Presentationsbilder till sammanträdet för Kommunförbundet Norrbottens styrelse

Transkript

1 Presentationsbilder till sammanträdet för Kommunförbundet Norrbottens styrelse Rapport, Projekt Låt Vildlaxen vandra hem Muntlig information av projektledare Glenn Douglas 4. Förstudie Digitala trygghetslarm Muntlig information av Tony Blomqvist, VD, IT Norrbotten 5. Samverkan mot våld Muntlig information av projektledare Annika Stävenborg-Vennberg.

2 Bilder till 3. Rapport, Projekt Låt Vildlaxen vandra hem Muntlig information av projektledare Glenn Douglas

3 Uppdrag: Projekt Låt vildlaxen vandra hem Att utveckla besöksnäring baserad på Norrbottens vildlaxälvar. Projektet ska arbeta med att maximera antalet vildlaxar som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurism genom ökad tillgång på vuxen lax.

4 Projekt aktiviteter Informera beslutsfattare inom fiskeförvaltning om behovet av att skapa en mer hållbart och rättvist fördelning av laxresursen. Sprida information om sportfiskebaserad besöksnäring. Entreprenörsutbildningar inom sportfiskebaserad besöksnäring.

5 Vildlaxälvar i Norrbotten Torne Råne Kalix Byske Åby Pite

6 Fakta om Norrbottens region % of Östersjöns vildlax kommer från Norrbottens älvar. Norrbotten är östersjölaxens kärnområde. 46 % av alla yrkesfångade laxar i Östersjön är vildlax från Norrbottens älvar.

7 % av fångst Östersjön Älv 31 Torneälven vild 14 Kalixälven 8 Luleälven 7 Kemiälv 5 Vindelälven 4 Iijoki 4 Indalsälven 3 Åbyälven 3 Neva 3 Ångermanälven 2 Simojoki 2 Skellefteälven 2 Byskeälven 2 Oulujoki 2 Umeälven 1 Råneälven 1 Gauja 1 Ljungan 1 Dalälven 1 Mörrumsån 1 Daugava

8 Nuvarande lax förvaltning förhindrar ekonomisk utveckling inom älvdalar Laxfiske i Tweed älvdal skapar 9.87 miljon årligen till den lokala ekonomin och skapar 487 helårs arbeten. 75 % av sportfiskarna är inte från Skottland. Sportfiskare betalar 208 dag i snitt jämfört med 61.8 av icke fiskande turister. Utan lax eller öring skulle besöksantal minska med 71 % till området. Sportfiske i Skottland omsätter miljoner årligen och mer än helårsarbeten. Sportfiske efter Atlantlax i Kanada omsätter 97 miljoner år 2010 (864 milj kr). Irland 60 miljoner % av sportfiskarna var utländska turister. Snittpris för laxfiske i bättre fiskecamper i Ryssland, vecka. Endast fiskekortsförsäljning vid Mörrumsån inbringade kr år Fångst 653 st laxar.

9 Prognos för våra laxbestånd Antalet återvandrande laxar minskar Lax återkomster Älv Torne Kalix Pite Byske Simo (-40%) (-58%) 571 (-46%) 989 (-50%) 874 (-24%) Långrevfiske i östersjön ökar

10 Problem Nuvarande laxförvaltning utgår från ett traditionellt perspektiv där älvarna betraktas som smoltproducerande enheter och där fångstuttag sker i hav och kustfas. Detta medför ett biologiskt felaktigt fiske i havet på blandade bestånd där svaga stammar inte kan återhämta sig. Även i starka älvar blir antalet uppvandrande laxar för lågt för att tillåta utveckling av fisketurism. Viktiga stakeholders t.ex. fiskerättsägare och medborgare i älvdalar ser inget värde i vildlaxbestånden.

11 Syfte EU kommissionens förslag till ny förvaltningsplan för Östersjölax Östersjöns laxbestånd ska nyttjas på ett hållbart sätt och den genetiska integriteten och mångfalden bevaras.

12 EU s förslag till ny laxförvaltningsplan EU s förslag till ny förvaltningsplan tillåter ett fortsatt blandbeståndsfiske efter lax i södra östersjön. Förslaget innebär dock en minskning av havsfiske efter lax Sverige stoppar sitt havsfiske från 2013.

13 EU s förslag till ny laxförvaltningsplan Utsättning av odlad lax i de älvar som har byggts ut ska fasas ut inom 7 år. Lax utsättningar kommer att fasas ut i bl.a. vid Luleälv, Heden fiskodling i Boden.

14 EU s mål - älvar ska producera 75% av sin potentiella laxsmolt Är detta ett lämpligt mål? Smoltproduktion i Norrbottens älvar (ICES) River Potential Smolt production (1000) Smolt production 2010 (1000) 2010 % of potential Torne % Kalix % Råne % Pite % Slutsats 75% smoltmål tillåter utökad fisketryck och mindre antal lekande vildlax i Norrbottens älvar. 90% smoltmål inom 5 år är bättre leder till större mängd fisk i havet och mer stabila återkomster till älvarna.

15 EU s förslag till ny laxförvaltningsplan Fiskekontroll och det Polska tjuvfisket Polska fiskare rapporterar lax som öring för att undkomma kvotbegränsningar. Nya laxplanen har åtgärder som bör stoppa Polskt tjuvfiske. Jämförelse av havsfångst Svenska yrkesfiskets fångster Polska yrkesfiskets fångster 2-6 % havsöring 59-94% havsöring

16 Projekt Resultat Svenska havsfisket efter lax i södra östersjön har stoppats. Endast kust och älvfiske kommer att tillåtas i framtiden. Mer lax kommer att vandra hem. Norrbottens syn på laxförvaltning presenteras och är känt av EU både parlament och kommissionen. Polska tjuvfisket undersöks av EU. Falskrapportering kommer troligen att stoppas. Vi deltar med EU Östersjöns rådgivande nämnd BS RAC. Samarbete med Lapin Liitto, info till intressegrupper inom länet och landet.

17 Framtida insatser Tillämpning av EU S ny laxförvaltningsplan Samarbete med Lapin Liitto ang. fiske utefter Finska kusten. Samarbete med övriga nationer (t.ex. Polen) om inlösen av deras havsfiske. Predatorers påverkan på fiskbestånd (säl, skarv)

18 Våra Mål Förvaltande av Östersjölax måste anta principen att kompensationsodlad lax ska användas för yrkesfiske medan vildlax ska tillåtas att återvända till sin hemälv för reproduktion och småskaligt skördande baserat på varje bestånds specifika bärkraft. Anta ett mål av ett minsta antal återvandrande leklax för varje älv. Smoltproduktionstmål måste vara minst 90 % av beräknad maxproduktion.

19 Vår budskap till EU kommissonen Norra Sverige är ett av Europas minst befolkade områden med flera kommuner med den lägsta genomsnittliga hushållsinkomsten i Sverige. Nyttjandet av våra naturresurser är viktigt för oss. Utan en rättvis fördelning av laxresursen kommer resursägarna inte se ett värde i den art som de har en nyckelroll i att förvalta. De måste vara delaktiga i förvaltning av laxresursen om europeiska unionens mål ska uppnås.

20 Bilder till 4. Förstudie Digitala trygghetslarm Muntlig information av Tony Blomqvist, VD, IT Norrbotten

21

22 REGERINGSUPPDRAG

23 OLIKA TEKNIKER - TRYGGHETSLARM FAST TELEFONI (analog) - Bristande standard - Bristande trygghet - Begränsad funktionalitet MOBIL TELEFONI (GSM) - Bristande standard - Bristande trygghet - Begränsad funktionalitet FAST BREDBAND MOBILT BREDBAND (IP) - Standard - Säkrare larm - Ökad funktionalitet - Kommunerna återtar kontrollen I dagsläget befinner vi oss i tre tekniska miljöer, såväl analog, mobilt/gsm som bredband (IP). Detta skapar utökad komplexitet med en blandning av olika miljöer avseende såväl trygghetstelefoner som larmcentraler.

24 LARMKEDJA

25 UPPHANDLINGSPROCESS IT Norrbotten begär fullmakt för upphandling från samtliga kommuner Tre delupphandlingar a. Digitala trygghetstelefoner b. Den nya världen, smarta telefoner etc. c. Larmcentral - som tjänst - Norrbotten egen larmcentral

26 IT NORRBOTTEN UPPHANDLINGS GRUPP REFERENS- GRUPP STYRGRUPP

27 Bilder till 5. Samverkan mot våld Muntlig information av projektledare Annika Stävenborg-Vennberg

28 Nu sätter vi fokus på dem som utsätts för våld i nära relation Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Projektledare Annika Stävenborg Vennberg annika.stavenborg@bd.komforb.se Tfn

29 Viktigt kunskap! Ett allvarligt brott. Mäns våld mot kvinnor och barn är ett allvarligt samhällsproblem, ett folkhälsoproblem och ett jämställdhetsproblem. Mäns våld mot kvinnor och barn finns i alla samhällsklasser. Kunskap är inte tillräckligt. Vilka är våra attityder och värderingar? Våldet påverkar hela familjen och det krävs ett helhetsperspektiv. Det krävs förebyggande åtgärder för att förändra normer kring maskulinitet, makt och våld och ett tydligt ansvar för dem som redan utsatts för våld/utövat våld. Projektledare Annika Stävenborg Vennberg Annika.stavenborg@bd.komforb.se

30 Resultat 2011 Uttalad basnivå för länet och pågående internt förbättringsarbete RVC Piteå och Barnsamråd Piteå RVC: Det bästa som startats upp på länge, gemensamt arbete, den utsatte tas på allvar, klara besked, hjälp och stöd. Barnsamråd: Brottet blir synligt, rättsprocessen går snabbare, barnen får stöd av soc/bup, stöd inom arbetsgruppen, handledning. Kartläggning Samordnare funktioner och inte personbundet (täcker inte alla kommuner idag) Öppenvårdsmottagning Luleå/Boden/Piteå Utveckling av Ickevåldsmottagningen Projektledare Annika Stävenborg Vennberg

31 Politisk ledningsgrupp sociala beredningen, kommunalråd, landstingsråd, polisstyrelsen Länsstyrgrupp Divisionschefer från landstinget, fyra socialchefer samt fyra barnoch utbildningschefer Operativ styrgrupp Socialchef, IFO chef, sektionschef HSV, verksamhetschef BUP, verksamhetsstrateg vuxenpsykiatrin, länschef primärvården Norr, kammaråklagare, poliskommissarie, samt FoU samordnare kommunförbundet, projektledare Specialist grupp Samordnare ViNR och representanter från polis, hsv, länsstyrelsen Spec.gr Frivilligorganisationer Rädda Barnen, kvinnojouren, HSO, BoJ, RFSL Referensnätverk Andra kommuner, landsting och polismyndigheter Specialister Projektledare Annika Stävenborg Vennberg

32 Fokusområden ; Samverkansmyndigheternas efterlevnad av basnivå. Utveckling av beprövade rutiner för myndighetssamverkan. Webbportal som kompetenscentrum och informationsstrategi. Kartläggning av våldets förekomst och myndigheters insatser. Projektledare Annika Stävenborg Vennberg Annika.stavenborg@bd.komforb.se

33 Rutiner för myndighetssamverkan Barnsamråd och RVC Webbportal med information och kompetenscentrum Kartläggning av myndigheternas insatser Samordna Socialtjänsten Skydd, råd, stöd och behandling Helhetsansvar för brottsutsatt och närstående. Kompetens, synliggöra, bemötande, information och hjälp vid kontakt med andra stödinstanser. Hälso och sjukvården Dokumentera Vård, stöd och behandling i ordinarie verksamhet Kompetens, synliggöra, bemötande, anm. 14:1 SoL. information och hjälp vid kontakt med andra stödinstanser. Rättsväsendet Riskanalys med säkerhetssamtal Brottsprocess Kompetens, synliggöra, bemötande, anm 14:1 SoL. information och hjälp vid kontakt med andra stödinstanser. 14 kommuner Hur? - Lokalt - Länsdel - 2 noder Myndighetsanpassat SoS Vårdprogram för länet NCK Resursförstärkning RPS Projektledare Annika Stävenborg Vennberg Annika.stavenborg@bd.komforb.se

34 Kommunernas basnivå (5 kap 11 SoL) - Samordna insatser - Skydd - Stöd och behandling, individuellt/grupp, till våldsutsatt och anhörig - Myndighetsgemensam webbportal som informationsstrategi och kunskapscentrum - Mer.. Hur? - Lokalt - Länsdel - Myndighetsanpassat 2 noder Projektledare Annika Stävenborg Vennberg Annika.stavenborg@bd.komforb.se

35 Tack för att ni lyssnade! Vill du veta mer och ta del av Basnivån och genomförd kartläggning? Gå in på Kontakta gärna Annika Stävenborg Vennberg genom att mejla till eller ringa