Kommerskollegium 2012:4. E-handel nya möjligheter, nya hinder. En kartläggning av e-handelshinder utanför EU APP

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommerskollegium 2012:4. E-handel nya möjligheter, nya hinder. En kartläggning av e-handelshinder utanför EU APP"

Transkript

1 Kommerskollegium 2012:4 E-handel nya möjligheter, nya hinder En kartläggning av e-handelshinder utanför EU APP

2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. Kommerskollegium, september 2012 första tryckningen. ISBN:

3 Förord Internet har skapat nya möjligheter för den internationella handeln. Avståndet mellan köpare och säljare minskar i betydelse och förändrar sättet på vilket företag och privatpersoner gör affärer, handlar och kommunicerar. Men samtidigt som nya möjligheter skapas så uppdagas nya handelshinder. I denna rapport kartlägger vi e-handelshinder som svenska företag möter i länder utanför EU, hinder som begränsar möjligheten att bedriva e-handel. Många hinder är desamma som för traditionell handel, medan andra är specifika eller extra besvärliga för just e-handeln. En iakttagelse är att hindren för handel med länder utanför EU till stor del förefaller vara desamma som företagen möter inom EU. Detta är Kommerskollegiums fjärde rapport om e-handel. De föregående är Kartläggning av handelshinder inom EU (2011), e-faktura i gränsöverskridande handel (2010) och senast Hur gränslöst är Molnet? (2012), där vi studerar cloud computing och internationell handel. Vår avsikt med dessa publikationer är att följa hur förutsättningarna för internationell handel förändras samt att föda tankar om hur bland annat handelspolitiken bör utvecklas för att den internationella e-handeln ska bli mer öppen. Den nu aktuella rapporten har sammanställts av Henrik Jonströmer, Magnus Rentzhog och Emilie Anér på Kommerskollegium. Vi vill rikta ett särskilt tack till de företag som bidragit i intervjuer och med information till utredningen. Stockholm, september 2012 Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegium 1

4 Innehållsförteckning Förord Inledning Informationsbrist Tullrelaterade hinder Tullprocedurer är extra besvärliga vid många och små försändelser Tullar ställer till problem vid returer Korruption försvårar även för e-handeln Hinder relaterade till konsumenträtt och konsumentupplysning Skillnader i ånger- och returrätt skapar kostnader och administrativa besvär Krav på konsumentupplysning och regler om webbplatsinnehåll Märkning av produkter och myndighetsregistrering är betungande Betalningar och skatter Momsregler kan vara otydliga eller skilja sig mellan digital och fysisk försäljning Skillnader i och krav på betalningslösningar skapar kostnader och administrativa besvär Skriftliga krav omöjliggör användande av onlinelösningar Dubbelbeskattning Immaterialrättsliga hinder Företag drabbas av intrång Mellanhänders ansvar är olika och ibland otydligt Svårt att säkra rättigheter till upphovsrättsskyddat material Brist på sökbar information om immaterialrätter Domänstöld ( domain grabbing ) blir allt vanligare Datalagring och dataöverföring

5 8. Statliga kontroller Krav på lokal etablering vid registrering av lokala toppdomäner Censur och myndighetskrav på krypteringslösningar Övriga hinder Roamingavgifter fördyrar e-handel genom mobila enheter Bedrägeri förekommer Omöjligt få statligt krävd försäkring Certifiering av produkter fördyrar Avsaknad av standarder hindrar e-handel Ursprungsregler skapar behov av lokala lager Strikta regler om lansering av audivisuellt material (s.k. windowing ) hindrar utvecklingen av e-handel Subventioner i andra länder snedvrider den internationella konkurrensen Transportroaming gör transporter dyra Fallstudie: Norge Krav på lokal etablering vid registrering av norsk toppdomän Norska tullprocedurer upplevs som onödigt komplicerade och tidskrävande Fallstudie: Appmarknaden Varför är appmarknaden intressant? Hinder och problem Slutsatser Bilaga - Frågeformulär som har använts vid företagsintervjuer Noter Referenser

6 1. Inledning Internet har på många sätt omdanat den svenska och globala ekonomin. Internet har förändrat hur företag och privatpersoner jämför, köper och säljer produkter och tjänster; söker och tillhandahåller information samt sköter betalningar och förvaltar data. Internet har även öppnat helt nya sektorer i ekonomin genom att erbjuda nya produkter, tjänster och affärsmodeller som tidigare inte var möjliga. Den internationella handeln underlättas av denna utveckling. E-handel, det vill säga handel med varor och tjänster som sker med hjälp av elektroniska medel, har vuxit explosionsartat och företag kan idag nå konsumenter på utländska marknader på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Detta har varit gynnsamt inte minst för små företag som tidigare saknade resurser för att kunna exportera sina varor och tjänster. Men i takt med att e-handeln växer och skapar nya möjligheter uppdagas även nya handelshinder hinder som antingen är specifika eller mer besvärliga för just e-handlare. Kommerskollegiums kartläggning av e-handels- hinder inom EU visar t.ex. att e-handeln inom EU begränsas av en rad rättsliga hinder, så som förbud mot e-handel som försäljningsform, myndighetskrav på fysisk etablering, hinder kopplade till försäljningsvillkor samt immaterialrättsliga hinder. 1 I denna studie kartlägger Kommerskollegium hinder som svenska företag möter i e-handel med länder utanför EU. Studien fokuserar på hinder som är specifika eller extra besvärliga vid e-handel. Vi menar att e-handeln har vissa specifika egenskaper som gör att hinder kan påverka denna handel mer negativt än traditionell handel, detta då e-handlare: bedriver försäljning till ett stort antal marknader samtidigt, inte alltid är etablerade på de marknader de säljer till, i många är fall små och ofta skickar många små försändelser istället för enstaka stora. Dessa egenskaper har fungerat som utgångspunkter när vi har bedömt huruvida ett hinder är extra besvärligt för e-handeln. Studien fokuserar inte enbart på rättsliga hinder utan behandlar även hinder relaterade till informationsbrist, byråkrati och bristande konkurrens. Kartläggningen bygger främst på intervjuer. Vi har intervjuat tjugotvå svenska företag, både små, medelstora och stora, främst inom sektorerna IToch telekommunikationsteknik, detaljhandel och underhållningsindustrin. 2 Eftersom kartläggningen bygger på företagsintervjuer återspeglar resultaten i hög grad svenska företags upplevda hinder och vi har så långt som möjligt försökt verifiera och komplettera företagens problembeskrivningar. I arbetet med denna rapport har vi uppmärksammat att vissa hinder som företagen har tagit upp bygger på missuppfattningar från företagens sida. Detta är samtidigt talande och pekar på att information om lagar, regler, metoder och praxis som påverkar e-handeln i andra länder inte är transparenta och svåra för företagen att ta del av. En viktig del i arbetet mot en mer öppen internationell e-handel är därför att göra denna typ av information enklare och mer transparenta för företagen. Vi har i denna utredning använt oss av EUkommissionens breda definition av e-handel som inkluderar följande transaktioner, både mellan konsumenter och företag (business-to-consumer) samt mellan företag (business-to-business): 4

7 Varor och tjänster köps på nätet men levereras fysiskt Exempel: en kund i Norge beställer en bok från en webbutik i Sverige och boken skickas med post från Sverige till Norge En vara som traditionellt levereras fysiskt ersätts av leverans via digitala nätverk Exempel: en kund i Norge laddar ner en e-bok från en svensk webbplats Digital leverans av tjänster Exempel: en norsk revisor säljer och levererar sina tjänster via internet till ett företag lokaliserat i Sverige Definitionen återspeglar det faktum att begreppet e-handel idag är bredare än den traditionella definitionen som endast innefattar transaktioner då varor beställs på nätet och levereras fysiskt. 3 I kartläggningen har vi identifierat åtta kategorier av hinder som redovisas i separata avsnitt: Informationsbrist: företag har svårt att hitta information om vilka lagar, regler, och metoder som gäller på olika marknader (avsnitt 2). Tullrelaterade problem: krångliga och administrativa tullprocedurer, tullar på returer och korruption vid gränsen skapar kostnader och administrativa besvär för e-handlare (avsnitt 3). Hinder relaterade till konsumenträtt och konsumentupplysning: skillnader i ånger- och returrätt samt krav på konsumentupplysning är extra besvärliga för e-handlare som ofta bedriver försäljning till flera marknader samtidigt (avsnitt 4). Betalningar och skatter: krav på specifika betalningslösningar samt olika skatteregler skapar kostnader och administrativa besvär för e-handlare (avsnitt 5). Immaterialrättsliga hinder: e-handlare drabbas av olika former av immaterialrättsintrång och har svårt att säkra rättigheter tillupphovsrättskyddat material (avsnitt 6) Datalagring och dataöverföring: lagstiftning som begränsar företags möjligheter att lagra och föra information, särskilt personuppgifter, över nationsgränserna hindrar den gränsöverskridande e-handeln (avsnitt 7). Statliga kontroller: e-handeln begränsas av myndighetskrav på lokal etablering vid registrering av toppdomäner, internetcensur och myndighetskrav på särskilda krypteringslösningar (avsnitt 8) Övriga hinder: roamingavgifter, bedrägeri, problem med att få statligt krävd försäkring, certifiering av produkter, avsaknaden av standarder, ursprungsregler, regler om lansering av audivisuellt material ( windowing ) samt statliga subventioner (avsnitt 9). Utöver kartläggningen av hinder innehåller denna studie även två kortare fallstudier. Den ena handlar om Norge en viktig marknad för svenska e-handlare som i undersökningen stack ut som extra problematiskt speciellt för svenska detaljhandelsföretag (avsnitt 10). Den andra handlar om appmarknaden en ny marknad (existerade ej före 2008) med sina egna specifika hinder och problem (avsnitt 11). Kartläggningen avslutas med en sammanfattning och en diskussion kring hur man kan gå tillväga för att göra den internationella e-handeln mer öppen. 5

8 2. Informationsbrist Ett problem som genomgående har tagits upp av de företag kollegiet har intervjuat är svårigheten att hitta information om nationella lagar, betalsätt, logistiklösningar etc. i de länder företagen bedriver e-handel. Då e-handlare ofta säljer sina varor och tjänster till ett stort antal marknader samtidigt är problemet extra betungande för e-handlare. Särskilt små företag finner detta problematiskt eftersom de saknar resurserna som krävs för att samla in och analysera all relevant information kopplat till de länder man är aktiva i. Ett litet företag inom detaljhandeln som bedriver försäljning till över 70 länder uttryckte det så här: Det är extremt svårt att få en överblick över vad som gäller i alla länder man säljer till och vi arbetar utifrån metoden trial and error. Alltså provar vi oss fram men det innebär samtidigt att man ibland råkar bryta mot vissa länders lagar. Med andra ord är rättsläget oftast osäkert för e-handlare och dessa har svårt att få en överblick över det lapptäcke av lagar och regler man måste anpassa sin försäljning till. Detta kan till och med innebära att e-handlare ibland omedvetet bryter mot vissa länders lagar och regler. Problemet har även tagits upp av stora företag. Ett av Sveriges största företag som är verksamma i bland annat USA och Kina klagade på otydlig information från myndigheter i båda dessa länder vad gäller krav på märkning av produkter samt regler om konsumentupplysning. Flera av de företag som kollegiet har varit i kontakt med efterlyste att svenska myndigheter eller branschorganisationer tar fram lättillgängligt material om vad e-handelsföretag bör tänka på när man bedriver försäljning till andra länder via internet. Exportrådet har tagit ett initiativ som går i linje med just detta, nämligen en nätbaserad e-handelsguide riktad till svenska företag (se faktaruta nedan). Exportrådets e-handelsguide För att underlätta för svenska e-handelsföretag som vill börja exportera utomlands har Exportrådet tagit fram en nätbaserad E-handelsguide. Guiden innehåller information om lagar, regler, trender och annat som bör beaktas vid försäljning över nätet till kunder i andra länder. Guiden täcker till en början Norden, Tyskland, Baltikum, Polen, Ryssland och Vitryssland och finns tillgänglig på Exportrådets webbplats: 6

9 3. Tullrelaterade hinder Flera företag, särskilt de inom detaljhandelssektorn, har uppgett att tullar är det största hindret för e-handeln. Detta problem är inte förekommande inom EU där det råder tullfrihet i handeln mellan medlemsländerna. Vid export till länder utanför EU är tullar dock ett stort problem. Ett företag menade att utanför EU är det alltid tullen som är det mest problematiska. Tullar höjer priserna på de varor som e-handlare säljer och minskar på så vis deras konkurrenskraft. Tullkostnader är dock troligen inte ett större problem för e-handel än för traditionell handel. Vi har därför i denna kartläggning valt att inte fördjupa oss i frågan om tullnivåer, utan istället fokuserat på vissa tullrelaterade frågor som vi menar slår extra hårt mot just e-handeln. 3.1 Tullprocedurer är extra besvärliga vid många och små försändelser Betungande tullprocedurer är ett problem även för den traditionella handeln men kan vara extra betungande för e-handlare då de ofta skickar många små försändelser istället för enstaka stora. I flera fall är e-handlarna också små aktörer och därmed känsligare för de kostnader som tullprocedurer skapar för företagen. Företag har uppgett att tullprocedurer har bidragit till att man har valt att inte gå in på vissa marknader. Särskilt Ryssland togs upp av flera företag i detta sammanhang. En del länder har omständiga och omoderna metoder i tullen. För Ukraina nämndes att EDIfiler 4 inte godkänns utan varje paket måste deklareras (innehåll, hur mycket de rymmer och vikt). Liknande regler finns även i andra länder men kan då ofta skötas av speditör/distributör. I Ukraina måste e-handlare utföra arbetet. Ett företag har valt att registrera tullager 5 i Norge och Schweiz för att undvika den byråkrati som uppstår vid tullhanteringar. Företaget menar att de helst inte vill behöva använda lokala tullager men att procedurerna (och tullkostnaderna) gör att detta behövligt. Se även fallstudien om Norge nedan (avsnitt 10). 3.2 Tullar ställer till problem vid returer Möjligheten att returnera varor köpta via internet är en viktig konsumenträttslig fråga. Dock är de gränsöverskridande returerna kostsamma och administrativt betungande för företagen. Returproblematiken gäller alla marknader även om t.ex. Norge och Ukraina har lyfts fram som extra besvärliga. Ett företag nämnde även Turkiet där säljaren står för alla kostnader i samband med returer. Detta kan bli väldigt kostsamt vid långväga e-handel. Ett företag i klädesbranschen berättade att de får 50 returer per 150 sålda varor. Utöver detta tillkommer då kostnaderna för returerna. I många fall returnerar kunden varan och anger att mottagaren (det vill säga företaget) i Sverige ska betala. Ett företag uppgav att detta kan medföra kostnader uppemot 500 kronor per retur i tull- och fraktavgifter. I vissa fall kan returkostnaden i kombination med tidskrävande processer medföra att företagen inte tar hem returerna. I Ukraina har ett företag istället valt att sälja vidare returnerade varor till så kallade outlets i Ukraina. Även om företaget hellre hade velat skicka tillbaka varorna till Sverige var det mindre kostsamt att hantera returerna på detta sätt. Svenska företag har möjlighet att få tullfrihet på varor som returneras från länder utanför EU, givet att vissa villkor uppfylls, genom att ansöka om detta hos Tullverket. 6 Denna möjlighet var dock inget som de företag vi var i kontakt med verkade utnyttja. Vi kan anta att detta beror på att företagen antingen inte är medvetna om att möjligheten finns eller att de anser att proceduren är för tidskrävande. 3.3 Korruption försvårar även för e-handeln Korruption är ett stort problem för den internationella handeln generellt, oftast i relation till tullförfaranden. Det kan röra sig om allt från krav på mutor till varor som försvinner. Både stora och små företag tog upp problemet. Flera företag ansåg att e-handel är extra känsligt då det i många fall rör sig om små försändelser som lättare kommer bort och företagen har inte alltid personal på plats som kan följa upp eventuella problem. Det faktum att det finns olika syn i olika länder på vad som ska klassas som korruption kan också vara ett problem. Ett företag hade lämnat den kinesiska marknaden och ett annat berättade att de valt att inte sälja varor till Ryssland på grund av korruption. I fallet Ryssland medför korruption (tillsammans med byråkrati) att få logistikföretag vill leverera varor dit, vilket höjer kostnaderna. Även Turkiet, Ukraina och andra länder i Östeuropa nämndes. 7

10 4. Hinder relaterade till konsumenträtt och konsumentupplysning När e-handelsföretag riktar sin försäljning till flera marknader samtidigt omfattas dessa företag av de olika konsument- och marknadsrättsliga regler som gäller i dessa länder. Detta skapar i sin tur kostnader och administrativa besvär för företagen som måste anpassa sin försäljning till respektive marknad. Detta är ett problem även inom EU men är ett ännu större problem internationellt där konsument- och marknadsmässiga regler kan skilja sig åt ännu mer. 4.1 Skillnader i ånger- och returrätt skapar kostnader och administrativa besvär Ett vanligt problem för e-handelsföretag är skillnader i konsumenträttsregler. Detta gäller främst, men inte uteslutande, ånger- och returrätt. En del företag såg skillnaderna som ett stort hinder, främst associerad med administrativa kostnader. Andra företag menade att olikheter visserligen är besvärligt men inte i någon större utsträckning då de ganska enkelt kan anpassa sig till olika krav. Dessa företag var ofta sådana som hade stora försäljningsvolymer och en generös returpolicy. Frågan om skillnader i konsumenträtt handlar även mycket om företagens osäkerhet om vad som gäller på olika marknader. Det kan vara både svårt och kostsamt att ta reda på vad den lokala konsumenträtten dikterar. En relaterad fråga är behovet att enkelt kunna lösa tvister som kan uppstå, inte minst i s.k. B2Chandel (business-to-consumer) 7. Ofta rör tvisterna små belopp och det är i praktiken svårt att driva ärendena i vanlig domstol. Istället finns idag flera alternativa tvistlösningsmekanismer att tillgå men vid handel utanför EES så är dessa ofta svåra att få tillgång till, samma sak gäller för konsumentvägledning 8. Detta skapar osäkerhet hos både köpare och säljaren vilket i sin tur hämmar e-handeln. 4.2 Krav på konsumentupplysning och regler om webbplatsinnehåll Flera företag har tagit upp lagar och regler som påverkar hur företag måste utforma sina webbplatser som problematiska. Det kan antingen handla om krav från myndigheternas sida om vad webbplatsen måste innehålla eller begränsningar av innehållet. Ett vanligt problem handlar om krav på 8

11 användandet av lokala språk. Vanligen anpassar företagen sina webbplatser till lokala språk men i vissa fall, speciellt i länder med flera officiella språk (såsom i Kanada), kan detta krav bli kostsamt inte minst om försäljningsvolymerna är små. Det är även vanligt att länder ställer krav på vad som måste visas i form av märkning och information till kunderna. I en del länder kan dessa skilja sig mellan olika delstater eller regioner (USA togs upp som problematiskt i detta avseende av flera företag). Ofta är reglerna otydliga och de företag som tagit upp detta hade haft problem med att få klarhet från myndigheters sida om vilka regler det är som gäller. Webbplatsanpassningen kan vara kostsam och betungande, speciellt i de fall där företagen inte vet exakt vad som krävs av dem. De flesta länder har även regler kring vad som inte får förekomma på webbplatser. Om ett företag har en webbplats som är riktat till en specifik marknad kan sådana regler innebära att företaget exempelvis inte tillåts visa upp hela sitt sortiment på webbplatsen. Ett företag berättade att Saudiarabien har regler om hur mycket hud som bilder på kvinnor får visa och som bl.a. innebar att man inte fick visa bilder på kvinnor i underkläder. En barnpyjamas med bilder av grisar på får varken visas eller saluföras i landet. Ett annat företag sa att de i USA inte får visa barn och sängkläder i samma bild. Dessa regler kan påverka affärsmöjligheterna och innebära ökade kostnader för arbetet med att anpassa webbplatserna. 4.3 Märkning av produkter och myndighetsregistrering är betungande Det är vanligt att länder ställer krav på märkning av produkter. Det kan röra sig om vilken information nacklappen på kläder ska innehålla till att innehållsförteckningar och manualer ska vara på lokala språk. I vissa länder finns krav på att företag ska registrera sig hos lokala myndigheter för att få sälja vissa varor. Dessa krav ökar den administrativa bördan för företagen, inte minst om deras försäljning riktar sig till ett stort antal marknader. Det är enklare för etablerade företag att hantera dessa problem då deras volymer vanligen är större och de kan hantera kraven i olika länder separat. E-handelsföretag har det svårare att ha lager av t.ex. kläder anpassade till villkoren på samtliga marknader de säljer till. Ett företag berättade att de inte säljer kosmetika på alla sina marknader då krav på att innehållsföreteckningen ska vara på lokala språk ökar den administrativa bördan och kostnaden. Företaget har även valt att inte sälja elektronik utanför Sverige pga. krav på många utländska marknader att manualer ska vara på lokalt språk. Ett annat företag har valt att inte sälja livsmedel till en viss marknad då kravet på registrering hos landets motsvarighet till Livsmedelsverket kostade mer, i tid och pengar, än vad försäljningen skulle inbringa. 9

12 5. Betalningar och skatter 5.1 Momsregler kan vara otydliga eller skilja sig mellan digital och fysisk försäljning Momsproblematik var ett vanligt tema som togs upp av de företag kollegiet intervjuade. I flera fall handlade det om oklarheter kring i vilket land som moms ska redovisas och andra exempel på otydliga regler. Det vanligaste förekommande problemet verkade vara krav på momsregistrering. Sådana krav finns i många länder både inom och utanför EU och medför att företagen måste momsregistrera sig på marknader om de säljer över en viss summa. Detta för med sig ett faktiskt krav på etablering vilket går emot själva grundidén med e-handel. De flesta företag, som inte vill etablera sig lokalt, väljer att lösa detta genom att anlita ett momsombud, vilket i sin tur skapar kostnader (se avsnitt 10 och fallstudien om Norge för en mer utförlig beskrivning av detta problem). E-handel i länder som är uppdelade i delstater kan medföra ytterligare problem. Företagen lyfte främst fram USA, Kanada och Australien som exempel. Problemet är att delstater många gånger har sina egna moms- och skattesatser vilket är svårt att hantera administrativt och medför kostnader. Denna problematik uppstår lätt när företagen har försäljningen på internet medan returer sker i butik. Ofta sker då försäljning och retur i olika delstater och företaget måste bl.a. redovisa momsskillnader. Ett företag tog upp att momsen i flera länder är högre på digitala böcker jämfört med fysiska vilket påverkar handeln med digitala böcker negativt. Detta är fallet i Norge (samma sak gäller även i Sverige 9 ). Det finns även skillnader i moms mellan underhållningsmedierna bio, DVD och video-ondemand (VOD). Momsen är oftast lägst på bio och skillnaden påverkar försäljningen av inte minst VOD negativt. 5.2 Skillnader i och krav på betalningslösningar skapar kostnader och administrativa besvär Betalningen för produkter och tjänster som handlas över internet sker i de flesta fall på annat sätt än vid köp i en fysisk butik. För att e-handeln ska kunna nå sin fulla potential krävs det att konsumenter känner sig trygga med att göra betalningar över internet. Många länder har därför nationella regleringar som föreskriver vilka betalningsmedel som är godkända vid köp gjorda över internet. Även om denna typ av reglering kan vara nödvändig för att uppnå en hög säkerhetsnivå för betalningar gjorda via internet så finns det samtidigt en risk för överreglering som skapar problem för företagen och hindrar e-handeln. Flera av de intervjuade företagen tog upp olika problem relaterade till betalningar som medför ökade kostnader och administration. För att vara konkurrenskraftiga på flera marknader behöver företagen många unika lösningar. I vissa länder har kraven på specifika betalningslösningar dock inneburit att företag valt att inte sälja till dessa marknader. Olika betalsätt på olika marknader öppnar även upp för bedrägeri då företagen får svårare att hantera olika system. Många svenska e-handlare väljer t.ex. att inte godkänna ryska kreditkort. Flera exempel framfördes där företagen enligt lag eller de facto behöver använda ett fåtal bestämda betalningslösning (som ibland kan vara lokal). Andra fall handlar t.ex. om att nationella kontokort inte går att använda utanför landet ifråga (t.ex. i Brasilien) eller att länder inte godkänner e-signaturer (Kina och Ryssland) eller kontokort vid on-linetransaktioner. Ett företag nämnde att de har egna kreditlösningar men att dessa inte går att 10

13 använda utanför Norden. Många företag använder onlinebetalningstjänster som Paypal och Moneybookers. Flera ansåg dock att företagen som driver dessa betalningssystem har för stor makt och e-handlarna är utelämnade till deras villkor. En alternativ betalningsmetod för företagen är att på sina webbplatser erbjuda utländska kunder att betala via sin internetbank. För att kunna erbjuda denna betalningstjänst krävs det dock att företaget öppnar ett lokalt bankkonto hos de olika banker vars internettjänster man vill använda sig av. För att kunna erbjuda kunderna att betala via så många internetbanker som möjligt måste därför företagen att öppna flera lokala bankkonton i olika länder. Något som innebär kostnader och ökad administration för företagen. Ett annat problem som uppmärksammades var krav på försäljning i lokal valuta. Vid e-handel med Kina så måste försäljning ske i lokal valuta vilket begränsar företagens möjligheter att erbjuda varor och tjänster under de förutsättningar de själva önskar. Samma sak gäller t.ex. i Sydafrika. Rätten att ta kreditupplysning lyftes också fram. Rätten är generellt svagare utanför Sverige och i vissa länder är det endast banker som har rätt att ta få ta del av kredituppgifter. I andra länder lämnas bara negativa uppgifter ut (t.ex. betalningsanmärkningar) och inte positiva uppgifter (t.ex. årsinkomst), vilket gör det svårt att göra en balanserad bedömning av potentiella kunder. 5.3 Krav på skriftliga kontrakt omöjliggör användande av internetlösningar I en del länder kan företagen inte erbjuda vissa internetbaserade tjänster eftersom ländernas lagar inte är uppdaterade till den digitala miljön. Tydliga exempel på detta är krav på pappersfaktura och krav på skriftligt kontrakt, dvs. underskrifter med papper och penna. Båda kraven försvårar digitala lösningar och ökar administrationen för företag, i vissa fall till den grad att försäljning blir omöjlig. Ett företag berättade t.ex. om en lösning där leverans av varor automatiskt registreras i mottagarens fakturasystem via en internetbaserad plattform. Denna lösning går inte att sälja i länder som Kazakstan, Ryssland och Ukraina pga. krav på pappersfaktura. 5.4 Dubbelbeskattning E-handel skapar intäkter i utlandet och det finns risk för dubbelbeskattning. Lyckligtvis finns ofta bilaterala avtal som hanterar detta. Trots detta berättade ett företag att Norge var ett problem i detta sammanhang. Bolaget hade öppnat en filial i Norge och sålde sen varorna till filialen (som i sin tur sålde varorna på nätet i Norge) för att undgå dubbelbeskattning. 11

14 6. Immaterialrättsliga hinder Många av de intervjuade företagen har lyft fram immaterialrättsrelaterade problem som det största eller ett av de största hindren för sin verksamhet. Dessa hinder uppstår eftersom immateriella rättigheter ofta regleras nationellt och inte är harmoniserade över nationsgränserna. Exempelvis företräds i de flesta fall upphovsrättshavare av sitt lands kollektiva rättighetsförvaltande organ och licenser för att använda skyddade verk (såsom musik och film) lämnas oftast för ett begränsat geografiskt område. Detsamma gäller varumärken som registreras på nationell basis. Som Kommerskollegium tidigare har konstaterat finns det många immaterialrättsliga hinder inom EU (Kommerskollegium 2011) och företag som har bidragit till denna utredning har uppgett att dessa hinder är ungefär lika vanligt förekommande inom som utanför EU. 6.1 Företag drabbas av intrång Inte oväntat har många företag drabbats av intrång i sina immaterialrätter vid e-handel. Konkurrenter använder det svenska företagets namn på sina produkter och får det att se ut som om det är företagets produkt. Kina och Ukraina nämns som problem i sammanhanget. Illegal nedladdning drabbar inte bara försäljningen av tv- och dataspel utan även mobilapplikationer. Användare kan låsa spärrarna på och kapa sin smarta telefon och därefter ladda ner appar från fildelningsajter utan att betala. Ett företag menade att Googles regler om annonser och nyckelord öppnar för varumärkesintrång. Google går i vissa fall med på att inga andra annonser än för företaget som har ett visst namn får komma upp när man söker på det namnet (detta gäller för t.ex. IKEA). Om Google däremot anser att ett företagsnamn är generiskt skyddas inte namnet på samma sätt och andra företag kan då lägga upp annonser under den sökträffen och använda de generiska orden i sina nyckelord (antingen öppet eller dolt). Dessa företag kommer då högt upp i träfflistan och kan åka snålskjuts på andras goda rykte. Ett detaljhandelsföretag rapporterade problem med privat parallellimport, där vissa kunder köper upp stora kvantiteter för att sedan sälja i t.ex. Ryssland. Detta kan vara fullt tillåtet om importlandet inte förbjuder parallellimport. Ett företag rapporterade att Ryssland skiljer sig starkt från EU i att ryska köpare inte säljare i e-handel riskerar att göra sig skyldiga till immaterialrättsintrång när de köper från en säljare utanför Ryssland. Detta riskerar i sin tur att minska konsumenternas vilja att e-handla. 6.2 Mellanhänders ansvar är olika och ibland otydligt En central fråga är vilket ansvar mellanhänder på Internet (t.ex. bredbandsföretag, sökmotorer och försäljningssidor) bör ha för immaterialrättsligt skyddat material som sprids via deras sidor. Frågan är lika aktuell inom som utom EU. Här har företagen motstridiga intressen och problembeskrivningar, beroende på bransch. Rättighetshavare anser i allmänhet att mellanhänder bör kontrollera vad som bjuds ut via deras tjänster och omedelbart 12

15 ta bort material som gör intrång, kanske till och med räknas som medskyldiga till intrånget. Mellanhänderna anser sig i allmänhet inte ha möjlighet eller skyldighet att granska material på det viset, eller ta ansvar för vad kunderna använder deras tjänster till. Rättighetshavare som upptäcker intrång kan antingen kontakta den som gör intrång direkt eller mellanhanden för att få dem att stoppa intrånget. Det är då viktigt att det finns regler för vad mellanhanden är ansvarig för, men sådana saknas i vissa länder, bland annat i Turkiet. Ett av de intervjuade företagen som har mellanhandsrollen skriver av denna anledning alltid in i sina användarvillkor att de har rätt att stänga ner en tjänst om en myndighet kräver det. Företaget tar sig dock inte rätten, och säger även att de inte får ta sig rätten rent legalt, att själva övervaka kundens verksamhet. Det har varit många rättsprocesser mellan online-plattformar och rättighetshavare. I skrivande stund pågår t.ex. en rättegång i Holland som handlar om teleoperatörers ansvar vid fildelning. Ett företag menade dock att rättsprocessernas tid är över och att vägen framåt går via samarbete mellan parterna. Snabb teknikutveckling har skapat bättre filter mot material som gör intrång. Samma företag uppgav dessutom att samarbetet inom EU har fått skjuts genom att kommissionen har tagit initiativ till en överenskommelse mellan intresserade parter. 6.3 Svårt att säkra rättigheter till upphovsrättsskyddat material Ett hinder för lagliga alternativ för strömning (så kallad streaming ) och nedladdning av upphovsrättsskyddat material är enligt vissa företag bristerna kring information om, tillgänglighet till och köp (licensiering) av upphovsrätter, framför allt över gränser. 10 Omvänt tar flera företag, särskilt små företag, också upp risken för att de själva begår intrång utan att vara medvetna om det. Eftersom immaterialrätter normalt regleras och skyddas nationellt måste företag som säljer i flera länder vanligen säkra tillträde till rättigheter för varje nytt land. Upphovsrätt skiljer sig dessutom från andra immaterialrätter genom att de inte (behöver) registreras. Det finns därför inget register över gällande upphovsrätter. De som vill använda upphovsrättsskyddat material får söka hos organisationer för kollektiv rättighetsförvaltning (såsom STIM 11 ) i varje land, men dels har inte rättighetshavaren nödvändigtvis registrerat sig där, dels saknas sådana organisationer i en del länder. Även EU-regelverket är fragmenterat och illa anpassat till den digitala miljön, särskilt rörande klarering, kollektiv rättighetsförvaltning och gränsöverskridande licenser. 12 Tillsammans med svårigheten att ta reda på om något är skyddat leder detta till höga transaktionskostnader för licensiering av upphovsrätter. 13 Vissa företag uppgav att det är särskilt problematiskt att säkra rättigheter till filmer som ska säljas på internet genom strömning. Ett företag beskrev systemet för upprättshovsskyddad film som en snårskog som är helt omöjlig att förstå sig på. För det första är reglerna för digitala filmer otydligare än för filmer som säljs fysiskt. För de senare betalar företaget en så kallad privatkopieringsavgift på den fysiska varan dvs. DVD-skivan som i sin tur går till rättighetshavaren. För digitala filmer finns dock inte samma enkla system. För det andra tillkommer 13

16 gränsproblematiken. När tillhandahållare av strömmad film går in på en ny marknad krävs de på ersättning (ibland för både film och musik) från rättighetshavare och organisationer för kollektiv rättighetsförvaltning i det landet. Detta sker trots att företaget tidigare har betalat för licensen till det bolag som äger rättigheterna i samband med att de först började tillhandahålla filmen. Ett ytterligare problem är att licensiering inte alltid är teknologineutral. Tillsammans gör detta, enligt företagen, att utvecklandet av nya och innovativa e-tjänster inom film hämmas. Ett företag ansåg vidare att avgifterna generellt sett är mycket högre på de digitala filmerna då de stora rättighetshavarna, särskilt de i USA, har för stor marknadsmakt i prissättningen. Ett annat företag pekade på att organisationerna för kollektiv rättighetsförvaltning i olika länder tillämpar olika prisnivåer. Vad gäller e-boksmarknaden menade ett företag att denna hämmas av att upphovsrättsreglerna i kontrakten kan hindra äldre litteratur från att förvandlas till e-böcker. Rättighetsproblematiken finns även inom musikbranschen. Här klagade ett företag över STIM:s affärsmetoder. Rättighetsförvaltning utgör i viss mening ett naturligt monopol vilket kan medföra svårigheter att förbättra konkurrensen. EU-kommissionen presenterade nyligen ett förslag om att förenkla handeln med musiklicenser på den inre marknaden Brist på sökbar information om immaterialrätter Vissa företag menar att det även är svårt att hitta information om de immaterialrätter som registreras varumärken, mönster och patent vilket gör att de riskerar att göra intrång omedvetet. Ett företag beskriver att eftersom internetrobotar kan söka efter intrång kan omedvetna eller oskyldiga intrång snabbt fångas upp. Flera företag vill se centrala sökbara databaser där man slagit samman nationella register (både inom och utanför EU). Detta är återigen en fråga som också kan vara lika problematisk för den traditionella handeln, men blir mer akut för e-handlare som försöker sälja till många olika marknader utan att etablera sig först. 6.5 Domänstöld ( domain grabbing ) blir allt vanligare Domänstöld innebär att Internetsidor med identiska eller liknande kännetecken som ett varumärke registreras, med följden att en internetadress identisk med varumärket blockeras för den som innehar varumärket i landet i fråga eller utomlands. Den rättmätige ägaren kan då dessutom komma att anses göra intrång i det varumärke som har registrerats på domänen. Flera av de intervjuade företagen har råkat ut för detta problem. Det nämns särskilt i relation till Kina och andra asiatiska länder, men finns även inom t.ex. EU. Ett företag har valt att hantera domänstöld genom att registrera domännamn i de länder som bedöms som viktigast, men det blir för dyrt och komplicerat att göra i samtliga toppdomäner. ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) är en internationell privatsektororganisation som koordinerar domännamnssystemet. Ett företag menar att nya regler som antagits i ICANN kommer att förvärra domänstöldsproblemen. Det ska bl.a. bli möjligt för företag att ansöka om att bilda egna s.k. toppdomäner (såsom.google ). Följden kommer att bli, enligt företaget, att företag måste ha koll på och skydda fler toppdomäner kopplade till företagens varumärken. Inga multilaterala immaterialrättsregler finns som direkt förhindrar registrering av domännamn som liknar eller är identiska med varumärken i andra länder. Det finns dock möjlighet att använda alternativ tvistlösning, bl a i ICANN:s regi. 14

17 15

18 7. Datalagring och dataöverföring Flera företag som kollegiet har intervjuat har tagit upp lagar och regler som begränsar möjligheten till att lagra och föra information över nationsgränser främst i form av personuppgifter och annan känslig information som ett stort problem. Även om denna typ av lagstiftning behövs för att skydda människors personliga integritet är det viktigt att den utformas på ett sätt som främjar teknologisk innovation och de ekonomiska fördelar som gränsöverskridande datalagring och dataöverföring för med sig. Särskilt Norge har lyfts fram av företagen som problematiskt i detta avseende. Flera har uppgett att norsk lag förbjuder inhämtning och lagring av norska kunders personnummer. Detta innebär att företagen måste anpassa sina system för att hantera uppgifter om de norska kunderna samt att man inte har möjlighet att genomföra kreditupplysningar på dem för att säkerställa dess kreditvärdighet. Möjligheten till gränsöverskridande datalagring och dataöverföring är inte minst viktigt för företags möjlighet att använda sig av så kallade molntjänster. Via molntjänster tillhandahålls informationslagring genom användandet av externa och ofta avlägset placerade dataservrar. Istället för att lagra information på en företagsserver så lagras information på externa servrar (i molnet ) som nås via Internet. Många gånger är dessa servrar placerade i ett annat land än det land som molntjänstanvändaren själv befinner sig i. På så vis fungerar begränsningar mot gränsöverskridande dataöverföring och datalagring som ett indirekt hinder mot användandet och erbjudandet av molntjänster. 15 Denna typ av begränsning rapporterades som ett problem för ett svenskt företag verksamt i Ryssland och Kazakstan. Företaget stötte på problem när man ville integrera uppgifter om sina anställda (information om deras löner, anställningsform etc.) med företagets molntjänstbaserade HR-system som i sin tur använde sig av en server placerad i Tyskland. Lagstiftning i Ryssland och Kazakstan som berör hantering av personuppgifter uppgavs dock vara så restriktiv och komplicerad att företaget istället hade valt att lagra och hantera uppgifterna lokalt i dessa länder. Enligt företaget kräver nämligen rysk lag att varje enskild anställd måste ge skriftligt samtycke till att deras uppgifter lagras utanför landets gränser. Detta samtycke var dessutom tvunget att förnyas kontinuerligt (en gång varje år eller liknande). I Kazakstan är det enligt företaget förbjudet att lagra känslig information utanför landets gränser. Det finns dock ingen vedertagen definition av vad som klassificeras som känslig information. I båda dessa fall innebar företagets anpassning till de nationella reglerna extra administrativa kostnader för företaget ifråga. 16

19 8. Statliga kontroller Flera företag har tagit upp olika former av statliga kontroller i länder utanför EU som ett hinder mot att bedriva e-handel. Problemen som beskrivs nedan visar på statliga kontrollåtgärder som är särskilt problematiska för e-handeln. 8.1 Krav på lokal etablering vid registrering av lokala toppdomäner Myndighetskrav på lokal etablering för att kunna registrera ett lokalt toppdomännamn har lyfts fram som ett problem av flera företag. Norge och Japan är de två länder som har tagits upp i detta sammanhang. Problemet handlar om att företag riskerar att gå miste om potentiella kunder om man inte har en webbplats registrerad med en lokal toppdomän. Problematiken beskrivs mer utförligt i kapitlet om Norge nedan (avsnitt 10). Detta problem förekommer även i länder inom EU och tas upp i Kommerskollegiums kartläggning av e-handelshinder inom EU (Kommerskollegium 2011). 8.2 Internetcensur och myndighetskrav på krypteringslösningar Ett konsultföretag med kontor i Kina tog upp de kinesiska myndigheternas kontroll av Internet som ett problem. Myndigheterna hade stängt ned företagets kinesiska webbplats helt utan förvarning och utan förklaring. Det existerade inte heller några tydliga regler eller ens riktlinjer från myndigheternas sida om vad som var tillåtet och inte på en webbplats. Detta skapar självklart en rättsosäkerhet för företag som är verksamma i landet. Kina och flera andra auktoritära regimer använder s.k. internetfilter för att censurera och begränsa tillgången till information online. Det är även vanligt att åtkomsten till utländska webbplatser blockeras av myndigheterna som åberopar skydd av nationell säkerhet och social ordning. Länder kan även ställa krav på företag som tillverkar mjukvara att använda sig av specifika krypteringslösningar som de nationella myndigheterna har möjlighet att låsa upp om de så vill. Ett företag som utvecklar appar uppgav att amerikanska myndigheter har sådana krav. I Kina finns det krav på att trådlös nätverksutrustning endast får använda statligt sanktionerade krypteringsmetoder (som kinesiska myndigheter har nyckeln till) istället för de säkra protokoll (secure protocols) som tillämpas i resten av världen. 17

20 9. Övriga hinder Utöver alla de problem vi belyst ovan så har företagen som vi har intervjuat stött på en lång rad andra hinder av allahanda natur. 9.1 Roamingavgifter fördyrar e-handel genom mobila enheter Roaming (som härstammar från det engelska ordet för att vandra ) är den term som används när en mobiltelefonanvändare kopplas från en teleoperatör till en annan och sker, oftast automatiskt, när en användare använder sin mobiltelefon utomlands. Mobiloperatörer sluter roamingavtal sinsemellan för att tillhandahålla denna funktion och för att operatören ska kunna debitera samtalet på den ordinarie teleräkningen, utan att en utländsk räkning behöver skickas till kunden. Problemet är att roamingmarknaden präglas av bristande konkurrens varför avgifterna som mobiloperatörerna beslutar om sinsemellan, och som kunden i slutänden får betala, blir orimligt höga. De höga avgifterna påverkar privatpersoners och företags telefon- och dataanvändning utomlands, och därmed e-handeln, negativt. Ett företag konstaterade att detaljhandel via mobil idag är begränsad men beräknas öka markant framöver. Analysföretaget Jupiter uppskattar att transaktioner för över 240 miljarder dollar skedde genom mobila dataenheter Det stora problemet är att kostnaden för dataöverföring, och på så sätt användandet av olika tjänster, blir så pass hög att kunderna avstår från att använda tjänsterna när man befinner sig utomlands. Ett företag menade att framtagandet av mobila lösningar påverkas av roaming då stordriftsfördelar försvinner. Se fallstudien om appmarknaden (avsnitt 11) för exempel. 9.2 Bedrägeri förekommer Bedrägeri på nätet är tyvärr förekommande och nämndes som problematiskt av flera företag. En e-handlare som vi pratade med sa att bedrägeri förekommer överallt men är särskilt vanligt i Ryssland, Kina och länder i Afrika. Få logistikföretag vill arbeta med Ryssland p.g.a. bedrägeririsken (liksom tullprocedurer, se avsnitt 3.3). Ett företag uppgav att man hade lämnat den ryska marknaden pga. bedrägeri. Ett annat tog upp problem där produktnycklar till den mjukvara som säljer sprids på internet till andra, icke-betalande, användare. 9.3 Omöjligt att få försäkring I USA har företag så kallat produktansvar vilket innebär att företagen kan anses ansvariga för eventuella person- eller sakskador som uppstår till följd av fel eller bristfällig säkerhet hos de produkter som företagen säljer. Ett sätt att skydda sig mot eventuella skadestånd är att teckna produktansvarsförsäkring. Ett företag påpekade att inga försäkringsbolag vill sälja sådana försäkringar till e-handlare och e-handlare får därmed själva stå för hela risken. 9.4 Certifiering av produkter fördyrar I Korea är produkter avsedda för barn upp till tre års ålder föremål för certifieringskrav. Produkterna måste ha testats på ett ackrediterat testlabb och vara märkta med Korea Certificate (KC)-symbol. Produkter är även föremål för myndighetskontroller för att säkerställa att de uppfyller relevant lagstiftning. I Ryssland finns liknande certifieringskrav för både barn- och vuxenkläder. Här måste alla produkter som har krav på certifiering märkas med symbol samt en kod som identifierar den utomstående tredjeparten som genomfört test av produkten. 9.5 Avsaknad av standarder hindrar e-handel Avsaknad av standarder anses ofta som ett hinder för traditionell handel och detsamma gäller givetvis e-handeln. Ett exempel som har framkommit i vår undersökning är avsaknad av standarder och enhällig format för e-fakturor. Avsaknad av standard hindrar framtagande av olika lösningar och försvårar användandet av e-fakturor vid handel. 9.6 Ursprungsregler skapar behov av lokala lager Ett företag berättade att strikta ursprungsregler skapar problem för företag som e-handlar med USA och Sydafrika. Problemet med ursprungsregler kan ha två grunder: i) e-handlare kan ha mindre försändelser än vad traditionella exportörer har 18

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel RAPPORT Enheten för internationell handelsutveckling 2012-12-07 Dnr 5.4-2012/01700-2 Malin Gunnarsson Ljungkvist Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel Den 7 december hölls

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT @ ERIK HAGENRUD REGIONAL EXPORTRÅDGIVARE EXPORTRÅDET NORRBOTTEN / SKELLEFTEÅ VÄNDPUNKT 2010 FEM TRENDER INOM NORDISK E-HANDEL 1. Fortsatt snabb tillväxt 93 % av nordiska

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2010-07-15

SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2010-07-15 1 E-HANDEL I NORGE EXPORTRÅDET OSLO, HÖST 2010 2 AGENDA E-handel i Norge Varför rekommenderar vi att svenska e-handels företag ska etablera sig i Norge vid försäljning till norska privatpersoner? Etableringsalternativ

Läs mer

EXPORTRÅDET 2012-03-08

EXPORTRÅDET 2012-03-08 AGENDA Exportrådets roll i Norden Norden Sveriges viktigaste handelspartner Lyckosamma etableringar VI GÖR DET ENKLARE FÖR SVENSKA FÖRETAG ATT VÄXA INTERNATIONELLT VI ÄR HEMMA PÅ DIN BORTAMARKNAD 500 anställda

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN

ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN Välkommen till Illusionen! Tack för att du använder Illusionen som tillhandahålls av Fotboll 2000. Detta är villkoren för användning av denna webbplats och programvara, bilder,

Läs mer

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel i Norden Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel till ett värde av 33 miljarder SEK FÖRORD Den nordiska e-handeln fortsätter starkt under det andra kvartalet 2014. Totalt har de nordiska

Läs mer

ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER

ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER Svarsanvisningar: Vi ber er först fylla i allmän information om ert företag. Därefter har enkäten delats i två delar. I den första delen ber vi er besvara

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Sverige 2014 Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som syftar till att lösa hinder för den grundläggande EU-rättigheten

Läs mer

Dessa villkor ("Avtalsvillkoren") gäller för köp hos Lunds universitet, Media-Tryck.

Dessa villkor (Avtalsvillkoren) gäller för köp hos Lunds universitet, Media-Tryck. Avtalsvillkor Dessa villkor ("Avtalsvillkoren") gäller för köp hos Lunds universitet, Media-Tryck. Allmänt Media-Tryck säljer böcker i olika format via Internet till dess kunder ("Kund") i Sverige och

Läs mer

Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950

Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950 Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950 Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com

Läs mer

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet)

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Enheten för internationell handelsutveckling 2011-12-14 Dnr 5.4-2011/00266-15 Malin Gunnarsson Ljungkvist För kännedom SWEPRO:s ledamöter Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Plats:

Läs mer

Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet. En vägledning

Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet. En vägledning Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet En vägledning Kommerskollegiums EU-helpdesk Telefon: 08-690 49 80 E-post: euhelpdesk@kommers.se Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? sten.arvidson@foreningssparbanken.se Affärer på nätet behöver generella och lättillgängliga lösningar för konsumenterna Idag olika metoder

Läs mer

Motion till riksdagen 2006/07:kd507 uck av Alf Svensson (kd) Immaterial - och upphovsrättslagstiftningen

Motion till riksdagen 2006/07:kd507 uck av Alf Svensson (kd) Immaterial - och upphovsrättslagstiftningen Enskild motion Motion till riksdagen 2006/07:kd507 uck av Alf Svensson (kd) Immaterial - och upphovsrättslagstiftningen Förslag till Riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag 2009 En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Posten AB - Distanshandeln idag 2009 3 Förord För många är det idag en självklarhet att köpa varor på distans.

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

SOLVIT Sverige 2011. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2011. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2011 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift

Läs mer

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 + 15 % e-barometern Q4 2009 Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 Försäljningen över internet satte återigen full fart under fjärde kvartalet 2009. Lågkonjunkturen lämnade under de tre första kvartalen

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Affärsjuridik enligt Lindahl

Affärsjuridik enligt Lindahl Affärsjuridik enligt Lindahl Ett affärsråd ska vara glasklart. Inte gömmas i en hög av papper. Ett rakare arbetssätt Du vill ha raka svar och tydliga råd. Vårt mål är att alltid leverera relevant rådgivning

Läs mer

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3151 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Den mobila handelslösningen som förenklar din affär

Den mobila handelslösningen som förenklar din affär Den mobila handelslösningen som förenklar din affär Stärk kundrelationerna och marknadsför relevanta erbjudanden som ökar din försäljning. Snabbt, enkelt, och säkert! Med Payair kan dina kunder med mobilen

Läs mer

F-ONS. Federated Object Naming Service. Katalogen för Internet of Things

F-ONS. Federated Object Naming Service. Katalogen för Internet of Things F-ONS Federated Object Naming Service Katalogen för Internet of Things F-ONS The Internet of Things Om några år kommer Internet of Things att revolutionera våra liv ungefär som det vanliga Internet har

Läs mer

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen REMISS Enheten för inre marknaden och 2006-06-28 Dnr 159-758-06 tekniska regler För kännedom G Grén, UD-EIM Finansdepartementet Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen - Kommerskollegium

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer.

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Snabbare. Säkrare. Billigare. Varför har inget tänkt på det här tidigare? Lösningen är så enkel och så smidig att man undrar. Så här ligger det till. En del

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Denna undersökning är gjord av Silentium 1 7 mars

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Bilaga. Dataunderlag. Kompletta tabeller till «Den goda kundresan» E-handelsrapporten 2014

Bilaga. Dataunderlag. Kompletta tabeller till «Den goda kundresan» E-handelsrapporten 2014 Bilaga Dataunderlag Kompletta tabeller till «Den goda kundresan» FIGUR 1: Hur viktig är följande faktor för dig när du ska välja webbutik? Trygghet 72% 79% 79% 73% Enkel betalningslösning 67% 74% 73% 70%

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-05-31 381 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Vitvarumäklarna AB 113 48 Stockholm Ombud: Two i Sverige AB 652 24 Karlstad MOTPART Albert W 8042 Graz Austria SAKEN

Läs mer

Kan över 5 000 butiker och miljontals konsumenter ha fel?

Kan över 5 000 butiker och miljontals konsumenter ha fel? Kan över 5 000 butiker och miljontals konsumenter ha fel? Om Klarna Klarna grundades 2005 med drivkraften att förenkla betalprocessen vid handel på nätet. Genom att utveckla enklare, tryggare och roligare

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK Nordisk e-handel för 34 miljarder SEK under första kvartalet FÖRORD Värdet av nordiska konsumenters e-handel under första kvartalet 2014 uppgick till cirka 34 miljarder

Läs mer

Åtgärder för en förbättrad inre marknad

Åtgärder för en förbättrad inre marknad Åtgärder för en förbättrad inre marknad Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Mamut Enterprise DebiTech

Mamut Enterprise DebiTech Mamut Enterprise DebiTech Med Mamut Enterprise DebiTech får du en betalningslösning som gör det säkert för kunden att betala och säkert för dig att få dina pengar. Allt fler mindre företag säljer sina

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-03-11 232 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Leg Avenue Inc. 19691 E. Walnut Drive South City of Industry USA Ombud: Johan S Groth & Co KB Box 6107, 102 32 Stockholm

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT

Läs mer

SOLVIT Sverige 2012. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2012. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2012 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som har till uppdrag att lösa hinder för den grundläggande

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter Myndighetens namn Energimyndigheten 079-11-1461 Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter En konsekvensutredning ska innehålla följande 1. A Beskrivning

Läs mer

Allmänna villkor Allmänna användarvillkor för Yobeeda AB, http://www.yobeeda.com Senast ändrade 2014-07-01

Allmänna villkor Allmänna användarvillkor för Yobeeda AB, http://www.yobeeda.com Senast ändrade 2014-07-01 Allmänna villkor Allmänna användarvillkor för Yobeeda AB, http://www.yobeeda.com Senast ändrade 2014-07-01 De allmänna användarvillkoren ("Användarvillkor") finns tillgängliga på webbplatsen http://www.yobeeda.com

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL Version, 2015-05-07 Dessa användarvillkor gäller för Licenstagares användning av digitala produkter och tjänster vilka tillhandahålls

Läs mer

Allmänna villkor för Alectas internetkontor för företag

Allmänna villkor för Alectas internetkontor för företag Allmänna villkor för Alectas internetkontor för företag 1. Allmänt 1.1. Alectas internetkontor för företag ger företag som är kunder hos Alecta ( Företag ) en överblick över de anställdas försäkringsuppgifter

Läs mer

Compliance och internationella försäkringar för näringslivet

Compliance och internationella försäkringar för näringslivet ERV sätter fokus på : Compliance och internationella försäkringar för näringslivet Vad innebär det för ditt företag? Compliance ur ett försäkringsperspektiv vid affärsresor och utlandsstationering Vad

Läs mer

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen?

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Daniel Wiberg Chefsekonom Företagarna Företagarna Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Opinionsbildar för att förbättra företagarklimatet

Läs mer

Att göra när du startar aktiebolag

Att göra när du startar aktiebolag Att göra när du startar aktiebolag Ta reda på om du har rätt till starta eget-bidrag Om du är inskriven hos Arbetsförmedlingen kan du under vissa förutsättningar ha rätt till ekonomiskt stöd när du startar

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

UberPOP. En fråga om skatt

UberPOP. En fråga om skatt UberPOP En fråga om skatt Inledning Att åka med UberPOP är billigt. Faktum är att det är jättebilligt. Tyvärr är anledningen till det låga priset varken teknologi eller delningsekonomi, företeelser som

Läs mer

LÄGESRAPPORT DIGITAL MARKNAD FÖR FILM OCH TV

LÄGESRAPPORT DIGITAL MARKNAD FÖR FILM OCH TV LÄGESRAPPORT DIGITAL MARKNAD FÖR FILM OCH TV FTVS arbetar sedan 2006 för att få till stånd en fungerande digital marknad för film och tv på nätet. En viktig del i det arbetet består i att bidra med kunskap

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

I utlandet. Före resan

I utlandet. Före resan I utlandet I samband med en resa utomlands finns det flera saker som är viktiga att tänka på. För att kunna ringa och ta emot samtal med din mobil utomlands måste din svenska operatör ha ett avtal med

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR. 1. Allmänt. 2. Tjänsten och villkor för tillträde till denna

ANVÄNDARVILLKOR. 1. Allmänt. 2. Tjänsten och villkor för tillträde till denna ANVÄNDARVILLKOR 1. Allmänt 1.1 Dessa användarvillkor ( Användarvillkoren ) gäller när du som användare ( Användare ) ingår avtal ( Avtalet ) med M.C. WITTE of Sweden AB, org. nr 556871-4298, med adress

Läs mer

Mamut Business Software. Introduktion. Mamut Enterprise DIBS

Mamut Business Software. Introduktion. Mamut Enterprise DIBS Mamut Business Software Introduktion Mamut Enterprise DIBS Mamut Enterprise DIBS Med Mamut Enterprise DIBS får du en betalningslösning som gör det säkert för kunden att betala och säkert för dig att få

Läs mer

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket Med immaterialrätt i bagaget så lyckas du i internationella affärer Vid World Intellectual

Läs mer

Konsekvensutredning 2010-08-30

Konsekvensutredning 2010-08-30 Konsekvensutredning 2010-08-30 Diarienummer 2010-4106 Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om aerosolbehållare 1 Problembeskrivning I vissa av EU:s medlemsstater har det

Läs mer

POSTENS TJÄNSTEVILLKOR FÖR RIKTIGA VYKORT PÅ POSTEN.SE

POSTENS TJÄNSTEVILLKOR FÖR RIKTIGA VYKORT PÅ POSTEN.SE POSTENS TJÄNSTEVILLKOR FÖR RIKTIGA VYKORT PÅ POSTEN.SE 1. Allmänt 1.1 Posten Meddelande AB (nedan kallat Posten) erbjuder myndig konsument och företag tjänsten Riktiga vykort (hädanefter kallad tjänsten)

Läs mer

AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT

AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT mellan TeliaSonera Network Sales AB och OPERATÖREN AB 1 TeliaSonera Network Sales AB, org.nr 556458-0040, 123 86 Farsta, nedan Network Sales, och OPERATÖREN AB, org.nr,,

Läs mer

Ryssland i WTO: exporttullarna för virke

Ryssland i WTO: exporttullarna för virke PM Enheten för internationell handelsutveckling 2012-08-20 Ulf Eriksson Observera att denna PM endast är av vägledande karaktär. Om väsentliga ekonomiska intressen berörs bör information inhämtas från

Läs mer

2% fler besökare + 20-30 miljoner per år

2% fler besökare + 20-30 miljoner per år 2% fler besökare + 20-30 miljoner per år Sparar 200 miljoner Kronor per år! Interreg 28-29 okt Sysselsetting og mobilitet i arbeidsmarkedet Annika Daisley Gränsakademin 220 miljarder SEK i affärer mellan

Läs mer

Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden. Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner

Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden. Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner Resultatet i korthet Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Publicering på Internet

Publicering på Internet Publicering på Internet I personuppgiftslagen (PuL) finns inga särskilda regler för publicering på Internet. Personuppgiftslagens generella regler för behandling av personuppgifter gäller även när man

Läs mer

Hur påverkas Skandia av IMD2

Hur påverkas Skandia av IMD2 Hur påverkas Skandia av IMD2 Louise Sander, Försäljningschef och VD Skandia Försäljning 2012-08-27 1 Skandia försäljningsorganisation idag Ca 400 personer totalt i försäljning och säljsupport Vår egen

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer