Patientsäkerhetsberättelse

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse gällande den kommunala Hälso- och sjukvården Socialförvaltningen Äldre- och handikappomsorgen Helene Lundin Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Ydre Kommun

2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 2 Sammanfattning 2 Patientsäkerhetslagen Ledningsystem Patientsäkerhetsberättelse Övergripande mål och strategier 2 för att främja vårdtagre / patientsäkerhet i Ydre kommun under 2011 Avvikelserapportering Klagomål/synpunkter 3 Konsekvensanalys Fall och fallskador 4 Rutin och riktlinjer Medicintekniska produkter Samverkan med andra vårdgivare Läkemedelsgenomgångar 5 Vårdhygien Dokumentation/sekretess 6 Delegering Trycksår Palliativ vård 7 Demensvård Rehabilitering 8 Munhälsa Slutord 9 1

3 Bakgrund Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att patienter får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. MAS gör uppföljningar i enlighet med Patientsäkerhetslagen SOSFS 2010:659 samt förvaltningens Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Ledningssystemet bygger på SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har på socialnämndens uppdrag upprättat rutiner och riktlinjer för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Sammanfattning Patiensäkerhetslagen Den 1 januari 2011 trädde en ny lag i kraft Patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659). Lagen ger vårdgivaren ett tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patentsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador samt tydliggöra vårdgivarens ansvar. Ledningssystem Varje patient/brukare ska känna sig trygg och säker i kontakten med vårdgivaren. Varje medarbetare ska kunna utföra sitt arbete så att en säker vård kan ges. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. Detta skapar förutsättningar för systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbete. Patientsäkerhetsberättelse För att uppfylla kraven i lagen är vårdgivaren skyldig att senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse där det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och vilka resultat som har uppnåtts. Skyldigheten att upprätta en patientsäkerhetsberättelse gäller från och med Övergripande mål och strategier för att främja vårdtagare/patientsäkerhet i Ydre kommun under Avvikelserapportering Avvikelser registreras, analyseras och hanteras skyndsamt så att adekvata åtgärder kan påbörjas. Avsedd blankett samt aktuellt flödesschema finns tillgänglig för alla medarbetare i kvalitetshandboken. Avvikelseblanketten är utformad så att avvikelser inom samtliga av verksamheten berörda lagrum HSL, SoL samt LSS kan beskrivas. 2

4 HSL avvikelser kommenteras även av arbetsterapeut, sjuksköterska eller sjukgymnast som ansvarar för den ordination eller delegering avvikelsen gäller. På arbetsplatsträffar diskuteras de avvikelsehändelser som ligger till grund för översyn av rutiner eller annat som är av betydelse för åtgärder. De avvikelser som är av sådan art som Lex Maria eller Lex Sarah görs en händelseanalys. En Lex Sarah gjordes 2011 och är under utredning. En avvikelse i Synergi gällande Höglandssjukhuset i Eksjö gjordes Redovisning av alla avvikelser sker två gånger/år i Kommunens Arbetsutskott. Klagomål/synpunkter Klagomål samt synpunkter som kommer från patienter/brukare och närstående besvaras omgående av MAS eller verksamhetschef. De inkomna klagomålen är av stort värde för organisationen så en utredning/kvalitetsförbättring kan påbörjas. Alla klagomål/synpunkter åtgärdas om möjlighet finns samt att återkoppling alltid ges efter utredningen till vårdtagare/patienter och närstående. De är välkomna att på nytt höra av sig om åtgärden inte är tillfylles annars avslutas ärendet. Under senare delen av 2011 genomfördes inom äldreomsorgen i Ydre kommun en brukar/anhörig enkät. Enkäten gjordes för att få ett mått på brukar/anhörig nöjdhet med äldreomsorgen. Sammanställningen av enkäterna kommer att ligga till grund för kvalitetsförbättrings arbete inom verksamheten. Sammanställningen av enkäterna pågår och beräknas på klara våren Konsekvensanalys Inom äldreomsorgen i Ydre kommun infördes i mars 2011 ett resursfördelningssytem vilket innebar att enheterna erhåller resurser utifrån vårdbehov. I samband med detta gjordes en konsekvensanalys av MAS för vårdtagarnas del. Detta medförde att antalet årsarbetare i de olika arbetsgrupperna minskade. Det nya resursfördelningssystemet gällde ej demensboendet vid Solängen. Målet med konsekvensanalysen var att granska samt att minimera de negativa konsekvenserna som kan tänkas uppstå av den förändring som planerades. När en förändring sker som medför en förändrad situation som har betydelse för vårdtagaren i dennes vardag. Konsekvensanalysen ska belysa eventuella försämringar som kan spela in för att vårdtagaren ska få ett gott och meningsfullt liv samt en god och säker vård. Uppföljning och utvärdering gjordes av konsekvensanalysen ca fem månader efter att resursfördelningssystemet införts. Sammanfattningsvis så har vårdtagarna vid denna utvärdering inte haft någon större påverkan av de förändringar som gjorts. Det är både hög och mycket god personaltäthet, vårdtagarna får 3

5 både sin omvårdnad och sitt välmående väl tillgodosett samt en mycket god och kvalitetssäker vård. Vid återkoppling av samtal med vårdtagarna inför utvärderingen uttrycker de flesta en stor nöjdhet de känner sig väl omhändertagna, de får sina behov tillfredställda samt att de känner en stor trygghet. Fall och fallskador Fallriskinventering har gjorts under 2011 och en skriftlig riktlinje gällande Fallskadeprevention inom äldreomsorgen i Ydre kommun är gjord och finns i kvalitetshandboken. Alla yrkeskategorier samverkar fallprevention samt arbetsterapeut och sjukgymnast arbetar kontinuerligt med åtgärdsplan för fall och fallskador. Rutin och riktlinjer Alla enheter samt de olika yrkesprofessioner har fått en dokumentationshandling med riktlinjer samt rutiner gällande HSL som gäller för verksamheten. Under 2011 gjordes Arbetsbeskrivning för omvårdnadsansvarig sjuksköterska OAS. En OAS finns knuten till varje enhet inom äldreomsorgen och ansvarar för systematiskt kvalitetsutveckling i verksamheten. Kontinuerliga revideringar sker av rutiner och riktlinjer inom verksamheten. Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter MTP, inom äldreomsorgen ska användas på rätt sätt och på rätt indikation. Produkterna ska provas ut individuellt av paramedicinare eller annan likvärdig yrkesprofession detta ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Övrig personal utbildas och instrueras i hur produkterna används. Bruksanvisning och skriftliga rutiner finns inom verksamhetens enheter. En inventarielista finns där bland annat anges när översyn/kontroll ska ske för att produkten ska vara säker. Rutiner är under utformning för periodiskt underhåll och kontroller av medicintekniska produkter. Samverkan med andra vårdgivare En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är samverkan med andra vårdgivare. Den samverkan som skett under 2011 var med Mobila demensteamet, Östergötland och Palliativa smärtenheten Höglandssjukhuset. Under 2011 har några personer med demenssjukdom i vår verksamhet lidit av olika mer eller mindre svåra former av beteendemässiga och psykiska symtom BPSD. De flesta personer med demenssjukdom får någon gång BPSD vilket orsakar stort lidande för individen, närstående och vårdpersonal. 4

6 Genom samarbete med mobila demensteamet under den period teamet är inkopplat försöker man gemensamt hitta orsakerna och lösningar på de svåra symtomen hos vårdtagaren. Detta handlar om personer som bor på särskilda boenden och redan har en hög omsorgsnivå. Insatserna består av hjälp med kartläggning och analys av svårigheterna, ibland med stöd av arbetsterapeutens bedömning av hjärnskadeprofil och förmågor. Vägledning i omvårdnad, bemötande och aktiviteter genomförs och en bemötandeplan utarbetas. Teamets läkare gör en journalgranskning och kan ge förslag på till exempel medicinjusteringar. Även handledning till vårdpersonal har ingått. Kontinuerligt samarbete sker med palliativa smärtenheten Höglandsjukhuset. Smärta är vanligt förekommande symtom i livets slutskede framför allt hos cancerpatienter men även hos andra patienter med t ex hjärtsvikt och neurologiska sjukdomar. Det är av vikt att dessa patient/vårdtagare får en god vård. Genom samverkan med enheten så finns möjlighet till att förebygga och lindra lidande med hjälp av tidig identifiering, analys och behandling av smärta och andra problem, fysiska, psykosociala och existentiella med hjälp av teamet. Tvärprofessionella team är ett sätt att stärka kvaliteten i vården för vårdtagare/patient. Upprätta mer samverkan med tvärprofessionella team för att kvalitetssäkra vården. Läkemedelsgenomgångar En säker och effektiv läkemedelsanvändning inom äldreomsorgen är av största vikt. Läkemedelsanvändningen hos äldre vårdtagare är stor. Risker för interaktioner ökar framför allt hos äldre personer som använder en stor mängd olika läkemedel. De har själva svårt att redogöra för sina biverkningar. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska har ett ansvar att ha en kontinuerlig översyn av vårdtagaren/patienten och minst en gång/år ta initiativ till genomförande av läkemedelsgenomgång med distriktsläkaren. Genom att systematiskt arbeta med läkemedels genomgångar blir resultatet att uppnå en individuellt avpassad läkemedelsanvändning för vårdtagaren. Detta ökar kvaliteten och säkerheten i vårdtagarens läkemedelsbehandling. Vidtagna åtgärder följs sedan upp och utvärderas efter ca 1-2 månader. Svårt att inom primärvården få en kontinuitet i distriktsläkare bemanningen som ibland gör det svårt att få en sammanhållen läkemedelsgenomgång, önskvärt är att få ett mer ordnat samarbete så att en liten mängd distriktsläkare är involverade. Vårdhygien I hälso- och sjukvårdslagen står att vården skall var av god kvalitet med en god hygienisk standard. Många som bor på särskilt boende behöver hjälp med omvårdnad och personlig hygien. Personalen arbetar tätt intill den boende, det är viktigt att personalen har god kompetens i basala hygienrutiner. Genomgång av hygienrutiner sker kontinuerligt dessa riktlinjer och föreskrifter finns på varje enhet i verksamheten. Sjuksköterskorna har kännedom om vårdrelaterade infektioner samt 5

7 anmälningsrutinen som gäller. Det finns lokal rutin för hantering av riskavfall. Årliga hygienuppföljningar sker på samtliga enheter inom verksamheten. Dokumentation/sekretess Patientdatalagen (SFS 2008:355) styr en vårdgivares behandling av personuppgifter. I lagen finns också bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal. Dokumentationen i verksamheten enligt Hälso- och sjukvårdslagen sker i Procapita. Patientjournalen utgör ett viktigt instrument i kvalitets-säkerhets-uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlagsmaterial vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit. Under föregående kalenderår 2011 dokumenterade omvårdnadspersonalen samt signerade delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser i pappersjournal. Utbildning har påbörjats för omvårdnadspersonal i social dokumentation. I ett senare skede kommer omvårdnadspersonalen under 2012 att få skrivbehörighet på specifikt sökord i den gemensamma hälso- och sjukvårdsjournalen. Detta stärker ytterligare patientsäkerheten genom att all dokumentation kring den enskilde vårdtagaren finns tillgänglig via verksamhetssystemet. Årlig uppdatering av sekretess/tystnadsplikt enligt sekretesslagen (SFS 2009:400) utförs i verksamheten under 2011 har detta ansvaret utförts av gruppchefer. Delegering I verksamheten finns möjlighet för legitimerad personal att delegera arbetsuppgifter till reellt kompetent personal. En delegering ska vara skriftlig, personlig och tidsbegränsad. Delegering får inte förekomma för att lösa personalbristsituationer. Delegeringarna ska regelbundet följas upp. Den sjuksköterska som utför delegeringar ska vara såväl formellt som reellt kompetent. Under 2011 återkallades två delegeringar enligt SOSFS 1997:14. Delegeringsutbildning sker kontinuerligt både teoretiskt och praktiskt. Samarbete med primärvården för gemensam delegering av omvårdnadspersonal som idag delegeras hemtjänstpersonal via primärvården men är anställda inom hela ÄHO. Detta kommer att påbörjas under 2012 för att få en mer sammanhållen delegering och ett ökad kvalitetssäkring kring vårdtagaren. Trycksår Trycksår uppkommer när huden utsätts för tryck, sår kan uppstå redan efter några timmar. Orsakerna kan vara flera till att trycksår uppkommer såsom lågt näringsintag, nedsatt cirkulation i blodkärlen och oförmåga att ändra läge på kroppen. Riskbedömningar i nationella registret Senior alert för trycksår görs kontinuerligt av varje omvårdnadsansvarig sjuksköterska för sin enhet. 6

8 Preventionsarbete sker där samtliga vårdtagare med risk för trycksår erbjuds åtgärdsprogram för att förhindra att trycksår uppstår eller för behandling av redan uppkomna trycksår. Preventionsarbetet sker i team runt vårdtagaren där i första hand sjuksköterskan tillsammans med ansvarig omvårdnadspersonal som är Senior alert ombud ute på enheten. Även samverkan med andra yrkesprofessioner förekommer såsom dietist. Kontinuerlig trycksårsinventering av MAS sker två gånger/år för verksamheten. Under 2011 förekom inga trycksår i verksamheten. Palliativ vård Skriftliga lokala rutiner för vård i livets slutskede gjordes Konsultremiss skickas till distriktsläkaren där det är aktuellt med palliativ bedömning. Bedömningen inriktar sig på att läkaren om det inte finns gör ett brytpunktsamtal samt har samtal med närstående om vårdtagaren. Därefter ges generella ordinationer som gör det möjligt för sjuksköterskorna att symtomlindra vårdtagaren på ett så fullgott och värdigt sätt som situationen kräver. Den boendes etniska och religiösa tillhörighet beaktas. Även samverkan med andra vårdgivare tas om behovet uppstår. Verksamheten registrerar i Palliativa registret och en strukturerad uppföljning utifrån redovisade resultat ges av MAS vid arbetsplatsmöten. Ett palliativt vård rum är under utformning för kommunens patienter som är anslutna till hemsjukvården. Om behov skulle uppstå som gör det omöjligt att för dem eller deras närstående att tillbringa den sista tiden i hemmet. Att omvårdnadsansvarig sjuksköterska tar ett större ansvar att meddela läkare när det föreligger behov av brytpunktsamtal. Att ett Palliativtteam bildas i verksamheten bestående av sjuksköterska samt omvårdnadspersonal som utvecklar och kvalitetesförbättrar den palliativa vården i verksamheten. Demensvård Under 2011 så infördes inom demensenheterna ett salutogent förhållningssätt som samtliga medarbetare arbetar efter. Alla medarbetare inom demensenheterna har även genomgått den webbaserade utbildningen Demensens ABC. Demenssjuksköterska tillsammans med arbetsterapeuten samt omvårdnadspersonal från respektive enhet bildar ett demensteam som svarar för utbildning, handledning och information till övrig omvårdnadspersonal och närstående. Införande av salutogent förhållningssätt inom hela verksamheten då det finns vårdtagare i särskilt boende med demenssjukdom. Utbildning och handledning till all omvårdnadspersonal i demens i verksamheten. Att all omvårdnadspersonal som arbetar med personer med demenssjukdom genomgår webbaserade utbildningen Demensens ABC. Att förvaltningen ansluter sig till Nationella registret för BPSD. 7

9 Rehabilitering Om behov finns upprättas en rehabjournal för vårdtagaren. Vid vårdplaneringar deltar paramedicinsk personal. Vårdtagare som har behov av arbetsterapeutisk träning eller sjukgymnastik erbjuds dessa åtgärder. Verksamheten bedriver rehabilitering vid dagverksamhet, korttidsboende och i ordinärt boende. Vid behov ska ADL-status utföras. Användning av utvärderingsinstrument för vårdtagare med rehabiliteringsinsatser typ- Functional Independence Measure samt livskvalitet Munhälsa Uppsökande munhälsobedömning och intyg om nödvändig tandvård. Många äldre har problem med sin munhälsa. Vid inflyttning till särskilt boende bör sjuksköterskan göra en munhälsobedömning utifrån riskfaktorer och riskgrupper. Bedömningen skall dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Munvårdskort finns tillgängligt hos varje vårdtagare med aktuella rekommendationer som omvårdnadspersonalen följer för en bättre munhälsa hos vårdtagarna. Oral Care AB är upphandlat för Ydre kommun och utför munhälsobedömningarna samt nödvändig tandvård om vårdtagaren så önskar. Utbildning till omvårdnadspersonal och sjuksköterskor har tillhandahållit genom Oral Care under Att omvårdnadspersonalen medverkar vid tandhyginsternas bedömning. brytpunktsamtal. Att ett Palliativtteam bildas i verksamheten bestående av sjuksköterska samt omvårdnadspersonal som utvecklar och kvalitetesförbättrar den palliativa vården i verksamheten. 8

10 Slutord Ydre kommun består av antalet äldre invånare och antalet äldre beräknas öka. De flesta invånare är pigga och krya långt upp i åldrarna, men vi vet att behovet av vård och omsorg ökar med stigande ålder. Det ställer stora krav på kommunens framtida hälso- och sjukvårdinsatser. Det är därför av stor vikt att så långt som möjligt arbeta med förebyggande insatser. Genom att följa upp och kvalitetsbedöma de hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs kan verksamhet och kompetens hela tiden utvecklas. Genom att verka för förbättringar och kontinuerliga kvalitetsuppföljningar och åtgärdsprogram kan verksamheten skapa en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Patientsäkerhetsberättelsen visar att den kommunala hälso- och sjukvården i många avseenden är av hög kvalitet, men inom varje delområde finns möjligheter till förbättringar. Men sårbarheten är stor och det är av vikt att vi kommer ihåg att det är levande individer vi arbetar för och att deras behov kan ändras markant under en kort tid och därför bör utrymme finnas för att behoven kan öka och tillståndet kan se helt annorlunda ut. Genom kontinuerligt kvalitetsarbete och förbättringar vill verksamheten se till att de äldre ska få sina behov tillgodosedda, att upplevelse av trygghet finns samt att de erbjuds en god omvårdnad och en kvalitetssäker vård. 9