Konstgjorda blodkärl PULSÅDERBRÅCK
|
|
- Astrid Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Konstgjorda blodkärl Conny Arnerlöv docent, kärlkirurg Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap Konstgjorda blodkärl, graft, används i olika delar av kroppen och av i huvudsak två skäl: För att ersätta ett kärl som har vidgat sig och riskerar att brista eller för att ersätta ett kärl som har förträngts eller blivit tilltäppt med dålig blodcirkulation som följd. Jag tänker inte gå igenom alla sjukdomar där vi använder graft, utan använda två typsjukdomar som exempel och berätta mera i detalj om dem, nämligen pulsåderbråck i buken och blodkärlsförträngning i benet orsakad av åderförkalkning. PULSÅDERBRÅCK Ett pulsåderbråck, aneurysm, är en vidgning av en pulsåder där diametern blivit mer än 50% större än den normala: Om t.ex. kroppspulsådern ska vara 20 mm och har blivit 30, då kallar vi det aneurysm särskilt om det är lokalt och inte gäller hela ådern. Aneurysm kan betraktas som en form av åderförkalkningssjukdomen. Det finns ärftliga faktorer inom vissa familjer är aneurysm väldigt vanligt men också okända orsaker. Jag vill nämna att kolleger till mig här i Umeå forskar om orsakerna till att pulsåderbråck utvecklas. De har då fokuserat på nedbrytningen av ämnet elastin, dvs. den elastiska bindväven i kärlet, den som gör att kärlet inte är ett stelt rör utan kan svikta vid varje pulsslag. Det finns en bakterie, Chlamydia pneumoniae, som mest orsakar luftvägsinfektioner men som också kan ha samband med elastinnedbrytningen i kärlet; man tror att den kan vara en del av förklaringen till pulsåderbråck. Det är än så länge bara en spekulation, men många studier pekar i den riktningen. Kanske blir det möjligt att i framtiden behandla begynnande pulsåderbråck med antibiotika. Vad finns det för risker med pulsåderbråck? Den största risken är naturligtvis att bråcket spricker, och eftersom blodtrycket belastar pulsådern uppstår då 28
2 genast en stor blödning som är omedelbart livshotande. Bristningen uppkommer vanligen i bröstkorgen eller i buken, men kan också finnas på andra ställen, t.ex. i ljumskarna. En annan, mindre vanlig risk är att proppar av levrat blod kan kastas iväg från innehållet i aneurysmet, åka med blodströmmen och täppa till blodkärl nedströms. Hela aneurysmet står inte utfyllt av flytande blod, utan det levrar sig i kanterna och bildar en seg massa som kan uppta större delen av volymen. Bukaortaaneurysm är det vanligaste pulsåderbråcket i buken och orsaken till att man vill åtgärda det är förstås risken för bristning, ruptur. Man vet att här gäller ett starkt samband med diametern: Om ådern är 50 mm eller mindre i diameter är risken för att just det här pulsåderbråcket ska spricka utomordentligt liten. Man kan inte säga exakt hur stor, men den är mindre än 1% per år; det är inte så att bråcken spricker omedelbart, utan risken sprids över en ganska lång tid. Vi åtgärdar aldrig så små aneurysm. Om bråcket har en diameter på mm ökar bristningsrisken till 25% inom fem år. Blir diametern millimeter är det 35% risk för en bristning inom fem år och blir den ännu större ökar risken dramatiskt. I bukens övre del avgår från kroppspulsådern, aortan, blodkärlsgrenar till magen, levern, mjälten, tarmen och njurarna. Sedan kommer en lång raksträcka utan viktiga kärlavgångar innan aortan grenar sig till vardera benet; just denna förgreningsfria del är den vanliga platsen för bukaortaaneurysm. ATT UPPTÄCKA ETT ANEURYSM Det är ganska vanligt att ett aneurysm sakta men säkert växer utan att ge några symtom alls för att en dag helt plötsligt spricka. Patienterna kan notera en knöl i buken, stor som en apelsin eller en grapefrukt och pulserande. De kan också erfara en allmän pulsationskänsla i buken, många säger att det känns som om jag fått ett nytt hjärta i magen. Om de ligger på mage på natten känner de hur aneurysmet bultar med varje hjärtslag. Sedan kan de få smärtor direkt över knölen, alternativt från ryggen, flanken eller buken. Det är vanligt att smärtor från kroppspulsåderbråck misstolkas som njursten; patienter som haft båda sjukdomarna säger att det kändes precis likadant. Sedan kan det, som jag nämnde, också lossna avlagringar från insidan av bråcket och ge en propp i ett ben med en akut cirkulationsstörning som följd. Diagnosen kan man ibland lätt ställa bara genom att känna på magen. För att bekräfta det man känner är det lättaste sättet en ultraljudsundersökning, med 29
3 vilken man med stor exakthet kan mäta kroppspulsåderns diameter. Om man tänker åtgärda pulsåderbråcket måste man i detalj ta reda på hur det ser ut, och då krävs mer sofistikerade röntgenundersökningar, t.ex. skiktröntgen, datortomografi, där bilden skivar upp kroppen i 5 millimeter tjocka skivor och visar utbredningen i detalj. Man kan också se hur bukkärlen avgår i relation till kroppspulsåderbråcket. Samma information kan man få med magnetröntgen och ytterligare detaljkunskaper inför ett kirurgiskt ingrepp kan man skaffa sig genom kärlröntgen, angiografi. Det är en stor operation att åtgärda ett kroppspulsåderbråck. Därför måste man väga risken med bråcket gentemot operationsrisken, och det är ibland en grannlaga uppgift att avgöra detta. När man opererar på vanligt sätt öppnar man buken och för tarmarna åt sidan för att frilägga det sjuka partiet av kroppspulsådern plus en bit frisk vävnad ovanför och nedanför. För att kunna sy in den konstgjorda ådern måste man naturligtvis stänga aortan. Man kan ju inte operera och låta det blöda under tiden: Dels blöder det för mycket, dels ser man inte vad man gör. Stängningen av kroppspulsådern innebär en ganska stor belastning för hjärtat; den kräver att narkosläkarna sänker blodtrycket och skyddar hjärtat under tiden. Det blir också en stor påfrestning när man har sytt in den konstgjorda ådern och ska släppa på flödet igen. Då skickas en massa blod iväg till underkroppen, vilket betyder att patienten tappar blodtrycket om man inte i samarbete med narkosläkaren har fyllt på blod och balanserat trycket. Kirurgen säger t.ex. att om 10 minuter ska vi släppa på och då börjar narkosläkaren att ge extra vätska och blod. Med pulsådern avstängd har det också bildats en del giftiga ämnen i benen, som inte haft full blodförsörjning. Detta sköljs också ut i kroppen och ger påverkan på hjärta, lungor och njurar när man kopplar på flödet igen. Allmänt kan man säga att en dödlighet på mindre än 5% är ett bra resultat vid den här typen av operation. Vi har 1 2 % i Umeå, och det är resultat som vi är nöjda med. Ändå är det större risk att dö av en kroppspulsåderbråcksoperation än av en vanlig kranskärlsoperation på hjärtat, där motsvarande risktal är 1% eller mindre. Vid operationen måste man givetvis frilägga kroppspulsåderbråcket, som är knölen på figur 1. Sedan stänger man med en klämma ovanför och en på lämpligt ställe nedanför för att därefter skära upp efter den streckade linjen. Finns det små kärl som blöder inne i pulsåderbråcket måste man stänga dem för annars kommer de att ligga och blöda hela tiden efteråt. Sedan syr man fast sin konst- 30
4 Figur 1. Principskiss av ett kroppspulsålderbråck, aneurysm, och hur det opereras. Figur 2. Den konstgjorda ådern, måste sys fast noggrant för att det ska hålla tätt. gjorda åder som är stickad av mjuk och fin dacron, se figur 2. Vi kan inte limma som ortopederna utan måste sy stygn efter stygn tills det blir tätt. När man har sytt färdigt upptill kan man flytta ner klämman för att se om det blöder någonstans; i så fall får man komplettera. På det sättet kan man under operationens 31
5 gång kontrollera att det blir tätt och håller. Sedan kopplar man in den konstgjorda ådern på samma vis nedtill, se figur 3; i det här fallet precis innan aortan grenar sig och då blir det ju bara en söm uppe och en nere. Den typ som visas på figur 4 kallas byxa och används i de fall pulsåderbråcket sträcker sig längre ner och omfattar förgreningen. Figur 3. Den konstgjorda aortan sys fast i båda ändar och den naturliga kärlväggen läggs utanpå. Figur 4. Denna s.k. byxa används när pulsåderbråcket sträcker sig ner över förgreningen till benen. 32
6 OM BRÅCKET BRISTER Det är förstås bra när man i tid kan få tag i de patienter som har riskabla bråck. Men det mest fruktade läget är naturligtvis när bråcket redan hunnit brista. Det finns tre huvudsymtom på ett brustet bukaortaaneurysm. Det första är en akut, svår smärta i magen, flanken eller ryggen. Den kan tolkas som ett njurstensanfall eller ett svårt ryggskott. Det andra är ett blodtrycksfall, orsakat av en betydande blödning så att patienten svimmar. Om den drabbade inte blöder ihjäl direkt, utan hinner komma till vård, känner man vid undersökningen som det tredje huvudsymtomet en knöl som inte borde finnas i buken. Det är blödningen omkring pulsåderbråcket. Man kan ibland också känna knölen pulsera. Finns de här tre tecknen är det bara en sak att göra: Ta patienten direkt till operation. Att i det läget ge sig tid att röntga och gå igenom situationen mer noggrant kan innebära att bråcket plötsligt spricker upp ytterligare så att patienten dör. I den här situationen har vi en helt annan dödlighet än vid en planerad operation. Den ligger på % och beror förstås på att patienten redan är sjuk när han eller hon kommer till sjukhuset med blodtrycksfall och påverkan på hjärta, lungor och njurar. Om den drabbade inte överlever ingreppet är dödsorsaken oftast sviktande funktion i viktiga organsystem. Kirurgen kan oftast göra sitt ingrepp och byta ut ådern, men kroppen orkar inte med belastningen av både bristningen med omfattande blödning och den stora operationen. Figur 5 är en ultraljudsbild av ett kroppspulsåderbråck. Man ser egentligen bara en stor, rundad bildning som är själva bråcket. Inuti skymtar avlagringen med levrat blod. Den är lite mörkare. Det som är mörkast i mitten är själva öppningen där blodet strömmar igenom. Det som avgör risken för att just det här Figur 5. Ett kroppspulsåderbråck som det ser ut vid en ultraljudsundersökning. 33
7 bråcket ska brista är yttermåttet, dvs. avståndet från utsida till utsida och det kan man mäta mycket exakt vid sin ultraljudsapparat. Skiktröntgen ger en bild som figur 6. Det vita är blodet som strömmar i ådrorna och den säckliknande bildningen är själva kroppspulsåderbråcket utfyllt av levrat blod. En kärlröntgen visar något liknande, figur 7. Upptill är kroppspulsådern normal, men under grenarna till njurarna har det hänt någonting: Där blir kroppspulsådern mycket vidare, där har vi ett stort bråck. Figur 8 visar några av de grafttyper som vi använder idag. Materialet är dels mjuk och böjlig plast (Gore-Tex ), dels stickad Dacron, ett konstgjort nylonmaterial. Att man använder stickat i stället för vävt tyg beror på att det vävda Figur 6. Ett kroppspulsåderbråck avbildat med skiktröntgen (datortomografi). Figur 7. Kärlröntgen av ett stort aneurysm. Figur 8. Några typer av konstgjorda pulsådror; diameter och sort väljs utifrån patientens behov. 34
8 Figur 9. Två typer av s.k. aortastentgraft, en konstgjord pulsåder som förs in i blodkärlet för att sättas på plats inifrån. Figur 10. Principskiss av hur det hoptryckta aortastentgraftet förs in i kroppspulsådern via ett snitt i ljumsken. fransar sig. Stickat är alltså starkare. De här graften kan finjusteras och klippas till så att de passar. Det finns olika diametrar så att man kan välja en till just den patient man opererar. Det har kommit en ny metod, som vi har använt i 14 fall här i Umeå och som totalt varit i bruk i ett 10-tal år världen över; först i Ryssland och Argentina. Tekniken har spritt sig över världen och numera har man gjort flera tusen ingrepp. Det finns inget bra svenskt namn, man kallar det endovaskulär aortastentgraft, endovaskulär betyder inuti ådern, graft är tyget och stent den metallfjäder som fäster det hela. Med den metoden slipper man öppna buken, ta tarmarna åt sidan och bråka med dem, stänga av kroppspulsådern under en lång tid för att sy in sin konstgjorda åder man kan uträtta det här genom små snitt i ljumsken. De här ingreppen måste göras i en röntgenutrustad operationssal, och i samarbete med röntgenläkare, eftersom det är mycket viktigt att placera den konstgjorda ådern exakt. Ett par aortastentgrafter visas på figur 9; de har inbyggda metallfjädrar som trycker fast tyget mot insidan av kroppspulsådern och tätar på det sättet. I princip öppnar man pulsådern med ett snitt i ljumsken och går in med ett stentgraft hoptryckt i ett kulspetspennetjockt rör, som man styr upp förbi kroppspulsåderbråcket och lägger i aneurysmets nacke, se figur 10. Det här är det kritiska momentet: Man får inte lägga graftet för högt, för då stänger 35
9 man i det här fallet pulsådrorna till njurarna, och man vill inte lägga det för långt ner, för då blir tätningen dålig. På figur 11 har kirurgen dragit tillbaka hylsan och då spänner den konstgjorda ådern upp sig och fäster på insidan. På figur 12 är röret helt utdraget; aortastentgraften har fäst upptill och högra benet nertill. Sedan har man gått in genom andra ljumsken, i det som vi kallar korta benet, och dockat på ett skarvben för att få tätt. Till slut kan man få det resultat som visas på figur 13: Från ljumsken har vi lyckats placera den konstgjorda ådern. Genom att metallfjädrarna stentarna trycker tyget mot den kroppsegna ådern får vi inget läckage av blod ut i själva pulsåderbråcket. Det är inte utsatt för något tryck och riskerar alltså inte att brista. Varför gör vi då inte så här på alla patienter? Ja, det finns naturligtvis både föroch nackdelar med den nya metoden. Fördelarna är att det blir en skonsammare operation: Man behöver inte öppna buken, dödligheten minskar, vårdtiden kortas både på intensivvården och kirurgavdelningen. En patient som opereras Figur 11. När kirurgen drar bort hylsan nere t.v. utvidgas aortastentgraftet och fäster mot kärlväggen. Placeringen är självklart mycket viktig. Figur 12. Förgreningen täcks genom att ett andra ben förs in via den andra ljumsken och kopplas till aortastentgraftet. 36
10 Figur 13. Det färdiga resultatet: En konstgjord del av pulsådern inkl. förgreningen har monterats via små snitt i ljumskarna. på en torsdag kan gå hem på måndagen medan han eller hon efter en vanlig operation ligger inne i minst 10 dagar. Nackdelarna är att det krävs en mer noggrann utredning före operationen. Vi har ingen justeringsmån, utan måste veta diametrar och längd och ha allt iordningställt för just den här patientens pulsåderbråck. Den som har mätt fel kan hamna i stora bekymmer. Dessutom kräver den här metoden livslång uppföljning. Man kan inte lita på att tätningen håller för alltid. I ca 10% av fallen uppstår så småningom läckage och börjar det läcka vid fästpunkterna utsätts pulsåderbråcket för blodtrycket igen och då återkommer risken för bristning. Bara med regelbundna röntgenundersökningar kan man hitta komplikationerna i tid och täta på nytt, endera på samma sätt via ljumsken eller genom att operera öppet, för den möjligheten finns kvar. Stentgraftmetoden är idag mycket dyr. Tro det eller inte, men ett enda sådant graft kostar kr medan en konventionell graft kostar kr. Det är alltså skillnad, men i princip spelar den inte så stor roll eftersom man tar igen den på den kortare vårdtiden. Det kostar ändå ca kr per dygn att ha en patient på intensivvårdsavdelningen. 37
11 BLODKÄRLSFÖRTRÄNGNING I BENET Jag tänkte också berätta om hur vi kan ersätta ett tilltäppt kärl till extremiteterna. Det vanligaste stället för rubbad blodcirkulation är benet och orsaken i allmänhet åderförkalkning. Man kan vara symtomfri trots ett tilltäppt kärl eftersom det - om blockeringen sker långsamt hinner bildas små kärl som leder tillräckligt med blod förbi. Men man kan också få s.k. fönstertittarsjuka, claudicatio intermittens (intermittent hälta). Den typiska bilden är att den drabbade efter en viss gångsträcka får kramp, stumhetskänsla och smärtor oftast i vaden som till slut blir så svåra att han eller hon måste stanna upp. Då känns det lite pinsamt att visa att man har ont i benet, så de flesta står och ser sig omkring, tittar i skyltfönster eller liknande i några minuter medan besvären går över och så fortsätter de gå meter igen tills det är dags för att studera nästa fönster. De flesta fall med fönstertittarsjuka har ett milt förlopp, men enstaka gånger kan besvären sakta övergå i en allvarlig cirkulationsrubbning med risk för kallbrand. Om en förträngning i ådrorna orsakar besvären, kan man oftast avhjälpa det hela med s.k. ballongsprängning. En sådan görs som en kärlröntgen av röntgenläkare och ger i allmänhet goda resultat. Om man gör det i de stora kärlen och lägger in en stent, en metallhylsa, för att hålla flödet öppet brukar det fungera mycket bra. Ju längre perifert i blodkärlen man kommer och ju mindre ådrorna blir, desto sämre blir öppethållandet på sikt. Om ett kärl är helt tilltäppt krävs oftast en operation för att ge bättre blodcirkulation nedanför det stängda partiet. I det läget gör man en bypass, förbikoppling, från ovanför det tilltäppta stället till nedanför. Då måste man ha ett bra blodflöde uppifrån och ett bra frånflöde för att få en genomströmning som gör att det nya kärlet hålls öppet. Ovanför ljumskarna kan man använda textilgraft. Nedom ljumsken finns däremot ett kroppseget kärl som fungerar bra, och det är en ven från patienten själv. Vi använder samma ven som hjärtkirurgerna brukar ta för att göra kranskärl, dvs. den åder som går på insidan av benet och som man ibland har tagit bort ifall man opererats för åderbråck. Om thoraxkirurgerna har tagit den till hjärtat kan man ta ådern från andra benet istället. Det finns ingenting som kan mäta sig med den kroppsegna venen ifråga om resultat, men precis som inom ortopedin är det en nödlösning. Det är ingenting som man ska ta till i oträngt mål, utan bara när cirkulationsrubbningen är allvarlig eller orsakar ett stort handikapp. I gynnsamma fall ger en förbikoppling från 38
12 ljumsken till strax nedanför knät ett öppethållande på 75% efter fem år. Det är det bästa man kan få; med konstgjorda material ligger resultatet betydligt under 50 %. Man ska tänka sig för innan man väljer den här operationen vid små symtom. Det kan ju hända att man bättre behöver ådern senare i förloppet. Sedan är det så att rökning försämrar öppethållandet betydligt. En patient som är opererad på det här viset, och ändå fortsätter att röka, har då redan bestämt att det ska inte hålla länge. Genom att sluta röka ger man den nya ådern en helt annan chans. Figur 14 visar schematiskt hur det kan se ut vid ett by-passingrepp. I princip kan man säga att det vanligaste stället för en förträngning i pulsådern är nedtill på låret. Då gör man en förbikoppling från ljumsken till nedanför det förträngda partiet; ofta strax under knät. Figur 15 visar begynnande kallbrand med svår smärta. Stortån är illa ankommen, liksom lilltån, och det är typiskt att den sämsta cirkulationen finns längst ut, dvs. på tåspetsarna och hälen. Gör man ingenting åt Figur 14. En by-passoperation (eng. by pass = förbiledning) används för att leda blodet vid sidan av ett igensatt blodkärl och därmed säkerställa blodcirkulationen i benet. Figur 15. Detta kan hända när blodcirkulationen hindras av igentäppta kärl: Begynnande kallbrand. 39
13 det här leder det till att man måste amputera benet, bl.a. ur smärtsynpunkt. Vid bypassoperationer krävs en noggrann sömnad. Man får inte göra något misstag alls, för då fungerar det inte. Därför arbetar vi med förstoringsglasögon för att se exakt vad vi gör. SVERKER OLOFSSON: De här svarta och blå tårna som du visade på bild... fixar ni dem? CONNY ARNERLÖV: Ja, åtminstone två av tre patienter med kallbrand och amputationshot kan räddas med kärlkirurgi. Vi kan inte återställa den svarta tån, men väl rädda foten och allt som är friskt. SVERKER OLOFSSON: Sedan är det en sak som vi nog alla funderar på, jag tror inte att du svarade på det. Ortopederna lovade nyss att höften ska räcka i ca 19 år. Hur länge håller den här strumpan? CONNY ARNERLÖV: Den håller i evinnerlig tid, skulle jag vilja påstå. Kärlgraft har ju använts sedan 1950-talet. Har man gjort den klassiska operationen och klarat den, kan man nog säga att man är frisk. SVERKER OLOFSSON: Det finns ingen risk för det som man kan läsa så mycket om: Avstötning, att det inte funkar mot kroppen? CONNY ARNERLÖV: Nej, inte avstötning, men som med allt konstgjort finns det alltid en liten risk för infektion. SVERKER OLOFSSON: Vad innebär det? Hur får jag anpassa mitt liv då? CONNY ARNERLÖV: Det innebär att om man gör någonting som kan ge bakteriespridning i kroppen, t.ex. behandlar tänderna, eller vid cystoskopier och enklare operationer ska patienten ha antibiotika. Då blir risken liten. Skulle området med kärlprotesen bli infekterat måste den tas bort och då säger det sig självt att vi är i ett bekymmersamt läge. SVERKER OLOFSSON: Då måste man göra operationen en gång till? CONNY ARNERLÖV: Nej, det går inte att lägga in något konstgjort igen, utan man får lita till nödlösningar, stänga kroppspulsådern och göra förbikopplingar på annat vis. Det är något utomordentligt komplicerat som vi inte alls vill råka ut för. SVERKER OLOFSSON: Jag tänkte bara, det här att man följer vägen uppåt med krokar, den gav mig associationer till harrfiske, men det var en annan sak... CONNY ARNERLÖV: Hur länge det håller med den nya metoden vet man ju inte riktigt, det är det som är bekymret med den. Strumpan håller ju i sig, men bekymret är hur länge infästningen kan bestå. 40
14 SVERKER OLOFSSON: Men jag tänkte på den kontra den gamla strumpan: Vilken metod man ska använda, är det alltid läkarnas beslut? CONNY ARNERLÖV: Det ska vara ett samråd med patienten, tycker jag. Man måste ju berätta att den nya möjligheten finns och om de fördelar och nackdelar den har. Det har vi naturligtvis en diskussion om, men det måste ju finnas förutsättningar att använda den nya tekniken annars kan man ju inte ta upp den alls. 41
Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Läs merInformation om Bråck på stora kroppspulsådern
Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av
Läs merPATIENTINFORMATIONSHÄFTE. Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm
PATIENTINFORMATIONSHÄFTE Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm Innehåll Inledning 1 Bukaortans anatomi 3 Vad är ett aneurysm? 4 Vilka symptom förknippas med 5 Vilka riskfaktorer
Läs merTill dig som ska genomgå kranskärlsröntgen
Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merBukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck
Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,
Läs merReservdels- MÄNNISKAN EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2001 MEDICINSK-ODONTOLOGISKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET
Reservdels- MÄNNISKAN EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2001 MEDICINSK-ODONTOLOGISKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET Reservdels- MÄNNISKAN 3 Reservdelsmänniskan Utgiven av Medicinsk-odontologiska fakulteten, Umeå
Läs merTill dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm
Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:13 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:9 av Mikael Sundesten (s) om införande av screening för bukaortaaneurysm Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet
Läs merRöntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar
Läs merRöntgen och nuklearmedicin
Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp
Läs merkärlopereras i ljumske/ ben
Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska
Läs merFakta om stroke. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30
Läs merKärlkirurgi. Jonas Malmstedt
Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,
Läs merFamiljära aortadissektioner
Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med
Läs merMellan glädje och sorg
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN LINDA ÅKERSTRÖM ORDLISTA Kapitel 1 kirurgavdelning (sidan 5, rad 1-2) en avdelning dit patienter kommer när de har opererat exempelvis tarmarna eller magen. Du kan också hamna
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merPatientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling
Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att
Läs merÄrrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona
Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum
Läs mer0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)
0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) * ^ ^ C E N T R A L E T H I C A L R E V I E W B O A R D BESLUT Dnr Ö 27-2009 2009-12-11 KLAGANDE Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala ÖVERKLAGAT
Läs merHydrocephalus och shunt
Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har
Läs merHär följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.
Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merPATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP
PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs mer1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?
Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont
Läs mer1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)
6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att
Läs merTa hand om din hjärna
Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merDel 6_7 sidor_19 poäng
Del 6_7 sidor_19 poäng Du har fått AT-tjänst i Falun, där man har gemensam medicin- och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56-årig man har just anlänt med
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning
TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat
Läs merEn skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation
En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merProblem med avföring och urin efter operation
Problem med avföring och urin efter operation Operation av bäckenorgan medför skador på nerver och blodkärl i lilla bäckenet samt gör att det bildas ärr i vävnaden. Detta ger biverkningar. Du kan få bekymmer
Läs merGallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation
Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då
Läs merDEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE
DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det
Läs mer1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL
Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på
Läs meropereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Läs merKomplikationer som kan uppstå efter en stomioperation
06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs mer1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7
Du har fått AT-tjänst i Lycksele, där man har gemensam medicin och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56- årig man har just anlänt med en halvtimmes anamnes
Läs merVesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr
Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux
Läs merSå går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö
Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas
Läs merTÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning
ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS
Läs merTill dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen
Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den
Läs merEn skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation
En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merIdrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se
Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker
Läs merÄr åderförkalkning en TWAR-infektion?
Är åderförkalkning en TWAR-infektion? Jens Boman virusspecialist, smittskyddsläkare i Västerbottens län Erling Petersen enheten för kirurgi Anders Waldenström professor, enheten för medicin (kardiologi)
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Läs merOperation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)
Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i
Läs merPOPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING
POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING I denna avhandling presenteras kunskapsläget om komplikationer till ERCP och vad som är känt som effektiva åtgärder för att minimera risken för negativa effekter av undersökningen.
Läs mer[Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33
[Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt.......2 ICD-10.......2 Epidemiologi......2 Etiologi och patogenes.....3 Symtom......
Läs merTill dig som har höftledsartros
Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.
Läs merNavelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona
Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum
Läs merMatstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden
Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merLins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken
Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen
Läs merÖn Av: Axel Melakari
Av: Axel Melakari Ön Kapitel 1 Jag sitter på mitt plan. Jag är på väg till thailand när det börjar skaka. Den ena motorn börjar brinna och jag tänker att jag kommer dö. Planet sjunker långsamt neråt. Långt
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merKapitel 1 Kapitel 2 Jag nickar och ler mot flygvärdinnan som
Ön Av Darin Kapitel 1 Jag nickar och ler mot flygvärdinnan som passerar. Bredvid mig sitter en gammal dam. Vi småpratar och jag får reda på att hon är rädd för att flyga. Jag försöker lugna henne. Jag
Läs merPatientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling
Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merGråstarrsoperation och sedan?
Gråstarrsoperation och sedan? Eva Mönestam Docent, överläkare Ögonkliniken, Norrlands universitetssjukhus Operation av gråstarr är det vanligaste kirurgiska ingreppet i den industrialiserade världen. Under
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merNina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på
Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merTill dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi
Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte
Läs merSTOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000
BLÖDNINGS- STOPPARNA Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000 REFEU117. Publiceringsdatum: november 2013. VAD ÄR HEMOFILI? Inuti i kroppen har alla pojkar
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merLuftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att
Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste
Läs merVi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.
Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten
Läs merDel 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merTräningsbok. Sommar Tillhör:
Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st
Läs merHöftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.
Läs merAbdominal Aorta Aneurysm (AAA)
1 Abdominal Aorta Aneurysm (AAA) Copyright the33 Den här artikeln behandla Abdominal Aorta Aneurysm i allmänt och även: ICD:10 (Sida 1) Epidemiologi (Sida 1-3) Etiologi och patogenes (Sida 3) Symptom (Sida
Läs merMedicinhistoriska föreningen föreläsning 2006-10-14. Föreläsare Thoraxkirurg Anders Holmgren. Umeå. Ämne: "Hjärtkirurgi - en ung verksamhet"
'. Medicinhistoriska föreningen föreläsning 2006-10-14. Föreläsare Thoraxkirurg Anders Holmgren. Umeå. Ämne: "Hjärtkirurgi - en ung verksamhet" Birgitta Lundqvist infonnerade ang. utflykten titt Medicinhistoriska
Läs merLjumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck
Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck 1 Text Överläkare Dan Sevonius Illustrationer www.johanliljeros.com Lund, januari 2016 2 Allmänt Ljumskbråck hos vuxna beror på att bukväggen i ljumskregionen
Läs merVälkommen till barnoperation
Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,
Läs mer1 Information till patienter med hål i gula fläcken
1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan
Läs merIDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression
IDROTTSSKADOR Det är egentligen ingen större skillnad på idrottsskador, arbetsskador och andra former av skador. Det är så att sammanhanget som de uppstår i har gett dem namnet. Samtidigt bör man ha i
Läs merKejsarsnitt. Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan
Kejsarsnitt Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan Innehållsförteckning: 1 Inledning... 2 2 Varför ett kejsarsnitt?... 2 3 Planerat snitt... 3 4 Akut snitt... 3 5 Olika ärr... 3 6
Läs merPatientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merVAL AV RÄTT NÅL/TYG/TRÅD
VAL AV RÄTT NÅL/TYG/TRÅD Schema för val av nål, tyg, tråd NÅLSTORLEK TYG TRÅD 9-11(65-75) 12(80) 14(90) 16(100) 18(110) Tunna tyger tunn bomull, voile, siden, muslin, interlocktrikå, bomullstrikå, trikå,
Läs merInformation om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation
Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-01-24 Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merMänniskokroppen BLODET AV KARL HALLERUP
Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många
Läs merÖverviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?
Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,
Läs merLatissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur
Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -
Läs merMastektomi med direktrekonstruktion
Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk
Läs merHur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?
Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2
Läs merDe hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid!
De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid! Månadens inspirationsprofil heter Rebecka och är en stark och livsglad ung mamma som i många år kämpat med en svårhanterlig
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merOrtopediska kliniken Hässleholm Kristianstad
Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Artroskopiundersökning av knäleden Patientinformation Artroskopiundersökning av knäleden Knäleden är leden mellan
Läs merInstruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av knäet
Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av knäet VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen är att
Läs merSagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer
2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade
Läs merKardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI
Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser
Läs mer