FOKUSOMRÅDE: AFFÄRSMANNASKAP, ENTREPRENÖRSKAP OCH INTERNATIONALISERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOKUSOMRÅDE: AFFÄRSMANNASKAP, ENTREPRENÖRSKAP OCH INTERNATIONALISERING"

Transkript

1 1 FOKUSOMRÅDE: AFFÄRSMANNASKAP, ENTREPRENÖRSKAP OCH INTERNATIONALISERING En underlagsrapport från Innovationskraft Sverige. Medlemmar i fokusgruppen är Eric Giertz, Peter Geisler och Malin Persson.

2 Innovationskraft Sverige innovationskraft sverige vill bidra till att innovations strategierna på nationell och regional nivå blir till verklighet. Grunden i vårt arbete är förankring, dialog, inspiration, påverkan och uppföljning. Förutsättningen är engagemanget från många aktörer i hela Sverige. Projektets mål är att: Utveckla det innovationsstrategiska arbetet på nationell och regional nivå med ett starkt engagemang från näringslivet. Följa, granska och påverka den svenska innovationspolitikens innehåll och genomförande på nationell och regional nivå. Bevaka och påverka genomförandet av förslagen från IVA-projektet innovation för tillväxt. Utveckla nya aktiviteter och förslag för att öka Sveriges innovations kraft. Projektet arbetar i första hand med områdena universitet och högskolors roll i innovationssystemet, offentlig upphandling samt affärsmannaskap, entreprenörskap och internationalisering. Projektet pågår under 2012 och Läs mer på Kontaktpersoner Projektets styrgrupp rune andersson, Mellby Gård (ordförande) carl bennet, Carl Bennet AB magnus breidne, IVA charlotte brogren, VINNOVA eric giertz, KTH peter geisler, Arbesko håkan gergils, Ecofin karin hallerby, Tillväxtverket erik lautmann, IVAs Näringslivsråd björn o. nilsson, IVA malin persson, Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola håkan sörman, SKL Fokusgruppens medlemmar eric giertz, KTH peter geisler, Arbesko malin persson, Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola Projektets finansiärer Sveriges kommuner och landsting, Teknikföretagen, Tillväxtverket och VINNOVA. Huvudprojektledare: johan carlstedt tel Kommunikationsansvarig: jan westberg tel Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, är en fristående akademi som till nytta för samhället främjar tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling.

3 Inledning Utgångspunkten för fokusområdet affärsmannaskap, entreprenörskap och internationalisering är ett mikroperspektiv. Detta innebär fokus på drivkrafter för utveckling av ett innovativt och konkurrenskraftigt företagande i Sverige. Ambitionen är att lyfta fram det företagsamma Sveriges syn på innovationer, konkurrenskraft och tillväxt. Ökad specialisering och internationalisering Analysen inom fokusområdet tar sin utgångspunkt i den övergripande strukturförändring som präglar arbetslivet. Det handlar om ökad specialisering och internationalisering inom såväl varu- som tjänsteproduktion. Internationaliseringen tar sig skilda uttryck i olika typer av verksamheter. Förslag till åtgärder som kan öka innovationskraften samt sänka trösklarna samt få fart på små och medelstora företags internationalisering, bör därför utgå från faktiska strukturförändringar och affärsmöjligheter i olika typ av verksamheter. Satsningar på enbart ökad export eller import är därför i många fall otillräckliga. upphandling och exportstöd har uppmärksammats i en rad olika sammanhang. Men kvantitativt sett utgör de en nästan försumbar andel av allt ny- och småföretagande. Fokusgruppen menar därför att stöd till forskningsbaserat nyföretagande är ett ur innovations- och tillväxtsynpunkt relevant perspektiv. Men det är långtifrån det enda för att utveckla ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv. Fokusgruppen vill därför understryka att det finns många andra mindre spektakulära innovativa företag, till exempel inom tjänstesektorn, som bryter invanda mönster. I det tysta tar många företag marknadsandelar genom att med hjälp av olika innovationer effektivisera och kvalitetssäkra traditionella tjänster. Dessa företag kan ha minst lika stor betydelse för tillväxten och välfärden i vårt land som de forskningsbaserade. Därför finns det anledning att bredda perspektivet på innovationer och affärsutveckling genom att diskutera viktiga drivkrafter bakom tillväxt. Tillväxtpotentialen finns inte bara hos forskningsbaserade företag Det är naturligt att nya forskningsbaserade tillväxtföretag tilldrar sig forskares, politikers, riskkapitalisters, patentbyråers, journalisters och andras intresse. Deras behov av stöd i form av exempelvis inkubatorer, immaterialrättslig rådgivning, såddkapital, riskkapital, demonstratorer, offentlig

4 Tillväxtens drivkrafter Innovationer har en central roll i tillväxten. De gör att vi med befintliga resurser kan producera fler och bättre varor och tjänster som efterfrågas av oss medborgare. I tider av arbetslöshet behövs tillräckligt många jobb, nya och gamla för att en så stor andel av den potentiella arbetskraften som möjligt skall kunna medverka i produktionen och bidra till tillväxt. Dessutom måste vi säkerställa att alla typer av arbete drivs i allt effektivare former. Tillväxt förutsätter att både nya effektiva verksamheter kommer till samtidigt som ineffektiva befintliga rationaliseras eller avvecklas. En tillväxtfrämjande politik bör därför inte enbart inriktas på att stimulera skapandet av nya arbetstillfällen. Den bör även understödja innovationer och strukturförändringar som effektiviserar befintliga verksamheter. Den bör också inriktas mot att bidra till högre produktivitet och kvalitet samt bättre service i alla delar av arbetslivet. Att skapa sysselsättning och samtidigt bevara ineffektiva arbetsmetoder, ineffektiva företag eller föråldrade strukturer motverkar sitt syfte om syftet är tillväxt. Strukturförändringar nyckeln i nödvändig omvandling Strukturförändringar i i mogna branscher initieras av företag som erbjuder kunder mer prisvärda varor eller tjänster än konkurrenterna. I vissa fall handlar det om nyetablerade företag som skapar innovationer och ger kunderna mer värde för pengarna. Ett exempel är IKEAs tidigare inbrytning i den etablerade möbelindustrin. I andra fall är det etablerade branschföretag som står för förändringen genom att med hjälp av innovationer successivt utveckla produkter, tjänster och processer. De företag som ger kunderna mer värde för pengarna vinner marknadsandelar. Detta leder i sin tur till att mindre konkurrenskraftiga företag, till exempel traditionspräglade små och medelstora företag, köps upp eller läggs ner. Innovationer och strukturförändringar i mogna branscher skapar förutsättningar för tillväxt. Men de leder också till färre sysselsatta i branschen som helhet och arbetskraften flyttar till en annan. Inom vissa områden, till exempel råvaruutvinning, tillverkningsindustri och varudistribution har sysselsättningen successivt minskat under de senaste fyrtio åren, samtidigt som ökad produktivitet lett till större produktion. Samtidigt tillgodoser färre och större företag behoven på en viss marknad. Därmed uppstår produktivitetsvinster som på ett positivt sätt bidrar till samhällets långsiktiga utveckling och tillväxt. Negativa kortsiktiga effekter Ur ett långsiktigt nationellt tillväxtperspektiv är nedläggning eller automatisering av företag vilket skapar arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft i en näring, vara både nödvändigt och önskvärdt. Ur ett regionalt perspektiv kan dock effekterna för sysselsättningen och den lokala ekonomin vara mycket kännbara. Detta skapar speciella utmaningar för dem som har

5 5 till uppgift att medverka till ökad tillväxt i en avgränsad region till exempel genom att stimulera utvecklingen i små och medelstora företag. Trots detta bör åtgärder som syftar till fler innovationer och ökad tillväxt stimulera förändringar som leder till ökad produktivitet. De får inte inriktas mot att bevara föråldrade strukturer, företag, eller arbetsmetoder och inte heller via subventioner understödja framväxten av nya ineffektiva verksamheter. Fokus på ökad produktivitet i tjänstesektorn Framför allt under 1950 och 60-talen hade Sverige en mycket kraftig tillväxt. Vårt land blev känt för det svenska ekonomiska undret. Bakom framgångarna fanns ett samlat angreppssätt för hur vi skulle öka tillväxten genom att i första hand öka produktiviteten inom tillverkningsindustrin. I samhällsdebatten uppmärksammades också den svaga produktivitetsutvecklingen inom vissa delar av tjänstesektorn. Detta skedde bland annat i Produktivitetsdelegationens betänkande som lämnades till regeringen Där analyserades nationens samlade produktionsförmåga. I slutsatserna betonades vikten av att omvandlingstrycket, främst inom produktionen av tjänster, skärptes. Omvandlingstrycket inom delar av tjänstesektorn har också skärpts under de senaste decennierna. En stor del av ny- och småföretagandet inom tjänstesektorn i Sverige har under de senaste decennierna varit kopplade till dessa strukturförändringar. Ur ett samhällsperspektiv har en viktig åtgärd varit att stödja etablering av fler privata företag som verkar på en fri marknad. Initialt handlade strukturförändringarna således främst om uppsplittring av organisationer och företag och om etablering av många nya små tjänsteföretag. Idag är många av de specialiserade tjänstebranscherna inne i en konsoliderings- och internationaliseringsfas. Centrala aktörer är nu en ny typ av innovativa entreprenörer som tillvaratar stordriftsfördelar genom att sprida best practice och systematiskt effektivisera och kvalitetssäkra olika typer av specialiserade tjänster på flera lokala marknader. Kedjeföretag erövrar lokala marknader Det finns en paradox i utvecklingen av det moderna tjänstesamhället. På många sätt påminns vi om att globaliseringen är en av vår tids mest genomgripande trender. Men samtidigt arbetar allt fler människor med att i olika former ge service på lokala marknader. Närmare två tredjedelar av alla yrkesverksamma arbetar i verksamheter som huvudsakligen betjänar lokala kunder. Lokala best practice grunden Många av den moderna tjänsteproduktionens mest framgångsrika affärskoncept bygger på att systematiskt dokumentera lyckosamma lokala affärskoncept och arbetsmetoder best practice och sedan sprida dessa. Resultatet blir allt fler kedjeorganisationer. Dessa kännetecknas av att många relativt små, lokala enheter arbetar med nästan identiska arbetsmetoder. De erbjuder ett likartat sortiment av varor eller tjänster till kunder på olika geografiska marknader. Kedjorna erövrar allt större andelar av de lokala marknaderna. Fristående, lokala företag, utan kända varumärken, inom både lokal produktion, detaljhandel och lokal service blir därmed successivt utkonkurrerade, uppköpta eller frivilligt inlemmade i kedjor. Kedjorna blir allt mer internationella och driver verksamhet i många länder. Men de renodlade tjänstekedjorna bedriver, till skillnad från detaljhandelskedjorna, sällan någon handel över gränserna.

6 Fem verksamhetstyper I vår analys har näringslivet delats in i fem olika huvudkategorier. Inom samtliga sker en påtaglig internationalisering som skapar nya hot och möjligheter för såväl nya företag som etablerade små och medelstora företag. Men utmaningarna skiljer sig åt mellan verksamheterna, liksom de rekommendationer analysen utmynnar i. En huvudslutsats är att en innovationsoch tillväxtfrämjande näringspolitik inte bör fokusera enbart på nyföretagande. Viktigt är att den också fokuserar på såväl strukturen och arbetsmetoderna inom näringslivet som på innovations- och produktivitetsstimulerande incitament inom den tjänsteproduktion som numera sysselsätter mer än fyra av fem yrkesverksamma personer. En innovativ och dynamisk tjänstesektor som kan leverera bättre kvalitet och service med mindre eller oförändrade resurser är av avgörande betydelse för tillväxten och välfärden i vårt land. Handel Detaljhandel associeras idag av många till kedjor. Den traditionella bilden av grossister och helt fristående handlare blir allt mindre giltig. Detaljhandeln, som idag bland annat omfattar varuhus, stormarknader, livsmedelsbutiker, kiosker, apotek, bensinstationer, klädaffärer, blomsterbutiker och möbelvaruhus, domineras istället av kedjor. Stora detaljhandelskedjor Många stora framgångsrika internationella detaljhandelskedjor har startat som lågpriskedjor. Ett exemepl är Walmart som grundades Parallellt med utvecklingen av stora internationella butikskedjor utvecklas svenska sådana. Ett exempel är postorderföretaget Clas Ohlson, som inte bara tagit det naturliga steget till näthandel, utan också etablerat en butikskedja. Företag som Walmart och Clas Ohlson driver, i likhet med flertalet stora detaljhandelskedjor, sina butiker i egen regi. Men det är också vanligt att enskilda handlare sluter sig samman i federativa kedjor för att stärka sin förhandlingsstyrka, konkurrenskraft och sitt varumärke samt göra inköp i större volymer och till bättre priser. Ett exempel är de frivilliga fackhandelskedjorna. Franchisekedjor Successivt har de federativa kedjorna fått ökad konkurrens av kedjor som drivs i egen regi eller via franchising. Genom ett franchiseavtal erbjuds de lokala butiksägarna rätten att använda ett färdigt affärskoncept på en avgränsad marknad. Varje butik är, precis som i de federativa kedjorna, ett fristående företag. Men alla butiker uppträder med samma profil och under samma varumärke. Flertalet detaljhandelskedjor har traditionellt byggt upp sitt produktsortiment genom att köpa in varor från många olika leverantörer. Numera är det också vanligt med detaljhandelskedjor som enbart säljer egna produkter. Multi Level Marketing Vid sidan av detaljhandelskedjor av franchisetyp finns även kedjeföretag som skapat sin marknadsmässiga framgång via så kallad

7 7 MLM (Multi Level Marketing). De marknadsför och distribuerar sina produkter via oberoende direktsäljare. Dessa får provision baserad dels på den egna försäljningen, dels på den försäljning som sker hos de direktsäljare som de själva rekryterat och utbildat. Ett svenskt företag som skördat stora framgångar med denna organisationsform är Oriflame Cosmetics. Slutsatser och förslag: Handel Internationalisering innebär inte endast ökad export, utan också krav på öppenhet för utländsk konkurrens på hemmaplan. Inom handelns område är det, speciellt i takt med ökad dominans från de stora detaljhandelskedjorna, viktigt att bejaka nyetableringar och ökad global konkurrens. Underlätta utländska etableringar i Sverige. Sverige för en bra generell politik inom detta område. Det är viktigt att också fortsättningsvis inte värna svenska oligopol genom att försvåra nyetableringar, trots att utländska inbrytningar kan leda till utslagningar av etablerade svenska aktörer. Verka för att avlägsna lokala och nationella hinder. Generellt för Sverige en politik som underlättar att internationella marknader öppnas för varor av olika slag. Ytterligare insatser kan göras (till exempel inom byggsektorn) för att avlägsna lokala och nationella regelverk som försvårar internationalisering. Lokala tjänster Flertalet lokala tjänster riktar sig till konsumenter. År 2009 kunde cirka svenskar, det vill säga drygt hälften av alla yrkesverksamma i vårt land, möta sina slutkonsumenter varje arbetsdag. Konsumentservicen ser i stort sett likadan ut på nästan alla större orter eftersom våra konsumtionsbehov är i grunden är desamma oavsett geografisk plats. Detta har skapat förutsättningar för en internationalisering, trots att tjänsterna både produceras och konsumeras lokalt. Tjänstekedjeföretag expanderar internationellt Många innovativa tjänsteföretag tillvaratar, i likhet med internationella butikskedjor, möjligheterna att dokumentera framgångsrika affärskoncept och sedan sprida dem från en plats till en annan. Det finns också med säkerhet en stor potential för framgångsrika lokala företag att etablera verksamhet internationellt antingen via egen regi eller via franchising. I Sverige har olika typer av tjänstekedjor, som McDonalds, Meca, SATS, Kunskapsskolan och Praktikertjänst tagit stora marknadsandelar inom sina verksamhetsområden. På konsumentmarknaden utvecklas tjänstekedjor som bedriver lokal verksamhet på många platser. Många expanderar sin marknad och internationaliseras utan att det handlar om traditionell export. Istället är det vanligt med kedjor där franchiseavgifter ger exportintäkter. Expansion även för lokal producentservice Den lokala konsumentservicen expanderar. Detta gäller även för, olika typer av lokal producentservice. Det beror bland annat på att företag och organisationer i allt större utsträckning upphandlar lokala tjänster som städning, fastighetsunderhåll, bevakning, installationer och maskinreparationer i stället för att driva dem i egen regi. Detta bidrar till att allt fler anställda arbetar i små, specialiserade verksamheter som levererar manuella tjänster till flera företag i det egna närområdet. I Sverige har

8 antalet anställda inom sådan tjänsteproduktion ökat från cirka år 1993 till cirka år Konsolidering och internationalisering Samtidigt med den utveckling som beskrivits sker en kraftig konsolidering och internationalisering genom att stora internationella tjänstekedjor som ISS, Securitas, Eltel, Veolia och YIT köper upp eller konkurrerar ut helt fristående mindre företag. Inom lokal producentservice är franchisekedjor och federativa kedjor sällsynta. Flertalet större kedjor driver istället all lokal verksamhet i egen regi. Det innebär att internationaliseringen inte nödvändigtvis leder till ökad export via franchiseavgifter eller till handel över gränserna. Många mindre företag kan stå inför valet att antingen bli uppköpta eller att etablera likartad verksamhet på flera orter i Sverige och utomlands. Det finns dock betydande trösklar för mindre företag och små nationella kedjor som vill internationalisera sin verksamhet och etablera lokala verksamheter utomlands. Slutsatser och förslag: Lokala tjänster Konsolideringen inom lokal tjänsteproduktion (såväl B2B som B2C) innebär att helt fristående företag i allt större utsträckning får lämna plats för nationella eller internationella tjänstekedjor som erbjuder likartad service på många olika platser. Det ställer både etablerade småföretag, potentiella lokala nyföretagare och snabbväxare, liksom samhällets stödinsatser, inför speciella utmaningar. Uppmärksamma lokal tjänsteproduktion. Lokal tjänsteproduktion svarar för en stor andel av företagandet och en ökande andel av sysselsättningen. Dess produktivitetsutveckling har stor betydelse för tillväxten i samhället. Sektorn genomgår också en kraftig strukturomvandling. Trots detta är den föga uppmärksammad i näringspolitiken. Identifiera förebilder. Lyft fram fler exempel och förebilder från framgångsrika (gärna internationella svenskrelaterade kedjor med verksamhet i flera länder) lokala tjänstekedjor. Identifiera förebilder. Det finns en potential om framgångsrika lokala företagare i större utsträckning lyckas klona sina koncept och sprida dem till fler platser antingen via franchise eller i egen regi. Uppmärksamma konsolideringsfaser. I konsolideringsfaser uppstår hot och möjligheter för etablerade lokala företag. De ställs inför startegiska vägval: Lägga ner? Köpas upp? Etablera federativ samverkan? Expandera geografiskt? Det är viktigt att samhällets stödinsatser, till exempel vid generationsskiften, utgår från ett realistiskt perspektiv på pågående strukturförändringar. Undvik stödinsatser som uppfinner hjulet på nytt. Riktat stöd för nyföretagande inom tjänstesektorn riskerar att stimulera etablering av helt fristående lokala företag som inte är uthålligt konkurrenskraftiga. Kan motsvarande stöd exempelvis ges till den som vill etablera sig som franchisetagare till ett beprövat affärskoncept? Stimulera produktivitet i offentligt finansierad tjänsteverksamhet. Möjligheterna att utveckla, kvalitetssäkra och sprida koncept för lokal tjänsteproduktion borde i större utsträckning kunna tillämpas inom välfärdssektorn. Detta är en viktig aspekt som delvis saknas i kommittédirektiven till Ägarprövning och mångfald vid offentlig finansierade välfärdstjänster. Uppmärksamma risker i oligopolmarknader. Inom vissa lokala tjänsteområden riskerar den pågående strukturomvandlingen att 8

9 9 skapa ett fåtal mycket stora kedjor. Dessa uppträder många gånger under flera varumärken som dominerar marknaden inom vissa tjänsteområden. Detta skapar risker för konkurrensbegränsningar och etableringshinder som bör uppmärksammas. Kvalificerade konsulttjänster I stället för att anställa egen personal väljer allt fler företag att upphandla kvalificerade konsulter. Dessa gör exempelvis utredningar, projekterar byggen, utvecklar produkter och IT-system, konstruerar maskiner, utformar reklamkampanjer och affärsavtal. Under de senaste fyrtio åren har den totala sysselsättningen inom kunskapsintensiv uppdragsverksamhet ökat stadigt. Antalet anställda har gått från knappt till drygt , eller från knappt tre till knappt nio procent av den totala sysselsättningen. Den kunskapsintensiva uppdragsverksamheten (konsultsektorn) utgör också en mycket stor andel av de så kallade KIBSföretagen (Knowledge Intensive Business Services). Dessa har i regel en mycket hög andel anställda med högre utbildning. Ofta har mer än hälften akademisk examen. De är också starkt koncentrerade till storstäder och universitetsorter. Växande marknad Totalmarknaden för kvalificerade konsultföretag växer. Men bakom bilden av en stabil expansion finns en stor dramatik eftersom det pågår en tydlig konsolidering och internationalisering. Graden av internationalisering varierar mellan olika delar av branschen. Men totalt sett är konsultsektorn den mest internationaliserade delen av svenskt näringsliv. Konsultföretagen kan bygga upp ett strukturkapital som gör att de kan utnyttja erfarenheterna från ett uppdrag i andra. Många mindre svenska konsultföretag, som är inarbetade på en lokal eller nationell marknad, kan ha behov av att specialisera och internationalisera sina verksamheter. Internationaliseringen kan innebära att de skaffar uppdrag i utlandet till konsulter i Sverige. Den kan även innebära att de etablerar kontor och rekryterar arbetskraft (offshoring) i andra länder. Forskningsbaserade konsultföretag Ytterligare en viktig kategori konsultföretag är de forskningsbaserade. Dessa ligger i den absoluta frontlinjen inom relativt snäva kunskapsområden. De har en stor andel disputerade medarbetare och därmed på ett naturligt sätt nära kontakter med universitet och forskningsinstitut. Det finns cirka sådana företag i Sverige (varav cirka hälften i Stockholm) som har anställda. Flertalet arbetar på uppdrag av etablerade storföretag. De är vanligen inga potentiella snabbväxare i sig. Men de har en mycket viktig funktion genom att nyttiggöra teknisk och naturvetenskaplig forskning. Slutsatser och förslag: Kvalificerade konsulttjänster Allt större andel av ingenjörsarbetet (inklusive utveckling av produkter och tjänster) bedrivs i kvalificerade konsultföretag. Den gängse debiteringen av konsulttimmar skapar inte motiv för konsultföretagen att investera i strukturkapital som kan leda ett mer effektivt och kvalitetssäkrat ingenjörsarbete. Dyrbara investeringar som leder till färre konsulttimmar och lägre debitering är inte lönsamma. Kan ändrad upphandling skapa mer professionella KIBS-företag (Knowledge Intensive Business)? Det ligger utanför

10 projektets ramar att diskutera affärs- och prismodeller i de nationella konsultföretagen. Det finns dock anledning att lyfta upp att stora kunders (myndigheter, affärsverks och större företags) ensidiga upphandling av konsulttimmar till avtalade timpriser riskerar att leda till utveckling snarare av bemanningsföretag än effektiva och internationellt konkurrenskraftiga kunskaps företag. Nätbaserade distanstjänster Att vi svenskar är tidiga teknikanvändare har skapat bästa tänkbara jordmån för nya tjänsteföretag som utvecklar nätbaserade distanstjänster. Innovativa företag som lanserar nya nättjänster är också för många själva sinnebilden av moderna tjänsteföretag. Av de internationella nätbaserade tjänsteföretag som skördat spektakulära internationella framgångar har en, i förhållande till vår folkmängd, oväntad stor andel svenska rötter, till exempel MySQL, Skype, Klarna och Spotify. Utan tvekan är dessa ingenjörstäta företag viktiga nyckelspelare i vårt moderna tjänstesamhälle. De lägger grunden till nya arbetssätt och förändrar våra levnadsvanor. Men de är inga typiska tjänsteföretag och sysselsätter en mycket liten andel av alla yrkesverksamma. Stor potential För företag som lanserar nya nätbaserade distanstjänster gäller det att snabbt skaffa sig många användare för att få en dominerande ställning. Exempel på detta är Nasdaq OMX inom den finansiella sektorn eller programutvecklare som Orc Software. Ibland räcker det att bli störst på en regional eller nationell marknad, till exempel Blocket. Men ibland handlar det om att snabbt ta en position på den globala arenan. Det är ytterst få som lyckas globalt, men utväxlingen är enorm för dem som gör det. Sverige bra bas för utveckling Tack vare tidig och avancerad teknikanvändning i Sverige har många nya företag kunnat använda Sverige som bas för utveckling och hitta tidiga pilotkunder. Eftersom det är fråga om nätbaserade lösningar, utan fysiska produkter och distribution, så är en i princip en obegränsad geograrfisk marknad tidigt tillgänglig. I många fall bygger internationell framgång också på att snabbt etablera samverkan med stora dominerande aktörer. Många av de nya framgångsföretagen växer och utvecklas inte i Sverige. De blir istället uppköpta av stora globala aktörer som Microsoft, Google, Facebook och TimeWarner-koncernen, med breda kanaler till konsumenterna. Samtidigt gör möjligheten till snabb exit nätföretagen till idealiska investeringsobjekt för riskkapitalister. Nätföretagen viktiga för tillväxten i Sverige Att de svenska nätföretagen säljs betyder dock inte att de saknar betydelse för tillväxten i Sverige. Tvärtom är den rika floran av avancerade och kompetenta teknikföretag viktiga för att skapa dynamik, utveckling, nytänkande och konkurrenskraft i etablerade företag i andra branscher. Kombinationen av olika sorters företag med olika ålder, inriktning och tillväxttakt, skapar vitala innovationskluster och ett livskraftigt näringsliv. Detta gör Sverige attraktivt för utländska företag. Vi kan dessutom konstatera att teknisk utveckling och drift i de teknikbaserade företagen många gånger stannat i Sverige också efter en försäljning till utländska ägare. 10

11 11 Ytterligare en verksamhetstyp som utvecklar nätbaserade distanstjänster är help desk-företag, telefonintervjucentraler, driftövervakning och call centers. Dessa verksamheter är förhållandevis kapitalintensiva. Konsolideringen och internationaliseringen inom flera delbranscher är redan långt gången. Inom andra mer omogna blir den troligen relativt snabb. Slutsatser och förslag Nätbaserade distanstjänster Sverige har, bland annat tack vare hög kompetens, väl utbyggd infrastruktur, Ericssons närvaro, hög penetration av smart phones och tidig teknikanvändning, en oproportionerligt stor andel av de europeiska företag som ligger i framkant av utvecklingen av nätbaserade distanstjänster. I Sverige har det vuxit fram ett starkt kluster och en intressant pilotmarknad för Europa. Det handlar dock inte i första hand om att enstaka svenskägda företag ska växa till stora arbetsgivare och exportindustrier i Sverige. Attrahera utvecklingsintensiva verksamheter till vår pilotmarknad. Det är viktigt att slå vakt om och ytterligare förstärka de förutsättningar som gör Sverige till en intressant testmarknad i Europa. Det handlar bland annat om tillgång på kompetens, infrastruktur, tidiga pilotkunder och mogna användare. Det kan attrahera både etablerade utländska företag och nyetablerade svenska att förlägga utvecklingsintensiv verksamhet med stora förädlingsvärden till vårt land. Bejaka nyföretagande trots industriella exits. Det är naturligt att nyetablerade företag med denna verksamhetsinriktning, som gjort ett proof of concept, gör industriella exits till företag med en stark position på världsmarknaden som köpare. Inom många branscher är de dominerande aktörerna utlandsägda, vilket gör att svenska företag på tidigt stadium köps upp av utländska aktörer. Detta är en naturlig utveckling i en dynamisk miljö. Verksamheter blir dock många gånger kvar i Sverige också efter försäljning. Eftersträva tidig teknikanvändning i offentlig verksamhet. Det är angeläget att både tillvarata möjligheter att förbättra och effektivisera viktiga offentliga verksamheter och att skapa bästa tänkbara jordmån för innovativa (svenska och utländska) företag i vårt land. Tillverkande företag Tillverkningsindustrins andel av sysselsättningen minskar kontinuerligt i Sverige, liksom i andra utvecklade länder. I början av 2000-talet svarade tillverkningsindustrin för knappt 18 procent av sysselsättningen. I dag svarar den för drygt 13 procent. Trots den minskade sysselsättningen, har tillverkningsindusterrin stor betydelse för ekonomin. I Sverige har vi fortfarande stora förädlingsvärden, stor export och en positiv handelsbalans. Dessutom är tillverkningsindustrin en viktig kund till många tjänsteföretag. Legotillverkning Många etablerade tillverkande små och medelstora företag är i princip legotillverkare. Det gäller exempelvis mekaniska verkstäder, plåtverkstäder, tillverkare av formsprutor och civiltryckerier. Många av dessa företag har traditionellt haft lejonparten av sina kunder i Sverige. Men kraven på internationalisering och specialisering ökar. Internationaliseringen kan handla om att hitta utländska kunder men också om att kunna ge support till befintliga globala kunder i flera länder genom att etablera tillverkning utomlands. Det sker också påtagliga strukturför

12 ändringar och konsolideringar (bland annat genom företagsförvärv) i flera av dessa branscher. Många traditionstyngda leverantörsföretag har blivit uppköpta och ingår numera i utländska koncerner. Enkla produkter för producenter och konsumenter Många etablerade små och medelstora företag tillverkar egenutvecklade (standardiserade eller kundspecifika) enkla artiklar och produkter för producent- och konsumentmarknader, till exempel arbetsskor, potatisskalare, mellanrumstandborstar, packningar, slangklämmor eller filter. Inom dessa branscher pågår en mycket påtaglig konsolidering och internationalisering. De företag som vänder sig till konsumentmarknaden kan därför vara i stort behov av att liera sig med distributionskedjor för att klara sin internationalisering, som i första hand innebär export. När det gäller mer kundanpassade producentvaror innebär den pågående internationaliseringen i första hand en påtaglig konsolidering i många delbranscher. Detta innebär att mindre företag köps upp och inlemmas i globala sådana med likartad tillverkning i många olika länder. Egentuvecklade avancerade produkter En tredje kategori är relativt nyetablerade företag som ligger i frontlinjen när det gäller egenutveckling av nya avancerade komponenter, till exempel sensorer, lasrar, bränsleceller, kompilatorer eller insprutningssystem. För dessa företag gäller det att övertyga potentiella kunder om att byta ut existerande, beprövade komponenter i sina produkter mot nya med förhoppningsvis bättre funktionalitet och pris. I många fall är de potentiella kunderna få. De återfinns ofta på globala oligopolmarknader (exempelvis dataindustrin, teleindustrin eller fordonsindustrin). Att hitta rätt ingångar hos kunderna för att i nära samarbete kunna utveckla prototyper, är av avgörande betydelse för framgångsrik utveckling och internationalisering av dessa nyetablerade teknikföretag. Det gäller att skapa trovärdighet för den egna produkten och leveransförmågan. Komplexa produkter och system Vissa relativt nyetablerade och tekniskt avancerade företag utvecklar, tillverkar, monterar och säljer komplexa produkter och system, till exempel mammografiutrustningar, uttagsautomater, laserbaserade mönsterritare, maskiner för ytmontering eller optisk lagring. Denna typ av företag har stor tillväxtpotential. Initialt är de beroende av nära samarbete dels med sina första kunder, dels med kompetenta leverantörsföretag som medverkar i både utveckling och leverans av en mängd olika artiklar, komponenter och system. Dessa företag har stort behov av utvecklade kontakter både med en internationell kund- och leverantörsmarknad. Ett specialfall utgör bioteknikföretag, som utvecklar och patenterar framtida läkemedel. Dessa genomgå en mängd tester innan de kan resultera i ett nytt läkemedel som kan säljas på makanden. Även om de utvecklar produkter i egen regi är de sällan tillverkande företag. Bioteknikföretagen är extremt beroende av tidig, uthållig och riskvillig finansiering och av goda ingångar till de globala läkemedelsföretag som arbetar inom deras terapiområden. 12

13 13 Slutsatser och förslag: Tillverkande företag Små tillverkande företag, speciellt företag som riktar sig till offentlig sektor och till företagsmarknaden, har speciella behov i framför allt tidiga faser. Gruppera B2B-företag efter kundkategori för bland annat exportstödjande insatser. Samla företag som riktar sig till en specifik kundgrupp (tele-, fordons-, läkemedel-, processindustrin respektive vården eller energi- och miljösektorn.). Samordning på nationell nivå (via Business Sweden?) för exempelvis marknadsanalyser, delegationsresor, exportstöd, mässarrangemang och liknande. Underlätta offentlig upphandling. Tillgång till pilotkunder i närmiljö är mycket väsentligt för utveckling av nya innovativa produkter och företag. Att på olika sätt stimulera tidig teknikanvändning inom offentlig sektor är viktigt för framväxten av nya företag som riktar sig till den marknaden. Innovationsupphandling är ett instrument i det sammanhanget. Respektera företagens konkurrenssituation. Undvik offentliga stödinsatser som lägger restriktioner på företagens möjligheter att i framtiden fatta affärsstrategiskt korrekta beslut, till exempel avyttring av verksamheter till utländska ägare eller off-shoring av tillverkning på grund av närhet till kunder eller lägre lönekostnader.

14 Våra förslag Offentliga stödinsatser som syftar till att stimulera framväxten av ett mer innovativt, konkurrenskraftigt och effektivt näringsliv bör i större utsträckning än i dag baseras på en förståelse för de specifika konkurrensförhållandena och den dynamik som kännetecknar olika sektorer i näringslivet. En utgångspunktbör därför vara att skräddarsy specifika insatser till de fem olika verksamhetstyper som beskrivits ovan. När det gäller den nationella näringspolitiken är dock generella utgångspunkter att rekommendera. Stimulera företagande. En viktig åtgärd är att på olika sätt påverka attityder till företagande. Inte endast för utveckling av extremt innovativa eller forskningsbaserade företag utan för ökat företagande i allmänhet. Det handlar inte bara om att starta några få nya företag som anställer tusentals, utan mer om att öka antalet företag. Att starta och driva företag bör vara en naturlig karriärväg för fler människor i Sverige oavsett utbildningsbakgrund, härkomst, yrke eller kön. I det sammanhanget kan utbildningssystemet såväl grundskola och gymnasium som universitet och högskolor spela en viktig roll. Det är också viktigt att lyfta fram positiva förebilder bland företagare av olika slag. Verksamheter som Ung Företagsamhet och Connect kan tjäna som förebilder. Ledarskap. En punkt som kommit upp men ännu inte utvecklats. Underlätta för potentiella entreprenörer att lämna trygghetssystemet. Åtskilliga potentiella entreprenörer återfinns med stor säkerhet bland medelålders arbetstagare, som lärt känna konkurrensvillkoren och utmaningarna inom ett specifikt verksamhetsområde. Ofta är de familjeförsörjare och har mycket att förlora på att lämna sina anställningar och hamna utanför de etablerade trygghetssystemen. Vi rekommenderar att problemet studeras mer ingående och att någon form av system, till exempel friår för företagande, prövas. Tillvarata möjligheter till off-core business. Den påtagliga specialiseringen i näringslivet skapar möjligheter att understödja avsöndring av off core business från etablerade företag. Det kan finnas anledning att vidga perspektivet på spinn-off från forskning till avknoppning från etablerade företag. Detta kan vara en genväg till utveckling av nya företag och expansiva verksamheter. Skapa företagsklimat som även attraherar utlandsägda företag. I den internationella miljö vi verkar i bör allt krut inte läggas på att skapa nya svenskägda företag. I minst lika hög grad handlar det om att attrahera utlandsägda företag att behålla eller nyetablera önskvärda verksamheter i Sverige. Det innebär fokus på relativa konkurrensfördelar vad gäller exempelvis tillgång på kompetens, rörlighet på arbetsmarknaden och skatter. Minimera byråkratin för SME. Det är väsentligt att inte bygga upp byråkratiska regelverk som försvårar företagandet. I detta avseende är Sverige något av ett föregångsland.

15 15 Reformera beskattningen av ägarkapital. En högprioriterad punkt som ska konkretiseras. Renodla det offentliga finansieringsstödet. För många företag kan offentligt finansieringsstöd, i form av exempelvis lånegarantier, villkorslån och exportkrediter vara av stort värde i framför allt tidiga faser. Vissa offentliga aktörer som går in med ägarkapital, till exempel Industrifonden, fyller också en viktig funktion. Men det finns en risk om offentliga aktörer i allmänhet agerar som riskkapitalister med förväntningar på avkastning på gjorda investeringar i ägarkapital. Undvik bidrag som konserverar föråldrade strukturer i näringslivet. Inom områden där stora offentliga stödinsatser förekommer finns det risk att företag som saknar uthållig konkurrenskraft hålls vid liv via bidrag. Det är väsentligt att bidragssatsningar inte främst riktas till företag som hotas av nydanande innovatörer eller av företag som skapar nya och mer effektiva strukturer i näringslivet. Det finns en risk att företagens vänner inte når ut till de innovativa företag som bryter ny mark, utan i stället når ut med stöd till företag som hotas av förändringar och söker konservera traditionella verksamheter, arbetsmetoder och driftformer.

16 i samarbete med

FOKUSOMRÅDE: OFFENTLIG UPPHANDLING

FOKUSOMRÅDE: OFFENTLIG UPPHANDLING 1 FOKUSOMRÅDE: OFFENTLIG UPPHANDLING En underlagsrapport från Innovationskraft Sverige. Medlemmar i fokusgruppen är Klas Danerlöv, Ulrica Dyrke, Ann-Mari Fineman, Ellen Hausel Heldahl, Lena Heldén, Birgitta

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Attraktionskraft för Tillväxt

Attraktionskraft för Tillväxt Attraktionskraft för Tillväxt Johan Carlstedt, huvudprojektledare i samarbete med IVA Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA) IVA:s arbete för ökad innovationskraft

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Attraktionskraft för hållbar tillväxt. med stöd av

Attraktionskraft för hållbar tillväxt. med stöd av Attraktionskraft för hållbar tillväxt med stöd av Välkommen till Ökad regional attraktionskraft Björn O. Nilsson vd IVA Nyckelområden för ökad konkurrens- och attraktionskraft Carl Bennet vd Carl Bennet

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Näringslivsutveckling Syfte utveckla innovativa miljöer främja entreprenörskap

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete 161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Hur blir innovationer affärer i smarta elnät?

Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Smarta nät vad krävs? Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Bo Normark Ordförande avdelningen för elektroteknik, IVA Kommissionen lanserar ny innovationsindikator Här är det första resultatet Indikatorn

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete Datum 2016-11-09 Godkänd av Gunilla Nordlöf Upprättad av Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Innovationsbron SiSP 17/11

Innovationsbron SiSP 17/11 Innovationsbron SiSP 17/11 Katarina Segerborg Vision Innovationsbron medverkar till att Sverige är internationellt ledande i att omsätta forskning och innovation till framgångsrika och hållbara affärer

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Världsmarknaden över industrirobotar har ökat kraftigt under senare år och är på väg att hämta sig från tiden efter 2001. Året före

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Hållbart värdeskapande genom aktivt ägande

Hållbart värdeskapande genom aktivt ägande Hållbart värdeskapande genom aktivt ägande Smögen 23 juni 2015 FTABs uppdrag enligt bolagsordning Fouriertransform ABs FTAB s uppdrag enligt bolagsordning Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Kultur +näring i olika perspektiv

Kultur +näring i olika perspektiv Kultur +näring i olika perspektiv KULTURRÅDET Myndighet under Kulturdepartementet 80 anställda Fyra avdelningar Styrelse NATIONELLA MÅL FÖR KULTURPOLITIK 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Stockholm, 2015-02-1617 Bokslutskommuniké 2014 Hållbart värdeskapande i tillväxtbolag Avyttring av LeanNova Engineering i Trollhättan Viktiga händelser under helåret 2014 och fjärde kvartalet Fouriertransform

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer