Smittskydd Stockholm

Transkript

1 Smittskydd Stockholm SMITTSKYDDSENHETEN, STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 2/2007, ÅRGÅNG 18 INNEHÅLL Smittskyddsläkaren informerar... 1 Sommarmat... 2 Hepatit A information... 2 Histaminförgiftning av tonfisk... 3 TBE... 4 Klamydiainfektionerna ökar... 6 Utbrott av cryptosporidios... 6 Pneumokockvaccination av barn... 7 Seroimmunitetsstudie Information från vårdhygien... 8 Kära vänner, Här är nu ett nytt fullmatat nummer av Smittskydd Stockholm! Som sig bör blir det ganska mycket av innehållet som har ett sommartema. Sommaren står ju inför dörren och vi hoppas på att få njuta av sol, värme och bad. Det blir säkert många långa kvällar med pick-nick i det gröna och grillad mat. Det är också en tid för friluftsliv, spännande resor och kanske oväntade möten och romantik. Det är viktigt att ta vara på detta, men också att tänka efter före så att inte onödiga infektioner spolierar allt det fina. Hjälp oss därför att sprida de fyra nedanstående råden till Era patienter, vänner och bekanta! Undvik tarmsmittor genom att upphetta varm mat ordentligt (ca 70 grader) och äta den varm, medan den kalla maten ska förvaras kallt och ätas kall. Använd olika skärbrädor och knivar till kött och till grönsaker. Och tvätta händerna! Undvik de fästingöverförda infektionerna TBE och Borrelia när du vistas i skog och mark genom att använda heltäckande klädsel och inspektera huden varje kväll (se vår hemsida för information om vilka områden som är mest riskutsatta). Överväg också vaccination mot TBE. Sist men inte minst, undvik att få onödiga sexuellt överförda infektioner genom att använda kondom vid tillfälliga sexuella kontakter! Antalet smittade personer med klamydia ökar alltid efter sommaren och har man utsatt sig för den risken kan man också ha utsatt sig för risken för att få gonorré, syfilis, hiv, herpes simplex, kondylom, hepatit m.m. Skulle det trots dessa goda råd ändå inträffa att ni får ta hand om en patient som har en anmälningspliktig sjukdom så anmäl den till oss och SMI via nätet på På vår hemsida (se adressen ovan) kan du se hur det går till och hur man får en kod för elektronisk anmälan.glad sommar! Åke Örtqvist Smittskyddsenheten Norrbacka 4 tr Stockholm Telefon: ,

2 2 Sommarmat Det finns ett antal enkla regler som man bör hålla sig till för att undvika matförgiftning: Varm mat ska hållas varm (minst + 60 C) och kall mat ska förvaras kall (max + 8 C) Låt inte maten stå framme i flera timmar Kontrollera temperaturen i ditt kylskåp, max + 8 C Tvätta händerna före matlagning Om du har skurit rått kött så tvätta händerna med tvål och vatten innan du fortsätter med salladen Ha olika skärbrädor och knivar för kött/kyckling och grönsaker eller diska noggrant mellan de olika matvarorna Fågel och köttfärs ska vara genomstekt Tillaga köttfärs samma dag som den är inköpt Smaka inte av den råa köttfärsen Lägg aldrig den tillagade maten på samma tallrik som du använt för rått kött, vilket är lätt hänt när du grillar Häll inte marinad från det råa köttet på det färdiggrillade. Koka marinaden, sen går det bra att hälla den på det färdiggrillade När du grillar kött med ben, se till att det är genomstekt även invid benen Vid 70 C dör de flesta bakterier hetta upp maten ordentligt Kyl snabbt ned tillagad mat som ska sparas. Sätt kastrullen i kallt vatten och rör om. Efter nedkylningen, ställ maten genast i kyl eller frys Skölj frukt och grönsaker noggrant innan de äts Använd kylklampar och kylväska om du ska äta i naturen eller om du har lång väg hem från mataffären Disktrasor är grogrund för bakterietillväxt. Byt ut dem ofta, eller tvätta dem i maskin då och då. Svensk sommar betyder för många av oss att vi lever lite mer primitivt i sommarstugan eller båten. Vi gillar också att ha picknick i det gröna. Tyvärr gör de sköna sommartemperaturerna att vi under denna tidsperiod också måste vara särskilt försiktiga med hur vi förvarar och tillagar maten. För det är inte bara på utlandsresan som man kan drabbas av orolig mage eller magsjuka på grund av det man äter, även här hemma frodas bakterierna i vår mat när temperaturen stiger. Man kan inte alltid lukta sig till eller se om maten är dålig eller om det är fara för att den ska orsaka diarré, därför är det viktigt att hetta upp maten rillräckligt så att eventuella bakterier och virus dör, det gäller såväl kött som fågel och fisk. Om maten värms i mikrovågsugn är det viktigt röra om ordentligt så att allt blir ordentligt upphettat. Skulle magsjukan ändå bryta ut med kräkningar och diarréer går den oftast över av sig själv. Men det är då viktigt att få i sig rikligt med vätska, gärna vatten med salt och sockerlösning. Hygienråd vid magsjuka hittar du på vår hemsida www. smittskyddsenheten.nu. Birgitta de Jong INFORMERA OM VACCINATION MOT HEPATIT A INFÖR UTLANDS- RESAN Under senaste åren har mer än hälften av dem som smittats med hepatit A i samband med utlandsresa varit ovaccinerade förskolebarn eller skolbarn. Detta hade kunnat undvikas om barnen varit vaccinerade. Vi vill påminna om vikten av att alltid ge råd om profylax mot hepatit A vid utlandsresa, även till familjer som ska besöka sina hemländer Beställ gärna vår broschyr Råd angående hepatit A till föräldrar och barn som ska resa utomlands via vår hemsida.

3 Histaminförgiftning av tonfisk förväxla inte med fiskallergi! Under våren 2007 rapporterades i Stockholms län tre smärre utbrott av histaminförgiftning efter förtäring av tonfisk, omfattande ett 20-tal kända fall. 3 Eftersom symtombilden kan vara lindrig och snabbt övergående är det troligt att många fler drabbades men inte kontaktade vården. Utbrott 1. En 34-årig tidigare frisk man ringde sjukvårdsupplysningen i Stockholm och berättade att han under tidig eftermiddag den 9 mars inhandlat färsk tonfiskfilé i en butik i centrala stan. Filén såg fräsch ut och hade ingen avvikande lukt. Han stekte filén och åt av den vid 19- tiden på kvällen. Under måltiden, inom minuter från första tuggan, kom en blossande rodnad och värmekänsla i huden, först i ansiktet, som också kändes svullet, men rodnaden spred sig sedan ner över hela kroppen. Han fick kraftig huvudvärk, häftig hjärtklappning och tyckte det känns lite tungt att andas. Ögonen svullnade och blev röda. Han hade ingen klåda och inga besvär från tarmen. Efter 2-3 timmar klingade besvären av. Butiken kontaktades och det visade sig att man fått klagomål från fyra andra personer som haft liknande symtom efter att ha ätit av samma fiskparti. Butiksägaren berättade att filén, som vägde 4-5 kg, samma dag hade kommit fryst från en leverantör A i Västsverige som i sin tur köpt fisken från en leverantör B som i sin tur inhandlat partiet från importören C. Fisken var fångad i Indiska Oceanen och hade kommit fryst till Sverige. Tyvärr fanns i det aktuella fallet ingen fisk kvar för provtagning, man hade i butiken omedelbart kasserat filén efter klagomål från kunder. Utbrott 2. Ett sällskap på tre personer utvecklade symtom med rodnad och brännande känsla i huden efter att den 13 mars ha ätit tonfisk på en restaurang i centrala Stockholm. Efter kontakt med restaurangen framkommer att ytterligare sju personer klagat över liknande symtom efter att ha ätit av tonfisken. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen kontaktas och restaurangchefen berättar att fisken kommer från leverantör B (se fall 1). Provtagning av fisk från restaurangen visade en histaminhalt på > 500 mg/kg, vilket är ett klart förhöjt värde. Det är viktigt att kunskapen om histaminförgiftning sprids i vården och att rätt diagnos ställs Utbrott 3. Sex personer kontaktade sjukvårdsupplysningen efter att ha utvecklat rödflammig hud och värmekänsla i samband med tonfisk-måltid på en lunchrestaurang den 23 mars. Fisken kom från en leverantör i södra Sverige och var infångad i Stilla Havet. Prov från fisken visade en histaminhalt på 165 mg/kg. Histaminförgiftning eller scombroidförgiftning kan uppträda efter förtäring av vissa fiskprodukter, framför allt från fisk tillhörande familjerna Scombridae och Scomberesocideae (t.ex. tonfisk och makrill). Om fisken förvaras i för hög temperatur efter fångsten, så att bakterieväxt tillåts, kan bakterierna omvandla den naturligt förekommande aminosyran histidin till histamin, vilket är orsaken till förgiftningen. Inkubationstiden är kort, några minuter till ett par timmar, och symtomen är typiska med rodnad och värmekänsla i huden, framför allt ansikte och hals, huvudvärk och hjärtklappning och av och till lättare andningsbesvär, som vid en allergisk reaktion. De klingar oftast av inom några timmar. Antihistaminer kan ge lindring. Det är viktigt att kunskapen om histaminförgiftning sprids i vården och att rätt diagnos ställs så att patienten inte får beskedet att det troligen rör sig om fiskallergi och rådet att fortsättningsvis undvika fisk och fiskprodukter. Misstänkta utbrott bör alltid telefonanmälas till kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning och smittskyddsläkaren. Rester av den förtärda fisken bör om möjligt tillvaratas för analys av histamin på livsmedelsmikrobiologiskt laboratorium. Bo Svenungsson

4 4 Fästingöverförd hjärnhinneinflammation, TBE Trots en ökad vaccinationstäckning har inte antalet fall av fästingöverförd hjärninflammation (TBE) minskat, vilket troligen kan förklaras av att antalet fästingar som bär på TBE virus har ökat! Fästingen är ett kvalster, som lever av att suga blod från djur, t.ex. gnagare och rådjur, och ibland också från människor. Den vanligast förekommande fästingen i Sverige är Ixodes ricinus, som kan överföra ett flertal smittor till människa. Fästingen är beroende av fukt och värme och trivs därför bäst i skuggiga och fuktiga områden nära vatten och sjöar. Den är aktiv så länge dygnstemperaturen håller sig över 5 C, och fästingsäsongen varar vanligtvis från april till oktober/ november. I Sverige är det är framför allt två smittämnen som kan spridas med fästingar, dels ett virus som orsakar fästingöverförd hjärninflammation eller TBE (efter engelskans tickborne encephalitis ), dels en bakterie som orsakar Borrelia-infektion, som kan ge symtom från huden, lederna och nervsystemet och i sällsynta fall hjärtat. Tularemi eller harpest, och ehrlichios, kan också spridas med fästingar. TBE kan drabba alla åldrar men förskolebarn som smittas får i regel lindrigare symtom än vuxna. Det är mycket ovanligt att barn under 3 år drabbas av TBE. Under perioden fick 39 barn i åldern 1 t.o.m. 7 år diagnosen TBE, bara tre av dessa var under 3 år. Patient med meningit- eller encefalitsymtom, med svårtolkad serologi eller med misstanke om vaccinationsgenombrott bör remitteras till närmaste infektionsklinik för bedömning och utredning. TBE är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Det Figur 1. TBE är viktigt att i den kliniska anmälan ange den sannolika smittorten så exakt som möjligt samt att ange om patienten vistas regelbundet i området eller bara har varit tillfällig besökare, eftersom denna information ligger till grund för våra vaccinationsrekommendationer. Ytterligare information om TBE till sjukvården och allmänheten finns på vår hemsida, Mona Insulander Bo Svenungsson TBE VACCINATION REKOMMENDERAS TILL fast boende och sommarboende samt personer som vistas i skog och mark i områden med smittrisk (figur 2). resenärer som skall vistas i skog och mark på Åland, i Baltikum eller i särskilda riskområden i Centraleuropa eller Östeuropa. VACCINATIONSINDIKATIONEN ÄR MINDRE FÖR förskolebarn och mycket liten för barn < 3 år. personer som endast mycket kortvarigt vistas i områden med smittrisk och personer som visserligen bor i riskområden men inte brukar vistas ute i skog och mark. Det är viktigt att rekommendera familjemedlemmar eller andra anhöriga, som vistas i samma område som den som insjuknat i TBE, att vaccinera sig. Observera att man kan insjukna i TBE trots tidigare fullgod vaccination, även om det är ovanligt. Hos tidigare TBE-vaccinerade individer kan serologin, särskilt tidigt i sjukdomsförloppet, misstolkas som genomgången vaccination istället för akut TBE. En vaccinreaktion kan också ibland misstolkas som akut infektion

5 5 TBE-smittan finns huvudsakligen inom Upplands och Södermanlands skärgårdar och kring delar av Mälaren. Den finns också på andra platser längs ostkusten och kring Vänern och Vättern. Flera personer har smittats på Åland. Särskilda riskområden i stockholmsregionen är Södertörn, Södertäljeviken och de centrala delarna av Mälaren. Smittrisk föreligger dock i hela skärgården, från Öregrund till Nyköpings skärgård (figur 2). Figur 2. Områden med smittrisk för TBE Tierp Öregrund Östhammar Singö Områden med smittrisk för TBE, markerade utifrån fall som med stor sannolikhet smittats inom Stockholms län, Södermanlands län och Uppsala län de senaste åren. 1 fall 5 fall Uppsala Hallstavik Arholma Norrtälje Rådmansö Enköping Sigtuna Blidö Ljusterö Möja Strängnäs Selaön Adelsö Färingsö Djurö Mariefred Birka STOCKHOLM Huddinge Ingarö Runmarö Nykvarn Södertälje Nämdö Järna Ornö Flen Gnesta Hölö Mörkö Ösmo Muskö Utö Trosa Nynäshamn Lisö Nåttarö Nyköping Torö

6 6 Kraftig ökning av antalet klamydiainfektioner Under 2006 upptäcktes en klon av klamydia som inte detekterades med de i Sverige vanligast förekommande laboratoriemetoderna. Kliniskt är klonen inte annorlunda än vanlig klamydia. I Stockholm rapporterades 2 % färre fall av klamydia under 2006 jämfört med år 2005 men det bedömdes som en falsk minskning då allt talade för att ca 20 % av fallen under 2006 ej detekterats. Det ser nu ut som om vi tyvärr hade rätt i vår bedömning. Sedan mitten av januari har de laboratorier i Stockholm, som inte kunde detektera den nya klonen, bytt metod allteftersom, och vi har då sett en ordentlig ökning av antalet fall. Fram t o m april i år har antalet ökat med 44 % jämfört med samma period under förra året. Förutom att vi självklart hellre skulle vilja se en nedgång av klamydia så innebär det ökande antalet fall resursproblem då det inte finns tid för alla smittspårningar. SESAM City har sina kuratorer helt fullbokade för smittspårningssamtal minst en månad framåt och det ser likadant ut på flera STI-mottagningar i länet. Även på SmE har vi problem att hinna med de ärenden som anmäls till oss inom rimlig tid. Många ärenden har legat minst en månad eller längre innan vi hunnit påbörja dem. Detta innebär förstås att personer, som inte vet om att de är smittade, i sin tur riskerar att hinna smitta ytterligare personer innan de fått information om att de måste låta testa sig. Jerker Jonsson Figur 3. Klamydia per månad Stockholms län t.o.m. april Utbrott av cryptosporidios Den 28/3 får Smittskyddsenheten rapport om att ett 20-tal personer insjuknat med tarmsymtom efter en företagsresa till Norge 16 18/3. 50 personer deltog på resan och man bodde på ett hotell utanför Oslo, där också norska företrädare från företaget bodde. De svenska resenärerna insjuknade 22 23/3 med magkramper, diarréer och feber. Många hade symtom mer än en vecka. Även representanter från det norska sällskapet hade liknande symtom. Man hade bara bott och ätit på hotellet, inga pool-bad eller uteaktiviteter hade förekommit. Av 16 provtagna personer visade 9 fynd av Cryptosporidium, analys för bakterier och virus utföll negativt. Molekylärbiologisk typning med PCR-RFLP visade att samtliga var infekterade med Cryptosporidium parvum. Prov från dricksvatten var utan anmärkning. Inga cryptospori- dier kunde påvisas. I samarbete med norska hälsovårdsmyndigheter utfördes en retrospektiv kohortstudie i syfte att finna en trolig smittkälla. Detta lyckades dock ej. Utbrott av cryptosporidios har främst associerats med smitta via dricksvatten men även via bassängvatten och badplatser i insjöar. Vattenburen smitta är vanligt förekommande, då oocystorna är resistenta mot klor i de koncentrationer som används i dricksvatten och bassängbad. Augusti 2002 inträffade i Stockholms län ett bassängassocierat utbrott av cryptosporidios som drabbade uppskattningsvis individer. Sedan 1 juli 2004 är infektion med Cryptosporidium en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen och 2006 rapporterades 78 fall i Stockholms län, de flesta sporadiska. En nyligen framtagen metod De flesta fallen är, precis som tidigare, mellan 15 och 30 år. som baseras på mikrosatellitbaserad subgenotypning av Cryptosporidium har visat sig vara användbar för att kunna styrka epidemiologiska samband vid utbrott eller till synes sporadiska fall. Vid smittskyddsenheten i Stockholm pågår en prospektiv studie av alla fall av cryptosporidios med analys avseende diagnostik, symtom, smittspridning och molekylärbiologisk typning av stammar. Cryptosporidios är sannolikt en underskattad diagnos eftersom diagnostiken kan vara svår. Man hittar parasiten i ett prov för Cystor och maskägg men kom ihåg att fråga efter cryptosporidier. Då görs en specialfärgning. Utan den missas ofta parasiten vid mikroskopisk undersökning. Bo Svenungsson Camilla Ancker Birgitta de Jong Mona Insulander

7 Pneumokockvaccination av barn Pneumokocker är den vanligaste orsaken till otit och meningit, samt en av de vanligaste orsakerna till bakteriemi och pneumoni, hos barn. I Sverige drabbas årligen mellan barn av invasiv pneumokockinfektion varav ca 15 st är meningiter. Dödligheten är relativt låg (<5 barn/år), men risken för bestående men, som t.ex. hörselskador efter meningit, är påtaglig. Små barn, under 3 års ålder, svarar dåligt på det vaccin som funnits tillgängligt sedan mitten av 1980-talet. Ett nytt vaccin togs fram i slutet av 90-talet där kolhydratdelen kopplats ( konjugerats ) till ett protein, vilket gör att även små barn får ett utmärkt immunsvar. Det konjugat-vaccin som finns på marknaden, Prevenar, innehåller 7 serotyper, som alla är vanliga orsaker till infektion just i småbarnsåldern och dessutom är de typer som oftast är förknippade med nedsatt känslighet för penicillin. Vaccinet har visats skydda mot ca 90 % av de invasiva infektioner som orsakats av de ingående 7 serotyperna och även gett ett visst skydd mot pneumoni NUD (ca 20 %) och otit NUD (ca 5-10 %). I USA, där man vaccinerat sedan år 2000, har incidensen av invasiv sjukdom orsakad av någon av de 7 vaccintyperna minskat med 98 % i åldrarna 0-5 år. Totalt, oberoende av serotyp, har incidensen av invasiv sjukdom minskat med ca 75 % i de åldersgrupper som vaccinerats. En signifikant minskning har setts även bland äldre barn och bland vuxna, fr.a. i föräldra- och far/morföräldragenerationerna, vilket talar för att vaccinationen leder till en påtaglig flockeffekt. Vidare har antalet personer som behövt sjukhusvård för pneumoni NUD minskat signifikant både i åldrarna 0-2 år och år. Biverkningar i form av lokala reaktioner och lätt feber är relativt vanliga, men i övrigt är vaccinet mycket säkert. REFVAC - den svenska expertgruppen för vaccinationer, knuten till Smittskyddsinstitutet, rekommenderade i september 2006 att alla barn skulle vaccineras med det konjugerade pneumokockvaccinet. Socialstyrelsen har därför tillsatt en utredning för att klarlägga fr.a. de hälsoekonomiska konsekvenserna en allmän vaccination skulle få i Sverige. Denna utredning beräknas bli klar under Stockholms läns landsting har dock redan beslutat att införa pneumokockvaccination i det allmänna barnvaccinationsprogrammet till barn födda 1 juli 2007 och senare. Vaccinationerna erbjuds kostnadsfritt på BVC enligt nedanstående schema. Samtidigt erbjuds alla barn under 5 års ålder med ökad risk för pneumokockinfektion (se nedan vilka grupper som omfattas), att kostnadsfritt få pneumokockvaccination genom sin patientansvariga läkare på barnmottagningar i öppen eller sluten vård. Åke Örtqvist 7 Tabell 1. Pneumokockvaccination av barn Ålder vid första dos Vaccin Dosering <12 månader Prevenar Normalschema = månader (2 doser med minst 2 månaders mellanrum följt av boosterdos tidigast 6 mån efter den 2:a inj) månader Prevenar 2 doser med två månaders mellanrum. Ingen booster behövs. 2-5 år Prevenar 1 dos >5 års ålder Pneumo23 1 dos Barn med hög risk att drabbas av pneumokockinfektion (utgör totalt ca 1-2 % av alla barn): medfödd immunbristsjukdom, HIV, aspleni, sickelcellanemi, Mb Down, immunosuppresiv behandling, transplanterade (benmärg), födelsevikt < 1500 gram och/eller prematuritet < 32 v, kronisk hjärt-/lungsjukdom, bronkopulmonell dysplasi, cystisk fibros, nefrotiskt syndrom, kronisk njursjukdom, liquorläckage, läpp-käk-gomspalt, cochlea implantat. SEROIMMUNITETSSTUDIE 2007 Smittskyddsenheten i Stockholms län deltar i genomförandet av Smittskyddsinstitutets nationella seroimmunitetsundersökning. Man avser att undersöka befolkningens skydd mot de sjukdomar vi vaccinerar mot i det svenska barnvaccinationsprogrammet (difteri, stelkramp, kikhosta, Hib, polio, mässling, påssjuka, röda hund och hepatit B). Denna undersökning är också ett led i fortsatt certifiering av ett poliofritt Europa, eftersom dokumentation av god immunitet i form av hög vaccinationstäckning och upprepade seroimmunitetsundersökningar är ett av kraven från WHO för certifiering av Sverige som poliofritt Tidpunkten sammanfaller med den nu gjorda förändringen av vaccinationsschemat från år 2007 och undersökningen ger därmed ett utgångsläge för senare uppföljning av hur denna förändring påverkar immunitetsläget. I studien ingår ett antal personer som slumpmässigt har valts ut ur folkbokföringsregistret. Varje person får ett brev i vilket de tillfrågas om de vill delta eller ej. Den som vill delta tar med sig brevet och går till en vårdcentral där ett blodprov tas som sedan skickas för analys till Smittskyddsinstitutet. Studien har godkänts av Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm Ingegerd Hökeberg Carin Lindström

8 Avsändare: Smittskyddsenheten Norrbacka 4tr Stockholm B SVERIGE PORT BETALT Information från Vårdhygien Stockholms län Sedan 1 oktober 2006 är Vårdhygien Stockholms län en del av Avdelningen för smittskydd och vårdhygien inom LSF (Landstingsstyrelsens förvaltning). Vår enhet har - liksom SmE - verksamhet över hela länet (och i vårt fall även på Gotland), och det finns många beröringspunkter med SmE i arbetet med att förebygga smitta. Vårdhygien Stockholms län har idag 14 hygiensjuksköterskor och 5 hygienläkare (varav en på deltid) samt tre administrativa medarbetare (två på deltid). Våra fysiska arbetsplatser finns på Karolinska Huddinge, Södersjukhuset, Stadshagsgården (invid S:t Görans sjukhus), Karolinska Solna, Sollentuna kommun samt Danderyds sjukhus. Vår verksamhet finansieras helt via avtal med olika vårdgivare landstingsdrivna och privata sjukhus och kliniker samt kommuner, stadsdelar och entreprenörer inom äldrevård. Sedan juli 2006 har vårdgivarna en lagstadgad skyldighet att se till att vården har en god hygienisk standard (HSL 2 ). Vårdhygien Stockholms län är en expertfunktion med uppgift att hjälpa vården att nå detta mål. Målgrupperna för vår verksamhet är vårdens chefer och medarbetare samt andra aktörer av betydelse för vården i länet, t.ex. högskolornas vårdutbildningar, landstingsledningen, Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MASar) i kommunerna, MediCarrier, LINK m.fl. Våra arbetsmetoder är undervisning i många olika former (kurser i egen regi riktade till olika yrkeskategorier bland vårdpersonalen, arbetsplatsförlagda informationsträffar, introduktionsutbildningar på sjukhusen, föreläsningar för vårdstuderande m.m.), rådgivning och hygienronder. Även rådgivningen sker i många olika former, via telefon, e-post och besök i vården men också genom att vi medverkar i att ta fram handlingsprogram för t.ex. MRSA, virusorsakade gastroenteriter och Legionella. Dessutom bidrar vi med hygienaspekter vid SLLs centrala upphandling av medicintekniska produkter. Vi strävar efter en hög tillgänglighet via telefon och e-post. Eftersom en stor del av vår arbetstid tillbringas ute i vårdverksamheterna eller i undervisning, kan det vara svårt att få personlig kontakt vid första försöket. Lämna då ett meddelande i röstbrevlåda eller skicka e-post, så tar vi kontakt så snart vi kan, vanligtvis samma dag. På vår hemsida hittar du uppgifter om kontaktpersoner, telefonnummer till alla medarbetare, och framförallt olika vård/handlingsprogram och annan information som hjälper vården att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ann Tammelin Enhetschef, överläkare Smittskydd Stockholm är ett nyhetsbrev som utges fyra gånger per år av Smittskyddsenheten i Stockholm. Prenumeration och adressändringar: Ingela Josephson ingela.josephson@sll.se Ansvarig utgivare: Åke Örtqvist Chefredaktör: Bo Svenungsson Redaktör: Johan Sjöblom Adress: Smittskyddsenheten, Norrbacka 4tr, Stockholm Telefon: (växel) Fax: info@smittskyddsenheten.nu