Finanspolisens årsrapport Rikskriminalpolisen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finanspolisens årsrapport 2012. Rikskriminalpolisen"

Transkript

1 Finanspolisens årsrapport 2012 Rikskriminalpolisen

2

3 innehåll 3 Innehåll Inledning...4 Annual Report Organisationsförändring för effektivare kamp mot penningtvätt...8 Finanspolisens organisation...8 Det nationella samarbetet har utvecklats ytterligare...8 Underrättelsesamarbete är en förutsättning för verksamheten...9 Internationellt samarbete är centralt...9 Global samverkan genom FATF...9 Rådgivande roll inom EU...10 Östersjöprojektet för långsiktighet...10 Brottsutbyten upptäcks och kan förverkas...11 Kortare svarstider via ARO...11 Tillgångsutredningar visar om det finns förutsättning för förverkande...12 Tillgångsgruppens verksamhet Administrativa åtgärder som försvårar organiserad brottslighet...13 Återtagande av brottsutbyte öppnar nya möjligheter...14 Utbildningsinsatser med långsiktiga effekter...14 Beskrivning av ett ärende vid tillgångsgruppen...15 Finanspolisens verksamhet mot penningtvätt...17 Rapportörerna spelar en viktig roll...17 Därför är det så viktigt att rapportera...17 Allt som avviker bör granskas oavsett belopp...17 Handläggning av ärenden...18 Penningtvättens olika ansikten...19 Stora kontantsummor ett varningstecken...19 Kriminell aktivitet med kopplingar till företag...19 Smuggling av kontanter...19 Nya betalningsmetoder...20 Prepaid cards...20 Internetbaserade betaltjänster...20 Mobilt...21 Virtuella valutor...21 Olika former av penningtvätt under Trojanbedrägerier...22 Narkotika och dopningspreparat...22 Punktskattebedrägeri med alkohol och tobak...22 Bedrägerier på andrahandsmarknader...23 Framtidens bekämpning av penningtvätt...24 Förslag om att penningtvätt ska kriminaliseras...24 Nytt EU-direktiv stärker kampen mot penningtvätt fjärde penningtvättsdirektivet...25 Statistik för Finanspolisen Penningtvättsrapporter mellan 1997 och Externa förfrågningar...26 Förfrågningar per land...26 Populäraste transaktionsmålen...28 Typ av transaktion...28

4 Inledning 4 Inledning Under 2012 har fokus mot brottsvinster och de rättsvårdande myndigheternas arbete för återtagande av sådana varit mycket tydligt. Tanken bakom detta är inte bara att återföra brottsvinster till staten och målsägare, utan också insikten om att drivkraften bakom att begå brott är att få någon form av vinning. Om samhället försvårar för personer med kriminella avsikter att få behålla vinningen från brott, minskar också motivationen för att begå brott. Finanspolisens Tillgångsgrupp har under året medverkat till att betydande brottsvinster återtagits från personer som varit under utredning för olika brott. Efterfrågan på s.k. tillgångsutredningar ökar dramatiskt. Det tyder på en ökad medvetenhet om att återtagande av brottsutbyte är en effektiv metod för att bekämpa brott och på sikt en väg att förebygga brottsliga avsikter. I årsrapporten för 2012 uppmärksammas särskilt Tillgångsgruppens arbete med att identifiera och säkra kriminellas tillgångar samt därigenom skapa förutsättningar för att återta brottsvinster. I betänkandet Penningtvätt kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud (SOU 2012:12) föreslogs förändringar i lagstiftningen, vilka om de realiseras kommer att förbättra och utöka samhällets verktyg att agera kraftfullt mot de ekonomiska drivkrafterna bakom brottsliga gärningar. Förslaget innebär i korthet att själva penningtvättsåtgärden kriminaliseras, vilket inte är fallet i dagsläget då ett förbrott till penninghäleri måste styrkas. Vidare föreslås en särskild förverkandebestämmelse som är direkt kopplad till det nya penningtvättsbrottet, samt möjligheten för polis och åklagare att besluta om ett förbud för en kund eller motsvarande aktör att disponera pengar eller egendom som bedömts som föremål för misstänkt penningtvätt. De nya reglerna kommer sannolikt att börja gälla någon gång under För att insatserna mot penningtvätt ska lyckas, måste misstänkta transaktioner rapporteras till Finanspolisen. Rapporteringsplikten styrs av lag men det förtjänar att understrykas att det inte handlar om en polisanmälan. Det handlar istället om att rapportera en transaktion som kan antas vara misstänkt penningtvätt. Under 2012 rapporterades misstänkta transaktioner till Finanspolisen. Det är en tydlig minskning jämfört med siffrorna från 2011, men i praktiken är rapporteringsläget ungefär detsamma. Anledningen till den statistiska skillnaden är att Finanspolisens ärendehanteringssystem numera redovisar antalet ärenden och inte antalet enskilda rapporter, vilka inte sällan rör samma ärende. Den totala beloppsmässiga omfattningen av rapporteringen av misstänkta transaktioner uppgår till mångmiljardbelopp avseende både genomförda och av rapportören stoppade transaktioner. Finanspolisen har som ett ständigt uppdrag att förbättra olika verksamhetsutövares benägenhet att rapportera misstänkta transaktioner. Inom flera av näringslivets sektorer skulle medvetenheten och kunskapen om rapporteringsskyldigheten, och dess syfte, behöva öka. Av den anledningen samverkar Finanspolisen med de myndigheter som har till uppgift att utöva tillsyn över branscher som är rapporteringspliktiga enligt penningtvättslagen. Dessa myndigheter bedriver också riktad informationsverksamhet om gällande bestämmelser till verksamhetsutövare inom ansvarsområdet. Finanspolisens samverkan med tillsynsmyndigheterna bedrivs genom Samordningsorganet mot penningtvätt, där Finansinspektionen är sammankallande myndighet. Ytterligare en faktor som är av största vikt i kampen mot penningtvätten är god samverkan mellan alla brottsbekämpande myndigheter. Samarbetet mellan Finanspolisen, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverkets skattebrottsenheter på handläggarnivå har under året utvecklats ytterligare för att effektivisera lagföring av olika brott samt insatserna mot ekonomiskt brottsutbyte. Finanspolisen samverkar i stort sett med alla brottsbekämpande myndigheter

5 Inledning 5 inklusive landets åtta regionala underrättelsecenter med finansiell underrättelseinformation. Internationell samverkan är också ett måste då kriminella aktörer i allt större utsträckning verkar gränsöverskridande. Finanspolisen har bra upparbetade kanaler i detta syfte och arbetar ständigt på att utveckla dessa. Under 2012 startades också ett särskilt projekt med syfte att bekämpa penningtvätt och göra det möjligt att återta brottsvinster inom Östersjöregionen. I projektet deltar, förutom Sverige, representanter för Finanspolisens motsvarigheter i Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Projektet bedrivs med ekonomiskt stöd av Svenska institutet. Finanspolisens huvudsakliga målsättning är att försvåra penningtvätt och att sätta brottsutbytesfrågor i fokus. Den allmänna medvetenheten i samhället om brottsutbytesfrågornas betydelse gör att det finns anledning att se ljust på förutsättningarna för Finanspolisens verksamhet och mål i framtiden. Stefan Kronqvist Finanspolisen, Rikskriminalpolisen

6

7 7 Annual Report 2012 The Financial Intelligence Unit and Asset Recovery Office (FIU/ARO) The main objective of the Financial Intelligence Unit and Asset Recovery Office is to make money laundering more difficult and to focus on proceeds from crime. The reported suspicious transactions, both the completed ones and those stopped by the rapporteur, amount to many thousands of millions of SEK. In 2012, a total of 9,436 suspicious transactions were reported to the FIU. It is a clear decrease, compared to the figures from 2011, but in practice, the reporting mode is basically the same. The reason for the statistical difference is that the FIU case management system nowadays accounts for the number of cases and not the number of separate reports, which not seldom refer to the same case. The FIU s permanent mission is to improve different operators inclination to report suspicious transactions. International cooperation is also essential as crime has become more transnational. The FIU/ARO has elaborated well-functioning channels for this purpose, and is constantly working to develop these. In 2012, the FIU processed 252 international requests for financial information. In 2012, the largest number of reported remittance transactions were also directed to Nigeria and Ghana and the same applies to transactions to Sweden. The absolutely largest cash transactions in 2012 were made to Dubai, Germany and the United Arab Emirates. When it comes to transactions to Sweden, it can be noted that the number of transactions from Estonia has trebled, compared to Furthermore, it can be noted that the country from which the largest amount of transactions originated in 2012, was Libya. FIU/ARO has during the last year carried out a reorganisation and a partially transformed work process, aiming at a more effective registration of reports on suspected money laundering and the financing of terrorism, as well as to create the possibilities to immediately decide whether a case is to be prioritised or not. By the end of 2012, there were 33 persons employed by the FIU/ARO, out of which approximately 2/3 are police officers. The other employees are experts and administrators with different areas of expertise. Approximately 2/3 of the staff are men and 1/3 women.

8 8 Organisationsförändring för effektivare kamp mot penningtvätt Finanspolisen har haft ett intressant verksamhetsår. Det viktigaste för Finanspolisen har varit att förmedla och ta emot erfarenheter som kan hjälpa oss och de andra myndigheterna att bli effektivare i kampen mot penningtvätten. Finanspolisens organisation Gruppchef Grupp 1 Beredning Desk Ledningsstöd Sektionschef Biträdande sektionschef Gruppchef Grupp 2 Handläggargrupp Gruppchef Grupp 3 Tillgångsgrupp Finanspolisen har genomfört en organisationsförändring och en delvis förändrad arbetsprocess vars huvudsakliga syfte är att undvika fördröjning av registrering av rapporter om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism, samt att skapa möjligheter att omedelbart kunna avgöra om ett ärende ska prioriteras. Inom funktionen ledningsstöd finns bl.a. en strategisk samordningsverksamhet som har till uppgift att fånga upp och analysera nationella och internationella påverkansfaktorer med bäring på Finanspolisens verksamhet. Finanspolisens ansvar för underrättelseverksamhet relaterad till brott mot miljöbalken har under 2012 flyttats till Rikskriminalpolisens Underrättelsesektion. Ansvaret för underrättelseverksamhet avseende falska betalningsmedel är en annan del av Finanspolisens uppdrag. Vid utgången av 2012 var 33 personer anställda vid Finanspolisen varav ca 2/3 är poliser. Övriga anställda är experter och administratörer med olika specialkompetenser. Av personalen är ca 2/3 män och 1/3 kvinnor. I arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism arbetar 16 personer, varav huvuddelen (13 handläggare) med fördjupad ärendehandläggning. Inom området finansiering av terrorism samarbetar Finanspolisen med Säkerhetspolisen. Det nationella samarbetet har utvecklats ytterligare Finanspolisen är verksam inom den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet genom att samverka med övriga brottsbekämpande myndigheter i åtta regionala underrättelsecenter (Ruc) samt det nationella underrättelsecentret (Nuc), både på strategisk och på operativ nivå. Finanspolisen deltar också i arbetet inom aktionsgruppsverksamheten vid Rikskriminalpolisen och i de regionala kriminalunderrättelsetjänsterna i Polisens samverkansområden (SamO- Kut). Samarbetet mellan Finanspolisen, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverkets skattebrottsenheter på handläggarnivå har under året utvecklats ytterligare för att effektivisera lagföring av olika brott samt insatserna mot ekonomiskt brottsutbyte. Syftet med samarbetet är att uppnå effektiva metoder för att med operativa och administrativa åtgärder tillsammans angripa den ekonomiska brottsligheten och dess brottsvinster.

9 9 Finanspolisens deltagande inom Samordningsorganet mot penningtvätt ger en bra möjlighet att nå ut med information till rapporteringspliktiga verksamhetsutövare genom att deltagande tillsynsmyndigheter också bedriver riktad informationsverksamhet om gällande bestämmelser till sina respektive verksamhetsutövare. Finanspolisens nära kontakter med de rapporteringspliktiga verksamhetsutövarna är viktiga för att skapa förtroende, behålla en hög kvalitet på rapporterna och ge återkoppling på rapporteringen. Genom dialog kan Finanspolisen snabbt få tidiga signaler om trender och avvikelser i transaktionsmönster som kan vara viktiga vid bearbetning av information som rapporterats. Finanspolisens nära kontakter med de rapporteringspliktiga verksamhetsutövarna är viktiga för att skapa förtroende, behålla en hög kvalitet på rapporterna och ge återkoppling på rapporteringen. Underrättelsesamarbete är en förutsättning för verksamheten Finanspolisen registrerar, bearbetar och analyserar information om misstänkt penningtvätt som sedan struktureras och delges som finansiell underrättelseinformation. Det är på detta stadium polisen inhämtar, bearbetar och analyserar information från olika källor i syfte att nå fram till en konkret brottsmisstanke som kan leda till att en förundersökning inleds av åklagare. En strukturerad finansiell underrättelseinformation är en förutsättning för att identifiera penningtvätt, brottsvinster och nya strategiskt betydelsefulla aktörer samt att i ett tidigt skede identifiera modus och trender. Inom verksamhetsområdet falska betalningsmedel arbetar Finanspolisen underrättelsebaserat när det gäller bl.a. förfalskade pengar och förfalskade (skimmade) kredit- och betalkort. Internationellt samarbete är centralt Det internationella samarbetet är av central betydelse för Finanspolisen då utbyte av brott ofta sker över gränserna och de kriminella aktörerna i allt större utsträckning verkar gränsöverskridande. Finanspolisen har bra upparbetade kanaler i detta syfte och arbetar ständigt på att utveckla dessa. Bland annat ingår handläggargruppen vid Finanspolisen i en internationell samarbetsfunktion mot penningtvätt, där flertalet av världens FIU 1 ingår i ett globalt nätverk. Tillgångsutredarna vid Finanspolisen har rollen som en internationell kontaktyta för gränsöverskridande brottsutbytesfrågor och utgör ett ARO 2. Sverige är också medlem i CARIN 3 som är ett informellt nätverk och som har till syfte att förbättra det internationella samarbetet för återtagande av brottsvinster. Global samverkan genom FATF I februari 2012 antog den mellanstatliga organisationen FATF 4 40 reviderade rekommendationer om bekämpning av penningtvätt, finansiering av terrorism och finansiering av spridning av massförstörelsevapen. Sverige är en av 36 medlemmar i organisationen. I och med att de reviderade rekommendationerna antogs, väntar också en ny utvärdering av hur medlemsländerna följer rekommendationerna. Sverige kommer att utvärderas Finanspolisen har under året deltagit i FATF-möten och FATF-arbete för att för bereda sig inför utvärderingen samt för att utbyta erfarenheter och kunskaper med övriga medlemsländer. 1 FIU Financial Intelligence Unit. 2 ARO Assets Recovery Office. 3 CARIN - Camden Assets Recovery Inter-agency Network. 4 FATF Financial Action Task Force. Ett mellanstatligt organ som har till uppgift att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism på global nivå samt har mandat att utvärdera medlemsländernas efterlevnad av dess rekommendationer.

10 10 Rådgivande roll inom EU Inom EU pågår samarbetsgrupper av olika slag där Finanspolisen deltar i syfte att påverka kommande rådsbeslut som handlar om penningtvätt och återtagande av brottsutbyte. Arbetsgrupperna är rådgivande för beslutsfattarna inom EU. Det är nödvändigt att råden kommer från experterna som är insatta i ämnena och Finanspolisen deltar i mötesgrupperna. Östersjöprojektet för långsiktighet I februari 2012 höll Finanspolisen ett konstituerande möte med chefer och övriga representanter för FIU och brottsutbytesenheterna ARO i Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Vid mötet deltog även representanter från Europol, Eurojust och samarbetspartnern Svenska institutet. Projektet syftar till att med en internationell samverkan höja effektiviteten och åstadkomma ett långsiktigt formaliserat samarbete inom områdena penningtvätt och återtaganden av brottsutbyten. Både utredning av penningtvätt och återtagande av brottsutbyten bedrivs oftast i gränsöverskridande former. Därför är det angeläget att de brottsbekämpande myndigheterna på bästa sätt anpassar sitt arbete efter brottslighetens utbredning och karaktär. EU-ländernas strategiska samarbete har antagit en särskild strategi mot organiserad brottslighet. Kampen mot denna brottslighet förutsätter ett systematiskt informationsutbyte, användning fullt ut av europeiska gemensamma utredningsverktyg samt utveckling av gemensamma utredningsmetoder och förebyggande åtgärder.

11 11 Brottsutbyten upptäcks och kan förverkas Tillgångsgruppens uppgift är att medverka till att brottsutbyten i alla dess former upptäcks och senare kan förverkas via domstolsbeslut. Arbetet sker både nationellt och internationellt. Tillgångsgruppens arbete är att spåra, beräkna och återföra brottsutbyte från alla brott som kan ge vinning. Genom att polis och åklagare satsar på att återta det kriminella aktörer vunnit från sin brottsliga gärning riktas samhällets insatser mot det som är själva drivkraften bakom den brottsliga gärningen. Genom att polis och åklagare satsar på att återta det kriminella aktörer vunnit från sin brottsliga gärning riktas samhällets insatser mot det som är själva drivkraften bakom den brottsliga gärningen. Den förhållandevis nya lagstiftningen om förverkande innebär ett nytt arbetssätt och nya möjligheter för Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna där målsättningen är att förverkande av brottsutbyte ska öka och att tillgångsutredningar ska vara en naturlig del av förundersökningen. Arbetssättet innebär också att så tidigt som möjligt ta ställning till om ett brott medfört något utbyte och om det finns förutsättningar för ett utvidgat förverkande. Gruppen har två internationella nätverk att tillgå för att utbyta operativ information och utveckla det internationella samarbetet. Inom EU utgör gruppen den svenska polisiära delen av nätverket ARO och globalt är gruppen medlem av nätverket CARIN 5 med kontaktpunkter i ett femtiotal länder utanför EU-området. Det svenska ARO-nätverket samverkar också med andra internationella regionala nätverk för återtagande av brottsutbyte. Svenska representanter blev invalda i CARIN:s 5 Camden Assets Recovery Inter-agency Network. styrgrupp 2012 och har därigenom fått en viktig position i nätverket, bl. a. vid inval av nya medlemsländer i nätverket. Positionen innebär även att Sverige bistår med utvärderingar, s.k. peer-review, av andra länders arbete med återvinning av brottsutbyte. Syftet med nätverken är att utveckla samarbetet mellan länderna speciellt när det gäller att effektivisera brottsutbytesfrågor. Regelbundna möten underlättar möjligheten att utbyta information. Under 2012 har Tillgångsgruppen deltagit i det nämnda Östersjöprojektet för att utveckla det regionala samarbete mellan länderna runt Östersjön som gäller organiserad brottslighet kopplad till brottsutbyte (se avsnittet Östersjöprojektet för långsiktighet). Syftet har varit att öka samarbetet och på sikt kunna skapa gemensamma utredningar som korsar nationella gränser. Kortare svarstider via ARO Inom EU finns sedan 2008 särskilda nationella enheter, ARO, för operativt internationellt samarbete med att återta brottsvinster och bekämpa penningtvätt. I Sverige finns ett ARO-kontor där ansvaret delas mellan Rikskriminalpolisen/Finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten/Brottsutbytesenheten. Finanspolisens ARO handlägger polisiära frågor av underrättelsekaraktär och kan biträda svenska myndigheter och utländska ARO med operativt stöd för insatser som syftar till att identifiera, spåra, säkra och återföra brottsutbyte. En av de stora fördelarna med att använda ARO, som är ett formellt nätverk, är möjligheten att förkorta handläggningstiden. Om åklagaren begär internationell rättslig hjälp är svarstiden ofta flera månader. Om frågan istället ställs genom ARO-kanalerna förkortas svarstiden avsevärt. Efter ett svenskt initiativ har det införts tidsregler för handläggningstider och om det inte finns någon frihetsberövad är den normala svarstiden maximalt 14 dagar. Om det istället finns personer frihetsberövade i ärendet är svarstiden högst 8 timmar.

12 12 Under 2012 behandlade Finanspolisens ARO ca 50 förfrågningar. De frågor som ställs via AROsamarbetet är om en person eller ett företag har tillgångar i annat land om en person eller ett företag har förbindelser med finansiella institutioner om en person eller ett företag förekommer i olika register, som bolags- eller fastighetsregister om personen eller företaget bedriver verksamhet i annat EU-land annan information för att underlätta en framtida rättshjälpsansökan från åklagaren. En av de stora fördelarna med att använda ARO, som är ett formellt nätverk, är möjligheten att förkorta handläggningstiden. Tillgångsutredningar visar om det finns förutsättning för förverkande Tillgångsgruppen biträder Rikskriminalpolisen och landets polismyndigheter, främst i utredningar där reglerna om utvidgat förverkande aktualiseras 6. Utredningsarbetet avser inte enbart utredningar om utvidgat förverkande, utan även ärenden där det finns förutsättningar för ordinärt förverkande 7. Vid tillgångsinriktade brottsutredningar fordras som regel att de misstänkta personernas ekonomiska ställning kartläggs för att domstolen ska kunna avgöra om den egendom som förverkandeyrkandet avser klart mera sannolikt utgör utbyte av brottslig verksamhet än att den skulle vara legitimt förvärvad. En tillgångsutredning ska huvudsakligen ge svar på om den misstänkte har tillgångar som kan förverkas legala förutsättningar att skaffa och inneha tillgångarna, d.v.s. att utreda om det framstår som klart mera sannolikt att tillgångarna utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet kan en tillgångsutredning vara av omfattande karaktär, men också begränsas till en enklare utredning. Det finns inte några fastställda formalia kring hur en tillgångsutredning ska genomföras eller vem som ska initiera en sådan. En tillgångsutredning kan initieras av polisen, före en inledd förundersökning, genom att uppgifter inhämtas på underrättelsestadiet om personer som t.ex. kan antas ha kopplingar till den organiserade brottsligheten. En tillgångsutredning kan också påbörjas i samband med att en förundersökning inletts. En åklagare bör då ta ställning till om det ska genomföras en utredning av en misstänkts tillgångar i följande situationer: när det kan förväntas att den misstänkte i domen kommer att åläggas en omfattande betalningsskyldighet i form av skadestånd eller värdeförverkande när det brott som utreds kan medföra utvidgat förverkande 8. En tillgångsutredning bör normalt planeras och påbörjas så snart det finns anledning att anta att straffprocessuella åtgärder kommer att vidtas mot en person. Tillgångsgruppen biträder också med ekonomiska 6 Brott med 6 års fängelse eller mer i straffskalan och vissa typiska vinningsbrott enligt särskild uppräkning i 36 kap. 1b tredje stycket brottsbalken. 7 Enligt 36 kap. 1 brottsbalken. 8 Handbok Förverkande m.m. åtgärder mot ekonomiska fördelar av brott, Utvecklingscentrum Stockholm

13 13 kartläggningar i andra typer av brottsutredningar, speciellt där det kan finnas ekonomiska motiv till att begå brottet och där det kan behövas stödbevisning. Utöver utredningsverksamheten bistår gruppen med rådgivning som gäller tillämpning av metoder i förverkandeutredningar, utbildning, inhämtning av internationell information och medverkan i administrativa åtgärder. Tillgångsgruppens verksamhet 2012 Av tabellen nedan framgår att Tillgångsgruppen utförde totalt 21 tillgångsutredningar under Av dessa utredningar var 5 beslutade av Operativa rådet, 8 utredningar bedrevs på Rikskriminalpolisens utredningssektion och 8 var biträdesutredningar till landets polismyndigheter. Av utredningarna avsåg 10 stycken grova narkotikabrott, 3 bedrägerier, 1 ekobrott, 2 korruptionsbrott, 1 vapenbrott, 1 miljöbrott, 1 krigsbrott, 1 dopningsbrottsärende och 1 rånbrott. Tillgångsutredningar utförda av Finanspolisens tillgångsgrupp 2012 Uppdragsgivare Antal utredningsuppdrag Förverkande/yrkat förverkande (SEK) Administrativa åtgärder (SEK) Operativa Rådet Rikskriminalpolisen 8 Polismyndighet Totalt De tillgångsutredningar som Tillgångsgruppen utförde under 2012 var mer kvalitativt omfattande än under tidigare år. Det har medfört att färre utredningar genomfördes under 2012 jämfört med föregående år samt att det belopp som har förverkats har minskat jämfört med 2011, se tabellen nedan. Dessutom varierade gruppens personaltillgång under 2012, vilket även bidrog till en minskad insats. Summerar man de belopp som förverkats i domstol, blir totalsumman kronor. Förverkande har hittills gjorts i fyra ärenden, med belopp som varierar mellan kronor och kronor. Förverkandena kommer enbart från narkotikabrottsärenden. I två ärenden har kvarstadsbelagd egendom på kr inte resulterat i förverkande. De administrativa åtgärderna från ärenden beslutade av Operativa Rådet rör ett ärende. Det är för övrigt det ärende där ett kvarstadsyrkande på drygt 8 miljoner kronor inte ledde till förverkande i domstol. De administrativa åtgärderna avser huvudsakligen taxeringshöjningar för såväl fysiska som juridiska personer. Förverkande har hittills gjorts i fyra ärenden, med belopp som varierar mellan kronor och kronor. Förverkade/yrkat förverkande penningbelopp i Finanspolisens tillgångsutredningsverksamhet År Förverkande/yrkat förverkande (SEK) Den kraftiga nedgång som noterats i förverkade belopp beror främst på att Tillgångsgruppen koncentrerat sitt arbete på utredningar som bedrivits vid Rikskriminalpolisens utredningssektion och insatser beslutade av Operativa Rådet. I de ärendena har inte några förverkningsbara tillgångar anträffats. Administrativa åtgärder som försvårar organiserad brottslighet Administrativa åtgärder innebär i korthet att den offentliga sektorn försvårar förutsättningarna för den organiserade brottsligheten att använda sig av legala möjligheter för illegala ändamål. Polisen samverkar med andra myndigheter, t.ex. Skatteverket, Försäkringskassan, Kronofogden och de kommunala alkoholtillståndsenheterna, i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten. Målet är att frågor om brottsutbyte ska handläggas med

14 14 den metod som är mest effektiv i det enskilda fallet. Det är av största vikt att det sker en myndighetssamverkan över gränserna så att de bästa verktygen används hos respektive myndighet. Ett ökat fokus på administrativa åtgärder har även gjort att förverkandebeloppen har minskat eftersom åtgärder har vidtagits hos andra myndigheter och inte i första hand genom ett förverkande av polisen. De administrativa åtgärderna behöver inte nödvändigtvis innebära ett beloppsmässigt resultat som går att mäta, utan kan även medföra andra åtgärder som innebär ett försvårande för grovt kriminella att bedriva sin verksamhet. Under våren 2012 gjordes en utökad kontroll inom insatsen mot fusk på restauranger. Där deltog flertalet myndigheter, bl. a. kommunala tillståndsenheter. Åtgärden har kortsiktigt haft en brottsförebyggande effekt vad gäller hantering av illegal sprit. Återtagande av brottsutbyte öppnar nya möjligheter Den nationella brottsutbytesfunktionen, där samtliga myndigheter som ingår i satsningen mot den grova organiserade brottsligheten är representerade, har presenterat sin slutrapport Regeringen kommer under 2013 att uppdra åt dessa myndigheter att samverka för att utveckla och följa upp den myndighetsöverskridande samverkan som sker på brottsutbytesområdet. Denna samverkan ska bidra till det gemensamma arbetet med att återföra vinster av brott. En del av dagens problem kommer förmodligen att få sin lösning i och med att funktionens förslag kommer att tillämpas. Även vissa av Penningtvättsutredningens förslag 9 kommer att gagna möjligheterna att kunna återta brottsutbyten i en större utsträckning än i dag, bl.a. reglerna om att ersätta kravet på ett 9 SOU 2012:12. styrkt förbrott som härrör från brottslig verksamhet och stoppandet av transaktioner (dispositionsförbud). Rikspolisstyrelsen har identifierat att polisen behöver bli bättre på att spåra vinster från brott som kan leda till att egendom säkras, förverkas och återförs som utbyte från brott. Polisen behöver utbildning om förverkandereglerna och det krävs också att alla poliser, från de som jobbar ute på fältet till de som utreder eller leder förundersökning, har kunskap om hur man kan omsätta reglerna i praktiken 10. Rikspolisstyrelsen ska under 2013 ta fram nationella riktlinjer för polisens arbete med att spåra vinster från brott. Riktlinjerna ska bidra till ett mer enhetligt och långsiktigt arbete med att spåra vinster från brott samt till ökad kompetens och kvalitet i arbetet. Rikspolisstyrelsen har angett att det vid samtliga polismyndigheter ska finnas en funktion, brottsutbytesansvariga, som ansvarar för strategiska frågor som att utveckla och förbättra rutiner i arbetet med att säkra utbyte från brott. Vid varje myndighet ska det finnas resurser avsatta för arbete med brottsutbytesfrågor, motsvarande tillgångsutredare. Dessa personer ska ha kvalificerad kompetens, och de ska kunna ta fram underlag som kan leda till att utbytet av den brottsliga verksamheten kan förverkas och återföras. Utbildningsinsatser med långsiktiga effekter Tillgångsgruppen vid Finanspolisen får löpande förfrågningar om att ge information och leda utbildning om arbetet med återtagande av brottsutbyte. Under 2012 har Tillgångsgruppen därför ökat sina utbildnings- och informationsinsatser. Vid ca 30 tillfällen har mellan 25 och 250 personer per till 10 RPS Inspektion av polismyndigheternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet.

15 15 fälle utbildats och informerats inom brottsutbytesområdet. Effekterna av utbildningsinsatserna kommer att märkas långsiktigt i form av ökad återvinning av brottsutbyte. Effekterna av utbildningsinsatserna kommer att märkas långsiktigt i form av ökad återvinning av brottsutbyte. Utbildningsinsatserna har både genomförts internt inom polisen och externt för andra myndigheter. Bland annat har en särskild utbildning för alkoholhandläggare genomförts. Utbildningen syftade till att ge en kunskap om hur den grova organiserade brottsligheten investerar i olika former av kontanthandelsbranscher, företrädesvis restauranger. Tillgångsgruppen har också deltagit och föreläst på konferenser som hållits för samtliga alkoholhandläggare i Sverige. Internationellt samarbete för efterforskande av tillgångar/brottsutbyte har skett mellan Sveriges ARO och utländskt ARO med tillfredsställande resultat. Under utredningen har det konstaterats att kriminella aktörer gjort investeringar genom köp av fast egendom utomlands. Informationen har kommunicerats inom Gob-insatsen 11 mellan externa myndigheter såsom Skatteverket och Kronofogdemyndigheten för vidare administrativa åtgärder. Vidare har rättshjälp använts för utredningsåtgärder utomlands. De administrativa åtgärder som har gjorts i ärendet är följande: 30 personer och 20 bolag som har direkt eller indirekt koppling till ärendet har blivit föremål för granskning av Skatteverket upptaxeringar av skatt har gjorts med miljonbelopp för de kriminella aktörerna betalningssäkringar mot ett företag inom restaurangbranschen har gjorts med framgångsrikt resultat. Beskrivning av ett ärende vid Tillgångsgruppen Detta ärende påbörjades underrättelsemässigt under 2011 genom inhämtning kring speciellt utpekade kriminella aktörer inom den grova organiserade brottsligheten. Underrättelseinformationen togs in till Finanspolisen i samverkan med en polismyndighet. Ärendet bearbetades av Tillgångsgruppen, i samverkan med andra myndigheter, och Operativa rådet beslutade att en insats skulle genomföras. Brottsmisstankarna avsåg grovt skattebrott och bokföringsbrott, penninghälerier samt grovt narkotikabrott. Huvudinriktningen var förundersökning kring misstanke om punktskattebrott. Under insatsen, som fortfarande pågår, har ett flertal personer gripits och lagförts. Beslag av egendom och kontanter har gjorts, och frysning av bankkonton har skett till belopp om flera miljoner kronor. 11 Myndighetsgemensam satsning mot grov organiserad brottslighet.

16

17 17 Finanspolisens verksamhet mot penningtvätt Finanspolisens arbete mot penningtvätt regleras i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (nedan kallad penningtvättslagen) samt EU:s Rådsbeslut av den 17 oktober 2000 (2000/642/RIF). Finanspolisen är nationell, exklusiv, mottagare av rapporter om misstänkta penningtvättstransaktioner från de institut (rapportörer) som faller under penningtvättslagens gransknings- och rapporteringsskyldighet. I penningtvättslagens 1 kap. 1 2 anges vilka näringsverksamheter som omfattas av lagen. Enligt 3 kap. 1 penningtvättslagen ska en verksamhetsutövare som omfattas av lagen granska transaktioner för att kunna upptäcka sådana som den misstänker eller har skälig grund att misstänka utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism. Om misstanke efter närmare analys kvarstår, ska uppgifter om alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt eller finansiering av terrorism utan dröjsmål lämnas till Rikspolisstyrelsen, d.v.s. Finanspolisen. Rapportörerna spelar en viktig roll För att förebygga att kriminella aktörer använder bulvaner för konton och depåer finns det lagstiftning som innebär att rapportörerna måste ha en god kundkännedom. Ofta rör det sig om många kunder och man måste då arbeta riskbaserat och se över var riskerna är som störst. Genom en god kundkännedom ser rapportörerna lättare när något avviker från det som är normalt för just den kunden. Inkomst och typ av verksamhet är några exempel på faktorer som man tittar på. Genom en god kundkännedom ser rapportörerna lättare när något avviker från det som är normalt för just den kunden. Därför är det så viktigt att rapportera Misstänkta transaktioner ska rapporteras till Finanspolisen. Målet är att ringa in den grova organiserade brottsligheten, som ofta finansieras av pengar med illegalt ursprung och som måste tvättas. Det som kan tyckas vara några enstaka misstänkta transaktioner kan vara ett led i ett stort kriminellt maskineri, exempelvis grov ekonomisk brottslighet eller finansiering av terrorism. Det som kan tyckas vara några enstaka misstänkta transaktioner kan vara ett led i ett stort kriminellt maskineri, exempelvis grov ekonomisk brottslighet eller finansiering av terrorism. Genom att alla rapportörer bidrar med rapportering av misstänkta transaktioner har myndigheterna större möjligheter att bekämpa grov brottslighet. Det ökar möjligheterna att återta brottsvinster och hämmar de kriminellas största drivkraft för brott. Allt som avviker bör granskas oavsett belopp Säljer man varor för beloppet euro eller mer omfattas man av skyldigheten att granska och eventuellt rapportera kontanta köp av t.ex. bilar, båtar, guld, ädelstenar, konst, antikviteter eller annat som är dyrbart. Allt som avviker från det normala ska granskas. Det är inte normalt att betala en bil eller båt som kostar flera hundra tusen kronor kontant när det finns säkrare sätt att genomföra en sådan affär, t.ex. genom banköverföring eller betalning med bankkort. Om man inte finner en naturlig förklaring ska det rapporteras till Finanspolisen. Kundkännedomen är en mycket viktig bidragande faktor för rapportören att avgöra om transaktionen ska rapporteras eller inte.

18 18 Det är inte normalt att betala en bil eller båt som kostar flera hundra tusen kronor kontant när det finns säkrare sätt att genomföra en sådan affär, t.ex. genom banköverföring eller betalning med bankkort. Handläggning av ärenden Handläggningen av penningtvättsrapporter vid Finanspolisen består i mottagning, registrering, bearbetning, analys och delgivning. Rapporterna kompletteras med uppgifter från polisiära och öppna register. I förekommande fall inhämtas kontoinformation. Syftet med handläggningen är att undersöka om de rapporterade transaktionerna kan knytas till ett särskilt brott eller utgöra ett led i en brottslig verksamhet. Om Finanspolisens utredning resulterar i misstanke om bakomliggande brottslighet, delges informationen till berörd polismyndighet eller annan brottsbekämpande myndighet 12. Den brottslighet som upptäckts handläggs sedan vidare på den myndighet som tagit emot Finanspolisens underrättelserapport. Informationen i rapporten kan slutligen vara en del i ett underlag för en åklagare att inleda förundersökning och väcka åtal. Den kan också leda till att Skatteverket startar en revision som föranleder en beskattningsåtgärd med en brottsanmälan. Syftet med handläggningen är att undersöka om de rapporterade transaktionerna kan knytas till ett särskilt brott eller utgöra ett led i en brottslig verksamhet. 12 Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Skattebrottsenheten (brottsbekämpande enhet inom Skatteverket).

19 19 Penningtvättens olika ansikten Det ligger i sakens natur att kriminella aktörer söker nya och ur deras perspektiv säkrare sätt att tvätta pengar och att dölja de illegala förtjänsterna i samma takt som lagstiftningen förändras och myndigheterna ökar sin kunskap om tillvägagångssätten. Det kan ändå konstateras att penningtvättens olika ansikten både förändras och består när det gäller tillvägagångssätt. Internet har gett kriminella aktörer nya möjligheter. I dag kan en kriminell person styra över sina konton och depåer via elektronisk kommunikation trots att personen inte är den egentliga kontoinnehavaren. Till det kommer att traditionella produkter och tjänster förpackade på ett nytt sätt och med en helt ny nivå av tillgänglighet har etablerat sig som betalningsmetoder på marknaden (se avsnittet Nya betalningsmetoder). I dag kan en kriminell person styra över sina konton och depåer via elektronisk kommunikation trots att personen inte är den egentliga kontoinnehavaren. Stora kontantsummor ett varningstecken I vissa branscher finns det en långvarig tradition av att handel med varor och tjänster ska ske kontant. Många av rapportörerna bedömer denna kontanthantering som en högre risk vilket medför noggrannare granskningar av dessa transaktioner. Varje led i kedjan måste ta sin del av ansvaret för att bedöma och granska transaktionen och jämföra den med sin kundkännedom. För den verksamhetsutövare som vill undvika exponering gentemot exempelvis banksektorn kan valet falla på att istället handla med kontanter. Genom ett samlat grepp från alla rapporteringspliktiga aktörer kan dock även storskalig kontanthantering upptäckas. Av statistiken kan man utläsa att vissa branscher är mindre rapporteringsbenägna än andra. Flera av dessa är också branscher där kontanthanteringen är en tradition, t.ex. handel med bilar, båtar, ädelstenar eller konst. Kriminell aktivitet med kopplingar till företag Många personer med kriminell avsikt har i stor utsträckning, direkt eller indirekt, koppling till något företag. Inom företaget finns olika möjligheter att tvätta pengar. De kriminella aktörerna utfärdar också falska arbetsgivarintyg från dessa företag i syfte att de som fått intyget ska kunna ta lån på dyra bilar, båtar eller bostadsrätter trots att de inte har möjlighet att kunna betala tillbaka lånet. Lånen betalas tillbaka med pengar från brott, vilket är en form av penningtvätt. Smuggling av kontanter En metod för att föra ut brottsvinster ur landet är att smuggla kontanta medel i resväskor på flygplan eller via färjor gömt i bilar. Tullen är därför ett viktigt filter för Finanspolisen. Information kan lämnas av tullkontrollanterna redan på underrättelsestadiet, information som senare kan kopplas till konkreta brott. Finanspolisen samverkar också med Tullverket i samband med EU-gemensamma aktioner vars syfte är att hitta personer som smugglar stora mängder kontanter.

20 20 Nya betalningsmetoder Utbudet av produkter och tjänster baserade på elektroniska pengar ökar snabbt. I lag (2011:755) om elektroniska pengar definieras elektroniska pengar som ett elektroniskt förvarat penningvärde som representerar en fordran på utgivaren, har utgivits i syfte att genomföra betalningar samt godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren. Elektroniska pengar är alltid förbetalda (prepaid) och tillgängliggörs på ett internetbaserat konto, t.ex. en elektronisk plånbok (e-plånbok), alternativt direkt på ett förbetalt betalkort (prepaid card). Med den tillgänglighet som internet erbjuder utgör elektroniska pengar en konkret utmanare till de mer traditionella betalningsmetoderna. I Sverige är dock utbudet av produkter och tjänster inom detta område till viss del begränsat, men då flera till sin natur är gränslösa (internetbaserade) utgör de utländska varianterna ett konkret alternativ. Finanspolisen och andra myndigheter samverkar för att stärka kunskaperna inom detta område. Det finns olika typer av prepaid cards: engångskort och laddningsbara kort. Ett engångskort kan t.ex. köpas i handeln, är helt anonymt och kan endast laddas med ett lägre engångsbelopp. Detta kort kan inte användas i uttagsautomater. Laddningsbara kort kan laddas på nytt på flera olika sätt och kan även användas i uttagsautomater. Dessa kort är ofta registrerade på en viss individ och har generellt sett betydligt högre beloppsgränser än engångskorten. En annan typ av prepaid-produkt är vouchers. En voucher ser ut som ett kassakvitto och kan t.ex. köpas i handeln. Värdet utgörs av en unik nummerserie som representerar det värde som betalats. Vouchers kan användas vid betalning på internet, är helt anonyma och kan köpas för ett lägre engångsbelopp. Vouchers kan i vissa fall också användas för att t.ex. ladda en e-plånbok. Prepaid cards Prepaid cards: d.v.s. förbetalda betalkort, fungerar i princip som ett traditionellt betalkort och kan användas i butiker, på internet och i uttagsautomater. Skillnaden är främst att dessa kort saknar ett bakomliggande bankkonto och endast de pengar som förbetalats kan spenderas. Internetbaserade betaltjänster Internetbaserade betaltjänster blir allt vanligare och nya varianter dyker upp kontinuerligt. Ett exempel på en internetbaserad betaltjänst är e-plånboken. En e-plånbok inskaffas online och kan finansieras på flera olika sätt, t.ex. från ett bankkonto, betal- eller kreditkort. Till många e-plånböcker kan ett prepaid card anslutas, vilket gör det kombinerade användningsområdet mycket stort.

Finanspolisens årsrapport 2013. Rikskriminalpolisen

Finanspolisens årsrapport 2013. Rikskriminalpolisen Finanspolisens årsrapport 2013 Rikskriminalpolisen innehåll 3 Innehåll Inledning...5 Annual Report 2013...7 Kort om Finanspolisen en del av Rikskriminalpolisen...8 Finanspolisens organisation...8 Ny lagstiftning

Läs mer

Finanspolisens årsrapport 2011

Finanspolisens årsrapport 2011 Finanspolisens årsrapport 2011 Utgivare Produktion Beställning fler exemplar Rikspolisstyrelsen PVS / Informationsenheten Rikspolisstyrelsen Kundcentrum, tfn 114 14 Dnr A-423-706/12 Foto Kristoffer Thessman

Läs mer

Finanspolisens årsrapport 2014. Polismyndigheten

Finanspolisens årsrapport 2014. Polismyndigheten Finanspolisens årsrapport 2014 Polismyndigheten Innehåll Innehåll Inledning...5 Kort om Finanspolisen 2014 en del av Rikskriminalpolisen...7 Finanspolisens organisation 2014...7 Finanspolisens organisation

Läs mer

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt Från svart till vitt och gråzonen däremellan En skrift om penningtvätt 1% är inte nog alltför få rapporterar misstänkta transaktioner! Hjälp oss att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism.

Läs mer

Rapport 2011:5. Finanspolisens årsrapport 2010

Rapport 2011:5. Finanspolisens årsrapport 2010 Rapport 2011:5 Finanspolisens årsrapport 2010 Utgivare Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr A-423-796/11 Foto: Sid 9 Scanpix, Magnus Hjalmarson Neideman, sid 13 överst Ragnar Lilliestierna,

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt förändringsarbete och nya utmaningar. Thomas Grahn Senior Advisor Thomas Grahn AML Consulting

Åtgärder mot penningtvätt förändringsarbete och nya utmaningar. Thomas Grahn Senior Advisor Thomas Grahn AML Consulting Åtgärder mot penningtvätt förändringsarbete och nya utmaningar Thomas Grahn Senior Advisor Thomas Grahn AML Consulting Agenda Åtgärder mot penningtvätt (AML) och finansiering av terrorism (CFT) ökat fokus

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Ni lurade Sverige och EU med

Ni lurade Sverige och EU med Öppet brev till Beatrice Ask Ni lurade Sverige och EU med Polisen har i uppdrag att minska brottsligheten och öka tryggheten. Men Sveriges polis har misslyckats med att minska brottsligheten och öka tryggheten,

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Hans Öhlander. Presentation. Finanspolisen. vid. Kriminalunderrättelsetjänsten. Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen.

Hans Öhlander. Presentation. Finanspolisen. vid. Kriminalunderrättelsetjänsten. Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen. Hans Öhlander Presentation av Finanspolisen Rikskriminalpolisen Finanspolisen vid Kriminalunderrättelsetjänsten Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen Rikskriminalchef Sekretariat Huvudenhet för Kriminalunderrättelseverksamhet

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Fokus Penningtvättsdirektivet

Fokus Penningtvättsdirektivet Den 15 mars i år trädde den nya penningtvättslagen i kraft. Sverige implementerade därmed, som ett av de sista EU-länderna, det tredje penningtvättsdirektivet. Redan den gamla lagen satte advokaterna i

Läs mer

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor Skimningsutrustning Rättsliga frågor RättsPM 2011:3 (ersätter RättsPM 2005:22) Rättsavdelningen Utvecklingscentrum Stockholm Mars 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är skimning?... 3 3.

Läs mer

Förvar och kvarstad. En handledning för åklagare. RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012

Förvar och kvarstad. En handledning för åklagare. RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012 1 Förvar och kvarstad En handledning för åklagare RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 När kan förvar och kvarstad användas?... 3 1.2 Skillnader

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet

Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet ett bättre samarbete ger högre utbyte ISBN 978 91 7086 236 6 RiR 2010:26 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27) Dnr. Ju2013/3527/L2

Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27) Dnr. Ju2013/3527/L2 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju2013/3527/L2 Yttrande Stockholm 2013-08-14 Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27) Dnr. Ju2013/3527/L2 Svensk Försäkring,

Läs mer

Ett nytt arbetssätt. utredning av förverkande m.m. Handledning

Ett nytt arbetssätt. utredning av förverkande m.m. Handledning Ett nytt arbetssätt utredning av förverkande m.m. Handledning RättsPM 2012:10 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012 Innehållsförteckning 1 Utredning av förverkande ett nytt arbetssätt... 3 1.1 Utbyte

Läs mer

Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten

Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten RKP RAPPORT 2010:2 Rikskriminalpolisen Kriminalpolisenheten Finanspolisen Oktober 2010 Utgivare Rikskriminalpolisen Box 12256 102 26 Stockholm Telefon

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Yttrande över promemorian Skärpta regler mot penningtvätt Ds 2003:52

Yttrande över promemorian Skärpta regler mot penningtvätt Ds 2003:52 Ekobrottsmyndigheten Yttrande Sida 1 (7) Bitr. chefsjuristen Monica Rodrigo 2004-02-25 Ert 900 2003/0459 Er beteckning 2003-11-26 Fi2003/6082 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian

Läs mer

Årsrapport Finanspolisen 2009

Årsrapport Finanspolisen 2009 Årsrapport Finanspolisen 2009 Rikskriminalpolisen Kriminalpolisenheten Finanspolisen 2010-07-06 RAPPORT 2 (25) INNEHÅLL 1 FINANSPOLISEN...3 1.1 Definition av Finanspolisen som internationellt kallas för

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Tillämpningsområde och definitioner

Tillämpningsområde och definitioner 2013-xx-xx Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade den X xxxx 2013. Fastighetsmäklarinspektionen föreskriver 1 följande med stöd

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2012-12-20 Ju2012/8171/Å Ju2012/8527/KRIM(delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Riksdagen

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet

Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet 1 2 Vårt uppdrag Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom rättsväsendet med särskild kompetens för analys och utredning. Vårt

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Inspektion av polismyndigheternas

Inspektion av polismyndigheternas Inspektion av polismyndigheternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet Innehåller bilaga om vägledning avseende polisiära åtgärder i samband med förverkande av utbyte

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Skatteverkets större insatser 2015. 17 februari 2015

Skatteverkets större insatser 2015. 17 februari 2015 Skatteverkets större insatser 2015 17 februari 2015 Nya regler för rot- och rutarbete Pia Blank Thörnroos, rättslig expert Cajsa Toresten, verksamhetsutvecklare Nya regler för rot och rut Lagen infördes

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Årsredovisning 2009 Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. INNEHÅLL 1 Innehåll 2 Förord 5 Verksamhet och organisation 7 Brottsförebyggande

Läs mer

Förord 2012-02-22 1 (1)

Förord 2012-02-22 1 (1) Datum Sida 2012-02-22 1 (1) Ert datum Dnr EBM A-2011/0447 Förord 2011 var ett mycket bra år för Ekobrottsmyndigheten. Vi tog viktiga utvecklingsinitiativ samtidigt som vi förbättrade resultaten väsentligt.

Läs mer

Kammarkollegiets författningssamling

Kammarkollegiets författningssamling Kammarkollegiets författningssamling ISSN 1402-5345 ISSN 1654-9325 (on line) Utgivare: Bertil Kallner, Kammarkollegiet Fastighetsmäklarnämndens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1)

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) Remissyttrande Sida 1 (7) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Ju2009/834/Å Justitiedepartementet (Ju/Å) 103 33 Stockholm Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) BESLUT Dnr 2006-02-24 1344-2005 Svenska Bankföreningen Box 7603 103 94 Stockholm Såsom ombud för: Se bilaga. Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut

Läs mer

Myndigheter i samverkan

Myndigheter i samverkan Redovisningen av resultatet av den särskilda satsningen mot den grova organiserade brottsligheten Myndigheter i samverkan 2014 mot den organiserade brottsligheten Utgivare: Polismyndigheten, Box 12256,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för rättsliga frågor 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0137(COD) 10.1.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för medborgerliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

penningtvätt En nationell riskbedömning

penningtvätt En nationell riskbedömning penningtvätt En nationell riskbedömning 30 augusti 2013 Gemensam rapport Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten,

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Stockholms läns författningssamling

Stockholms läns författningssamling Stockholms läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Stockholms läns allmänna föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade den 18 december 2009 (dnr

Läs mer

Rapport om den ekonomiska brottsligheten

Rapport om den ekonomiska brottsligheten Rapport om den ekonomiska brottsligheten 2 Förord Förord Ekobrottsmyndigheten ska vart tredje år utarbeta en rapport till regeringen om den ekonomiska brottsligheten. Rapporten ska innehålla en redogörelse

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR. Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR. Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren 2 Prioriterade prejudikatfrågor Riksåklagarens uppgift som åklagare

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 7831, 103 98 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Brott och digitala bevis. Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18

Brott och digitala bevis. Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18 Brott och digitala bevis Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18 RKP:s IT-brottssektion Var finns vi i organisationen? RIKSPOLISCHEF Säkerhetspolis RKP RPS KPE Stab OPE IPO IT-brottssektionen Samordningsfunktion

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Årsredovisning 2008 Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. INNEHÅLL 1 Innehåll 3 Förord 7 Verksamhet och organisation 11 Brottsförebyggande

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 56-2012 Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter 1 SAMMANFATTNING Nämnden har, utifrån de 21 polismyndigheternas svar

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

Anmälan om registrering av finansiellt institut (valutaväxlare eller annan finansiell verksamhet)

Anmälan om registrering av finansiellt institut (valutaväxlare eller annan finansiell verksamhet) Anmälan om registrering av finansiellt institut (valutaväxlare eller annan finansiell verksamhet) Anmälan fysisk eller juridisk person Pers. eller org. nr Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

RP 138/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 kap. 11 och 12 i strafflagen

RP 138/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 kap. 11 och 12 i strafflagen RP 138/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 kap. 11 och 12 i strafflagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det en ändring

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 Inledning I rapporten beskrivs vårt arbete för att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och för att motverka bidragsbrott.

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Rikskrim 10. Riks krim

Rikskrim 10. Riks krim Rikskrim 10. 10. Riks krim Rikskriminalpolisen Polhemsgatan 30 Box 12256, 102 26 Stockholm E-post: rikskriminalpolisen@polisen.se Tel: 08-401 90 00 Fax: 08-650 55 66 www.polisen.se Rikskriminalpolisen

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen

Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen 1 (5) Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen 1. Underrättelse om misstanke om brott Underrättelsen om misstanke om brott ska ske i en särskild anmälan till

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Föreläggande att upphöra med tillståndspliktig verksamhet

Föreläggande att upphöra med tillståndspliktig verksamhet 2015-02-17 BESLUT Autocash A TM System AB Att. Verkställande direktören Amalia Jönssons gata 21 42131 VÄSTRAFRÖLUNDA Fl Dnr 14-16780 Delgivning nr I Finansinspektionen Box 7821 SE-1 0397 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten Redovisning av resultatet av den särskilda satsningen mot den grova organiserade brottsligheten 2009 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten Innehåll Samverkansrådets ordförande har

Läs mer

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m.

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2251-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Högsta domstolen har,

Läs mer

CTFE INSIGHTS APRIL 2015.!!! ctfe.se

CTFE INSIGHTS APRIL 2015.!!! ctfe.se CTFE INSIGHTS APRIL 2015 ctfe.se Vi lever i en globaliserad värld som i grunden leder till en positiv utveckling. Men det går inte att bortse ifrån att globaliseringen också ställer oss inför stora utmaningar.

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015 ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015 SEK har en viktig roll i det svenska exportkreditsystemet. Integritet, högsta affärsetiska standard och ett hållbart förhållningssätt

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

En bättre riskhantering

En bättre riskhantering Penningtvätt och finansiering av terrorism 18 april 2013 18 april 2013 Dnr 13-4387 innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Finansinspektionens iakttagelser 6 Enkätundersökningen 6 Iakttagelser i tillsyns-

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 februari 2013 Ö 5674-12 Framställning om utlämning till Schweiz av MC Offentlig försvarare: Advokat SF YTTRANDE Det föreligger hinder

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer