OM ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG MUSIKGLÄDJE KERSTIN BJÖRSSON FÖRLAGET

Transkript

1 OM ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG MUSIKGLÄDJE KERSTIN BJÖRSSON FÖRLAGET

2

3 OM ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG MUSIKGLÄDJE KERSTIN BJÖRSSON FÖRLAGET

4 Kerstin Björsson: Musik ska Byggas utav Gädje Sensus Studieförbund 2012 sjuttonde.se/bocker/musik-ska-byggas-utav-gladje/ Sjuttonde förlaget Text: Kerstin Björsson Fotografier Porträttet på Kerstin Björsson är taget av Bo Saf, Sensus. Porträtt på Gunnel Lindborg, Lena Daniels och Meta Wahlström är tagna av Torbjörn Allard, Allard film och musik AB. Övriga foton är tagna av Kerstin Björsson. Layout: Bo Saf med bearbetning av Martin Ackerfors Tryckt av Publit ( Stockholm 2015 ISBN:

5 MUSIK SKALL BYGGAS UTAV GLÄDJE FÖRORD... 7 MUSIK FÖR ALLA - ELLER? Vad är musik? Musik för folkhälsa? Kropp och själ Ulrica Nilssons forskning Musik och hälsa Töres Theorell HÅKAN JOHANSSON OCH VERKSAMHETEN Håkan Johansson Metoder och verktyg FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ELEVERNA I FOKUS Peter Nordin, ordförande för HSO Dalarna Metha Wahlström-Halse, fritidskonsulent landstinget Dalarna Amanda M, elev till Håkan Amanda N, elev till Håkan Anders, elev till Håkan Lena Daniels, kontaktperson till Anders Andrea, elev till Håkan Christoffer, elev till Håkan Daniel, elev till Håkan Emil, elev till Håkan Fredrik, elev till Håkan Karl-Erik, elev till Håkan Krister, elev till Håkan Gunnel Lindborg, god man till Krister Markus, elev till Håkan Magnus Kindåker, före detta elev till Håkan EFTERORD - TANKAR OCH REFLEKTIONER FRÅN EN PROJEKTLEDARE Litteratur och intervjuer Notiser och länkar/länktips

6

7 FÖRORD Musik skall byggas utav glädje av glädje bygger man musik. Musik, det får ni ändå medge gör glädjen ännu mera glädjerik. Mitt hus är byggt av båda dera, mitt hus det la dom grunden till för flera tusen år sen eller mera, så stig in känn er som hemma om ni vill. [ ] Text: Björn Barlach, sång och musik: Lill Lindfors Musikrummet är inte stort, men det är högt i tak och det spelar ingen roll vad du har för förutsättningar. Det viktiga är vem du är och vad du vill göra. Man bara spelar och är, resten brukar lösa sig menar Håkan Johansson, musikpedagog och eldsjäl. Håkan har lagt ner själ och hjärta i att skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättning att skapa musik utifrån deras egna villkor och förutsättningar genom digitala hjälpmedel. När jag stolt visade upp projektets rykande färska logga på min facebook i juni månad fick jag frågan Men ska musik byggas av glädje? Kommentaren ifråga var en blinkning mot ska:et och mitt svar var kort och gott I detta fallet ska det ;). Det är svårt att inte smittas av den musikglädjen som ryms inom rummets fyra väggar och fullkomligen exploderar 7

8 ibland. Det är ännu svårare att inte dra på munnen och bli varm i hjärtat när jag ser hur en del blomstrar i det de gör och tar steg i en riktning som en del människor har sagt åt dem att ge upp. Nog har musiken lockat till såväl personlig som fysisk utveckling. Det kan eleverna själva, Håkan och anhöriga runt omkring vittna om. Musiken som ett verktyg har jag själv använt mig av mer än en gång. Lindat in min melankoli i Leonard Cohens sammetstämma, sprungit ikapp med Scooter i löpspåret, skrivit så det rykt om tangentbordet till Industrial Legacy vol.1 och börjat en lat söndag tillsammans med Billie Holiday. Det finns musik för alla tillfällen och situationer oavsett om jag spelar, sjunger eller bara lyssnar. Musiken gör något med mig och påverkar mitt sinne. Men ibland räcker det inte bara med att ha verktyget musik. Hen måste veta hur och när det ska användas och vilka möjligheter som finns. Här kommer Håkan in i bilden. Det slog mig i ett tidigt skede vilken fingertoppskänsla han har för människorna och hur genuint intresserad han är av vilka de är och vad de vill. Frågan ställs vad du vill göra och sedan börjar dialogen, kreativiteten och Vi kan väl prova? Sedan januari 2012 drivs projektet Musik ska Byggas utav Glädje i Falun som är dess födelseort. Siktet är inställt på tre år med uppstart av verksamhet i Sensus Mellansverige på orter där vi har kontor. Men vi vill naturligtvis sprida musikglädjen till alla som vill ta emot den! Projektet bedrivs i regi av Sensus Mellansverige, Allmänna Arvsfonden, Landstinget Dalarnas Vuxenhabilitering och Handikappföreningarnas Samarbetsorganisation (HSO) Dalarna. Kerstin Björsson Projektledare Sensus 8

9 MUSIK FÖR ALLA ELLER?

10

11 MUSIK FÖR ALLA - ELLER? Vad är musik? Ordet musik kommer från latinskans musica som stammar från grekiskans mousikē (tékhnē) vilket betyder musernas (konst). I grekisk och romersk mytologi var muserna poesins gudinnor till en början. De kom senare att vara en källa till inspiration även för andra konstnärer, filosofer och intellektuella. I dagens moderna språk hittar vi rester av dem i ord som musik och museum. Vad är egentligen musik? Hur skulle du förklara begreppet musik för någon som aldrig har kommit i kontakt med fenomenet? Nationalencyklopedin säger att det är en kulturyttring som inte kan ringas in med någon allmän och heltäckande definition. Vad som lite generellt kan sägas är att musik brukar bestå av ett organiserat ljud. Det är också vanligt att se flera olika uttrycksformer inblandade, som poesi och dans. Kanske har du sprungit på begreppet att det låter som musik i mina öron när du hört något du gillar. Vi kan också prata om oljud när vi pratar om musik vi inte tycker att vi förstår oss på, eller ens vill kalla för musik. Lika väl som oljud kan vara slamret från gatuarbetare utanför fönstret när vi försöker sova eller någon som väsnas alldeles för högt i köket. Precis som de flesta begrepp har innebörden av begreppet musik växlat över tid och rum. Från 1900-talet och framåt i takt med att vi har fått en ökad kunskap om världens alla kulturer, så har vi fått en mer särskild syn på begreppet musik. När vi pratar om musik idag kan vi mena alla slags ickespråkliga ljud som vi skapar med rösten eller olika ljudredskap. Med den tekniska och digitala utvecklingen har även helt nya världar öppnat sig inom begreppet ljud och musik. Vi pratar ofta om musik som ett globalt språk eller ett känslans språk. Vi behöver inte alltid kunna tala med varandra, eller förstå vad som sjungs för att ta till oss musik och lite förstrött stampa takten, knäppa med fingrarna eller nynna med. Det finns de som hävdar 11

12 att musiken som ett känsloframkallande språk bara är en metafor, men andra säger att det kan kommunicera icke-verbala meddelanden ett abstrakt och ordlöst språk. Ett historiskt perspektiv på musiken När började vi producera det vi idag kallar musik? Det är svårt att peka på en fast tidpunkt då människan börja göra musik, även om vi länge har använt ljud och ljudredskap. Att skriva EN global musikhistoria är också svårt. Det är bättre att tala om skilda framställningar och samtida skeenden som ibland kommer i kontakt med varandra. I Noter om musik och hälsa skriver Töres Theorell om att en del författare betonat vikten av musik hos vissa människogrupper för deras överlevnad i farliga miljöer. Under tidiga stadium i utvecklingen har musik använts i riter och religiösa sammanhang för att stärka grupper. Om nu musiken var något som var viktigt för överlevnad kan vi spekulera i om de som inte klarade av att ingå i gruppens sammanhållning hade sämre förutsättningar för överlevnad än andra. Var individens benägenhet att ingå i ett musikaliskt sammanhang viktigt för stärkandet av gruppen? Om vi betraktar musiken som ett hjälpmedel och verktyg för gruppens överlevnad kan det vara lättare att se den musikaliska faktorn som en tänkbar del i gruppens fortlevnad. Att vara tondöv är mycket ovanligt i normalbefolkningen, liksom att vara genuint omusikalisk. (2009) De flesta omusikaliska människor har egentligen musikalisk potential men är otränade i musik. Att vara tondöv innebär att du har svårt att bedöma tonernas intervall och sjunger falskt. De flesta som är tondöva kan ändå uppskatta musik och relatera till den. Att lida av riktig omusikalitet amusi är mycket ovanligt. Amusi innebär att du uppfattar musik som oljud och överhuvudtaget inte kan uppfatta någon mening med melodier. (Theorell, 2009) Theorell lyfter fram en intressant aspekt i diskussionen kring människans förmåga att relatera till musik. Det kan vara något som har gynnats i utvecklingen. Det låter som en rätt spännande tanke att filosofera och forska i tycker jag personligen. Theorell framhåller dock en viktig poäng: svårigheten med att renodla musikens betydelse har att göra med det faktum att den alltid ingår i ett sammanhang. (2009) Det kan bli svårt att forska och 12

13 få fram resultat i ett fenomen som är tätt sammanlänkat med andra fenomen. Var går gränserna? Vilka effekter och utvecklingar kan vi se som bara är till följd av musiken? Kräver vissa effekter och utvecklingar ytterligare en faktor som samarbetar med musiken för att vi ska se resultat? Grunden till modern musikvetenskap tillkom under 1800-talet och sprang ur det allmänna intresset för historia och folkliga manifestationer. Det var under en tid då intresset för den egna nationen var stort och nationalromantiken spirade. När vi började värdera musik som en av de stora konstarterna blev det också motiverat att ägna sig åt systematiska och vetenskapliga studier i ämnet. Sedan studier började bedrivas i ämnet vi idag kallar för musikvetenskap har mycket hänt. Nu inbegriper begreppet musikvetenskap områden som musikhistoria, musikteori, musiketnologi, musiksociologi, musikfilosofi/ estetik, musikpsykologi, musikakustik och instrumentforskning. Tankar kring musik, teori och vilken inverkan musiken egentligen har på oss, eller vilken plats den kan tänkas ha i universum har funnits mycket tidigare än så. Pythagoras (cirka f.kr.) var en grekisk filosof och matematiker från Samos. Han ska ha upptäckt ett matematiskt förhållande mellan tonens höjd och strängens längd. Med den upptäckten hoppades han att verkligheten kunde beskrivas genom förhållandet mellan tal. Begreppet sfärernas harmoni handlar om att planetsfärernas storlek kunde beskrivas som musikaliska intervall. I Ulrika Nilssons Vårdande musik kan vi läsa att Pythagoras betecknas som musikvetenskapens fader och hade en matematisk färgad musikförståelse med inslag av mystik i sin musiklära. Han menade att musik påverkar själen och förordade musik och diet som behandling för att förbättra och underhålla harmonin mellan kropp och själ. (2009) Några andra personer som även haft tankar kring kopplingen mellan musik och hälsa var till exempel sjuksköterskan Florence Nightingale ( ). Nightingale var en förespråkare av musik vid behandling för ohälsa. Hon noterade att olika typer av musik gav olika effekter på soldaternas hälsa. Musik med vindliknande ljud kunde verka positivt så tillvida att det associerades med frisk luft som verkade gott för de sjuka. (Nilsson, 2009) 13

14 Evan O Neill Kane ( ) var läkare och kirurg under tidigt 1900-tal och hävdade att de patienter som lyssnade på musik under operationen hade ett minskat behov av smärtstillande och mindre upplevd oro. Kane visade också på hur blodgenomströmningen i hjärtat påverkades av om musiken var livlig eller lugn. (Nilsson, 2009) Lyfter vi blicken och tittar på musiken ur ett historiskt och geografiskt perspektiv idag är de musikaliska omvälvningarna stora och både tillgången och användandet av musik har ökat. Musiken finns närvarande i nästan alla vinklar och vrår av vårt moderna samhälle. Varför inte observera under en dag hur många gånger du kommer i kontakt med musik i dess olika former, eller räkna efter hur många människor du ser med hörlurar i öronen. Theorell pekar på att musikens snabba spridning och lättillgängligheten kan vara ett led i att den förstärker känslor och betraktas som en gränsöverskridande kanal för kommunikation. Historiskt sett precis som i dagens samhälle kan olika sociala grupper och åldersgrupper associeras med olika sorters musik. En logisk följd av musikens effekt på gruppsammanhållning och identitet som stammar från långt tillbaka i tiden? (2009) Musik för folkhälsa? På Kulturdepartementets hemsida kan man under kulturpolitiska mål läsa att: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. (2012) För att uppnå målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. 14

15 Det flesta människor brukar vara rörande överens om vikten av kultur och att den finns i vårt samhälle. Vad kulturen ger oss för något, och vilket form av kultur som tillför oss något varierar. Det är ibland svårt att prata om sanningar som vi inte kan väga, mäta och sedan presentera i diagram. På sista tiden har det börjat dyka upp allt mer forskning i ämnet kultur i relation till hälsa och sjukvård. Region Skåne har på uppdrag från regeringen bedrivit pilotprojektet Kultur på recept med goda resultat. Där har de observerat två hälsogenererande processer som påverkat projektdeltagarna positivt dels de kulturella aktiviteterna som sådana och dels den sociala samvaron och sammanhanget som deltagarna hamnat i. Att delta i eller utöva kulturaktiviteter i sig gör oss inte friska, men det är ett viktigt verktyg, en resurs och ett behov hos människor. Statens folkhälsoinstitut gav 2005 ut skriften Kultur för hälsa som då var en exempelsamling på forskning och praktik i ämnet. Där kan man konstatera att musiken hör till den kulturupplevelse som är den mest utforskade och där man exemplifierar med: En svensk studie om hur välbefinnandet ökar hos amatörmusiker som deltar i sångundervisning. Ett annat experiment visar hur fysiska prestationer kan öka hos människor som lyssnar till musik, eller att barn som fått musikundervisning har höjt sin intelligenskvot. En svensk pilotstudie pekar på att nivåerna av stresshormon kan sänkas vid utökad musikundervisning. Musik har använts terapeutiskt i vården, där till exempel dementa patienter har blivit öppnare för kontakt och samarbete när vårdgivaren sjunger. I essän Kulturhjärnan som Hugo Lagercrantz skrivit kan man läsa om Jean-Pierre Changeux, professor och neurolog, som i boken The Good, the True, and the Beautiful A Neuronal Approach närmat sig vår drift till kultur ur ett neurologiskt perspektiv. Där pekar han på att människan har en biologisk drift att ägna sig åt vetenskap och kultur, bland annat för att hjärnans belöningssystem stimuleras. 15

16 I rapporten Onödig ohälsa (2008) från Statens Folkhälsoinstitut står det att människor med funktionsnedsättning har mycket lägre inkomst och sämre ekonomiska marginaler än vad den stora majoriteten av befolkningen har. De ekonomiska förutsättningarna blir således en bidragande faktor för att hälsotillståndet är sämre hos personer med funktionsnedsättning. Att ha funktionsnedsättning betyder inte per automatik att du har en sämre hälsa, men det är en hälsorisk att ha funktionsnedsättning. En fråga som rapporten ställer sig är huruvida hälsan för personer med funktionsnedsättning är sämre än vad den borde vara. Hur ska vi knyta ihop allt det här? Musiken verkar vara en potentiell friskvård som utvecklar, stimulerar och gör oss friskare, samtidigt som den skulle kunna vara en biologisk drift som vi människor har. Dessutom har förs en kulturpolitisk diskussion om att främja allas rätt till kulturella upplevelser och uttryck. Ovanpå det lägger vi att människor som har en funktionsnedsättning har sämre ekonomiska marginaler än den stora majoriteten av befolkningen och att en funktionsnedsättning kan vara en hälsorisk. Men vad kan egentligen musiken åstadkomma? Är det en dunderkur som kommer göra oss alla till friska och glada individer om vi bara får förutsättningarna att ta del av den? Vi kikar närmare på lite mer forskning inom ämnet musik och hälsa för att se vad musikpillret kan tänkas ha för positiva effekter. Kropp och själ Ulrica Nilssons forskning Ulrica Nilsson är forskningshandledare och docent i vårdvetenskap. Hon har bland annat arbetat med att undersöka musikens betydelse för kropp och själ. I Vårdande musik (2009) berättar hon om hur musik kan främja hälsan och lindra lidande. Vi kan komma 16

17 åt känslor med musiken som en katalysator och förstärkare och på så vis få en terapeutisk effekt. Något som positivt kan påverka hjärtsjuka genom sänkt puls och blodtryck. Av Nilsson får vi lära oss att det inte finns något särskilt musikcentra i hjärnan, men att tinningloberna och den primära hörselbarken spelar en central roll. Allmänt kan vi säga att detaljanalys av musik gör vi i vänster sida och melodisk helhet upplever vi i höger sida av hjärnan. Är vi otränade i musik använder vi framför allt höger hjärnhalva för att få helhetsintryck och göra allmänna bedömningar. Är vi musikaliskt tränade kopplar vi på vänster hjärnhalva för att göra analyser av tempo, toner, melodier och så vidare. Musik väcker känslor och kan uppkomma som en direkt reaktion vid lyssnande. Känslor är elementära och ursprungliga. Deras säte hittar vi i det så kallade limbiska systemet. Det limbiska systemet tillhör det centrala nervsystemet och kallas ibland för känslohjärnan. Stress, sexualitet, minne och inlärning är funktioner som står i nära relation till det limbiska systemet. En gång slank jag in på en Allhelgonakonsert i St Ignazio i Rom. När organisten öppnade konserterten med Bachs Toccata och fuga i d-moll reste sig vartenda hårstrå på mig. Det var en härlig musikupplevelse vars känsla jag minns än idag. Detta fenomen med kalla kårar, rysningar och frysningar kan vi ibland få i samband med starka musikupplevelser, förklarar Nilsson. Fenomenet kallas synestesier och innebär att vi fått sinnesintryck från ett annat sinne än det som faktiskt stimuleras, såsom hörseln. Detta fenomen uppkommer framför allt när vi lyssnar på musik som vi känner till bra och lärt sig tycka om. Detta förklaras genom att det sympatiska nervsystemet kopplas på. Det sympatiska nervsystemet styr kroppstemperaturen genom att reglera svettningar och hudgenomblödningar och kan även utsöndra endorfin. Musik kan också minska beteendestörningar och förbättra sociala, kognitiva och emotionella funktioner berättar Nilsson. Hos personer med Alzheimer och demens kan det reducera ett aggressivt och oroligt beteende. Musiken kan även stimulera den språkliga förmågan, sinnet, innehåll och ordflöde. Att lyssna till lugn och avslappnande musik när vi ska lägga sig kan öka kvaliteten på sömnen. En längre sömn med mindre störningar ger en bättre vaken tid under dagen. Vilar du under dagen och samtidigt lyssnar på musik 17

18 kan du känna dig mindre stressad, uppleva mindre smärta, få sänkt blodtryck och andningsfrekvens. Det var åtminstone vad patienterna upplevde när de undersökte det här. Musik och hälsa Töres Theorell Töres Theorell är professor emeritus i psykosocial miljömedicin och har arbetat mycket med stressforskning. Musiken har funnits med honom i forskning likväl som privat och han har frågat sig vad musiken kan ha för betydelse för människan. Theorell själv har alltid sjungit och spelat fiol, med föräldrar som arbetat med musik har den alltid funnits med honom i hemmet. Det finns musik som skapar ett lugn samtidigt som den stimulerar honom. I boken Noter om musik och hälsa (2009) intresserar han sig för folkhälsa och musik kan vi hitta hälsoeffekter hos människor som gör och spelar musik? Theorell tror själv att musik har en positiv betydelse för vår hälsa. Det bör dock inte vara något tvång i att sjunga, lyssna på musik eller gå på en konsert. Det tror han inte det finns några positiva effekter av, vare sig fysiska eller psykiska. Forskning har konstaterat att ljud och ljusimpulser kan färdas via två vägar till hjärnan, en hög och en låg väg. När vi samtalar tar samtalsimpulserna den höga vägen, medan en stor del av musikimpulserna tar den låga och snabba vägen. Vi kan säga att musikimpulserna tar bakvägen in till centra i hjärnan som är oåtkomligt för de vanliga samtalen. Detta kan vara intressanta aspekter när vi har att göra med hjärnor som inte fungerar på samma sätt som den stora majoritetens och där vissa banor i hjärnan är avbrutna eller aldrig har fungerat. När vi försöker nå de inre delarna av hjärnan kanske det inte funkar via de vanliga vägarna, men funktionen finns ändå därinne. Det gäller bara att hitta en alternativ väg. Exempel på detta finns bland annat inom demensvård, personer som fått motorisk afasi till följd av stroke, vid Parkinson, hos personer med utvecklingsstörning och barn med autism. Den mest avancerade användingen av musik i behandlingens tjänst är musikterapi. Det är en vidareutbildning för musiker med en psykologisk kompetens. Musikterapeuten har 18

19 kunskaper i musik, psykologi och psykoterapi. En musikterapeut jobbar framförallt inom psykiatrin och behandlar vanligen psykiatriska eller psykologiska symptom, men musikterapi kan även användas för kroppsliga besvär, till exempel vid kroniska smärttillstånd. Principen inom musikterapi är att förstärka känslomässiga tillstånd hos patienten som behövs för att den ska ta sig vidare i behandlingen. Utgångspunkten om att musik kan aktivera hjärnan via andra vägar än de vanliga kan vara en anledning till att musikterapi är verksamt. Så vad händer i kroppen när vi sjunger? Vi får lära oss att det är lättare att förstå effekterna i kroppen av att lyssna på musik än att förstå effekterna av att sjunga. Det har delvis att göra med vilken inställning vi har till att sjunga. Är vi bekväma med det eller blir vi dödsförskräckta? Att sjunga innebär att vi engagerar kroppsliga aktiviteter som påverkar andning, hjärtverksamhet och hormoner. Det vi kan uttala sig om är den totala effekten av att sjunga. Det är i princip omöjligt att uttala sig om huruvida effekten kommer sig av estetiska eller kroppsliga processer. Det finns också en skillnad om jag är professionell sångare där sången mer är kopplad till prestation. Sammantaget kan vi konstatera att sångare blir mer avspända och energiska efter en lektion, oavsett om jag är glad amatör eller nitisk professionell. Under en sånglektion gick pulsen upp med omkring 20 slag per minut, vilket motsvarar en lindrig fysisk ansträngning. När vi andas in ökar pulsen, och när vi andas ut sänks den. Detta kallas hjärtfrekvensvaribilitet. Att ha ett varierat mönster på den är positivt. Det kan läsas som att vi har lättare att anpassa oss i vår tillvaro om vi har en stor biologisk flexibilitet. Vi ser till exempel en liten variation i pulsen hos människor som är sjuka och stressade, exempelvis har djup depression och utmattningssymptom. En stor hjärtfrekvensvariation tyder alltså på att vi mår bra och behärskar vår situation på ett biologiskt bra sätt. Har vi publik när vi sjunger brukar pulsen öka ytterligare. Musikupplevelser verkar också kunna stimulera förmågan hos vår kropp i reparation och ersättning av celler på samma vis som fysisk träning gör. Anabolism kallas den processen i kroppen som reparerar och bygger upp celler. Har vi en intensiv stressreaktion 19

20 går anabolismen på sparlåga, vår kropp är istället på helspänn och redo att handla. Om anabolismen störs och går på sparlåga under en alltför lång tid kan vi bli sjuka. Viktiga inre organ som hjärta, lever och njurar kan då ta skada. Efter sånglektion kunde man konstatera att oxytocinhalten i blodet ökat. Hormonet oxytocin förknippas med lugn och ro samt minskar smärta och ångest. Det finns en del som talar om Mozarteffekten som innebär att den matematiska förmågan och intellektets utveckling ökar hos barn och studenter om de lyssnar på klassisk musik. Theorell understryker dock att han anser att det är känslorna som är människans drivkraft. Kan vi inte tolka våra egna eller andras känslor är risken större att vi blir förvirrade och stressade i jobbiga situationer eller feltolkar omgivningens signaler. Han är övertygad om att musiken hjälper barn i en känslomässig träning. 20

21 HÅKAN JOHANSSON OCH VERKSAM- HETEN

22

23 HÅKAN JOHANSSON OCH VERKSAMHETEN Håkan Johansson Håkan Johansson är uppväxt i Rättvik vid Siljan. Musiken har han med sig sedan barnsben. Det arvet kommer från hans morfar, riksspelmannen Fyr-Olof Söderström. Håkan förklarar för mig att han alltid tyckt om skapandet: Jag får göra vad jag själv vill, i färger eller i snickerier. Jag höll på mycket med sådant, finsnickerier och grejer förut. Och musiken också, jag började som sexåring att spela piano, för hemma var det ju tradition att man skulle spela. Håkan berättar om hur hans far spelade fiol och trombon. På helgerna kom fadern, som annars var bilelektriker, upp från källaren där hans verkstad var. Då spelade de tillsammans, något som fadern njöt av. Håkans intresse för trombonen kommer från fadern. Han började ta lektioner och gav sig ut att spela dansmusik, även om det blev att han spelade mycket Hammondorgel då. Håkan började nära tanken att han ville lära sig mer på riktigt. Det startade med lektioner på kyrkorgeln i Rättvik. Efter det gick han vidare till konservatoriet i Falun och musiklinjen. Huvudinstrumenten var då trombon och piano. Håkan fortsatte till musikhögskolan i Ingesund där han studerade till brasslärare. Det första jobbet som nybakad musiklärare blev i Borås. Det kommer ett godmodigt skratt från Håkan när han berättar: Sedan är det den där patriotiska dalmasen inom en, man längtar tillbaka till det här klimatet kanske. När jag var hemma en gång träffade jag en gammal spelkompis som jag frågade om det inte fanns något jobb i Falun och tydligen sökte de en brasslärare, så jag sökte Och det gick ju bra, jag fick det. Jag har jobbat på Dans- och musikskolan i Falun i över 30 år nu. Jag har haft många olika orkestrar. Jag gjorde något som jag tyckte var ganska roligt i och med att jag spelade mycket i storband själv. 23

24 Håkan berättar att han i ett tidigt stadie började sätta ihop ackompanjemang på kassettband till ungdomarna. Han noterade att när de stod och spelade själva var de ganska orytmiska. Men om de har något att spela till brukar det ordna upp sig, förklarar han. Med en enkel trummaskin och Hammondorgel började Håkan alltså göra komp på kassettband och tryckte upp häften till det. Det var ett lyckat drag konstaterar han, för det började hända saker då. På ett sätt är det faktiskt en liten grund till hur han jobbar nu. Idag jobbar Håkan mycket med musik och komponerar själv. Just nu är det framförallt avslappningsmusik, då han håller på och mediterar mycket själv. Det andliga och fysiska välmåendet är viktigt för honom. Genom åren har han simmat mycket och sysslat med triathlon. Sysslar man med blåsinstrument är det bra med ett gott flås, påpekar han med ett leende. Håkan berättar för mig att hans strävan är balans i det yttre och inre, då blir man en lugnare människa. I slutändan är han intresserad av att alla ska må bra och att själv leva ett bra och enkelt liv. Jag frågar Håkan hur han kom in på den verksamheten som han håller på med idag. Håkan drar sig till minnes att allt började med en förälder som tog kontakt med musikledaren på Dans- och musikskolan och undrade om det inte fanns något hans son kunde delta i, även om han inte riktigt hade samma motorik som alla andra. Musikledaren pratade med Håkan som antog utmaningen och fick träffa Christoffer för första gången. De började med att prova ett elpiano, men det fungerade inget bra. Då kom de på att det fanns trumpads, plattor, att spela på. En ny värld öppnades. Det var också i den här svängen som det digitala mediet kom in i Håkans liv. 24

25 Med ett skratt berättar Håkan: I samband med det här så fick vi en kurs på musikskolan om musikprogram på datorn. Då tänkte jag: musikprogram på datorn, vad kan det vara för något? Min första reaktion var att det verkade konstigt, men jag gick en kurs i programmet Notator. När jag fick se det där och började titta på möjligheterna Wow, vilken grej! Precis det som jag har gjort tidigare, men det här kan man utveckla i princip hur mycket som helst, kände jag. Tillsammans fortsatte Håkan och Christoffer att utforska de nya möjligheterna. Det började också komma fler elever, bland annat från habiliteringen, när ryktet om Håkan och hans verksamhet spred sig. När det kommer en ny elev till Håkan har han för det mesta bara ett namn och sen börjar dialogen dem emellan. Att det finns en diagnos med i bilden är inget de brukar tala om eller bry sig om. Håkan pratar varmt om de människorna han spelar med. De är raka och enkla på ett väldigt fint vis. Att de kommer hit och börjar med en grej öppnar dörren till så mycket annat konstaterar han: Vi är spelkompisar. Vi spelar tillsammans efter den förmågan vi allihop har. Det tycker jag har funkat väldigt bra. För då försvinner pressen, annars är det lätt 25

26 att man kan få en stämpel på sig. Jaha, jag har det, då är det så och så Ju mer man kan få bort det där och vara som vanligt desto mer börjar man uppleva andra saker. Det visar sig sedan i musiken, när man börjar uppleva rätt ljud och allting. Då försvinner, begränsningen. Man skiter i allt och bara spelar och är. Håkan understryker vikten av lyhördhet gentemot de människor som han möter, tillsammans med ödmjukheten och respekten är det de absolut viktigaste ingredienserna. Lyssna på vad de säger, låt dem berätta vad de vill göra, intressera dig för vad de är för personer. Sen är det bara att pröva sig fram kring vad som funkar, menar Håkan. Han har själv inte gått några särskilda kurser i hur han ska arbeta med sina elever. Håkan säger bestämt att du ser det på deras ögon och hur de uppträder, vad de gör och vilka förmågor de har. Det är bara att lyssna in personen och försöka tillfredsställa önskningarna. Vad eleven vill är det som är viktigt, och det genuina intresset för det går aldrig att fejka. Det märker de på en gång, säger Håkan med eftertryck. Håkans tips och tankar för dig som vill jobba med denna verksamhet Håkan poängterar att det är viktigt att vara bra på ett instrument, att kunna spela och behärska det. Även om det inte är det viktigaste. Han understryker bestämt att det framförallt handlar om att ha en känsla för människor och visa dem respekt. Du måste vara lyhörd och kunna lägga dig på rätt nivå, oavsett vilken bakgrund du har. Håkan lyfter också fram assistenternas roll i det hela. Du ska inte vara rädd för att prata med dem. De känner ju i regel eleven väldigt väl. Ofta är de med, men det är inget måste. Eleverna kan själva välja om de vill att assistenterna ska närvara eller ej. Vad gäller musiken som är aktuell blir det ofta dansband, en musik som är snäll och har en inneboende enkelhet, men ju mer eleverna spelar, desto bredare brukar spektrumet bli. Öppnar du en dörr brukar fler öppna sig efter hand. Att arbeta med det digitala mediet är också väldigt tacksamt enligt Håkan. Det ger en stor flexibilitet med ljud, tempo och tonarter. Du kan också spela in, mixa och redigera 26

27 och allt är på riktigt, menar han. Vi arbetar på samma sätt som de stora stjärnorna och producenterna gör, fast utifrån lite annorlunda förutsättningar. Alla som är intresserade av att arbeta med den typ av verksamhet som Håkan befunnit sig i under väldigt många år skulle han gärna vilja prata med. Han tycker bara det är roligt att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter, men även få en diskussion i vad du själv vill och vad du gör. Det finns säkerligen lika många vägar att gå som det finns människor i det här, menar han. Metoder och verktyg Bemötande och bekräftelse När jag först träffade Håkan och fick sitta med på hans lektioner slogs jag snabbt av ödmjukheten och respekten han visar inför alla människor han träffar och arbetar med. Håkan är mycket lyhörd och rustad med stort tålamod. Han är intresserad av att arbeta med annorlunda förutsättningar, vara kreativ och lösningsfokuserad i sitt arbete. Jag anpassar mig till varje elevs förutsättningar och jobbar utifrån dem för att det ska vara möjligt att få ett bra resultat. Jag känner nog mer att vi är kompisar, medmänniskor. Jag vill avdramatisera lärarrollen och bara jobba tillsammans. För mig är elevens behov och önskan det viktigaste, ju mer man träffas och spelar ju bättre blir resultatet. Hans genuina människointresse går inte att missa. Håkan är nyfiken på alla människor han möter. Det har rustat honom med en öppenhet, empati och fingertoppskänsla för de 27

28 personer han träffar i verksamheten. Det ger honom en god förmåga att anpassa sig och plocka fram rätt verktyg för eleven som kan släppa loss sitt egna kreativa uttryck. Håkan menar att du inte kan mäta eleverna som kommer till honom utifrån samma måttstock som en musiker eller andra elever. Det kan vara stort för vissa bara att få fram ett ljud. De kanske inte trodde att det var möjligt och människor runt omkring dem har bara bekräftat den tron. Det är när eleven märker att hen kan som den första dörren öppnas till något större och murar börjar rasa. Vikten av att berömma och uppmuntra eleven ska heller inte underskattas, men det måste också vara ärligt och inget att slösa med. Ord som inte är uppriktigt menade genomskådas snabbt och de blir tomma och verkningslösa. Många gånger blir det en positiv effekt hos elevens självkänsla och utveckling bara genom att eleven bekräftas som person och i det den gör. Att bli sedd, känna att någon lyssnar på vad jag har och säga och vilka önskningar jag har är ett enkelt men oerhört viktigt led i att skapa mötet och dialogen som sker på två individers villkor, och inte bara på en individs villkor. Att arbeta med bilder på eleverna, att lyfta fram dem eller syssla med inspelningar av olika slag har också gett ett glädjefullt gensvar, berättar Håkan. Att jobba med en egen produktion är väldigt stärkande för självkänslan och när till exempel en skiva är klar har eleven ett väldigt konkret kvitto på vad hen har åstadkommit. Det är också något eleven kan ta med sig hem, visa för andra eller ge bort i present. Håkan återkommer till att musikprogrammet som han arbetar med är ett suveränt redskap för att kunna fortsätta att bekräfta och stärka de som kommer till honom. Med enkla medel skapas mycket ljud och musik, och dessutom låter det bra. Det går inte att komma ifrån att det är inspirerande för eleverna, för de hör också när något låter rent och riktigt. 28

29 Vikten av rätt ljud När jag har pratat med Håkan om hans verksamhet och vad som är viktigt är det några saker som han återkommer till. Ett är bemötandet och dialogen med eleven. En annan viktig pusselbit som han ofta pratar om är vikten av rätt ljud. Att hitta rätt ljud åt rätt person är ett sökande, men det är bara att börja någonstans. Reaktionerna och effekterna av rätt ljud är betydelsefulla. Med ett leende berättar Håkan hur människor reagerar på olika ljud. Ibland är det som att det händer något, och en motorik som kanske tidigare trilskats sätter inte alls upp samma hinder när eleven får rätt ljud. Det blir som att känslan av att de vill spela tar överhand och så funkar det mycket bättre helt plötsligt. Det är som att lugnet lägger sig i kroppen när spänningarna släpper och kvar finns bara en glädje och känslan av ett djup. Håkan utvecklar: Jag brukar rätt snart märka åt vilket håll det går. Ofta blir det ju en väldig glädje och det börjar hända väldigt mycket. Ju mer vi träffas på det här viset desto mer märker jag också vilka ljud som känns bra. Då är det väldigt lätt att programmera i datorn och byta ljud. Man kan programmera om ljuden, man kan lägga in releaser till exempel så att tonen ligger kvar. Sen kan man också lägga in ackord för varje ton som man kan spela. Rätt vad det är börjar de bara att spela, det är musiken och ljuden som påverkar på ett positivt sätt. Det har varit intressant med de olika karaktärer na vi tagit fram, olika skalor. Bluesskalan är väldigt tacksam. Pentatoniska skalor är tacksamma också. De har fått spela på plattorna efter komp och då har vi kunnat spela tillsammans. Det har legat ett bakgrundsljud, sen har vi 29

30 spelat och bara tittat på varandra. Det faller på plats när de spelar tillsammans. Inprickningar, solon Det har gett sig för det har varit vi, musiken, och känslan. Inga sådana här måsten som kommer med att du har de här bokstavskombinationerna. Vi bara lirar och det funkar. Att ligga i bas- eller mellanregistret ger ofta lugna och stabila ljud. Håkan har ibland noterat när han varit i kontakt med utbrända människor att de har svårt att klara av diskant. Det viktigaste är dock att träffa rätt i ljudet till den person du arbetar med. Håkan menar att då kan samspelet bli helt fantastiskt och det är som att det blir en kontakt med det allra innersta i människan. Sång och pitch av rösten Sången är ett härligt sätt att få utlopp och ge uttryck för det som finns i kropp och själ, säger Håkan med eftertryck. Att sjunga tillsammans med andra eller med orkester/ackompanjemang kan också vara ett sätt att känna sig bekräftad. Att det är många olika musikaliska delar som bildar en helhet kan förstärka känslan av samspel och att tillhöra en större helhet. En del som vill syssla med sång kan ha svårt att sjunga en hel låt i ett sträck. Håkan understryker att här finns det en klar fördel med att hantera musikprogram. Möjligheten finns att dela upp sången i kortare fraser, meningar eller verser. Sedan kan eleven fokusera på att bara spela in från ett särskilt parti. Håkan sätter då programmet på cycle mode så att stycket loopas om. Eleven får sjunga till den loopade delen som spelas in. Tillsammans lyssnar sedan Håkan och eleven på vilken inspelning de tycker låter bäst och sparar den. Proceduren upprepas till dess att hela låten är inspelad. På så vis kan eleven sjunga och spela in en hel låt även om eleven inte klarar av att göra det i en tagning. Ett sätt att utmana de elever som är säkrare i sin sång kan vara att låta eleven sjunga in olika stämmor till ett arrangemang. De olika stämmorna spelas in och kan sedan klippas ihop. På så vis får eleven prova allt från ledsång till diverse typer av stämmor. Det kan 30

31 vara ett sätt att förbereda eleven mot att till exempel gå vidare till körverksamhet och vänja sig vid att sjunga stämsång. Alla som kommer till Håkan och vill syssla med sång har inte riktigt förmågan att höra eller framföra sången och tonerna där de ska ligga i melodi och tonart. När Håkan arbetar med sång har han hittat en intressant aspekt med att pitcha om rösten. Vi kan säga att han stämmer om rösten i musikstycket. När eleverna spelar in ligger inte alla toner där de ska vara alla gånger. Ett sätt att arbeta med att försöka utveckla sången är just genom att pitcha elevens röst så att tonerna ligger rätt. Eleven får sedan med sig en inspelning hem och kan träna till ljudet av sin egen röst. Resultatet har varit gott. Jag frågar Håkan om vad eleverna egentligen tycker om det. Känns det konstigt det han gör med deras röst? Är det någon som känner att hen inte duger? Många av dem märker ju att ibland låter det inte alldeles riktigt när de får jämföra och höra. Som i Kristers fall, han hör ju det samtidigt som han inte kan rätta till det själv, men det har blivit bättre tack vare det. Tanken hos mig är att om han får höra sin egen röst så kan han rätta sig efter den lättare och rätta till det, och det har han också gjort. Jag prövat samma sak med flera andra och det har funkat. Det är ingen som har sagt någonting om att hen inte vill få rösten ompitchad. Jag märker att det finns en del som är mer begeistrade och en del som är mer jaha, men jag har ju märkt att när de har gjort det här och lyssnat på det hemma så blir det ett resultat. De kanske inte märker det själva alla gånger, men jag märker att det börjar hitta själva mer var de ska vara. 31

32 Trumpads eller plattorna Padsen är en av Håkans gamla trotjänare och käpphästar i undervisningen. De är tacksamma att arbeta med och ger många möjligheter. Vanligen brukar Håkan programmera dem i olika skalor beroende på vem som kommer och vad som ska göras. Ljuden lägger han in via sitt musikprogram i datorn. Ofta använder han dem till de elever som inte har så mycket finmotorik. De är rätt stora och tåliga med gummerade slagytor. En del spelar ensamma och andra spelar tillsammans i grupp, det mesta funkar med plattorna. När en ny elev kommer börjar Håkan ofta med att lägga en bluesskala på plattorna och ackompanjera det med en musikslinga han har på datorn. Förutom bluesskalan är den pentatoniska en favorit som är tacksam att arbeta med på plattorna. Håkan kan antingen välja att sitta med och bara lyssna, eller så är han själv med och spelar på synthen. Något som i regel verkar som en sporre för många. Det blir en särskild dynamik när de spelar tillsammans och befinner sig i ett musikaliskt sammanhang. Teknikerna för hur du kan använda trumstock eller klubbor till plattorna är många och skiftande. Det hänger helt enkelt på vem som håller i pinnen och vilka förutsättningar hen har. Ofta brukar eleven lösa det själv på ett väldigt bra sätt, konstaterar Håkan, eller så sker det i samråd med assistenten. 32

33 Färgerna och deras system Det är Krister som är upphovet till idéerna som rör sig i Håkans huvud gällande färgerna och hur du kan använda dem. Krister berättade för Håkan att han sett någon som använt sig av färgade lappar för att markera när det var dags för ackordbyte. Jaha, sa jag och började tänka på det och sa att då gör vi något sådant. Jag gjorde ett system med färger åt honom och förenklade det något. Jag använde en funktionsbeteckning på färgerna. Det finns många tonarter, det finns många färger. Spelar man i C-dur, då är C rött, och F är grönt och G är blått. Spelar han i G-dur, då är G rött och så vidare. Det här har vi gjort i ett program i datorn så han ser en markör vid färgerna när han spelar. Det har blivit ett jättefint resultat. Håkan har alltså arbetat fram ett färgsystem som utgår från varje ackord. Håkans system bygger på funktionsbeteckningarna tonika, subdominant och dominant. Färgerna och deras ordningar har han baserat på det så kallade chakrasystemet. Chakrasystemet är en österländsk tradition som identifierar sju energicentra eller chakran i kroppen. 33

34 Färgerna som förknippas med chakrasystemet i löpande ordning är rött, orange, gul, grön, blå, indigo/violett, vit/rosa. Bas-chakrat är rött och är placerat ungefär runt skrevet. Det översta chakrat är kronchakrat och är placerat vid hjässan. Principen i hur det fungerar är rätt enkel: melodin ligger uppe i musikprogrammet och de olika färgfälten som står för de olika ackorden finns med. När Håkan startar musiken rör sig en markör genom melodin och på ett mycket tydligt och enkelt sätt ser eleven färgackorden och vet när den ska spela vad och när det är dags att byta. Fördelningsprincipen av färger till ackorden har Håkan alltså baserat på chakrafärgernas ordning. Grundackordet är således alltid rött. Om tonarten är i C-dur blir C rött, F grönt, G blått, om tonarten skulle vara G-dur blir G rött, A orange, C grönt, D blått och så vidare. Den röda färgen är basen enligt chakraprincipen och Håkan låter således alltid den röda färgen vara bas i den tonarten som används. Håkan tycker att det här systemet funkar mycket bra med musikstycken som inte har så många ackord eller olika ackord. Håkan har idéer om att han borde kunna utveckla detta i ensemblespel, men har inte riktigt hunnit komma dit än. 34

35 FÖRUTSÄTT- NINGAR OCH ELEVERNA I FOKUS

36

37 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ELEVERNA I FOKUS Peter Nordin ordförande för HSO Dalarna HSO står för Handikappföreningarnas Samarbetsorgan och finns i olika regioner i landet. HSO har under den regionala indelningen även en kommunal indelning där de jobbar med frågor mot respektive kommun. På riksnivå har de ett nära samarbete med Handikappförbunden. Från HSO:s håll har de varit med och arbetat med att driva gemensamma frågor genom Länshandikapprådet (LHR). Där är de rådgivande och berör frågor som rör landstinget och funktionsnedsättningar. de har även funktionen av att vara en remissinstans ifråga om nybyggnationer och liknande som görs i offentlig regi. HSO driver inga avgränsade intressefrågor kopplade till speciella typer av funktionsnedsättningar. HSO har funktionen av att vara en paraplyorganisation och ett serviceorgan åt föreningarna som driver sakfrågor. Dessvärre finns det ett dilemma i att intresseföreningarna finns för olika typer av funktionsnedsättningar. Det är svårt att arbeta enat på bred och stark front, trots HSO. De frågor som HSO driver gemensamt idag är frågor som framförallt rör tillgänglighet. De är även inblandade i landstingets överlämnande av hemsjukvården till kommunen från och med januari Vidare driver de frågan om hjälpmedelskostnader, och kontanthanteringen är en annan fråga de har arbetat med (tillsammans med Pensionärernas riksorganisation PRO). Nästan alla berörs av den sistnämnda frågan dyslexi, omsorgen, utvecklingsstörda, synskadade och rörelsehindrade. Peter Nordin sitter som ordförande på regional nivå i HSO Dalarna och har gjort det sedan ett par år tillbaka. Han är idag bosatt i Malung men har sina rötter i Pajala. Peter 37

38 flyttade ner till Stockholm i sin ungdom, det var vad du gjorde då. Han kom på allvar in i handikapprörelsen 1992/93 och beskriver det själv som att intresset för dessa frågor delvis är sprunget ur polio som han fick vid 10 månaders ålder. Peter beskriver sina år i Stockholm som att han var lite strulig. Han berättar att strulet bland visade sig genom att han var med och räddat almarna i Kungsträdgården 1971, demonstrerat mot Vietnamkriget och varit inblandat i Båstadkravallerna 1968 när Sverige skulle spela mot Rhodesia. Själv tycker jag hans historier vittnar om att han är en människa med ett stort engagemang för sin omgivning. I sitt yrkesliv har han bland annat varit handläggare på Arbetsförmedlingen. Peter beskriver det som att på den tiden gick du en ettårig utbildning som förmedlare, sen valde han att rikta in sig på personer med funktionsnedsättning. På den tiden kallades den funktionen arbetsvårdare och vägledare och du fick en tillhörande specialutbildning på ett år. Nu förekommer det inte sådant vad han vet, och med ett snett leende konstaterar han att det kanske var så att staten hade mer pengar på den tiden. Jag frågar honom om hans tankar kring projektet som vi driver och musikverksamheten som finns tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Peter berättar att för flera år sedan fanns det en musikpedagog i kommunen som delvis arbetade lite med musikterapi och musik för personer med funktionedsättning. När musikpedagogen flyttade försvann allt. Då var det väl lite, lite där och det gick väl genom kommunen. Det var väl hennes personliga engagemang som gjorde att hon fanns tillgänglig. När hon flyttade ner till Göteborg, då försvann ju allt. Mycket står och faller med personerna som är engagerade inom detta område. Finns det en eldsjäl som brinner kan man erbjuda något, finns det inte tar det stopp. 38

39 Jag tror det har att göra med personligt engagemang och pengar. Jag tror att kommunerna har väldigt svårt att släppa till extra för det här. Man gör det lagstadgade, särskilt inom omsorgen, sådant som man är ålagd att göra. Sedan anser man inom politiken många gånger att det är bra nog, det riksdag, regering och kommunerna har bestämt att vi ska göra. Att det bara är ett fåtal personer som verkar intressera sig för denna typ av verksamhet kan delvis bero på vilken bakgrund du har och om du har en pedagogisk bildning, spekulerar Peter. De personer som Peter träffade och som tidigare fanns med i den kommunala verksamheten hos pedagogen mådde bra och trivdes med aktiviteterna. Du kunde se glädjen i dem vid dessa tillfällen, men det är svårt att få gehör för effekterna av en verksamhet om du inte kan omsätta det i siffror, på kommunala och regionala plan. Jag tror inte man tänker i de banorna, för det är lätt att personerna försvinner. Man har ändå personalen inom omsorgen och där har man det lagstadgat. Men utöver det Jag tror att kommunpolitikerna ibland bara ser det som en kostnad. De tänker inte längre, de tänker inte på att människor mår bra. Risken är att allt annat betraktas som en kostnad som inte prioriteras. De tänker kanske inte på att människorna får ett rikare liv, att kostnaden är en investering. Ett dilemma finns i att det är svårt att mäta positiva synergieffekter som de deltagande personerna upplever. Trots svårigheter tenderar människor att försöka mäta mjuka värden med samma måttstock som det som har ett pris. Det enda som kan få politiker att ändra uppfattning är om man lägger ett papper på bordet och säger att det här kan du spara. Jag har själv varit politiker i tio år ungefär och det är det enda de ser. Man ser inte effekterna. Det är erfarenheten Peter har från sina kontakter inom politiken och när han själv har varit politiskt engagerad. Överlag är det ett dilemma att hitta pengar till ordinarie verksamhet menar han. Att söka externa medel kräver ofta att du söker för utveckling av 39

40 verksamhet i projektform eller har en särskilt nischad verksamhet som för tillfället prioriteras politiskt. Det finns många utmaningar i situationen som Peter Nordin beskriver. Det är inte helt lätt att skapa en tillgänglig verksamhet för personer som har funktionsnedsättning och som vill musicera. Det är många bitar som ska passa ihop och där den mest springande punkten tycks handla om att det faktiskt finns en person som arbetar med det här. Försvinner den personen ur verksamheten så försvinner också verksamheten. En annan pusselbit är kostnadsfrågan. Det är ofta en mer kostnadskrävande målgrupp att arbeta med och målgruppen är heller inte en ekonomiskt stark grupp. En infallsvinkel för att betrakta den här typen av verksamhet är att se den som en investering, en väg att främja folkhälsan. Men det är svårt att väga, mäta och värdera och hur mycket vi sparar på att en person har en bättre allmänhälsa, känner sig gladare, piggare och friskare. Hur mäts sjukvårdsbesök som inte behöver göras, tabletter som inte behöver ätas, ett strålande leende gentemot omgivningen och ett gott liv? Metha Wahlström-Halse fritidskonsulent landstinget Dalarna För många är Metha en viktig person. Som fritidskonsulent på landstinget hjälper hon personer att hitta aktiviteter att utöva på sin fritid. Metha jobbar i ett team med många andra yrkesgruppen som psykologer, kuratorer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Sitt engagemang för de här personerna hon jobbar med har Metha haft länge. När jag avslutade min utbildning så kände jag att jag verkligen ville jobba med personer som inte kunde ta för sig i samhället själva. Det här är ju på den gamla vårdhemstiden så jag sökte mig då till ett vårdhem för personer med utvecklingsstörning. Där fanns det upparbetad fritidsverksamhet och aktiviteter. Sedan lade man ner vårdhemmen i mitten på 1980-talet och då splittrades de här tjänsterna och gick ut i kommunerna. Jag fick då Falu-Borlänge kommun som sedemera blev 40