Verksamhetsplan 2015 för Karlbergs förskolor

Transkript

1 Karlbergs förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (34) Handläggare Telefon: Till Karlbergs förskolor Verksamhetsplan 2015 för Karlbergs förskolor Förslag till beslut Karlbergs förskolor

2 Sid 2 (34)

3 Sid 3 (34) Inledning Karlbergs förskolor kännetecknas av att sätta det kompetenta barnet i fokus. Vi har ett gediget intresse för var och en och ser delaktighet och vänskap som betydelsefulla inslag. Grundläggande principer i verksamheten är en öppenhet och respekt för alla där vi betonar olikhet, både som en tillgång och som ett sätt att lära av varandra. Vår inspiration är hämtad från Reggio Emilias filosofi kring barn och deras lärande. Vi utgår från att barn är kompetenta, det vill säga nyfikna, kunskapstörstande och kreativa. Karlbergs förskolors organisation bär en tydlig idé, om barns lärande, pedagogens förhållningssätt, den pedagogiska miljön och föräldrars inflytande. På Karlbergs förskolor ska både familjer och pedagoger känna att de deltar i ett meningsfullt sammanhang. Genom vårt utforskande arbetssätt, där observation, dokumentation och reflektion är viktiga arbetsredskap, synliggör den engagerade och intresserade pedagogen barnens läroprocesser. Vår övertygelse är att barn skapar sin egen kunskap genom att vara delaktiga i att möta sin omvärld tillsammans med andra. Våra förskolemiljöer är utformade med olika mötesplatser, där barnen kan vara självständiga och forskande. Vårdnadshavarnas delaktighet och inflytande möter vi utifrån en idé om en välkomnande förskola där vi tillsammans med våra familjer bygger en gemensam kultur kring barns lärande. Verksamhet styrs främst utifrån nationella och kommunala styrdokument som Skollagen, Läroplan för förskolan, FN s barnkonvention, Stockholms stads förskoleprogram "Framtidens förskola", och riktlinjer i budget 2015, men också av kommunfullmäktiges inriktningsmål och stadsdelsnämndens prioriteringar. Karlbergs förskolor består av fem förskolor, Blåklinten, Norrbacken, Gjutaren, Tempeltrappan och Sagolandet samt ett centralt tillagningskök som levererar mat till enhetens samtliga förskolor och till externa förskolenheter. Vi har ca 320 barn med familjer i vår verksamhet. Barnen på Karlbergs förskolor är indelade i åldersindelade grupper. Det generella arbetssättet är att, utifrån en väl strukturerad veckostruktur, organisera barnen i mindre grupper kring vilka pedagogerna arbetar såväl ensamma som i par om flera. Tre av enhetens grupper är natur- och kulturgrupper vilka, till största delen, bedriver sitt pedagogiska arbete i interaktion med staden, på museer eller i skog och mark, allt utifrån gruppernas intresse och val av projektämnen. Karlbergs verksamhet består av cirka 80 medarbetare, av dessa är ca 20 % män. Enhetens ledning består av förskolechef, två biträdande förskolechefer med funktioner pedagogista och administratör. På varje förskola finns en arbetsplatsledare, och på några av förskolorna även en biträdande arbetsplatsledare, som är en del av ledningsgruppen. I verksamheten finns i huvudsak två yrkeskategorier representerade förskollärare/lärare mot yngre åldrar och barnskötare. Andelen förskollärare är 45%(exklusive resurser) och vårt mål är att uppnå Kommunfullmäktiges årsmål för andelen förskollärare, 47%. Köket har tre kockar och en medarbetare som sköter disken på flertalet av våra förskolor. På enheten finns också två personer som har stöd från arbetsförmedlingen. Utmärkande för enhetens medarbetare är att de har ett stort engagemang och nyfikenhet för det pedagogiska arbetet, vilket både återspeglar sig i stadens brukarenkät, i pedagogernas egen självvärdering och

4 Sid 4 (34) stadens medarbetarenkät. Norrmalms gemensamma värdegrund är formulerad i tre huvudrubriker; alla människors lika värde, brukaren i centrum och utveckling genom delaktighet och ansvar. När Karlbergs förskolor formulerar sig kring dessa utgår vi från att barn och vuxna är jämlika medlemmar i vårt samhälle, medlemmar som vi gärna står i nära samspel med. Genom konkreta handlingar vill vi visa att vi är en välkomnande förskoleenhet där delaktighet och ansvar genomsyrar förskolans kultur. Alla människors lika värde: På Karlbergs förskolor utgår vi från att alla människor har lika värde och att barn och vuxna är jämlika medlemmar i vårt samhälle. Respekt, omtanke och solidaritet utgör grundfundament i vår verksamhet. Vi arbetar aktivt med att möta alla barn och vuxna på ett jämbördigt vis oavsett kön, etnicitet, social bakgrund eller funktionsnedsättning. Förhållningssättet gäller såväl inom organisationen som i relationer till brukare, medborgare, uppdragsgivare och samarbetspartners. Brukaren i centrum: Vi är till för våra brukare, barn och föräldrar. Vi vill vara en välkomnande förskola där själva välkomnandet blir till i våra handlingar. Vårt sätt att agera och samspela ska spegla att vi är en välkomnande förskola. Det ska synas i vårt sätt att ta emot nya familjer, i våra dagliga möten med familjer och i vårt samspel med familjerna i den pedagogiska verksamheten. Vi arbetar kontinuerligt med att följa upp och förbättra verksamheten utifrån barns och föräldrars perspektiv. Vår inställning är att vi genom tydlighet och samverkan ska anpassa verksamheten utifrån barn och föräldrars behov och förutsättningar. Barnens tankar följer vi upp med hjälp av pedagogisk dokumentation och våra sammanfattande uppföljningsperioder (SUP). I förskolornas kontinuerliga informationsbrev till familjerna berättar vi om de olika sammanhang barnen befunnit sig i. Vårdnadshavarnas tankar följer vi upp genom daglig kontakt, olika former av möten, i utvecklingssamtal, i föräldraundersökning och när vårdnadshavarna deltar i olika reflektionssammanhang. Utveckling genom delaktighet och ansvar: Vår organisation präglas av ett öppet och tillåtande klimat där olikhet ses som en tillgång och ett sätt att lära av varandra. Verksamhetens inriktning är att vi tillsammans arbetar för kontinuerlig utveckling och förbättring. Enhetens gemensamma struktur, med inlagda sammankomster för veckomöten, utvecklings- och reflektionsgrupper, planeringstid med mera hjälper oss att hålla i begrepp som delaktighet och ansvar. Vårt uppdrag utförs bäst om alla medarbetare, barn och vårdnarshavare har möjlighet till delaktighet och eget ansvarstagande. Medarbetarna ses som resurser och tilldelas ansvarsområden som var och en innebär ett särskilt ansvar för olika uppgifter/områden. Barnen inbjuds att delta och ta ansvar genom att vi har upprättat olika strukturer och miljöer som de känner igen, och kan orientera sig i. Vårdnadshavarna inbjuds att delta i de förskolefrågor som berör deras perspektiv. Vår målsättning är att skapa en förskolekultur där både barn, pedagoger och familjer får en upplevelse av att vi alla deltar i ett meningsfullt sammanhang. Karlbergs förskolors värdegrund och kunskapssyn säkerhetsställer barnens rättigheter på ett flertal områden i enlighet med FN s barnkonvention. Genom arbetsgruppernas arbetslagsdeklarationer formulerar varje arbetsgrupp hur de i praktiken omsätter värdegrund och kunskapssyn utifrån våra gemensamma åtaganden och gruppens egna pedagogiska ställningstaganden. Ett liknande arbetet sker i form av att vi en gång om året arbetar med att tillföra likabehandlingsplanen nya målsättningar och åtgärder.

5 Sid 5 (34) Nedan redovisar vi de tre områden som kommer att ligga till grund för 2015 års utvecklingsområden. Riktningen är tagen utifrån analys av åtagandena, pedagogernas självvärdering av kvalitetsindikatorn, Förskoleundersökningen 2014 och Karlbergs förskolors egen framtagna modell för dokumentation och uppföljning av det pedagogiska året (DUP). Två av utvecklingsområdena är formulerade likt förra året. Syftet är att behålla dem för att behålla kontinuitet och fördjupa arbetsätten kring dem. Vår tanke är att utvecklingsområdenas innehåll ska verka för att vi närmar oss vår målsättning/vision kring att vara en förskola i världsklass. Utvecklingsområdena är också i paritet med Kommunfullmäktiges mål för verksamheten. Vi ska utveckla den pedagogiska miljön. I arbetet ska vi fortsätta tillskriva den pedagogiska miljön betydelsen av pedagogens förhållningssätt, den fysiskt organiserade pedagogiska miljön och en organisation av dagen. Alla tre viktiga faktorer/komponenter för att vi ska skapa pedagogiska miljöer där barn kan utforska och lära. Arbetet ska syfta till att vi utvecklar mer jämlika pedagogiska miljöer på Karlbergs förskolor. Verktyget för att utveckla den pedagogiska miljön ska vara pedagogisk dokumentation. Vi ska på ett tydligare vis, med pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg, arbeta med uppföljning, utvärdering och utveckling i syfte att tydligare lyfta fram läroplanens områden. Syftet är att den pedagogiska dokumentationen - i form av att den ska vara fortlöpande i Dupverktyget - ska knytas tätare samman med vår struktur för uppföljning, utvärdering och utveckling. Därmed behöver vi arbeta med att bearbeta dokumentationen mer systematiskt, både med hjälp av gemensam reflektion, involverande kollegor, barn och vårdnarshavare, och en systematisk dokumenterad process där nästa steg i det didaktiska arbetet synliggörs. I samband med detta fortsätter vi att praktisera förskollärarmöten i organisationen och arbetar vidare med att hitta fler former/strukturer för reflektion som både involverar barn, vårdnarshavare och kollegor. Vi ska utveckla formerna för att använda IKT i det pedagogiska arbetet ihop med barnen. Vår ambition är att fortsätta arbeta med att utveckla våra arbetsformer med hjälp av olika IKT-verktyg och att öka tillgängligheten av IKT verktyg i vardagen för barnen. Målet är att IKT ska bli till ett av de 100 språken och att det ska användas i barngrupperna i enlighet med kriterierna för kvalitetsindikatorn nivå 4.

6 Sid 6 (34) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har jämlika uppväxtvillkor Nämndmål: Barn och unga på Norrmalm har jämlika uppväxtvillkor. Förskolorna, fältarbetet, den öppna fritidsverksamheten och socialtjänsten är av hög kvalitet. Åtagande: Karlbergs förskolor är en välkomnande förskoleverksamhet som skapar delaktighet och inflytande för familjerna. Att vårdnarshavare kontinuerligt har möjlighet att samverka med förskolan. Att vårdnarshavare upplever att de är välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten. Att vårdnarshavare är delaktiga i uppföljning och utvärdering av verksamheten. Att vårdnarshavare ska ges möjlighet att delta i ABC utbildning. Arbetssätt Läroplanen för förskolan uttrycker att det är vårdnadshavaren som har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas på ett rikt och mångsidigt vis. På Karlbergs förskolor arbetar vi för att föräldrarna ska vara delaktiga i att skapa förskolans identitet genom att vi följer Karlbergs förskolors årsstruktur kring samverkan med familjerna. Varje arbetslag formulerar i sin arbetslagsdeklaration hur de arbetar med sina kontakter med vårdnarshavarna. Vi har ett förskoleråd per termin där ledning, arbetsplatsledare och representant från utvecklingsgrupp familj deltar. På höstens möte med vårdnarshavarna informerar och arbetar vi tillsammans med vårdnarshavarna kring förbättringsåtgärder grundade på förskoleundersökningens resultat och vi berättar med hjälp av pedagogisk dokumentation om starten av det pedagogiska året. På vårens möte med vårdnarshavarna berättar varje förskola, med hjälp av pedagogisk dokumentation, om hur vi arbetar med våra åtaganden och presenterar vår reviderade likabehandlingsplan och där bjuds vårdnarshavarna med att reflektera kring dessa. Vi erbjuder nya familjer att delta i ett introduktions- och informationsmöte gällande Karlbergs förskolor. Vi bjuder in våra vårdnarshavare till olika former av samverka en gång per månad i syfte att tillsammans skapa förskolans identitet.

7 Sid 7 (34) Nya familjer hälsas välkomna genom anslag på anslagstavlor och genom att vi i vårt bemötande är aktiva i att uppmärksamma och göra oss intresserade av våra nya familjer. Vi erbjuder ABC utbildningar till våra föräldrar. Resursanvändning Utvecklingsgrupp familj. Karlbergs förskolors årsstruktur för samverkan med vårdnarshavarna. Arbetslagsdeklarationen. Förskoleundersökningen. Våra ABC handledare. Uppföljning Säkerhetsställande av åtagandet sker i samband med skrivande av arbetslagsdeklaration. Uppföljning och säkerhetsställande av åtagandet sker i utvecklingsgrupp familj. Uppföljning sker arbetsgruppsvis i den årliga självvärderingen och kvalitetsindikatorn. Med utgångspunkt från arbetsgruppernas utvärderingar (den årliga självvärderingen och kvalitetsindikatorn) samt arbetsgruppernas analyser gör ledningen en sammanställning i samband med kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Uppföljning sker i stadens brukarenkät. Utveckling Fortsätta att med hjälp av våra förskoleråd och utvecklingsgrupp familj arbeta med att göra så många vårdnarshavare som möjligt invecklade i att, tillsammans med oss, arbeta för förskolans identitet. Fortsätta utveckla strukturer som stödjer vår idé om en välkomnande förskola. På ett tydligare vis följa upp och ge feedback kring vårdnarshavarnas synpunkter av verksamheten. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 47 % 39 % År Antal barn per grupp År Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" År 3,7 3,7 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna ta fram en strategi för modersmål, språkutveckling och flerspråkig verksamhet i förskolan och skolan

8 Sid 8 (34) Nämndmål: Alla barn i förskolan har förutsättningar till utveckling, lek och lärande. Barnen i förskolan utvecklas, leker och lär. Åtagande: Barnen på Karlbergs förskolor har förutsättningar till utveckling, lek och lärande. Att förskolan ger barnen förutsättningar att genom lek och möten få syn på sitt eget och kamraternas lärande. Att organisationen av dagen ger utrymme och stimulerar till lek, lärande och utveckling. Arbetssätt Vår erfarenhet är att barn lär av varandra och att barngruppen är en viktig och aktiv del av barns utveckling och lärande. Därför ska barnen på Karlbergs förskolor möta en tydlig dagsstruktur/organisation av dagen/veckan, där det finns utrymme för lek, lärande och utveckling och där erbjuds vara delaktiga och ha inflytande. Grunden för detta arbete ska vara våra olika mötes/reflektionsformer tillsammans med barnen. Vi ska utveckla våra pedagogiska miljöer ur ett barn- föräldra- och pedagogperspektiv. Den pedagogiska miljön har vi gett tre definitioner, den fysisk organiserade, pedagogens förhållningssätt och en organisation av dagen. För att hitta rätt fokus för våra analyser när vi utvecklar miljöerna och för att skapa en jämlikhet i våra miljöer använder vi oss av "Karlbergs pedagogiska idé om miljön samt "Basmaterial miljö". Detta utvecklingsarbete ska ske över hela enheten och utvecklingsgrupp miljö samordnar och planerar för dessa insatser. Detta utvecklingsarbete ska förskollärarna bära med sig i förskollärarmötena och fokusera på det förändrade lärandet i förhållande till ett utforskande arbetssätt (pedagogens förhållningssätt) samt hur vi säkerställer att barnens dag har utrymme för och stimulerar till lek, lärande och utveckling (den fysisk organiserade miljön och en organisation av dagen). Barnen ska erbjudas möjligheter att få uttrycka sig genom de 100 språken och vi gör oss extra nyfikna på IKT som ett uttryckssätt och som en form för reflektion. I våra gemensamma reflektionsmöten utmanar vi oss i att anta ett transdisciplinärt förhållningssätt där vi utifrån olika perspektiv/discipliner (matematik, naturvetenskap, teknik, språk och kommunikation, pedagogens roll, pedagogisk miljö, estetiska läroprocesser, genus, barns inflytande) reflekterar kring hur barn lär. Dessa områden ska dokumenteras och barnens förändrade lärande ska utgöra underlag för reflektioner såväl i pedagoggruppen, som tillsammans med barn och föräldrar. Pedagogisk dokumentation gör vi i Dupen (dokumentation och uppföljning av det pedagogiska året) för att synliggöra barnens lärande och hitta nästa didaktiska steg i det pedagogiska arbetet. Dupens tre delar, arbetslagsdeklaration, dokumentation av det pedagogiska arbetet och utvärdering av det pedagogiska året hjälper oss att hitta former för både det individuella barnets förändrade lärande som gruppens förändrade kollektiva lärande. För att utveckla det pedagogiska arbetet följer vi kontinuerligt upp det pedagogiska arbetet i

9 Sid 9 (34) förhållande till målen i läroplanen och våra åtaganden. Detta görs i Sup;arna (sammanfattande uppföljningsperioder) som ligger i Dupens andra del. Resursanvändning Barnens kompetens. Arbetslagets kompetens. Pedagogistans kompetens. Reflektionsgruppernas kompetens. Förskollärarmötena. Organisationen av dagen. Barns reflektioner. Våra verktyg för analys och reflektion. Dupen - det systematiska kvalitetsarbetet. "Karlbergs pedagogiska idé om miljön". "Basmaterial miljö". Uppföljning Ledningen ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i all form av uppföljning, aktivt i reflektionssamanhangen och genom att ta del av den fortlöpande dokumentationen. Uppföljning och säkerhetsställande av åtagandet sker i utvecklingsgrupp miljö och utvecklingsgrupp pedagogik. Uppföljning sker arbetsgruppsvis i samband med de sammanfattande uppföljningsperioderna (Sup) och i den årliga självvärderingen och kvalitetsindikatorn. Med utgångspunkt från arbetsgruppernas utvärderingar (den årliga självvärderingen och förskoleindikatorn) samt arbetsgruppernas analyser gör ledningen en sammanställning i samband med kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Uppföljning genom den pedagogiska dokumentationen som används i arbetsgruppernas arbete med barnen och i presentationer/visningar på reflektionsmöten, apt och pedagogmöten. Förskoleundersökningen. Utvecklingssamtal. Medarbetarsamtal. Utveckling Vi ska tillsammans fortsätta öka pedagogernas kunskaper kring barns förändrade lärande. Underlagen för reflektion och analys skall innehålla relevant fokus för Karlbergs åtaganden och utveckling. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden ska i samverkan med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna genomföra en lässatsning

10 Sid 10 (34) Nämndmål: Barnen på förskolan har lika möjligheter De pedagogiska miljöerna på förskolan stödjer barns lärande och utveckling. Åtagande: Barnen på Karlbergs förskolor skall erbjudas pedagogiska miljöer som möjliggör ett utforskande och undersökande av matematik, naturkunskap, språk och skapande. Miljöerna ska ha en föränderlig karaktär där både projektarbete och barnens intresse ska vara synliga. Pedagogerna ska bedriva ett utforskande arbetssätt där de själva agerar närvarande och lyssnande pedagoger som dokumenterar barns lärande. Arbetssätt Den pedagogisk miljö definierar vi utifrån tre begrepp; den fysiskt organiserade pedagogiska miljön, pedagogens förhållningssätt och en organisation av dagen. Barnen ska erbjudas möjligheter att få uttrycka sig genom de 100 språken i stimulerande pedagogiska miljöer. Vi skapar reflektionsmöjligheter för barnen där de har möjlighet att använda och pröva sin språkliga och kommunikativa förmåga. Grunden i det arbetet är valtavlor, olika mötesformer samt tillgänglig pedagogisk dokumentation som inbjuder till reflektion och fortsatt lärande. Barnen ska få möjlighet att i sitt utforskande, och i kommunikation och i reflektion, pröva att använda sig av matematiska och naturvetenskapliga begrepp. Barnen ska erbjudas en pedagogisk miljö med material/verktyg som lockar till utforskande och undersökande av matematik, naturkunskap, språk och estetiska läroprocesser. Vi ska utgå från pågående projekt när vi formar den pedagogiska miljön. Våra inomhus- och utomhusmiljöer planeras och iordningställs med hänsyn till vår barnsyn och det pedagogiska uppdraget. Vi ska praktisera dokumentet som beskriver vilket basmaterial de pedagogiska miljöerna för olika åldersgrupper ska inrymma. Genom våra nya erfarenheter tillsammans med barnen utvecklar vi detta dokument. Det pedagogiska materialets placering och utformning finns tillgängligt för barnen och estetiskt tilltalande. Pedagogerna ska bedriva ett utforskande arbetssätt där de själva agerar närvarande och lyssnande pedagoger som dokumenterar barnens görande. Vi använder dokumentet "Karlbergs pedagogiska idé om miljön" för att utveckla den fysiskt organiserade miljön, pedagogens förhållningssätt och dagens organisation. Alla tre perspektiv möjliggör tillsammans att vi kan erbjuda en föränderlig miljö med ett innehåll som har sin utgångspunkt i läroplanen för förskolan och våra åtaganden. I dokumentet finns en mall för hur vi formulerar en handlingsplan med mål för den pedagogiska miljön. Handlingsplanen bygger på att vi analyserar våra observationer från barnens läranden i miljön för att sedan formulera mål för hur vi utvecklar miljön, allt för att skapa en föränderlig miljö

11 Sid 11 (34) där barnens intresse och projektens innehåll ges utrymme och levandegörs. Barnens utforskande strategier och förändrade lärande ska utgöra underlag för reflektioner såväl i pedagoggruppen, som tillsammans med barn och vårdnarshavare samt för att utveckla och förändra i miljön I våra gemensamma reflektionsmöten utmanar vi oss i att anta ett transdisciplinärt förhållningssätt där vi utifrån olika perspektiv/discipliner (matematik, naturvetenskap, teknik, språk och kommunikation, pedagogens roll, pedagogisk miljö, estetiska läroprocesser, genus, barns inflytande) när vi reflekterar kring hur barn lär. Det ska sedan påverka hur vi förändrar den pedagogiska miljön för att ge barnens möjlighet till ett ökat lärande. Resursanvändning Dokumentet Karlbergs förskolors pedagogiska idé kring den pedagogiska miljön. Material och strukturer som erbjuder barnen möjlighet att arbeta praktiskt utforskande med matematiska, naturvetenskapliga och språkliga begrepp. Pedagogisk dokumentation. Ett transdisciplinärt förhållningssätt. Sammanhanget "Pedagogiska teoretiska rum". Uppföljning Uppföljning och säkerhetsställande av åtagandet sker i utvecklingsgrupp miljö. Uppföljning sker arbetsgruppsvis i samband med de sammanfattande uppföljningsperioderna (Sup) och i den årliga självvärderingen och kvalitetsindikatorn. Med utgångspunkt från arbetsgruppernas utvärderingar (den årliga självvärderingen och förskoleindikatorn) samt arbetsgruppernas analyser gör ledningen en sammanställning i samband med kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Uppföljning genom den pedagogiska dokumentationen som används i arbetsgruppernas arbete med barnen och i presentationer/visningar på reflektionsmöten, aptn och pedagogmöten. Förskoleundersökningen. Utvecklingssamtal. Utveckling Vi ska fortsätta öka pedagogernas kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik. Detta kommer att ske med hjälp av vårt deltagande i pedagogiska teoretiska rum och vårt eget reflektionssammanhang. Vi ska fortsätta utveckla ett gemensamt dokument som dels beskriver en gemensam pedagogisk miljö för olika åldersgrupper och dels visar på hur miljön kan förändras utifrån de barn som just nu lever, leker och lär i den. Vi ska öka variation av konstruktionsmaterial i syfte att utmana barnens spatiala förmåga och väcka frågor om storleksförhållanden, förändring, balans och de tredimensionella planen. Utmana oss i att använda IKT som ett av de hundra språken. Organisationen av dagen skall genomsyras av utforskande och tillgång till material som stimulerar till lek och lärande.

12 Sid 12 (34) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Verksamheterna är miljösmarta och bidrar till en hållbar livsmiljö Norrmalms verksamheter är klimatneutrala och stadsmiljön är hållbar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Enheterna ska arbeta enligt miljöhandlingsplanen och följa upp arbetet i tertialrapporterna Åtagande: Barnen på Karlbergs förskolor får möjlighet till lärande för hållbar utveckling. Alla arbetsgruppers pedagogiska verksamhet ska innefatta ett utbud av återvinningsmaterial. Varje barn ska få utveckla sitt intresse för naturens kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Lärande för hållbar utveckling ska vara utgångspunkt för arbetet. Arbetssätt Vi förhåller oss till stadens policy gällande hållbar utveckling när vi utvecklar vårt gemensamma förhållningssätt och vårt arbetssätt i enheten för hållbar utveckling. Varje arbetsgrupp ska erbjuda barnen återvinningsmaterial i bygg, konstruktion och skapande verksamhet, såväl inomhus som utomhus. Tillsammans med barnen tar vi hand om och vårdar material och den pedagogiska miljön. Återvinningsmaterialet ska vara tydligt strukturerat och tillgängligt för barnen. Pedagogerna ska i olika sammanhang uppmärksamma situationer för lärande för hållbar utveckling i syfte att ge barnen möjlighet att utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. I pedagogisk dokumentation synliggör vi situationer för lärande för hållbar utveckling för att därifrån utmana barnens fortsatta lärande. Samtidigt som barnen ska få möjlighet att reflektera kring hållbar utveckling i vardagen ska vi utmana oss i att hitta strategier för att rusta barnen för framtidens utmaningar för hållbar utveckling. Vad innebär hållbar utveckling ur ett barnperspektiv och hur lägger vi grunden för ett miljötänk som kan möta framtidens miljöutveckling? Resursanvändning Utvecklingsgrupp pedagogisk miljö. Pedagogiska teoretiska rum.

13 Sid 13 (34) Medarbetarnas kompetens. Ledningsgruppen. Miljöhandlingsplanen. Uppföljning Uppföljning och säkerhetsställande av åtagandet sker i utvecklingsgrupp pedagogik och pedagogisk miljö. Medarbetarsamtal. Självvärdering av kvalitetsindikatorn och utvärdering av det pedagogiska året. Dup (Dokumentation och uppföljning av det pedagogiska året). Utveckling Vi ska utveckla vår kompetens i syfte att förbättra våra arbetssätt kring lärande för hållbar utveckling. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 30 % 25 % Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna ta fram kriterier för att undvika barns exponering för skadliga kemikalier på stadens förskolor inom ramen för kemikalieplanen Nämndmål: Nämnden ger invånarna förutsättningar att välja en miljövänlig livsstil. Miljögifter i nämndens verksamheter, där barn och unga vistas är kartlagda. Andelen ekologiska livsmedel i verksamheterna har ökat. Åtagande: Karlbergs förskolor är en verksamhet där hållbar utveckling är i fokus. Kartläggning för att minska miljögifter i förskolorna. Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till 30% av de totala inköpen. Att köket lagar rätt antal portioner. Att vi tar hand om matavfall.

14 Sid 14 (34) Arbetssätt Vi ska under året genomföra en kartläggning av eventuella miljögifter i förskolan. Detta kommer att ske utifrån en central samordning av tillvägagångssätt. Vi ska tillsammans definiera andra aspekter på mindre lämpligt material så att en samsyn skapas. Vid inköp väljer vi att köpa in miljömärkta produkter, både i den pedagogiska verksamheten och vid inköp av livsmedel. Vi ska informera våra vårdnarshavare om att de ska vara noga med att rapportera barnens eventuella frånvaro. Syftet är att vi ska kunna rapportera rätt antal närvarande barn till köket. Vi sorterar matavfall till biogas från vårt centrala kök och på Sagolandet. Vi ska kontera miljömärkta livsmedel på separat konto. Resursanvändning Ledningsgruppen. Ren o Norden (Sopsorteringsföretag). Kockarna. Köksgruppen. Uppföljning Uppföljning och säkerhetsställande av åtagandet sker i köksgruppen och på kökets apt möten. Vi följer upp ekologiska inköp på våra köksmöten 1 gång i månaden. Ledningsgruppen. Utveckling Vi ska fortsätta arbeta med att undersöka möjligheter för att även ta vara på Gjutarens, Norrbackens och Blåklintens matavfall och sortera till biogas. Vi ska ha inköpsansvarig på varje förskola som ska ha god kännedom om hur inköp bäst görs med hänsyn till miljöaspekterna. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Antal praktiktillfällen som genomförs inom stadens verksamheter av de aspiranter som Jobbtorg Stockholm matchar 40 st 500 st Tertial Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 10 st 5100 st År

15 Sid 15 (34) 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Nämndens verksamheter ryms inom fastställd budget. Nämnden har en budget i balans. Åtagande: Karlbergs förskolor ska bedriva en förskoleverksamhet inom givna ekonomiska ramar. Vi ska ha ett resultat i balans. Vi ska ha god kontroll över budgeten med hjälp av budgetmöten och tertialuppföljningar. Vi ska ha bra rutiner för att månadsvis erbjuda familjer förskoleplats. Vi ska arbeta med en säker prognos. Arbetssätt Enligt anvisningarna för verksamhetsprogram för 2015 framgår att enheten ska presentera en budget i balans och att enhetens ekonomi ska redovisas på en övergripande nivå. Vi ska lägga en balanserad budget utifrån givna pengar och inskrivna barn. Varje barn mellan 1-3 år genererar 9618 kr/månad och varje barn mellan 4-5 år genererar 8074 kr/månad. Varje arbetsgrupp har en summa pengar för pedagogiskt material. Pengen styrs av antal barn. Varje förskola har en summa pengar att använda till gemensamma satsningar. I Dupen finns ett avsnitt där arbetsgruppen och förskolan kan föra en redovisning kring hur de planerar och använder pengarna. En summa pengar är lagd för kökskostnader (mat, transporter, underhåll etc). Arbetsplatsledaren redovisar hur den enskilda förskolan använt pengarna och ansvarar för att förskolan håller sig inom given budget. Varje arbetsgrupp ansvarar för att de inköp som görs överensstämmer med enhetens pedagogiska idé. På ledningsgruppsmöte, samverkansmöte och APT går vi igenom och följer upp ekonomi, budget, kostnader och intäkter i syfte att medarbetarna ska vara delaktiga i de ekonomiska beslut som fattas inom enheten. Enhetens bitr förskolechef administrerar och kontrollerar alla enhetens fakturor. Förskolechef och bitr förskolechef träffas kontinuerligt och följer upp enhetens budget. Ledningsgruppen ska varje månadsskifte stämma av att vi har planerat barnantal inskrivet. Vi ska arbeta med personalrekrytering utifrån ett medvetet kvalitativt och ekonomiskt hållbart perspektiv, dvs att vi vid rekrytering har en tydlig kravspecifikation utifrån verksamhetsens behov så attraherar medarbetaren som har de kompetenser vi behöver. Resursanvändning Enhetens bit förskolechef/administratör. Ledningsgruppen.

16 Sid 16 (34) Samverkansgruppen. Kö och placering. Ekonomiskt uppföljningsmöte i Norrmalms förskolechefsgrupp. Uppföljning Ledningsgruppen följer upp åtagandet i samband med tertialrapporter. Ledningsgruppen följer varje månad upp antalet inskrivna barn. Uppföljning av kökets budget varje månadsvis. Uppföljning sker månadsvis i chefsgruppen tillsammans med ekonomiavdelningen och personalavdelningen. Uppföljning sker i ledningsgruppen och på APT i samband med tertialuppföljning. Utveckling Utveckla metoder för att visualisera budgetuppföljning på ledningsgruppen. Utveckla en tydlig års struktur för intag av barn. Kommentar

17 Sid 17 (34) Nämndmål: Nämndens verksamheter är kostnadseffektiva Invånarna får bästa möjliga kvalitet och varje skattekrona används resurseffektivt. Åtagande: Karlbergs förskolor ska använda tilldelade resurser på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Medarbetarnas scheman och planeringstid ska vara prioriterade utifrån barnens vistelsetider och de arbetspass som är planerade i strukturen. Köket ska producera rätt antal portioner. Vi ska använda våra resurser inom enheten på ett mer kreativt, effektivt och kvalitativt vis. Ledningsgruppen ska ha god kontroll på antal inskrivna barn/månad med utgångspunkt från det planerade barnantalet. Arbetssätt Enligt Kommunfullmäktige ska "alla verksamheter staden finansierar vara effektiva". Vi ska göra konsekvensanalyser tillsammans så våra satsningar leder till ökad kvalitet. Förskollärarmötena, en gång per månad, samlar förskollärarna i ett gemensamt planeringspass. Pedagogernas planeringstid följs varje månad upp på veckomötet (med hjälp av förbättringstavlor) av arbetsplatsledaren. Hur pedagogerna använt planeringstiden visualiseras på ett gemensamt dokument. Det pedagogiska året ger oss struktur och tydlighet och används på förskollärarmötet och arbetsgruppens eget planerings/reflektionsmöte. Vi ska använda oss av förbättringstavlor för att visualisera att arbetsuppgifter, ansvarsområden och frågeställningar blir utförda eller hamnar i rätt forum (exempelvis ansvarsområden, apt, ledningsgrupp, pedagogmöte etc.). Vi ska månadsvis följa upp antalet inskrivna barn och därefter gå ut med information till kö och placering om eventuella nyintag. Föräldrarna ska informeras om vikten av att meddela förskolorna i god tid om barnet är sjukt eller ledigt i syfte att vi ska producera rätt antal portioner mat och ej göra specialkost i onödan. Syftet är även att arbetslaget och arbetsplatsledaren med större säkerhet ska veta antal närvarande barn för att kunna ta vara på resurserna på ett effektivt vis. Vi ska på ett mer kvalitativt, kreativt och medvetet vis använda pedagogernas specialkompetenser. exempelvis pedagog som deltagit i magisterutbildning, genuspedagog och ABC handledare. Ledningsgruppen ska i början av året gå igenom en struktur för att

18 Sid 18 (34) möjliggöra detta. Vi ska göra en struktur för vilket material som ska finnas på alla våra yngrebarnsavdelningar, mellanbarnsavdelningar, äldrebarnsavdelningar och natur och kulturavdelningar i syfte att tydliggör läroplanens mål (naturvetenskap, matematik, språk, skapande.) Syftet är att miljön ska vara ett stöd för det pedagogiska arbetet och upplevas som en "extra pedagog".. Resursanvändning Ledningsgruppen. Köksmöten. APT-möten. Förskollärarmöten. Förskoleråd. Bitr förskolechef/administratören. Samverkansgruppen. Karlbergs förskolors pedagogiska år. Uppföljning Pedagogernas redovisade planeringstid. Ledningsgruppen följer upp åtagandet i samband med tertialrapporter. Medarbetarsamtal. Utveckling Vi ska ännu mer effektivt, kreativt och tydligt använda oss av våra förbättringstavlor på ledningsgruppen och förskollornas veckomöten. Vi ska utveckla en mer säker ledighets- och närvaroanmälan från våra familjer under den sammanslagna sommar- och julperioden. Vi ska utveckla hållbara strategier för att bättre kunna möta juni, juli, augusti och december månads antal inskrivna barn på förskolan. Säkerställa förskolans matleveranser i relation till budgeten.

19 Sid 19 (34) Resursanvändning Budget 2015 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.1 Stockholm är fritt från diskriminering Nämndmål: Nämndens verksamheter är fria från diskriminering. Invånare och medarbetare upplever att nämndens verksamheter är fria från diskriminering. Åtagande: Karlbergs förskolors är fri från diskriminering. Alla barn och vuxna bemöts med respekt utifrån diskrimineringsgrunderna. Barnen har inflytande över sin dag på förskolan. Vi rekrytera personal utifrån kompetens och verksamhetens behov. Arbetssätt På Karlbergs förskolor utgår vi från att alla människor har lika värde och att barn och vuxna är jämlika medlemmar i vårt samhälle. Respekt, omtanke och solidaritet utgör grundfundamentet i vår verksamhet. Vårt förhållningssätt gäller såväl inom organisationen som i relationer till brukare, medborgare, uppdragsgivare och samarbetspartners. Vi vill vara en välkomnande förskola där själva välkomnandet blir till i våra handlingar, i dagliga kontakter och i samspel med familjer och andra som kommer i kontakt med vår förskola i den pedagogiska verksamheten. Vår inställning är att vi genom ett respektfullt bemötande och samverkan ska anpassa verksamheten utifrån barn och familjers behov och förutsättningar. I arbetslagsdeklarationen formulerar arbetslagen sina strategier kring genus-, jämställdhetsoch likabehandlingsarbete. Arbetslagen utvecklar sitt arbetssätt genom att kontinuerligt reflektera kring och analysera sitt agerande ur ett likabehandlingsperspektiv. Pedagogisk dokumentation använder vi som verktyg för att få syn på om/hur åtagandet uppfylls. Pedagogerna ska skapa sammanhang och en organisation av dagen där barnen kan mötas i reflektion och förhandling kring sin dag. Detta för att möjligöra att barnen får verka i och få förståelse för vad demokrati är. Vi använder oss av kompetensbaserad rekrytering för att möjliggöra rätt fokus i mötet med nya medarbetare.

20 Sid 20 (34) Resursanvändning Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Jämställdhets- och mångfaldsplanen, samt utbildning för ledningsgruppen i detta perspektiv. Likabehandlingsplanen. Pedagogisk dokumentation. Arbetslagsdeklarationerna. Alla medarbetares förhållningssätt. Uppföljning Uppföljning och revidering av plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplanen. Uppföljning av dagens organisation och barnens möjlighet till delaktighet och inflytande i dupen. Medarbetarenkäten. Förskoleundersökningen. I rekryteringsprocessen arbetar vi med att den sökande får träffa ledningen, kollegor samt att de ska ha med sig ex på egen pedagogisk dokumentation Utveckling Varje arbetsgrupp organiserar ett morgonmöte med barnen i syfte att ge barnen inflytande över sin dag. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 50 % 100 % År Sjukfrånvaro 6 % 4,4 % Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska i samarbete med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna fortsätta arbetet med stadsgemensamma principer och metoder för rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar för förskolans personal Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och erbjuda medarbetarna pedagogisk grund- eller vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare Nämndmål: Ett ökat genus- och jämlikhetsperspektiv genomsyrar personalpolitiken Chefer och medarbetare har kunskap om genus- och jämlikhetsperspektiv.

21 Sid 21 (34) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel medarbetare som anser att det på sin arbetsplats finns ett tydligt ställningstagande i ord och handling mot trakasserier 95 År Aktivitet Startdatum Slutdatum På APT diskutera arbetsmiljö-, jämställdhets- och mångfaldsfrågor för att inhämta medarbetarnas synpunkter och förslag Åtagande: Ledningens förhållningssätt ska genomsyras av ett genus- och jämlikhetsperspektiv. Medarbetarna har samma möjligheter och behandlas likvärdigt i fråga om arbetsförhållanden. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är tydligt för medarbetarna. Medarbetarna anser att det finns ett tydligt ställningstagande i ord och handling mot trakasserier. Arbetssätt Nämnden uttrycker att ett ökat genus- och jämställdhetsperspektiv kan bidra till ökad mångfald, ökad måluppfyllelse i verksamheten samt ökad kvalitet. Ledningen systematiserar arbetet kring att föra en kontinuerlig dialog med medarbetarna kring detta perspektiv. På våra apt ska det vara en stående punkt samt ett perspektiv i de olika reflektionssammanhang som medarbetarna deltar i. På apt går vi igenom rutiner för hur vi ska agera kring kränkande särbehandling och trakasserier. Vi tillämpar kompetensbaserad rekrytering och använder stadsdelens kravspecifikationer för ökad mångfald. På apt ska vi gå igenom dessa för att skapa en gemensam förståelse för hur de olika yrkeskategorierna ska förhålla sig till uppdraget enligt läroplanen för förskolan. Vi ska sträva efter att ha en utbildad hälsocoach per förskola. Vi erbjuder och uppmuntrar medarbetarna att delta i friskvårdsaktiviteter exempelvis stegtävling och/eller Blodomloppet. Alla medarbetare erbjuds ett friskvårdsbidrag per termin, Actiway. Resursanvändning Enhetens medarbetare. Enhetens ledningsgrupp. Enhetens gemensamma reflektionssammanhang. Enhetens introduktion för nya medarbetare. Dupen och en organisation av dagen. Rutiner för att förebygga och hantera kränkande särbehandling och trakasserier. Stadsdelens mångfalds- och jämställdhetsplan. Fortbildning om jämställdhet och mångfald. Enhetens genuspedagog. Apt. Hälsocoachen.

22 Sid 22 (34) Uppföljning Uppföljning och säkerhetsställande av åtagandet sker i lednings-och i samverkansgruppen. Uppföljning sker arbetsgrupps vis i samband med den årliga självvärderingen och kvalitetsindikatorn. Med utgångspunkt från arbetsgruppernas utvärderingar (den årliga självvärderingen och kvalitetsindikatorn) samt arbetsgruppernas analyser gör ledningen en sammanställning i samband med kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Medarbetarsamtal. Medarbetarenkäten. Utveckling Ett meningsfullt hälsoarbete i enheten som inspirerar medarbetarna till hälsoaktiviteter, med hjälp av hälsocoacherna. Få igång fler friskvårdsaktiviteter i organisationen, med hjälp av hälsocoacherna. Arbeta för att Dupen och en organisation av dagen blir ett verktyg som säkerställer ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. Skapa en tydlig koppling kring hur det systematiska arbetsmiljöarbetet utvecklar medarbetarnas arbetsförhållanden ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Nämndmål: Nämnden är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Medarbetarenkätens goda resultat kvarstår och motivationsindex ökar. Medarbetarna vet vilka lönekriterier som finns på arbetsplatsen och har en individuell utvecklingsplan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla enheter ska ha en hälsocoach Alla enheter ska ta fram en friskvårdsplan och en plan för att sänka sjukfrånvaron. Enheterna ska skapa åtaganden utifrån medarbetarenkätens resultat. Dessa ska följas upp i samband med uppföljningen av verksamhetsplanen Åtagande: Alla medarbetare ska vara aktiva och delaktiga i en meningsbärande organisation. Kommunikationen är positiv för alla inom organisationen, barn, familjer och medarbetare. Karlbergs förskolors aktivt medskapande index ska vara högre än index för Norrmalms stadsdels förvaltnings. Vi ska arbeta för en hög frisknärvaro. Sjukfrånvaron ska inte överstiga 6% Arbetssätt Vårt förhållningssätt gentemot varandra ska präglas av öppenhet och en nyfikenhet för den

23 Sid 23 (34) andres frågor och åsikter. Alla bär ett ansvar för att kommunicera med varandra på ett respektfullt sätt. Vi ska ge varandra positiv feedback när vi ser vår kollega göra något bra. Vi har rutiner i arbetslagen och på förskolan för att sprida viktig information till varandra ex. om det hänt något som rör barnen. Vi arbetar utifrån en tanke att om alla bär ett särskilt ansvar blir vi alla del av ett kompetent sammanhang. Medarbetarna ska ta ansvar för att vi når uppställda mål och åtaganden med koppling till den individuella utvecklingsplanen. Ledningen ska aktivt arbeta för att följa upp och återkoppla kring medarbetarnas dilemman rörande organisationen av det pedagogiska arbetet eller samarbetet i arbetsgruppen. Ledningen ska genom sitt sätt att kommunicera vara förebilder och möjliggöra ett gott kommunikationsklimat. Lönekriterierna och den individuella utvecklingsplanen ska inkludera det aktiva medarbetarskapet, för ökat eget ansvar och fokus på uppdraget. Vi har utbildade hälsocoacher som har i uppdrag att inspirera till ett aktivt och hälsosamt vardagsliv. De är involverade i att utarbeta en friskvårdsplan för ökad delaktighet och minskad sjukfrånvaro. Deras arbete är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi genomför minst en personalsocial aktivitet under året för att stärka gemenskapen och ha roligt tillsammans. Ledningen följer upp korttidssjukfrånvaro kontinuerligt genom en kontinuerlig dialog med medarbetaren och genom att följa Norrmalms rutiner för rehabiliteringsprocessen. Vi uppmuntrar medarbetarna att delta i friskvårdsaktiviterer ex stegtävling/blodomloppet. Alla medarbetare erbjuds ett friskvårdsbidrag per termin, actiway. Resursanvändning Enhetens medarbetare. Enhetens ledningsgrupp. Enhetens introduktion för nya medarbetare. Dupen och en organisation av dagen. Uppföljning Uppföljning och säkerhetsställande av åtagandet sker i lednings-och i samverkansgruppen. Uppföljning sker arbetsgruppsvis i samband med den årliga självvärderingen och kvalitetsindikatorn. Med utgångspunkt från arbetsgruppernas utvärderingar (den årliga självvärderingen och kvalitetsindikatorn) samt arbetsgruppernas analyser gör ledningen en sammanställning i samband med kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Medarbetarsamtal. Av handlingsplanen som skapades utifrån medarbetarenkäten. Utveckling En friskvårdplan som ökar delaktigheten och minskar sjukfrånvaron.

24 Sid 24 (34) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: Barn och ungas rättigheter och behov tas till vara och deras inflytande stärks. Den kommunala servicen, såväl som det offentliga rummet, är utformad efter barns och ungas behov, rättigheter och intressen. Barn och unga har tydliga kanaler för att påverka och vet vart de ska vända sig för att påverka. Åtagande: Barnen på Karlbergs förskolor skall ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Att barnen har möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i att utforma sin dag. Att barnen ges utrymme att vara delaktiga och ha inflytande i projektens utveckling. Att barnens delaktighet och inflytande synliggörs i verksamheten. Att barnen har möjlighet att påverka matsedel och måltidssituationen. Arbetssätt Läroplanens målområde "Barns inflytande" framskriver att de behov och intressen barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Vi utformar den pedagogiska miljön så att barnen kan vara självständiga, forskande och göra egna val. Vi utformar en organisation av dagen som inrymmer mötesplatser för egen och gemensam reflektion. Organisationen av dagen har barnets perspektiv och rättigheter som utgångspunkt. Vi organiserar dagen så att barnen inbjuds till olika möten/samlingar där de har möjligheter att göra val, uttrycka sin åsikt och påverka sin dag. Genom att barnen får möjlighet att förhanda får de också möjlighet till inflytande. Vi ska ge barnen möjlighet till delaktighet och ansvar, vi ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Genom att använda olika uttrycksformer möjliggör vi att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina åsikter och utöva inflytande i förskolan. Vi har ett utforskande arbetssätt, där vi fortlöpande använder observation, dokumentation och reflektion för att få syn på barnens läroprocesser och för att ta nästa steg i det didaktiska arbetet. Den pedagogiska dokumentationen finns synlig för barn och vårdnadshavare i den pedagogiska miljön och bidrar till att möten, reflektion och lärande sker. Barnen deltar i köksmötet och vi tar tillvara barnens tankar om mat och måltidssituationen. Resursanvändning Organisationen av dagen.

25 Sid 25 (34) Reflektionsplatser i den pedagogiska miljön. Pedagogisk dokumentation. Olika uttryckssätt (IKT). Utvecklingsgrupp pedagogisk miljö. Köksmöte. Uppföljning Självvärdering av kvalitetsindikatorn och utvärdering av det pedagogiska året. Uppföljning och säkerhetsställande av åtagandet sker i utvecklingsgrupp pedagogisk miljö. Med utgångspunkt från arbetsgruppernas utvärderingar (den årliga självvärderingen och förskoleindikatorn) samt arbetsgruppernas analyser gör ledningen en sammanställning i samband med kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Genom den pedagogiska dokumentationen följer vi upp vårt arbete. Arbetslagsdeklarationen Utveckling Projekterande förhållningssätt Utveckling av avdelningens kommunikationsmiljö Morgonmöte där barnen har möjlighet att förhandla om sin dag KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.4 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Nämndmål: Invånare som utsätts för våld i nära relationer identifieras och ges stöd utifrån sina behov och barn som upplever våld mot närstående uppmärksammas särskilt. Personer utsatta för våld i nära relationer erbjuds ett samordnat individuellt utformat stöd för att förändra sin situation. Medarbetare inom samtliga verksamhetsområde har kunskap för att upptäcka om någon är utsatt och vet vilket stöd som kan erbjudas. Åtagande: Alla medarbetare på Karlbergs förskolor har kunskap om att möta barn som utsatts för relationsvåld. Alla medarbetare vet hur arbetsgången ser ut när vi samarbetar med socialtjänsten. Vårdnarshavare upplever att de känner tillit i sin relation till förskolans medarbetare. Arbetssätt På Karlbergs förskolor vill vi lägga vikt vid att i handling vara en välkomnande förskola där

26 Sid 26 (34) delaktighet och ansvar hjälper oss i att skapa ett meningsfullt sammanhang. Målet är att verksamheten ska upplevas som begriplig, hanterbar och meningsfull även när vi står inför extra ordinära situationer. Tydliga strukturer hjälper oss att agera professionellt och trovärdigt både i det kontinuerliga arbetet som när extra behov uppstår. Eventuell kontakt med familjeenheten föregås alltid av att förskolechef/biträdande förskolechef träffar arbetslaget och ansvarig förskollärare för att gå igenom situationen. Vid behov ska vi använda oss av stödteamet och socialtjänsten. Förskolechefen avgör tillsammans med arbetslaget hur vi ska gå tillväga och tar första kontakten med stödteamet och/eller socialtjänsten. Vi använder Handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd (Den Röda pärmen). Vi går igenom handlingsplanen kontinuerligt för att säkerställa att alla medarbetare känner till hur de ska agera när de får kännedom om att ett barn utsatts för relationsvåld. Information om den ges i samband med introduktion för nya medarbetare. Vi informerar om socialtjänstlagen på vårt informationsmöte för nya familjer. Resursanvändning Familjeenheten, stödteamet. Olika mötesforum med vårdnarshavare - introduktionsmöte, föräldramöte, utvecklingssamtal, förskoleråd etc. ABC. Uppföljning Uppföljning sker i stadens föräldraenkät. Uppföljning sker arbetsgrupps vis i samband med den årliga självvärderingen och kvalitetsindikatorn. Ledningsgruppen. Utveckling Vi ska fortsätta utveckla och strukturera organisationen i förhållande till vår idé om samverkan med vårdnarshavare för att säkerställa att vi har en bra dialog med vårdnarshavare och att de upplever ett förtroende för vår förskola. Vi ska se över behovet av en eventuell handlingsplan gällande vårt tillvägagångssätt angående överlämnande till socialtjänsten. Vi ska kartlägga behovet av vidareutbildning inom ramen för åtagandet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.5 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Nämndmål: Den offentliga miljön är tillgänglig för alla. Alla har möjlighet att ta del av den offentliga miljön oavsett fysiska och sociala förutsättningar. Den offentliga miljön är tillgänglig och jämlik.

27 Sid 27 (34) Åtagande: Karlbergs förskolor är tillgängliga för alla barn och familjer. Att familjerna har möjlighet att besöka våra förskolor inför val av förskola och inför att de ska börja hos oss Att vår verksamhet på jämlika grunder välkomnar alla barn och familjer. Att vi i samverkan med barn och familjer vid behov anpassar verksamheten efter deras förutsättningar. Arbetssätt Vi genomför regelbundna visningar av våra förskolor som är öppna för alla familjer på Norrmalm. När en familj fått plats bjuder vi in dem till en visning på respektive förskola. På Karlbergs förskolor utgår vi från att alla människor har lika värde och att barn och vuxna är jämlika medlemmar i vårt samhälle. Respekt, omtanke och solidaritet utgör grundfundament i vår verksamhet. Vi arbetar för att möta alla barn och vuxna på ett jämbördigt vis oavsett kön, etnicitet, socialbakgrund eller funktionsnedsättning. Vi arbetar med att kontinuerligt följa upp och förbättra verksamheten utifrån barns och vårdnarshavares perspektiv. Karlbergs förskolors värdegrund och kunskapssyn säkerställer barnens rättigheter på ett flertal områden i enlighet med FN`s barnkonvention. Arbetsgrupperna formulerar i sina arbetslagsdeklarationer hur de i praktiken ska omsätta värdegrund och kunskapssyn utifrån gemensamma åtaganden och pedagogiska ställningstaganden. De pedagogiska miljöerna ska vara utformade utifrån varje enskilt barns behov av utveckling och lärande. Vi tar tillvara vårdnarshavarnas perspektiv och unika kunskaper om sitt barn genom att bjuda in dem till reflektion i olika sammanhang. Resursanvändning De pedagogiska miljöerna. Vår struktur för samverkan med vårdnarshavare. Barn och familjer. Likabehandlingsplanen. Arbetslagsdeklarationerna. Uppföljning Säkerställandet sker i samband med skrivande av arbetslagsdeklarationen. Uppföljning och säkerställande av åtagande i utvecklingsgrupp familj. Med utgångspunkt från arbetsgruppernas utvärderingar (den årliga självvärderingen och kvalitets indikatorn) samt arbetsgruppernas analyser gör ledningen en sammanställning i samband med kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Uppföljning sker i stadens föräldraenkät. Utveckling Att våra pedagogiska miljöer ska vara tillgängliga för alla barn ur ett mångfald- och

28 Sid 28 (34) jämlikhetsperspektiv. Nämndmål: Invånare och brukare blir väl bemötta i kontakter med nämndens verksamheter. Invånare som är i kontakt med förvaltningen upplever att de får god service. Brukare i nämndens verksamheter upplever att de får ett bra bemötande. Åtagande: Karlbergs förskolors medarbetare har ett öppet och respektfullt förhållningssätt till våra brukare. Att våra brukare blir bemötta med respekt. Att våra brukare upplever att Karlbergs förskolor är en välkomnande förskola. Arbetssätt Vi är till för våra brukare, barn och familjer. Vi vill vara en välkomnande förskola där själva välkomnandet blir till i våra handlingar. När vi tar emot nya familjer, i våra dagliga möten med familjer och i vårt samspel med familjerna i den pedagogiska verksamheten har vi ett respektfullt bemötande. Vi visar intresse för den vi möter och vi bjuder in till delaktighet och samverkan. Vi arbetar kontinuerligt med att följa upp och förbättra verksamheten utifrån barns och vårdnarshavares perspektiv. Vi strävar efter att tillsammans med vårdnarshavare bygga en gemensam kultur kring barns lärande. Vi använder oss av samverkansåret för vårdnarshavare i syfte att tillsammans med vårdnarshavare skapa förskolans gemensamma identitet. Resursanvändning Utvecklingsgrupp familj. Arbetslagsdeklarationen. Förskoleundersökningen. Karlbergs förskolors idé om en välkomnande förskola. Uppföljning Säkerställandet sker i samband med skrivande av arbetslagsdeklarationen. Uppföljning och säkerställande av åtagande i utvecklingsgrupp familj. Med utgångspunkt från arbetsgruppernas utvärderingar (den årliga självvärderingen och kvalitets indikatorn) samt arbetsgruppernas analyser gör ledningen en sammanställning i samband med kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Uppföljning sker i stadens föräldraenkät. Utveckling Fortsätta utveckla strukturer som stödjer vår idé om en välkomnande förskola med gemensam

29 Sid 29 (34) identitet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Barn och unga upplever och utövar själva olika former av kultur. Förskolan och den öppna fritidsverksamheten har miljöer som skapar nyfikenhet och lust till eget kulturskapande. Förskolorna och den öppna fritidsverksamheten nyttjar stadens kulturutbud. Åtagande: Barnen på Karlbergs förskolor ska, ur olika perspektiv, få erfara begreppet kultur. Barnen ska i sin vardag på förskolan ha varit med om att få möta begreppet kultur genom stadens kulturbegrepp "för med och av" barn. Väcka barnens nyfikenhet och lust till eget kulturskapande. Vi ska i veckobrevet till föräldrar med kontinuitet synliggöra hur vi arbetar med kultur för med och av barn. Barnen ska vara delaktiga i sin egen och andras kulturer. Vårt mångkulturella samhälle ska vara synligt på våra förskolor och i den pedagogiska dokumentationen. Arbetssätt Läroplanen för förskolan uttrycker att förskolan såväl ska arbeta med att utveckla barns förmågor och deras eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv med värden, traditioner, språk och kunskaper. På Karlbergs förskolor ser vi förskolan som en kulturell och social mötesplats där barnen förbereds för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Vår ambition är att både ge barnen möjlighet att arbeta med begreppet kultur ur perspektivet för, med och av barn och med de hundra språken (definitioner tagna ur stadens kulturplan Kultur i ögonhöjd och från Reggio Emilias filosofi) och att stärka barnens förmåga att förstå de värden som ligger i kulturell mångfald. Kultur för barn (- producerad av vuxna): Vi erbjuder barnen olika projektrelaterade kulturupplevelse i form av besök på olika kulturhistoriska platser i stad, skog och park, museibesök, biblioteksbesök, musik och musikföreställningar, teaterföreställningar mm. Där barnen får en kulturupplevelse utförd av en professionell utövare. Vi använder oss av mötesplatsen Kulan. Alla avdelningar har platser med litteratur. Litteraturen används för att bläddra och titta i på egen hand eller tillsammans med kompisar men också för högläsning. Högläsningen är ett tillfälle för en social gemenskap och inlärningsprocess med en känsla av närhet, trygghet och ömsesidighet men också ett tillfälle som ger barnen rika möjligheter att utveckla sitt ordförråd och förstå hur ord är uppbyggda etc. I berättandet vänjer sig barnen vid att följa en röd tråd

30 Sid 30 (34) och ges möjlighet för att utveckla ett långsiktigt och varaktigt intresse för läsning. Varje avdelning har litteratur tillgänglig utifrån barngruppens olika förekommande språk. Vi ska arbeta för att öka barnens medvetenhet om delaktighet i det egna kulturarvet och i kompisarnas kulturer. Kultur med barn (- tillhandahållen av vuxna): Barnen ska kontinuerligt få ta del av varandras olika kulturer i form av litteratur, ramsor, sånger och roll-/grupp-/danslekar. I arbetet med att erövra ett interkulturellt förhållningssätt ser vi barnens familj som en resurs. Barnen ska dagligen erbjudas möjlighet att uttrycka sig genom de 100 språken (definition av Reggio Emilia, se nedan). Arbetet dokumenteras och ger underlag för reflektioner. Dokumentationen används även till utvärdering av hur arbetet kan utvecklas där både barn och föräldrar görs delaktiga. Vi uppmärksammar barnens erfarenhet av egna traditioner och förskolans egna traditioner (exempelvis Lucia, sommarfester, födelsedagar, avslut av förskoletiden för att börja i förskoleklass, förskolans dag, projektavslut, mm). Kultur av barn (-uttryck som ingen vuxen styr över): Vi ska organisera miljön så att barnen kan mötas för att, utifrån sina erfarenheter, kunna skapa sin egen kultur. Vi ska ge barnen olika verktyg (de hundra språken) att uttrycka sig genom exempelvis lera, färg, konstruktion, dans/rörelse, musicerande, rollspel/drama, litteratur, lekar och it-verktyg. Vi integrerar barnens populärkultur. Pedagogen ska uppmärksamma när det ska göras tillägg i verksamheten i syfte att utveckla barnens utforskande och skapande. Arbetet ska ske med ett medvetet interkulturellt förhållningssätt, där föräldrarna är informerade om syftet. Vi ska på olika vis synliggöra olikheter och mångfald där vår verksamhet präglas av ett intekulturellt förhållningssätt med hänsyn till Lika behandlingsplanen och FN`s barnkonvention. Resursanvändning Enhetens kulturombud deltar i Norrmalms kulturombudsmöten och har i uppdrag att aktivt hålla sig informerad om det kulturella utbud som staden erbjuder och förmedla detta genom vårt informationsbrev. Möteplats Kulan ( Enhetens barn, familjer och pedagoger med andra kulturer och språk. Utvecklingsgrupp interkulturalitet/kultur. Pedagogisk dokumentation som visas/presenteras på pedagogmöten, Apt och i våra gemensamma reflektionstillfällen. Barnkonventionen, artikel 7, 8 och 30. Stockholm stads kulturplan. Vår kulturhandlingsplan. Stadsbiblioteket. Gemensamma kulturhändelser som förskolans dag och ljusmanifestationen. Uppföljning Uppföljning och säkerhetsställande av åtagandet sker i utvecklingsgrupp interkulturalitet/kultur och miljö. Uppföljning sker arbetsgrupps vis i samband med den årliga självvärderingen och förskoleindikatorn.

31 Sid 31 (34) Med utgångspunkt från arbetsgruppernas utvärderingar (den årliga självvärderingen och förskoleindikatorn) samt arbetsgruppernas analyser gör ledningen en sammanställning i samband med kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Genom den pedagogiska dokumentationen följer vi upp vårt arbete med kulturbegreppet för, med och av barn. Arbetslagsdeklarationen Utveckling Genom den pedagogiska dokumentationen tydligare synliggöra begreppet kultur för vårdnadshavarna.

32 Sid 32 (34)

33 Sid 33 (34) Övriga frågor På Karlbergs förskolor ska organisationen både vara ett verktyg som stödjer det pedagogiska uppdraget och som tillhandahåller arbetsro och meningsfull fördjupning. Vi tänker oss att vår organisationsstruktur bidrar till att skapa en kultur av aktivt medarbetarskap där delaktighet och ansvar är centrala delar. Veckan är organiserad med avsatt tid för reflektion och verksamhetsplanering måndagar och fredagar. Reflektionsmöten är ett viktigt nav i vår organisation då de skapar förutsättningar för att enheten tillsammans ska kunna fördjupa ett utforskande arbetssätt och skapa en gemensam syn på barns lärande. Sammanhang och strukturer i vår organisationsplan: På Karlbergs förskolor vill vi ständigt utveckla och fördjupa vår gemensamma kompetens. Det gör vi genom att skaffa oss input från utbildning, forskning, nätverk, studiebesök etc. En annan strategi är att förvalta vår interna kompetens genom att ta del av varandras pedagogiska dokumentationer i olika reflektionssammanhang. Reflektions- och analysverktyg i vårt systematiska kvalitetsarbete: vår arbetslagsdeklaration där varje arbetsgrupp utifrån vår Reggio Emilia inspiration formulerar sitt arbetssätt i förhållande till våra åtaganden, förväntat resultat, utvecklingsområden och arbetsgruppens egna pedagogiska ställningstaganden. våra utvecklingsgrupper som fungerar som arbetande grupper, bestående av en pedagog från varje förskola, vars uppgift är att utifrån åtaganden, förväntat resultat och utvecklingsområden driva enhetens utveckling.