V: Verksamhetsplan

Transkript

1 V: Verksamhetsplan Antagen vid styrgruppssammanträde

2 Datum (17) Innehåll Bildandet av Klimatsamverkan Skåne... 3 Denna verksamhetsplan... 3 Bakgrund... 3 Det här vill vi uppnå... 4 Regionala målsättningar... 4 En regional gemensam vision... 5 Därför samverkar vi... 5 Syfte med Klimatsamverkan Skåne... 5 Samsyn, samverkan och samordning... 5 Verksamhetens prioriterade områden... 6 Transporter... 6 Näringsliv... 6 Bostäder och Fastigheter... 6 Klimatanpassning... 7 Hållbar konsumtion... 7 Verksamhetens organisation... 7 Styrgrupp... 8 Ledningsgrupp... 8 Arbetsgrupper... 9 Verksamhetens resurser Bilaga 1: Kontaktlista för Klimatsamverkan Skånes styrgrupp: Bilaga 2: Kontaktlista för Klimatsamverkan Skånes ledningsgrupp: Bilaga 3: Kontaktlista för Klimatsamverkan Skånes arbetsgrupper: Bilaga 4: Mall för beskrivning av Klimatsamverkan Skåne projekt... 17

3 Datum (17) Bildandet av Klimatsamverkan Skåne År 2007 startades en skånsk regional parlamentarisk Klimatberedning av Region Skåne. Representanter från alla partier deltog och representanter från Kommunförbundet Skåne adjungerades till beredningen. Även tjänstemän från deltog i arbetet. I november 2009 antogs beredningens 1 Strategiskt program för Skånes klimatarbete och arbete av Regionfullmäktige. Detta är Klimatsamverkan Skånes grunddokument. Ett av förslagen i programmet var bildandet av Klimatsamverkan Skåne (KSS). Även kommunförbundet Skåne och fattade liknande beslut och anslöt sig till samverkan. Klimatsamverkan Skåne bildades 8 mars 2010 av Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne. Denna verksamhetsplan Verksamhetsplanen för KSS, detta dokument, har målsättningen att gälla för hela perioden som grund för verksamheten och som stöd för organisationen av arbetet. En uppföljning och vid behov komplettering/justering, är tänkt att ske december, 2016 och Huvuddokumentet är beslutat av styrgruppen medan bilagorna kan revideras och beslutas av ledningsgruppen. Verksamhetsplanen kompletteras med åtgärdsplaner för respektive arbetsgrupp. Åtgärdsplaner tas fram av respektive grupp och godkänns av styrgruppen inför varje nytt ordförandeskap. Åtgärdsplanerna hålls aktuella löpande och följs upp varje tertial och kan revideras efter beslut av ledningsgrupp. Bakgrund Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. För att klara denna utmaning skulle klimatarbetet behöva förstärkas avsevärt, men även debatten om klimatfrågorna för att hitta samsyn, gemensamma lösningar och de mest effektiva åtgärderna. Klimatfrågan är den högst prioriterade miljöfrågan, men innebär också möjligheter för nya innovationer, arbetstillfällen, modernisering av infrastruktur, ändrad livsstil, nya tekniska lösningar, behov av en ny politik mm. För att klara klimatutmaningarna och främja en hållbar utveckling krävs en ambitiös och sammanhållen klimat- och energipolitik både internationellt, inom EU, i Sverige och i Skåne. Den Svenska klimatpolitiken har under senare år utvecklats mot en starkare EU-integration och ett internationellt samarbete. Mål för den svenska klimat- och energipolitiken till år 2020 är: att minst 50 procent av den svenska energin ska vara förnybar att utsläppen av växthusgaser i Sverige reducerats med 40 procent jämfört med år 1990 att energieffektiviteten ökas med 20 procent 1

4 Datum (17) Det internationella samarbetet för att begränsa klimatförändringar regleras framför allt genom FN:s ramkonvention om klimatförändringar (United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC) och det tillhörande Kyotoprotokollet. Den svenska klimatpolitiken baseras på de bedömningar som görs av FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC (The Intergovernmental Panel on Climate Change). Miljömålet Begränsad klimatpåverkan så som det formuleras nationellt lyder: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Det här vill vi uppnå Regionala målsättningar Klimatsamverkan Skåne ansluter sig till den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne I utvecklingsstrategin finns fem prioriterade ställningstaganden för att förverkliga målbilden. För varje ställningstagande finns ett antal delstrategier samt några mål. Klimatsamverkan Skånes arbete ska utgå ifrån ställningstagandena och de framtagna målbilderna. Ett av målen är År 2030 ska Skåne vara klimatneutralt och fossilbränslefritt. Klimatsamverkan Skåne ansluter sig till de av Länsstyrelsen 2009 fattade beslutet om följande regionala mål under miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan: Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren Målet avser slutlig energianvändning. Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007 Nedan anges referensdokument som tydliggör målsättningar, strategier och behov av åtgärder inom Klimatsamverkans prioriterade insatsområden: IPCC-rapporterna Klimatsäkrat Skåne (2015) Strategiskt program för Skånes klimatarbete , Den regionala utvecklingsstrategin - Det öppna Skåne 2030, Regionalt åtgärdprogram för miljökvalitetsmålen , Regional klimat- och energistrategi för Skåne (2013), Energibalans för Skåne (2013) Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne (2014) Trafikförsörjningsprogram för Skåne (2015) Kommunala klimat- och energistrategier Strukturbild Skåne

5 Datum (17) En regional gemensam vision Klimatsamverkan Skåne och de deltagande organisationerna har en gemensam regional vision för 2020 som medlemsorganisationerna stödjer med sina respektive möjligheter och resurser: I Skåne är det enkelt att leva och verka klimatsmart, här omvandlas klimatsmarta idéer till konkreta handlingar. Visionen syftar på såväl minskad klimatpåverkan som på anpassning till klimatförändringarna. Verksamhetsplanens syfte är att lägga ramarna för KSS arbete, med strävan att uppnå visionen och uppsatta mål. Därför samverkar vi Organisationerna som ingår i Klimatsamverkan Skånes styrgrupp är eniga om behovet av att samverka om hur Skåne ska minska sin klimatpåverkan och anpassa samhället till ett förändrat klimat. Man är också eniga om behovet av att alla i Skåne verksamma medborgare, företag och organisationer blir delaktiga i mål och visioner samt deltar aktivt i arbetet. Syfte med Klimatsamverkan Skåne Syftet med Klimatsamverkan Skåne är att skapa samsyn och att arbeta gemensamt med klimatfrågor i Skåne. Detta gäller de tre organisationerna i styrgruppen men även i ett bredare perspektiv alla andra organisationer, företag och medborgare. Klimatsamverkan Skåne arbetar för att Skåne ska nå de regionala klimatmålen och för ett 100 % fossilbränslefritt Skåne Klimatsamverkan Skåne ska vara en opinionsbildare - Genom att bedriva ett aktivt påverkansarbete på regional, nationell och EU nivå och nyttja respektive organisations styrkor. 2. Klimatsamverkan Skåne ska vara en arena för diskussion - Genom att skapa arenor och dra nytta av befintliga arenor inför prioriterade områden i syfte att öka kunskap samt minska hinder och intressekonflikter. 3. Klimatsamverkan Skåne ska vara en igångsättare Genom att stimulera till ett ökat klimatarbete i Skåne och att arbeta för att resurser finns som möjliggör detta. Samsyn, samverkan och samordning Organisationerna som ingår i Klimatsamverkan Skånes styrgrupp har på olika sätt flera uppdrag och åtagande med direkt koppling till klimat- och energiarbetet. samordnar klimat- och energistrategiarbetet, klimatanpassningsarbetet och miljömålsarbetet i länet på uppdrag av regeringen. Region Skåne arbetar med minskad klimatpåverkan och ökad klimatanpassning genom sin egen verksamhet, till exempel sjukvård och kollektivtrafik, samt genom det regionala utvecklingsansvaret. Kommunförbundet Skåne är de 33 skånska kommunernas intresseorganisation och verkar för samsyn och samverkan inom bland annat klimat- och energifrågorna. Förbundet driver även Energikontoret Skåne.

6 Datum (17) Ett aktivt och ambitiöst klimatarbete pågår ute i de 33 kommunerna i Skåne, bland organisationer och företag samt av enskilda medborgare. Exempelvis planerar och genomför kommuner ett stort antal konkreta klimatåtgärder såsom energi- och klimatrådgivning, energiplanering, klimatstrategier, anpassningar i vatten och avlopp, konvertering av uppvärmning och transporter till fossilbränslefria alternativ osv. Region Skåne,, hälften av länets kommuner samt ett antal företag, organisationer och hushåll är delaktiga i utmaningen om ett 100 % fossilbränslefritt Skåne Att ansluta sig innebär att aktivt arbeta för att fasa ut de fossila bränslena i sin verksamhet. Verksamhetens prioriterade områden Motiven för de prioriterade områdena är starkt förankrade i strategier och styrdokument och omfattar områden där vi kan uppnå synergieffekter genom samverkan. Om behovet förändras kan fler eller färre prioriterade områden och arbetsgrupper tillkomma respektive tas bort. Följande fem områden prioriterades 2014 och är aktuella idag: Transporter Näringsliv Fastigheter och bostäder Klimatanpassning Hållbar konsumtion Klimatsamverkan Skånes utmaning om ett 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020 ska genomsyra arbetet. Transporter Arbetsgruppen ska särskilt initiera och informera om gemensamma projekt och aktiviteter med målet att bidra till att minska transporternas klimatpåverkan genom bl.a. logistikplanering, energieffektivisering och övergång till förnybar energi och förstärka sambanden mellan fysisk planering, infrastrukturinvesteringar och kollektivtrafik. Arbetsgruppen för Transporter sammankallas av Region Skåne Näringsliv Arbetsgruppen ska särskilt initiera och informera om gemensamma projekt och aktiviteter med målet att bidra till att fler branscher, företag och kluster bl.a. energieffektiviserar och övergår till förnybar energi. Gruppen ska dessutom verka för att arbetet med klimatfrågan bidrar till innovationer och utveckling av nya arbetstillfällen, företag och branscher. Arbetsgruppen för Näringsliv sammankallas av Region Skåne. Bostäder och Fastigheter Arbetsgruppen ska särskilt initiera och informera om gemensamma projekt och aktiviteter med målet att bidra till att minska bostäders och fastigheters klimatpåverkan genom bl.a. fysisk planering, utnyttjande av ekosystemtjänster, energieffektivisering och övergång till förnybar energi samt information och utbildning. Arbetsgruppen för Bostäder och fastigheter sammankallas av Kommunförbundet Skåne.

7 Datum (17) Klimatanpassning Arbetsgruppen ska särskilt initiera och informera om gemensamma projekt och aktiviteter med målet att bidra till klimatanpassning av verksamheter, gemensam välfärd, städer, kustområden och landsbygd till ett förändrat klimat genom bl.a. fysisk planering, utnyttjande av ekosystemtjänster samt information och utbildning. Arbetsgruppen för Klimatanpassning sammankallas av. Hållbar konsumtion Arbetsgruppen ska särskilt initiera och informera om gemensamma projekt och aktiviteter med målet att bidra till att minska klimatpåverkan från konsumtion av varor och tjänster i Skåne. Arbetsgruppen för Hållbar konsumtion sammankallas av. Verksamhetens organisation Klimatsamverkan Skåne är ett samverkansorgan bestående av Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne. Samverkansarbetet organiseras med styrgrupp, ledningsgrupp för ledning och styrning av verksamheten samt arbetsgrupper för genomförandet. Därutöver samverkar respektive part brett med andra organisationer och företag, för att öka samsynen och samarbetet i det regionala klimatarbetet. Det operativa arbetet inom Klimatsamverkan Skåne bedrivs främst i arbetsgrupperna och av ledningsgruppen. Styrgruppen arbetar även med opinionsbildande insatser. Samtliga grupper tar egna initiativ till hur arbetet ska drivas framåt i enlighet med Klimatsamverkan Skånes vision och målsättningar, samt med stor hänsyn till respektive organisations roll i arbetet. För genomförandet av verksamhetsplanen och processer verkar i huvudsak ledningsgruppen, kommunikationsgruppen och arbetsgrupper. Utöver projekt och insatser i verksamhetsplanen kan olika typer av projekt och aktiviteter drivas som Klimatsamverkan projekt utanför verksamhetsplanen. Detta under förutsättning att Ledningsgruppen har kännedom av projekten och att minst två av organisationerna i Klimatsamverkan Skåne är medverkande. Figur 1: Principiell organisationsskiss

8 Datum (17) Styrgrupp Styrgruppen konstituerades vid ett möte efter beslut om deltagande, nominering av ledamöter etc. i respektive moderorganisation (RS, KFSK, Lst). Styrgruppen ska bestå av 3 representanter från vardera Region Skåne, och Kommunförbundet Skåne. Alla ledamöter i styrgruppen har ersättare i samma omfattning. Bilaga 1 redovisar aktuella namn. Ordförandeskapet roterar mellan organisationerna i mandatperioder om två år, enligt figuren nedan. RS Lst KFSK VP Lst VP KFSK Figur 2: Roterande ordförandeskap i tvåårsperioder mellan Region Skåne (RS), (Lst) och Kommunförbundet Skåne (KFSK). Arbetet med verksamhetsplaneringen sker i samverkan mellan avgående och tillträdande organisation med stor delaktighet från alla tre organisationerna. Styrgruppens huvudsakliga uppdrag är att: VP RS Strategiskt besluta om inriktning, avgränsning och omfattning av KSS verksamhet. Fastställa och följa upp verksamhetsplanen och fastställa arbetsgruppernas åtgärdsplaner. Att efter förslag från respektive linjeorganisation tillsätta ledningsgrupp, kommunikationsgrupp samt besluta om tillsättning och avveckling av arbetsgrupper Tillse att resurser från respektive moderorganisation tillförs KSS verksamhet i tillräcklig omfattning. Återkoppla och samverka med respektive moderorganisation politiskt och administrativt. Nätverka i KSS namn med andra organisationer, företag och medborgare i Skåne. Opinionsbilda inom de av KSS beslutade prioriterade insatsområdena Kontinuerligt följa upp och vara delaktiga i utvecklingen av verksamheten. Ledningsgrupp I ledningsgruppen ingår minst två representanter från vardera organisation. Till ledningsgruppen ska det finnas både mandat och arbetstid från samtliga organisationer. Andra personer kan adjungeras till ledningsgruppen vid behov, vid enstaka möten eller för längre perioder. Ordförandeorganisationen har även ordförandeskapet i ledningsgruppen under motsvarande period. Bilaga 2 redovisar aktuella namn i ledningsgrupp. Ledningsgruppens huvudsakliga uppdrag är att: Leda Klimatsamverkan Skånes verksamhet och operativt genomföra vissa delar Bereda underlag till Styrgrupp. Föreslå, fatta beslut om, följa upp och utvärdera projekt och aktiviteter i linje med verksamhetsplanen och åtgärdsplanerna för respektive grupp Säkerställa att arbetsgruppernas insatser svarar mot utmaningen 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020 Följa upp arbetsgruppernas arbete, bl.a. åtgärdsplanerna. Uppföljning görs minst tertialvis och den organisationen som är ordförande för en arbetsgrupp ansvarar för att underlag till uppföljning är inlämnat.

9 Datum (17) I dialog med arbetsgrupperna utveckla verksamheten för att nå dess vision och vid behov ta fram mer avgränsade mål för att möjliggöra målstyrning inom ett visst insatsområde. Fatta beslut om gemensamma budskap och ämnen att opinionsbilda kring, efter förankring hos styrgruppen när det anses nödvändigt Där så är möjligt förstärka de tilldelade resurserna genom olika typer av samarbeten internt och externt. Kommunikationsgrupp I Kommunikationsgruppen ingår tre representanter, en från vardera medlemsorganisation. Andra personer kan adjungeras vid behov Här samordnas budskap och aktiviteter så att alla tre organisationernas synpunkter, kultur och budskap kan bibehållas i det progressiva klimatarbetet. Ledarskapet i gruppen roterar och följer KSS ordförandeskap. Bilaga 3 redovisar aktuella namn i Kommunikationsgruppen. Kommunikationsgruppens huvudsakliga uppdrag är att: Ta fram gemensamma budskap och kommunikationsstrategier för perioden I samråd med styr-, lednings- och arbetsgrupperna besluta om tre prioriterade ämnen för externkommunikation för varje år. Stödja styrgruppen och ledningsgruppen med kommunikationsinsatser(exempelvis genom debattartiklar, nyhetsbrev, presskontakter, sociala medier och befintliga arenor) och arbeta för att lyfta det kommunikativa arbetet och kompetensen. Stödja arbetsgrupperna genom att fånga upp och tillsammans med dem utveckla idéer för kommunikationsinsatser. Utveckla intern kommunikation mellan de tre organisationerna samt mellan styrgrupp, ledningsgrupp och arbetsgrupper. Ta ansvar för tydlig, utåtriktad kommunikation mot kommuner, andra organisationer, företag och medborgare. Planera, utvärdera och genomföra kommunikationsstrategin/insatser. Planera, utvärdera och genomföra kommunikationsinsatser. Driva och utveckla Klimatsamverkan Skånes webbplats. Arbetsgrupper Arbetsgrupperna konstituerar sig själva men i samråd med ledningsgruppen. Arbetsgrupper bildas med uppgift att driva KSSs arbete inom de prioriterade områdena i syfte att uppnå visionen och ge samarbetsvinster för respektive organisation. Grupperna ska bemannas från respektive organisation efter behov av kompetens. Arbetsgrupperna ska bemannas utifrån behovet av att involvera olika aktörer (offentliga, privata, ideella organisationer) och att erhålla en bred kompetens och engagemang för frågeställningar inom det prioriterade området. Externa deltagare bjuds in beroende på uppdrag, aktiviteter och projekt. Grunden för vad som ska göras baseras på de strategier och dokument som listas under rubriken Det här vill vi uppnå. Arbetsgruppen kan också ta fram och driver egna åtgärdsförslag i linje med visionen och respektive organisations verksamhetsplanering. När gemensamma projekt identifierats tas det fram en åtgärdsplan för arbetsgruppen med ett antal prioriterade insatser. Åtgärdsplanerna hålls aktuella löpande och följs upp varje tertial tills aktiviteterna eller projekten är slutförda och kan revideras efter beslut av ledningsgrupp. Åtgärdsplanerna tas fram som stöd

10 Datum (17) för den externa och interna kommunikationen vad gäller mandat, resurser, deltagande och genomförande. Egna initiativ och samverkan mellan arbetsgrupper förutsätts och uppmuntras. Bilaga 3 redovisar aktuella namn på sammankallande i arbetsgrupperna. Arbetsgruppernas huvudsakliga uppdrag är att; Ta fram konkreta projektmål för att möjliggöra målstyrning inom ett visst insatsområde. Verksamhetsplanera, följa upp och redovisa verksamheten till ledningsgruppen. Ta fram, genomföra och följa upp arbetet med arbetsgruppens åtgärdsplan. Statusen på arbetet rapporteras till ledningsgruppen varje tertial. Samverka och utbyta erfarenheter mellan de tre organisationerna och många andra intressenter inom ämnesområdet, bland annat genom regelbundna möten i tillräcklig omfattning. Skapa överblick inom sitt prioriterade område och identifiera nyckelområden för särskilda satsningar. Initiera och bidra till att samsyn skapas av berörda organisationer inom ämnesområdet och att dessa samordnas och kommuniceras. Ta fram och utveckla tankar kring samverkan, utbyte, gemensamma budskap, aktiviteter och projekt både internt inom KSS och externt med andra parter i Skåne. Initiera och genomföra projekt i nivå med tillgängliga resurser samt sprida kunskaper vunna genom dessa. Utgöra referensgrupper för initierade projekt Verksamhetens resurser Klimatsamverkan Skåne har ingen gemensam budget. De ingående organisationerna tillsätter eller ansöker var och en för sig de medel och den arbetstid som behövs för att driva arbetet utifrån egna förutsättningar. Finansieringen av arbetsgruppernas aktiviterer kan finansieras enskilt eller gemensamt och kompletteras med lokala, regionala, nationella eller internationella stöd. Klimatsamverkan Skåne får inte hindra enskilda organisationer att genomföra egna projektidéer och verksamhet. Vid extern finansiering kan Klimatsamverkan Skåne genom beslut i styrgruppen ställa sig bakom projektet. Fortsatta överläggningar gällande offentlig medfinansiering etc. sker därefter mellan berörda parter. Beslutsprocessen Verksamhets/projektförslag Projektidéer och verksamhetsförslag kan väckas inom alla delar av Klimatsamverkan Skåne styrgrupp, ledningsgrupp, arbetsgrupper. Projektidéer och verksamhetsförslag kan också väckas inom de enskilda organisationerna. Samtliga verksamheter ska bedrivas under Klimatsamverkan Skånes namn och logotyp. Varje år reserveras det medel som arbetsgrupperna, fritt kan driva verksamhet för. Bestämmanderätten för dessa medel är delegerat till arbetsgruppen. (2015 rekvireras dessa medel efter äskande från Region Skåne).

11 Datum (17) Arbetsgrupperna tar fram åtgärdslistor där dessa aktiviteter kortfattat beskrivs och där större projekt, som kräver ytterligare medel för att kunna genomföras, redogörs för utförligt enligt bilagan i den mall som finns för arbetsgruppernas åtgärdplan. Ledningsgruppen bereder alla förslag där styrgruppen är beslutande. I denna beredning ingår att ge förslag till beslut, prioritera bland dessa samt att göra en bedömning om det ska vara ett gemensamt Klimatsamverkan Skåne projekt/verksamhet eller inte. Styrgruppen erhåller information och beslutar om förslaget ska bli en del av Klimatsamverkan Skånes projekt/verksamhet eller inte. Styrgruppen fastställer åtgärdsplanerna enligt beslutad verksamhetsplan. Justeringar av åtgärdsplanerna under året sker genom avstämningar med ledningsgruppen. Inlämnad åtgärdsplan (med tillhörande bilaga) till ledningsgruppen som är godkänd av denna och där medel ska sökas hos Region Skåne (eller annan KSS finansiär) innebär att ansökan om medel har lämnats in. Beslut om medelstilldelning görs därefter av Region Skåne (eller annan KSS finansiär) med bilagor till åtgärdsplanerna som underlag. Klimatsamverkan Skåne beslutar inte om kostnadsramar för de enskilda organisationerna. Större aktiviteter som kräver extra finansiering och som styrgruppen beslutat ska genomföras inom Klimatsamverkans ramar, behandlas därför internt inom respektive organisation av ledningsgruppens representanter. Arbetsgrupperna får återkoppling på vilka förslag de ska arbeta vidare med tillsammans med beslut om finansiering och viljeinriktning. Återrapportering till ledningsgruppen sker därefter översiktligt varje tertial. Hela processen bör omgärdas av pragmatism, där tidspress ibland kan innebära att behandling och beredning av förslag inte kan invänta bokade styr- eller ledningsgruppsmöten. Förslagen ska då sändas till ledningsgruppens ordförande per epost, som skyndsamt involverar ledningsgrupp och därefter styrgrupp.

12 Datum (17) Denna lista aktualiserades senast BILAGA 1 Bilaga 1: Kontaktlista för Klimatsamverkan Skånes styrgrupp: Ordinarie ledamöter Fetstil = ordförande Region Skåne Stenevi Märta (MP) 2.a vice ordförande Tosterupsgatan Limhamn Ulf Molin (C) Fångstvägen Jonstorp Stefan Malmberg (S) Råängavägen 34 Örum, Löderup marta.stenevi@skane.se ulf.molin@hoganas.se Stefan@orum.se Kommunförbundet Skåne Petter Forkstam (MP) 1:a vice ordförande Tullgatan 6a Lund petter.forkstam@lund.se Pia Almström (M) Kävlinge Kommun Kävlinge Vakant Pia.almstrom@kavlinge.se Annelie Johansson Tf ordförande Peter Cavala Jeanette Schlaucher Kungsgatan 13 Kungsgatan 13 Kungsgatan Annelie.johansson@lansstyrelsen.se Peter.Cavala@lansstyrelsen.se jeanette.schlaucher@lansstyrelse.se Ersättare Region Skåne Sjöstrand Sven-Erik (V) Lillås Carl-Anders (KD) Fasanvägen 2 A Lgh Perstorp Lillåsvägen Sjöbo sven-erik.sjostrand@telia.com carl-anders.lillas@sjobo.se

13 Datum (17) Kommunförbundet Skåne Lena Wallentheim Hässleholms kommun (s) Hässleholm 71 Anders Lundström Miljöförvaltningen (kd) Helsingborg Vakant Elisabet Weber Kungsgatan Vakant elisabet.weber@lansstyrelsen.se Övriga Kallas ej med automatik Tona Ishaq Region Skåne Kristianstad tona.ishaq@skane.se

14 Datum (17) Denna lista aktualiserades senast BILAGA 2 Bilaga 2: Kontaktlista för Klimatsamverkan Skånes ledningsgrupp: Tjänstemän Fetstil = ordförande Kommunförbundet Skåne Cecilia Thapper Kommunförbundet Skåne Box 53, Lund cecilia.thapper@kfsk.se Annika Eklund Kommunförbundet Skåne Box 53, Lund annika.eklund@kfsk.se Region Skåne Lisa Malm Oddvar Fiskesjö Therese Andersson Region Skåne Kristianstad Region Skåne Kristianstad Region Skåne Kristianstad Lisa.malm@skane.se Oddvar.Fiskesjo@skane.se Therese.M.Andersson@skane.se Jeanette Schlaucher ordförande Elisabet Weber Johannes Elamzon Kungsgatan 13 Kungsgatan 13 Kungsgatan jeanette.schlaucher@lansstyrelse.se elisabet.weber@lansstyrelsen.se johannes.elamzon@lansstyrelsen.se

15 Datum (17) Denna lista aktualiserades senast BILAGA 3 Bilaga 3: Kontaktlista för Klimatsamverkan Skånes arbetsgrupper: Arbetsgrupper Kommunikation arbetsgrupp Länsstyrelsen sammankallande Mikael Ringman (sammankallande) Kungsgatan 13 Susanne Åberg Kungsgatan 13 Magnus Gustavsson Kommunförbundet Skåne Box 53, Lund mikael.ringman@lansstyrelsen.se susanne.aberg@lansstyrelsen.se Magnus.gustafsson@kfsk.se Camilla Greiff Region Skåne Avd. för regional utveckling Enhet för miljöstrategier Kristianstad camilla.greiff@skane.se Transporter arbetsgrupp Region Skåne är sammankallande Britt Karlsson Region Skåne Green Avd. för regional (sammankallande) utveckling Enhet för strategisk fysisk planering Kristianstad Näringsliv arbetsgrupp Region Skåne är sammankallande Björn Lagnevik Region Skåne (sammankallande) Region Skåne Näringsliv Kristianstad britt.karlsson-green@skane.se Bjorn.Lagnevik@skane.se Bostäder och Fastigheter arbetsgrupp Kommunförbundet är sammankallande Anders Nylander Kommunförbundet Skåne (sammankallande) Box 53, Lund anders.nylander@kfsk.se

16 Datum (17) Klimatanpassning arbetsgrupp Sammankallande är Länsstyrelsen Therése Ehrnstén (sammankallande) Kungsgatan Hållbar konsumtion arbetsgrupp Sammankallande är Länsstyrelsen Susanne Dahlberg (sammankallande) Kungsgatan

17 Datum (17) Denna mall aktualiserades senast BILAGA 4 Bilaga 4: Mall för beskrivning av Klimatsamverkan Skåne projekt Inför arbetet med verksamhetsplan och budgetbeslut behövs ett underlag enligt denna mall. Basfakta Datum: Projektnamn: Uppdragsgivare: Projektledare: Ekonomiskt ansvarig organisation: Idé & Bakgrund Varför ska projektet startats? Hur ser den bärande idén med projektet ut och vilket resultat förväntas? Vilka är kriterier för ett lyckat resultat? Vad vet vi redan, vad har gjorts tidigare? Syfte / mål med projektet Vilket problem ska vi arbeta med? Vilken målgrupp vänder vi oss till och hur ser deras situation ut? Hur förankras projektarbetet hos dem som berörs? Vilka begränsningar har vi (ekonomiska, tidsmässiga, tekniska, personella osv.)? Vilka resurser? Önskade effekter? Vad vill vi uppnå på kort/lång sikt? När ska det vara klart? Kvalité? SMART mål S = specifikt, M = mätbart, A = accepterat, R = realistiskt, T = tidsbundet Riskanalys Riskanalys används för att bedöma sammanhanget mellan sannolikheter för oönskade händelser och dess konsekvenser. Riskanalys kan göras med hjälp kvalitativa, semikvantitativa eller kvantitativa metoder. Detaljplanering, arbets- och tidsplan Lista alla typer av uppgifter ni behöver ta fram/ta reda på. Vad behöver vi göra? Fördela de olika uppgifterna i olika huvudområden t.ex.: Beskrivning av dagsläget. Beskrivning av önskat resultat, även kvalitativt. Beskrivning av olika alternativ för att nå dit. Beskriv förankringsprocessen. Budget för projektet Beskriv resursbehov i form av arbetstid från de tre respektive organisationernas ordinarie personal [mandagar]. Beskriv ev. ytterligare personalbehov internt/externt och översätt i kr. Beskriv alla andra ev. kostnader. Slutsats Kort och kärnfullt, varför ska KSS genomföra detta projekt?