Så styr medierna annonsörerna. eller. Hur man får marknadsförare att inte arbeta med efterfrågan.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så styr medierna annonsörerna. eller. Hur man får marknadsförare att inte arbeta med efterfrågan."

Transkript

1 Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magisteruppsats, 10 poäng HT 2006 Så styr medierna annonsörerna. eller Hur man får marknadsförare att inte arbeta med efterfrågan. Författare: Sigge Birkenfalk Handledare: Mikael Holmgren 1

2 Abstract Denna artikel tar utgångspunkt i att marknadsföringens syfte är att skapa efterfrågan. Med ett kommunikativt perspektiv är också en utgångspunkt att traditionella målgruppsbeskrivningar baserade på demografiska och socioekonomiska variabler har mycket litet med möjligheterna att skapa efterfrågan att göra. Den empiriska studien visar dessutom att marknadsförarna i materialet inte arbetar med att skapa efterfrågan, utan med att sända budskap enligt positivistiska sändarorienterade principer enligt en 50 år gammal marknadsföringstradition. Denna verksamhet styrs och uppmuntras av medierna som med hjälp av medie- och reklambyråer koloniserar annonsörerna och fjärr-kontrollerar dem. Kontrollen sker med hjälp av en positivistisk baserad praktik och distribuerad abstrakt begreppsapparat som söndrande i förhållande till den mänskliga lärande- och kommunikationsprocessen styr mot uppmärksamhet, kännedom, attityd enligt naturvetenskapliga orsak-verkan modeller. Genom att bibehålla och förstärka denna praktik bland annat genom kampanjtänkande, långa bokningstider på media, tävlingar, listor och utmärkelser, legitimeras fortsatt och förstärkt styrning över annonsörerna. Detta gör också att inget initiativ till förändring kommer att komma från mediernas eller reklammakarnas håll eftersom de gynnas av rådande praktik. Kritik mot det rådande sättet att arbeta framförs bland annat av dem som menar att människan bör ses som mål-medel orienterad och att marknadsföringen och kommunikation bör anpassas till det. Ett sätt för reklamintensiva företag att komma ur mediernas och reklammakarnas grepp är att i verklig mening förstå marknadsföringens syfte. Initiativet till förändring behöver komma från de marknadsförande företagen vilka behöver än större kunskap om och förståelse för sina kunders motiv och bevekelsegrunder liksom deras medievanor. Det förespråkas dessutom att förstå detta enligt principen för many-to-many marketing och service & relationship marketing liksom strävan efter a new dominant logic in marketing. Slutligen väcker författaren tanken att berika marknadsföringsteorin med utvecklade rön inom pedagogiken, då marknadsförarens och pedagogens uppdrag har många likheter. Därmed skulle det positivistiska paradigmets hegemoni över marknadsföringen kunna brytas och övergå i en mer nyanserad syn baserad på människan som mål-medel orienterat subjekt med intentioner och inte som idag ett styrbart objekt. Nyckelord Marknadsföring, marknadsföringsteori, målgrupper, efterfrågan, kommunikation, positivism, hermeneutik, orsak-verkan, mål-medel. 1 Bakgrund 1.1 Marknadsförarnas uppdrag få kunder att bilda kö skapa efterfrågan Hur märker ett företag eller organisation konkret att marknadsföringen fungerar? Svaren på den frågan varierar betydligt till en början, men de flesta hamnar efter en stund i att det mest konkreta beviset på att marknadsföringen lyckats är helt enkelt att kunder står i kö. Säljarna kan då fungera som rena ordermottagare och slipper förhandla, pruta, sockra erbjudandet osv. I ett sådant resonemang finns en skillnad i syfte mellan marknadsföring och försäljning. En definition för marknadsföring är: marknadsföringens syfte är att skapa efterfrågan (Kotler 2

3 1997). En konsekvens av detta blir att försäljningens syfte är att ta order. (Karlöf 1989) Marknadsföring och försäljning är således inte synonymer och försäljning ingår inte i markandsföring enligt denna definition. Självklart är de intimt förknippade, men de bör inte förväxlas eller införlivas så nära varandra att distinktionerna försvinner. Läsaren bör notera att definitionerna inte avser att redogöra vad marknadsföring respektive försäljning är, utan just deras syften. Kotler menar att efterfrågan givetvis kräver både ett behov eller önskan hos kunden, men han pekar också på att kunden måste ha möjlighet att kunna efterfråga. Detta kräver såväl önskan om att få ett problem löst, önskemål om en produkt, liksom förmåga att kunna köpa och inte minst, viljan att köpa. (Ibid. sid. 9). Olof Holm går längre när han säger att det krävs vilja att offra resurs (Holm 2002). En fråga som marknadsförarna behöver ställa sig blir då: Varifrån ska efterfrågan komma? Något mer konkret kan frågan lyda: Vem ska efterfråga? Eller Vem efterfrågar? Eller Vem kan tänkas efterfråga? Och Vem vill vi ska efterfråga? Det är här denna artikels centrala begrepp kommer in: Målgruppen. I den svenska Nationalencyklopedin, NE, finns följande förklaring till målgrupp --- den kategori av t.ex. människor, företag eller organisationer som man riktar sig till. Målgrupp som begrepp kan således innebära få personer, t o m endast en person, eller en stor mängd människor, i myndigheters fall inte sällan Sveriges allmänhet. Min definition av målgrupp här blir: den eller de människor mot vilka man vänder sig till med information i syfte att påverka dem i viss riktning. Denna definition är användbar för såväl marknadsförare, informatörer som andra påverkare, exempelvis en företagsledning, eller en enskild medarbetare. Denna artikel fokuserar dock marknadsföringens område. Hur används då begreppet målgrupp inom marknadsföring? Synonymt med målgrupp finner man exempelvis segment, målmarknad, fokuserad kundkategori etcetera. Detta gås igenom utförligt i boken Segmentering (Söderlund 1998). Vanligast är att man väljer ut en kategori av människor som har samma karakteristika inom något eller några områden. Det kan vara åringar om man är en körskola, eller ägare till vissa fordon om man är en bilverkstad, boende inom vissa postnummer om man är en restaurang etcetera. Återigen andra söker människor inom olika inkomstklasser, med eller utan barn, som äger eller hyr sin bostad etcetera. Underlagen för denna mängd kategoriseringar finns i olika slag av register, befintliga eller för ändamålet skapade, offentliga eller köpta från företag. Det är således olika typer av formella kriterier som utgör motivet för kategorisering, man får fram det Edfeldt kallar formella målgrupper (Edfeldt 1992 och 1996). Under årens lopp har det konstaterats att dessa formella kriterier inte är tillräckliga. Då har så kallade livsstils- eller värderingsgrupperingar tagits fram (Kotler 1997, Söderlund 1998), där människor klassas som exempelvis kollektivister, individualister eller strävare med flera. Företag, organisationer eller myndigheter söker sedan formulera sina budskap efter vad man tror kan vara intressant för människor som tillhör viss eller vissa formella målgrupper. Man gör antaganden om att argument till kollektivisten och individualisten bör skiljas åt, liksom budskap till kvinnor respektive män. Med hjälp av reklammakare skapas olika koncept som är tänkta att appellera respektive värderingsgrupp. Detta förhållnings- och tillvägagångssätt vilket bygger på stereotyper och stark generalisering, är dock problematiskt. 2 Problematik Utöver nämnda Edfeldt kritiserar också andra detta mekanistiska och på positivistiska grunder baserade angreppssätt. Exempelvis Holm (2002) talar om markandsföringen som teorisvag 3

4 disciplin och pekar på användandet av vad han kallar sekventiella modeller. Säljö (2000) pekar på sårbarheten med att använda ledningsmetaforen. Stenbacka (1998) kallar det två olika paradigm inom marknadsföringen, Det ena paradigmets principer bygger på begreppsparet orsak och verkan, där den orsakande faktorn, dvs. sändaren, fokuseras. Det andra paradigmet bygger på begreppsparet mål och medel, där den mottagande partens mål fokuseras. Det är helt i linje med Edfeldts kritik mot att i påverkanssammanhang använda Claude Shannons tekniska modell för informationsöverföring (Shannon 1948). Kommunikation spelar en väsentlig roll i marknadsföringen. Uttryck som vi måste kommunicera med marknaden är typiska liksom Vad ska vi kommunicera? eller vad ska varumärket kommunicera. Kommunikationsplaner produceras. Utbildningar i marknadskommunikation finns liksom att reklambyråer och pr-byråer lika ofta kallar sig för kommunikationsbyråer. Kommunikation kan sägas vara en uppenbar del i marknadsföringens arbete med att åstadkomma efterfrågan. För att kunna gå vidare behövs dock en definition av begreppet kommunikation. I Nordstedts Latinsk-svensk ordbok (1998, sid. 158) finns betydelsen av communis, communicatio, angiven som meningsutbyte, göra ngt gemensamt etcetera. Det är med förvåning jag därefter konstaterar att Norstedts Svensk Ordbok (1999, sid. 602) för orden kommunicera och kommunikation reducerat den ömsesidighet som finns i den latinska betydelsen meningsutbyte - till betydelsen överföra/överföring av budskap. I stort sett identiskt står det i Svenska Akademiens ordlista, SAOL (1998:428): förbindelse, samfärdsel, kontakt mellan människor, så långt är det väl, men sen avslutar de meningen med överföring av information. I detta sammanhang är det väsentligt att klargöra skillnaden mellan information och kommunikation. Vid samtal med elever och även andra, under årens lopp är vardagstolkningen av skillnaden det som benämns en-vägs eller två-vägs. När man ber dem utveckla dessa uttryck blir det först att information är att anse som en-vägskommunikation. Och logiskt följer att kommunikation är två-vägskommunikation. Den tautologi som här inträffar uppmärksammas sällan, utan får oftast passera obemärkt. Man ger exempel på att dialog, dvs. konversation med turtagning är ett exempel på kommunikation. Monolog får stå som exempel på information. Den sammanblandning mellan verb och substantiv som här sker uppmärksammas också sällan. Men när någon blir uppmärksammad på tautologin i att kommunikation är tvåvägskommunikation, alltså något är två-vägs av sig självt, kan det faktiskt hända att denne blir varse att det är något som inte stämmer. Det är då vi får användning av ovan angiven definition av kommunikation, göra gemensamt. Kommunikation med betydelsen göra gemensamt (jämför kommun gemensamt territorium, kommunism gemensamt ägande och delande, kommunion delande av Kristi kropp och blod i nattvarden etc.) är mer att se som ett resultat än en handling i sig. De data som skickas är den information sändaren använder sig av för att försöka åstadkomma kommunikation. Att kommunicera, ett verb, innehåller förvisso en handling men den handlingen består i att något (information) överförs och, för att kunna kallas kommunikation, skapar en gemensam mening, en gemensam innebörd. Att enbart sända information är inte detsamma som att kommunicera. Det är möjligen den förhoppning sändaren har ska uppstå. Information är det som sänds. Kommunikation är det man vill ska uppstå. Att det sedan inte finns en orsak-verkan koppling mellan kommunikation och handling är ett ytterligare problem. Dessa formuleringar har en tydlig härkomst från den mekanistiska modell Claude Shannon och sedermera Warren Weaver arbetade fram Läser man i Nørretranders (1991) skriver han om att Warren Weaver dock sagt att man inte får förväxla att överföra information med att skapa mening. Det är alltså en feltolkning av upphovsmännens teori som skett. 4

5 För mer utförlig beskrivning av de två paradigmen se exempelvis Birkenfalk (2004, 2005 och 2006). Där skrivs om kommunikation och kommunikativa förutsättningar samt synen på kommunikation och målgrupper. Där belyses och problematiseras ytterligare vad det är som gör att det är förenat med stora problem att använda formella målgrupper och en mekanistisk syn på kommunikation när man står inför kommunikativa och påverkansmässiga utmaningar. Jag kallar orsak-verkanparadigmet ett sändarorienterat förhållningssätt, och målmedelparadigmet ett mottagarorienterat förhållningssätt, och för denna artikel kortfattat låta illustrera de två paradigmen genom att visa två bilder. Den ena, en populär seriefigur, den andra ur en psykologisk tidskrift. 2.1 Vad karakteriserar ett sändarorienterat förhållningssätt? Ett sändarorienterat förhållnings- och tillvägagångssätt karakteriseras av att det är budskapet i sig som står i centrum. Vad vill jag säga?, Vilket är mitt/vårt budskap? Ibland förekommer såväl huvudbudskap som delbudskap. En vardagsmässig betydelse av budskap är att ge begreppet innebörden poäng, min poäng är eller vad jag vill få fram är att, eller helt enkelt vad jag vill ha sagt är Även förekommande praktiska tips om hur man bör lägga upp ett tal går ut på säg vad du ska säga, säg det och säg sedan vad du har sagt. I korthet kan man säga att i ett sändarorienterat tänkande är det sändningen som upptar tankarna hos sändaren. Det är också i centrum för en hel del retoriska idéer. Även om retoriskt tänkande till stor del går ut på planering baserat på kunskap om mottagarna är det sällan det läggs ned någon större möda på den delen. Det blir ungefär ett pliktskyldigt man bör ta hänsyn till dem man ska tala inför så att det man har att säga blir relevant och intressant. Sedan 1950-talet har Claude Shannons och Warren Weavers modell med sändare budskap medium mottagare dominerat såväl teori som praktik inom informationsområdet. Därmed blir det till stor del naturvetenskapliga rön som ligger till grund för lösningar på samhälls- och humanvetenskapliga utmaningar. Även om det förhåller sig på detta sätt inom många organisationer och företag, är det sällan eller aldrig en uttalad teoretisk utgångspunkt. Det är oftast en omedveten praxis. Modellen är också synlig inom lärande och har påverkat såväl skolundervisning som metoder för vuxet lärande. Många föreläsare fokuserar på vad de vill ha sagt och vad de ska gå igenom etcetera. Kännetecknande för arbete enligt denna modell är ett också i marknadsföringens värld ett mekanistiskt synsätt på information, kommunikation och meningsskapande. Konsekvensen blir att avsändaren fokuserar på att formulera sitt budskap, stor vikt läggs vid att vara så tydlig som möjligt och dessutom välja rätt kanal. Vidare tvingar modellen avsändaren att ta hänsyn till det man i dagligt tal kallar för brus. Det blir en fråga om att tränga igenom, att nå fram, att föra ut budskap, överföra kunskap etcetera. Till största delen råder en ensidig sändning utan dialog. Ett vertikalt synsätt här kommer information. Att överföra information är inte detsamma som att skapa mening (Nørretranders 1991). Att information träffat människors nät- och/eller trumhinnor leder inte automatiskt till ändrat beteende. En seriefigur, Tigern, får illustrera svårigheterna med att skilja mellan ett sändar- och ett mottagarorienterat synsätt på kommunikation. 5

6 Med hjälp av exemplet ovan kan man se en praktisk tillämpning av påverkarens utmaning. Att vi har mycket att berätta för någon annan är en sak. Vi kanske kan något den andre vill kunna, något den andre till och med vill lära sig. Att få den andre att ta till sig detta är något helt annat. Att få den andre att ändra sitt beteende i enlighet med vår önskan är ett tredje. Det är således stor skillnad mellan att sända information och att åstadkomma ett önskat ändrat tankeoch/eller beteendemönster hos den andre. En konsekvens av den mekanistiska modellen är att resultatmål i bruk oftast handlar om grader av uppmärksamhet. I Inlärning och omvärldsuppfattning (Marton et al 1979) tas upp liknande frågor. De behandlar inte informations- eller kommunikationsmodeller explicit, men de diskuterar på vilket sätt olika synsätt kring lärande påverkar inlärningsmetoder; de skriver om ett atomistiskt och ett holistiskt sätt att ta till sig text och tal. Det finns som tidigare nämnts kritik mot detta sätt att se på kommunikation. Återigen Olof Holm (Holm 2002) konstaterar att Shannon & Weavers sekventiella modell med Sändare Budskap Kanal Mottagare för kommunikation, eller varianter av denna, återfinns i mycken litteratur inom ämnet marknadskommunikation 1. Holm menar att marknadskommunikationen inte tagit hänsyn till nyanserade rön kring kommunikationens allmänna villkor; det är mer sällsynt med det han kallar kommunikationsutvecklande, nyanserade, utvecklade och mer komplext utvecklade modelltänkanden. Till denna kategori räknar Holm Blythe (1999), Edfeldt (1992), Fill (1999), Fiske (1990), Frankelius (1997) samt Tubbs & Moss (2000). 2 Andra som kritiserar den tekniska och sändarorienterade modellen i kommunikationssammanhang är exempelvis Stenbacka (1997), Finne (2004), och Nørretranders (1991). 2.2 Vad karakteriserar ett mottagarorienterat förhållningssätt? I Påverkan (Edfeldt 1992) visar Edfeldt, hur omöjlig Shannon & Weavers modell är att använda för att förstå ett kommunikationsförlopp. Modellen visar i stället ett informationsförlopp, men säger inget om förutsättningarna för mottagaren, M, att skapa mening. Och det är också dessa förutsättningar, mottagarens villkor, som avgör om, och i vilken utsträckning kommunikation uppstår. Det är som tidigare redovisats, dock uppenbart att många menar att Shannon & Weavers modell faktiskt fungerar; den är vanligt förekommande i litteratur, kommunikationsundervisning, och i professionella samtal kring kommunikativa frågor. 1 Se exempelvis i Holm 2002 där han i bilaga 1 redovisar resultatet av en genomgång av 23 arbeten rörande marknadskommunikation och där hela 16 av dem baserar kommunikationens teoretiska grunder på Shannon & Weavers modell eller varianter av den. Titlarna är utgivna under perioden Senare utgivna svenska verk med motsvarande utgångspunkt är exempelvis Franzén (2002) och Dahlquist & Linde (2002). 2 Av de i Holm (2002) nämnda böckerna har jag endast med Edfeldt (1992), Fiske (1990) samt Tubb & Moss (2000) som referenser. 6

7 Det är dock inte frågan om huruvida modellen fungerar eller inte. Det är konsekvenserna av modellen som är det intressanta, liksom vad man menar att modellen beskriver. Min poäng, liksom Edfeldts, Nørretranders m.fl., är att modellen inte beskriver kommunikation. Den illustrerar teknisk överförande av information, data, vilket kan vara nog så besvärligt. Ser man modellen som detta finns rimligheten i att tala om störningar och i förekommande fall brus. Men kommunikativt är modellen vare sig relevant eller täckande. Den ingår givetvis i ett kommunikationsförlopp, men beskriver det inte. Den visar enbart en del av ett kommunikationsförlopp, sändningen. Mottagningen, och den komplexitet som är förknippad med det, är inte med. Möjligen kan den mottagare, M, som finns med i modellen utläsas som sinnesorganen hos mottagaren. Men inte ens att hävda att mottagaren M, har varseblivit det sända är möjligt att hävda, eftersom varseblivning definitionsvis är ett tolkat sinnesintryck. Jag låter en bild ur ett kompendium från Edfeldts kompendium för RMI-Berghsutbildningar illustrera detta. (Edfeldt har använt bilden ur Carl-Ivar Sandströms bok. Psykologi. Femte upplagan. A & W Detta fenomen, varseblivningen är känt, erkänt och vida spritt sedan lång tid. Vi har alla många vardagserfarenheter av detta. Och just detta exempel ovan visar tydligt i all sin enkelhet att det är på mottagaren det beror om kommunikation uppstår. Visst kan det bli resultat av en informationssändning, ibland önskat, men inte sällan kanske inte det man avsåg. Med hänsyn tagen till denna framställnings syfte och omfattning, gör jag ingen ytterligare utveckling av resonemanget kring kommunikationsmodeller, utan utgår från slutsatser dragna av bland andra Edfeldt, för min fortsatta skrivning. Utgångspunkten är således att all kommunikation beror på mottagarens villkor. Eller kanske bättre uttryckt, all kommunikation beror på avsändarens insikt om mottagarens villkor. 7

8 2.3 Åter till målgruppstänkandet Med tanke på hur vanlig Shannon och Weavers modell är, hur centralt målgruppsbegreppet är för många marknadsförare, och att kommunikation är en uppenbar del i att skapa efterfrågan, är det av stor vikt att förstå hur marknadsförare ser på de kommunikativa utmaningar de står i och inför. Särskilt viktigt blir det att förstå hur de själva ser på sitt nuvarande sätt att hantera dessa utmaningar med hjälp av formella målgruppsbeskrivningar. I Vademecum (Edfeldt 1996) diskuteras svårigheterna som följer med att med hjälp av register och beräkningar av olika slag arbeta med målgrupper. Han tar utgångspunkt i principen om den kommunicerande människan, Homo Communicansprincipen som, säger att all kommunikation beror på mottagarens villkor. Det ovan redovisade sättet att hantera målgrupper ger i stort sett ingen information om vilka kommunikativa förutsättningar mottagaren har. Vilka tolkningsförutsättningar som råder inför givna budskap vet man väldigt lite eller ingenting om. Att arbeta med ett enda begrepp för målgrupp gör arbetet enligt Edfeldt för smalt och endimensionellt. Detta på grund av att det inte finns någon orsak-verkan koppling mellan en viss registertillhörighet och tolkningsförutsättningar. Det vet t.ex. alla som stått inför en skolklass och ska genomföra en lektion. Eleverna tillhör samma formella målgrupp, t.ex. klass SMAK9597 på RMI-Berghs. (Strategisk marknadskommunikation under åren 1995 till 1997), men det innebär inte att de har samma tolkningsförutsättningar kring ämnet Kommunikation & Påverkan. Erfarenhet och kompetens liksom insikt kontra åsikt skiljer sig mellan eleverna. Det är förvisso inte så att det finns lika många tolkningsförutsättningar som det finns elever i klassen, men det viktiga att konstatera är att det inte finns någon för givet tagen tolkningsförutsättning baserat på det faktum att eleverna ingår i samma klass. Detta trots att man för att komma in på RMI-Berghs diplomutbildning måste ha såväl vissa formella meriter som praktiska erfarenheter. Att människor tillhör samma formella målgrupp innebär således inte nödvändigtvis att de skulle tolka ett givet budskap på likartat sätt. Än mindre kan detta budskap förväntas leda till likartad handling. 3 Problemställning Människan kan som sagt ses som en kommunikativ varelse och Edfeldt (1992, 1996) med flera visar hur den kommunicerande människan kan sägas fungera. Det blir därmed särskilt intressant att se marknadsföringens uppdrag, att skapa efterfrågan, ur det perspektivet. Svårigheterna att i kommunikationssammanhang ta utgångspunkt i Shannon & Weavers sändarmottagarmodell är klargjorda enligt tidigare resonemang. Att dessutom använda formella målgrupper vid kommunikation och påverkan i syfte att åstadkomma efterfrågan, gör svårigheterna än mer uppenbara. Därmed blir det både relevant och intressant att ställa sig frågan om i vilken utsträckning och i så fall varför marknadsförare, idag år 2006, fortfarande använder sig av formella målgrupper och positivistiska, sändningsorienterade sätt att arbeta med kommunikation och påverkan? Kort sagt, vad använder marknadsförare formella målgrupper till? 4 Studien, att förstå konsten att lyssna För att förstå användandet av målgrupper idag har jag genomfört en kvalitativ studie. De kvalitativa intervjuerna genomfördes under oktober, november och december månad Intervjuerna har varit fördelade på nio individualintervjuer och ett gruppsamtal i samband med en 8

9 utbildning i kommunikation. Gruppsamtalet genomfördes med medarbetare vid en marknadsavdelning inom verkstadsindustri. Individualintervjuerna genomfördes med produktchef inom läkemedelsindustrin, vd/marknadschef/säljchef leasingföretag, marknadschef klädbranschen, marknadschef truckföretag, informatör statlig myndighet, marknadschef byggkoncern, kontorschef mediebyrå, varumärkeskonsult samt en docent i marknadsföring vid svensk högskola.. Sammanlagt har således 19 personer intervjuats. Företag inom så kallad business to business, B2B, liksom business to consumer, B2C ingår i urvalet. Studien har följt principerna för ostyrda kvalitativa intervjuer av sekvenstyp enligt Homo Communicans-principen utvecklat av professor emeritus Åke W Edfeldt (Se Birkenfalk 2005, 2006 och Edfeldt 1996) och stämmer överens i allt väsentligt med den kvalitativa ansatsen Fenomenografi, utvecklad av professor i pedagogik Ference Marton. (Se exempelvis Larsson 1986) Karaktäristiskt för Edfeldts typ av studie är strategiskt urval samt ostyrda sekvensintervjuer. Ett strategiskt urval skiljer sig i detta kvalitativa sammanhang från ett representativt slumpurval i kvantitativa sammanhang genom att varje intervjuperson förväntas bidra med andra perspektiv på det studerade fenomenet än övriga intervjupersoner i urvalet. Varje intervjuperson är således noga utvald och bidrar inte sällan med perspektiv från flera subkulturer och på så sätt täcker det sammanlagda urvalet in fenomenet ur så många tänkbara perspektiv som möjligt, vilket i sin tur medför så många möjliga aspekter på fenomenet som möjligt. Den ostyrda intervjun karaktäriseras av att intervjuledaren, il, genom en medvetet hög abstraktionsnivå på allt från rubricering av studiens tema, till den inledande ingångsfrågan och löpande under intervjun, i så ringa utsträckning som möjligt styr intervjupersonen, ip. Det il i huvudsak gör är att stimulera ip till att utveckla sina resonemang genom att ställa frågor i stil med hur menar du då?, fortsätt, utveckla. Det är den utvecklade intervjuguiden som utgör grunden för inom vilka områden il ber ip utveckla sig vidare. Sekvenserna är tre och kan i korthet beskrivas på så sätt att den första, sekvens A, täcker in intervjupersonens syn på fenomenet, Den andra, sekvens B, innebär en systematisk genomgång av hur personer i intervjupersonens närhet (de olika subkulturerna) resonerar. De tredje, sekvens C, då ip:s uppfattningar för egen del och om andras, är uttömda, innebär möjlighet att med successivt ökad styrning genom ökad informationsmängd till ip få ip:s reaktion på uppdragsgivares olika tankar och idéer framförda av il. (I detta specifika fall är il också uppdragsgivaren). Det strategiska urvalet i kombination med den ostyrda sekvensintervjun bidrar till att man med ett relativt litet antal intervjupersoner kan uppnå vad man i detta sammanhang kallar för psykologisk mättnad. Med detta menas att i och med att psykologisk mättnad uppnåtts i ett material, skulle ytterligare intervjupersoner inte medföra något ytterligare kunskapstillskott, det skulle så att säga enbart bli mer av redan funnen kunskap. (Detta skall dock inte förväxlas med vad man inom Grundad Teori kallar för teoretisk mättnad. Där åsyftas mättnad avseende bekräftelse på av forskaren, dvs. utanför materialet och in i det, nyutvecklad teori, medan man inom föreliggande metod åsyftar mättnad avseende kunskapsinnehåll inom ett material. Först när psykologisk mättnad uppnåtts inom ett material, kan teorigenerering ur detta material påbörjas.) 5 Studiens resultat Ur det empiriska materialet växer ett antal generaliseringar fram. Ett kvalitativt material och dess generaliseringar behöver stöd från citat för att den villkorliga intersubjektiviteten ska möjliggöras och underlättas. I denna skrivning begränsas dock antalet citat och längden på dessa mycket starkt av utrymmesskäl. Författaren bistår dock gärna med fler och längre citat 9

10 vid förfrågan. Ett kvalitativt material är alltid omfattande avseende innehåll, men av samma utrymmesskäl är redovisade generaliseringar endast ett urval. Stabiliteten och den påtagliga mättnaden i centrala delar i det insamlade materialet låter mig misstänka att jag inte träffat på särfall, snarare tvärtom. 5.1 Positivistiska och sändarorienterade förhållnings- och tillvägagångssätt dominerar fullständigt. Trots samhällsvetenskapliga (läs pedagogiska) utvecklingar av synen på lärande, kommunikation och meningsskapande, liksom tal om kundorientering, CRM, mottagarens villkor inom den praktiska världen syns det i materialet ingenting av detta. Det är utan undantag fortfarande en fullständig dominans av de från 1950-talet utvecklade och sprungna teoribildningarna där naturvetenskapliga utgångspunkter kring orsak-verkan råder. Detta märks genom marknadsförares mål och mått, vilka i huvudsak består av uppmärksamhetsmål, kännedomsmål och erinransmål i olika tappningar. Mål och mått finns således inom det positivistiska paradigmet och dessutom med uppenbart hierarkiska tankemodeller där kännedom förutsätts komma före erinran, preferens, handlingsbenägenhet och till sist logiskt förväntad handling. (Se Edfeldt 1992, Birkenfalk 1997) Andra uttryck som dominerar är in-mind, top of mind och liknande hierarkiska tankemodeller där målsättningarna inriktas på att komma högre än konkurrenterna på olika typer av mentala stegar. Successivt ökar detaljnivån avseende hur man beskriver människors värderingar, intressen och liknande. Men det är fortfarande demografiska och socioekonomiska grundkomponenter kompletterade med värderingar och life style, så kallade VALS, (Se exempelvis Kotler 1997 och Söderlund 1998). Sofistikeringsgraden inom det positivistiska paradigmet ökar således i syfte att ge ökad kunskap och kontroll. Det är dock ömtåligt och skört. Vid frågan kring hur det kommer sig att man arbetar så här, eller hur man vet att man kommunicerar med den tänkta målgruppen, slår det marknadsförarna att de faktiskt inte vet, däremot att de hoppas och tror. I några fall hänvisar man till ökande kännedoms- och erinranstal som bevis för framgångsrikt marknadsföringsarbete. 5.2 Orsak-verkan samband förutsätts Det framgår av materialet att marknadsförarnas (liksom reklammakares och medieföretags 3 ) arbete baseras på naturvetenskapliga orsak-verkan samband. Dessa samband är i många fall outtalade, men underförstådda. Ett exempel är just nämnda kännedomsmål. De är så uppenbara egna målområden där kännedom får egna mål liksom reklamerinran, gillande av reklam etc. Grundantagandet är att om vi är kända, och folk kommer ihåg vår reklam och om de dessutom gillar den, kommer de att köpa av oss. Verkan = köp, orsak = kännedom, erinran, gillande. Vad som kommer fram när man skrapar litet på ytan under intervjuerna är Varför vi jobbar med kännedom? Ja men, om du inte känner till att ett företag finns kan du ju inte köpa av dem, eller hur? Och om man aldrig sett reklam för 3 I artikeln använder jag uttrycken mediebyrå, medieföretag och medierådgivare synonymt. Med uttrycken avses företag som på olika sätt bistår marknadsförande företag som står i begrepp att använda sig av reklam i medier. Det kan röra sig om allt från ren bokning, förmedling, uppföljning, analys till mer så kallade kreativa medielösningar där konsulten är mer involverad i själva idélösningen och inte enbart tillhandahållande av medium. 10

11 dem, hur ska man då känna till deras erbjudanden och produkter och då kan det ju inte bli något köp. Vad som framgår av sådana resonemang är ett hierarkiskt steg för steg tänkande där man positivistiskt delar upp en process i mindre delar och bevakar och söker utveckla varje del för sig. Det ena stegets uppnående är en förutsättning för nästa. Det positivistiska orsakverkanparadigmet Stenbacka skrev om för snart nio år sedan är förhärskande än idag (Stenbacka 1998). Ett annat exempel i materialet på antagna orsak-verkan samband är det mellan Share of Voice och Share of Market, dvs. hur stor andel av reklamsändandet inom den aktuella kategorin står det aktuella företaget eller varumärket för? Tankemodellen är att ett företag med en marknadsandel på exempelvis 25 % också lägger ut pengar på media motsvarande 25 % av den totala medie- kakan för den aktuella kategorin. Detta får till konsekvens att en konkurrent som ökar sin Share of Voice därmed säger till konkurrenterna att företaget avser att öka sin marknadsandel, Share of Market, vilket i sin tur oftast får konkurrenterna att öka sin egen budget och på så sätt neutralisera den uppstickande aktörens åtgärd. Resultatet blir en stundtals galopperande konkurrentdriven ökning av medieinvesteringarna baserat på detta orsak-verkan antagande. Någon förklaring till varifrån denna teori om dessa orsak-verkan samband kommer står inte att finna i praktikens kunskapsmassa. Det är snarare allmänt vedertaget att det bara är så. 5.3 Det är svårt för marknadsförare att motivera såväl sin existens som sina kostnader - uppmärksamhet och kännedom hamnar i fokus, även internt I allt större utsträckning ifrågasätts och pressas marknadsföringens kostnader. Intervjupersonerna, ips, beskriver hur fler och fler marknadschefer tvingas utgå ur ledningsgrupper och i stället placeras längre ned i hierarkin. Ips förklarar detta dels med svårigheterna att visa på marknadsföringens effekter, dels med svårigheterna att få igenom marknadsföringsåtgärder som inte direkt gynnar försäljningen. I en undersökning presenterad av Sveriges Annonsörsförening 2002 (Follin & Jyllnor 2002) är detta ett påtagligt problem för marknadsdirektörer och chefer i några av landets 22 största företag. Där återfinns citatet Upp till 40 % av min tid går åt till att motivera våra insatser. Marknadsförare behöver således slåss för sin existens inom företagen, dvs. de måste hela tiden motivera sin kostnad. Spelreglerna för detta motiverande sätts av ekonomer och därmed förstärks positivistiska och modernistiska utgångspunkter för bedömning av marknadsförarnas värde. Återigen mäter man och följer upp kännedom, reklamerinran, preferens etc. Kvantitativa branschvisa undersökningar förstärker eller snarare rättfärdigar ytterligare att dessa mått är de relevanta. Senast ut i raden av sådana undersökningar är enligt en ip reklambranschtidningen Resumé som genom att undersöka just kännedom och erinran bland de 500 största företagens så kallade medieinvesteringar, kora den bäste marknadschefen, dvs. den som till lägsta mediekostnad åstadkommit högst siffror avseende kännedom och erinran. Marknadsförare använder dessa mått också för att äska pengar internt. Det är genom att tala om hur kännedomen och erinran för företaget och dess reklam exempelvis sjunkit i förhållande till konkurrenterna man motiverar en utökad budget. 11

12 5.4 Även akademisk utbildning i marknadsföring sitter hårt i det positivistiska paradigmet Den docent i marknadsföring som ingår i materialet säger sig själv tillhöra det positivistiska paradigmet. Han säger utan omsvep om skolan där han är verksam att här är vi riktiga positivister, vi riggar experiment och undersöker hur folk reagerar på olika typer av reklamlösningar till exempel. Man kan ha synpunkter på hur relevant det är att just dela upp kommunikationsprocessen som vi gör, men det är så vi gör här. Här märks att arvet och vanan styr. Den skola denne ip verkar inom är en mycket känd skola som rankas högt i näringslivets Sverige. Det är därmed inte svårt att förstå hur det kommer sig att studenter som senare i livet når beslutsfattande ställning inom företag tillämpar ett positivistiskt förhållnings- och tillvägagångssätt i sin egen praktik. På så sätt kan man säga att cirkeln sluts och hela det positivistiska paradigmet blir självgenererande. Men det finns också andra högskolor och universitet nivå som utgår från det positivistiska paradigmet. Om detta vittnar kurspresentationer och litteraturlistor på deras hemsidor. Det är särskilt intressant att lyssna till denne ip när han berättar om hur andra inom samma paradigm agerar. Han berättar: Vad många gör inom experimentparadigmet är att man tar okända eller icke existerande varumärken och exponerar experimentpersoner för olika budskap med dessa varumärken som avsändare. Detta gör man för att inte de tidigare uppfattningarna ska påverka tolkningen. Det är ju nämligen så att andra experiment visar att det inte spelar så stor roll vilka budskap som levereras av avsändaren, det är ändå mottagarens uppfattning innan exponeringen som avgör vad som uppfattas; har man en positiv syn på avsändaren så har man en positiv tolkning av budskapet och omvänt. Det spelar ingen större roll vad än avsändaren formulerar, det är mottagaren som uppfattar det som han eller hon uppfattar det. Trots att denne ip just berättat om grunderna i Homo Communicans principen all kommunikation beror på mottagarens villkor, synes det ändå inte vara ett problem att för egen del fortsätta inom det positivistiska (experiment)pardigmet. I och med att det var en intervju valde jag att inte konfrontera ip med denna fundering, även om det sannerligen var frestande nära. 5.5 Varför vi gör som vi gör? Vet inte, det är väl nedärvt. Ingen av ips har någon annan förklaring än tradition, ärvda vanor etc. till varför man arbetar som man gör. Detta gäller såväl hur man arbetar med formella målgrupper enligt samma modeller som de på 1970-talet, (Edfeldt 1992, Kotler 1997, Söderlund 1998) ehuru mer detaljerade och sofistikerade, som vad man mäter, hur man mäter och vilka mål och mått som eftersträvas. På frågor liknande hur kommer det sig att ni gör som ni gör? och Varför gör ni så? är svaren i stort sett alla i stil med Tja, det var en bra fråga och det svaret upprepas flera gånger. Några ips blev påtagligt berörda och kommenterade frågan med jaa, du, det där är en öm tå hos oss, eller Nu när du ställer en sådan där självklar och enkel fråga om varför vi gör som vi gör och hur vi vet att vi kommunicerar med målgruppen, får jag ont i magen. Det är olustigt att jag inte har ett svar på den frågan. Det borde jag ha. Det finns samtidigt en misstanke bland marknadsförarna i materialet, och även hos mediebyråpersoner från detta och andra material, om att det rådande arbetssättet inte är det bästa, eller 12

13 som man säger inom det positivistiska paradigmet, det optimala, En ip som varit marknadschef för ett truckföretag och tidigare och senare arbetat som marknadskonsult, säger att orsaken till att marknadsförarna fortsätter med vad han kallar gammaldags metoder är helt enkelt att det inte finns alternativ. Ingen har något att komma med som skulle kunna fungera i hela kedjan, från annonsören till själva annonsmediet. 5.6 Det är reklambyrån som vill ha sådana målgrupper En ip är klar över hur det kommer sig att man använder formella målgruppsbeskrivningar kryddade med livsstil och värderingsvariabler: det är reklambyråns behov som styr detta. Ip menar att de vill ha en så utvecklad och rik målgruppsbeskrivning som möjligt så att de kan göra reklam som om det vore till en person, de vill kunna se henne framför sig. När jag sedan frågar ip om hur man vet om den tänkta målgruppen påverkas av den anpassade reklamen blir svaret att Hmm det är en bra fråga, det vet man väl egentligen inte, men jag antar att man får reda på det genom att mäter reklamerinran och sådant. Det framgår således att såväl målgruppsbeskrivningar som mätvariablerna såsom uppmärksamhet, erinran etc. är ett sätt att mäta reklambyråns förmåga till att skapa just uppmärksamhet. I ett försök att ytterligare kontrollera reklamens effekter ställs ofta direkta frågor om huruvida reklamen påverkat köpintresse etc. 5.7 Det är sådana målgrupper media kan leverera Men det är inte enbart reklambyråns behov som en annonserande marknadsförare ska tillgodose. Mediebyrån eller snarare de reklambärande medierna ställer ytterligare krav på marknadsförarna. När ips får frågan om hur det kommer sig att man arbetar med socioekonomiska, demografiska och livsstil som variabler för att beskriva målgruppen är ett kompletterande skäl till reklambyråns behov att det är så medierna levererar. De kan enbart leverera ålder, kön, inkomst etc. Media kan inte leverera exempelvis människor som köper produkt Y, det går inte, och det innebär ju att vi helt enkelt måste uttrycka vår beställning på ett språk mediebyrån och de andra förstår och framför allt kan göra något av. Det ter sig alltså uppenbart att reklambyråers och mediers möjligheter i hög grad påverkar hur annonsörer och marknadsförare formulerar sina målgrupper. Trots att det inte alltid, eller snarare sällan, är en beskrivning marknadsföraren i sig har särskilt stor glädje av. Man kan skönja en viss maktlöshet här. Annonserande marknadsförare är utlämnade till vad medierna klarar av att leverera. En ytterligare indikator på att de gängse målgruppsdefinitionerna styr är det flera ips berättar och det är att målgrupper inte sällan skapas baklänges, dvs. i efterhand. Man gör en analys av vilka som köper och/eller konsumerar produkten och låter helt enkelt de som redan så att säga hittat till produkten utgöra målgrupp. På så sätt kan man svara upp mot reklammakarnas och mediebyråernas krav. 13

14 5.8 Reklamintensiva konsumentproduktföretag är mer benägna att använda stereotypa, positivistiska målgruppsbeskrivningar Materialet indikerar att det är skillnad i hur B2B-företag, dvs. företag med företag som kunder, agerar jämfört med B2C-företag, dvs. företag med konsumenter som kunder 4. Reklamintensiva konsumentproduktföretag i materialet använder uteslutande det klassiska positivistiska arbetssättet och begreppsapparat, och detta har delvis sin förklaring i att de är beroende av medierna som reklambärare. Även bland B2B företag förekommer givetvis annonserande företag i materialet, men det tycks för dem vara något mindre komplicerat att välja annonsmedium. Det är betydligt mer pragmatiskt inriktat, dvs. man väljer de relevanta fackmedia man vet att målgruppen läser och kompletterar möjligen med Dagens Industri, Computer Sweden eller motsvarande affärstidning alla läser. En avsevärd skillnad i materialet mellan B2B-företagen och B2C-företagen är alltså att B2Bföretagen i materiel faktiskt vet vilka medier kunder och målgrupper konsumerar. Det är förvisso sällan lika många individer inom en B2B målgrupp som i en B2C målgrupp, men faktum kvarstår att om annonsören vet hur sina kunder och målgruppers mediedag ser ut, är valet av medium redan gjort, mediebyråns roll blir då reducerad till annonsbokare. Ingen av ips i materialet kunde berätta om något B2B-företag som använde demografiska, socioekonomiska eller livsstil/värderingsvariabler i sitt målgruppsarbete. Där är målgrupperna mer yrkesrollsmässigt avgränsade och specialiserade. Där förekommer målgruppsbeskrivningar som t.ex. svetsare, ekonomichefer eller åkeriägare. Detta innebär i sig inte att man vet mer om hur tolkningsförutsättningarna inom respektive formell målgrupp skiljer sig, men marknadsföraren är inte på samma sätt styrd av mediernas krav på målgruppsdefinition. Det finns dock ett undantag i det föreliggande materialet: marknadschefen för det stora byggföretaget kan se uppenbara samband mellan demografiska/socioekonomiska variabler och efterfrågan. Ip förklarar detta genom att säga: Det finns naturliga förändringar i boendebehovet när familjens sammansättning ändras. Likaså när det gäller inkomster. Om du har råd, men bara om du har råd, kan du efterfråga ett annat boende. Har du inte rätt inkomster får du inte de lån du behöver, så enkelt är det. Så visst finns det samband mellan folks inkomster och boendebehov. Det hänger ihop, för att få viss inkomst behöver du ha viss utbildning och dessa båda faktorer tillsammans gör att åldern hamnar där den gör. Och så vidare. 4 I Gummesson (2004) tas också fenomenet C2C, dvs. consumer to consumer upp som en väsentlig del av hur människors uppfattning om produkter och företag föds, utvecklas och sprids. Av detta finns inga spår i empirin, dvs. att detta sker är inget marknadsförarna i materialet har med i sina resonemang eller tar konsekvensen av. 14

15 6 Hur kan man se på och förstå resultatet? 6.1 Marknadsförare, reklammakare, och mediebyråer tillsammans med medierna dvs. reklambärarna, har i allians skapat ett gemensamt territorium, vilket de försöker legitimera med eget språk och teknologiskt fokus Dagens marknadsföringsmässiga teoribas är över 50 år gammal. Då, på 50-talet var naturvetenskapen och framför allt den mekanistiska och behavioristiska synen på lärande på frammarsch, liksom Scientific Management. Detta impregnerade systematiskt alla som rörde sig i närheten av marknadsföringsfältets praktik. Det rör allt från 4 P med sin marketing mix till det faktum att hela idén för mediekonsulter, reklambyråer och medierna själva och därmed för marknadsförarna bygger på att åstadkomma uppfyllelse av tekniska delmål (Vargo & Lusch 2004, Skålén et al 2006). Marknadsförarna har likalydande mål, begrepp och språk med reklammakare och medier. Man kan säga att språket skapar och vidmakthåller ett särskilt marknadsföringsterritorium. Det märks genom att det är ett eget språk som talas bland marknadsförare, reklammakare och medier. Eller kanske snarare ett reklamterritorium då det framför allt är de reklamintensiva företagens marknadsförare som tillsammans med sina reklam- och mediebyråer rör sig med det speciella språket, reklamiskan. Det görs försök att legitimera och till och med expandera detta territorium genom att utöka språket till att vara en marknadsföringska, som försöker likna ekonomiskan eller företagsledningskan. Alla dessa språk hör till samma språkfamilj, positivistiskan. Det pågår aktiviteter för att försvara territoriet och dess legitimitet. Ett sätt att skapa legitimitet är att bygga broar till företagsledningarnas domäner. Det är de som de facto betalar kalaset. (Även detta är reklam- och mediefolk klara över då de kort och gott kallar sina kunder för konton ). Dessa broar byggs genom att anamma den militära språkdräkt och metaforik som traditionellt finns inom management men också återfinns inom marknadsföringen. Uttryck som strategi, taktik, mål, målgrupp, nå fram, tränga igenom är vanliga exempel. Men marknadsföringsalliansen har utökat sin metaforik genom att anamma mer påtagliga begrepp lånade från bland andra arkitektur och byggnation. Det vanligaste är plattform som förekommer kring såväl varumärken som reklamkampanjer. Vi möter varumärkesplattform, kommunikationsplattform och strategisk plattform men också uttryck som varumärkesarkitektur förekommer. Genom att använda ett begrepp som så tydligt indikerar en början, en start av ett bygge, är det svårt att kräva några konkreta bevis eller åtminstone indikatorer på att den föreslagna marknadsföringsvägen kommer att vara framgångsrik att följa. Det är genom att komplettera managementspråkets militära begrepp med ekonomiska begrepp som investering, och ROI Marketing, (return on investment in marketing), man skapar känslan av långsiktighet och en plattform måste man ha att stå på eller att bygga vidare från under några år. Vad de här plattforma består av utöver ett tema som upprepas och varieras i reklamsammanhang är inte uppenbart. Genom att använda vedertagna managementbegrepp i kombination med ekonomiska begrepp kryddat med arkitektoniska begrepp knyts band mellan marknadsföringsalliansen och de betalande företagsledningarna. Åtminstone band som möjliggör för marknadsförarna att fortsätta med sin uppmärksamhetsskapande verksamhet och budskapsuppföljning. 15

16 Man kan säga att marknadsförarna här skapat illusionen av kontroll hos företagsledningen som genom att få del av mätningarna av Share of Voice, kännedom, attityd, preferens etc. får känslan av kontroll och styrning. En ytterligare förståelse för arkitekturmetaforikens kraft ligger i att marknadsföringen begreppsapparat liksom den inom management är mycket abstrakt. Man kan förstå tjusningen med begrepp som representerar det allra mest konkreta och långsiktiga, ett bygge. Hus och byggnader kan ju stå i hundratals år. Om de har rätt plattform att utgå från, förstås. Ett annat sätt att arbeta med försvarande av det skapade territoriet är hur reklammakare och annonserande marknadsförare tillsammans prisar uppmärksamhetsskapande och så kallat kreativ reklam i den årliga guldäggstävlingen. Utöver det berättar en ip hur reklambranschens tidning Resumé utsett bästa marknadschef, det förekommer listor av olika slag där exempelvis mäktigaste reklamköparen, eller viktigaste marknadschefen utses och inte sällan är det personer med stora och omfattande budgetar som får sådana utmärkelser. Marknadsföring är i Sverige nära förknippat med reklam och det är tydligt att reklambransch och de reklambärande medierna vill fortsätta nära den kopplingen. Även annonsörerna arrangerar tävlingar, den mest etablerade är tävlingen 100-wattaren 5 som belönar reklam som verkligen fungerar vilket vid genomgång utan undantag följer den positivistiska traditionen. 6.2 Abstraktionerna gör vardagen hanterlig och mindre sårbar Företagsledningen drivs av de av ägare och styrelse satta lönsamhetskraven. Här är måtten typiskt avkastning på sysselsatt kapital, ROCE ofta kompletterat med andra lönsamhets- och volymmått i kombination med krav på marknadsandelar. All denna sifferexercis baseras på nedärvd och institutionaliserad managementteori och praktik och redovisningsmässig tradition. Ett sätt att hantera information som abstrakt, förkortad representation på distanserat avstånd, beskrivs av Cooper (1992). Han talar förvisso om att man kan få en berikad bild av en organisation genom att se exempelvis siffror som representationer och inte enbart som siffror. Att låta siffror och mått av olika slag utgöra underlag för såväl styrning, kontroll som belöning kan ses som ett sätt att slippa hantera den praktiskt besvärliga verkligheten. Genom att reducera kunder och medarbetare av kött och blod samt affärstransaktioner med varor som flyttas och tjänster som utförs, till siffror, undviker ledning och beslutsfattare att behöva ta hänsyn till att det just är människor involverade. Människor, som genom att hållas på praktiskt behändigt avstånd och i form av abstraherade, förkortade siffror utgöra representationer som substituerar vardagens verklighet och gör den hanterlig för ledningen. Abstrakta begrepp som resurs och kapacitet i stället för människor och medarbetare nämnda vid namn gör det lättare att iscensätta och orkestrera förändringar där syftet är att åstadkomma exempelvis förbättrad eller bibehållen lönsamhet genom kostnadsreduktion.) En hög abstraktionsnivå försvårar kritik eftersom olika tolkningar är möjliga och det är svårt för den kritiske att få grepp om vilken konkretisering abstraktionen avser. På så sätt skaffar sig såväl företagsledningar som marknadsförare handlingsutrymme så det i efterhand blir möjligt att baklänges härleda den vidtagna åtgärden tillbaka till abstraktionen. Jämför det i empirin redovisade avsnittet om målgrupper som definieras i efterhand. Det är nödvändigt att röra sig medvetet kring abstraktionsnivåer. Det kan vara praktiskt såsom beskrivet ovan, men Hayakawa (1973) menar till och med att det är direkt nödvändigt att reducera och abstrahera för att över huvud taget kunna hantera vardagen. Genom att lämna den konkreta nivån kan språket bli mer effektivt. Exempelvis är det lättare att tala om abstraktionen skog i stället för den mer konkreta nivån barrträd och lövträd, vilket i sin tur är mer ab- 5 Tävlingen 100-wattarens hemsida: 16

17 strakt än den än mer konkreta nivån gran, tall, en, och björk, bok, al. Vi måste använda oss av abstraktioner, det Cooper kallar förkortning. (Abstrahera betyder ta bort. Vid abstraktionsprocessen tar man bort unika egenskaper för respektive individ. I exemplet med träd och skog reducerar man bort såväl de individuella trädens egenskaper som den specifika arten. Kvar finns enbart de egenskaper som gör att man kan täcka in en större verklighet än vid högre detaljnivå. Se vidare Hayakawa 1973 samt Sundblad & Allard 1991). Den hermeneutiska forskningsprocessen är ett ytterligare exempel på nödvändig reduktion, abstrahering för att få möjlighet till tolkning och förståelse. Efter exempelvis intervjuer finns språket i sin konkreta ursprungliga form från intervjupersonerna. Stegvis ökar forskaren abstraktionsnivån genom ständiga förkortningar, men behåller hela tiden intervjupersonernas ursprungliga innebörd. Till slut blir det kvar en mängd abstrakt information, fortfarande med samma innebörd som vid den mest konkreta nivån, men i en betydligt mer hanterlig form. Nu kan forskaren påbörja sin tolkning och gå vidare in i förståelsearbetet och teoretiserandet. (När den hermeneutiskt arbetande forskaren senare delger sina resultat används ånyo konkreta citat hämtade ur empirin för att vinna trovärdighet visavi läsaren och möjliggöra villkorlig intersubjektivitet, vilket ska skiljas från den i naturvetenskapliga sammanhang absoluta intersubjektiviteten. Se exempelvis Edfeldt 1992, 1996). Sålunda är det möjligt att förstå såväl företagsledningar som marknadsförarna vilka tillsammans med reklam- och mediebyråer arbetar med abstraktioner och förkortningar. Man bör dock vara klar över vilka syften respektive abstraherings- och förkortningsprocess har. 6.3 Människan som intentionell och mål-medel orienterat subjekt har ingen plats bland marknadsförarna, än mindre bland reklammakare och medier. Det är fortfarande naturvetenskapliga tankemodeller som dominerar. Det är dock inte något ips är uttalat medvetna om. Det blir en hmm-ande tystnad när frågor om varför naturvetenskapliga rön ligger till grund för ips agerande vid intervjuernas sista sekvens. Det finns ingen medvetenhet om skillnaderna mellan en naturvetenskapligt och en samhällsvetenskapligt baserad verksamhet, eller mellan positivism och hermeneutik om man så vill. Människan är intentionell, hon har motiv för sina handlingar och dessa handlingar är medel med vilka hon avser att uppnå sina mål. Människan är att anse som mål-medel orienterad. (Se exempelvis om von Wright i Halldén 2002, och Edfeldt 1996 liksom Stenbacka 1997). Människan som varelse går inte att förutse med orsak-verkan teorier, även om naturvetenskapligt tänkande forskare sannerligen har försökt genom att applicera sina rön på mänskligt handlande och då kallat det beteende. Människan handlar, hon begår också språkliga handlingar och inte enbart fysiska. (Se exempelvis Czarniawska-Joerges 1988) Människan har motiv. (Motiv av latinets movere, rörelse). 6.4 Teknologin praktiserad av reklamare och media styr. Det finns en fjärrkontroll med vilken media och reklambranschen styr uppdragsgivarna. Marknadsföringsarbetet fortgår utan någon uppenbar, uttalad teoretisk eller akademisk koppling. Det är snarare ett resultat av årens praktiska utveckling och genom tillägnande av den metodik och praktik som erbjuds av reklambyråer, mediebyråer och konsulter. Även om det skett viss utveckling av marknadsföringsteori är det tydligt att den fortfarande är begränsad 17

18 till de rön marknadsföringsteorin hade uppnått under 1970-talet. Men också och talens tekniska impregnering av marknadsföringsämnet lever starkt kvar idag. (Skålén, Fellesson & Fougère i tryck, Vargo & Lusch 2004 och som exempel McLuhan 1964). Även undersökningsmetodiken inom marknadsföring kritiseras för att i för stor utsträckning präglas av det kvantitativa, positivistiska paradigmet (Gummesson 2001). Men i den praktiska vardagen fortgår det som det har gjort under de senaste decennierna. Även om materialet visar på ökande detaljnivå och sofistikeringsgrad, sker detta fortfarande inom det positivistiska paradigmet. Det är till och med så att den teknologiska dominansen gör att marknadsförarnas möjligheter att definiera och beskriva målgrupper begränsas och bestäms av medierna och reklambyråerna. Det spelar ingen roll vilken form av målgruppsbeskrivning en marknadsförare har med sig till reklammakarna, eller snarare till mediebyråerna. Saknas den formella målgruppsbeskrivningen får den helt enkelt tas fram i efterhand. Den marknadsförare som inte själv kan sin målgrupps medievanor är således utlämnad till de beskrivningar som står till buds; socioekonomi, demografi etc. Inom organisationsteoretisk forskning är det idag, mer än 30 år efter det att frågan först ställdes, fortfarande oklart kring kopplingen mellan ledarskap och de underordnades produktivitet och tillfredsställelse. (Czarniawska 2005) Det är uppenbart att en motsvarande oklarhet finns kring kopplingen mellan ett företags marknadsföring och efterfrågan på deras produkter och inte minst, försäljningen av dem. För att uttrycka sig inspirerat av Marshall Mcluhans (1964) utsaga om att mediet är budskapet är det ingen överdrift att säga att materialet visar på teknologiskt fokus. Teknologin, dvs. medierna tar över och påverkar vilka budskap som är möjliga. En del mediebyråer går till och med så långt att de vill förmå kunden/annonsören att ändra sitt budskap beroende på vilka media som står till buds. Om reklambyrån gjort en lösning för TV och print, måste vi få dem att anpassa sig till exempelvis Internet, event eller så. Vi (mediebyrån, min anm.) måste komma in tidigare i processen för att anpassa budskapet till mediernas möjligheter. För att applicera organisationsteoretikern Robert Coopers resonemang (Cooper 1992) 6 om Fjärrkontroll, Förskjutning och Förkortning kan man se hur media skapat en fjärrkontroll med vilken de styr uppdragsgivarna, dvs. annonsörerna. Dessa tvingas anpassa sig till de begrepp och det arbetssätt medieteknologin medger. Fjärrkontrollen fungerar i det här fallet på så sätt att uppdragsgivarna, dvs. annonsörerna, är medvetna om vilka kriterier medierna förväntar sig att få beställningar baserade på. Det krävs ingen egen närvaro av mediepersoner hos uppdragsgivarna/annonsörerna, utan detta sköts genom ombud i kombination med en sedan länge etablerad begreppsapparat som reglerar mål, mått, ambitionsnivåer etc. Ombuden, dvs. mediebyråer avlönas baserat på i vilken omfattning medierna används. Detta medför lägre risk eftersom utan annonsintäkter inga ombudsprovisioner. Kraften i fjärrkontrollen är särskilt kännbar för det reklamintensiva konsumentproduktföretaget. Tvärtemot vad företagen och marknadsförarna önskar eller till och med tror, är det medierna som styr dem och inte tvärtom. För att återigen använda Coopers skrivning (ibid.) där han använder portugiserna som exempel kan man utveckla resonemanget kring fjärrkontroll och faktiskt tala om en form av kolonisering. Medierna i sin roll som reklambärare har tillsammans med mediebyråerna som ambassadörer koloniserat uppdragsgivarvärlden. Väl medvetna om de reklamintensiva uppdragsgi- 6 Cooper (1992) skriver om Remote control, Displacement och Abbreviation. I denna skrivning översätter jag dem till fjärrkontroll, förskjutning och förkortning, och kompletterar den sista med abstrahering. 18

19 varnas upplevda behov av annons- och reklamplats dikterar medierna villkoren för att få tillhöra och besöka reklamlandet. Språken, reklamiskan och marknadsföringskan måste behärskas, seder och bruk anammas liksom kulturen. Företagens marknadsplaner, präglade av linjärt, steg-för-steg tänkande baseras som sagt på mediernas och reklammakarnas kriterier för uppmärksamhet och kännedom. I avsaknad av innebörd försvinner begreppet efterfrågan och ersätts av det positivistiska paradigmets begrepp, t.ex. kännedom eller erinran. Liksom portugiserna som genom att utveckla ny teknologi för fartyg och navigering lyckades bemästra de öppna havens vindar och strömmar (Cooper 1992), har medierna med hjälp av sin begreppsapparat och sitt institutionaliserade mät- och uppföljningsmaskineri lyckats förskjuta sin begränsade svaghet. Det som ur ett kommunikativt mottagarperspektiv skulle vara begränsande i form av demografiska och socioekonomiska variabler, har vänts till en styrka med vilken man styr uppdragsgivarna. Det är annonsörerna som behöver medierna tycks det, och inte tvärtom. Det pågår också en ständig teknologisk utveckling i mediebranschen med ökande sofistikeringsgrad och detaljnivåer. Där delas kommunikation och påverkansförloppet upp i små steg enligt AIDA principen och marketing mix uppdelning (Se Finne 2004 där han går igenom AIDA modellen och dess historia. Skålén et al (i tryck) för en genealogi av marknadsföringstankar och teori, exempelvis marketing mix). På så sätt förstärker man greppet om uppdragsgivarna och förhindrar dem att se kommunikation och påverkan som en helhet och som en process. Machiavelliskt kan man säga att branschen härskar genom att söndra. I detta ljus blir reklammakarna och mediernas liksom marknadsförarnas vedertagna kampanjtänkande förståeligt. Det för givet tagna är att marknadsföring bedrivs i kampanjform, dvs. en avgränsad aktivitet med egna mål och mått. Sedan mäts och utvärderas kampanjen i sig själv och då särskilt reklamen; reklamerinran, attityd till reklamen, eventuellt ändrat köpintresse osv. Man bör observera inte enbart mätandet enligt positivistisk tradition, utan framför allt det fragmenterade tänkandet; att dela upp ett påverkansarbete i delar och t.ex. kalla det för kommunikationsplan med delmål och exempelvis kampanjplan med delkampanjer. Dessutom förstärker medierna kampanjtänkandet genom långa bokningstider, dvs. för att få plats vid önskad period måste man ligga månader i förväg. Prismodeller bygger på kampanjtänkande osv. Så pressar medier på de annonserande marknadsförarna. Paradoxalt nog kan man säga att marknadsförarna pressas från två håll, inte enbart genom mediernas och reklammakarnas krav. Även företagsledningarnas krav pressar marknadsförarna. Om man som marknadsförare i ett försök att komma ur mediernas grepp försökte anlägga ett mer kommunikativt och hermeneutiskt förhållnings- och tillvägagångssätt skulle företagsledningen likväl fortsatt kräva mål och mått enligt positivistiska parametrar. På så sätt förstärker företagsledningarna på egen hand kraften i mediernas fjärrkontroll. 6.5 Marknadsförarna arbetar inte med skapande av efterfrågan Kotler (1997 sid. 9) slår tidigt fast att en marknadsförares uppdrag är att skapa efterfrågan. Han menar att efterfrågan är mer än att enbart skapa intresse och kännedom. Efterfrågan kräver också förmåga, (able), alltså att ha resurs i form av medel, samt vilja, (willing) att offra denna resurs. Det är således ett omfattande uppdrag en marknadsförare har, och detta uppdrag sträcker sig uppenbarligen längre än att enbart åstadkomma kännedom. Men de marknadsförare jag träffat på arbetar i huvudsak med ett enda målområde, kännedom. Det som också förekommer är så kallad preferens och attityd, dvs. skattningar som görs för att beskriva i vilken ordning kunder rankar existerande och tänkbara företag/leverantörer. Rankningen görs i vissa 19

20 fall avseende grad av gillande, och i andra fall avseende grad av sannolikt handlande, t.ex. hur troligt är det att du kommer handla av företaget X nästa gång du ska köpa produkt Y?. Det man kan utläsa ur materialet är att efterfrågan är ett underförstått för givet taget resultat som kommer av uppnådd kännedom, preferens, reklamerinran, attityd etc. Men det finns inga exempel på att några sådana orsak-verkan samband verkligen finns. Hela målsättningsprocessen stannar vid dessa olika uppmärksamhetsorienterade delmålområden. 6.6 utan med att föra ut budskap. Det uppdrag marknadsförarna således tycks arbeta enligt är helt enkelt att föra ut budskap i syfte att skapa kännedom och uppmärksamhet. På intet sätt finns vare sig fenomenet eller ens begreppet efterfrågan med i vardagen. Det är helt och hållet på för givet tagna orsak-verkan samband verksamheten bedrivs. Vad materialet antyder, är att också ledningen för företagen där marknadsförarna är verksamma, inte utgår från att marknadsföringens syfte är att skapa efterfrågan och att det därmed torde vara marknadsförarnas uppdrag. Jag är försiktig då jag endast intervjuat ett par personer i företagsledande ställning. Materialet visar ändock på en avsaknad av nyanserad företagsintern diskussion kring marknadsföringens syfte. Syftet är underförstått och för givet tagen, men vad det är som är för givet taget varierar. Här visar materialet att det handlar om den klassiska kännedomen och uppmärksamheten, underlätta försäljningen, bidra till goda affärer etcetera. 6.7 Reklammakarna och mediebyråerna sitter nöjda, och still. Frågan infinner sig kring hur det kommer sig att det här självrefererande och självåterskapande systemet, (Czarniawska 2005) kan fortleva trots den kritik som trots allt finns? Min analys pekar på flera orsaker. Den starkaste och mest uppenbara är att ingen ny aldrig så mottagarorienterad och konstruktivistisk teoribildning i världen kan konkurrera med den förhärskande praktiken. Aktörerna, dvs. byråer och medier har inget som helst incitament idag att ändra på någonting. Deras kunder dvs. marknadsförarna har lärt sig premiera uppmärksamhets-, erinrans- och kännedomsmål. Det i sin tur stöder en fortsatt fokusering på tekniska spörsmål där också en hel yrkeskår med undersökare och analytiker får ständig tillströmning av uppdrag där en ökande detalj- och sofistikeringsgrad förstärker illusionen av kontroll och styrning. Marknadsförarna förstärker dessutom den upplevda relevansen av detta arbetssätt genom att internt referera till ökade kännedomstal som indikation på framgångsrik marknadsföring. Att marknadsföringen i praktiken inte handlar om efterfrågeskapande verksamhet tycks försvinna någonstans på vägen och ses därför inte som ett problem. 7 Avslutning 7.1 Vad används målgrupper till? Jag kan inte underlåta att svara på den ursprungliga frågan kring vad målgrupper används till. Vilket värde har förhärskande formella målgruppsbeskrivningar och definitioner för företags marknadsföring och därmed för den efterfrågan företaget önskar? Så här långt kan jag inte se att det finns något värde alls för företaget i fråga, däremot för reklambyråer och medierådgivare. Där är den typen av målgruppsbeskrivningar ett villkor för verksamheten. Det är kring den typen av variabler hela branschen kretsar. Det är snarare ett inträdesvillkor till reklam- 20

Varför hör inte folk vad Sida säger

Varför hör inte folk vad Sida säger Pedagogiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET C-uppsats, 10 poäng HT 2005 Varför hör inte folk vad Sida säger och vad kan man göra åt det genom ett utvecklande möte mellan Edfeldts kvalitativa metod

Läs mer

Utgångspunkter för påverkan- information- och kommunikationsarbete

Utgångspunkter för påverkan- information- och kommunikationsarbete Utgångspunkter för påverkan- information- och kommunikationsarbete Bakgrund En viktig del av företags och organisationers verksamhet, utöver det faktiska arbetet, innebär information och kommunikation.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Hur många luftvärmepumpar har Warren Buffet? eller. Är payoffkejsaren naken?

Hur många luftvärmepumpar har Warren Buffet? eller. Är payoffkejsaren naken? Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Kandidatuppsats, 10 poäng VT 2006 Hur många luftvärmepumpar har Warren Buffet? eller Är payoffkejsaren naken? En uppsats om att förväxla företagsekonomiska

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

Svenskt Marknadsföringsindex

Svenskt Marknadsföringsindex Svenskt Marknadsföringsindex Fakta om undersökningen Sveriges Marknadsföringsindex har som mål att årligen att sammanställa vad marknadschefer i Sverige tror om framtiden, vilka utmaningar de ser och hur

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt För några generationer sedan var uppfattningen att personlig mognad var att ha utvecklat sin förmåga att samtala. Nu har vi levt

Läs mer

Riktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015.

Riktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015. Riktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015. kontrasterna i en levande kommun gör alla dagar bättre ALLA ÄR KOMMUNIKATÖRER Information

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

Kommunikationspolicy för Västerås stad

Kommunikationspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige 12 februari 2009 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till idag Titta efter vilken strategi reklammakare jobbat efter i annonser och reklamfilmer. Ni som har marknadsföring i en

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper Så skapar du Personas och fångar din läsare White paper Så skapar du Personas och fångar din målgrupp Att verkligen förstå din målgrupps situation är avgörande för att nå fram med ditt budskap. De flesta

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners 10 tips för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården psykologpartners Att skapa internetbaserade stödprogram för vården kan vara en utmaning. Det som har levererats via papper eller i fysiska

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing

Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing Elisabeth Thörnsten Novuskontakt: Gun Pettersson 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Swedish Content Agencies räkning genomfört ett undersökning

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

Kommunikativ plattform

Kommunikativ plattform 2007-04-05 Kommunikativ plattform Teknikcollege Målgrupp: Studerande 1 Bakgrund Teknikcollege är ett koncept initierat för att möta framtidens kompetensbehov. Det är teknikutbildningar på gymnasial och

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation

(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation (Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation Definitioner Ordböckerna ger flera olika betydelser för ordet kommunikation. Kommunikation betyda flera saker:

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014 Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se Kommunikationsplattform 2012-2014 Vårdförbundet 2 Innehåll Bakgrund Målgrupper Budskap Kommunikationsstrategi

Läs mer

Att skriva säljande texter Malmö 2 december. www.ljk.se

Att skriva säljande texter Malmö 2 december. www.ljk.se Att skriva säljande texter Malmö 2 december www.ljk.se Sändare Mottagare Shannon & Weaver Indirekt koppling tex via försäljningsstatistik Direkt koppling tex via marknadsundersökningar Behov/Syfte Effekt

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

Kommunicera förbättringar

Kommunicera förbättringar Kommunicera förbättringar www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Textforskningen och dess metoder idag

Textforskningen och dess metoder idag Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/6 2014 Orla Vigsø JMG Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår:

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Workshop Kommunikationsplan

Workshop Kommunikationsplan Workshop Kommunikationsplan Kicki Stridh Workshopen Kommunikationsplan syftade till att reflektera kring Vad är en kommunikationsplan? Vad har man den till? Samt till att ge Ett par praktiska verktyg Input

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Förord. Maria Lönnbark VD

Förord. Maria Lönnbark VD Varumärkesbok Förord I varje möte med omvärlden bygger vi tillsammans bilden av Folktandvården Gävleborg. För att vi ska kunna skapa en tydlig och attraktiv bild finns en varumärkesplattform som ger oss

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Av alla besökare i en webbutik är det statistiskt sett bara en liten andel som handlar något. Tänk om du kunde återengagera den stora andelen potentiella

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Språkutvecklande undervisning

Språkutvecklande undervisning Språkutvecklande undervisning Vinnare av kategorin fantasy på Ung berättare 2014 Vinnare av kategorin social påverkan på Ung berättare 2013 Först några självklarheter Genom språket så formulerar vi vår

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Underlag för en bra kampanj eller en bra idé för markandsföring och trycksaksproduktion ges vid en briefing och kallas en

Underlag för en bra kampanj eller en bra idé för markandsföring och trycksaksproduktion ges vid en briefing och kallas en MKGA48 Grafisk form och foto Kommunikativ plattform/kreativ brief Underlag för en bra kampanj eller en bra idé för markandsföring och trycksaksproduktion ges vid en briefing och kallas en Kreativ brief.

Läs mer

Organisationskommunikation2 7,5hp, Organisationer är dynamiska. Organisationsteorin förändras MKGB20 HT10. strukturen. aktör

Organisationskommunikation2 7,5hp, Organisationer är dynamiska. Organisationsteorin förändras MKGB20 HT10. strukturen. aktör Organisationskommunikation2 7,5hp, MKGB20 HT10 Organisationer är dynamiska struktur aktör Aktörernas handlingsutrymmet är ofta större i nya organisationer än i gamla Organisationsteorin förändras struktur

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering

Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering WSP Environmental Fredrik Lundgren fredrik.lundgren@wspgroup.se 040-699 63 49 25 oktober 2007 Projektupplägg Syfte: Identifiera

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken Bilaga 1 Beslutsförslag 2012-09-06 Policy för Region Skånes varumärken 1 1. Region Skåne som modermärke I dokumentets första del presenteras resultatet av arbetet att definiera Region Skånes identitet

Läs mer