Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög. Lägesrapport 2011 till Boverket

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög. Lägesrapport 2011 till Boverket"

Transkript

1 Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög Lägesrapport 2011 till Boverket

2 2

3 Hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög Lägesrapport 2011 till Boverket Hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög Lägesrapport Sammanfattning... 3 Om projektområdet i helhet... 4 Aktiviteter under 2011, redovisat per åtgärd Förnyelse av Lunds universitet historiska miljöer Kunskapsstråket stadsintegrerad spårväg, gång och cykel Förtätning och blandstad i campusmiljö Stadsnära grönområde Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer Projektledning och marknadsföring Förslag till justeringar i programmet Ekonomisk uppföljning Kommunikation Sammanfattning Den Hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög är ett investeringsprojekt som har erhållit 48 Mkr stöd från Delegationen för hållbara städer för perioden Lunds kommun, Statens fastighetsverk, Akademiska Hus, Ikano fastigheter och AF Bostäder samverkar för att förverkliga innovativa miljöåtgärder inom det sk. Kunskapsstråket. Programmet består av sex åtgärder med sammanlagt elva delåtgärder. Innehållet i programmet är brett, fokus ligger på energieffektivisering av universitetsbebyggelse, eleffektiv nybyggnation, attraktiva förbindelsestråk, urban grönska och kommunikation. Geografiskt sträcker sig programområdet från Lunds historiska kärna med Universitetshuset över Campus från 1960-talet till Brunnshögsområdet, som är Lunds innovativa motor idag och i framtiden. Under det första året har aktiviteter inom alla åtgärder påbörjats. Rent konkret innebär detta utredning av energieffektivisering av historiska universitetsbyggnader i centrala Lund, nybyggnation och förtätning av campus genom Ideon Gateway, effektiviseringsåtgärder på LTH och Ideon, ansökan om dispens från byggregler för att kunna bygga kompakta studentbostäder, planering av stadsnära grönområden och urban odling, och förberedelse av kommunikationsaktiviteter genom hållbarhetshuset. Som planeringen ser ut nu kommer alla åtgärder kunna färdigställas inom tidsramen för projektet. När det gäller kommunikation har programmet en lång rad målgrupper. Eftersom stora delar av programmet handlar om en utveckling av äldre och nyare universitets- och forskningsinrättningar är byggherrar, tekniska experter, kommunala politiker och tjänstemän, forskare samt studenter bland de primära målgrupperna. Andra 3

4 åtgärder berör stråk, kommunikation och grönska, och kommer att beröra allmänheten väldigt mycket. Hittills har vissa åtgärder, som nybyggnationen av Ideon Gateway samt planerna för ett hållbart kompaktboende för studenter rönt mest medial uppmärksamhet. Om 2011 har präglats av förstudier och utredningar kommer aktivitetsnivån öka under 2012 och framåt. Tack vare en nytillsatt projektledare 2012 kommer även den sammanhållna kommunikationen av programmet kunna intensifieras. Tabell 1: Översikt över åtgärderna i projektet Hållbar kunskapsstad Lund NE/Brunnshög Åtgärd Delåtgärd Ansvarig Status Förnyelse av Lunds universitet historiska miljöer 1.1 Lundagård med omgivning Statens fastighetsverk Pågår 1.2 Kvarteret Paradiset Akademiska hus Inte påbörjat 2. Kunskapsstråket stadsintegrerad spårväg, gång och cykel 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråk Lunds kommun Planering 2.2 Belysning av inbyggd hållplats Lunds kommun Planering 3. Förtätning och blandstad i campusmiljö 5. Stadsnära grönområde 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer 8. Projektledning och marknadsföring 3.1 Ideon Gateway Ikano fastigheter Pågår 3.2 Campusområde LTH samt Ideon Akademiska hus Pågår 3.3 Hållbart kompaktboende AF bostäder Planering 5.1 Greenfront Lunds kommun Planering 7.1 Hållbarhetshus Lunds kommun samt byggherrar 7.2 Prototyping the City Lunds universitet, Region Skåne och Lunds kommun 8.1 Programsamordning, administration, Lunds kommun information och utvärdering Planering Planering Om projektområdet i helhet Projektområdet sträcker sig i ett brett band mellan Lund C i nordostlig riktning genom stadsintegrerat universitetsområde, inkubatorparken Ideon, öster om E22, förbi Sony Eriksson, genom den nya stadsdelen Brunnshög och avslutas längst ut med de Europeiska forskningsanläggningarna ESS och Max lv samt ett stadsnära grönområde. Stråket är ca 4 km från Lund C till forskningsanläggningarna. I dag arbetar ca människor i denna sektor och på sikt uppskattas antalet arbetsplatser till Området förväntas bli ett av Sveriges mest intressanta arbetszoner för forskning, högteknologi, entreprenörssatsningar, men även högkvalitativa bostäder. Framförallt ska spetsprojekt visas upp vad avser blandstad och hållbar utveckling. Pågår 4

5 Aktiviteter under Förnyelse av Lunds universitet historiska miljöer 1.1 Lundagård med omgivning, Statens fastighetsverk Historiska museet i Lund Total budget: Beviljat bidrag: Kostnader 2011: Upparbetat bidrag: Aktiviteter 2011: Tidsplan: I delprojektet ingår fastigheterna Universitetshuset, Kungshuset, Palaestra, Arkeologen samt Historiska museet. 8,31 Mkr 2,49 Mkr kr 6000 kr Under 2011 har en förstudie genomförts på Historiska museet för att utreda bästa metod för energieffektivisering i byggnaden. Arbetsmetodiken kommer att appliceras på samtliga övriga delprojekt. Under 2012 förväntar sig Statens fastighetsverk att få besked från Lunds universitet på övriga fastigheter i projektets framtida användning. Så snart detta står klart påbörjas förstudier på dessa. Under 2012 förväntas ombyggnationen av Historiska museet för våning 4 påbörjas. I samband med detta kommer de åtgärder som tagits fram i förstudien kunna genomföras. 5

6 1.2 Kvarteret Paradis, Akademiska hus Kvarteret Paradis ligger mycket centralt i Lunds stadskärna, med en attraktiv och kulturhistoriskt intressant sjukhusbebyggelse från sent 1800-tal och har sedan 1970-talet anpassats till lokaler för Lunds universitets verksamhet. Total budget: 3.6 Mkr Kostnader 2011: - Aktiviteter 2011: Planerade aktiviteter: Åtgärden har inte påbörjats än. Förändringsarbetet inom kv Paradis kommer att starta med ombyggnad av byggnad Eden, inklusive en nybyggnad av inglasad uppehållsyta vid entrén. Övrig nybyggnad är tidsmässigt osäkert. Byggnad Eden från 1983, är en institutionsbyggnad mycket effektivt byggd enligt principerna efter oljekrisen i början av 70-talet, med relativt små fönster låga takhöjder mm. Idag ställs helt andra krav på undervisningslokaler med grupprum, uppehållsytor mm. Utmaningen är att i denna effektiva byggnad skapa dagens krav på lokaler och inomhusklimat till låg energiförbrukning. Ny ventilation med variabelt flöde där befintliga ventilationskanaler utnyttjas i stället för som ofta sker att nya kanaler dras. Energieffektivisera belysning med morgondagens teknik som ännu är relativt oprövad samt byte av fönster. Tack vare stödet från Delegationen så kan ny teknik prövas och testas utan att kunna visa på lönsamhet. En ny glasad entré kommer att byggas med uppehållsytor för studenter. Kravet på att tillgodose mycket dagsljus och transparant arkitektur ska göras på sådant sätt att energiförbrukningen kan hållas låg vilket är en utmaning. För hela byggnaden arbetas med energilösningar, belysning och effektiv ventilation för målet att ligga minst 25 % under BBR-kraven samt certifiering enligt systemet för Miljöbyggnad. Detaljerade mål kommer att formuleras inom närmsta tiden. Tidsplan: Projektering påbörjas våren Åtgärden beräknas vara klar i januari

7 2. Kunskapsstråket stadsintegrerad spårväg, gång och cykel 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråk, Lunds kommun Utveckla ett demostråk för gående och cyklister från Lund C, Sveriges fjärde största station, genom Universitets- och sjukhusområdet via Ideon till Brunnshög, Skånes arbetsplatsintensivaste verksamhetsområde. Ett högkvalitativt gång- och cykelstråk mellan två viktiga punkter förbättrar tillgängligheten för stadens pendlare och skapar bättre förutsättningar för hållbara transporter. Planerade åtgärder för att uppnå önskat resultat: Trädplantering i trafikerade stråk som en lokal klimatåtgärd Cykelräknare som ett visualiseringsprojekt Utveckling av belysning längs gång- och cykelstråk för att främja tryggheten för ökat cyklande Uppgradering av beläggning längs gång- och cykelstråk Högkvalitativt vägvisningssystem Informationstavlor med cykelkart Trygghetsfrämjande åtgärder Total budget: Beviljat stöd: Kostnader 2011: Aktiviteter 2011: Målgrupp Tidsplan 4,5 Mkr 1,35 Mkr Inga kostnader Det pågår en intensiv kommunal planering i flera områden och på många platser i Kunskapsstråket. Projektområdet ingår i ramprogrammet för sjukhusområdet och södra campus. Ramprogrammet ger en långsiktig inriktning hur dessa delar av staden ska utvecklas. Projektledaren för 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråket har under 2011 deltagit i detta arbete när strukturer på gatunät och gång- och cykelvägnät diskuterats. Målgruppen är stadens pendlare. En detaljerad projektplan ska tas fram och förankras politiskt. En workshop om attraktiva gång- och cykelstråk inom kunskapsstråket kommer att ordnas. Projektområdet kommer att inventeras, möjliga platser för respektive stödberättigad åtgärder utredas och förslag på konkreta åtgärder förankras politiskt. Förhoppningsvis kan någon åtgärd också genomföras under året. Resterande åtgärder kommer att genomföras 2013 och 2014, med tyngdpunkt på det första året. 7

8 2.2 Belysning av inbyggd hållplats, Lunds kommun Avsikten är att test LED - belysning i hållplatsmiljöer längs det nya spårvägsstråket Lundalänken. Fokus ligger på belysningsdesign, säkerhet och trygghet samt hög energieffektivitet i kombination. Total budget: 0,67 Mkr Beviljat stöd: 0,2 Mkr Kostnader 2011: Inga kostnader under Aktiviteter 2011: Målgrupp Tidsplan Under året har en ljusplan tagits fram för Lund, vilken utgör en grund till projektet. Någon verksamhet inom själva projektet har inte bedrivits Målgrupp är staden pendlare En detaljerad projektplan ska tas fram och förankras politiskt En workshop om belysning kommer att ordnas. Projektområdet kommer att inventeras, möjliga platser för åtgärder kommer att utredas och förslag på konkreta åtgärder förankras politiskt. Förhoppningsvis kan någon åtgärd också genomföras under året. Resterande åtgärder kommer att genomföras 2013 och 2014, med tyngdpunkt på det första året. Anmälan om avvikelse I ansökan har vi skrivit att avsikten är att testa LED-belysning i hållplatsmiljöer, ca 200 m2 belyst yta, längs det nya spårvagnsstråket Lundalänken. Tidsplanen för byggande av spårvägen har förskjutits och några spårvägshållplatser kommer inte att hinna byggas inom projekttiden. Vi önskar därför få möjlighet att testa LED belysning i hållplatsmiljöer på det sätt vi angett i ansökan inom en annan del av Kunskapsstråket. Vi avser att göra en inventering av busshållplatser inom Kunskapsstråket och några av dessa kommer att ersätta Lundalänkens. 8

9 3. Förtätning och blandstad i campusmiljö 3.1 Ideon Gateway, Ikano fastigheter Total budget: Beviljat bidrag: Kostnader 2011: Upparbetat bidrag: Aktiviteter 2011: Sedan början av 2000-talet har Ideon Gateway planerats och slutligen kom bygget igång Innan dess genomfördes mycket arbete för att säkerställa att rätt inriktning och rätt satsning inom olika områden genomfördes. Detta resulterade i ett projekt med hög miljöprofil och med den gemensamma nämnaren som är Möten i olika former. Huset blir 19 våningar högt och drygt m 2 med cirka hälften kontor och hälften hotell och konferensanläggning. Åtgärden har erhållit stöd till vindkraft, solceller och LED-belysning. 10 Mkr 3 Mkr kr kr Vindturbiner Utredning har gjorts för att installera vindturbiner på taket av Ideon Gateway. Ett flertal leverantörer kontaktades för att försöka hitta en leverantör som själv trodde på att det skulle bli bra att sätta upp ett vindkraftverk på Ideon Gateway. Efter hand som mer ingående frågor ställdes drog sig alla leverantörer ur. Problemet var i huvudsak hur vi skulle kunna få rimliga garantier för att det inte skulle bli störande ljud i kontorslokaler och hotellrum pga stomljud från vindturbinen. Solceller Ideon Gateway har nått sin fulla höjd och många av solcellerna är på plats i fasaden. Efter hand som fasaden färdigställs kommer också solcellerna på plats då de är en del av fasadmaterialet. Det mesta arbetet vad gäller inkopplingen av 9

10 solcellerna till elsystemet är fortfarande kvar. Men på utsidan ser delar av byggnaden redan färdig ut. Under färdigprojekteringen kom man fram till att ca 1000 m2 av fasaden kunde täckas med solceller och fortfarande bibehålla byggnadens speciella utryck. Den anläggning som sätts upp har följande egenskaper: 975 m2, beräknad förväntad elproduktion per år är MWh, toppeffekt 122,0 kwp. LED-belysning För tillfället håller LED-belysning på att utredas, provmonteras och beställas. I och med att denna teknik är ny på marknaden krävs det en del utredningar, prover mm för att säkerställa att ljuset blir rätt, att designen passar in, att monteringen kan göras på ett effektivt sätt och att utbytesarmaturer/ljuskällor finns tillgängliga på ett enkelt sätt när byggnaden är i drift. En annan viktig del är att säkerställa att rätt kvalitet installeras, så att ljuset blir detsamma mellan olika armaturer och att det bibehålls enligt de specifikationer som leverantörerna anger. Detta arbete är i full gång och kan därför inte beskrivas med antal, omfattning, total energibesparing, kostnad eller liknande i detta läge. Tidsplan: Byggnationen är i full gång och inflyttning planeras till november Ej stödberättigade åtgärder Utöver åtgärder som tilldelats medel från Delegationen kommer Ideon Gateway genomsyras av en mängd olika miljöåtgärder se nedanstående exempel; Miljömärkningssystem och övergripande mätningar Byggnaden är precertifierad enligt LEED Platinum. Byggnaden planeras för att certifieras enligt Miljöbyggnad Guld och enligt EU Green Building. För att undersöka och skapa framtida mätvärden för kommande byggnader kommer även en utvärdering av fyra olika delar att utvärderas: CO 2, Avfall, Vatten och Farliga ämnen. Energiåtgärder Byggnaden kommer att värmas och kylas med geoenermi. Kylvärmepumpen används till att både kyla och värma byggnaden. För att undvika energiförluster via VVC installeras lokala varmvattenberedare på ungefär varannan våning. Hissar som producerar sin egen energi när de går neråt installeras i huset. Med hjälp av egenvikten och generatorer produceras den el som behövs för lampor, knappsats, bromsar mm. I anslutning till huset kommer det att finnas laddstolpar för elbilar som husets användare kan använda. Biologisk mångfald, dagvatten och avfall På de lägre taken kommer det att vara sedumtak för att öka den biologiska mångfalden och för att minska mängden dagvatten till dagvattensystemet Restaurangens matavfall kommer att centrifugeras för att minska både vikt och volym. Dessa rester blir en mycket bra delfraktion när biogas ska framställas. 10

11 3.2 Campusområde LTH samt Ideon, Akademiska Hus Detta delprojekt består av aktiviteter i följande byggnader: HT-centrum, Sölvegatan Matteanexet Kårhuset Norra delen av Campus o V-huset, Väg- och Vatten o M-huset, Maskinteknik o KC4 önskas bytas mot BMC hus I, Studentcentrum o Matematiks huvudbyggnad. o Alternativ energiförsörjning, KC4, enegilager i mark och solpaneler o KC4, Urban vindkraft Ekonomihögskolan HT-centrum Tidig idéskiss HT-centrum med den historiska byggnaden i bakgrunden, den tillbyggda delen har bearbetats och har mindre andel glas än skissen visar. Energilager i mark: I ansökan ingår att befintlig anläggning för energilager i intilliggande byggnad, Språk- och litteraturcentrum, SoL, skall kompletteras med fler borrhål, för att öka kapacitet och att utnyttja redan befintliga installationer av värmepumpar. Befintlig anläggning ger idag värme och kyla till SoL och Universitetsbiblioteket, UB. En utbyggnad av UB på ca 4000 m 2 planeras. Det medför att Akademiska Hus vill nyttja den ökade kapaciteten i för utbyggnad och förändring av UB och inte för HT-centrum som tidigare planerats. Projektet följer helt intentionerna i ansökan i övrigt. Alla byggnaderna ligger inom samma del av campusområdet. Lågenergihusteknik /energilösningar, belysning, energieffektiv ventilation, gröna tak: Den kulturhistoriskt intressanta byggnaden Zoologen från 1917 med bla museum och institutionslokaler och Zoofysiologen från 1962 med stora glasytor ska, omvandlas till effektiva kontors- och undervisningslokaler samt kompletteras med en tillbyggnad. För att lätta upp de tunga tegelbyggnaderna blir tillbyggnaden delvis i glas. Den stora utmaningen är att effektivt utnyttja de gamla byggnaderna skapa många nya kontorsrum, bra undervisningslokaler samt att få balans mellan kulturbyggnad, effektiva fönster, tilläggsisolering och modern formgivning. Energiberäkningar görs hela tiden för att få den optimala balansen. Stödet från Delegationen gör det möjligt göra även de mindre lönsamma åtgärderna. Ny ventilation med värmeåtervinning installeras och variabelt flöde, test av ny belysning mm. 11

12 Total budget: 20 Mkr Beviljat bidrag: 6 Mkr Kostnader 2011: - Aktiviteter 2011: Projektering pågår. Målet är att klassa hela byggnaden enligt systemet för Miljöbyggnad och att få en energiförbrukning minst 25 % under BBR-kraven. Tidsplan: Projektet beräknas klart hösten 2014 Matteanexet Matteannexet vid LTH befintlig tegelbyggnad med tillbyggd inbjudande entré Total budget: Beviljat bidrag: Kostnader 2011: Aktiviteter: Tidsplan: Beräknas klart våren Lågenergihusteknik /energilösningar, Belysning, Energieffektiv ventilation Denna arkitektoniskt intressanta och mycket yteffektiva byggnad från 1964 har länge varit i behov av ny ventilation men kostnaderna har varit för höga, eftersom det inte funnits utrymme för nytt tidsenligt fläktrum. En utbyggnad för nytt fläktrum har varit nödvändig, men av arkitektoniska skäl blev det tvunget att förlägga fläktrummet i en utbyggnad under mark, vilket är mycket kostsamt. Med hjälp av stödet är det nu möjligt och samtidigt så prövas ny teknik med diodbelysning vilket ställt helt nya krav på fastighetsägaren. Här har en ljusdesigner arbetat i samråd med elkonsult hyresgäst och fastighetsägare Byggnaden har takbalkar av betong som är genomgående i lanterninerna och således i direktkontakt med både ute- och inneluft. Det har varit en utmaning att isolera dessa då balkarna av arkitektoniska skäl inte kunde ändras utvändigt. Denna konstruktion finns på flera ställen inom LTH och metodiken att hantera dem provas här. Energiförbrukningen kommer att minska till ungefär hälften. Det blir ett gott exempel på energieffektiv byggnad för studenter inom LTH, som får en hel del undervisning här. Ofta används exempel från LTH-området i undervisningen. En ny metodik har använts vid projekteringen. Målet var dels att minska energiförbrukningen men även kvalitetssäkra miljöarbetet genom certifiering enligt systemet för Miljöbyggnad. Miljöbyggsamordnare och energisamordnare arbetade tillsammans med konsultgruppen systematiskt under hela projekteringen. Tidigt uppsatta mål, separata energisamordningsmöten samt kontinuerliga kontrollberäkningar. 16 Mkr 4,8 Mkr Projekterat under Byggnadsarbeten pågår. Byggnaden är godkänd för certifiering enligt Miljöbyggnad nivå Silver. 12

13 Kårhuset Kårhuset är byggt Där finns flera olika publika verksamheter vilket ställer olika krav på byggnaden. Byggnaden har idag flera olika system för klimat och ventilation som vid en uppgradering skulle kunna bli ännu mer effektiva. Genom åtgärder kan energianvändningen sänkas med 10 %. I samband med utbyggnaden av kollektivtrafikstråket Lundalänken skulle en förstärkning med en Entré mot väster öppna upp mot plasten som forms där för angöring av den spårbundna Lundlänken. Kårhuset blir då en port till norra delen av universitetets campus och genväg till och från hållplatsen för att stimulera det kollektiva åkandet. 3 Mkr Total budget: Beviljat bidrag: 1 Mkr Kostnader 2011: - Aktiviteter 2011: Åtgärder har ännu inte påbörjats. Norra delen av Campus Total budget: Beviljat bidrag: Förbättrat innomhusklimat och energiprestanda, Belysning, Energieffektiv ventilation. I norra delen Lunds universitets Campus är det till stor del 60-talsbyggnader med enhetligt formspråk, generella gemensamma lokaler som är tillgängliga för många. Bland annat de byggnader där Lunds tekniska högskola, LTH, finns ska anpassas till moderna undervisningslokaler med bra miljö- och energiprestanda. 16,5 Mkr 4,9 Mkr V-huset, Väg- och Vatten V-huset vid LTH Ombyggnad för dagens krav på studiemiljöer och inomhusklimat. Det är en utmaning med 60-tals-huset att få det funktionellt med god energiprestanda, där kravet är högt på att bibehålla det arkitektoniska uttrycket i Klas Anshelms arkitektur. Byte fönster, komplettering för effektiv ventilation för variabelt flöde och energisnål belysning. En liknande ombyggnad har just genomförts för A- huset där erfarenhet från ombyggnaden av A-huset ska tas tillvara. Även erfarenheter från matteannexet kommer att tas till vara. För hela byggnaden arbetas med energilösningar, belysning och effektiv ventilation för målet att ligga minst 25 % under BBR-kraven. Detaljerade mål kommer att formuleras inom närmsta tiden. Kostnader 2011: - Aktiviteter 2011: - Tidsplan: Projektering ska börja i mars Beräknas klart hösten

14 M-huset, Maskinteknik I södra delen av M-huset planeras nya laboratorier för test och utveckling av större motorer för lätta och tunga fordon bl.a. för alternativa bränslen. I samband med testerna går det åt stora mängder energi. Utmaningen är att ta till vara på överskottsenergi samt den energi som bildas när motorerna bromsas. Fast det är hyresgästen som förbrukar energin ligger det i fastighetsägarens intresse dels att energin används effektivt och dels att återvinna så mycket energi som möjligt samt göra övriga installationer så energieffektiva som möjligt. Detaljerade mål kommer att formuleras inom närmsta tiden. Kostnader 2011: - Aktiviteter 2011: - Tidsplan: Projektering påbörjas våren BMC hus I, Studentcentrum, ersätter KC4 Den i ansökan upptagna ombyggnaden av KC 4 kommer inte att genomföras under den aktuella perioden. Istället genomförs en ombyggnad av BMC Hus I. Programägaren har haft kommunikation om det med Boverket innan bytet av lokal. Det är samma åtgärder för dagens krav på studiemiljöer och inomhusklimat. Båda byggnaderna är ritade av Klas Anshelm och har en liknande grunduppbyggnad. Byggnaden anpassas till moderna kontor och studielokaler till god energiprestanda. Här görs omfattande åtgärder för att få ventilation med variabelt flöde så att lokalerna ventileras efter behov inklusive installation av klimatstyrning. För att få en bättre värmeåtervinning provas en ny metod med ombyggnad av befintlig anläggning i stället för utbyte. Det installeras tryckoptimering genom koppling mellan frekvensstyrningen och klimatstyrning så att ventilationsaggregaten går optimalt. Detta är ett försök att förbättra befintligt aggregat i stället för att byta ut det. Befintlig belysning byts ut mot ny energieffektiv med närvarostyrning. Redovisad fjärrvärme är normalårskorrigerad och värme för varmvatten är enligt energideklarationen. I byggnaden har före 2009 funnits laboratorieverksamhet vilket innebar en högre energiförbrukning. Från mars 2009 har laboratorierna inte använts. att delar av lokalerna stått tomma har påverkat energiförbrukningen under denna perioden. Kostnader 2011: kr Upparbetat stöd: kr Aktiviteter 2011: Utförda åtgärder vid Studentcentrum kan sammanfattas: För energieffektiv ventilation, minskad el-, värme- och kylanvändning har gjorts följande komplettering: Förbättrat värmeåtervinning på ventilation. Frekvensstyrning och styrsystem för optimal drift för låg energiförbrukning. Ny metod. Installation för variabelt flöde i ventilation Ny klimatstyrning för frekvensstyrning samt ventilation med variabelt flöde Förbättring av solavskärmningen för minskad kylanvändning Ny energieffektivare belysning kopplad till klimatstyrningen och närvaro Tidsplan: Projektet genomfördes under 2011 och är avslutat. Alternativ energiförsörjning, KC4, enegilager i mark och solpaneler Befintligt energilager vid Kemicentrum med 153 borrhål producerade värme för två större byggnader på sammanlagt m2 inom LTH, Lund. Som bieffekt produceras även ca MWh kyla per år för mycket lite elenergi. Det är i princip bara pumpkostnaden och det är ett omräkningstal på ca 1:40. Det har varit en viss obalans i energilagret bland annat pga frostsprängningar och för att få ut mer effekt främst värme så togs en utbyggnad upp i ansökan. Steg 1 av projektet avseende borrhål är avslutat i december 2011 och kommer att slutredovisas. 14

15 Akademiska Hus vill avvakta och utvärdera resultatet av de nya borrhålen innan steg 2 med solpaneler startas upp. I bilagd uppföljning är både Kemicentrums, KC, och Designcentrum, IKDC, förbrukningar upptagna då båda huskomplexen försörjs av energilagret. I fastighetsel, FEL, som redivisas ingår el för att driva energilagret. Fluktuationerna mellan åren kan variera en hel del då produktionen av värme fungerar bäst vid normala vintrar för Lund och är således mer känsliga för klimatet än vad klimatkorrigeringarna anger. Tex var hösten 2010 ovanligt kall vilket återspeglar sig. Spetsvärme i form av fjärrvärme tillförs när det är som kallast och redovisas här som köpt fjärrvärme som är normalårskorrigerad. Varmvatten värms med fjärrvärme vilket ingår i redovisad köpt spetsvärme (fjärrvärme) Kostnader 2011: Upparbetat stöd: Aktiviteter 2011: Tidsplan: KC4, Urban vindkraft Åtgärderna för energilager kan sammanfattas: Utbyggnad av 13 nya borrhål för bättre användning av befintlig anläggning Ökat värmeutag 1200 MWh värme/år Minskad elförbrukning på 35 MWh/år Inget ökat uttag av kyla är beräknat kr kr Steg 1 av projektet avseende borrhål är avslutat i december 2011 och kommer att slutredovisas. Akademiska Hus vill avvakta och utvärdera resultatet av de nya borrhålen innan steg 2 med solpaneler startas upp. Vindkraft inom campus är i dagsläget osäkert då funktionen för urban vindkraft behöver studeras mer. Ekonomihögskolan Detta projekt kommer inte att hinnas med inom utsatt tid. Akademiska Hus önskar därför ta upp en diskussion om att använda stödet till andra projekt inom campus. 15

16 3.3 Hållbart kompaktboende, AF Bostäder Bakgrund Aktivitet 2011 Total budget Beviljat stöd Kostnader 2011 Tidplan I AF Bostäders del av Lunds kommuns ansökan till Delegationen för hållbara städer ingick två projekt, Kompaktum och Eringen, det ena med plats för 125 och det andra för 160 boende studenter. Som regelsystemet för byggande ser ut idag är det inte tillåtet att bygga så kompakta bostäder som vi planerar inom projektet. I ansökan sade vi att projekten kommer att drivas i nära samverkan med entreprenörer, kommun och andra tillståndsgivande och normerande myndigheter för att hitta konstruktiva lösningar på dispenser och från generella krav som hindrar ett energioch resurseffektivt byggande och boende. Under arbetets gång har vi funnit att även om våra syften är lovvärda och bejakas av många så anser inte Lunds kommun att man kan ge utrymme (=bygglov) för kompaktbostäderna inom ramen för gällande byggregler. Vi har vidare fått klart för oss att Boverket inte är intresserade av att medverka till att öppna för möjligheterna att göra avsteg från reglerna inom ramen för det som gäller idag. Enda möjligheten vi funnit att genomföra åtminstone en del av projektet är att åberopa 3 kap 24 i plan- och byggförordningen (PBF) som säger att Boverket kan bevilja dispens från byggreglerna för experimentbyggnadsprojekt. Vi har fått begränsa projektet från de från början planerade bostäderna för 285 studenter till en omfattning som kan anses nödvändig för genomförande av ett tillförlitligt experiment. I samråd med forskare från Lunds tekniska högskola har vi kommit fram till att en omfattning om bostäder för studenter är rimlig för experimentet. Vi ansökte i juli 2011 hos Boverket om dispens för detta experiment men har fått avslag. Vi har i december 2011 överklagat detta beslut till Mark- och miljödomstolen men ännu inte fått deras utslag. 31 Mkr 9,3 Mkr På grund av de stora osäkerheterna i projektet har vi inte redovisat några kostnader till Lunds kommun och därmed heller inte begärt utbetalning av någon del av projektmedlen från DHS. Om det inte blir något av räknar vi med att bära kostnaderna själva och om projektet genomförs blir det i en begränsad omfattning med bostäder för studenter. Om vi får beviljat dispens avser vi bygga en första etapp av experimentet som påbörjas under 2012 med 22 bostäder av 11 olika typer. Denna utvärderas under 2013 och då tas beslut om inriktning och omfattning av huvuddelen av experimentet som således beräknas omfatta ytterligare cirka bostäder. Byggande av dessa påbörjas 2013 och avslutas Om vi inte får beviljat dispens kan inte projektet genomföras med mindre än att byggreglerna ändras. Vi har förstått att bostadsministern och socialdepartementet följer frågan med intresse. Om reglerna ska ändras på ett eller annat sätt kan det ta så lång tid att det äventyrar möjligheterna att genomföra projektet inom projekttiden 31/ I bästa fall kan en reglerändring gå tillräckligt snabbt och kan då också innebära att vi inte enbart behöver luta oss mot undantaget för experimentbyggande utan att vi får en mer generell dispens för studentbostäder av den typ vi avser bygga. Under alla förhållanden kommer projektet att bli mindre omfattande än de bostäder för 285 studenter som vi planerade när ansökan skrevs. 16

17 5. Stadsnära grönområde 5.1 Stadsnära grönområde/greenfront, Lunds kommun Bakgrund/beskrivning: Total budget: Beviljat stöd: Kostnader 2011: - Aktiviteter 2011: I åtgärden stadsnära grönområde/greenfront ingår tre delprojekt: Klimatplantering, gröna väggar och stadsodling. Det stadsnära grönområdet är tänkt att kopplas till hållplatsläget på spårvagnen intill ESS samt stråket in mot befintlig förplantering i lågpunkten i terrängen och ut i dalgången kring Glombäcken ner mot Kungsmarken. Genom klimatplanteringen, stadsodlingen och gröna väggar skapas intressanta demonstrationsanläggningar i ett tidigt skede av utvecklingen i området. 7 Mkr 2,1 Mkr Under 2011 har arbetet främst bestått av att garantera projektbudgeten i den kommunala investeringsbudgeten samt att försöka lösa frågan om markåtkomst för åtgärderna. Diskussioner har inletts med både Domkyrkan och privata markägare för att kunna hitta lämpliga markområden för planteringen. Ett stort antal organisationer och privatpersoner har hört av sig angående stadsodling med intresse av att delta. Inga lämpliga byggnader är idag kända eller planerade i området för att använda för uppförande av gröna väggar. Park- och naturkontoret anordnade den 16/12 ett seminarium tillsammans med Domkyrkorådet om stadsodling som lockade ett 30-tal deltagare och gav spännande diskussioner. Seminariet ovan gav intresseanmälningar från SLU, LRF, boende på Östra Torn m fl att samverka på olika sätt i fortsatt arbete. Målgrupp Åtgärderna blir framför allt demonstrationsanläggningar för flera olika målgrupper. Gröna väggar vänder sig främst till byggsektorn samt planerare och exploatörer inom kommunen. Stadsodling vänder sig till odlingsintresserade Lundabor samt som demonstrationsanläggning för besökande tjänstemän och politiker från kommunen och andra kommuner. Klimatplanteringen skall binda kol på ett så effektivt sätt som möjligt och kommer tillsammans med forskare på SLU Alnarp ge ny kunskap om hur detta görs på bästa sätt. Planteringen kommer dessutom att utformas för att ge stora estetiska och biologiska värden och blir även ett klimatskydd för befolkningen i stadsdelen. 17

18 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer 7.1 Hållbarhetshus, Lunds kommun, byggherrar och större fastighetsägare Idéskiss för hållbarhetshuset Ett hållbarhetshus ska byggas inom Kunskapsstråket med särskilt fokus på huset byggteknik och utformning och med funktion som mötesplats och utställningsrum för energi-, hållbarhets- och stadsutvecklingsfrågor. Därtill hör angränsande busshållplats där energi från solen tas tillvara för uppvärmning, belysning, informationssystem eller wifi-uppkoppling mm. Intilliggande sittplatser ingår där solenergi tas till vara för uppvärmning och som sol- och regnskydd. Total budget: 8 Mkr Beviljat stöd: 2,4 Mkr Kostnader 2011: Inga kostnader under 2011 Aktiviteter 2011: En detaljerad projektplan har påbörjats under Målgrupp Målgruppen är stadens pendlare, fastighetsägare, byggherrar, energibolag, stadsplanerare, arkitekter, ingenjörer, forskare, chefer, projektledare, politiker m.fl inom kommunen, nationellt och internationellt. Tidsplan: Projektplanen kommer att läggas fram för att få ett politiskt beslut under våren Fördjupat förankringsarbete pågår med kommunens berörda förvaltningar, näringsliv, byggherrar och fastighetsägare. Planen är att åtgärden kan påbörjas fysiskt under senare delen av 2012, början av

19 7.2 Prototyping the City, Lunds universitet, Region Skåne och Lunds kommun Animation över 3D-rummet Bygga upp ett rum, i Hållbarhetshuset, åtgärd 7.1, där man kan testa, utveckla och uppleva virtuellt en stadsdel. Med hjälp av en fyrsidig 3D-cave med projektorer, trackingsystem, navigationskontroller, datorhårdvara och mjukvara samt annan nödvändiga tillbehör. Stödberättigade åtgärder: En fyrsidig 3D-cave med projektorer Trackingsystem Navigationskontroller Datorhårdvara och mjukvara Övriga nödvändiga tillbehör för funktionen Total budget: 2 Mkr Beviljat stöd: 0,6 Mkr Kostnader 2011: Inga kostnader under 2011 Aktiviteter 2011: Åtgärden är som den nu ligger starkt kopplad till Hållbarhetshuset, åtgärd 7.1. Det gör att Prototyping the city planeras parallellt med Hållbarhetshuset. Efter beslut om Hållbarhetshuset kommer arbetet med att få tillstånd åtgärden Prototyping the city att ta form. Målgrupp Tidsplan: Målgruppen är stadsplanerare, arkitekter, ingenjörer, forskare, chefer, projektledare, politiker m.fl. Därtill kan grupper med besökare från företag, skolor och allmänhet från när och fjärran ta del av och komma med synpunkter på de prototyper som simuleras fram. Troligtvis kan åtgärden genomföras först under 2013 då den är starkt anknuten till Hållbarhetshuset. 19

20 8. Projektledning och marknadsföring 8.1 Programsamordning, administration, information och utvärdering, Lunds kommun Beskrivning Total budget: Beviljat stöd: Kostnader 2011: Upparbetat bidrag: Aktiviteter 2011: Kommunkontorets avdelning för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet ansvarar för övergripande samordning, administration och utvärdering av programmet, Den hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög. 6,3 Mkr 1,89 Mkr kr kr I december 2011 beslutade Kommunstyrelsen om att tillföra medel för medfinansiering av en projektledare och en projektledare har anställts med tillträde i slutet av april Två samlade möten har hållits med åtgärdsägarna, också med dem som ingick i ansökan men som inte erhållit medel från Delegationen. Förslag till avtal har skrivits för de externa åtgärdsägarna som nu ligger för granskning hos åtgärdsägarna. Besök har gjorts hos var och en av åtgärdsägarna och muntlig och kommunikation med mail har förts med alla åtgärdsägarna under året. Vi har haft kommunikation med Boverket bl.a. kring frågor från åtgärdsägarna. En av de tillförordnade projektledarna deltog vid av Delegationen och Boverket anordnade besök i Umeå i maj En grupp från Delegationen för hållbara städer har besökt Lund och några av åtgärdsägarna; Akademiska Hus, Statens fastighetsverk, AF Bostäder och Ikano fastigheter. Vi har gjort platsbesök hos Delegationen för hållbara städers kansli i Stockholm. Vi har haft återkommande dialog med Delegationen bl.a kring marknadsföring. Pågående samtal förs med projektledningen för Brunnshögsgruppen som erhållit programmedel. Utöver åtgärder som tilldelats medel från Delegationen pågår det en intensiv kommunal planering i flera delområden och på många platser inom det inre Kunskapsstråket, Lund C österut till E22. Det pågår nu arbete med att ta fram ramprogram för sjukhusområdet och för södra campus. Ramprogrammen ger en långsiktig inriktning hur dessa delar av staden ska utvecklas. Projektledaren för 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråket har under 2011 deltagit i detta arbete när strukturer på gatunät och gång- och cykelvägnät diskuterats. Lund har länge undersökt möjligheterna till en kapacitetshöjning av kollektivtrafiken inom området och busslinjen Lundalänken som går genom området är förberedd för spår. En förstudie av etapp ett avslutades under 2011 och efter ett öppet samråd 20

21 går nu projektet in i nästa fas. Under våren 2012 påbörjas arbetet med detaljoch järnvägsplan samtidigt som fördjupande utredningar genomförs. Målgrupp Tidsplan: Delar av programmet kommer att rikta sig till Lundaborna med information om programmet och information kring hur den enskilda individen kan bidra till minskad klimatpåverkan. En andra målgrupp är andra fastighetsägare, byggherrar, energiföretag m.fl. som genom projektet erbjuds en värdefull arena för inspiration att själva investera i liknande åtgärder. En tredje målgrupp är professionella besökare, beslutsfattare och tjänstemän, som ska ges information och erbjudas möjligheten till besök, med målet att sprida erfarenheter till fler städer, i Sverige och internationellt. Med en anställd projektledare på heltid, med början av maj 2012, kan bl.a. arbetet med marknadsföring och utvärdering intensifieras. 21

22 Förslag till justeringar i programmet Efter ett drygt år med projektet har vissa behov för justeringar av åtgärder visat sig. Den första frågan handlar om vindkraft. Både inom åtgärd 3.1 Ideon Gateway och inom 3.2 Campusområdet man ansökt om urban vindkraft och blivit beviljat stöd för det. Efter utredningar av frågan har det dock visat sig att det finns väldigt många frågetecken kring vindkraft. Man behöver se över om urban vindkraft är realistiskt eller om medlen kan omfördelas till andra åtgärder med större miljönytta. Akademiska hus aviserar också att de planerade insatserna inom åtgärd 3.2 Ekonomihögskolan inte kommer att hinnas med inom utsatt tid. Akademiska Hus önskar därför ta upp en diskussion om att använda stödet till andra projekt inom campus. Åtgärd 3.3 Hållbart kompaktboende är i behov av dispens från gällande byggregler eller helt nya byggregler för att kunna genomföras. Om dessa regeländringar träder ikraft i tid kommer åtgärden att kunna genomföras. Dock blir omfattningen mindre, 100 till 160 boenden istället för 285 som aviserat i ansökan. Åtgärden 2.2 Belysning av inbyggd hållplats kommer att bytas från en hållplats längs med spårvagnssträckning till en busshållplats inom området för kunskapsstråket, eftersom det är osäkert om spårvägsutbyggnad blir klar inom projekttiden. 22

23 Ekonomisk uppföljning Investeringsprogrammet Den hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög uppgår totalt till investeringar på 160 Mkr. För detta har Delegationen för hållbara städer beviljat stöd med 48 Mkr. Hittills har drygt 10 Mkr investerats inom tre åtgärder, vilket leder till ett upparbetat bidrag för hela programmet på drygt 3 Mkr. Aktiviteter har kommit igång i betydligt större utsträckning än den ekonomiska uppföljningen ger intryck av. Många åtgärder befinner sig dock i planeringsstadiet och har därför inte genererat investeringskostnader än. Som ovan beskrivit kan vissa justeringar av programmet behöva göras, och med dessa justeringar är prognosen att alla investeringar kommer att göras som planerat. Tabell 2: Ekonomin för åtgärderna i projektet Åtgärd Delåtgärd Ansvarig Total budget 1. Förnyelse av Lunds universitet historiska miljöer 1.1 Lundagård med Statens omgivning fastighetsverk 1.2 Kvarteret Paradiset Akademiska hus Beviljat stöd (kr) Kostnader 2011 (kr) 8,310 Mkr Mkr Upparbetat bidrag 2011 (kr) 2. Kunskapsstråket stadsintegrerad spårväg, gång och cykel 2.1 Attraktiva gångoch cykelstråk 2.2 Belysning av inbyggd hållplats Lunds kommun Lunds kommun 4,5 Mkr ,67 Mkr Förtätning och blandstad i campusmiljö 5. Stadsnära grönområde 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer 8. Projektledning och marknadsföring 3.1 Ideon Gateway Ikano 10 Mkr fastigheter 3.2 Campusområde Akademiska 70,5 Mkr LTH samt Ideon hus 3.3 Hållbart kompaktboende AF bostäder 31 Mkr Greenfront Lunds 7 Mkr kommun 7.1 Hållbarhetshus Lunds 8 Mkr kommun samt byggherrar 7.2 Prototyping the Lunds 2 Mkr City universitet, Region Skåne och Lunds 8.1 Programsamordning, administration, information och utvärdering kommun Lunds kommun 6,3 Mkr Summa 160 Mkr

24 Kommunikation En målgruppsanpassad kommunikation är väsentlig för ett lyckat genomförande av programmet Den hållbara kunskapsstaden. Inom programmet arbetas det fram och visas upp många oprövade metoder som alla olika intressenter ska kunna ta del av. När det gäller förnyelse och förtätning av Ideon/LTH finns det inte bara andra byggherrar som kan vara intresserade av att ta del av de förändringarna som görs. Objekten blir även demonstrationsanläggningar i undervisningen på LTH. Såväl ny som bepröva teknik i befintliga byggnader samt satsningar på alternativa energikällor i området såsom solenergi, vindkraft och energilager kommer att kunna användas i undervisning dels inom LTH men även för externa grupper. Här finns stort intresse för att testa och utvärdera ny teknik. Därmed blir satsningarna relevanta för forskare och lärare samt studenter vid LTH. Även nybyggnationen av Ideon Gateway är intressant för många. Genom att uppföra en byggnad med hög miljöstandard hoppas man kunna attrahera hyresgäster som tycker att miljö är en viktig fråga. Bland annat planerar man att ha smartboards i foajén där besökare och brukare kommer att kunna se både enkel information, men också lite mer djuplodad information som de kan söka sig fram till själva. Genom olika aktiviteter för hyresgästerna redan innan inflyttning söker vi möjligheter att förbättra kommunikationen mellan de olika hyresgästerna och även mellan fastighetsägare och hyresgäster. Satsningarna på urban grönska genom gröna fasader och urban odling blir relevanta för många stadsplanerare, landskapsarkitekter, kommuner, byggherrar, fastighetsägare, allmänheten mm. Att arbeta för ett förbättrat stråk med höga kvaliteter för gång, cykel och kollektivtrafik och nyskapande belysning av hållplatser riktar sig främst till de trafikanter som passerar men självklart även till andra som vill lära sig av insatsen, som planerare, tekniker, kommuner mm. Ett hållbarhetshus med 3D-modeller är i sig en kommunikationsåtgärd. I detta fall kommer man att satsa på spetsteknologi för att visualisera de förändringarna som är på gång i Lund. Under 2012 kommer arbetet för ökat sammanhållen kommunikation intensifieras. 24

25 25

26 Kommunkontoret Dagmar Gormsen, Matz Hagberg, Peter Kisch, 26

Hållbar kunskapsstad Lund NE - Lägesrapport 2012

Hållbar kunskapsstad Lund NE - Lägesrapport 2012 Hållbar kunskapsstad Lund NE - Lägesrapport 2012 Flygbild över Kunskapsstråket i Lund 1 Hållbar kunskapsstad är ett samarbetsprojekt mellan Lunds kommun, Statens fastighetsverk, Akademiska Hus, AF Bostäder

Läs mer

LÄGESRAPPORT 2013 Hållbar kunskapsstad Lund NE

LÄGESRAPPORT 2013 Hållbar kunskapsstad Lund NE HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 LÄGESRAPPORT 2013 Hållbar kunskapsstad Lund NE NORDÖSTRA LUND BRUNNSHÖG ESS OCH MAX IV IDEON- TORGET UNIVERSITETS- SJUKHUSET UNIVERSITETS- PLÅN LUND C 1 HÅLLBAR

Läs mer

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE Slutrapport 2014 ESS 1 Universitetsplatsen 2 Eden 3 4 5 Attraktiva gång- och cykelstråk LUX Annexet och sjön Sjön 12 6 7 Maskinteknik

Läs mer

Lönsam energieffektivisering 2015

Lönsam energieffektivisering 2015 Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Hållbara Kunskapsstaden

Hållbara Kunskapsstaden Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög investeringsprojekt 2010 Klimatneutrala forskningsanläggningar Attraktiva GC stråk Hållbarhetshus Spårväg Förtätning och blandstad i Campusmiljö Nybyggnation

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra! Inte som alla andra! Kort Fakta! Total yta: 21 000 kvm Varav utställningshall: 14 000 kvm Konferensavdelning: 300, 200 och 200 personer ( 650 och 200) Restauranger och kök: 2 st. Grönt sedumtak: 17 000

Läs mer

LEED certifiering av fastigheter

LEED certifiering av fastigheter LEED certifiering av fastigheter Projekt Gårda LEED Platinum Precertified Henrik Ahnström, Skanska Fastigheter Göteborg 1 2 Länder med kommersiell projektutveckling Gårda Kontorscenter, Göteborg Byggherre:

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Fastighetsägare i framkant

Fastighetsägare i framkant Energi Fastighetsägare i framkant energieffektivisering för kommersiella lokaler 1 energieffektivisering för kommersiella lokaler Fastighetsägare i framkant är namnet på energieffektiviseringsprojektet

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Svenska Bostäders arbete på Järva

Svenska Bostäders arbete på Järva Svenska Bostäders arbete på Järva Några exempel på upprustning, energieffektivisering och nöjda hyresgäster Yngve Green Energiansvarig Svenska Bostäder AB Järvafältet 2/3 naturreservat på 20 km2, 1/3 bostäder

Läs mer

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05 Hållbara Järva! 2010-2014 Lisa Enarsson, projektledare The Capital of Scandinavia Akalla Järva Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt

Läs mer

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR "VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR" 1 DRAGONVÄGEN - HALVERA MERA Ett samarbete mellan White arkitekter och Väsbyhem FOKUS: KLIMATSKAL 2 DRAGONVÄGEN - HUR SER DET UT IDAG? 1 Miljonprogramshus. 8st på rad 2 Typexempel

Läs mer

Investeringsstöd till bostäder för äldre personer

Investeringsstöd till bostäder för äldre personer Nya stöd och bidrag Investeringsstöd till bostäder för äldre personer För 2016 har regeringen avsatt 150 miljoner kronor, ett belopp som beräknas att successivt öka till 400 miljoner 2018. ny- eller ombyggnad

Läs mer

Plats och tid för Rådasjön (fd A-rummet), kommunhuset, Mölnlycke sammanträde måndagen den 16 februari 2015 kl 16.00

Plats och tid för Rådasjön (fd A-rummet), kommunhuset, Mölnlycke sammanträde måndagen den 16 februari 2015 kl 16.00 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2015-02-09 Nämnd/styrelse Kommunstyrelsen - information Plats och tid för Rådasjön (fd A-rummet), kommunhuset, Mölnlycke sammanträde måndagen den 16 februari 2015 kl 16.00 Ärenden

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

SnABbT, snyggt och hållbart

SnABbT, snyggt och hållbart Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,

Läs mer

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Att ställa energikrav vid nybyggnation Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 105 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

miljöer som låter elementen ta plats och...

miljöer som låter elementen ta plats och... n o21 miljöer som låter elementen ta plats och... SÅ SJÄLVKLART GRÄNSLÖST Det handlar om respekt för både natur och människor. Att skapa miljöer som låter elementen ta plats och där kreativitet uppmuntras

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Mer solel med hjälp av solkartan.se

Mer solel med hjälp av solkartan.se Mer solel med hjälp av solkartan.se Program 15.15-15.30 Välkomna - Introduktion till solcellstekniken Anna Cornander, Solar Region Skåne 15.30-15.50 Information om projektet "Solkarta i Lund" Fredrik Andrén

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus Mattias Wallin Regionservice Region Skåne, Fastighetsdivisionen Verksam i fastighetsbranschen sedan 1999 Projektledare för Rättspsykiatriskt centrum (RPC) sedan 2011 Projektledare för NSH (Nya sjukhusområdet

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Nya moderna kontor mitt i Linköping

Nya moderna kontor mitt i Linköping Nya moderna kontor mitt i Linköping Kvarteret Braxen vid Storgatan, Ågatan och Repslagaregatan i Linköping LBE-0584-bofakta-Braxen.indd 1 2013-11-14 14.07 Stadskärnan förvandlas och knyter an till nya

Läs mer

Hållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan

Hållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan 16 november 2009 Samhällsutveckling Rune Andersson Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Hållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan Det projekt för vilket medel söks handlar om att utveckla

Läs mer

Sveriges första plusenergiarena

Sveriges första plusenergiarena Sveriges första plusenergiarena Projektet kommer att startas av representanter från Nässjö Kommuns Barn & Utbildningsnämnd, Kultur & Fritidsnämnd, Tekniska nämnden tillsammans med de ideella föreningarna

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten 2010 ENERGIDEKLARATION BRF Friheten Årsta 2010-02-10 Lars-Johan Lindberg Energiexpert Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

European Spallation Source (ESS) i Lund

European Spallation Source (ESS) i Lund European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 POSTENS NYA HK

ÅRETS BYGGEN 2003 POSTENS NYA HK 72 HUS STOCKHOLM Jurymotivering: Trots kollossala volymer 60 000 kvadratmeter känns Postens nya huvudkontor lätt; via transparans, öppenhet och en djärv form. FOTO: FABIO GALLI Postens nya huvudkontor

Läs mer

Ansökan till Delegationen för hållbara städer

Ansökan till Delegationen för hållbara städer BOVERKETS NR 01-71-1054 9012 Ingmarie Ahlberg Avdelningen för Miljö och teknik 08-508 264 54 Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som fått stöd av delegationen för hållbara städer under 2010 Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35

ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35 PLAN 4 PLAN 5 PLAN 6 KAN TILLHÖRA LGH TYP F ELLER TYP D ENTRÉPLAN PLAN 2 PLAN 3 MÖJLIGT LÄGE FÖR LOKALER 20-80 m 2 KAN TILLSKAPAS. ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

LTH Studentmiljöer 10.06.08

LTH Studentmiljöer 10.06.08 LTH Studentmiljöer 10.06.08 Tema: Rum och landskap för möten. Strategiskiss gjord av Jais-Nielsen White Arkitekter på uppdrag av LU-byggnad. Uppdrag Vår uppgift har varit att beskriva ett förhållningssätt

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Nya bestämmelserna kring krav på platsbesök i samtliga fastigheter förhoppningar och farhågor

Nya bestämmelserna kring krav på platsbesök i samtliga fastigheter förhoppningar och farhågor Energideklarationsdagen Stockholm, 25 januari 2017 Nya bestämmelserna kring krav på platsbesök i samtliga fastigheter förhoppningar och farhågor Per Lindh, Navic energipartner Vem är Per och vad är Navic

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

Att installera solceller erfarenheter från deltagarna i Sol i Väst Sammanfattning från intervjuer med 10 offentliga organisationer

Att installera solceller erfarenheter från deltagarna i Sol i Väst Sammanfattning från intervjuer med 10 offentliga organisationer Att installera solceller erfarenheter från deltagarna i Sol i Väst Sammanfattning från intervjuer med 10 offentliga organisationer Version 2. 150525, Erik André, Hållbar utveckling Väst Sammanfattning

Läs mer

Miljöfokus i Värtahamnen

Miljöfokus i Värtahamnen Miljöfokus i Värtahamnen Miljö från planering till färdig hamn Redan när den nya visionen för Värtahamnen fastställdes i början av 2000-talet, fanns ett mycket tydligt miljöfokus, som sedan har återspeglats

Läs mer

exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet

exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet 1 2 Vi Vi gör värme och el med träbränsle Kraftvärmeverket, som producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el, använder nästan bara förnybart träbränsle. Det

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G 593

A N T A G A N D E H A N D L I N G 593 A N T A G A N D E H A N D L I N G 593 Handlingen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande Fastighetsförteckning Planområde Detaljplan för

Läs mer

Energieffektivisera din bostadsrättsförening GODA EXEMPEL OCH EKONOMISKA STÖD

Energieffektivisera din bostadsrättsförening GODA EXEMPEL OCH EKONOMISKA STÖD 2017 Energieffektivisera din bostadsrättsförening GODA EXEMPEL OCH EKONOMISKA STÖD BRF Seglatsen hittade gömda besparingar på 485 000 kr/år Bostadsrättsföreningen Seglatsens fastigheter byggdes 2007. Ändå

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Energikontoret Skåne

Energikontoret Skåne Energikontoret Skåne HUT Skåne Spara & Slösa strategiska vägval i klimatförändringens tid Jon Andersson, 23 april 2008 Energikontoret Skåne Bildades 1998 Enhet inom Kommunförbundet Skåne Egen styrgrupp

Läs mer

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07 LCC ur Installatörens perspektiv Stockholm 2013-11-07 Imtech Nordic Imtech N.V. Imtech Nordic AB Stödfunktioner (Ekonomi, Affärsutveckling, IT, Inköp, HR, Information, Riskhantering) Imtech VS-teknik AB

Läs mer

Solpotential Osnabrück

Solpotential Osnabrück Solkartan i Lund Solpotential Osnabrück Department of Environmental Protection Rooves with excellent or good suitability for solar panels: 26,000 (out of 70,000) Result Profit Requirement Solar Power Generation

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Energieffektiva kök Storkök och professionella kök

Energieffektiva kök Storkök och professionella kök Energieffektiva kök Storkök och professionella kök Samarbete mellan Belok och BeLivs Pia Tiljander, RISE Innehåll BeLivs Energieffektiva kök, Möjligheter Energieffektiva kök, Potential Belok Fördjupningsområde

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I

Läs mer

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011 Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011 Hållbara Ålidhem och hållbar stadsutveckling i Umeå Royne Söderström Project Manager Kompetensspridning i Umeå AB Hållbar stadsutveckling i Umeå Samverkan

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Miljösatsningar i miljonprogram. på väg mot ett Stockholm i världsklass

Miljösatsningar i miljonprogram. på väg mot ett Stockholm i världsklass Miljösatsningar i miljonprogram på väg mot ett Stockholm i världsklass Till 2013 ska energiåtgången minska med över 30 procent. Tillsammans miljöförbättrar vi miljonprogrammen! En fjärdedel av Sveriges

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Ulls hus Campus Ultuna

Ulls hus Campus Ultuna Ulls hus Campus Ultuna Välkommen till Ulls hus på Campus Ultuna Den generösa innergården blir en grön oas mitt i den nya campusbyggnaden. Vackert beläget vid Almas allé, i anslutning till Undervisningshuset

Läs mer

Ta kontroll över energianvändningen

Ta kontroll över energianvändningen Ta kontroll över energianvändningen Transmissionsförluster Tappvarmvatten Ventilationsförluster Fjärrvärme alt. olja Elenergi Process- och Solinstrålning personvärme Vem är jag? EVU Energi & VVS utveckling

Läs mer

grön obligation Återrapportering av

grön obligation Återrapportering av Återrapportering av grön obligation Som första landsting i Sverige emitterade Stockholms läns landsting i maj 2014 en grön obligation. Obligationen finansierade två miljöinriktade investeringsprojekt:

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet i Lund Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet är en skola i Lund för barn upp till årskurs tre. När den drabbades av fukt- och mögel skador beslöt kommunen att bygga en

Läs mer

Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi

Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi Energiprojekt 2013-2015 2004 bildades energi grupp inom miljörådet. 2005 bildades två grupper inom Landstingsfastigheter: - Energi grupp förvaltare.

Läs mer

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? NÅGRA VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ Uppgör månadsstatistik över inköpt värmeenergi, el och vatten. Allt börjar med detta. Normalårskorrigera

Läs mer

Metodstöd för utveckling av kunskapsmiljöer

Metodstöd för utveckling av kunskapsmiljöer Metodstöd för utveckling av kunskapsmiljöer Ett strukturerat samtal om kunskapsmiljöer En viktig pusselbit i skapandet av attraktiva lärosäten och campus är att på ett genomtänkt sätt kunna beskriva och

Läs mer

Aktuellt i bygg- och bostadspolitiken SKL:s presidiedagar för miljö-, plan- och byggnämnder 4 april 2017

Aktuellt i bygg- och bostadspolitiken SKL:s presidiedagar för miljö-, plan- och byggnämnder 4 april 2017 Aktuellt i bygg- och bostadspolitiken SKL:s presidiedagar för miljö-, plan- och byggnämnder 4 april 2017 Alf Karlsson (MP) statssekreterare för Peter Eriksson Bostads- och digitaliseringsfrågor Näringsdepartementer

Läs mer

lund Dag Hammarskjölds väg 2 Våning 1-3 489-1150 kvm

lund Dag Hammarskjölds väg 2 Våning 1-3 489-1150 kvm lund Dag Hammarskjölds väg 2 Våning 1-3 489-1150 kvm Kontorsyta 489-1150 kvm Antal arbetsplatser 25-27 alt 60 TILLTRÄDE Omgående Adress Dag Hammarskjölds väg 2 Våning 1-3 Fastighetsbeteckning Benzelius

Läs mer

Detaljplan för Storsjöbadet, om- och tillbyggnad Ägir 2 m fl, Östersunds kommun

Detaljplan för Storsjöbadet, om- och tillbyggnad Ägir 2 m fl, Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 2348/2005 Dnr planmodul: P 05/0029 Detaljplan för Storsjöbadet, om- och tillbyggnad Ägir 2 m fl, Östersunds kommun ANTAGANDEHANDLING ÖSTERSUNDS KOMMUN Samhällsbyggnad den 31 maj 2006 2 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Ärende 25. Motion om en handlingsplan för solenergi i Karlskoga kommun

Ärende 25. Motion om en handlingsplan för solenergi i Karlskoga kommun Ärende 25 Motion om en handlingsplan för solenergi i Karlskoga kommun Protokollsutdrag 1 (3) Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden 2015-10-15 SBN 123 SBN 2015.0261 Motion om en handlingsplan för solenergi

Läs mer

ORKESTERDIKET. hyreslägenheter, Lund FAKTABLAD. Orkesterdiket lägenheter, Östra Torn, Lund. T o r n a h e m

ORKESTERDIKET. hyreslägenheter, Lund FAKTABLAD. Orkesterdiket lägenheter, Östra Torn, Lund. T o r n a h e m ORKESTERDIKET hyreslägenheter, Lund FAKTABLAD Byggnads AB Tornahem postbox 1071 221 04 Lund telefon: 046-13 11 55 ORIENTERING Byggnads AB Tornahem bygger 64 hyreslägenheter i Kv Orkesterdiket på Östra

Läs mer

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande HISTORIA Lund C ESS ESS SCIENCE VILLAGE Regionens största arbetsplats Idag 40 000 arbetsplatser,

Läs mer