TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Verksamhetsplan Ensamkommande barn

Transkript

1 Verksamhetsplan Ensamkommande barn Upprättad Fastställd av socialnämnden

2 2(9) Inriktning och mål för boendet ensamkommande flyktingbarn Bakgrund Det finns ett stort antal lagar och förordningar som reglerar mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar och som har betydelse för myndighetsutövningen. Grunden är BARNKONVENTIONEN. Uppgifterna som är kopplade till mottagandet av barnen är fördelade i första hand på kommunen (socialtjänsten, överförmyndaren och skolan), Migrationsverket och landstinget. Socialstyrelsen har tillsynsuppdrag. Myndigheternas grundläggande uppdrag är reglerade utifrån olika lagstiftningar. De tre viktigaste är Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453), Lag om god man för ensamkommande barn (SFS 2005:429) och Lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA, SSFS 1994:137). Inom myndigheternas verksamhet finns flera berörda enheter som har olika uppgifter och ansvar Migrationsverket har i uppdrag att teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande av ensamkommande barn. Avsikten är att säkerställa att det finns boendeplatser som motsvarar behovet för de barn som kommer till Sverige. Migrationsverket skall via anvisning tala om vilken kommun som har ansvaret för det enskilda mottagandet. Migrationsverket skall så snart som möjligt försöka hitta familjemedlemmar till barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe. Migrationsverket skall även i förekommande fall göra åldersbedömningar. Vidare skall Migrationsverket arbeta med återvändande för de barn som inte beviljas uppehållstillstånd. Migrationsverket skall administrera den statliga ersättningen till kommunerna. Den kommun där barnet först ger sig till känna kallas ankomstkommun. Oftast är detta i kommuner där Migrationsverket har asylprövningsenheter. Barnet skall vara där endast några dagar för att sedan komma till den kommun som Migrationsverket tecknat överenskommelse med. Anvisningskommunen har ansvaret för barnet så länge behov av insatser finns. För de barn som uppger att de vill bo hos någon släkting eller annan bekant anvisar Migrationsverket den kommun där de vistas. För dessa barn som väljer eget boende (EBO) finns inga överenskommelser utan kommunen blir ansvarig eftersom barnet önskar bo där. Den kommun där barnet vistas ansvarar för att pröva barnets behov av bistånd. Vistelsekommunen ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen. Kommunen ska: 1. utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende. Detta innebär att utreda om en familj, t ex en anhörig, är lämplig och har förutsättningar att ta emot barnet, 2. utse (förordna) god man 3. se till att barnet får tillgång till skolundervisning.

3 3(9) Landstinget skall erbjuda hälso- och sjukvård inklusive barnpsykiatrisk vård och tandvård på samma villkor som för övriga barn bosatta i Sverige. Socialstyrelsen är nationell tillsynsmyndighet för socialtjänsten. Detta innebär att myndigheten skall kontrollera att gällande regelverk följs. För socialtjänsten i kommunerna har Socialstyrelsen och länsstyrelserna ett gemensamt tillsynsansvar, då länsstyrelserna har ansvaret för den löpande tillsynen på regional nivå. Från den 1 januari 2010 har hela ansvaret förts över till Socialstyrelsen. Tillsynen berör både kommunens och privata vårdgivares verksamheter enligt socialtjänstlagen. När det gäller tillsynen av överförmyndarverksamheten är det länsstyrelserna som har ansvaret.

4 4(9) Timrå kommuns övergripande strategi. Tillväxt. Ett livaktigt nyföretagande. Kreativa läromiljöer och livslånga lärandet i kombination med attraktiva boendemiljöer och professionell samhällsservice. Service och Medborgarperspektiv: Timrås medborgare möts av förstklassig och effektiv service. Medborgarnas behov i fokus. Timråborna är delaktiga och har inflytande i den demokratiska beslutsprocessen Livsmiljö God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling. Timrå kommun accepterar ingen mobbning, diskriminering eller socialt utanförskap. Det råder jämställdhet, mångfald och social integration. Personalpolitik Medger en hög grad av delaktighet, mångfald, inflytande, kompetensutveckling och ansvar för varje medarbetare. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Ekonomi Det ekonomiska resultatet ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning

5 5(9) Övergripande mål för socialnämnden Timrå kommun ska vara proffs på service. Utifrån gällande lagstiftning behandlas ansökningar skyndsamt och med hög informationsnivå. God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling Att som medarbetare bemöta brukare och medborgare med respekt, ge tydliga besked samt individanpassat stöd med bibehållen integritet Personalpolitik. Våra chefer har ett tydligt ledarskap som tar tillvara medarbetares kunskaper, erfarenheter och idéer. Ledarskapet är öppet och involverande med hög informationsnivå. Ekonomi verkar för samverkan med andra förvaltningar i kommunen med andra kommuner, landsting och myndigheter. En god ekonomisk hållning i alla verksamheter. Styrkort för IFO Medborgare/brukare Alla klienter ska uppleva att de får ett gott bemötande. Dokumentationen ska kontinuerligt göras i alla ärenden. Process Att verka för samverkan med andra förvaltningar i kommunen, andra kommuner, landstinget och andra myndigheter. Medarbetare Alla arbetar för att främja en god arbetsmiljö. Ekonomi. Medvetet ansvar från all personal om att budget ska hålla. Minskad bränsleförbrukning med 15% Ensamkommande ungdomar ska avsluta gymnasiet med fullgoda betyg. Utveckling Synpunkter från brukar- och medarbetarenkäter

6 6(9) Mål för verksamheten/boendet Övergripande mål för verksamheten är att ge den enskilde trygghet och möjlighet att hantera praktiska, sociala och psyklogiska färdigheter utifrån individuellt uppsatta mål enligt en genomförandeplan. Värdegrund Verksamheten vilar på en humanistisk värdegrund som innebär allas lika värde och att vi har samma rättigheter såväl som skyldigheter. God etik, respektfullt bemötande delaktighet och integritet. Att eftersträva kulturell mångfald, genom att ge människor lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Motverka främlingsfientlighet, rasism och diskriminering. Uppmuntra till aktivt deltagande i samhällslivet. Detta för att ge människor möjligheter och förutsättningar att försörja sig och förverkliga sina livsmål. Personalens värderingar, drivkraft och engagemang ska avspeglas i arbetssättet. Genom att lyssna och uppmuntra till dialog skapas goda relationer till medmänniskor. Trygghet skapas genom struktur och rutiner i hemlika förhållanden med fokus på tillhörighet. Delaktighet skapas genom ett öppet klimat med dialoger och kommunikation med medarbetare och ungdomar. Det innebär för boendepersonalen att: - skapa ett tryggt boende och vara goda vuxna förebilder - skapa en trygg, kärleksfull och utvecklande miljö för den enskilde - skapa ett gott studieklimat samt verka för goda kunskaper i svenska språket - stötta ungdomarna i att hitta en balanserad och meningsfull fritid - förmedla en positiv start och goda erfarenheter av Timrå och Sverige - stärka/fokusera på individen och samtidigt uppmuntra ungdomen att skapa ett eget positivt nätverk - arbeta för integration i det svenska samhället, språk, kultur etc. - den unge ska acceptera och respektera andra människors lika värde, andras åsikter, religion och ursprung

7 7(9) - den unge ska ges information om tobak, alkohol, droger och dess biverkningar samt konsekvenser kring kriminalitet. - agera professionellt och ge det bästa möjliga stödet för ungdomen, vid ett eventuellt återvändande till hemlandet. - verka för god samverkan med skola, god man och andra, för ungdomen viktiga personer/myndigheter Förhållningssätt Att arbeta salutogent och lösningsfokuserat. Det innebär att personalen ska uppmärksamma ungdomarnas resurser samt de faktorer som bidrar till hälsa. Det centrala begreppet i den salutogena modellen är KASAM (känsla av sammanhang). KASAM innehåller delkomponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa tre grundbegrepp är fundamentala i arbetet med ungdomar. Om livet ter sig någorlunda begripligt, meningsfullt och hanterbart kommer man inte att uppleva sig själv som ett offer, bränna ut sig eller se livet som enbart en kamp för överlevnad. Verksamhetens mål kan uppnås genom att: Skapa nätverk; myndigheter, gode män, ideella organisationer etc. Ha en öppen dialog med ungdomarna kring svensk lagstiftning och samhälle Delta i skolarbetet genom läxläsning, närvaro på skola vid behov, uppmana till media-studier. Utvärdera språkutvecklingen. Skapa en familjär stämning utan att ge avkall på personalens professionalitet. Professionellt vuxenstöd. Medborgare/brukare Utifrån ett tryggt boende kan vi stödja ungdomarna i deras vardag och skapa sammanhang, som i sin tur kan skapa goda förutsättningar för integration och självständighet. Att vi möter ungdomarna respektfullt och lagomt engagerat. Vi bör tänka oss för innan vi handlar, hellre ge redskap än att fixa saker. På så sätt kan vi öka ungdomarnas delaktighet och självständighet. Att på ett professionellt sätt kontinuerligt dokumentera. Ciceronen ska vara proffs på service. Att möta upp och se behoven samt visa på olika vägar för att nå målen för både ungdomarna, medarbetare som interna och externa samarbetspartners Samverkansträffar Med Boendepersonal, Socialtjänst, Gode män, Skolan, Landstinget, polis etc. Ideella sektorn Eftersökning av anhöriga Röda Korset Boendechefsträffar

8 8(9) God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling kan uppnås genom att låta ungdomar vara delaktiga i beslut som rör dem. Genom ett öppet samtalsklimat samt ge tydliga besked. Att medarbetare deltar i att främja en god arbetsmiljö. Medarbetare Medarbetare tar ansvar för en god arbetsmiljö på boendet. Att alla deltar i utvecklingen av arbetet och har en öppen kommunikation. Att se arbetet som ett lärande och söker aktivt information för att nå målen. Budget/ekonomi Att all personal tar ansvar för att budgeten i verksamheten ska hållas. Uppmana personal och ungdomar att åka kollektivt, till aktiviteter etc. Att stötta och hjälpa ungdomen med skolarbetet. Inga ärenden/problem ska uppkomma där samverkansbrist från nämnden kan anges som orsak. Utveckling Att regelbundet ta in brukar och medarbetarenkäter för att utveckla verksamheten. Att medarbetare och ungdomar vid husmöten och elevmöten upplever att de har god insyn samt möjlighet att påverka.

9 9(9) Perspektiv Effektmål Styrtal Vision 2015 Medborgare/brukare Alla klienter upplever att de blir bra bemötta. Alla ärenden ska inledas inom givna tidsramar. Alla utredningar ska genomföras skyndsamt. Alla synpunkter och Service och klagomål från medborgarperspektiv ungdomarna följs upp och återkopplas till berörd p Process Medarbetare Dokumentation ska kontinuerligt göras i alla ärenden. verkar för samverkan med andra förvaltningar i kommunen samt med andra kommuner, landsting och andra myndigheter Inga ärenden/ Service och problem ska uppkomma Medborgarperspektiv där samverkansbrist från nämnden anges som Livsmiljö orsak. ska löpande rapportera olika samverkansaktiviteter till socialnämnden. Alla arbetar för att främja en god arbetsmiljö. Att arbetsplatsträffarna upplevs som meningsfulla med hög delaktighet. Personalpolitik Ekonomi Minskad bränsleförbrukning med 15% fram till God ekonomisk hållning i boendet. Fysisk skyddsrond genomförs årligen Att använda kollektivtrafik. Ekonomi Utveckling Ensamkommande barn ska avsluta gymnasiestudierna med fullgoda betyg Synpunkter från brukare beaktas vid Utvecklingsarbetet genom elevmöten/ husmöten I 80% av fallen Minst 90% av alla anställda Service och de deltar i utveckling/utveckmedborgarperspektiv skapar mervärde för medbo Minst 80% av de boende är sitt boende. Referenser Timrå kommuns Budget och verksamhetsplan Verksamhet för individ- och familjeomsorgen