hitta personer som smugglar stora mängder kontanter.
20 20 Nya betalningsmetoder Utbudet av produkter och tjänster baserade på elektroniska pengar ökar snabbt. I lag (2011:755) om elektroniska pengar definieras elektroniska pengar som ett elektroniskt förvarat penningvärde som representerar en fordran på utgivaren, har utgivits i syfte att genomföra betalningar samt godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren. Elektroniska pengar är alltid förbetalda (prepaid) och tillgängliggörs på ett internetbaserat konto, t.ex. en elektronisk plånbok (e-plånbok), alternativt direkt på ett förbetalt betalkort (prepaid card). Med den tillgänglighet som internet erbjuder utgör elektroniska pengar en konkret utmanare till de mer traditionella betalningsmetoderna. I Sverige är dock utbudet av produkter och tjänster inom detta område till viss del begränsat, men då flera till sin natur är gränslösa (internetbaserade) utgör de utländska varianterna ett konkret alternativ. Finanspolisen och andra myndigheter samverkar för att stärka kunskaperna inom detta område. Det finns olika typer av prepaid cards: engångskort och laddningsbara kort. Ett engångskort kan t.ex. köpas i handeln, är helt anonymt och kan endast laddas med ett lägre engångsbelopp. Detta kort kan inte användas i uttagsautomater. Laddningsbara kort kan laddas på nytt på flera olika sätt och kan även användas i uttagsautomater. Dessa kort är ofta registrerade på en viss individ och har generellt sett betydligt högre beloppsgränser än engångskorten. En annan typ av prepaid-produkt är vouchers. En voucher ser ut som ett kassakvitto och kan t.ex. köpas i handeln. Värdet utgörs av en unik nummerserie som representerar det värde som betalats. Vouchers kan användas vid betalning på internet, är helt anonyma och kan köpas för ett lägre engångsbelopp. Vouchers kan i vissa fall också användas för att t.ex. ladda en e-plånbok. Prepaid cards Prepaid cards: d.v.s. förbetalda betalkort, fungerar i princip som ett traditionellt betalkort och kan användas i butiker, på internet och i uttagsautomater. Skillnaden är främst att dessa kort saknar ett bakomliggande bankkonto och endast de pengar som förbetalats kan spenderas. Internetbaserade betaltjänster Internetbaserade betaltjänster blir allt vanligare och nya varianter dyker upp kontinuerligt. Ett exempel på en internetbaserad betaltjänst är e-plånboken. En e-plånbok inskaffas online och kan finansieras på flera olika sätt, t.ex. från ett bankkonto, betal- eller kreditkort. Till många e-plånböcker kan ett prepaid card anslutas, vilket gör det kombinerade användningsområdet mycket stort.
Finanspolisens årsrapport 2013. Rikskriminalpolisen
Finanspolisens årsrapport 2013 Rikskriminalpolisen innehåll 3 Innehåll Inledning...5 Annual Report 2013...7 Kort om Finanspolisen en del av Rikskriminalpolisen...8 Finanspolisens organisation...8 Ny lagstiftning
Läs merKent Madstedt juni 2016
Kent Madstedt juni 2016 Betänkande av 2015 års penningtvättsutredning Ytterligare åtgärder mot PENNINGTVÄTT OCH FINANSIERING AV TERRORISM fjärde penningtvättsdirektivet samordning ny penningtvättslag m.m.
Läs merFinanspolisens årsrapport 2011
Finanspolisens årsrapport 2011 Utgivare Produktion Beställning fler exemplar Rikspolisstyrelsen PVS / Informationsenheten Rikspolisstyrelsen Kundcentrum, tfn 114 14 Dnr A-423-706/12 Foto Kristoffer Thessman
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM56. Ett straffrättsligt direktiv om bekämpande av penningtvätt. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Ett straffrättsligt direktiv om bekämpande av penningtvätt Justitiedepartementet 2016-01-19 Dokumentbeteckning KOM(2016) 826 Förslag till Europaparlamentets och rådets
Läs merKommittédirektiv. Dir. 2010:80. En översyn av kriminaliseringen av penningtvätt. Beslut vid regeringssammanträde den 19 augusti 2010
Kommittédirektiv En översyn av kriminaliseringen av penningtvätt Dir. 2010:80 Beslut vid regeringssammanträde den 19 augusti 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över kriminaliseringen av penningtvätt
Läs merFinanspolisens årsrapport 2014. Polismyndigheten
Finanspolisens årsrapport 2014 Polismyndigheten Innehåll Innehåll Inledning...5 Kort om Finanspolisen 2014 en del av Rikskriminalpolisen...7 Finanspolisens organisation 2014...7 Finanspolisens organisation
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för utveckling 2016/0414(COD) 26.7.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och
Läs merFrån svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt
Från svart till vitt och gråzonen däremellan En skrift om penningtvätt 1% är inte nog alltför få rapporterar misstänkta transaktioner! Hjälp oss att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism.
Läs merGrov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län
Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var
Läs merEn myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015
En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan Januari 2015 Datum Sida 2015-01-21 1 (5) Ert datum Dnr En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan
Läs merKommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14
Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det
Läs merEkobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016
Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten 2015-2017 Juni 2014 Reviderad juni 2016 Datum 2014-06-27 2016-06-30 (uppdaterat) Ert datum Sida EKOBROTTSMYNDIGHETENS INRIKTNING 2015-2017 För att konkretisera
Läs merRapport 2011:5. Finanspolisens årsrapport 2010
Rapport 2011:5 Finanspolisens årsrapport 2010 Utgivare Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr A-423-796/11 Foto: Sid 9 Scanpix, Magnus Hjalmarson Neideman, sid 13 överst Ragnar Lilliestierna,
Läs merÅtgärder mot penningtvätt förändringsarbete och nya utmaningar. Thomas Grahn Senior Advisor Thomas Grahn AML Consulting
Åtgärder mot penningtvätt förändringsarbete och nya utmaningar Thomas Grahn Senior Advisor Thomas Grahn AML Consulting Agenda Åtgärder mot penningtvätt (AML) och finansiering av terrorism (CFT) ökat fokus
Läs merPenningtvätt RättsPM 2015:2 Dnr ÅM-A 2014/0360, EBM A-2014/0187 Utvecklingscentrum Stockholm och Ekobrottsmyndigheten, maj 2015
Penningtvätt RättsPM 2015:2 Dnr ÅM-A 2014/0360, EBM A-2014/0187 Utvecklingscentrum Stockholm och Ekobrottsmyndigheten, maj 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Reglering på området... 5 1.1
Läs merRedovisning av regeringsuppdrag om åtgärder mot finansiering av terrorism
Dnr 2018-8405 Redovisning av regeringsuppdrag om åtgärder mot finansiering av terrorism (Ju 2018/01649/PO) Mottagare 1 PM Datum Diarienummer 2018-05-29 2018-8405 Er referens 1 (2) Säkerhetspolisens
Läs merHandlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt
Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens
Läs merRapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism
Vägledning för dig som enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism måste granska och rapportera misstänkta transaktioner. Rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten
Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Polisdataförordning; utfärdad den 28 oktober 2010. SFS 2010:1155 Utkom från trycket den 9 november 2010 Regeringen föreskriver följande. Allmän bestämmelse 1 I denna förordning
Läs merRemissen Statskontorets rapport Tredje penningtvättsdirektivet tillsyn och organisation
YTTRANDE Rättsavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Rättsenheten 2008-05-07 RA-000-2234/08 Verksjurist Ulrica Clerton Er referens Fi2007/2472 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103
Läs merÅklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om internationellt samarbete; ÅFS 2007:12 Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2018:4 Åklagarmyndigheten
Läs merTillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering
Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering
Läs merÅklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om internationellt samarbete; Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2016:6 ÅFS 2007:12 Konsoliderad version Åklagarmyndigheten
Läs merOtillåtna avfallstransporter/avfallsbrotts lighet - myndighetssamverkan. 24 mars, Lisa Ewerlöf, Handläggare, Nationella operativa avdelningen
Otillåtna avfallstransporter/avfallsbrotts lighet - myndighetssamverkan 24 mars, Lisa Ewerlöf, Handläggare, Nationella operativa avdelningen 1 Syfte Polisens arbete mot otillåtna avfallstransporter/organisation
Läs merRISKBEDÖMNINGAR. Den allmänna riskbedömningen 1 (6)
1 (6) RISKBEDÖMNINGAR Som verksamhetsutövare ska du göra både en riskbedömning av din egen verksamhet och en riskbedömning av varje enskild kund. Den allmänna riskbedömningen Du som verksamhetsutövare
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekobrottsmyndigheten; SFS 2015:744 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter
Läs merPenningtvätt, finansiering av terrorism - Hur berör det Dig som kund hos oss?
Penningtvätt, finansiering av terrorism - Hur berör det Dig som kund hos oss? Martin Johansson LR Revision & Redovisning Sverige AB Penningtvätt och finansiering av terrorism Penningtvätt förutsätter att
Läs merYttrande över betänkandet Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet, SOU 2007:23
Remissyttrande Sida 1 (5) Rättsenheten Verksjuristen Katarina Holmberg Ert Er beteckning Telefon 08-762 00 22 2007-04-24 Fi2007/2472 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Genomförande
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2455 av Johan Hedin (C) Krafttag mot miljöbrott Sammanfattning Miljöbrott kan skada miljön och ekosystemtjänster som människan är beroende av. De kan också
Läs merKommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140
Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag
Läs merÅklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om internationellt samarbete; ÅFS 2007:12 Utkom från trycket den 15 juni 2007 beslutade den 15 juni 2007. Åklagarmyndigheten föreskriver
Läs merLag (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område
Smugglingslagen m.m./rättsväsendets informationssystem m.m. 1 Lag (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område 1 kap. Allmänna bestämmelser Lagens tillämpningsområde
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde En effektivare kriminalisering av penningtvätt
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-01-21 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. En effektivare kriminalisering av penningtvätt
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155
Kommittédirektiv Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism Dir. 2014:155 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merEn effektivare kriminalisering av penningtvätt. Magnus Corell (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss En effektivare kriminalisering av penningtvätt Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 9 januari 2014 Beatrice Ask Magnus Corell (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om Skatteverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område Publicerad den 20 november 2018 Utfärdad den 15 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merStrategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län
1 (8) STRATEGISK PLAN FÖR SAMVERKAN Datum Diarienr (åberopas vid korresp) 2011-09-19 AA-483-5312/11 Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län
Läs merHar företaget gränsöverskridande verksamhet i Sverige (filial, ombud) Ja Om ja, i vilket land ligger moderbolaget? Nej
Exempel på frågeformulär periodisk rapportering enligt de nya penningtvättsföreskrifterna OBS! Exempelformuläret ska ej besvaras! Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46
Läs merGenomförande av tredje penningtvättsdirektivet - betänkande av utredningen om åtgärder mot penningtvätt och terrorismfinansiering
YTTRANDE Verkssekretariatet Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Rättsenheten 2007-07-26 VS-000-2623/07 verksjurist Yvette Glantz Er referens Fi2007/2472 Regeringskansliet Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen
Läs merhöja förmågan att delta i operativt, internationellt polissamarbete mot organiserad tillgreppsbrottslighet.
Kopia Regeringsbeslut I:18 2018-02-08 Ju2018/00991/PO Justitiedepartementet Polismyndigheten Tullverket Kustbevakningen Uppdrag till Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen att förstärka bekämpningen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Åklagarmyndigheten; SFS 2015:743 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter
Läs merPENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT
PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT FI Dnr 16-3153 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund 5 Typologier 7 Beställarbolag 7 Fakturaskrivande bolag 7 Finansiella
Läs merFem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.
Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet
Läs merLag. om ändring av 10 kap. i strafflagen
Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,
Läs merKommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128
Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merHans Öhlander. Presentation. Finanspolisen. vid. Kriminalunderrättelsetjänsten. Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen.
Hans Öhlander Presentation av Finanspolisen Rikskriminalpolisen Finanspolisen vid Kriminalunderrättelsetjänsten Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen Rikskriminalchef Sekretariat Huvudenhet för Kriminalunderrättelseverksamhet
Läs merI uppdraget ingår att vidta åtgärder för att:
Regeringsbeslut I:7 2008-07-17 Ju2008/5776/PO Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 STOCKHOLM Uppdrag till Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter att vidta åtgärder för att
Läs merGranskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt den s.k. inhämtningslagen
SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-05-22 Dnr 207-2012 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt den s.k. inhämtningslagen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets-
Läs merFinanspolisens årsrapport 2015. Polismyndigheten
Finanspolisens årsrapport 2015 Polismyndigheten Innehåll Innehåll Förord...5 Omorganisationen...6 Vad är dispositionsförbud?...7 Finansiering av terrorism...8 Exempel på finansiering...8 Antalet ärenden
Läs merEn nationell specialistfunktion för brottsutbytesfrågor vid Ekobrottsmyndigheten
En nationell specialistfunktion för brottsutbytesfrågor vid Ekobrottsmyndigheten Redovisning av regeringsuppdrag Maj 2010 Datum Sida 2010-05-31 1 (14) Ert dnr Dnr Ju2008/8737/Å EBM A-2009/0420 Till Regeringskansliet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden; SFS 2016:1307 Utkom från trycket den 28 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merStällningstagande - Urvalet av S-gäldenärer
832 6511-13/121 1(6) Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer (Ersätter ställningstagande 9/08/IND) De riktlinjer för urvalet av S-gäldenärer som anges i bifogade promemoria ska tills vidare gälla för
Läs merKommittédirektiv. Penningtvätt och terrorismfinansiering. Dir. 2006:17. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006.
Kommittédirektiv Penningtvätt och terrorismfinansiering Dir. 2006:17 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare får i uppdrag att se över frågor
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Åklagardatalag; utfärdad den 25 juni 2015. SFS 2015:433 Utkom från trycket den 7 juli 2015 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om åklagarväsendets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område Publicerad den 20 november 2018 Utfärdad den 15 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merSkimningsutrustning. Rättsliga frågor
Skimningsutrustning Rättsliga frågor RättsPM 2011:3 (ersätter RättsPM 2005:22) Rättsavdelningen Utvecklingscentrum Stockholm Mars 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är skimning?... 3 3.
Läs merÅklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål som även kan ledas av Tullverket; ÅFS 2013:3 Konsoliderad version Konsoliderad
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen; SFS 2011:423 Utkom från trycket den 28 april 2011 utfärdad den 14 april 2011. Enligt riksdagens
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt; SFS 2004:1182 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad 2 december 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merStatens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet
RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet ett bättre samarbete ger högre utbyte ISBN 978 91 7086 236 6 RiR 2010:26 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1009/15 Repronummer 173/15
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-05-25 Diarienummer 1009/15 Repronummer 173/15 Intern förvaltning Kunskapscenter mot organiserad brottslighet Bengt-Olof Berggren Telefon 031-368 05 51 E-post: bengt-olof.berggren@stadshuset.goteborg.se
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten
Regeringsbeslut II:4 Justitiedepartementet 2016-12-20 Ju2016/02312/Å Ju2016/07568/Å Ju2016/08896/LP (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 10422 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten
Läs merPenningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten
Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten RKP RAPPORT 2010:2 Rikskriminalpolisen Kriminalpolisenheten Finanspolisen Oktober 2010 Utgivare Rikskriminalpolisen Box 12256 102 26 Stockholm Telefon
Läs mer(6) Kammaråklagaren Katarina Mörnstad Ert diarienummer Dnr Fi2016/00300/B EBM A-2016/0083
Datum Sida 2016-04-27 1 (6) Kammaråklagaren Katarina Mörnstad Ert diarienummer Dnr Fi2016/00300/B EBM A-2016/0083 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Bankenheten Yttrande över Ytterligare åtgärder
Läs merHar företaget verkliga huvudmän som har skatterättslig hemvist utomlands? Ja Om ja, hur många? Om ja, vilket land/vilka länder?
OBS! Formuläret ska ej besvaras! 1 Information om företagets verksamhet Frågan avser verkliga huvudmän för det företag som är föremål för denna periodiska rapportering. Med verklig huvudman avses samma
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och
Läs merInformation till fastighetsmäklare om. Penningtvätt och finansiering av terrorism
Information till fastighetsmäklare om Penningtvätt och finansiering av terrorism I denna folder får du som verksamhetsutövare information om metoder för penningtvätt och terrorfinansiering och risker kopplade
Läs merPolismyndighetens behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-09-02 Dnr 31-2015 Polismyndighetens behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten vid Polisregion Nord 1. SAMMANFATTNING Nämndens granskning
Läs merBarn som misstänks för brott Svar på remiss av SOU 2008:111
-- SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN AVD FÖR STADSÖVERGRI PANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (6) 2009-02-18 Handläggare: Pia Modin Telefon: 08-508 25618 Till Socialtjänst-
Läs merUppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation
Promemoria 2017-05-02 Ju2017/03958/LP Justitiedepartementet Straffrättsenheten Ämnesråd Marie Skåninger 08-405 35 82 076-140 84 59 marie.skaninger@regeringskansliet.se Uppdrag att överväga ett särskilt
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen
Läs merFörslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-02-24 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Införande av vissa internationella standarder
Läs merAngående remissen om Kvalificerad välfärdsbrottslighet förebygga, förhindra, upptäcka, beivra (SOU 2017:37)
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Dnr 1.7.1-302/2017 Sida 1 (5) 2017-06-13 Handläggare Christina Grönberg Telefon: 08-508 25 406 Till Stadsledningskontoret Angående remissen
Läs merAnvändningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens
Läs merLag (2000:1225) om straff för smuggling
Smugglingslagen m.m./smuggling m.m. 1 Allm. anm. 1. Översändande av domar i vissa fall till Tullverket, se [201]. Allm. anm. 2. Bestämmelser om belastningsregister, se [3301] o.f. Allm. anm. 3. Vissa bestämmelser
Läs merSkattebrottslag (1971:69)
Smugglingslagen m.m./brottsbalken m.m. 1 1 [1901] Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt. Lagen tillämpas inte i fråga
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i polisdatalagen (2010:361); SFS 2014:597 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om polisdatalagen
Läs merÅtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten
Regeringsbeslut II:12 Justitiedepartementet 2016-12-14 Ju2016/00882/Å Ju2016/08896/LP (delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten
Läs merRegeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM
Regeringsbeslut I:11 2017-10-19 Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM Justitiedepartementet Polismyndigheten Åklagarmyndigheten Rättsmedicinalverket Kriminalvården Domstolsverket Attunda tingsrätt
Läs merVi gör Sverige tryggare
Vi gör Sverige tryggare Stoppa den fria rörligheten för kriminella, illegala vapen och narkotika Moderaterna ska göra Sverige tryggare. Det kräver att den fria rörligheten stoppas för kriminella, illegala
Läs merNi lurade Sverige och EU med
Öppet brev till Beatrice Ask Ni lurade Sverige och EU med Polisen har i uppdrag att minska brottsligheten och öka tryggheten. Men Sveriges polis har misslyckats med att minska brottsligheten och öka tryggheten,
Läs merKustbevakningens författningssamling
Kustbevakningens författningssamling Kustbevakningens föreskrifter och allmänna råd om förundersökningsledning KBVFS 2019:1 Publicerad den 19 juni 2019 beslutade den 18 juni 2019. Kustbevakningen föreskriver
Läs mer2008-02-12. 1 Allmänt
HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen
Läs merEn översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte
Promemoria 244 2014-06-17 Ju2014/4084/P Justitiedepartementet Straffrättsenheten En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Sammanfattning En utredare ges i uppdrag att biträda
Läs merRemiss av promemorian Ds 2014:30 Informationsutbyte vid samverkan mot grov organiserad brottslighet
Yttrande Diarienr 2014-12-01 1915-2014 Ert diarienr Ju2014/5172/L4 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av promemorian Ds 2014:30 Informationsutbyte vid samverkan mot grov organiserad brottslighet
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade
Läs merSlutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15
Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit
Läs merFokus Penningtvättsdirektivet
Den 15 mars i år trädde den nya penningtvättslagen i kraft. Sverige implementerade därmed, som ett av de sista EU-länderna, det tredje penningtvättsdirektivet. Redan den gamla lagen satte advokaterna i
Läs merKortfattad information om penningtvättslagen
Kortfattad information om penningtvättslagen Innehåll Vad är penningtvätt?... 2 Vad är finansiering av terrorism?... 2 Penningtvättslagen... 3 Vilka delar av spelsektorn omfattas?... 3 Ny spellag... 4
Läs merKommittédirektiv. Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Dir. 2013:19. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013
Kommittédirektiv Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet Dir. 2013:19 Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera om det
Läs merÅklagarmyndigheten är en brottsbekämpande myndighet vars främsta uppgift
ÂtclRcanvvNDtcHETEN Utvecklin gscentrum Stockholm Kammaråklagare Carl Mellberg Datum 2014-09-23 Sida 1 (5) Av-n zot+ oool Er beteckning 5201 4 131 821 FST (d elvis) Justitiedep artementet Lägesrapport
Läs merFörvar och kvarstad. En handledning för åklagare. RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012
1 Förvar och kvarstad En handledning för åklagare RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 När kan förvar och kvarstad användas?... 3 1.2 Skillnader
Läs merSVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 28/2004 Generalsekreteraren
SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 28/2004 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Inledning Den 1 januari 2005 träder ändringar i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt
Läs merÄndringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80
Läs merBetänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks
Läs merInförande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen
REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/106 Er referens: Fi2014/2420 1 (8) 2014-09-29 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Enheten för bank och försäkring fi.registrator@regeringskansliet.se Införande
Läs mer