DEN FÖRSTA TIDEN. En uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna

Transkript

1 RAPPORT NR 6 I PLIKTVERKETS RAPPORTSERIE 6 En uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna Att vara polis! DEN FÖRSTA TIDEN Rapport nr 5 från Pliktverkets polisuppföljningsprojekt Elisabeth Lilie och Börje Rosmark

2 FÖRORD Så har även polisuppföljningsprojektets femte rapport kommit ifrån trycket och den är, liksom de föregående, främst avsedd för Pliktverkets personal. Rapporterna 1-4 återfinns på Pliktverkets hemsida Strukturen i denna rapport följer den som användes i rapporterna 1 och 2 för att underlätta jämförelser. Rapporten är skriven så att den ska gå att läsa fristående men läsaren rekommenderas ändå att först ta del av projektets rapporter 1-4 för helhetsperspektivets och vissa resonemangs skull. Tack alla trogna hjälpare inom Pliktverket, Rikspolisstyrelsens polisrekryteringssektion, Försvarshögskolans institution för Ledarskap och Management i Karlstad och på polisutbildningarna för er uthållighet att bistå på olika sätt även vid detta nummer. Täby i oktober 2003 Elisabeth Lilie, leg. psykolog, Pliktverkets regionkontor Göteborg Börje Rosmark, leg. psykolog, Pliktverkets regionkontor Stockholm

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...sidan 3 BAKGRUND...sidan 5 INLEDNING OCH SYFTE...sidan 6 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH METODER...sidan 6 BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSGRUPPEN...sidan 7 RESULTAT Enkätsvaren...sidan 9 Analyser...sidan 13 Enkätbortfallet...sidan 15 DISKUSSION...sidan 16 BILAGOR Tabell sidan 19 Följebrevet och enkäten...sidan 34

4 3 SAMMANFATTNING Föreliggande rapport redovisar den första av två uppföljningar av poliserna från de två första kursomgångarna vid Polishögskolan i Solna, som Pliktverket medverkade i urvalet till. Hösten 1997 inleddes samarbetet mellan Rikspolisstyrelsen och Pliktverket och verkets medverkan har sedan dess bestått av psykologisk bedömning av lämplighet för yrket och medicinsk hälsoundersökning av de sökanden som Rikspolisstyrelsens polisrekryteringssektion valt att kalla till urvalsprövning. Föreliggande rapport är också den femte i ordningen från Pliktverkets polisuppföljningsprojekt, rapporterna 1-4 finns att tillgå på Projektets syfte är att ta fram ett underlag för en fortsatt utveckling av Pliktverkets konsulterande verksamhet. Uppföljningen som här redovisas utgörs av en enkätundersökning som poliserna från kursomgångarna 98A och 98B deltagit i vid en tidpunkt då de varit i tjänst två respektive ett år efter avslutad aspirantutbildning. Undersökningens syfte är att belysa polisernas egenperspektiv från denna första tjänstgöringstid. Enkäten innefattar frågor om egentillfredsställelse, upplevda hinder/svårigheter, upplevda framgångsfaktorer samt frågor om synen på framtiden. Undersökningen är således inte en undersökning av polisernas arbetssituation/arbetsmiljö som sådan. De båda kursomgångarna hade från start sammantaget 253 elever, av vilka 248 (98,0%) kom att avlägga polisexamen. Enkäten besvarades av 217 av de 248 poliserna (87,5%). 216 (72 kvinnor och 144 män) av de 217 personerna visade sig också arbeta som poliser vid enkättillfället. Sammanfattningsvis kan konstateras att det också är en mycket positiv bild som framkommer i enkätsvaren. Nedan ges två exempel: Hur vill du sammanfattningsvis säga att du trivs med att arbeta som polis idag? Procent 0 ganska dåligt ganska bra mycket bra

5 I vilken utsträckning känner du att du valt rätt yrke? Procent 0 ganska liten ganska stor stor Vad gäller polisernas syn på framtiden har exempelvis följande resultat framkommit: Som det känns idag hur säker är du på att du vill arbeta som polis i framtiden? Procent mycket osäker ganska säker ganska osäker mycket säker Att så hög andel både fullföljt utbildningen i sin helhet och därefter också arbetar i yrket är förstås glädjande liksom att enkätsvaren starkt talar för att en övervägande majoritet av gruppen trivs i sitt arbete, på ett bra sätt synes ha klarat att möta den polisiära verklighetens många krav och förväntningar och även vill arbeta som poliser i framtiden och tror sig komma att trivas i yrket också framgent. Uppföljningstiden i denna undersökning är dock kort, vilket kan ha bidragit till den positiva bilden. En ny uppföljning planeras där uppföljningstiden blir fyra respektive tre år.

6 5 BAKGRUND Det är nu sex år sedan samarbetet mellan Rikspolisstyrelsen (RPS) och Pliktverket inleddes vad gäller urvalet av sökanden till grundutbildningen av poliser. Antagningsprocessen förändrades vid denna tid till en mera centraliserad urvalsprocess, då RPS polisrekryteringssektion utformade en modell som sedan dess, med vissa justeringar, använts. Modellen användes första gången hösten 1997, då rekryteringssektionen valde att kalla 223 sökanden till ett urvalstillfälle vid Pliktverkets regionkontor i Stockholm (RKS), ett urvalstillfälle till de 68 platser som öppnades, med start vårterminen 1998, vid Polishögskolan (PHS) i Solna. PHS hade dessförinnan inte haft någon antagning till utbildningen sedan 1994, den senaste kursomgången startade i januari Till den påföljande kursomgången, med start höstterminen 1998, hade platsantalet vid PHS utökats till 185 och till dessa platser bedömdes vid RKS våren 1998, 378 sökanden. Pliktverkets medverkan sedan hösten 1997 består dels av medicinsk bedömning (inkluderande även hörsel-, syn- och färgseendeprov) och dels av psykologisk bedömning av lämplighet för yrket (inkluderande även test avseende intellektuell förmåga). Sedan 2002 följs Pliktverkets verksamhet upp genom ett särskilt projekt 1 och hittills har fyra rapporter publicerats 2. Den största förändringen sedan starten 1997 är att såväl antalet utbildningsorter som utbildningsplatser successivt har ökats och därmed också antalet sökanden som Pliktverket bedömt. Till och med våren 2000 fanns utbildningen endast vid PHS i Solna men höstterminen 2000 startade polisutbildningen vid Umeå universitet och ett år senare polisutbildningen vid Växjö universitet. Detta har också bidragit till att fyra av Pliktverkets fem regionkontor idag medverkar vid uttagningarna såväl höst som vår 3. Föreliggande femte projektrapport redovisar en uppföljning av de ovan nämnda två första kursomgångarna genom en enkät till deltagarna vid en tidpunkt, då de hade tjänstgjort som poliser i cirka två respektive ett år. En förnyad enkätundersökning planeras till en tidpunkt då poliserna varit ute i tjänst ungefärligen fyra respektive tre år. 1 Projektet beskrivs kortfattat i rapport nummer 1 sidan 5. 2 De fyra rapporterna 1 Att bli polis! De första två åren. En uppföljning av elevernas i kursomgång 00A studietid vid Polishögskolan i Solna. 1 Att bli polis! Aspiranttiden. En uppföljning av aspirantutbildningen för eleverna från kursomgång 00A vid Polishögskolan i Solna. 2 Att inte bli polis! En undersökning av orsaker till att elever väljer att lämna polisutbildningen. 3 Att hitta rätt polis! En beskrivning i siffror av Pliktverkets medverkan i urvalet av sökanden till polisutbildningen i Pliktverkets rapportserie återfinns på hemsidan 3 Regionkontoret i Göteborg (RKG) har medverkat sedan hösten 1999, Regionkontoret i Kristianstad (RKK) sedan våren 2001 och Regionkontoret i Östersund (RKN) sedan våren 2003.

7 6 INLEDNING OCH SYFTE Föreliggande undersökning är en första undersökning av kursomgångarna benämnda 98A och 98B. Kursomgång 98A startade vid PHS vårterminen (januari) 1998 och omfattade, till skillnad från alla senare kursomgångar som omfattat fyra terminer, endast tre terminer, följt av en sexmånaders aspirantutbildning. Dessa elever var alltså klara att börja polistjänst i januari månad Kursomgång 98B startade höstterminen (augusti) 1998 och eleverna var klara med sin aspirantutbildning i januari månad Syftet med denna undersökning är att genom en enkät belysa deltagarnas egenperspektiv från den första tjänstgöringstiden som färdig polis. Detta sker genom att samla in uppgifter från deltagarna om deras egentillfredsställelse, upplevda hinder/svårigheter, upplevda framgångsfaktorer samt deltagarnas syn på framtiden. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH METODER Samtliga deltagare från kursomgångarna 98A och 98B tillsändes i januari 2002 vår enkät. Detta innebar att deltagarna från 98A erhöll enkäten ungefärligen två år efter avslutad aspirantutbildning och deltagarna från 98B ungefärligen ett år efter avslutad aspirantutbildning. Enkäten, se bilaga, innehåller, förutom ett antal bakgrundsfrågor och frågor om vad vederbörande arbetar med idag, bland annat frågor om hur poliserna upplevt sin första tid som polis, hur de reagerat på polisarbetets alla krav och förväntningar och hur de upplevt olika krav. Enkäten innehåller också frågor om olika livshändelser som kan ha inträffat efter aspirantutbildningen. Vidare finns frågor om hur de ser på polisjobbet idag liksom några frågor om deras syn på framtiden. Enkäten är till sin konstruktion och sitt innehåll likartad med de enkäter som eleverna i kursomgång 00A fått besvara i slutet av sin studietid respektive i slutet av sin aspirantutbildning 4 och är också lik den som planeras att tillsändas dessa efter 1 år i tjänst, detta för att möjliggöra senare jämförelser. Rapportstrukturen följer även den tidigare rapporter för att underlätta jämförelser. Enkäten innehåller också frågor till dem som inte arbetar som poliser idag om skälen till att så är fallet. Från urvalstillfället vid Pliktverket framtogs uppgift om lämplighetsbedömningen gjord av psykolog 5 och resultat på prov avseende intellektuell förmåga 6. För de statistiska analyserna har följande metoder använts: chi 2 för analyser av skillnader i proportioner, Mann-Whitney U test för analyser av gruppskillnader i variabler med data på ordinalskalenivå samt Spearmans rangkorrelationskoefficient för analyser av samband. Traditionell nivå (0,05) för statistisk signifikans har använts. 4 Se rapporterna Att bli polis! De första två åren och Att bli polis! Aspiranttiden. 5 Psykologens bedömning av lämplighet för yrket sammanfattas i ett siffervärde på en 9-gradig skala med skalstegen: 1-3 = ej lämplig, 4 = knappast tillräckligt lämplig, 5-6 = lämplig, 7-9 = mycket synnerligen lämplig. 6 Sökandes resultat anges i en 9-gradig skala: stanineskala (medelvärde 5, standardavvikelse 2).

8 BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 7 I kursomgång 98A började 68 elever. Tre av eleverna valde dock att själva avbryta sina studier, vilket innebar en avgångsandel på 4,4%. I kursomgång 98B började 185 elever. Här valde två elever att avbryta, kursomgången hade således en avgångsandel på 1,1%. Övriga 248 elever avlade polisexamen. En person har dock senare avlidit. Enkäten besvarades av 217 av de 247 poliserna, det vill säga en svarsfrekvens på 87,9% erhölls. Av de 217 poliserna som besvarade enkäten arbetade 216 som poliser vid enkättillfället. En person arbetade till följd av skada/sjukdom efter trafikolyckshändelse, inte som polis. De 216 poliserna, som i den fortsatta texten benämns enkätgruppen, utgörs av 72 kvinnor (33,3%) och 144 män (66,7%). 58 (26,9%) hade tillhört kursomgång 98A och 158 (73,1%) kursomgång 98B, i den fortsatta redovisningen är dock alla sammanhållna i en grupp. En majoritet, 76,9%, av poliserna angav i enkäten att de arbetar som utryckningspoliser, de utgör 166 av de 216 poliserna. De övriga poliserna arbetar som: - närpolis plus utryckningspolis: 8 (3,7%) - utryckningspolis plus annan tjänst: 2 (0,9%) - närpolis: 16 (7,4%) - annan tjänst: 24 (11,1%). 53,7% (116 poliser) har sin tjänst i någon av de tre storstäderna. 43,5% (94 poliser) i stad och 2,8% (6 poliser) har sin tjänst på en mindre ort. Det stora flertalet, 94,4%, har arbetat som poliser så gott som hela tiden efter aspirantutbildningen och fram till enkättillfället. Av de 12 poliser (5,6%) som haft någon period mellan tjänstetillträdandet och enkättillfället med annan sysselsättning, har: - sex varit på FN-tjänst - tre varit barnlediga - två varit studielediga - en haft annan tjänst. Från enkätens bakgrundsfrågor kan följande beskrivning av enkätgruppen göras: Gruppen har en medelålder idag, det vill säga vid enkättillfället, på 29,1 år; kvinnorna 28,8, männen 29,2 år. Ingen statistiskt signifikant skillnad i ålder föreligger mellan könen 7 och polisernas åldersfördelning framgår vidare av tabell 1 (rapportens tabeller återfinns som bilagor). 71,8% av poliserna är idag gifta eller lever i samboförhållande. 33 poliser (15,3%) är föräldrar, sex mammor och 27 pappor. Vid antagningen till 98A fanns ett behörighetskrav på att den sökande skulle ha minst 20 högskolepoäng i beteendevetenskapligt ämne och/eller i juridik och utbildningen omfattade, som sagt, endast tre terminer. Vid antagningen till 98B var detta krav ersatt med antingen 20 högskolepoäng eller genomfört högskoleprov. 7 Normalfördelning föreligger inte. Mann-Whitney U test har därför använts: p < 0,186.

9 Samtliga poliser från 98A hade alltså akademisk erfarenhet innan PHS och gruppens medelvärde låg på 122 högskolepoäng och poängen varierade från 40 till 210 poäng. 8 Bland poliserna från 98B återfinns 45 (30,2%) som inte hade några högskolestudier bakom sig när de började på polisutbildningen. Övriga 104, som svarade på frågan, hade läst mellan 2 och 280 poäng, och medelvärdet för den här gruppen var 70 poäng. Uttryckt på ett annat sätt: 48,3% av eleverna i 98B hade minst 40 högskolepoäng bakom sig när de började på PHS. Enkätgruppens yrkeserfarenheter innan PHS ser ut så här enligt enkätsvaren (fler än ett alternativ kan ha angetts): Andel som arbetat minst ett år som - lärare/pedagog: 12,6% - kriminalvårdare: 13,0% - tulltjänsteman: ingen - väktare/ordningsvakt: 17,6% - officer: 4,6% - inom vårdyrke: 15,3% - hantverkare: 8,3% - med annat yrke: 47,7% 95,8% av männen (138 personer) har gjort värnplikten, 12,5% av kvinnorna (nio personer). 26,1% av männen (37 personer) har gjort FN-tjänst, 2,8% av kvinnorna (två personer). Nedan följer en beskrivning av enkätgruppen utifrån uppgifterna från urvalstillfället vid Pliktverket: Polisernas fördelning på psykologernas lämplighetsbedömningar redovisas i tabell 2. Som grupp har männen en signifikant högre bedömning än kvinnorna 8. Medelvärdet för männen är, som vi ser, 7,48 och för kvinnorna 7,04. Polisernas resultat på testet avseende intellektuell förmåga redovisas i tabell 3. Som grupp ligger männen signifikant högre till på testet 9, medelvärdet för männen ligger på 6,66 och för kvinnorna på 6,23. 8 Mann-Whitney U test: p < 0, Normalfördelning föreligger inte. Mann-Whitney U test har därför använts: p < 0,045.

10 9 RESULTAT Enkätsvaren Enkäten inleds med sju frågor om hur poliserna upplevt sin första tid som poliser, alltså från avslutad aspirantutbildning och fram till idag. Resultaten redovisas i tabell 4. Som vi ser där sammanfattningsvis, ligger andelen svar på den värderingsmässigt positiva sidan av skalan på mellan 82,2% (att tiden varit mycket psykiskt ansträngande) och 97,3% (att du haft lätt att komma in i arbetslaget) på de sju frågorna. På ingen av de sju frågorna skiljer sig kvinnorna som grupp signifikant från männen som grupp. I nästa frågeområde konstateras att det dagliga arbetet som polis innebär stora krav och förväntningar och vi frågade poliserna hur de reagerat på dessa under sin första tid. Se tabell 5. Vi ser där att gruppen som helhet har ett medelvärde som ligger mellan någon gång och aldrig på samtliga reaktioner utom en, och att andelen av poliserna som besvärats mycket ofta eller ofta av de olika reaktionerna är mycket liten. Undantaget är frågan jag har känt mig stressad där medelvärdet ligger ungefär mittemellan ibland och någon gång och där 43,1% har reagerat med att ibland känna sig stressade av de krav och förväntningar de mött. Noterbart är också att samtliga poliser angett att de aldrig känt olust inför att bära tjänstevapnet. På tre av dessa 11 aspekter föreligger en signifikant skillnad mellan könen på så sätt att männen mer sällan reagerat med att; jag har känt mig stressad, jag har haft dåligt självförtroende och jag har känt olust inför att gå till jobbet 10. Vi har därefter frågat poliserna om de efter aspirantutbildningen drabbats av någon livshändelse som försvårat deras arbete. De första fyra rör medicinska problem: 10 av poliserna (4,6%) har angett problem med någon gammal fysisk skada/sjukdom (som fanns innan PHS). Man har här angett (citat): Idrottsskada. Rygg, knän, fötter, axlar, handleder, ryggont, ryggont under en kortare period, ca 4-5 dagar, kommer och går, ca 1 gång/2 år, dåliga knän, ryggont, knäskada, lite knäproblem vid löpning, knä handledsskada, ont i en fot, axel ur led respektive ryggbesvär. 6 av poliserna (2,8%) har angett problem med allergi eller annan överkänslighet (som fanns innan PHS). Eksem, pollen, damm, medicin m.m., pollen m.m., katt och andra pälsdjur, eksem respektive hösnuva är vad som angetts. 34 av poliserna (15,8%) har angett att de drabbats av någon skada/sjukdom i tjänsten. Det som angivits har varit: ont i armbåge, fotbensbrott, misshandel orsakat huvudvärk, värk, sömnsvårigheter, lättare knäskada, nackont en kort tid då man satt mycket vid datorn och arbetade, tumskada, dåliga knän, periodvis ryggont (av skyddsväst bl.a.), stukad fot, ryggont, hörselnedsättning + tinnitus, skadat pekfinger efter Göteborg. Påkörd av narkotikapåverkad förare, axelskada, stress, magbesvär, ryggont, näsblod under nattpassen, muskelskada i bröstet, knäoperation som var tvunget att göras om, ont i ländryggen, nackskada, trafikolycka, ledskador vid fysträning, inflammerad axel, stukad tumme, senan till höger tumme gick av. Kunde ej jobba i yttre tjänst på 2 månader, människobett i ett finger, revbensskada, knäskada främre korsband av. Skadade höger knä i samband med beordrad fysisk träning, skadade handleden lite dock utan att sjukskrivas el. dyl. (lättare skada), enkel sträckning i tummen, spark i underlivet, kanske höger öra, 10 Mann-Whitney U test: p < 0,017, p < 0,000 respektive p < 0,012.

11 fotledsfraktur, skada på ledbandet i tummen under innebandyträning, hörselnedsättning, ryggproblem (tillfälliga), uttänjt ledband i fot respektive opererat bort tånagel efter innebandyspel. 22 av poliserna (10,3%) har angett att de drabbats av någon sjukdom eller skada förvärvad i livet i övrigt. Man har här angett: magsår, ryggskada, lunginflammation, ryggproblem, hörselnedsättning + tinnitus, skadad hand och stukad fot, ledbesvär, problem med stämbanden hittills 2 operationer. Påverkar arbetet, wiplash, axelskada, stukad fotled från sport, perforerad appendix, ryggskott, ramlat av hästen ryggont, inflammation i knäskålssena (1,5 år), hosta (kraftig!), tumör i benet, skelettskada/fraktur, hälseneinflammation, brutet pekfinger respektive brutit fotleden ,5% av poliserna (19 kvinnor och 36 män) har därefter angett i enkäten att de efter aspirantutbildningen drabbats av en eller flera av fyra uppräknade livshändelserna med psykologisk innebörd och som försvårat deras arbete. 15 poliser (7,0%) angav nära anhörigs bortgång, 16 (7,5%) angav personliga problem i familjen, 27 (12,7%) sjukdom hos familjemedlem och 15 poliser (7,0%) angav separation/skilsmässa. Proportionen drabbade skiljer sig inte signifikant mellan könen 11. I enkätens nästa frågeområde har poliserna fått ta ställning till 21 olika krav under rubriken: Du har nu fått möta många av den polisiära verklighetens krav på dig. Hur har det varit för dig att möta följande krav? Se tabell 6. Om man rangordnar utifrån medelvärdena så ser man att de fyra svåraste kraven för gruppen att möta har varit att klara sömnen när du har skifttjänst (2,81 på den fyrgradiga skalan), att kunna sätta gränser, att inte vara för snäll (2,93), att se människan bakom brottet (2,96) och att orka lyssna på alla (2,99). Övriga 17 krav har gruppen som helhet upplevt som lägst ganska lätt att möta och vi ser överhuvudtaget att andelen av poliserna som upplevt något av de 21 kraven som mycket svåra att möta är mycket liten eller ingen alls. På sju av kraven skiljer sig könen signifikant åt: männen har angett som lättare att möta kraven på fysik/kondition, att bemästra rädsla, att hantera stressituationer och att agera med naturlig pondus, aggressivitet i konfliktsituationer än vad kvinnorna angett, medan kvinnorna har angett som lättare att möta kraven att ge av sin omvårdande sida, att kunna leva sig in i olika människors problem och livssituation och att se människan bakom brottet än vad männen angett 12. Enkäten innehåller sedan två frågor om svåra situationer. Den första lyder: hur ofta händer det att du i tjänsten möter händelser/situationer som berör dig mycket psykiskt starkt? I tabell 7 redovisas svarsfrekvenserna. Vi ser där att ungefär hälften av poliserna anger alternativet ibland och att andelen som möter sådana händelser/situationer ofta är liten. Kvinnorna är dock, som vi ser, mer benägna att ange alternativet ofta och mindre benägna att ange alternativet mycket sällan än männen och en signifikant skillnad mellan könen föreligger på denna fråga Chi 2 : p < 0, Mann-Whitney U test: p < 0,001, p < 0,000, p < 0,001, p < 0,002, p < 0,000, p < 0,000 respektive p < 0, Mann-Whitney U test: p < 0,000.

12 11 Den andra frågan lyder: hade du någon erfarenhet av att ha mött/drabbats av svåra situationer i ditt liv innan du började på PHS, i privatlivet eller i yrkesliv? 166 poliser (76,9%) svarade ja (77,8% av kvinnorna och 76,4% av männen) medan 50 poliser (23,1%) svarade nej. På följdfrågan till dem som svarat ja; om ja, tycker du att dessa erfarenheter har bidragit positivt, negativt eller inte alls i ditt arbete som polis?, angav hela 96,2% att de bidragit positivt. 3,8% angav inte alls men ingen av poliserna angav negativt. Därefter följer sju frågor som handlar om hur poliserna har det på sitt nuvarande arbete idag och vad de tycker om polisjobbet i nuläget. En avstämning av dagsläget efter ett till två år i tjänst alltså, se tabell 8. Sammanfattar man svaren på dessa sju frågor kan man konstatera att andelen som svarat i positiv riktning, det vill säga ganska stor eller stor utsträckning, varierar från 94,9% till 99,1% på de olika frågorna. En signifikant skillnad mellan könen föreligger här; männen har i större utsträckning än kvinnorna angett att de känner sig trygga i rollen som polis 14. Sedan innehåller enkäten en fråga till dem som idag har en livskamrat (partner, sambo, maka/make): I vilken utsträckning känner du stöd för ditt yrkesval från din livskamrat? Svaren redovisas i tabell 9. Ungefärligen tre fjärdedelar av de 174 poliserna som svarade på frågan, angav alltså att de i stor utsträckning känner stöd från sin livskamrat. Ingen signifikant skillnad mellan könen på denna fråga. Vi har därefter frågat poliserna; hur vill du sammanfattningsvis säga att du trivs med att arbeta som polis idag? Se tabell 10. Som vi ser är det under två procent av poliserna som trivs dåligt. 72,1 har istället angett att de trivs mycket bra. Ingen signifikant skillnad mellan männen och kvinnorna på denna fråga. Poliserna ombads därefter, att ur en lista på 38, ringa in 5 av de egenskaper/färdigheter som du tycker är de viktigaste för en polisman att ha. De fem egenskaper/färdigheter som flest poliser valt är: vara trygg i sig själv (angavs av 107 poliser, 49,5%), ha omdömesförmåga (90 poliser, 41,7%), kunna hantera konflikter (70 poliser, 32,4%), ha självinsikt och självdistans (66 poliser, 30,6%) samt vara ödmjuk (som angavs av 63 poliser, det vill säga, av 29,2% av poliserna). Därefter följer i fallande ordning: 6. vara empatisk, 62 poliser, 28,7% 7. kunna tempoväxla, 56 poliser, 25,9% 8. vara stresstålig, 53 poliser, 24,5% 9. ha humor, 51 poliser, 23,6% 10. vara flexibel, 47 poliser, 21,8% 11. ha hög moral, 44 poliser, 20,4% 12. ha initiativkraft, 43 poliser, 19,9% 13. vara socialt smidig, 42 poliser, 19,4% 14. ha människointresse ha god fysik/kondition/styrka vara ansvarskännande, 35 poliser respektive, 16,2% 17. vara stabil, 23 poliser, 10,6% 18. tycka om människor 14 Mann-Whitney U test: p < 0,028.

13 ha båda fötterna på jorden, 21 poliser, 9,7% 20. kunna sätta gränser, 20 poliser, 9,3% 21. vara anpassningsbar, 16 poliser, 7,4% 22. vara samarbetsvillig ha personlig integritet, 9 poliser, 4,2% 24. vara kreativ, 7 poliser, 3,2% 25. vara utåtriktad ha intresse för lagar och förordningar vara tolerant, 6 poliser, 2,8% 28. vara inriktad på laganda ha fantasi vara tålmodig, 5 poliser, 2,3% 31. vara vanlig, 4 poliser, 1,9% 32. vara envis ha simultankapacitet vara praktiskt lagd, 3 poliser, 1,4% 35. kunna organisera tåla konkurrens vara robust, 1 polis, 0,5% 38. ha lätt för teori, ingen polis har angett denna egenskap/färdighet. 12 Dessutom har poliserna själva lagt till: vara prestigelös, söka ny kunskap vara nyfiken, vilja hjälpa respektive ha högt säkerhetsmedvetande. Kvinnornas fem mest angivna egenskaper/färdigheter är: vara trygg i sig själv (38 poliser, 52,8%), kunna hantera konflikter (32 poliser, 44,4%), ha omdömesförmåga (26 poliser, 36,1%) ha självinsikt och självdistans samt vara empatisk (23 poliser, 31,9%). Männens fem mest angivna egenskaper/färdigheter är: vara trygg i sig själv (69 poliser, 47,9%), ha omdömesförmåga (64 poliser, 44,4%), ha självinsikt och självdistans (43 poliser, 29,9%), vara ödmjuk (41 poliser, 28,5%) samt kunna tempoväxla och vara empatisk (39 poliser, 27,1%). Enkäten avslutas med tre frågor om polisernas syn på framtiden. Den första; som det känns idag hur säker är du på att du vill fortsätta att arbeta som polis i framtiden?, redovisas i tabell 11. Av tabellen framgår att 11,3% (24 poliser) känner sig i någon grad osäkra på detta medan 54,0% (115 poliser) känner sig mycket säkra och 34,7% (74 poliser) ganska säkra på att de vill detta. Ingen signifikant skillnad mellan könen föreligger. Den andra framtidsfrågan lyder; som det känns idag hur tror du att du fortsättningsvis kommer att trivas i polisyrket? Svaren redovisas i tabell 12. Som vi ser tror hela 99,1% att de kommer att trivas ganska bra (41,4%) eller mycket bra (57,7%). Inte heller här skiljer sig männen från kvinnorna signifikant åt. Den tredje frågan är; som det känns idag tror du att du kommer att arbeta inom polisen om 7 år? 85,2% (184 poliser) svarade ja på denna fråga. 0,9% (1 man och 1 kvinna) svarade nej och 13,9% (21 män och 9 kvinnor) svarade att det är tveksamt. Andelen av kvinnorna som svarade ja är 86,1% och andelen av männen är 84,7%.

14 13 Analyser Det skiljer alltså ungefär ett år i tjänst mellan 98A och 98B. Skiljer sig grupperna från varandra i enkätsvaren? Ja, signifikant skillnad föreligger på 14 av enkätens sammanlagt 50 frågor och samtliga skillnader är i form av att 98B-gruppen svarat i mer positiv riktning värderingsmässigt, än 98Agruppen, nämligen på frågorna (gruppernas medelvärden inom parentes med 98B-gruppens medelvärde först. Ju högre värde desto mer positivt resultat): - känt att du fått tillräckligt stöd (3,20 respektive 2,91) - jag har känt mig stressad (3,50 respektive 3,28) - jag har haft dåligt självförtroende (4,28 respektive 4,07) - jag har haft tankar på att lämna yrket (4,71 respektive 4,48) - kravet på rättskänsla såväl i arbetet som civilt (3,62 respektive 3,45) - att lita på dina arbetskamrater (3,61 respektive 3,42) - samhörighetskänsla med kollegorna (3,59 respektive 3,32) - att du har lätt att samarbeta med kollegorna (3,75 respektive 3,60) - att polisjobbet är en positiv utmaning (3,56 respektive 3,29) - att arbetet är roligt och stimulerande (3,53 respektive 3,31) - att du valt rätt yrke (3,80 respektive 3,53) - hur vill du sammanfattningsvis säga att du trivs med att arbeta som polis idag (3,77 respektive 3,53) - hur säker är du på att du vill fortsätta att arbeta som polis i framtiden (3,54 respektive 3,10) - hur tror du att du fortsättningsvis kommer att trivas i polisyrket (3,65 respektive 3,35) 15. Även om 98A-gruppens medelvärden är, som vi ser, klart positiva så har gruppen ändå svarat i mindre positiv grad på dessa frågor än 98B-gruppen. Å andra sidan är det ingen signifikant skillnad grupperna emellan på de övriga 36 enkätfrågorna. I våra enkätfrågor har vi haft polisarbetet som en given utgångspunkt för att ställa våra frågor om hur poliserna på olika sätt har haft det under den här tiden. Givetvis kan annat än arbetet påverka och poliserna har därför i enkäten fått svara ja eller nej på om fyra uppräknade livshändelser med psykologisk innebörd har drabbat dem och försvårat deras arbete. Som tidigare angetts är det 25,5 % av poliserna (55 personer) som angav att de drabbats. Denna grupp har också svarat i signifikant mer negativ riktning än övriga respondenter på sju av de 50 enkätfrågorna, nämligen: - jag har känt mig stressad - jag har haft psykosomatiska besvär - jag har känt mig nedstämd - jag har känt mig deprimerad - jag har haft dåligt självförtroende - jag har haft tankar på att lämna yrket - att arbeta i skifttjänst 16. Det ter sig inte orimligt att tänka sig att livshändelserna haft en betydelse för svaren på dessa frågor. Betraktat på detta sätt är resultaten på dessa frågor än mer positiva ur aspekten hur gruppen psykiskt klarat att möta polisarbetets krav och förväntningar trots att de drabbats av en eller flera livspåfrestningar (metodaspekter på att mäta livshändelser diskuteras på sidan 23 i rapport nummer 1). 15 Mann-Whitney U test: p < 0,007, p < 0,014, p < 0,020, p < 0,003, p < 0,018, p < 0,013, p < 0,002, p < 0,030, p < 0,002, p < 0,006, p < 0,000, p < 0,002, p < 0,000 respektive p < 0, Mann-Whitney U test: p < 0,027, p < 0,042, p < 0,000, p < 0,006, p < 0,018, p < 0,050 respektive p < 0,039.

15 14 Vi ställde ju också frågan hade du någon erfarenhet av att ha mött/drabbats av svåra situationer i ditt liv innan du började på PHS, i privatlivet eller i yrkesliv? och det visar sig att gruppen på 166 poliser som svarade ja på denna fråga inte, med ett undantag, svarat signifikant annorlunda på enkätens alla frågor än gruppen på 50 poliser som svarade att de inte hade någon sådan erfarenhet. Undantaget är frågan att ta fram och agera med naturlig pondus, aggressivitet i konfliktsituationer, på vilken gruppen som drabbats svarat att de upplevt det som lättare att möta detta krav, än vad gruppen som inte drabbats angav 17. Ett resultat som, i sin ensamhet, dock kan vara utslag av ett massignifikansproblem (det vill säga att när en stor mängd prövningar görs tenderar vissa signifikanser att uppträda av en slump). Det är heller ingen signifikant skillnad i svarsfrekvenserna på frågan; hur ofta det händer att du i tjänsten möter händelser/situationer som berör dig mycket psykiskt starkt?, mellan de två grupperna. Frågorna har sin grund i att, i någon mån, försöka belysa frågeställningen om det i ett yrke som polis är till fördel att ha prövats i livet innan man utbildar sig, se också sidan 16 i rapport nummer 2. Resultaten ovan ger alltså inte något stöd för en sådan hypotes, men, liksom i aspirantrapporten, så anser de poliser som har sådan erfarenhet att denna bidragit positivt i deras arbete som poliser, 96,2% svarade ju så. Inte heller synes poliserna som drabbats ha haft någon fördel av detta i psykologbedömningen; gruppen som drabbats hade ett medelvärde på 7,30, gruppen som inte drabbats 7,44. Signifikant skillnad föreligger här inte mellan grupperna. Liksom vi påpekade i aspirantrapporten, är vårt studium av detta komplexa psykologiska område förenklat och mera avsett att ge bidrag till en fortsatt diskussion. I rapporterna 1 och 2 studerades sambanden mellan psykologbedömningarna, resultaten på testet avseende intellektuell förmåga respektive deltagarnas ålder och svaren på enkätfrågorna. I föreliggande undersökning föreligger en hög grad av restriction of range, det vill säga spridningen över svarsalternativen är liten och starka samband är därför inte att förvänta. Sambanden är i själva verket mycket få: psykologbedömningarna uppvisar signifikant samband med endast tre enkätfrågor (att bemästra rädsla r = 0,24, att kunna leva dig in i olika människors problem och livssituation r = 0,15 och hur säker är du på att du vill arbeta som polis i framtiden r = -0,17 18 ), testresultaten också med tre enkätfrågor (jag har känt olust inför att gå till jobbet r = 0,19, jag har ångrat att jag blev polis r = 0,17 och att vara tillräckligt självkritisk r = 0,14 19 ) och även ålder har signifikant samband med tre enkätfrågor men här är alla tre sambanden negativa (kravet på rättskänsla såväl i arbetet som civilt r = - 0,15, att arbeta i skifttjänst r = -0,14 och att klara sömnen när du har skifttjänst r = 0,15 20 ). Starka samband är heller kanske inte att förvänta i sammanhang där man studerar sambandet mellan en mycket sammansatt variabel, som till exempel psykologbedömningen, och enskilda enkätfrågor. I syfte att pröva om de tre prognosvariablerna ovan uppvisar starkare samband med index sammansatt av ett flertal relaterade frågor skapades två olika sådana. Index 1 utgörs av personernas totalsummor av svarsalternativen på de 11 frågorna i tabell 5 under rubriken Det dagliga arbetet som polis innebär stora krav och förväntningar. Hur har du reagerat på dessa under denna första tid? (ett måendeindex ). Index 2 utgörs av personernas totalsummor av svarsalternativen på de 21 frågorna i tabell 6 under rubriken Du har nu fått möta många av den polisiära verklighetens krav på dig. Hur har det varit för dig att möta följande krav? (ett kravindex ). Inga signifikanta samband återfinns dock, det närmaste är ett mycket svagt samband (r = 0,12) mellan testresultat och kravindexet, signifikansvärdet är här p < 0, Mann-Whitney U test: p < 0, Spearman s rho: p < 0,000, p < 0,031 respektive p < 0, Spearman s rho: p < 0,006, p < 0,015 respektive p < 0, Spearman s rho: p < 0,028, p < 0,044 respektive p < 0,024.

16 15 Ur prognossynpunkt är det kanske speciellt intressant att se hur de allra yngsta har svarat i jämförelse med alla andra. Om man sammanför dem med ålder 25 och 26 år i en grupp (32 personer) och alla de övriga i en annan grupp, så finner man att det endast är på en enkätfråga (av 50 alltså) som grupperna skiljer sig signifikant åt; de yngre har angett att kravet på rättskänsla såväl i arbetet som civilt varit lättare att möta än vad de övriga poliserna angett 21. I övrigt inga signifikanta skillnader alltså, det har alltså gått lika bra för dem som var de yngsta som antogs som för de övriga som antogs. Enkätbortfallet Bortfallet blev i denna undersökning mycket litet. Endast från 12,1% (8 kvinnor och 22 män) har vi inte fått svar. Svarsfrekvensen är således mycket tillfredsställande. Av bortfallet är sex från 98A och 24 från 98B. Bortfallsgruppen skiljer sig inte signifikant åt från svarsgruppen vad gäller ålder, psykologbedömning eller resultat på testet avseende intellektuell förmåga. 21 Mann-Whitney U test: p < 0,005.

17 16 DISKUSSION Det är viktigt att poängtera att syftet med denna uppföljning inte är undersöka polisernas arbetssituation eller arbetsmiljö. Syftet har istället varit att försöka belysa situationen efter ett till två år i yrket för dessa individer ur deras egenperspektiv. Det vill säga hur de utifrån sig själva som personer klarat att möta kraven i och anpassningen till den polisiära miljön såsom den varit beskaffad på gott och ont under denna tid (jämför resonemanget på sidan 23 i rapport nummer 1). Det är individerna som vi bedömt som är av störst intresse för oss på Pliktverket och frågan inställer sig förstås vad vi kan ha för förväntningar på gruppen så här långt på deras yrkesbana. En grundläggande förväntan kan kanske formuleras som att en klar majoritet; de facto jobbar som poliser (rimligt att förvänta sig också utifrån den aktuella arbetsmarknadssituationen för poliser), trivs bra med sitt arbete och tror att de kommer att stanna kvar i yrket. Sammanfattar man resultaten på detta sätt är de ju mycket positiva: 99,1% arbetar som poliser, 98,1% har på frågan hur vill du sammanfattningsvis säga att du trivs med att arbeta som polis idag, angett att de trivs ganska bra eller mycket bra och 85,2% tror att de kommer att arbeta inom polisen om 7 år. Överhuvudtaget är vår värdering av hela undersökningens resultat att det är en mycket positiv bild som framkommer. I enkätundersökningar i allmänhet finns dock ofta en tendens till positivitet, människor tenderar ofta att förhålla sig mer positiva än negativa i sina svar och genom detta blir bilden mer positiv än vad den kanske verkligen är. Vi har dock försökt mäta sanningen så gott det går med enkäter och även om en viss bias av positivitet också kan finnas i våra resultat, så måste den sammantagna värderingen bli, enligt vår åsikt, att bilden är mycket positiv. En diskussion av fler metodaspekter upprepas inte här, läsaren hänvisas till rapporterna 1 och 2. Att det är en mycket positiv bild som framträder är väl också det som borde kunna förväntas med tanke på den korta uppföljningstiden. Nyexaminerade personer, i vilket yrke det än gäller, torde generellt sett ha en entusiasm och en positivitet när de kommer ut och får börja arbeta i det yrke som lockat under många år. Resultaten ger därför egentligen bara stöd åt att hävda att uttagningarna inte blev fel, snarare än att de är bevis för att uttagningarna blev de bästa tänkbara. En andra enkätuppföljning av gruppen planeras dock ske i början av 2004, då poliserna från 98A arbetat i cirka fyra år och poliserna från 98B i cirka tre år, detta för att också få resultat från en något längre uppföljningstid. I den första analysen på sidan 13 framkom att poliserna från 98B svarat i mer positiv riktning på hela 14 enkätfrågor än poliserna från 98A. Bland dessa enkätfrågor återfinns framtidsfrågor och frågor om olika trivseldimensioner. Frågan man kan ställa sig är om detta kan sammanhänga med någon skillnad i bakgrundsvariabler mellan grupperna. En skillnad grupperna emellan är att 98A gick en termin kortare utbildning. En annan är att alla i 98A hade högskoleerfarenhet innan PHS. Om det förstnämnda spelat någon roll är svårt för oss att ha någon uppfattning om, däremot tror vi inte att den sistnämnda gjort det, speciellt inte med tanke på att hela 69,8% i 98B också hade högskoleerfarenhet. Vår tolkning är i stället att dessa skillnader mest sannolikt återspeglar att grupperna varit ute olika lång tid i tjänst. Efter en något längre tid i yrket så bör svaren bli mer varierade enligt vårt resonemang ovan.

18 17 Ser man in i dessa siffror ytterligare så har till exempel 56,1% av 98A-gruppen angett att de sammantaget trivs mycket bra med att arbeta som polis idag, medan andelen hos 98B-gruppen är 77,8%. Vidare känner sig 20,7% av 98A-gruppen sig ganska osäkra på om de vill arbeta som poliser i framtiden, medan andelen osäkra endast uppgår till 7,7 hos 98B-gruppen. 22,4% av 98A-gruppen har angett att det är tveksamt om de kommer att arbeta inom polisen om 7 år, motsvarande andel i 98Bgruppen är 10,8%. Den kommande uppföljningen kommer förhoppningsvis att belysa detta ytterligare. En invändning mot värderingen att undersökningen visar en mycket positiv bild hade kunnat vara om svarsfrekvensen varit låg så att representativiteten hade kunnat ifrågasättas. Tvärtom är dock undersökningens kanske starkaste sida just att så många har svarat, endast från 30 av de 247 har vi ingenting fått veta. Enkäten innehåller några enkla frågor om gruppens fysiska hälsoläge. Svaren har värderats av Pliktverkets överläkare Jörgen Wågermark som gör bedömningen att det fysiska hälsoläget förefaller vara mycket gott och att de rapporter om gamla skador/sjukdomar som framkommit inte ter sig antalsmässigt stort eller till sin art alarmerande. Utifrån ålderssynpunkt är det också att förvänta att gruppen i stort sett är fullt frisk. Det mest anmärkningsvärda är att allergiförekomsten rapporteras som mycket låg. Summerar man antalet enkätfrågor där signifikant skillnad mellan männens och kvinnornas svar föreligger så blir det 12 av sammanlagt 50 enkätfrågor. Uttryckt på ett annat sätt: i 76% av enkätfrågorna så skiljer sig inte könen åt på något säkerställt sätt i sina svar. Männen har svarat i mer positiv riktning än kvinnorna på följande nio frågor; jag har känt mig stressad, jag har haft dåligt självförtroende, jag har känt olust inför att gå till jobbet, kravet på fysik/kondition, att bemästra rädsla, att hantera stressituationer, att ta fram och agera med naturlig pondus, aggressivitet i konfliktsituationer, hur ofta händer det att du i tjänsten möter händelser/situationer som berör dig mycket psykiskt starkt samt känner dig trygg i yrkesrollen. Kvinnorna, å sin sida, har svarat i mer positiv riktning än männen på följande tre frågor; att ge av din omvårdande sida, att kunna leva sig in i olika människors problem och livssituation samt att se människan bakom brottet. Likheterna överväger således kraftigt olikheterna, detta måste vara huvudslutsatsen. Olikheter finns dock och möjligen kan dessa tolkas som att som grupp, haft en något tuffare tid än männen. Men det kan ju också vara så att kvinnorna haft lättare att tillstå detta i enkäten. Det primära är väl att båda grupperna, trots olika uppfattningar och erfarenheter, är samstämmiga i att de trivs bra idag, att de kommer att trivas bra även framöver och att de kommer att jobba kvar som poliser. Gruppen, som ifjol vänligen besvarade vår enkät, var antagen genom en urvalsmodell bestående av flera urvalssteg. Så vitt vi nu kan uttyda ur deras enkätsvar så har prognosen så här långt utfallit mycket tillfredsställande. Vi kan emellertid inte utläsa att prognosen utfallit väsentligen olika beroende på nivå av psykologbedömningen, resultaten på test avseende intellektuell förmåga eller individernas ålder.

19 18 När vi i början av 2002 lät poliserna göra en egenprognos för framtiden genom de tre frågorna; som det känns idag hur säker är du på att du vill arbeta som polis i framtiden, som det känns idag hur tror du att du fortsättningsvis kommer att trivas i polisyrket och som det känns idag tror du att du kommer att arbeta inom polisen om 7 år?, så syntes ju även prognosen framöver se positiv ut. Vi hoppas att vi får veta mer genom att få återknyta bekantskapen med gruppen i början av 2004.

20 19 Tabell 1 Polisernas åldersfördelning vid enkättillfället (inklusive medelvärden ochstandardavvikelser) Ålder Alla n=216 M=29,1 SD=2,60 n % Kvinnorna M=28,8 SD=2,73 n % Männen n=144 M=29,2 SD=2,54 n % ,0 19 8, , , , ,6 16 7,4 11 5,1 10 4,6 9 4,2 3 1,4 2 0,9 2 0,9 6 8,3 5 6, , , ,9 5 6,9 5 6,9 4 5,6 1 1,4 4 5,6 2 2, ,4 7 4,9 14 9, , , , ,9 11 7,6 7 4,9 9 6,3 5 3,5 1 0,7 2 1,4 1 0,7

21 20 Tabell 2 Polisernas fördelning på Lämplighetsbedömning gjord av psykolog (inklusive medelvärden och standardavvikelser) (9-gradig skala) Lämplighetsbedömning, skalsteg Alla n=216 M=7,33 SD=1,07 Kvinnorna M=7,04 SD=1,08 Männen n=144 M=7,48 SD=1,04 1 n % n % n % ,6 6 8,3 4 2, , , , , , , , , , ,4 6 8, ,4

22 21 Tabell 3 Polisernas fördelning på testresultat avseende intellektuell förmåga (inklusive medelvärden och standardavvikelser) (staninepoäng) Staninepoäng Alla n=215 M=6,52 SD=1,46 Kvinnorna n=71 M=6,23 SD=1,43 Männen n=144 M=6,66 SD=1,45 1 n % n % n % ,9 2 1, ,0 9 12,7 6 4, , , , , , , , , , , , , ,7 4 5, ,2

23 22 Tabell 4 Frågeområde: Du har nu arbetat som polis en tid och vi vill fråga dig hur du upplevt denna första tid, alltså från avslutad aspirantutbildning och fram till idag. I vilken utsträckning har du känt? Frekvenser för de olika svarsalternativen samt medelvärden och standardavvikelser på skala, där 1 = liten, 2 = ganska liten, 3 = ganska stor och 4 = stor. För att underlätta läsningen har procentsiffrorna markerats med fetstil I vilken utsträckning har du känt att du har haft lätt att komma in i arbetslaget? att polisjobbet varit en positiv utmaning? att polisjobbet varit stimulerande? att tiden varit mycket psykiskt ansträngande? att du fått tillräckligt med stöd? att du trivts som du hoppades att du skulle göra? Alla, resp. resp. männen n = 216 n = 72 n = 144 n = 216 n = 72 n = 144 n = 216 n = 72 n = 144 n = 214 n = 71 n = 143 n = 215 n = 72 n = 143 n = 216 n = 72 n = 144 Svarsalternativ liten ganska ganska stor liten stor n % n % n % n % 6 2, , , , ,7 6 4, , ,3 3 1, , ,8 1 1, , ,1 2 1, , ,2 7 3, , ,6 2 2, , ,3 5 3, , , , , ,4 3 1, , , ,4 2 2, , , ,9 1 0,7 2 0, , , ,8 1 1, , , ,5 1 0, , , ,5 1 0,5 10 4, , ,3 5 6, , ,5 1 0,7 5 3, , ,3 M 3,69 3,67 3,70 3,57 3,67 3,53 3,51 3,56 3,49 1,90 2,04 1,83 3,12 3,19 3,08 3,53 3,56 3,51 SD 0,52 0,48 0,54 0,52 0,50 0,53 0,56 0,55 0,57 0,71 0,80 0,65 0,68 0,74 0,65 0,61 0,63 0,60

24 23 att yrket blev som du förväntade dig? n = 215 n = 72 n = , , ,8 6 8, , ,7 10 7, , ,4 3,28 3,26 3,29 0,60 0,61 0,59

25 24 Tabell 5 Frågeområde: Det dagliga arbetet som polis innebär stora krav och förväntningar. Hur har du reagerat på dessa under denna första tid? Frekvenser för de olika svarsalternativen samt medelvärden och standardavvikelser på skala, där 1 = mycket ofta, 2 = ofta, 3 = ibland, 4 = någon gång och 5 = aldrig Hur har du reagerat på dessa under denna första tid? Jag har känt mig stressad Jag har haft psykosomatiska besvär (t.ex. huvudvärk, magbesvär) Jag har känt oro, ångest Jag har haft svårt att sova Jag har känt mig nedstämd Jag har känt mig deprimerad Alla, resp. resp. männen n = 216 n = 72 n = 144 n = 216 n = 72 n = 144 n = 215 n = 72 n = 143 n = 216 n = 72 n = 144 n = 216 n = 72 n = 144 n = 216 n = 72 n = 144 Svarsalternativ mycket ofta ibland någon aldrig ofta gång n % n % n % n % n % 1 0,5 15 6, , ,2 5 2,3 1 1,4 6 8, , , , , ,4 5 3, ,9 16 7, , ,1 2 2,8 3 4, , ,4 2 1,4 13 9, , , ,5 15 7, , , , , , ,7 8 5, , ,2 2 0,9 7 3, , , , , , , ,9 2 1,4 3 2, , , , ,5 20 9, , , ,4 8 11, , , , , , , , ,5 2 2, , ,9 2 1, , ,3 M 3,44 3,28 3,52 4,44 4,42 4,45 4,36 4,29 4,39 4,13 4,10 4,15 4,33 4,25 4,38 4,80 4,79 4,80 SD 0,68 0,68 0,67 0,71 0,71 0,72 0,63 0,64 0,63 0,88 0,89 0,88 0,66 0,71 0,64 0,45 0,47 0,44

26 25 Jag har haft dåligt självförtroende Jag har känt olust inför att gå till jobbet Jag har känt olust inför att bära tjänstevapnet Jag har haft tankar på att lämna yrket Jag har ångrat att jag blev polis n = 216 n = 72 n = 144 n = 216 n = 72 n = 144 n = 215 n = 71 n = 144 n = 216 n = 72 n = 144 n = 216 n = 72 n = ,5 2 0, , , ,1 4,22 0,71 1 1,4 2 2, , , ,3 3,86 0, , , ,5 4,40 0, , , ,9 4,73 0,50 2 2, , ,3 4,63 0,54 4 2, , ,3 4,78 0, ,0 5,00 0,00 1 0,5 2 0,9 13 6, , ,1 4,65 0, ,4 5 6, , ,8 4,61 0,68 1 0,7 1 0,7 8 5, , ,7 4,67 0, ,9 10 4, ,5 4,92 0,34 1 1,4 2 2, ,8 4,94 0,29 3 2,1 8 5, ,4 4,90 0,36

27 26 Tabell 6 Frågeområde: Du har nu fått möta många av den polisiära verklighetens krav på dig. Hur har det varit för dig att möta följande krav? Frekvenser för de olika svarsalternativen samt medelvärden och standardavvikelser på skala, där 1 = mycket svårt, 2 = ganska svårt, 3 = ganska lätt och 4 = lätt Hur har det varit för dig att möta följande krav? Kravet på fysik/kondition? Att oftast ha människors ögon på sig? Att bemästra rädsla? Att bemästra impulsivitet (att tänka efter före)? Kravet på rättskänsla såväl i arbetet som civilt? Att leva som ett föredöme? Alla, resp. resp. männen n=215 n=71 n=144 n=216 n=144 n=216 n=144 n=216 n=144 n=216 n=144 n=215 n=143 Svarsalternativ mycket ganska ganska lätt svårt svårt lätt n % n % n % n % 1 0,5 6 2, , ,6 6 8, , ,2 1 0, , , , , ,7 4 5, , ,7 2 1, , , , , ,4 6 8, , ,1 2 1, , , , , ,6 8 11, , ,8 10 6, , , , , ,8 1 1, , ,5 2 1, , ,9 1 0,5 3 1, , ,7 1 1, , ,1 1 0,7 2 1, , ,5 M 3,69 3,51 3,78 3,45 3,36 3,49 3,29 3,10 3,38 3,21 3,17 3,24 3,57 3,61 3,56 3,35 3,35 3,36 SD 0,55 0,65 0,47 0,55 0,59 0,53 0,53 0,51 0,52 0,58 0,61 0,57 0,52 0,52 0,53 0,53 0,51 0,55

28 27 Att orka lyssna på alla? Att hantera stressituationer? Att lägga band på din aggressivitet i konfliktsituationer, i provocerande situationer? Att ta fram och agera med naturlig pondus, aggressivitet i konflikt-situationer? Att kunna sätta gränser, att inte vara för snäll? Att ha tålamodet som behövs? Att ge av din omvårdande sida? Att kunna leva dig in i olika människors problem och livssituation? n=215 n=143 n=214 n=71 n=143 n=216 n=144 n=214 n=71 n=143 n=214 n=71 n=143 n=214 n=71 n=143 n=215 n=143 n=216 n= , , ,8 6 8, , , , , , , , ,1 9 12, ,1 8 11,3 3 2, , ,5 1 0,5 3 1, , ,3 1 1, , ,3 1 0,7 2 1, , ,3 1 0, , , ,9 1 1, , ,4 9 12, , , ,0 4 1, , , ,5 2 2, , , ,1 2 1, , , , , , ,8 7 9, , ,6 10 7, , , , , ,6 3 4, , ,3 8 5, , , , , ,1 3 4, , ,2 14 9, , ,5 2,99 3,10 2,94 3,14 2,99 3,22 3,44 3,39 3,47 3,07 2,87 3,16 2,93 2,80 3,00 3,23 3,20 3,24 3,40 3,61 3,30 3,22 3,43 3,12 0,57 0,51 0,60 0,49 0,49 0,47 0,55 0,52 0,57 0,63 0,63 0,61 0,73 0,71 0,73 0,58 0,60 0,57 0,59 0,57 0,57 0,58 0,58 0,55