FOKUSOMRÅDE: AFFÄRSMANNASKAP, ENTREPRENÖRSKAP OCH INTERNATIONALISERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOKUSOMRÅDE: AFFÄRSMANNASKAP, ENTREPRENÖRSKAP OCH INTERNATIONALISERING"

Transkript

1 1 FOKUSOMRÅDE: AFFÄRSMANNASKAP, ENTREPRENÖRSKAP OCH INTERNATIONALISERING En underlagsrapport från Innovationskraft Sverige. Medlemmar i fokusgruppen är Eric Giertz, Peter Geisler och Malin Persson.

2 Innovationskraft Sverige innovationskraft sverige vill bidra till att innovations strategierna på nationell och regional nivå blir till verklighet. Grunden i vårt arbete är förankring, dialog, inspiration, påverkan och uppföljning. Förutsättningen är engagemanget från många aktörer i hela Sverige. Projektets mål är att: Utveckla det innovationsstrategiska arbetet på nationell och regional nivå med ett starkt engagemang från näringslivet. Följa, granska och påverka den svenska innovationspolitikens innehåll och genomförande på nationell och regional nivå. Bevaka och påverka genomförandet av förslagen från IVA-projektet innovation för tillväxt. Utveckla nya aktiviteter och förslag för att öka Sveriges innovations kraft. Projektet arbetar i första hand med områdena universitet och högskolors roll i innovationssystemet, offentlig upphandling samt affärsmannaskap, entreprenörskap och internationalisering. Projektet pågår under 2012 och Läs mer på Kontaktpersoner Projektets styrgrupp rune andersson, Mellby Gård (ordförande) carl bennet, Carl Bennet AB magnus breidne, IVA charlotte brogren, VINNOVA eric giertz, KTH peter geisler, Arbesko håkan gergils, Ecofin karin hallerby, Tillväxtverket erik lautmann, IVAs Näringslivsråd björn o. nilsson, IVA malin persson, Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola håkan sörman, SKL Fokusgruppens medlemmar eric giertz, KTH peter geisler, Arbesko malin persson, Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola Projektets finansiärer Sveriges kommuner och landsting, Teknikföretagen, Tillväxtverket och VINNOVA. Huvudprojektledare: johan carlstedt tel Kommunikationsansvarig: jan westberg tel Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, är en fristående akademi som till nytta för samhället främjar tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling.

3 Inledning Utgångspunkten för fokusområdet affärsmannaskap, entreprenörskap och internationalisering är ett mikroperspektiv. Detta innebär fokus på drivkrafter för utveckling av ett innovativt och konkurrenskraftigt företagande i Sverige. Ambitionen är att lyfta fram det företagsamma Sveriges syn på innovationer, konkurrenskraft och tillväxt. Ökad specialisering och internationalisering Analysen inom fokusområdet tar sin utgångspunkt i den övergripande strukturförändring som präglar arbetslivet. Det handlar om ökad specialisering och internationalisering inom såväl varu- som tjänsteproduktion. Internationaliseringen tar sig skilda uttryck i olika typer av verksamheter. Förslag till åtgärder som kan öka innovationskraften samt sänka trösklarna samt få fart på små och medelstora företags internationalisering, bör därför utgå från faktiska strukturförändringar och affärsmöjligheter i olika typ av verksamheter. Satsningar på enbart ökad export eller import är därför i många fall otillräckliga. upphandling och exportstöd har uppmärksammats i en rad olika sammanhang. Men kvantitativt sett utgör de en nästan försumbar andel av allt ny- och småföretagande. Fokusgruppen menar därför att stöd till forskningsbaserat nyföretagande är ett ur innovations- och tillväxtsynpunkt relevant perspektiv. Men det är långtifrån det enda för att utveckla ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv. Fokusgruppen vill därför understryka att det finns många andra mindre spektakulära innovativa företag, till exempel inom tjänstesektorn, som bryter invanda mönster. I det tysta tar många företag marknadsandelar genom att med hjälp av olika innovationer effektivisera och kvalitetssäkra traditionella tjänster. Dessa företag kan ha minst lika stor betydelse för tillväxten och välfärden i vårt land som de forskningsbaserade. Därför finns det anledning att bredda perspektivet på innovationer och affärsutveckling genom att diskutera viktiga drivkrafter bakom tillväxt. Tillväxtpotentialen finns inte bara hos forskningsbaserade företag Det är naturligt att nya forskningsbaserade tillväxtföretag tilldrar sig forskares, politikers, riskkapitalisters, patentbyråers, journalisters och andras intresse. Deras behov av stöd i form av exempelvis inkubatorer, immaterialrättslig rådgivning, såddkapital, riskkapital, demonstratorer, offentlig

4 Tillväxtens drivkrafter Innovationer har en central roll i tillväxten. De gör att vi med befintliga resurser kan producera fler och bättre varor och tjänster som efterfrågas av oss medborgare. I tider av arbetslöshet behövs tillräckligt många jobb, nya och gamla för att en så stor andel av den potentiella arbetskraften som möjligt skall kunna medverka i produktionen och bidra till tillväxt. Dessutom måste vi säkerställa att alla typer av arbete drivs i allt effektivare former. Tillväxt förutsätter att både nya effektiva verksamheter kommer till samtidigt som ineffektiva befintliga rationaliseras eller avvecklas. En tillväxtfrämjande politik bör därför inte enbart inriktas på att stimulera skapandet av nya arbetstillfällen. Den bör även understödja innovationer och strukturförändringar som effektiviserar befintliga verksamheter. Den bör också inriktas mot att bidra till högre produktivitet och kvalitet samt bättre service i alla delar av arbetslivet. Att skapa sysselsättning och samtidigt bevara ineffektiva arbetsmetoder, ineffektiva företag eller föråldrade strukturer motverkar sitt syfte om syftet är tillväxt. Strukturförändringar nyckeln i nödvändig omvandling Strukturförändringar i i mogna branscher initieras av företag som erbjuder kunder mer prisvärda varor eller tjänster än konkurrenterna. I vissa fall handlar det om nyetablerade företag som skapar innovationer och ger kunderna mer värde för pengarna. Ett exempel är IKEAs tidigare inbrytning i den etablerade möbelindustrin. I andra fall är det etablerade branschföretag som står för förändringen genom att med hjälp av innovationer successivt utveckla produkter, tjänster och processer. De företag som ger kunderna mer värde för pengarna vinner marknadsandelar. Detta leder i sin tur till att mindre konkurrenskraftiga företag, till exempel traditionspräglade små och medelstora företag, köps upp eller läggs ner. Innovationer och strukturförändringar i mogna branscher skapar förutsättningar för tillväxt. Men de leder också till färre sysselsatta i branschen som helhet och arbetskraften flyttar till en annan. Inom vissa områden, till exempel råvaruutvinning, tillverkningsindustri och varudistribution har sysselsättningen successivt minskat under de senaste fyrtio åren, samtidigt som ökad produktivitet lett till större produktion. Samtidigt tillgodoser färre och större företag behoven på en viss marknad. Därmed uppstår produktivitetsvinster som på ett positivt sätt bidrar till samhällets långsiktiga utveckling och tillväxt. Negativa kortsiktiga effekter Ur ett långsiktigt nationellt tillväxtperspektiv är nedläggning eller automatisering av företag vilket skapar arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft i en näring, vara både nödvändigt och önskvärdt. Ur ett regionalt perspektiv kan dock effekterna för sysselsättningen och den lokala ekonomin vara mycket kännbara. Detta skapar speciella utmaningar för dem som har

5 5 till uppgift att medverka till ökad tillväxt i en avgränsad region till exempel genom att stimulera utvecklingen i små och medelstora företag. Trots detta bör åtgärder som syftar till fler innovationer och ökad tillväxt stimulera förändringar som leder till ökad produktivitet. De får inte inriktas mot att bevara föråldrade strukturer, företag, eller arbetsmetoder och inte heller via subventioner understödja framväxten av nya ineffektiva verksamheter. Fokus på ökad produktivitet i tjänstesektorn Framför allt under 1950 och 60-talen hade Sverige en mycket kraftig tillväxt. Vårt land blev känt för det svenska ekonomiska undret. Bakom framgångarna fanns ett samlat angreppssätt för hur vi skulle öka tillväxten genom att i första hand öka produktiviteten inom tillverkningsindustrin. I samhällsdebatten uppmärksammades också den svaga produktivitetsutvecklingen inom vissa delar av tjänstesektorn. Detta skedde bland annat i Produktivitetsdelegationens betänkande som lämnades till regeringen Där analyserades nationens samlade produktionsförmåga. I slutsatserna betonades vikten av att omvandlingstrycket, främst inom produktionen av tjänster, skärptes. Omvandlingstrycket inom delar av tjänstesektorn har också skärpts under de senaste decennierna. En stor del av ny- och småföretagandet inom tjänstesektorn i Sverige har under de senaste decennierna varit kopplade till dessa strukturförändringar. Ur ett samhällsperspektiv har en viktig åtgärd varit att stödja etablering av fler privata företag som verkar på en fri marknad. Initialt handlade strukturförändringarna således främst om uppsplittring av organisationer och företag och om etablering av många nya små tjänsteföretag. Idag är många av de specialiserade tjänstebranscherna inne i en konsoliderings- och internationaliseringsfas. Centrala aktörer är nu en ny typ av innovativa entreprenörer som tillvaratar stordriftsfördelar genom att sprida best practice och systematiskt effektivisera och kvalitetssäkra olika typer av specialiserade tjänster på flera lokala marknader. Kedjeföretag erövrar lokala marknader Det finns en paradox i utvecklingen av det moderna tjänstesamhället. På många sätt påminns vi om att globaliseringen är en av vår tids mest genomgripande trender. Men samtidigt arbetar allt fler människor med att i olika former ge service på lokala marknader. Närmare två tredjedelar av alla yrkesverksamma arbetar i verksamheter som huvudsakligen betjänar lokala kunder. Lokala best practice grunden Många av den moderna tjänsteproduktionens mest framgångsrika affärskoncept bygger på att systematiskt dokumentera lyckosamma lokala affärskoncept och arbetsmetoder best practice och sedan sprida dessa. Resultatet blir allt fler kedjeorganisationer. Dessa kännetecknas av att många relativt små, lokala enheter arbetar med nästan identiska arbetsmetoder. De erbjuder ett likartat sortiment av varor eller tjänster till kunder på olika geografiska marknader. Kedjorna erövrar allt större andelar av de lokala marknaderna. Fristående, lokala företag, utan kända varumärken, inom både lokal produktion, detaljhandel och lokal service blir därmed successivt utkonkurrerade, uppköpta eller frivilligt inlemmade i kedjor. Kedjorna blir allt mer internationella och driver verksamhet i många länder. Men de renodlade tjänstekedjorna bedriver, till skillnad från detaljhandelskedjorna, sällan någon handel över gränserna.

6 Fem verksamhetstyper I vår analys har näringslivet delats in i fem olika huvudkategorier. Inom samtliga sker en påtaglig internationalisering som skapar nya hot och möjligheter för såväl nya företag som etablerade små och medelstora företag. Men utmaningarna skiljer sig åt mellan verksamheterna, liksom de rekommendationer analysen utmynnar i. En huvudslutsats är att en innovationsoch tillväxtfrämjande näringspolitik inte bör fokusera enbart på nyföretagande. Viktigt är att den också fokuserar på såväl strukturen och arbetsmetoderna inom näringslivet som på innovations- och produktivitetsstimulerande incitament inom den tjänsteproduktion som numera sysselsätter mer än fyra av fem yrkesverksamma personer. En innovativ och dynamisk tjänstesektor som kan leverera bättre kvalitet och service med mindre eller oförändrade resurser är av avgörande betydelse för tillväxten och välfärden i vårt land. Handel Detaljhandel associeras idag av många till kedjor. Den traditionella bilden av grossister och helt fristående handlare blir allt mindre giltig. Detaljhandeln, som idag bland annat omfattar varuhus, stormarknader, livsmedelsbutiker, kiosker, apotek, bensinstationer, klädaffärer, blomsterbutiker och möbelvaruhus, domineras istället av kedjor. Stora detaljhandelskedjor Många stora framgångsrika internationella detaljhandelskedjor har startat som lågpriskedjor. Ett exemepl är Walmart som grundades Parallellt med utvecklingen av stora internationella butikskedjor utvecklas svenska sådana. Ett exempel är postorderföretaget Clas Ohlson, som inte bara tagit det naturliga steget till näthandel, utan också etablerat en butikskedja. Företag som Walmart och Clas Ohlson driver, i likhet med flertalet stora detaljhandelskedjor, sina butiker i egen regi. Men det är också vanligt att enskilda handlare sluter sig samman i federativa kedjor för att stärka sin förhandlingsstyrka, konkurrenskraft och sitt varumärke samt göra inköp i större volymer och till bättre priser. Ett exempel är de frivilliga fackhandelskedjorna. Franchisekedjor Successivt har de federativa kedjorna fått ökad konkurrens av kedjor som drivs i egen regi eller via franchising. Genom ett franchiseavtal erbjuds de lokala butiksägarna rätten att använda ett färdigt affärskoncept på en avgränsad marknad. Varje butik är, precis som i de federativa kedjorna, ett fristående företag. Men alla butiker uppträder med samma profil och under samma varumärke. Flertalet detaljhandelskedjor har traditionellt byggt upp sitt produktsortiment genom att köpa in varor från många olika leverantörer. Numera är det också vanligt med detaljhandelskedjor som enbart säljer egna produkter. Multi Level Marketing Vid sidan av detaljhandelskedjor av franchisetyp finns även kedjeföretag som skapat sin marknadsmässiga framgång via så kallad

7 7 MLM (Multi Level Marketing). De marknadsför och distribuerar sina produkter via oberoende direktsäljare. Dessa får provision baserad dels på den egna försäljningen, dels på den försäljning som sker hos de direktsäljare som de själva rekryterat och utbildat. Ett svenskt företag som skördat stora framgångar med denna organisationsform är Oriflame Cosmetics. Slutsatser och förslag: Handel Internationalisering innebär inte endast ökad export, utan också krav på öppenhet för utländsk konkurrens på hemmaplan. Inom handelns område är det, speciellt i takt med ökad dominans från de stora detaljhandelskedjorna, viktigt att bejaka nyetableringar och ökad global konkurrens. Underlätta utländska etableringar i Sverige. Sverige för en bra generell politik inom detta område. Det är viktigt att också fortsättningsvis inte värna svenska oligopol genom att försvåra nyetableringar, trots att utländska inbrytningar kan leda till utslagningar av etablerade svenska aktörer. Verka för att avlägsna lokala och nationella hinder. Generellt för Sverige en politik som underlättar att internationella marknader öppnas för varor av olika slag. Ytterligare insatser kan göras (till exempel inom byggsektorn) för att avlägsna lokala och nationella regelverk som försvårar internationalisering. Lokala tjänster Flertalet lokala tjänster riktar sig till konsumenter. År 2009 kunde cirka svenskar, det vill säga drygt hälften av alla yrkesverksamma i vårt land, möta sina slutkonsumenter varje arbetsdag. Konsumentservicen ser i stort sett likadan ut på nästan alla större orter eftersom våra konsumtionsbehov är i grunden är desamma oavsett geografisk plats. Detta har skapat förutsättningar för en internationalisering, trots att tjänsterna både produceras och konsumeras lokalt. Tjänstekedjeföretag expanderar internationellt Många innovativa tjänsteföretag tillvaratar, i likhet med internationella butikskedjor, möjligheterna att dokumentera framgångsrika affärskoncept och sedan sprida dem från en plats till en annan. Det finns också med säkerhet en stor potential för framgångsrika lokala företag att etablera verksamhet internationellt antingen via egen regi eller via franchising. I Sverige har olika typer av tjänstekedjor, som McDonalds, Meca, SATS, Kunskapsskolan och Praktikertjänst tagit stora marknadsandelar inom sina verksamhetsområden. På konsumentmarknaden utvecklas tjänstekedjor som bedriver lokal verksamhet på många platser. Många expanderar sin marknad och internationaliseras utan att det handlar om traditionell export. Istället är det vanligt med kedjor där franchiseavgifter ger exportintäkter. Expansion även för lokal producentservice Den lokala konsumentservicen expanderar. Detta gäller även för, olika typer av lokal producentservice. Det beror bland annat på att företag och organisationer i allt större utsträckning upphandlar lokala tjänster som städning, fastighetsunderhåll, bevakning, installationer och maskinreparationer i stället för att driva dem i egen regi. Detta bidrar till att allt fler anställda arbetar i små, specialiserade verksamheter som levererar manuella tjänster till flera företag i det egna närområdet. I Sverige har

8 antalet anställda inom sådan tjänsteproduktion ökat från cirka år 1993 till cirka år Konsolidering och internationalisering Samtidigt med den utveckling som beskrivits sker en kraftig konsolidering och internationalisering genom att stora internationella tjänstekedjor som ISS, Securitas, Eltel, Veolia och YIT köper upp eller konkurrerar ut helt fristående mindre företag. Inom lokal producentservice är franchisekedjor och federativa kedjor sällsynta. Flertalet större kedjor driver istället all lokal verksamhet i egen regi. Det innebär att internationaliseringen inte nödvändigtvis leder till ökad export via franchiseavgifter eller till handel över gränserna. Många mindre företag kan stå inför valet att antingen bli uppköpta eller att etablera likartad verksamhet på flera orter i Sverige och utomlands. Det finns dock betydande trösklar för mindre företag och små nationella kedjor som vill internationalisera sin verksamhet och etablera lokala verksamheter utomlands. Slutsatser och förslag: Lokala tjänster Konsolideringen inom lokal tjänsteproduktion (såväl B2B som B2C) innebär att helt fristående företag i allt större utsträckning får lämna plats för nationella eller internationella tjänstekedjor som erbjuder likartad service på många olika platser. Det ställer både etablerade småföretag, potentiella lokala nyföretagare och snabbväxare, liksom samhällets stödinsatser, inför speciella utmaningar. Uppmärksamma lokal tjänsteproduktion. Lokal tjänsteproduktion svarar för en stor andel av företagandet och en ökande andel av sysselsättningen. Dess produktivitetsutveckling har stor betydelse för tillväxten i samhället. Sektorn genomgår också en kraftig strukturomvandling. Trots detta är den föga uppmärksammad i näringspolitiken. Identifiera förebilder. Lyft fram fler exempel och förebilder från framgångsrika (gärna internationella svenskrelaterade kedjor med verksamhet i flera länder) lokala tjänstekedjor. Identifiera förebilder. Det finns en potential om framgångsrika lokala företagare i större utsträckning lyckas klona sina koncept och sprida dem till fler platser antingen via franchise eller i egen regi. Uppmärksamma konsolideringsfaser. I konsolideringsfaser uppstår hot och möjligheter för etablerade lokala företag. De ställs inför startegiska vägval: Lägga ner? Köpas upp? Etablera federativ samverkan? Expandera geografiskt? Det är viktigt att samhällets stödinsatser, till exempel vid generationsskiften, utgår från ett realistiskt perspektiv på pågående strukturförändringar. Undvik stödinsatser som uppfinner hjulet på nytt. Riktat stöd för nyföretagande inom tjänstesektorn riskerar att stimulera etablering av helt fristående lokala företag som inte är uthålligt konkurrenskraftiga. Kan motsvarande stöd exempelvis ges till den som vill etablera sig som franchisetagare till ett beprövat affärskoncept? Stimulera produktivitet i offentligt finansierad tjänsteverksamhet. Möjligheterna att utveckla, kvalitetssäkra och sprida koncept för lokal tjänsteproduktion borde i större utsträckning kunna tillämpas inom välfärdssektorn. Detta är en viktig aspekt som delvis saknas i kommittédirektiven till Ägarprövning och mångfald vid offentlig finansierade välfärdstjänster. Uppmärksamma risker i oligopolmarknader. Inom vissa lokala tjänsteområden riskerar den pågående strukturomvandlingen att 8

9 9 skapa ett fåtal mycket stora kedjor. Dessa uppträder många gånger under flera varumärken som dominerar marknaden inom vissa tjänsteområden. Detta skapar risker för konkurrensbegränsningar och etableringshinder som bör uppmärksammas. Kvalificerade konsulttjänster I stället för att anställa egen personal väljer allt fler företag att upphandla kvalificerade konsulter. Dessa gör exempelvis utredningar, projekterar byggen, utvecklar produkter och IT-system, konstruerar maskiner, utformar reklamkampanjer och affärsavtal. Under de senaste fyrtio åren har den totala sysselsättningen inom kunskapsintensiv uppdragsverksamhet ökat stadigt. Antalet anställda har gått från knappt till drygt , eller från knappt tre till knappt nio procent av den totala sysselsättningen. Den kunskapsintensiva uppdragsverksamheten (konsultsektorn) utgör också en mycket stor andel av de så kallade KIBSföretagen (Knowledge Intensive Business Services). Dessa har i regel en mycket hög andel anställda med högre utbildning. Ofta har mer än hälften akademisk examen. De är också starkt koncentrerade till storstäder och universitetsorter. Växande marknad Totalmarknaden för kvalificerade konsultföretag växer. Men bakom bilden av en stabil expansion finns en stor dramatik eftersom det pågår en tydlig konsolidering och internationalisering. Graden av internationalisering varierar mellan olika delar av branschen. Men totalt sett är konsultsektorn den mest internationaliserade delen av svenskt näringsliv. Konsultföretagen kan bygga upp ett strukturkapital som gör att de kan utnyttja erfarenheterna från ett uppdrag i andra. Många mindre svenska konsultföretag, som är inarbetade på en lokal eller nationell marknad, kan ha behov av att specialisera och internationalisera sina verksamheter. Internationaliseringen kan innebära att de skaffar uppdrag i utlandet till konsulter i Sverige. Den kan även innebära att de etablerar kontor och rekryterar arbetskraft (offshoring) i andra länder. Forskningsbaserade konsultföretag Ytterligare en viktig kategori konsultföretag är de forskningsbaserade. Dessa ligger i den absoluta frontlinjen inom relativt snäva kunskapsområden. De har en stor andel disputerade medarbetare och därmed på ett naturligt sätt nära kontakter med universitet och forskningsinstitut. Det finns cirka sådana företag i Sverige (varav cirka hälften i Stockholm) som har anställda. Flertalet arbetar på uppdrag av etablerade storföretag. De är vanligen inga potentiella snabbväxare i sig. Men de har en mycket viktig funktion genom att nyttiggöra teknisk och naturvetenskaplig forskning. Slutsatser och förslag: Kvalificerade konsulttjänster Allt större andel av ingenjörsarbetet (inklusive utveckling av produkter och tjänster) bedrivs i kvalificerade konsultföretag. Den gängse debiteringen av konsulttimmar skapar inte motiv för konsultföretagen att investera i strukturkapital som kan leda ett mer effektivt och kvalitetssäkrat ingenjörsarbete. Dyrbara investeringar som leder till färre konsulttimmar och lägre debitering är inte lönsamma. Kan ändrad upphandling skapa mer professionella KIBS-företag (Knowledge Intensive Business)? Det ligger utanför

10 projektets ramar att diskutera affärs- och prismodeller i de nationella konsultföretagen. Det finns dock anledning att lyfta upp att stora kunders (myndigheter, affärsverks och större företags) ensidiga upphandling av konsulttimmar till avtalade timpriser riskerar att leda till utveckling snarare av bemanningsföretag än effektiva och internationellt konkurrenskraftiga kunskaps företag. Nätbaserade distanstjänster Att vi svenskar är tidiga teknikanvändare har skapat bästa tänkbara jordmån för nya tjänsteföretag som utvecklar nätbaserade distanstjänster. Innovativa företag som lanserar nya nättjänster är också för många själva sinnebilden av moderna tjänsteföretag. Av de internationella nätbaserade tjänsteföretag som skördat spektakulära internationella framgångar har en, i förhållande till vår folkmängd, oväntad stor andel svenska rötter, till exempel MySQL, Skype, Klarna och Spotify. Utan tvekan är dessa ingenjörstäta företag viktiga nyckelspelare i vårt moderna tjänstesamhälle. De lägger grunden till nya arbetssätt och förändrar våra levnadsvanor. Men de är inga typiska tjänsteföretag och sysselsätter en mycket liten andel av alla yrkesverksamma. Stor potential För företag som lanserar nya nätbaserade distanstjänster gäller det att snabbt skaffa sig många användare för att få en dominerande ställning. Exempel på detta är Nasdaq OMX inom den finansiella sektorn eller programutvecklare som Orc Software. Ibland räcker det att bli störst på en regional eller nationell marknad, till exempel Blocket. Men ibland handlar det om att snabbt ta en position på den globala arenan. Det är ytterst få som lyckas globalt, men utväxlingen är enorm för dem som gör det. Sverige bra bas för utveckling Tack vare tidig och avancerad teknikanvändning i Sverige har många nya företag kunnat använda Sverige som bas för utveckling och hitta tidiga pilotkunder. Eftersom det är fråga om nätbaserade lösningar, utan fysiska produkter och distribution, så är en i princip en obegränsad geograrfisk marknad tidigt tillgänglig. I många fall bygger internationell framgång också på att snabbt etablera samverkan med stora dominerande aktörer. Många av de nya framgångsföretagen växer och utvecklas inte i Sverige. De blir istället uppköpta av stora globala aktörer som Microsoft, Google, Facebook och TimeWarner-koncernen, med breda kanaler till konsumenterna. Samtidigt gör möjligheten till snabb exit nätföretagen till idealiska investeringsobjekt för riskkapitalister. Nätföretagen viktiga för tillväxten i Sverige Att de svenska nätföretagen säljs betyder dock inte att de saknar betydelse för tillväxten i Sverige. Tvärtom är den rika floran av avancerade och kompetenta teknikföretag viktiga för att skapa dynamik, utveckling, nytänkande och konkurrenskraft i etablerade företag i andra branscher. Kombinationen av olika sorters företag med olika ålder, inriktning och tillväxttakt, skapar vitala innovationskluster och ett livskraftigt näringsliv. Detta gör Sverige attraktivt för utländska företag. Vi kan dessutom konstatera att teknisk utveckling och drift i de teknikbaserade företagen många gånger stannat i Sverige också efter en försäljning till utländska ägare. 10

11 11 Ytterligare en verksamhetstyp som utvecklar nätbaserade distanstjänster är help desk-företag, telefonintervjucentraler, driftövervakning och call centers. Dessa verksamheter är förhållandevis kapitalintensiva. Konsolideringen och internationaliseringen inom flera delbranscher är redan långt gången. Inom andra mer omogna blir den troligen relativt snabb. Slutsatser och förslag Nätbaserade distanstjänster Sverige har, bland annat tack vare hög kompetens, väl utbyggd infrastruktur, Ericssons närvaro, hög penetration av smart phones och tidig teknikanvändning, en oproportionerligt stor andel av de europeiska företag som ligger i framkant av utvecklingen av nätbaserade distanstjänster. I Sverige har det vuxit fram ett starkt kluster och en intressant pilotmarknad för Europa. Det handlar dock inte i första hand om att enstaka svenskägda företag ska växa till stora arbetsgivare och exportindustrier i Sverige. Attrahera utvecklingsintensiva verksamheter till vår pilotmarknad. Det är viktigt att slå vakt om och ytterligare förstärka de förutsättningar som gör Sverige till en intressant testmarknad i Europa. Det handlar bland annat om tillgång på kompetens, infrastruktur, tidiga pilotkunder och mogna användare. Det kan attrahera både etablerade utländska företag och nyetablerade svenska att förlägga utvecklingsintensiv verksamhet med stora förädlingsvärden till vårt land. Bejaka nyföretagande trots industriella exits. Det är naturligt att nyetablerade företag med denna verksamhetsinriktning, som gjort ett proof of concept, gör industriella exits till företag med en stark position på världsmarknaden som köpare. Inom många branscher är de dominerande aktörerna utlandsägda, vilket gör att svenska företag på tidigt stadium köps upp av utländska aktörer. Detta är en naturlig utveckling i en dynamisk miljö. Verksamheter blir dock många gånger kvar i Sverige också efter försäljning. Eftersträva tidig teknikanvändning i offentlig verksamhet. Det är angeläget att både tillvarata möjligheter att förbättra och effektivisera viktiga offentliga verksamheter och att skapa bästa tänkbara jordmån för innovativa (svenska och utländska) företag i vårt land. Tillverkande företag Tillverkningsindustrins andel av sysselsättningen minskar kontinuerligt i Sverige, liksom i andra utvecklade länder. I början av 2000-talet svarade tillverkningsindustrin för knappt 18 procent av sysselsättningen. I dag svarar den för drygt 13 procent. Trots den minskade sysselsättningen, har tillverkningsindusterrin stor betydelse för ekonomin. I Sverige har vi fortfarande stora förädlingsvärden, stor export och en positiv handelsbalans. Dessutom är tillverkningsindustrin en viktig kund till många tjänsteföretag. Legotillverkning Många etablerade tillverkande små och medelstora företag är i princip legotillverkare. Det gäller exempelvis mekaniska verkstäder, plåtverkstäder, tillverkare av formsprutor och civiltryckerier. Många av dessa företag har traditionellt haft lejonparten av sina kunder i Sverige. Men kraven på internationalisering och specialisering ökar. Internationaliseringen kan handla om att hitta utländska kunder men också om att kunna ge support till befintliga globala kunder i flera länder genom att etablera tillverkning utomlands. Det sker också påtagliga strukturför

12 ändringar och konsolideringar (bland annat genom företagsförvärv) i flera av dessa branscher. Många traditionstyngda leverantörsföretag har blivit uppköpta och ingår numera i utländska koncerner. Enkla produkter för producenter och konsumenter Många etablerade små och medelstora företag tillverkar egenutvecklade (standardiserade eller kundspecifika) enkla artiklar och produkter för producent- och konsumentmarknader, till exempel arbetsskor, potatisskalare, mellanrumstandborstar, packningar, slangklämmor eller filter. Inom dessa branscher pågår en mycket påtaglig konsolidering och internationalisering. De företag som vänder sig till konsumentmarknaden kan därför vara i stort behov av att liera sig med distributionskedjor för att klara sin internationalisering, som i första hand innebär export. När det gäller mer kundanpassade producentvaror innebär den pågående internationaliseringen i första hand en påtaglig konsolidering i många delbranscher. Detta innebär att mindre företag köps upp och inlemmas i globala sådana med likartad tillverkning i många olika länder. Egentuvecklade avancerade produkter En tredje kategori är relativt nyetablerade företag som ligger i frontlinjen när det gäller egenutveckling av nya avancerade komponenter, till exempel sensorer, lasrar, bränsleceller, kompilatorer eller insprutningssystem. För dessa företag gäller det att övertyga potentiella kunder om att byta ut existerande, beprövade komponenter i sina produkter mot nya med förhoppningsvis bättre funktionalitet och pris. I många fall är de potentiella kunderna få. De återfinns ofta på globala oligopolmarknader (exempelvis dataindustrin, teleindustrin eller fordonsindustrin). Att hitta rätt ingångar hos kunderna för att i nära samarbete kunna utveckla prototyper, är av avgörande betydelse för framgångsrik utveckling och internationalisering av dessa nyetablerade teknikföretag. Det gäller att skapa trovärdighet för den egna produkten och leveransförmågan. Komplexa produkter och system Vissa relativt nyetablerade och tekniskt avancerade företag utvecklar, tillverkar, monterar och säljer komplexa produkter och system, till exempel mammografiutrustningar, uttagsautomater, laserbaserade mönsterritare, maskiner för ytmontering eller optisk lagring. Denna typ av företag har stor tillväxtpotential. Initialt är de beroende av nära samarbete dels med sina första kunder, dels med kompetenta leverantörsföretag som medverkar i både utveckling och leverans av en mängd olika artiklar, komponenter och system. Dessa företag har stort behov av utvecklade kontakter både med en internationell kund- och leverantörsmarknad. Ett specialfall utgör bioteknikföretag, som utvecklar och patenterar framtida läkemedel. Dessa genomgå en mängd tester innan de kan resultera i ett nytt läkemedel som kan säljas på makanden. Även om de utvecklar produkter i egen regi är de sällan tillverkande företag. Bioteknikföretagen är extremt beroende av tidig, uthållig och riskvillig finansiering och av goda ingångar till de globala läkemedelsföretag som arbetar inom deras terapiområden. 12

13 13 Slutsatser och förslag: Tillverkande företag Små tillverkande företag, speciellt företag som riktar sig till offentlig sektor och till företagsmarknaden, har speciella behov i framför allt tidiga faser. Gruppera B2B-företag efter kundkategori för bland annat exportstödjande insatser. Samla företag som riktar sig till en specifik kundgrupp (tele-, fordons-, läkemedel-, processindustrin respektive vården eller energi- och miljösektorn.). Samordning på nationell nivå (via Business Sweden?) för exempelvis marknadsanalyser, delegationsresor, exportstöd, mässarrangemang och liknande. Underlätta offentlig upphandling. Tillgång till pilotkunder i närmiljö är mycket väsentligt för utveckling av nya innovativa produkter och företag. Att på olika sätt stimulera tidig teknikanvändning inom offentlig sektor är viktigt för framväxten av nya företag som riktar sig till den marknaden. Innovationsupphandling är ett instrument i det sammanhanget. Respektera företagens konkurrenssituation. Undvik offentliga stödinsatser som lägger restriktioner på företagens möjligheter att i framtiden fatta affärsstrategiskt korrekta beslut, till exempel avyttring av verksamheter till utländska ägare eller off-shoring av tillverkning på grund av närhet till kunder eller lägre lönekostnader.

14 Våra förslag Offentliga stödinsatser som syftar till att stimulera framväxten av ett mer innovativt, konkurrenskraftigt och effektivt näringsliv bör i större utsträckning än i dag baseras på en förståelse för de specifika konkurrensförhållandena och den dynamik som kännetecknar olika sektorer i näringslivet. En utgångspunktbör därför vara att skräddarsy specifika insatser till de fem olika verksamhetstyper som beskrivits ovan. När det gäller den nationella näringspolitiken är dock generella utgångspunkter att rekommendera. Stimulera företagande. En viktig åtgärd är att på olika sätt påverka attityder till företagande. Inte endast för utveckling av extremt innovativa eller forskningsbaserade företag utan för ökat företagande i allmänhet. Det handlar inte bara om att starta några få nya företag som anställer tusentals, utan mer om att öka antalet företag. Att starta och driva företag bör vara en naturlig karriärväg för fler människor i Sverige oavsett utbildningsbakgrund, härkomst, yrke eller kön. I det sammanhanget kan utbildningssystemet såväl grundskola och gymnasium som universitet och högskolor spela en viktig roll. Det är också viktigt att lyfta fram positiva förebilder bland företagare av olika slag. Verksamheter som Ung Företagsamhet och Connect kan tjäna som förebilder. Ledarskap. En punkt som kommit upp men ännu inte utvecklats. Underlätta för potentiella entreprenörer att lämna trygghetssystemet. Åtskilliga potentiella entreprenörer återfinns med stor säkerhet bland medelålders arbetstagare, som lärt känna konkurrensvillkoren och utmaningarna inom ett specifikt verksamhetsområde. Ofta är de familjeförsörjare och har mycket att förlora på att lämna sina anställningar och hamna utanför de etablerade trygghetssystemen. Vi rekommenderar att problemet studeras mer ingående och att någon form av system, till exempel friår för företagande, prövas. Tillvarata möjligheter till off-core business. Den påtagliga specialiseringen i näringslivet skapar möjligheter att understödja avsöndring av off core business från etablerade företag. Det kan finnas anledning att vidga perspektivet på spinn-off från forskning till avknoppning från etablerade företag. Detta kan vara en genväg till utveckling av nya företag och expansiva verksamheter. Skapa företagsklimat som även attraherar utlandsägda företag. I den internationella miljö vi verkar i bör allt krut inte läggas på att skapa nya svenskägda företag. I minst lika hög grad handlar det om att attrahera utlandsägda företag att behålla eller nyetablera önskvärda verksamheter i Sverige. Det innebär fokus på relativa konkurrensfördelar vad gäller exempelvis tillgång på kompetens, rörlighet på arbetsmarknaden och skatter. Minimera byråkratin för SME. Det är väsentligt att inte bygga upp byråkratiska regelverk som försvårar företagandet. I detta avseende är Sverige något av ett föregångsland.

15 15 Reformera beskattningen av ägarkapital. En högprioriterad punkt som ska konkretiseras. Renodla det offentliga finansieringsstödet. För många företag kan offentligt finansieringsstöd, i form av exempelvis lånegarantier, villkorslån och exportkrediter vara av stort värde i framför allt tidiga faser. Vissa offentliga aktörer som går in med ägarkapital, till exempel Industrifonden, fyller också en viktig funktion. Men det finns en risk om offentliga aktörer i allmänhet agerar som riskkapitalister med förväntningar på avkastning på gjorda investeringar i ägarkapital. Undvik bidrag som konserverar föråldrade strukturer i näringslivet. Inom områden där stora offentliga stödinsatser förekommer finns det risk att företag som saknar uthållig konkurrenskraft hålls vid liv via bidrag. Det är väsentligt att bidragssatsningar inte främst riktas till företag som hotas av nydanande innovatörer eller av företag som skapar nya och mer effektiva strukturer i näringslivet. Det finns en risk att företagens vänner inte når ut till de innovativa företag som bryter ny mark, utan i stället når ut med stöd till företag som hotas av förändringar och söker konservera traditionella verksamheter, arbetsmetoder och driftformer.

16 i samarbete med

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Mottagare: Kommunstyrelsen Näringslivsenheten Rubrik: Budgetproposition

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Tjänsteföretagens drivkrafter och dynamik. Working paper/pm 2011:25

Tjänsteföretagens drivkrafter och dynamik. Working paper/pm 2011:25 Working paper/pm 2011:25 Tjänsteföretagens drivkrafter och dynamik Syftet med rapporten är att beskriva hur affärsutveckling och nyckelkompetenser i olika tjänsteföretag utvecklats i spåren av det senaste

Läs mer

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

FKG Kortfattat maj 2013

FKG Kortfattat maj 2013 FKG Kortfattat maj 2013 Fakta & personligt Gjuteriföreingens Årsmöte 2013-05-07 1 1 Läget nu framtiden vad behöver vi göra = Branschens genomsnitt (n = 1000) 2 Kort om fordonsleverantörerna Över 80 procent

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet Göran Andersson Två grundstenar Effeklogik för programmet Utvärdering, Uppföljning och Processtöd hänger

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Inledning Att få företag att etablera sig och växa i Nordmalings kommun är angeläget. Företagande driver tillväxt,

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

A t t b e r e d a v ä g e n

A t t b e r e d a v ä g e n A t t b e r e d a v ä g e n med hjälp av Människorna i företaget Att utveckla affärer framgångsrikt med hjälp av människor. Varför är vissa företag trots utmärkta affärsidéer och likartade marknadsvillkor

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer