Multipel Skleros. En kartläggning av infektionskomplikationer i samband med hematopoetisk stamcellstransplantation. Ämneshandledare: Honar Cherif

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Multipel Skleros. En kartläggning av infektionskomplikationer i samband med hematopoetisk stamcellstransplantation. Ämneshandledare: Honar Cherif"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Multipel Skleros En kartläggning av infektionskomplikationer i samband med hematopoetisk stamcellstransplantation Författare: Anette Skoglund Handledare: Cheryl Cullinane Curli Ämneshandledare: Honar Cherif Vårdvetenskap D 30hp Uppsatskurs, avancerad nivå, 15hp Vt Examinator: Karin Nordin

2 SAMMANFATTNING Multipel skleros (MS) är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos vuxna i Sverige. Hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) kan användas som en behandlingsform för patienter med MS där sjukdomsförloppet är aggressivt. Behandlingen föregås av höga doser cytostatika vilket sänker patientens immunförsvar. Det är därför av intresse att studera infektionskomplikationer i samband med HSCT hos denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga infektionsproblematik hos patienter med MS i samband med HSCT samt att studera skillnader i infektionskomplikationer mellan denna grupp och patienter med diagnosen lymfom som genomgått samma behandlingsform. Metod: Studien var en retrospektiv deskriptiv studie med kvantitativ ansats. En journalgranskning genomfördes. I analysen av resultatet användes Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 19. Oberoende t-test har använts som statistisk analys för att mäta skillnaden mellan två grupper vid samma tidpunkt. Resultat: Resultatet visade att det fanns skillnader i feberdurationens längd. Patienter med MS hade en signifikant längre feberperiod än patienterna med lymfom. Det påverkade dock inte antalet vårddagar. Patienterna med MS hade en kortare neutropeniperiod men signifikant fler positiva blododlingar. Slutsats: Patienter med MS som behandlas med HSCT löper stor risk för infektioner. Risken för infektionskomplikationer är inte mindre än hos patienter som behandlas för lymfom, utan större. Man behöver ta hänsyn till detta fynd vid den kliniska handläggningen av patienter med MS i samband med HSCT. Nyckelord: multipel skleros, hematopoetisk stamcellstransplantation, infektion, komplikation 2

3 ABSTRACT Multiple sclerosis (MS) is the leading cause of adult disability in Sweden. Hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) can be used as a treatment option for patients with MS where the disease has an aggressive course. The treatment is preceded by high-dose chemotherapy which lowers the patient's immune system. It is therefore of interest to study infectious complications associated with HSCT in this patient. Aim: The purpose of this study was to identify infection problems in this population associated with HSCT, and to study differences in infectious complications between this group and patients diagnosed with lymphoma who have undergone the same treatment. Method: The study was a retrospective descriptive study with quantitative data. A medical record review was conducted. The analysis of the results was used Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 19th Independent t-tests were used as the statistical analysis to measure the difference between two groups at the same time. Result: The results showed that there were differences in fever period. Patients with MS had a significantly longer fever period than patients with lymphoma. It did not affect the number of days in hospital. Patients with MS had a shorter period of neutropenia but significantly more positive blood cultures. Conclusion: Patients with MS who are treated with HSCT are at high risk of infection. The risk of infectious complications is greater than in patients treated for lymphoma. We need to consider this finding to the clinical management of patients with MS associated with HSCT. Keywords: multiple sclerosis, hematopoietic stem cell transplantation, infection, complicationn 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND Hematopoetisk stamcellstransplantation Cytostatika Infektionskänslighet Problemformulering METOD Design Urval Demografisk data Datainsamlingsmetod Dataanalys Etiska överväganden Projektets betydelse RESULTAT Skillnader i feberperiodens duration Skillnader i infektions profylax Skillnader i neutropenifasens längd Skillnader i positiva odlingar Komplikationer under vårdtiden mellan grupperna DISKUSSION...17 Referenser...21 Bilaga Bilaga Bilaga

5 1. BAKGRUND 1.1 Multipel skleros Multipel skleros (MS), är den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga vuxna i Sverige. En av 800 personer har MS i Sverige och sjukdomen kan medföra avsevärda problem för den som drabbats. Förloppet är ofta nyckfullt och oförutsägbart, den exakta orsaken är ännu inte helt kartlagd (Fagius, Andersen, Hillert, Olsson & Sandberg, 2007). MS är en sjukdom som angriper nervsystemet och återkommer periodvis i skov. Kvinnor drabbas ungefär dubbelt så ofta som män, sjukdomen förekommer även hos barn. Debuten sker i låg ålder, i genomsnitt vid 29 års ålder, hälsan försämras mer eller mindre fort (Fagius, Lundgren & Öberg, 2009). Enligt Shevachenko 2008 så är hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) en ny och lovande metod för behandling av MS patienter, eftersom det för närvarande inte finns några effektiva metoder för behandling av denna sjukdom (Shevchenko et al., 2008). HSCT är rutinbehandling vid maligna sjukdomar och när denna patientgrupp haft samtida autoimmuna sjukdomar har det observerats att dessa symtom blivit betydligt förbättrade i samband med HSCT tillfälle med bestående resultat. Mycket talar för att MS med skov har ett autoimmunt inslag, med bakgrund av det så har HSCT under senare tid utförts på denna patientgrupp med blandade resultat. Sjukdomsaktiviteten verkar ha minskat av behandlingen men det har inte inneburit någon större klinisk förbättring enligt tidigare kartläggning. Resultaten kan möjligen förklaras med att HSCT har utförts på patienter i kronisk fas av sjukdomen då återhämtningsförmågan i CNS varit begränsad. Om HSCT ska utföras på patienter med MS ska det troligen ske när sjukdomen har ett aggressivt förlopp med skov, där en förbättring mellan skoven ses (Fagius et al., 2009). I en observationsstudie från 2010 studerades patienter med autoimmun sjukdom som behandlats med HSCT mellan 1996 och 2007 och som rapporterats till den Europeiska gruppen för Blod och Märg Transplantation (EBMT registret). Gruppen MS var den största gruppen och innehöll 345 patienter. Resultat av studien visade att patienter under 35 år samt de som transplanterades efter år 2000 hade en signifikant bättre progressfri överlevnad än övriga (Farge et al., 2010). 5

6 I en studie från USA utvärderades säkerhet och utfall av HSCT hos patienter med skovvis MS som inte svarat på tidigare given behandling av interferon. I studien ingick 21 patienter som behandlats mellan 2003 och Slutsatsen av studien var att, hos patienter med skovvis förlöpande MS, har HSCT positiv effekt på patientens neurologiska brister, men dessa resultat måste bekräftas i en randomiserad studie (Burt et al., 2010). 1.2 Hematopoetisk stamcellstransplantation HSCT är en behandlingsmetod, framförallt för patienter som drabbats av leukemi, men även en metod för att behandla patienter med diagnoser såsom myelom, lymfom, aplastisk anemi samt vid immunbristsjukdomar. Som behandlingsmetod vid cancersjukdom är ofta förstahandsvalet cytostatikabehandling men vid risk för återfall av sjukdom övervägs en allogen stamcellstransplantation. HSCT kan vara autolog eller allogen. Vid en autolog HSCT får patienten sina egna tidigare skördade stamceller åter och vid en allogen HSCT får patienten nya stamceller från antingen en släkting, och då oftast från ett syskon, eller från en obesläktad donator (Gahrton & Lundh, 1997). HSCT-behandlingen föregås alltid av cytostatika vilket resulterar i biverkningar som kan sträcka sig från lindriga till livshotande. Vilka symtom dessa biverkningar ger upphov till är väl studerat (Larsen, 2006). En vanlig komplikation till HSCT är infektionsproblematik och för att minska risken att drabbas av infektion får patienterna läkemedel profylaktiskt mot bakteriella-, svampoch virusinfektioner samt mot pneumocystis jirovecii. 1.3 Cytostatika Många av kroppens friska normala celler har nästan samma känslighet för cytostatika som cancercellen, framför allt celler som delar sig ofta. I benmärgen tillverkas varje dygn miljontals nya blodkroppar. Även hårrötterna, munslemhinna och tarmens celler har en snabb delning och snabb tillväxt av nya celler. Cytostatika kan inte skilja tillräckligt bra på normala snabbväxande celler och cancerceller. Cytostatikabehandling leder därför till att även de normala cellerna i till exempel benmärg, hårceller och slemhinnor påverkas vilket kan medföra biverkningar som sänkta blodvärden, håravfall och mag- och tarmbesvär. De friska cellerna har dock en bättre 6

7 förmåga än de sjuka att återhämta sig (Cancerfonden, 2012). I samband med HSCT får gruppen MS förutom cytostatika även ett läkemedel som används för att hämma immunsystemet (ATG). En biverkan av läkemedlet är serumsjuka (FASS, 2012) som kan uppkomma efter behandling med serum från annan djurart (NE, 2012). 1.4 Infektionskänslighet HSCT föregås av höga doser cytostatika. I benmärgen sker ständigt en nybildning av erytrocyter, trombocyter samt leukocyter som försvarar kroppen mot bakterier och virus. Då nybildningen av leukocyterna försämras av cytostatikabehandling är infektionskänslighet vanlig. Mellan behandlingarna hämtar sig benmärgen, och blodkropparna hinner oftast komma upp i normala värden (Cancerfonden, 2012). I samband med HSCT drabbas patienterna av neutropeni, neutropeni definieras som antal neutrofila granulocyter < 0,5x10 9 /L. Infektionsrisken ökar kraftigt när antalet neutrofila sjunker. Neutropenfeber föreligger då patienten har neutropeni samt feber >38,5 vid ett tillfälle eller feber > 38 som varar minst en timme. Orsaken till neutropeni kan bland annat vara, nyligen genomgången cytostatikabehandling. Det är ofta svårt att hitta infektionens lokalisation, men vanligast är infektioner utgående från gastrointestinalkanalen, hud, tänder, munhåla samt från centralavenkatetrar. I 70 % av fallen med neutropen feber finner man ingen källa till infektionen trots adekvata odlingar. Neutropen feber ska leda till snabb handläggning i form av adekvata odlingar samt ett snabbt insättande av antibiotika, annars kan livshotande sepsis tillstånd utvecklas (internetmedicin 2012). I en spansk studie där HSCT utförts på 43 patienter med MS var den transplantationsrelaterade mortaliteten 4.6%, vilket innebar två fall, i båda fallen var anledningen infektion (Sais & Graus, 2002). I en studie från Kina där syftet var att studera toxicitet och effekt av HSCT hos patienter med progressiv MS ingick 21 patienter. Patienterna erhöll cytostatika samt ATG-behandling men även helkroppsbestrålning. De viktigaste biverkningarna var allergiska reaktioner, infektion, övergående neurologiska försämringar och depression. Två patienter avled transplantationsrelaterade åkommor, en av svår lunginflammation och en av varicella-zoster-virus hepatit, vid 4,5 och 15 månader efter transplantationen (Ni, Ouyang, Zhu, Wang & Chen, 2006). 7

8 I en dansk review där elva singel- och multicenter studier från olika länder i världen sammanställts, studerades vilken patientgrupp inom gruppen MS som verkar ha bäst effekt av HSCT vilket enligt review är unga patienter med kort duration av sjukdomen och som inte svarar på konventionell behandling. Även komplikationer till HSCT sammanställdes och orsaken var oftast infektioner, allergi mot ATG, blödning samt mukosit och komplikationerna rapporterades hos 56 % av patienterna. Det största problemet med HSCT var eller hade varit den transplantationsrelaterade mortaliteten men denna hade sänkts från 8 % till 0,9 % under (Rogajan & Fredriksen, 2009). Den första HSCT på en patient med MS i Sverige utfördes Det var en ung kvinna med aggressiv MS som återhämtade sig nästan helt efter behandling (Fagius & Öberg, 2006). Sedan dess har totalt 20 patienter med diagnosen MS genomgått HSCT på det universitetssjukhus som studerats. På samma sjukhus utförs ca 100 HSCT per år på patienter med olika diagnoser och av dessa är cirka 60 autologa. 1.5 Problemformulering Då HSCT kan medföra allvarliga komplikationer i form av svåra livshotande infektioner är det av intresse att kartlägga hur det går för patientgruppen med MS vad det gäller infektionsproblematik. De kan skilja sig från de problem patienter med cancerdiagnos får av behandlingen, då denna grupp erhållit cytostatika sedan tidigare och cytostatika leder till benmärgshämning, även om benmärgen hämtar sig efter cytostatika så kan upprepade behandlingar leda till att benmärgen återhämtar sig allt sämre. Inför stamcellsskörden samt som förbehandling till HSCT erhåller båda grupperna cytostatika, gruppen MS behandlas även med ATG. Patienter med autoimmuna sjukdomar (där gruppen MS ingår) har inte behandlats med cytostatika tidigare (bortsett från den behandling med cytostatika båda grupperna erhåller inför skörd av stamcellerna) vilket skulle kunna innebära att de löper mindre risk att drabbas av infektioner än patienter med cancerdiagnos. Därför är det av intresse att jämföra dessa grupper av patienter. I studien kommer gruppen med MS att jämföras med en grupp bestående av 20 8

9 patienter med storcelligt B-cellslymfom. Nollhypotesen är att det inte föreligger någon skillnad i infektionsproblematik mellan grupperna. 1.6 Syfte Syftet med studien var att kartlägga infektionsproblematik hos patienter med multipel skleros i samband med autolog hematopoetisk stamcellstransplantation samt att studera skillnader i infektionskomplikationer mellan denna grupp och patienter med diagnosen lymfom. 1.7 Frågeställningar Föreligger det någon skillnad mellan patienter med MS och patienter med lymfom i samband med HSCT med avseende på: skillnader i feberperiodens duration skillnader i infektions profylax skillnader i neutropenifasens längd skillnader i antal positiva odlingar hur ser komplikationerna ut under vårdtiden mellan grupperna 2 METOD 2.1 Design Studien var en retrospektiv deskriptiv studie med kvantitativ ansats. En journalgranskning genomfördes. 2.2 Urval Denna studie handlar enbart om autologa HSCT. De MS patienter som behandlas med HSCT i denna studie tillhörde gruppen med ett aggressivt förlopp. Samtliga patienter med diagnosen MS som behandlats med HSCT inom verksamhetsområde hematologi på ett universitetssjukhus i Sverige sedan starten av behandlingsmetoden 2004 till december 2011 valdes ut. Gruppen bestod av 20 patienter och jämfördes med en grupp av 20 9

10 patienter med storcelligt b-cells lymfom. Det finns inga exklusionskriterier, även barn ingår i studien, men är bara representerade i gruppen MS där fyra barn ingår i ålder 9, 13, 16 och 17 år Barnen inkluderades för att gruppen annars hade blivit alltför liten. Personerna har identifierats genom verksamhetens transplantationsregister. Då jämförelsegruppen består av de patienter med lymfom som behandlats ungefär samtidigt som patienterna med MS är kompetensen på läkare och personal samt kvaliteten på vården jämförbar. 2.3 Demografisk data Tabell 1. Diagnos MS n = 20 Lymfom n = 20 Medelålder (mean) Ålder: min-max Antal kvinnor 13 7 Antal män Datainsamlingsmetod När personerna var identifierade utifrån transplantationsregistret så genomfördes en journalgranskning där syftet var att kartlägga infektionskomplikationer under vårdtillfället då transplantationen utfördes. Granskningen har syftat till att kartlägga tecken på infektion, läkemedlesprofylax, labvärden, komplikationer, odlingssvar samt läkemedelsbehandling mot pågående infektion. Frågorna i CRF (case report form) har tagits fram med hjälp av överläkare i hematologi inom det studerade verksamhetsområdet. (se bilaga 1). Utifrån CRF:en har frågeställningarna formats. Artiklar har sökts i databasen PubMed utifrån sökorden: Hematopietic stem cell transplantation OR HSCT OR ASCT), multiple sclerosis, infection. Tio artiklar hittades varav åtta var relevanta. 10

11 En av dessa artiklar användes i databasen Scopus för att finna relaterade artiklar. Där hittades en relevant artikel. American Psychological Association (APA) har använts som referenshanteringssystem (Hedström & Pöder 2010). 2.5 Dataanalys Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 19 har använts för att sammanställa och analysera data. Beskrivande statistik har använts för att se fördelning mellan ålder, kön i respektive grupp, nominalskala har då använts. Chi 2 test har använts för att jämföra grupperna när svaret på frågan är ja eller nej, som exempel komplikationer under vårdtiden, hypotoni, ja/nej. Skillnaden mellan de två grupperna vid samma tidpunkt har analyserats med oberoende t-test, kvotskala har då använts. Frågan kan då lyda: skillnad i feberperiodens längd. 2.6 Etiska överväganden Etiska överväganden har diskuterats med verksamhetschefen för Hematologi. Etiskt godkännande finns för att studera infektionsproblematik i samband med HSCT från verksamhetsområde infektion, denna uppsats inkluderas i det godkännandet. Tillstånd att genomföra studien har tillhandahållits av verksamhetschef för VO Hematologi. 11

12 2.7 Projektets betydelse I socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor framgår att sjuksköterskan ska kunna ge en god och säker vård av rätt kvalitet samt ett professionellt stöd till patienten (Socialstyrelsen, 2005). Det är angeläget för sjuksköterskor att ha kunskap om patientens infektionsproblematik för att kunna ge ett professionellt stöd och minimera risken för infektion genom att ha förmåga att förutse vilken typ av infektion som främst drabbar patientgruppen. Dessa kunskaper kan hjälpa sjuksköterskor inom hematologisk vård att arbeta förebyggande med information och stöd till patienten. Arbetet kan betraktas som ett sätt att förbättra vårdkvalitet. 3. RESULTAT Resultatet presenteras utifrån frågeställningarna. 3.1 Skillnader i feberperiodens duration Feberperiodens duration skiljde sig signifikant (p=0.021) mellan de två undersökta grupperna. Gruppen MS hade ett medelvärde på 7.4 dagar och gruppen lymfom ett medelvärde på 4.0 dagar. Detta innebar att patienterna med MS hade feber under en längre period än jämförelsegruppen. Det förekom dock ingen skillnad i antal vårddagar, MS hade ett medelvärde på dagar och lymfom dagar. Inte heller förelåg det någon skillnad på vilken dag efter transplantationen patienten skevs ut från vårdavdelningen, MS medelvärde dagar efter transplantationsdagen, lymfom dagar. Gruppen MS fick feber tidigare efter HSCT än vad gruppen lymfom fick. Den dag patienten återfår sina stamceller benämns dag 0, för gruppen MS kom febern i medeltal på dag medan gruppen lymfom fick feber på dag + 4 (p=0.029), materialet är normalfördelat (Se bilaga 2). 12

13 3.2 Skillnader i infektions profylax Det föreligger ingen skillnad mellan grupperna då de har erhållit infektionsprofylax i samma utsträckning (tabell 2). Tabell 2: Infektionsprofylax: Typ av Infektionsprofylax MS n = 20 Lymfom n = 20 Antibakteriell profylax Antivirus profylax Svamp profylax Pneumocystis profylax Skillnader i neutropenifasens längd Patienterna med MS har en kortare period av neutropeni (neutrofila granulocyter <0.5) än gruppen med lymfom. Neutropeni för gruppen MS var 8,21 dagar och för gruppen lymfom 11,05dagar, (p= 0.003). (bilaga 2). 3.4 Skillnader i positiva odlingar Det förelåg en skillnad i antal positiva blododlingar. I gruppen MS hade tolv patienter (60 %) lämnat tjugo positiva blododlingar. En av patienterna hade växt av tre olika bakterier i blodet. I gruppen lymfom lämnade sex patienter (30 %) sju positiva blododlingar. Dessa data har enbart sammanräknats. 13

14 Tabell 3: Växt i blododlingar: Växt av i blododlingar MS n = 20 Lymfom n = 20 Alfastreptokocker 10 2 Candida svamp 1 - Citerobakter 1 - E.koli 3 - Enterobakter 1 - Enterokocker 2 - ESBL - 1 Grampositiva kocker 1 - Klebciella pneumoni - 1 KNS 1 2 totalt 20 6 I urinen hade tre patienter med MS och tre med lymfom växt av bakterier. Tabell 4: Växt i urin: Växt i urin MS n =20 Lymfom n = 20 grampositiva kocker - 1 E-koli - 2 Enterokocker 3 - totalt 3 3 Två i gruppen MS hade växt i faeces, en i gruppen lymfom. Tabell 5: Växt i faeces: Växt i faeces MS n = 20 Lymfom n = 20 VRE - 1 Clostridium difficele 2 - totalt

15 De infektioner som presenteras ovan har lett till infektionsbehandlingar. Av tabell 6 nedan framgår det att grupperna erhållit antibiotika ungefär lika ofta men att gruppen MS har haft fler dagar med infektionsbehandling. I gruppen MS har samtliga 20 patienter behandlats med intravenös antibiotika och i gruppen lymfom är motsvarande siffra 18 av 20. Tabell 6: Infektionsbehandling: Infektionsbehandling MS antal infektionsbehandlingar MS i antal dagar Lymfomantal infektionsbehandlingar Vancomycin Ceftazidine Meropenem Dalacin Caspofungin Azactam Gentamycin Imipenem Pipracillin/Tazobaktam Metronedazol Virokonazol Ertapenem Totalt Lymfom i antal dagar 15

16 3.5 Komplikationer under vårdtiden mellan grupperna Tabell 7: Antal gånger komplikationer har förekommit: Komplikationer MS n = 20 Lymfom n = 20 Transfusionskrävande blödning 2 - Allergisk reaktion 10 1 Lungåkomma med krävande - 2 syrgasbehandling Hypotoni - 1 Serumsjuka 4 - Behandlingskrävande svampinfektion 2 2 Förekomst av förvirring, hjärtsvikt, intensivvård samt dialysbehandling har studerats men inte förekommit. Information om syrgasbehandling var svår att finna så den siffran är osäker. De allergiska reaktionerna i gruppen MS förekom i samband med ATG- behandling. Reaktionen i gruppen lymfom var en allergisk reaktion på antibiotika. Serumsjukan är inte konstaterad utan misstanke fanns och den fanns inte med i CRF:en som fråga utan är ett bifynd. Ingen transplantation relaterad mortalitet har förekommit. Av patienterna i gruppen lymfom har elva avlidit till följd av återfall i sjukdom. Samtliga i gruppen MS lever (median 53 månader) efter HSCT. Tabell över samtliga independent t-test finns i bilaga 2. 16

17 4. DISKUSSION Nollhypotesen förkastades, det fanns en skillnad mellan grupperna vad gäller infektionsproblematik. Alla patienter med MS som genomgick autolog HSCT utvecklade neutropen feber. Durationen av dessa feberepisoder var längre hos MS patienter jämfört med patienter behandlade för lymfom (p=0.021). Dessutom hade MS patienter högre risk för att utveckla bakteremi (12 patienter lämnade 20 positiva blododlingar) än lymfom patienter (sju positiva odlingar hos sex patienter). Detta trots att Gruppen MS hade en kortare neutropeni period än gruppen lymfom (p=0.003) och att ingen skillnad i profylax mot infektioner mellan grupperna fanns. Den vanligaste rapporterade komplikationerna till HSCT var allergisk reaktion mot ATG samt serumsjuka. Dessa komplikationer fanns hos gruppen med MS. Resultatdiskussion Gruppen MS hade fler infektioner i form av positiva blododlingar (bakteremi), längre perioder med neutropen feber och tidigare debut av feber än jämförelsegruppen, trots att neutropenifasens längd var kortare för gruppen MS. Att patienter med MS hade kortare neutropeni fas efter HSCT kan mest sannolikt förklaras av följande faktorer. MS patienter har en tidigare frisk benmärg eftersom de har, jämfört med patienter med lymfom, ingen malignitet engagerande benmärgen och har tidigare inte behandlats med benmärgshämmande cytostatika. Detta medför att patienter med MS ger bättre stamcells skörd med högre antal stamceller och ingen sjukdomskontamination i skörden. Mängden och kvalitén av stamceller som återges till patienten har stor betydelse för neutropenifasens längd (Statkute et al., 2007). I denna studie erhöll patienterna med MS fler antal celler vid transplantationstillfället än gruppen lymfom (p=0.006). Detta har inte nämnts i resultat delen då det inte ingick i frågeställningen. Majoriteten av inkluderade patienter fick antibiotika profylax. Infektions profylax ges rutinmässigt till patienter som genomgår HSCT. Vi noterade ingen skillnad mellan grupperna beträffande antalet patienter som fick profylax mot bakteriell infektion, jästsvamp (Candida) och Pneumocystis jiroveci. Detta fynd indicerar att skillnaderna mellan de två grupperna inte kan förklaras av anti-infektionsprofylax. 17

18 Median åldern för insjuknandet med MS är 29 år (Fagius 2009) vilket är betydligt lägre än åldern för jämförelsegruppen med lymfom. I denna studie transplanterades patienterna i gruppen MS vid 28-års ålder i medeltal. Det är väldokumenterat att yngre patienter tål cytostatikabehandling bättre och har mindre morbiditet och mortalitet vid HSCT. Detta kunde dock inte noteras hos patienter med MS som genomgick HSCT. I denna studie hade de en infektionsrelaterad morbiditet som motsvarade lymfom patienter med betydligt högre ålder. Detta indikerar mest sannolikt en intensiv konditioneringsregim med hög-dos cytostatika just i samband med HSCT vid MS behandling. Resultat från vår studie bekräftar tidigare rapporterade fynd beträffande infektionskomplikationer och neutropeni hos MS patienter som behandlas med HSCT. Samtliga inkluderade patienter i studien fick neutropen feber och hälften fick allergiska reaktioner till ATG-behandlingen. Fler vetenskapliga artiklar presenterade studier där de vanligaste komplikationerna till HSCT för gruppen MS var infektion och allergi (Ni et al., 2006; Rogajan & Fredriksen, 2007). Gruppen MS i denna uppsats hade en neutropeniduration (neutrofila > 0.5) på 9.74 dagar. Detta överensstämmer med tidigare publikationer. Statkute et al., 2007 rapporterade en neutropenifas på 9 dagar räknat från transplantationsdagen. Allergiska komplikationer var vanligare hos MS patienter än patienter med lymfom mest sannolikt beror detta på att patienter med lymfom inte får ATG vid förbehandlingen inför HSCT. Metoddiskussion Denna studie har vissa begränsningar. Den är retrospektiv, få antal patienter är inkluderade, och utspeglar erfarenhet från en enskild hematologi centrum. Det hade varit önskvärt med en prospektiv, multicenter studie med större patientmaterial. Resultatet hade då varit mer trovärdigt. Samtidigt är det värt att notera att arbetets resultat stämmer väl med de refererade artiklarnas resultat. Det hade även varit intressant att jämföra MS med en annan grupp såsom Myelom i samband med HSCT, tiden var dock en begränsande faktor. Barn fanns med i gruppen MS detta för att gruppen annars hade blivit för liten. Resultaten från de fyra barnen sticker inte ut så de har troligen inte påverkat studien i någon riktning. 18

19 Parametrisk test har använts men bör inte användas på grupper mindre än trettio deltagare. Det totala antalet för denna undersökning var fyrtio deltagare, det innebar tjugo per grupp. Box plot användes för att studera skillnader i nominalskalorna, det gav ett osäkert resultat då det resulterade i för få deltagare per box. Validiteten, instrumentet (CRF bilaga1.) mäter infektionskomplikationer under vårdtiden men det kan även finnas andra faktorer som har betydelse för förekomsten av infektionskomplikationer, en sådan faktor skulle kunna vara ATG-behandlingen. Arbetets styrkor är, att trots ett litet material har signifikanta skillnader mellan grupperna konstaterats. Det är en allmän uppfattning inom hematologin att patienter med MS som är yngre och har friskare benmärg tolererar behandling med HSCT bättre och förväntas ha mindre komplikationer och mindre infektionsrelaterad morbiditet. Studien påvisade dock ett motsatt resultat mot vad som kunde förväntas. Dessa resultat har betydelse för den kliniska vardagen inom en hematologisk vård. Vid patientinformation, planering för sjukhusvistelse, planering för resursfördelning mellan personalen och även vid den medicinska handläggningen kommer vi att ta hänsyn till att patienter med MS har en hög infektionsrelaterad morbiditet. Enheten kommer att med större säkerhet veta när, på vilken dag efter transplantationen feber och eventuell sepsis förväntas drabba patienten, då resultatet visade att gruppen MS får feber på dag +1,84 och gruppen lymfom dag +4 efter HSCT. Det kan innebära att sjuksköterskorna har större förutsättning att förutse när i tid infektion kan drabba patienten och därmed snabbare upptäcka samt få en ordination på behandling. Det kan även vara av vikt att veta att hälften av MS patienterna får en allergisk reaktion på ATG behandlingen. Den informationen kan leda till att patienten får en mer trovärdig information och är därmed väl medveten om att reaktionen kan komma och hur den kommer att tas om hand. Om patienten är väl medveten om symtomen kan det leda till snabbare behandling av reaktionen. Verksamheter som utför HSCT på dessa grupper har fått ett mer exakt mått för att kunna beräkna vårdtidens längd. 19

20 Fortsatta studier: Det vore av intresse att studera andra sjukdomsgruppers infektionsproblematik i samband med HSCT. Slutsats: Patienter med MS som behandlas med HSCT löper stor risk för infektioner. Risken för infektionskomplikationer är inte mindre än hos patienter som behandlas för lymfom, utan större. Man behöver ta hänsyn till detta fynd vid den kliniska handläggningen av patienter med MS i samband med HSCT. 20

21 Referenser Burt, RK., Loh, Y., Cohen, B., Stefoski, D., Balabanov, R., Katsamakis, G. och siste författare Burns, WH. (2009). Autologous non-myeloablative haemopoietic stem cell transplantation in relapsing-remitting multiple sclerosis: a phase I/II study. Lancet Neurol.8 (3), Cancerfonden. (2012). Cytostatikabehandling. Stockholm: Cancerfonden. Hämtad maj, 2012, från Fagius, J. Andersen, O. Hillert, J. Olsson, T. & Sandberg, M. (2007). Multipel skleros. Kristiannstads Boktryckeri AB. Fagius, J., Lundgren, J. & Öberg, G. (2009). Early highly aggressive MS successfully treated by hematopoietic stem cell transplantation. Mult Scler.15 (2), Fagius, J. & Öberg, G. (2006). Blodstamcellstransplantation vid MS Motiverat och i så fall när? Läkartidningen (9) vol. 103 FASS. (2012). ATG-behandling. Hämtad maj, 2012 från 3&UserTypeID=0 Farge, D., Labopin, M., Tyndall, A., Fassas, A., Mancardi, G.L., Van Laar, J., och siste författare Saccardi, R. (2010). Autologous hematopoietic stem cell transplantation for autoimmune diseases: an observational study on 12 years experience from the European Group for Blood and Marrow Transplantation Working Party on Autoimmune Diseases. Haematologica. 95 (2), Internetmedicin. (2012). Neutropeni. Hämtad juni, 2012 från 21

22 Gahrton, G. & Lundh, B. (1997). Blodsjukdomar. (3. rev uppl.) Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm. Larsen, J. (2006). Att genomgå stamcellstransplantation. Doktorsavhandling. Universitet sjukhuset Huddinge, Karolinska Institutet, från sektionen för omvårdnad vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Instutitionen för laboratoriemedicin och Institutionen för medicin. Stockholm Nationalencyklopedin. (2012). Serumsjuka. Hämtad maj, 2012 från Ni, XS., Ouyang J., Zhu, WH., Wang, C. & Chen, B. (2006). Autologous hematopoietic stem cell transplantation for progressive multiple sclerosis: report of efficacy and safety at three yr of follow up in 21 patients. Clin Transplant,20 (4), Rogojan, C. & Fredriksen JL. (2009). Hematopoietic stem cell transplantation in multiple sclerosis. Acta Neurol Scand.120 (6), Sais, A. & Graus, F.(2002). Transplantation of haematopoietic stem cells in multiple sclerosis. Rev Neurol. 35 (12), (Artilkel på spanska) Socialstyrelsen (1995). Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad maj, 2012, från Shevchenko, YL., Novik, AA., Kuznetsov, AN., Afanasiev,BV., Lisukov, IA., Kozlov, VA. och siste författare Gorodokin, G. (2008). High-dose immunosuppressive therapy with autologous hematopoietic stem cell transplantation as a treatment option in multiple sclerosis. Exp Hematol. 36 (8) Statkute, L., Verda, L., Oyama, Y., Traynor, A., Villa, M., Shook, T. och siste författare Burt, RK. (2007). Mobilization, harvesting and selection of peripheral blood stem cells in patients with 22

23 autoimmune diseases undergoing autologous hematopoietic stem cell transplantation. Bone Marrow Transplant. 39 (6)

24 Bilaga1. Studie CRF Autolog SCT patienter Namn Personnummer Datum för inläggning på avd. Datum utskrivning från avd Utskrivning dag + Antal vårddagar Ålder vid SCT Kön Datum för SCT Grundsjukdom (ange diagnos) 1 Diagnos (grundsjukdom) 2 Datum för diagnos/duration 3 total mängd skördade stamceller 4 Antal dagar för SC skörd 5 Konditionerings cytostatika (ange förkortning eller protokoll namn) 24

25 6 Kliniska tecken på infektion Feber duration (dag i transp) antal dagar 7 Profylax medicinering innan feber ja/nej antibakteriell Antivirus Svamp profylax PCP profylax 8 Lab (vid feber debut) Neutrofil (total antal) CRP 9 Duration av neutropeni /trombocytopeni fr o m t o m antal dagar Neutrofila <0.5 (datum) Tagning dag + Thrombocytopeni <100 25

26 10 Infektionsutredning positiva odl Ja/Nej 1 Blod 4 Feces 2 Urin 5 Bronkoscopi 3 Hud 6 Annan Växt av (ange även lokalisation) 11 Infektions behandling Ja/Nej 12 Infektions behandling IV antibiotika - typ 13 Komplikationer under vårdtiden ja nej a Hypotoni (BT < 90) b Syrgas behandling c Dialysbehandling CIVA vård (ange antal d dagar) e Hjärtsvikt Behandkrävande f svampinfektion g Allergisk reaktion h Förvirring Blödning krävande i transfusion 26

27 Bilaga 2. Independent Samples Test 27

28 Bilaga 3. Group Statistics grundsjukdom N Mean Std. Deviation Std. Error Mean Utskriven dag efter trans. MS 20 16,20 4,538 1,015 lymfom 20 16,70 3,881,868 antal vårddagar MS 20 23,95 5,296 1,184 lymfom 20 23,35 3,717,831 ålder vid HSCT MS 20 28,00 9,084 2,031 lymfom 20 51,80 15,385 3,440 antal skördade celler MS 20 9,675 4,7352 1,0588 lymfom 20 5,947 3,1379,7017 antal dagar för skörd MS 20 1,00,000,000 lymfom 20 1,20,410,092 feber start dag efter HSCT MS 19 1,84 1,500,344 d+ lymfom 17 4,00 2,784,675 feber i antal dagar neutropeni vid feber debut CRP vid feber debut neutropeni i antal dagar >0.5 i neutrofila. dag + MS 20 7,40 5,433 1,215 lymfom 20 4,00 2,753,616 MS 19,795 1,9039,4368 lymfom 17,124,0970,0235 MS ,32 73,062 16,761 lymfom ,06 77,241 18,734 MS 19 8,21 2,440,560 lymfom 20 11,05 3,103,694 MS 19 9,74 2,257,518 lymfom 20 12,35 4,004,895 28

MIST Multiple Sclerosis International Stem Cell Transplant Trial

MIST Multiple Sclerosis International Stem Cell Transplant Trial 1 (5) Uppsala oktober 2012 MIST Multiple Sclerosis International Stem Cell Transplant Trial Autolog hematopoietisk stamcellsbehandling mot skovvis förlöpande MS; randomiserad jämförelse mot natalizumab,

Läs mer

kan autolog blodstamcellstransplantation vid multipel skleros

kan autolog blodstamcellstransplantation vid multipel skleros Autolog blodstamcellstransplantation vid multipel skleros Autolog blodstamcellstransplantation (AHSCT), dvs transplantation av patientens egna blodstamceller eller högdosbehandling med stam cellstöd, är

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros

Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset Vad menas

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför. MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.

Läs mer

Autolog stamcellstransplantation. Johanna Ungerstedt Docent, Specialistläkare Hematologiskt Centrum Huddinge

Autolog stamcellstransplantation. Johanna Ungerstedt Docent, Specialistläkare Hematologiskt Centrum Huddinge Autolog stamcellstransplantation Johanna Ungerstedt Docent, Specialistläkare Hematologiskt Centrum Huddinge Stamcellstransplantation (SCT) VAD ÄR: skillnanden mellan autolog och allogen SCT? syftet med

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Patientinformation Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bendamustine medac 25 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska,

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (3) 11 May 2016 Fludarabin Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av kronisk lymfatisk

Läs mer

Fakta om myelom behandling, studier och forskning

Fakta om myelom behandling, studier och forskning Fakta om myelom behandling, studier och forskning Myelom betraktas som en kronisk sjukdom. Men med modern behandling har patienternas överlevnad och livskvalitet förbättrats väsentligt. Det är viktigt

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Informationsbroschyr till patient och närstående

Informationsbroschyr till patient och närstående Informationsbroschyr till patient och närstående Högdosbehandling med cellgifter och efterföljande stamcellsstöd (autolog transplantation) Giltigt i 2 år från 2013-12-02 Sida 1 av 8 Vad är blodbildande

Läs mer

Multipel Skleros Multipel skleros

Multipel Skleros Multipel skleros Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret

Läs mer

Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS

Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier 2016 Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS Vad handlar föreläsningen om? Blodsjukdomar vad händer på en hematologi avdelning Anemi Symtom, orsaker

Läs mer

Behandlingsguide för patienter

Behandlingsguide för patienter MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros

Läs mer

MS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE

MS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE ANNE REMES Professor, överläkare Neurologiska kliniken, Östra Finlands universitet och Kuopio universitetssjukhus Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE Man har redan länge velat ha effektivare

Läs mer

Infektionsbenägenhet och vaccinationer

Infektionsbenägenhet och vaccinationer Infektionsbenägenhet och vaccinationer Martin Wennerström Infektionsbenägenhet vid nefrotiskt syndrom Hur stor risk för allvarliga infektioner? Varför? Vilka infektioner är vanligast? När är risken störst?

Läs mer

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017 SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017 Anders Johansson, Birgitta Lytsy I gruppen som tagit fram rapporten ingick också: Hans Rutberg, Susanne Lundqvist, Leif Lundstedt, Einar Sjölund, Per Wigert,

Läs mer

Informationsbroschyr till patient och närstående

Informationsbroschyr till patient och närstående Informationsbroschyr till patient och närstående Transplantation av allogena blodstamceller Giltigt i 2 år från 2013-12-02 Sida 1 av 10 Vad är blodbildande stamceller? Blodbildande stamceller är moderceller

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS. Uppföljningsformulär

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS. Uppföljningsformulär Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS 2018 Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tfn 018-15 19 10 Manualen är utarbetad April 2018 Karin Olsson 2 Nationell registrering

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Kenny A. Rodriguez-Wallberg MD, PhD Docent, Överläkare Reproduktionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm SFOG Fertilitetsbevarande

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö Rituximab (Mabthera ) Har använts sedan 1997 >540.000 pat har behandlats, ffa vuxna Begränsad erfarenhet av beh av

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (5) ZAVEDOS 9.6.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akut lymfatisk leukemi (ALL)

Läs mer

Om Stamceller och Regenerativ Medicin - ett symposium för allmänheten

Om Stamceller och Regenerativ Medicin - ett symposium för allmänheten Om Stamceller och Regenerativ Medicin - ett symposium för allmänheten Lördagen 29 september 2018 11.00-12.30 Värd: Styrgruppen för strategiskt forskningsområde stamceller och regenerativ medicin, Karolinska

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

VIKTIG SÄKERHETSINFORMATION FÖR PATIENTER SOM BEHANDLAS MED RIXATHON (RITUXIMAB)

VIKTIG SÄKERHETSINFORMATION FÖR PATIENTER SOM BEHANDLAS MED RIXATHON (RITUXIMAB) (RITUXIMAB) INFORMATIONSBROSCHYR FÖR PATIENTER VID ICKE-ONKOLOGISKA INDIKATIONER Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. rituksimabi Godkänd av Fimea, juli/2018 2 3 VAD DU BÖR VETA OM RIXATHON

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Vaccinationer efter autolog och allogen stamcellstransplantation, SOP

Vaccinationer efter autolog och allogen stamcellstransplantation, SOP Dok-nr 13700 Författare Version Thomas Erger, specialistläkare, Hematologiska kliniken 4 Godkänd av Giltigt fr o m Jörg Cammenga, professor/överläkare, Hematologiska kliniken 2019-04-03 Vaccinationer efter

Läs mer

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Förstå din Tecfidera -behandling. Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera.

Förstå din Tecfidera -behandling. Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera. Förstå din Tecfidera -behandling Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera. Innehåll Behandling med Tecfidera Om multipel skleros (MS) Multipel Skleros En kort beskrivning Diagnos

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Ja, du kan ändra kursen för utvecklingen av MS

Ja, du kan ändra kursen för utvecklingen av MS Ja, du kan ändra kursen för utvecklingen av MS Den 5-åriga BENEFIT-studien visar: omedelbart insatt behandling med Betaferon kan förebygga utvecklingen av MS Innehållet i denna broschyr baserar sig på

Läs mer

Vaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568

Vaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568 Godkänt den: 2019-04-29 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Vaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568 Innehåll Syfte och omfattning...2 Bakgrund...2 Termer och förkortningar...2

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

Varför satsa på klinisk forskning?

Varför satsa på klinisk forskning? Varför satsa på klinisk forskning? Forskningens dag Falun 2017-10-18 Gunilla Enblad Ur Olle Stendahls utredning 2009: Vad är klinisk forskning? Den definition som utredningen utgår från är att klinisk

Läs mer

BESLUT. Datum 2014-05-08. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Tecfidera Enterokapsel, hård 240 mg Blister, 56 400574 10 760,00 10 927,00

BESLUT. Datum 2014-05-08. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Tecfidera Enterokapsel, hård 240 mg Blister, 56 400574 10 760,00 10 927,00 BESLUT 1 (7) Datum 2014-05-08 Vår beteckning SÖKANDE BiogenIdec Sweden AB Kanalvägen 12 194 61 Upplands Väsby SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV

Läs mer

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus 2018-09-01 David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus Lymfom är cancersjukdom som utgår från celler/vävnader/organ som är involverade i kroppens immunförsvar. Vanligast är det lymfkörtlar, mjälte och

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Indikation för allogen stamcellstransplantation vid lymfom

Indikation för allogen stamcellstransplantation vid lymfom ID nummer: SCT3.21 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, Sverige Framtagen av: (Namn, titel)

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI

Läs mer

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen Virala CNS infektioner hos barn - prognos efter encefalit i barndomen Åsa Fowler, Barnläkare, PhD Sektionen för akut och allmänpediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge Inst för Kvinnor och Barns

Läs mer

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,

Läs mer

Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Minskning i varaktigheten av ett minskat antal

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

MITOXANTRON. Patientkort. Viktig obligatorisk information om riskminimering Meda AB (A Mylan Company)

MITOXANTRON. Patientkort. Viktig obligatorisk information om riskminimering Meda AB (A Mylan Company) MITOXANTRON Patientkort Viktig obligatorisk information om riskminimering 2018 Meda AB (A Mylan Company) NOVANTRONE (mitoxantron) För behandling av multipel skleros (MS) med mycket aktiva återfall förknippad

Läs mer

Kursens upplägg. Roller. Läs studiehandledningen!! Examinatorn - extern granskare (se särskilt dokument)

Kursens upplägg. Roller. Läs studiehandledningen!! Examinatorn - extern granskare (se särskilt dokument) Kursens upplägg v40 - inledande föreläsningar och börja skriva PM 19/12 - deadline PM till examinatorn 15/1- PM examinationer, grupp 1 18/1 - Forskningsetik, riktlinjer uppsatsarbetet 10/3 - deadline uppsats

Läs mer

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Bilaga 5 till rapport 1 (5) Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

Vaccinationer efter autolog och allogen stamcellstransplantation (SCT)

Vaccinationer efter autolog och allogen stamcellstransplantation (SCT) ID nummer: SCT3.37 Dokumenttyp: Vårdprocessprogram/SOP Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland (CKOC) Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset

Läs mer

Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr

Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:

Läs mer

Årsrapport endokardit-registret 2012

Årsrapport endokardit-registret 2012 1 Årsrapport endokardit-registret Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt vid återbesök

Läs mer

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL) För mer information kontakta: Anna Björlin, Communication Officer, Bayer Schering Pharma, Telefon: 08 580 223 91, E-post: anna.bjoerlin@bayerhealthcare.com

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen 3 Behandling 9 Nya läkemedel Vid återfall 4 Framtiden 11 Uppföljning och kontroller

Läs mer

Mobiliseringsbehandling inför autolog stamcellsskörd

Mobiliseringsbehandling inför autolog stamcellsskörd ID nummer: SCT3.24 Dokumenttyp: Vårdprocessprogram/SOP Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping,

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling

Läs mer

Rapport från endokardit-registret för verksamhetsåret 2011

Rapport från endokardit-registret för verksamhetsåret 2011 1 Rapport från endokardit-registret för verksamhetsåret 211 Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband

Läs mer

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Överlevnad hos personer med svår alfa-1-antitrypsinbrist (PiZZ) Tidigare studier av AAT bristens naturalförlopp har varit få och omfattat främst

Läs mer

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi En faktabank för journalister december 2009 Historik Thomas Hodgkin, som gett namnet åt lymfomvarianten Hodgkin lymfom, var en engelsk lärare som år 1832 i en artikel

Läs mer

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall Aggressiva lymfom = högmaligna lymfom Cellerna delar sig snabbt och det betyder att lymfomet växer snabbt. Obehandlat leder ett aggressivt lymfom till döden.

Läs mer

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer

Information till patient och närstående. (autolog transplantation)

Information till patient och närstående. (autolog transplantation) Information till patient och närstående Högdosbehandling med cellgifter och efterföljande stamcellsstöd (autolog transplantation) Giltigt i 2 år från 2016-10-27 Sida 1 av 6 Blodbildande stamceller är moderceller

Läs mer

ATG-behandling (Thymoglobuline ) vid konditionering inför stamcellstransplantation

ATG-behandling (Thymoglobuline ) vid konditionering inför stamcellstransplantation ID nummer: SCT3.23 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Ronald Svensson, överläkare Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken,

Läs mer

Information till patient och närstående. (autolog transplantation)

Information till patient och närstående. (autolog transplantation) Information till patient och närstående Högdosbehandling med cellgifter och efterföljande stamcellsstöd (autolog transplantation) Giltigt i 2 år från 2018-09-25 Sida 1 av 6 Blodbildande stamceller är moderceller

Läs mer

Virusinfektioner hos immunsupprimerade. Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors

Virusinfektioner hos immunsupprimerade. Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors Virusinfektioner hos immunsupprimerade Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors Disposition Luftvägsvirus: fall och diagnostik Reaktivering herpesgruppen: fall och

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!

Läs mer

Gamla tentor (forts) ( x. x ) ) 2 x1

Gamla tentor (forts) ( x. x ) ) 2 x1 016-10-10 Gamla tentor - 016 1 1 (forts) ( x ) x1 x ) ( 1 x 1 016-10-10. En liten klinisk ministudie genomförs för att undersöka huruvida kostomläggning och ett träningsprogram lyckas sänka blodsockernivån

Läs mer

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala RhD pos till RhD neg RhD positiv kan, vid litet blodlager, behöva ges till ej D immuniserad RhD

Läs mer

Diffust storcelligt B-cellslymfom och aggressiva T-cellslymfom

Diffust storcelligt B-cellslymfom och aggressiva T-cellslymfom Diffust storcelligt B-cellslymfom och aggressiva T-cellslymfom P-O Andersson Överläkare, professor Sektionen för hematologi, onkologi och lungmedicin Medicinkliniken SÄS Borås Varför heter det diffust

Läs mer

BESLUT. Datum Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Lonquex Injektionsvätska, lösning, förfylld spruta

BESLUT. Datum Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Lonquex Injektionsvätska, lösning, förfylld spruta BESLUT 1 (5) Datum 2014-05-28 Vår beteckning SÖKANDE Teva Sweden AB Box 1070 251 10 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Återinläggning IVA Utvärdering och Förbättringsarbete

Återinläggning IVA Utvärdering och Förbättringsarbete Återinläggning IVA Utvärdering och Förbättringsarbete OP/IVAs utvärderingsgrupp Ryhov Jönköping Förbättringsarbete kopplat till SIR-data Modifierad Q5 Utvärderingsgrupp 2 läkare, 3 sjuksköterskor Stor

Läs mer

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros 1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖRENINGEN HEMATOLOGISJUKSKÖTERSKOR I SVERIGE HEMSIS & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING SSF KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM HEMATOLOGISK

Läs mer

TAKE A CLOSER LOOK AT COPAXONE (glatiramer acetate)

TAKE A CLOSER LOOK AT COPAXONE (glatiramer acetate) TAKE A CLOSER LOOK AT COPAXONE (glatiramer acetate) A TREATMENT WITH HIDDEN COMPLEXITY COPAXONE is a complex mixture of several million distinct polypeptides. 2 State-of-the-art analytics cannot distinguish

Läs mer

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF

Läs mer

Årsrapport endokarditregistret 2014

Årsrapport endokarditregistret 2014 Årsrapport endokarditregistret 2014 Svenska endokardit-registret har existerat sedan 1995-01-01 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Aplastisk Anemi. Bakgrund, behandling och transfusionsbehov

Aplastisk Anemi. Bakgrund, behandling och transfusionsbehov Aplastisk Anemi Bakgrund, behandling och transfusionsbehov Definition Blod: låg cellhalt, krävs pancytopeni Benmärg: låg cellhalt,(

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

Din vägledning för. Information till patienter

Din vägledning för. Information till patienter Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Pretransplantationsutredning Alla som ska genomgå en allogen stamcellstransplantation förbereds genom att funktion av kroppens vitala organ som

Läs mer

Förstå din Avonex - behandling

Förstå din Avonex - behandling Förstå din Avonex - behandling Information till dig som fått Avonex förskrivet av din läkare Ta noga del av bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 2 Innehåll Behandling med Avonex... 4 Vad är MS...

Läs mer

Patientinformation och behandlingsdagbok

Patientinformation och behandlingsdagbok Patientinformation och behandlingsdagbok Till dig som behandlas med (nivolumab) WWW.BMS.COM/SE Inledning Före behandling med OPDIVO Det här är en broschyr avsedd som vägledning för dig som behandlas med

Läs mer

1. Vad Nebcina är och vad det används för

1. Vad Nebcina är och vad det används för Bipacksedel: Information till användaren Nebcina Nebcina 10 mg/ml injektionsvätska, lösning. Nebcina 40 mg/ml injektionsvätska, lösning. Nebcina 80 mg/ml injektionsvätska, lösning. tobramycin Läs noga

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA. (pembrolizumab) Information till patienter

Din vägledning för KEYTRUDA. (pembrolizumab) Information till patienter Apr 2018, ver 6 Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Du ska få cytostatika

Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få

Läs mer

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att

Läs mer